Examensarbete i Kriminologi Malmö Universitet
61-90 hp Hälsa och samhälle
Kriminologiprogrammet 205 06 Malmö
Juni 2019
VAR BEGÅS DEN
ALLVARLIGASTE
BROTTSLIGHETEN I MALMÖ?
EN JÄMFÖRELSE AV ”HOT-” OCH ”HARM
SPOTS” I SÄRSKILT UTSATTA OMRÅDEN OCH
HELA MALMÖ
DAVID PERSSON
KARL HALLSTRÖM
2
VAR BEGÅS DEN
ALLVARLIGASTE
BROTTSLIGHETEN I MALMÖ?
EN JÄMFÖRELSE AV ”HOT-” OCH ”HARM
SPOTS” I SÄRSKILT UTSATTA OMRÅDEN
OCH HELA MALMÖ
DAVID PERSSON
KARL HALLSTRÖM
Persson, D & Hallström, K. Var begås den allvarligaste brottsligheten i Malmö? En jämförelse mellan särskilt utsatta område och resterande Malmö.
Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten
för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi, 2019.
Brott mot person i offentlig miljö är en av de brottskategorier som skapar störst otrygghet i det svenska samhället. Under 2018 anmäldes totalt 5101 brott mot person i offentlig miljö i Malmö, vilket är cirka 10% av de totalt anmälda brotten i Malmö. För att minska brott i offentlig miljö krävs det att polisen arbetar effektivt och på rätt platser. Tidigare forskning visar på att arbete med ”hot spot” är en effektiv metod inom det polisiära brottspreventiva arbetet och ”harm spot” kan vara ett bra alternativ till att förbättra arbetet ytterligare.
I denna uppsats är syftet att ge polisen ytterligare information om var den allvarligaste brottsligheten i Malmö sker. Detta genom att undersöka och presentera ”hot & harm spot”-kartor som jämför brottsligheten i Malmös
delområden. Studien ämnar delvis att visa var brotten med högt skadevärde sker och om det verkligen sker i de särskilt utsatta områdena, Lindängen, Seved och Rosengård (NOA 2017), eller om det sker över hela Malmö. Studien ämnar även att undersöka om ”hot spots” och ”harm spots” stämmer överens gällande var brottsligheten i offentlig miljö begås. Resultaten i studien tyder på att brott i offentlig miljö framförallt sker i de centrala delarna i Malmö och att de platser som beräknas ha högst skadevärde finns i Lindängen och i centrum. Det vill säga enbart i ett av tre särskilt utsatta områden.
Nyckelord: brott i offentlig miljö, harm spot, hot spot, Malmö, Swedish Crime
3
WHERE DOES THE MOST
SERIOUS CRIME OCCUR IN
MALMÖ?
A COMPARISON OF “HOT-“ AND “HARM
SPOTS” IN PARTICULARLY DEPRIVED AREAS
AND THE REMAINING MALMÖ
DAVID PERSSON
KARL HALLSTRÖM
Persson, D & Hallström, K. Where does the most serious crime occur in Malmö according to the Swedish Crime Harm Index? A comparison between particularly deprived areas and the remaining Malmö. Degree project in Criminology 15
högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of
criminology, 2019.
The public crime is the type of crime that makes people feel most unsafe in the Swedish society. During 2018 there was a total of 5101 criminal notifications of crimes against people in public spaces in the city of Malmö, which is
approximately 10% of all reported crimes in Malmö. It is important for the police to work efficiently and with precision to reduce the public crime. ”Hot spot policing”, as an method for the police, is shown to have good results in making their work in reducing crime more efficient and ”harm spot policing” could be an alternative to make their work even more efficient.
The main goal of this study is to give the Malmö police more knowledge about where the most serious crime in Malmö occur, by using the ”Swedish Crime Harm Index” made by Rinaldo (2015). The aim is to compare and to present the public crimes in particularly deprived areas and the remaining Malmö by using ”hot-” and ”harm spot” maps. According to the “Nationella operativa
avdelningen” (2017) there are three particularly deprived areas in Malmö, which is Lindängen, Seved and Rosengård. The study will also look into if the ”hot spots” and ”harm spots” will differ in the places where the crimes is commited. The result in this study mainly show that the most crimes occur in the central parts of Malmö and the crimes with highest harm value occur in Lindängen and the central areas. Which means in only one out of three of the particularly deprived areas.
Keywords: Crime in public spaces, harm spot, hot spot, Malmö, particularly
4
TACK!
Vi vill börja med att rikta ett stort tack till Linda Nilsson på Utvecklingscentrum Syd. Linda har varit till stor hjälp under uppsatsens gång, genom att hon har visat stort intresse och kommit med många bra tips och idéer. Vi vill även tacka May-Britt Rinaldo som var mycket positiv till att vi kom med ny forskning kring hennes “Swedish Crime Harm Index” och som gav oss vägledning genom arbetet. Vidare vill vi även tacka Gabriel Sahin, John Smaaland och Daniel Looström på polisens IT-avdelning. De har varit till stor hjälp vid framtagandet av kartor och även kommit med en del bra idéer. Till sist vill vi även rikta ett stort tack till vår handledare Josefin Nilsson, som har varit ett stort stöd och hjälpt oss med tips och råd under hela arbetet.
Malmö, juni 2019
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställning ... 8
1.2 Avgränsningar ... 8
1.3 Kriminologisk relevans ... 9
1.4 Definitioner ... 9
2. Tidigare forskning ... 10
2.1 Hot Spot-policing ... 10
2.2 Crime Harm Index (CHI) ... 10
2.3 The Danish Crime Harm Index ... 11
2.4 Swedish Crime Harm Index (SCHI) ... 12
2.5 Lokalt brottsförebyggande arbete ... 14
2.6 Särskilt utsatta områden ... 15
3. Teorier ... 16
3.1 Rutinaktivitetsteorin ... 16
3.2 Brottsmönsterteorin ... 17
4. Metod ... 18
4.1 Områdesbeskrivning Malmö ... 18
4.2 Datainsamling och Urval ... 19
4.3 Internt bortfall ... 20
4.4 Framtagande av kartor och tabeller ... 20
4.5 Jämförande av data ... 22 4.6 Etik ... 22 5. Resultat ... 23 5.1 Antal brott ... 23 5.5 Tidpunkt för anmälningar ... 25 5.2 Hot spot ... 26 5.3 Harm spot ... 27
5.4 Särskilt utsatta områden ... 29
5.4.1 Södra Sofielund (Seved) ... 29
5.4.2 Rosengård (söder om Amiralsgatan) ... 30
5.4.3 Lindängen/Nydala/Hermodsdal ... 30
6. DISKUSSION ... 31
6.1 Resultatdiskussion ... 31
6.2 Metoddiskussion ... 34
7. Slutsats och Framtida forskning ... 37
6
7
1. INLEDNING
En grundpelare inom det svenska polisväsendet är deras arbete gällande att värna om trygghet i samhället och fastställa säkerheten för landets befolkning. Polisen är en myndighet som under det svenska valet 2018 var en stor angelägenhet i flera olika politiska debatter (Regeringen 2017). Att polisen skulle få mer resurser för att bekämpa den svenska brottsligheten var något samtliga riksdagspartier var överens om (Polisen 2018). I detta läge är det då av stor vikt att polismyndigheten fördelar sina resurser på genomtänkta och empiriskt forskade arbetsmetoder som är grundade i forskningen och testade i samhället (Norberg & Otterskog 2003). Att det polisiära arbetet ska vara grundat i empirisk forskning är av största vikt för att polisens arbete ska vara effektivt och genom att deras resurser ska fördelas rätt. Det finns då önskemål från polisens sida att ytterligare empiriska arbetsmetoder för polisen presenteras.
Det finns även önskemål från polischefen1 i Malmö att kunskapen kring särskilt utsatta områden utökas, eftersom det i dagsläget verkar finnas en kunskapslucka kring polisiära arbetsmetoder som kan implementeras i utsatta områden. Med särskilt utsatta områden menas ett geografiskt avgränsat område som
karaktäriseras av låg socioekonomisk status med kriminella som har stor inverkan på samhället (Nationella operativa avdelningen 2017). Påverkan från de
kriminella kan innebära direkta handlingar genom exempelvis hot och utpressning av invånarna i området eller indirekta handlingar som exempelvis narkotikahandel eller utåtagerande missnöje mot samhället (a.a.). Detta påverkar framförallt
tryggheten hos invånarna i området, vilket kan leda till en minskad
anmälningsbenägenhet och rädsla för att medverka i rättsprocessen (a.a.). I Malmö, som är den tredje största staden i Sverige, finns det i dagsläget tre särskilt utsatta områden: Rosengård (Söder om Amiralsgatan), Södra Sofielund (Seved) och Lindängen/Nydala/Hermodsdal (NOA 2017). Enligt den nationella operativa avdelningen (NOA) så förekommer det ofta problem gällande polisens arbete inom det särskilt utsatta områdena.
“Situationen i [det särskilt utsatta] området innebär att det är svårt eller nästintill omöjligt för polisen att fullfölja sitt uppdrag vilket kräver regelmässig anpassning av arbetssätt eller utrustning” (Nationella operativa avdelningen 2017 sid 10).
Med detta som bakgrund vill denna uppsats delvis förklara hur forskningen om “Harm spot policing” ser ut internationellt och hur den kan implementeras som en arbetsmetod i en svensk kontext. Detta för att komplettera den nuvarande
forskningen kring “Hot spot policing”, som i dagsläget är en arbetsmetod som inom polisen används i stor utsträckning (Brå 2011).
Uppsatsens upplägg är att kartlägga på vilka platser i Malmö där de mest allvarliga brotten inträffar (harm spots) med hjälp av ”Swedish Crime Harm Index” (SCHI). Genom att undersöka statistisk ska det i uppsatsen genomföras en jämförelse hur den allvarlig brottslighet i särskilt utsatta områden och hela Malmö stad ser ut. En fördel med att använda sig av ”Crime Harm Index” är att det skapar en möjlighet att se var den allvarligaste brottsligheten sker, till skillnad från vanlig “hot spot” som visar var de flesta brotten inträffar. Att undersöka var den
8
allvarligaste brottsligheten sker är till fördel för att fokusera polisens arbete på de platser där allvarlig brottslighet inträffar istället för exempelvis där snatteri och cykelstölder sker. Vilket gör att polisen kan effektivisera sitt brottspreventiva arbete till de platser där den allvarligaste brottsligheten inträffar.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen kring hur den offentliga brottsligheten mot person ser ut i Malmö och i de särskilt utsatta områdena Lindängen,
Rosengård och Seved. Med hjälp av “Swedish Crime Harm Index” vill den här uppsatsen bidra med en alternativ arbetsmetod för polisen som kan öka kunskapen kring brottsligheten i den offentliga miljön i Malmö. Uppsatsen ämnar även att jämföra ”harm spots” med ”hot spots” för att undersöka om resultatet från de olika arbetsmetoderna skiljer sig. Detta genom en statistisk undersökning jämföra brott mot person i offentlig miljö i de särskilt utsatta områdena med resterande Malmö.
Med det ovanstående som utgångspunkt presenteras följande frågeställningar: • På vilka offentliga platser i Malmö sker den allvarligaste
våldsbrottsligheten?
• Skiljer sig den allvarliga brottsligheten mot person i offentlig miljö mellan de särskilt utsatta områdena i Malmö och resterande delar av staden? • Skiljer sig Malmös ”hot spots” från Malmös ”harm spots” gällande brott
mot person i offentlig miljö?
1.2 Avgränsningar
De geografiska avgränsningar som har behövts göras är att arbetet enbart fokuserar på områden i Malmö stad. Det hade varit önskvärt att jämföra resultat från Malmö med exempelvis Göteborg och Stockholm, men eftersom detta inte ryms inom ramen för detta projekt kan detta inte genomföras. Den avgränsning som har gjorts av utsatta områden är Lindängen/Nydala/Hermodsdal, Rosengård (söder om Amiralsgatan) och Södra Sofielund (Seved), vilket exkluderar
riskområdet Holma/Kroksbäck/Bellevuegården.
Uppsatsen är även avgränsad till det index som är framtaget av Rinaldo (2015) med hjälp av de fem domare som genomfört bedömningen. Avgränsningen gäller att uppsatsen använder sig av ”Swedish Crime Harm Index” istället för att
använda andra möjliga ”Crime Harm Index”, exempelvis ”Danish Crime Harm index” eller ”Canadian Crime Severity Index”. Dock anses ”Swedish Crime Harm Index” som den mest lämpliga metoden för uppsatsen, eftersom den är skapad ur en svensk kontext.
Uppsatsen undersöker anmälda brott mot person i offentlig miljö i Malmö under 2018. Det hade funnits en möjlighet att undersöka tidigare års statistik för att skapa en större bild om hur brottsstatistiken förändrats. I uppsatsen är dock fokus på var den offentliga brottsligheten begås i dagsläget och vi har därför valt att enbart använda brottsstatistik över anmälda brott under 2018. Detta för att platserna för brott ska vara så uppdaterad som möjligt.
9
1.3 Kriminologisk relevans
Forskning angående olika former av ”Hot spot policing” har förekommit genom historien. ”Hot spot policing” förekommer också inom den svenska polisen som en arbetsmetod för att rikta resurser till platser där det förekommer en hög brottsfrekvens. Dock finns det inte samma mängd forskning kring ”Crime Harm policing” och den forskning som finns har inte fått samma genomslag inom den svenska polisen. Det är viktigt för den kriminologiska forskningen att visa nya forskningsområden som kan vara alternativa arbetsmetoder för polisen och andra myndigheter. Att använda forskningen kring ”Crime Harm Policing” för att belysa skillnader mellan allvarlighetsgraden av brottslighet i en stad skapar nya
möjligheter för polisiära arbetsmetoder. Studien skapar också fler exempel om hur ”Swedish Crime Harm Index” kan implementeras i en svensk kontext. Att
undersöka var den allvarligaste brottsligheten inträffar skapar en möjlighet att förstå hur resurser kan fördelas i en stad för att påverka och minska brottsligheten. På så sätt har denna studie en plats inom den kriminologiska forskningen.
1.4 Definitioner
Offentlig miljö: betyder i den här uppsatsen en plats som är tillgänglig för alla
invånare, exempelvis gator, torg, parker och köpcenter.
Allvarlig brottslighet: innebär i uppsatsen de platser med högst brottsskadevärde
enligt ”Swedish Crime Harm Index”.
Brottskategorier: Förtydligande av vilka brottskategorier som används i
underlaget.
- Olaga hot: Ofredande mot man/kvinna 18 år eller äldre. Ofredande mot pojke/flicka under 18 år. Människorov. Olaga förföljelse mot man/kvinna 18 år eller äldre. Olaga förföljelse mot pojke/flicka under 18 år. Olaga hot mot man/kvinna 18 år eller äldre. Olaga hot mot pojke/flicka under 18 år. - Sexualbrott: Sexuellt ofredande, exhibitionism. Försök till våldtäkt, grov våldtäkt utomhus mot kvinna. Fullbordad våldtäkt, grov våldtäkt utomhus mot kvinna. Fullbordad våldtäkt, grov våldtäkt utomhus mot man.
Fullbordad våldtäkt, grov våldtäkt utomhus mot flicka under 15 år. - Våldsbrott: Fullbordat mord eller dråp, utan användning av skjutvapen,
mot man/kvinna. Fullbordat mord eller dråp, med användning av
skjutvapen, mot man/kvinna. Misshandel mot man/kvinna 18 år eller äldre. Misshandel mot pojke/flicka under 18år. Grov misshandel mot
man/kvinna 18 år eller äldre. Grov misshandel mot pojke/flicka under 18 år.
- Personrån: Rån, utan skjutvapen, mot funktionsnedsatt. Rån mot
privatperson 18 år eller äldre, med/utan skjutvapen. Rån mot privatperson under 18 år, med/utan skjutvapen. Stöld utan inbrott, väskryckning. Stöld utan inbrott, väskryckning, mot funktionsnedsatt.
10
2. TIDIGARE FORSKNING
Nedan presenteras och förklaras tidigare forskning angående ”hot spot policing”, Crime Harm Index”, lokalt brottsförebyggande arbete och en beskrivning av vad särskilt utsatta områden innebär. Forskningen gällande ”Crime Harm Index” presenteras i tre olika delar: ”Crime Harm index”, ”Danish Crime Harm Index” och ”Swedish Crime Harm Index”. Valet av tidigare forskning bygger på att förklara och informera kring forskning som ger en bakgrund till forskningen som berör det ämne som denna uppsats ämnar att undersöka.
2.1 Hot Spot-policing
En del av syftet med den här uppsatsen är att identifiera de platser där brottslighet sker och i sin tur på olika kartor visa var polisen ska fokusera deras
brottspreventiva arbete. En del av polisens arbete innebär situationell prevention och detta bör enligt Wikström och Torstensson (1997) riktas mot särskilda områden med hög problemkoncentration, så kallade ”hot spots”. Konceptet ”hot spot” kan delas upp i två komponenter i hot som indikerar på hög brottsfrekvens och spot som står för det geografiska fenomen som sker på en specifik plats (Gerell 2016). ”Hot spots” inom polisväsendet innebär alltså de områden eller platser där det sker fler brott än vad det gör på andra platser (Marklund 2011). Ett exempel på hur ”hot spots” kan verka finner man i Lawrence Shermans (1995) artikel om hur brottslighet i Minneapolis ser ut. I hans studie visar resultaten på att 5% av alla 115 000 gatuadresser stod för 100% av alla anmälda personrån,
sexuellt ofredande och bilstölder under 1989. Det saknas dock en exakt definition om vad som egentligen menas med hot spot, alltså hur stor yta som ska
undersökas eller hur många brott som måste begås på platsen/området för att det ska definieras som en hot spot (Marklund 2011).
Att ha information om var ”hot spots” finns ger polisen en möjlighet att fokusera sina brottsförebyggande insatser på ett effektivt sätt (Marklund 2011), det vill säga där insatserna gör mest nytta och har störst effekt. En insats som har visat sig vara relativt effektiv är när polisen spenderar tid på de platser som anses vara ”hot spots”. Enligt Gerell (2016) är den optimala tiden som poliser bör spendera på platsen 15 minuter per dag, om mer tid spenderas på platsen tycks effekten av polisens närvaro avta. Gerell (2016) menar även att ”hot spot policing” tillsammans med situationell brottsprevention, som används för att minska möjligheten att begå brott på olika platser, är den mest effektiva metoden. Exempel på metoder för polisen och samhället kan vara att polisen har koll på berusade personer och en reducering av skräp och klotter på platserna (Gerell 2016).
2.2 Crime Harm Index (CHI)
Inom kriminologin har det genom historien funnits flera forskare som undersökt hur olika nivåer av brottslighet kan kopplas till utsatthet. Sellin och Wolfgang (1964) var tidiga med att undersöka hur man kan mäta allvarlighetsgraden av olika typer av ungdomsbrottslighet. De klassificerade olika typer av brott genom att studera allvarlighetsgraden av varje enskilt brott kopplat till hur högt straff det hade resulterat i vid en domstolsprövning (Sellin & Wolfgang 1964). Selling och
11
Wolfgangs forskning kan ses som grunden till det som senare skulle bli kallat för “Harm spot policing”.
Forskningen om “Crime Harm Index” (CHI) har på senare år blivit mer
framstående inom kriminologin (Sherman 2011). Forskning på området har fått stort genomslag i USA, Kanada, Storbritannien, Nya Zeeland, Danmark och Australien. Indexet är uppbyggt på olika sätt i olika länder eftersom lagstiftningen och rättsväsendet skiljer sig åt mellan länder. Att undersöka strafflängd på olika typer av brott kopplat till en viss plats var Lawrence Sherman (2011) framstående med. Han var en av de forskare som var delaktiga i att skapa ”The Cambridge Crime Harm index”. Grundtanken bakom detta index kom från att forskare ville studera hur individers brottsliga handlingar resulterade i fängelsedagar om individerna hade blivit dömda vid en domstol (Sherman 2011). De brott man studerade var anmälda brott mot person i offentlig miljö. Efter framställandet av indexet kunde forskarna senare placera ut de anmälda brotten på en karta över en specifik stad för att analysera på vilka platser den högsta utsattheten var eller var de mest allvarliga brott inträffar. Tanken med CHI är att polisen ska kunna använda resultatet från indexet för att applicera det som grund för en arbetsmetod (Rinaldo 2015). Om man har kunskap om var de mest allvarliga brotten inträffar så kan polisen rikta sina resurser till dessa platser för att minska brottslighet och på ett mer effektivt sätt använda sina resurser (a.a.). En grundtanke för att använda sig av CHI som en arbetsmetod är att man kan skapa en bild över brottslighetens karaktär och hur allvarlig brottsligheten är på specifika platser (a.a.).
2.3 The Danish Crime Harm Index
Det danska indexet för ”Crime Harm Index” skapades av Helle Aagaard Andersen och Katrin Mueller-Johnson år 2018 (Andersen & Mueller-Johnson 2018).
Indexet är starkt influerat av den forskning som har bedrivits runt ”The
Cambridge Crime Harm Index” och en utgångspunkt med det danska indexet var att testa forskningen i en dansk kontext (a.a.). För att skapa indexet beslutade Andersen och Mueller-Johnson (2018) sig för att använda åklagare från det danska rättsväsendet. Detta till skillnad från det svenska indexet som istället för åklagare använder sig av domare från rättsväsendet. Åklagarna fick ta ställning i olika fall där brotten hade inträffat mot person i offentlig miljö (a.a.). Åklagarna skulle sedan avgöra vilken påföljd de själva ansåg var rättmätig för det brott som inträffat och bedöma utifrån de lagar och prejudikat som finns inom den danska domstolen (a.a.). Utgångspunkten för bedömningen var att brotten hade
genomförts av individer som var över 18 år och inte varit dömd tidigare. För att undersöka ”Crime Harm Index” i en dansk kontext valde författarna att studera registerdata mellan åren 2011–2016. Undersökningens syfte var att först kartlägga vilka brottstyper som fungerade bäst för att använda som arbetsmodell genom CHI (Andersen & Mueller-Johnson 2018). Ett ytterligare syfte var att undersöka hur olika brottstyper förändras när man undersöker det via ett ”Crime Harm Index” och i vilken mängd de mest allvarliga brotten inträffar.
Resultatet av studien visade att det fanns 43 olika brottskoder som var lämpliga att använda som ett ”Crime Harm Index” för det danska samhället. Brottstyperna innehöll exempelvis mord, våldtäkt och olika former av bedrägerier (Andersen & Mueller-Johnson 2018). Vissa brottstyper ansågs inte lämpliga att använda i det
12
Danska CHI, exempelvis olika former av ekonomisk brottslighet och olika brott som skett mot grupp (Andersen & Mueller-Johnson 2018).
Resultatet av studien visade även att det fanns en skillnad i skadevärde när författarna studerade de olika brottstyperna genom ett CHI-värde som tagits fram av de utvalda åklagarna. Brott som exempelvis våldtäkt utgjorde 1 % av samtliga brott i Danmark under 2016 men när författarna undersökte skadevärdet för våldtäkt så ökade andelen till 10 % (a.a.). Detta innebär att de våldtäktsbrott som inträffar istället ökar i skadevärde eftersom det enligt CHI-värdet är ett
“skadligare” brott och skapar mer “harm” än exempelvis vandalism som minskar från 7% till 1% enligt CHI-värdet (a.a.).
2.4 Swedish Crime Harm Index (SCHI)
Det svenska indexet för CHI skapades av May-Britt Rinaldo, som är polis vid polisregion väst, år 2015. Detta index fick namnet “Swedish Crime Harm Index” (SCHI). Rinaldo hade för avsikt att undersöka hur “harm spots” var fördelat i Göteborgs stad. För att skapa SCHI tog Rinaldo (2015) kontakt med fem olika domare vid tingsrätten/hovrätten i Göteborg, för att de, ovetande av varandras delaktighet, skulle kategorisera de olika typerna av brott mot person i offentlig miljö efter i vilken mängd fängelsedagar de olika brotten skulle leda till. Den avgränsning som domarna hade som förutsättning för att döma var att straffet skulle baseras utifrån att brottet begicks av en förstagångsförbrytare (Rinaldo 2015).
Grundtanken med SCHI är att myndigheter som arbetar för att minska brottslighet och öka tryggheten som exempelvis polisen ska använda materialet för att kunna identifiera på vilka platser de mest allvarliga brotten inträffar. Att undersöka var de mest allvarliga brotten inträffar är viktigt eftersom dessa brott ofta skapar en stor otrygghet i samhället (Rinaldo 2015).
När SCHI skapades användes 118 olika brottskoder. Brottskoder används inom den svenska polisen för att registrera och kategorisera in anmäld brottslighet (Rinaldo 2015). De brottskoder som används inom SCHI handlar om anmälda brott mot person i offentlig miljö (se bilaga 1) (a.a.). Några exempel på denna brottslighet är misshandel mot person i offentlig miljö, sexuellt ofredande och rån på öppen gata. De förutsättningar som fanns för att brotten skulle vara en del av det ursprungliga SCHI var att brottet skulle skett på offentliga platser, alltså inte i olika hem eller platser som är slutna för allmänheten. Handlingen som genomförts skulle också inneburit en fysisk eller psykisk smärta samt att det skulle funnits en fysisk kontakt mellan målsägande och gärningsperson (Rinaldo 2015). I det ursprungliga SCHI finns det fyra brottskategorier som ingår: misshandel, rån, olaga hot och sexuella ofredanden (a.a.). En grundtanke är att all typ av
brottslighet är inte lika inför lagen, exempelvis att bli dömd för snatteri ger inte samma påföljd som en misshandel. Med det som utgångspunkt så är det möjligt att genom forskningen om “harm spots” se nivåskillnader i allvarlighetsgrad på olika områden i en stad eller i en viss stadsdel kopplat till brotten som begås där. Det svenska indexet är inspirerat och utformat på ett liknande sätt som de index som framtagits i Cambridge och Kanada (a.a.).
13
I tabellen nedan finns ett urval av brottskoder som skall exemplifiera hur “Swedish Crime Harm Index” är uppbyggt. Detta urval kommer från det
ursprungliga SCHI som Rinaldo (2015) skapade. I den första kolumnen kan man avläsa vilken brottskod som undersökts i indexet. I följande kolumner finns en förklaring över vilken bedömning varje brottskod har fått av de domare som genomfört bedömningen. I den första raden kan man då se att en misshandel mot kvinna i offentlig miljö, ger en bedömd strafflängd på två månader, SCHI blir då 60 dagar. På andra raden i tabellen presenteras brottskod 0313 som är fullbordat
mord eller dråp med användning av skjutvapen mot man. Denna brottskod fick
SCHI-värdet 6570 vilket betyder en strafflängd på 6570 dagar eller 18 år. Detta skapar en insikt om hur indexet fungerar och hur brottsligheten skiljer sig gällande allvarlighetsgrad om man enbart utgår från strafflängd. Bedömningen som
används i indexet utgår, som tidigare nämnt, från att gärningspersonen är en förstagångsförbrytare som genomfört handlingen eftersom straffbedömningen kan skilja sig om en individ har begått flera brott under en viss period.
(Tabell 1. Beskrivning av ”Swedish Crime Harm Index. Källa: Rinaldo 2015) En utgångspunkt i forskningen gällande SCHI är att forskare eller polisen använder indexet för att mäta allvarlighetsgraden av brott i en specifik stad eller område. Om ett stort antal brott med hög allvarlighetsgrad inträffat på samma yta, exempelvis en vägkorsning eller en park, så kommer denna plats få ett högt SCHI-värde. Om en annan plats i samma stad har samma nivå av anmäld brottslighet men lägre allvarlighetsgrad så kommer också SCHI-värdet att minska för denna plats (Rinaldo 2015). Genom att använda indexet för att undersöka en stad så är det möjligt att analysera var i en stad som de allvarligaste brotten inträffar. Resultatet av undersökningen som genomfördes i Göteborg gav en inblick om vid vilka platser de allvarligaste brotten inträffat. Det geografiska urvalet för
undersökningen var centrala Göteborg och genom undersökningen fanns det fyra olika platser som utgjorde den högsta nivån av SCHI (Rinaldo 2015). En
utgångspunkt i undersökningen var att jämföra på vilka platser de flesta brotten Code Crime description F/S/C Y.M.D
1 Y.M.D 2 Y.M.D 3 Y.M.D 4 Y.M.D 5 Days SCHI Y.M.D L/H 0355 Physical abuse, other
than gross, against woman 18 years or older, unfamiliar with the victim, outdoor
c 0.2.0 0.2.0 0.2.0 0.2.0 0.2.0 60 0.2.0 2M
0313 Murder, manslaughter or assault with a fatal outcome with the use of firearms against man
18.0.0 18.0.0 18.0.0 18.0.0 18.0.0 6570 18.0.0 18Y 9810 Robbery against an individual, not functional impairment, 18 years or older, without firearms, outdoor 1.0.0 1.0.0 1.0.0 1.0.0 1.0.0 365 1.0.0 1Y
0660 Consummated rape incl. gross, against woman 18 years or older, outdoor
14
inträffar (hot spot) och var den allvarligaste brottsligheten inträffar (Harm Spot). Resultatet visade att det fanns en skillnad på cirka 50% mellan de geografiska platserna och det innebär att undersökningen om ”harm spots” gav fler platser där polisen eller liknande myndigheter kan rikta sina resurser (Rinaldo 2015).
Undersökningen gav också en förståelse om att det kan skilja sig mellan platser med hög brottsfrekvens och platser med allvarlig brottslighet.
Efter genomgång av tidigare forskning beträffande ”Crime Harm Index” så går det att dra en slutsats om att syftet med denna uppsats har en plats inom
forskningen. Eftersom den tidigare forskningen berör forskning om CHI och hur det kan kopplas till länder och städer så finns det mycket forskning om hur man skapar ett index för ett specifikt land och rättssystem. Som tidigare nämnt så är den forskning som genomförts i Göteborg gällande SCHI en undersökning där forskaren har studerat hur “hot spot” och “harm spot” samexisterar och
undersöker vilka skillnader det finns mellan de båda fenomenen. Dock
förekommer det inte så mycket forskning som jämför specifika områden i en stad med resterande delar av staden. Att jämföra särskilt utsatta områden med
resterande delar av staden kan skapa en förståelse om hur myndigheter kan rikta resurser för åtgärder och det kan skapa en tydligare bild om hur fördelningen av allvarlig brottslighet ser ut.
2.5 Lokalt brottsförebyggande arbete
Enligt Wikström & Torstensson (1997) är grunden för ett lyckat brottspreventivt arbete att insatserna bygger på teori och empiri. De menar att en sådan teori kräver kunskap om hur sociala och situationella åtgärder påverkar de faktorer, på lång och kort sikt, som gör att personer hamnar i kriminalitet (Wikström & Torstensson 1997). För att ta fram brottspreventiva åtgärder är det dock viktigt att förstå skillnaden mellan hur det ser ut i olika områden och ha en kunskap om vilka åtgärder som är effektivast i de olika områdena och platserna (a.a.).
Brottsligheten ser olika ut i olika områden, både i frekvens och struktur och både mellan storstäder och landsbygd och inom de större städerna (a.a.). Det är inte säkert att en åtgärd som varit effektiv i att minska brottsligheten i ett område också minskar brottsligheten i ett annat. Deras uppfattning angående den lokala problembilden är: “Att det är ytterst viktigt att det lokala brottspreventiva arbetet tar sin utgångspunkt i en kvalificerad kartläggning av den lokala problembilden.” (Wikström & Torstensson 1997, sida 17).
En viktig del i ett lokalt brottsförebyggande arbete bygger på en samverkan mellan olika parter (Brå 2016). Wikström och Torstensson (1997) menar att det är viktigt att åtgärdsförslag tas fram gemensamt mellan forskare och de som ska utföra åtgärderna i praktiken, exempelvis kommuner och polisen. Samverkan mellan olika parter i ett brottsförebyggande arbete innebär att de olika parterna tillför sina specifika kompetenser och kunskaper (Brå 2016). Om de som arbetar med brottspreventiva åtgärderna inte förstår och arbetar utifrån de olika lokala problemnivåerna finns en stor risk att resurser läggs på ineffektiva åtgärder en längre tid som inte ger önskat resultat (Wikström & Torstensson 1997). Det är således även viktigt att utvärderingar görs på de åtgärder och arbetsmetoder som används, detta för att undersöka om åtgärderna har visat önskad effekt eller inte (a.a.).
15
2.6 Särskilt utsatta områden
Enligt polisens nationella operativa avdelning (NOA) fanns det år 2017 61
delområden i Sverige som i någon form klassades som riskområden (NOA 2017). Riskområden kan tillhöra tre olika kategorier: utsatta områden, riskområden och
särskilt utsatta områden. Riskområden kan förklaras som de områden som är utsatta områden men riskerar att bli särskilt utsatta områden (a.a.). Av de 61
delområdena i Sverige som klassas som riskområden finns fyra i Malmö, tre särskilt utsatta områden och ett så kallat riskområde (a.a.).
Utsatta områden skiljer sig från de andra områdena i Sverige genom att den socioekonomiska statusen i hög grad är låg, det finns en utbredd trångboddhet och en alternativ samhällsordning (NOA 2017). Områden med låg socioekonomisk status präglas exempelvis av invånare med en högre arbetslöshet, lägre inkomster och färre individer med gymnasiebehörighet (NOA 2017). Med alternativ
samhällsordning menas att en stor del kriminella individer påverkar den sociala ordningen i området och att de kriminella aktörerna har en stor påverkan på politiken (a.a.). I de utsatta områdena tenderar det även att finnas en bristande kollektiv förmåga hos invånarna, vilket ofta leder till en ökad kriminalitet (a.a.). Detta genom att det finns en brister i de gemensamma förväntningarna i området, som kan leda till minskat förtroende för grannar och samhällets institutioner (a.a.) Det finns givetvis andra områden i Sverige som har problem med den kollektiva förmågan, låg socioekonomisk status och så vidare, dock präglas de utsatta områdena i de flesta fall av alla riskfaktorerna vilket ofta leder till ökad kriminalitet (a.a.).
Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) präglas utsatta områden även ofta av hög otrygghet hos invånarna, deras resultat visar på att cirka 48% av kvinnorna i utsatta områden uppger att de känner sig otrygga vid utevistelse på kvällar (Brå 2018). En vanlig arbetsmetod som polisen använder sig av i utsatta områden för att motverka otrygghet och brottslighet är “hot spot”-patrullering, vilket innebär att de ökar sin närvaro på de platser där mycket brott sker (NOA 2017). Dock är förtroendet för polisen i utsatta områden ofta lägre än i övriga områden, vilket försvårar polisens arbete eftersom anmälningsbenägenheten och samarbetsviljan är låg (Brå 2018; NOA 2017). Detta gör det svårare för polisen att veta var alla brott begås. Det förekommer även att polisen utsätts för hot och attacker av invånare i en del områden vid deras ingripande, vilket försvårar det polisiära arbetet ytterligare (Brå 2018). Den låga samarbetsviljan gentemot polisen från invånarna i utsatta områden behöver inte bero på en låg tillit till polisen, utan det kan även bero på en rädsla att bli “straffad” av de kriminella aktörerna (NOA 2017).
I dagsläget finns det tre särskilt utsatta områden i Malmö. De särskilt utsatta områdena är Rosengård (söder om Amiralsgatan), Södra Sofielund (Seved) och Lindängen/Nydala/Hermodsdal (NOA 2017). Rosengård är en stadsdel som ligger i östra Malmö och har ett invånarantal om 16 068 personer (SCB 2019). Den delen av Rosengård som klassas som särskilt utsatt är söder om Amiralsgatan. Rosengård (söder om Amiralsgatan) är uppbyggd på fem mindre områden: Örtagården, Törnrosen, Persborg, Västra Kattarp och Herrgården. De fem mindre områdena är indelade i villaområde, bostadsområde och lägenhetsområde. Detta område är 166 hektar (SCB 2019).
16
Södra sofielund även kallat Seved har en befolkning om 4642 personer utspridda på 26 hektar vilket gör det till det geografiskt minsta särskilt utsatta området i Malmö (SCB 2019). Seved är ett område som kantats av problem och
brottsligheten har tidigare varit hög i området (Malmöstad 2019a). Det har tidigare existerat en öppen narkotikahandel i området som utgjort en stor del av brottsligheten (a.a.). Dock har det på senare år skett en förändring i Seved och den anmälda brottsligheten har minskat. Åtgärdsprogram som BID-Sofielund, där olika fastighetsägare samarbetar för att öka tryggheten, är en sådan åtgärd (Brå 2019a). Det har även genomförts åtgärder där kameraövervakning varit en central åtgärd. Enligt Brottsförebyggande rådet (2019) så har både den öppna
narkotikaförsäljningen minskat men även brott mot person i offentlig miljö visar på en minskande trend.
Det särskilt utsatta området Lindängen/Nydala/Hermodsdal ligger i sydöstra Malmö och har en befolkning om 13 796 personer utspridda på 250 hektar (SCB 2019), vilket gör detta område till det geografisk största av de tre utsatta
områdena. Detta område är egentligen tre separata delområden men eftersom de gränsar till varandra och att samtliga tre klassas som särskilt utsatta räknas dessa som ett område (NOA 2017). Området har under de senaste åren kantats av social och brottsliga problem, som har gett området sitt dåliga rykte (Sydsvenskan 2018).
3. TEORIER
I detta avsnitt presenteras det två olika teorierna som valts ut för att förstå och förklara brottsligheten som presenteras i denna studien. Teorierna som används är Rutinaktivitetsteorin och Brottsmönsterteorin. De teorier som nedan förklaras används för att förstå och förklara varför brottsligheten skiljer sig mellan de olika platserna i resultatet.
3.1 Rutinaktivitetsteorin
Rutinaktivitetsteorin är en klassisk teori inom kriminologin. Teorin skapades av Lawrence Cohen och Marcus Felson (1979) och är en kontrollteori som vill förklara skillnader på makronivå. Teorins utgångspunkt är att brott har en större risk att inträffa beroende på olika individers dagliga aktiviteter i samhället (Cohen & Felson 1979). Det finns tre grundantaganden för att ett brott skall uppstå enligt rutinaktivitetsteorin. Först skall det finnas en motiverad förövare eller
gärningsperson som kan begå brottet. För det andra måste det finnas ett lämpligt objekt, vilket kan vara en person eller materiella ting som gärningspersonen kan se som lämpligt. Det sista grundantagandet är att det ska förekomma en avsaknad av kapabla väktare, en kapabel väktare kan exempelvis vara en polis,
kameraövervakning eller andra individer eller objekt som kan verka avskräckande (a.a.). Dessa tre grundantaganden skall förekomma samtidigt för att brott skall inträffa enligt Cohen och Felson (1979). Rutinaktivitetsteorin skiljer sig alltså en del från andra klassiska kriminologiska teorier eftersom teorin vill förklara uppkomsten av brott på en situationell nivå och i en viss kontext. En del teorier vill undersöka varför vissa individer löper högre risk att hamna i brottslighet eller varför en viss grupp löper högre risk. Därför är rutinaktivitetsteorin en annan typ av kriminologisk teori som istället fokuserar på det situationella (a.a.).
17
Teorin har historiskt använts inom det polisiära arbetet som en form av strategi för olika typer av arbetsmetoder, exempelvis är arbetsmetoden kring “Hot Spot
Policing” en form av metod som kan kopplas till rutinaktivitetsteorin. Som tidigare nämnt så är en grundtanke med “Hot Spot Policing” att polisen, eller andra kapabla väktare, skall närvara vid en högt brottsbelastad plats en kort stund under varje timme. Enligt rutinaktivitetsteorin så kan detta jämföras med en form av kapabel väktare som avskräcker brott vid en viss plats och tidpunkt (Cohen & Felson 1979).
3.2 Brottsmönsterteorin
Brottsmönsterteorin är en teori som till viss del liknar rutinaktivitetsteorin, detta genom att även brottsmönsterteorin menar att brott är ett resultat av interaktion mellan individers rutinaktiviteter och motiverade gärningspersoner (Felson & Boba 2010). Felson och Boba (2010) menar att gärningspersoner handlar med ett ändamål och för att hitta lämpliga offer uppsöker gärningspersoner de platser där många lämpliga offer befinner sig och på så sätt korsar de sina rutinaktiviteter. Felson och Boba (2010) menar även att städer och/eller områden med hög densitet, alltså många personer på liten yta, är de områden där det förekommer mest brott i offentlig miljö som exempelvis rån och misshandel. Detta förklarar de genom att det förekommer en hög grad av interaktion mellan lämpliga brottsoffer och motiverade gärningspersoner (a.a.).
Brottsmönsterteorin grundas i tre centrala begrepp: nodes, paths och edges (Brantingham & Brantingham 1995). Nodes förklaras som de centrala platser hos gärningspersonerna och de övriga invånarna som de spenderar mest tid och som skapar möjligheter för att begå brott på, exempelvis skola, arbete, köpcentrum och torg (a.a.). Det är alltså de platser som frekvent används av både brottsoffer och gärningspersoner och således där många personer samlas vilket skapar
brottsmöjligheter (a.a.). Paths förklaras som vägarna/stråken mellan olika
“nodes”, vilket också skapar brottsmöjligheter för gärningspersonerna (Felson & Boba 2010). Dessa vägar eller rutter är också platser där individer spenderar en stor del av dagen och flera dagar i veckan, exempelvis när personer transporterar sig till och från arbete, skola och nöjen med hjälp av kollektivtrafik eller
cykel/gång (Brantingham & Brantingham 1995). Busshållplatser, tågstationer och cykelvägar är även ofta centrala platser vid framtagande av “hot spot”-kartor, särskilt på vissa tidpunkter på dygnet, innan och efter de normala arbetstimmarna (a.a.). Paths ligger alltså till viss del som grund för individers rutinaktivitet (a.a.). Det tredje och sista begreppet som Brantingham och Brantingham (1995) bygger teorin kring är då edges, vilket förklaras som gränser mellan två olika områden, exempelvis parker i städer och/eller bostadsområden. Dessa områden som ligger nära eller som kan vara en gräns mellan olika områden tenderar också att ha en hög brottslighet (a.a.). Den höga brottsligheten vid gränserna förklarar
Brantingham och Brantingham (1995) genom att det exempelvis saknas övervakning från kapabla väktare.
Med dessa tre centrala begrepp som grund kan brottsmönsterteorin förklara varför en del platser tenderar att ha högre brottsfrekvens än andra områden vilket leder till att de platserna även en högre risk för utsatthet (Felson & Boba 2010). Teorin förklarar samspelet mellan olika individer, den fysiska miljön de rör sig i och den sociala miljön och hur de tillsammans påverkar möjligheten för brottslighet (a.a.).
18
Det som skiljer brottsmönsterteorin från rutinaktivitetsteorin är att
brottsmönsterteorin menar att gärningspersonen medvetet och aktivt söker upp de platser där lämpliga brottsoffer befinner sig (Felson & Boba 2010), vilket gör det viktigt för polisen att ha kunskap om var dessa platser är.
4. METOD
För att besvara frågeställningen som den här uppsatsen utgår ifrån så genomförs en analys av statistik. Analysen av registerdata bygger på anmälda brott mot person i offentlig miljö i Malmö. Den aktuella registerdata kommer från polisens rationella anmälningsrutin (RAR) som är en form av datasystem för
polisanmälningar (Lindström & Sempert 2018). En utgångspunkt för att genomföra en analys av statistik är att undersöka insamlade variabler eller fenomen och till vilken grad de förekommer i samhället (Bryman 2018). För att besvara uppsatsens frågeställning om var den allvarligaste brottsligheten begås, så har författarna valt att konstruera olika kartor där den allvarliga brottsligheten plottras ut för att skapa en tydlig bild över brottsligheten i Malmö. Genom dessa kartor är det möjligt att se en distinktion mellan det särskilt utsatta områdena och resterande Malmö och dra slutsatser om nivån av den allvarliga brottsligheten. Även kartor över var flest anmälningar skett under 2018 har konstruerats, för att presentera ”hot spots”. Dessa kartor kommer användas för att svara på
frågeställningen gällande om ”harm spots” och ”hot spots” skiljer sig åt. Detta kan då visa på skillnaden mellan de olika arbetsmetoderna, gällande vilka områden som polisen bör rikta sina insatser.
4.1 Områdesbeskrivning Malmö
Malmö kommun är den största kommunen i Skåne Län med en befolkning på 339 313 invånare (SCB 2019). Malmö kommun även kallat Malmö Stad är den tredje största staden i Sverige med en yta på 334 kvadratkilometer (a.a.). Kommunen är uppdelad i fem olika stadsområden: söder, väster, öster, norr och innerstaden (Malmöstad 2019b). Förutom fem stadsområden så finns det 137 delområden som utgör hela kommunen (se bilaga 2). Malmö är en speciell plats i Sverige då den är den sista utposten mot Europa med kopplingen via Öresundsbron till Danmark. Malmö är en mångkulturell stad där ungefär 50% har en utländsk bakgrund och staden har också en relativt ung befolkning där ungefär halva befolkningen är under 35 år (a.a.).
Brottsligheten i Malmö har förändrats genom åren. Enligt Brottsförebyggande rådet har det skett en minskning av anmälda brott sen 2010 (Brå 2019b). 2010 anmäldes 61 350 brott i Malmö inom alla brottskategorier medan det 2018 hade minskat till 53 541 anmälda brott (a.a.). Enligt tabellen på nästkommande sida framgår det hur statistiken över anmälda brott har förändrats sedan 2010.
19 Malmö stad
År 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
Anmälda Brott 61 350 61 443 60 565 59 689 59 366 59 226 58 544 59 306 53 541
(Tabell 2. Antal anmälda brott i Malmö 2010 – 2018. Källa: Brottsförebyggande rådet 2019b)
4.2 Datainsamling och Urval
Det ursprungliga urval som används i studien är den registerdata som tilldelats författarna från utvecklingscentrum syd (UC-syd). För att sedan göra ett urval av vilken data som skulle ingå i denna uppsats valde författarna att följa det index som skapats ur ”Swedish Crime Harm index”. I det ursprungliga indexet som skapades av Rinaldo (2015) så ingick 118 olika brottskoder för brott mot person i offentlig miljö. Efter genomgång av de 118 brottskoderna kontaktades
utvecklingscentrum syd där det skapades en möjlighet att ansöka om utdrag från RAR. Eftersom uppsatsen var avgränsad till Malmö stad så valde vi att avgränsa ansökningen till just anmälda brott som inträffat 2018 inom Malmö stadsgränser. Den obearbetade anmälningsstatistiken kom till oss via e-post.
Anmälningsstatistiken var skapad ur RAR och omformade till Excel-filer för att skapa en möjlighet till bearbetning inom olika datorprogram. Excel-filerna innehöll data angående fyra olika brottskategorier våldsbrott, sexuellt ofredande, personrån & väskryckningar och olaga hot & ofredande & människorov. Inom dessa fyra brottskategorier förekom det 58 olika brottskoder som rapporterats för 2018. Brottskoden Olaga hot mot grupp, ej internetrelaterat exkluderades
eftersom den inte fanns med i det ursprungliga indexet. Alltså används det endast 57 brottskoder av de ursprungliga 118 brottskoderna som ingår i SCHI. Exempel på brottskoder som ingår i uppsatsen är: fullbordat mord eller dråp utan
användning av skjutvapen och sexuellt ofredande, exhibitionism (blottning) och Rån mot privatperson (ej funktionsnedsatt) under 18 år, utan skjutvapen, utomhus.
(Figur 1. Utdrag ur RAR statistiken i Excelfil.)
Figuren ovan är ett exempel på hur anmälningarna ser ut i underlaget. De tre anmälningarna som presenteras är tre anmälningar som inte går att koppla till en särskild plats och som således placerats i ”havet”. De obearbetade filerna innehöll även information om koordinater där brotten inträffat, vilken adress som
anmälningarna har placerats på och vilken tidpunkt och datum som anmälningarna genomförts. Förfrågan om koordinater var nödvändigt eftersom syftet med
uppsatsen är att undersöka på vilka platser den allvarligaste brottsligheten
inträffar. Polisens koordinatsystem som ingår i RAR skapar också en möjlighet att analysera brottslighet på basområdesnivå, vilket var nödvändigt för att kunna jämföra särskilt utsatta områden och hela Malmö stad.
20
För att skapa harm spot-kartorna krävdes det att för hand lägga in ”crime harm”- indexet för varje brottskod i Excel-filerna som innehåller alla anmälda brott mot person i offentlig miljö. För att lägga in indexet används Rinaldos index som togs fram 2015. Det innebar att författarna var tvungna att kontakta Rinaldo vid de brottskoder som har uppdaterats sedan 2015 för hur de nya brottskoderna skulle tolkas.
4.3 Internt bortfall
Det interna bortfallet i arbetet består delvis av de anmälda brott som författarna blivit tilldelade men som saknar index och som då har exkluderats från studien. Totalt exkluderades 175 anmälningar gällande brottskod 0459 (Olaga hot, mot grupp, ej internetrelaterat). Anledningen till att just denna brottskod var tvungen att exkluderas beror på att den fokuserar på brott mot grupp och inte mot person. Indexet kunde kopplas till alla övriga brottskoder. Det interna bortfallet består även av 443 anmälningar som saknar adress. De 443 anmälningar har av polisen samlats på en och samma punkt i havet utanför Malmö, vilket gör att de inte inkluderas på uppsatsens ”hot- och harm spot” kartor. Totalt exkluderas således 618 anmälningar från resultatet. Det innebär att av de totalt 5101 anmälningarna gällande brott mot person i offentlig miljö under 2018 saknas cirka 12% av data på de kartor som presenteras. De 443 anmälningarna som placerats på denna punkt i havet har ett totalt index-värde på 43 903, vilket är cirka 7% av de totalt 615 593 index-dagar som presenteras i arbetet.
Det hade varit önskvärt att inkludera dessa 618 anmälningar i vår data och analys eftersom det är en relativt stor del av den totala data. Dock anser författarna att det inte påverkar analysen nämnvärt, då det finns en medvetenhet om bortfallet och de 443 anmälningarna placerade i havet är jämnt fördelade mellan
brottskategorierna.
4.4 Framtagande av kartor och tabeller
För att undersöka skillnaden i brottslighet och identifiera var den allvarligaste offentliga brottsligheten sker skapades kartor med punkter för varje enskild brottsanmälning. Kartorna skapades med hjälp av datorprogrammet ArcGIS. ArcGIS är ett datorprogram som ger geografisk information och som används inom polisen för att genomföra geografiska analyser om var och när brottslighet sker. Kartorna används för att lokalisera och visa på vilka geografiska platser i Malmö det har skett flest antal anmälda brott i offentlig miljö och vilka av dessa platser har högst skadevärde enligt SCHI.
Tillvägagångssättet vid framtagandet av kartor innebar att författarna tog fram “hot kartor för de totala anmälningarna i hela Malmö och flera “harm spot”-kartor, exempelvis över hela Malmö och mer specifikt på de utsatta områdena. De Excel-filer som tilldelades från polisen innehöll koordinater över var varje enskild anmälning har skett, vilket gjorde att författarna inte behövde lägga in punkterna för hand utan det gjordes automatiskt i ArcGis när Excel-filerna överfördes till programmet.
De punkter som presenteras på kartorna över hela Malmö täcker en yta på cirka 20 000 m2 och är cirka 150m x 150m stora. Vid framtagandet av “harm spot”-kartan
21
som täcker hela Malmö räknas alla anmälningar som har skett inom de olika punkterna på 20 000 m2. Det innebär att om det har skett flera anmälningar på samma koordinator och inom samma ruta så sammanställs dessa till ett
indexvärde. Värdet på punkterna presenteras genom att de tilldelats en färgkod för hur högt indexvärde punkten har. Avgränsningarna är gjorda enligt följande 30, 31–90, 91–365, 366–3650 och 3651–20119 fängelsedagar. 20 119 fängelsedagar är det högsta indexvärdet en plats har, därför valdes det som högsta punkt.
(Figur 2. Avgränsning gällande antal fängelsedagar)
Ett beslut till att använda 30 dagar som lägsta avgränsning gjordes eftersom nästan inga brott som döms till 14 fängelsedagar avtjänas i fängelse. Beslutet beror även på att studiens främsta syfte med uppsatsen är att visa var den grövsta brottsligheten begås. Därför ansågs det att de platser där enbart en anmälning som har indexvärdet “14 dagar” inte känns nödvändigt att presentera och även för att göra kartorna tydligare. Om avgränsningarna omvandlas till månader och år blir de istället 1 månad, 3 månader, 1 år, 10 år och resterande (över 10 år).
Författarna producerade även tre mindre “harm spot”-kartor som enbart riktar in sig på de särskilt utsatta områdena, Lindängen, Seved och Rosengård (söder om Amiralsgatan), där mindre och mer specifika punkter har använts. De mindre punkterna som används för dessa kartor täcker en yta på 2000m2 och är cirka 45 x 45 meter långa. Att göra mindre punkter inom de särskilt utsatta områdena valdes eftersom studien tydligare och mer specifikt ville presentera var den allvarligaste brottsligheten sker i områdena. Att uppsatsen ska undersöka de särskilt utsatta områdena är önskemål från polischefen i Malmö, vilket är en av anledningarna till att författarna valde att göra mer specifika kartor i de områdena. De här kartorna använder samma färgkoder och avgränsning för indexet som vid kartorna över hela Malmö.
Eftersom studien även undersöker var de flesta brotten har inträffat (hot spot) så har kartor skapats för att undersöka detta. De punkter som presenteras på ”hot spot”-kartorna har samma avgränsning angående yta som ”harm spot”-kartorna har. Alltså täcker de punkter som visas på kartan ett område på 20 000 m2. Detta för att det inte skall gå att urskilja en exakt adress. På kartorna syns punkterna i olika färgkoder. Färgen skall representera den avgränsning som punkten hamnar inom när det gäller antal brott för platsen. Den första avgränsningen är 0–5, vilket betyder att det har inträffat noll till fem brott på den aktuella platsen och punkten är markerad grön. Resterande avgränsningar är 6–10, 11–25 och 26–52. Att den högsta avgränsningen når 52 brott är att det finns en punkt på kartan som uppnår det resultatet i antal brott.
22
(Figur 3. Avgränsning gällande antal anmälda brott.)
I studien tas det även fram och presenteras tabeller över när brotten sker, tidpunkt och veckodag. Detta för att ge ytterligare information kring de anmälda brotten. Vid framtagandet av tabellerna används samma data/statistik i de Excel-filer som tilldelats oss av polisen.
4.5 Jämförande av data
För att jämföra ”harm spots” i de utsatta områdena med resterande Malmö adderas det totala indexvärdet för alla anmälningarna i områdena, för att sedan jämföras med det totala indexvärdet i Malmö. Detta skapar ett resultat av hur stor del av den allvarliga brottsligheten som sker i de utsatta områdena. Även var de platser med högst indexvärde finns kommer jämföras, för att undersöka om flest platser går att finna i de särskilt utsatta områdena. Genom samma metod går det att utröna hur stor procent varje plats, som faller inom den högsta avgränsningen för brottskadevärde, står för jämfört med resterande platser.
För att svara på frågeställningen om ”harm spots” och ”hot spots” skiljer sig i Malmö genomförs en visuell jämförelse mellan de olika kartorna. Jämförelsen mellan ”harm”- och ”hot spots” kommer fokusera på att jämföra var de platser med högst indexvärde finns och de platserna med flest anmälningar. En visuell jämförelse av kartorna anses tillräckligt för att se om platser skiljer sig.
4.6 Etik
Statistiken som används i uppsatsen har tilldelats författarna av
Malmöpolisen/Utvecklingscentrum Syd (UC Syd), alltså har studien fått
godkännande att använda data till detta syfte. Författarna fick data skickad till sig via mejl av UC Syd, men har valt att enbart ha informationen på två privata datorer, som är skyddade med lösenord, och efter arbetet är färdigställt kommer all data att raderas från datorerna och mejl. Detta kommer göras för att säkerställa att informationen i värsta fall inte hamnar i fel händer, även om statistiken inte innehåller någon känslig information. Att författarna fått data skickad till sig efter att varit tydliga kring syftet med arbetet innebär att författarna har fått
godkännande att använda sig av materialet. Det förekommer ofta att studenter måste genomföra en etikprövning inför startpunkt av en studie. En etikprövning görs i stor utsträckning av olika etikråd som har huvudansvaret för studien. Etikrådet säkerställer att ingen känslig information kan skada samhället och att studien följer de etikregler som finns inom forskningen (Malmö Universitet 2019). Ett etikråd har därför en möjlighet att ge avslag för olika studier som inte uppfyller de mål som finns (a.a.). Efter kommunikation med etikrådet vid Malmö Universitet2 blev det fastställt att ingen etikprövning behövdes genomföras för
23
denna studie. Detta eftersom studien inte behandlar känslig information eller strider mot de etikregler som finns.
I uppsatsen har vissa etiska avgränsningar behövts göras jämfört med tidigare forskning kring ”Crime Harm Index”, där det i en del fall även har presenterats kön och ålder på brottsoffren. Den informationen kan vara intressant för polisen i deras brottspreventiva arbete, för att ha kunskap om vilka personer de ska
informera om att vara extra uppmärksamma på platserna. Dock har författarna valt att inte ha med den informationen för att det skulle försvåra för studien att få ut statistik och att informationen är ytterst känslig. I uppsatsen presenteras heller inga enskilda brott som anmälts till polis mellan 2018-01-01 och 2018-12-31 på någon karta som hade kunnat kopplas till en specifik adress, detta för att försäkra sig om att inga specifika händelser kan identifieras. Ibland anmäls exempelvis brott utan gärningspersonens kännedom.
De kartor som presenteras kommer vara flera kartor över ”harm-spot” och kartor över “hot spot”, där brottskoderna inte finns med utan enbart hur allvarliga brott (harm spot) och var alla brott har begåtts (hot spot). Detta görs för att exempelvis
sexualbrotten som har begåtts i betydligt lägre utsträckning än exempelvis olaga hot och en karta över var de enskilda brottstyperna har begåtts hade då inneburit
att man kan koppla ett sexualbrott till en särskild plats. Det kan dock förekomma en risk med att presentera data över var brottsligheten sker, eftersom det kan resultera i en form av stämpling av området. Det kan innebära att invånare i eller utanför ett specifikt område uppfattar området som utsatt på grund av
informationen som berör brottslighet. Att fastställa en bild gällande brottsligheten i ett område kanske då inte överensstämmer med den bild som invånarna i
området har, vilket kan skapa en uppfattning hos dessa att problematiken är större än vad de uppfattar det som. Dock är inte studiens syfte att undersöka hur ”bra” eller ”dåligt” ett område är, utan att kartlägga var den allvarligaste brottsligheten sker. Vilket inte påverkar uppfattningen om området är särskilt utsatt eller inte. Brottsligheten skiljer sig från område till område och för att ta fram polisiära åtgärder är det viktigt att ha kunskap om hur skillnaden ser ut mellan de olika områdena (Wikström & Torstensson 1997). Författarna anser även att studien enbart visar på en del som kan uppfattas som problematisk och att resultaten inte stämplar ett område som ”dåligt” om det förekommer offentlig brottslighet.
5. RESULTAT
I följande stycken presenteras resultatet av studien. Här presenteras Antal brott i underlaget, ”hot spot”-kartor över Malmö och ”harm spot”-kartor över staden samt särskilt utsatta områden. Här presenteras även tabeller över tidpunkt och veckodagar då anmälningarna har genomförts. De kartor och tabeller som
presenteras har skapats utifrån RAR-statistiken över anmälda brott och med hjälp av datorprogrammet ArcGis.
5.1 Antal brott
En viktig del i det polisiära brottspreventiva arbetet är att polisen ska vara medvetna om var och när brott begås. Var brotten begås presenteras i två “hot
24
kartor, två “harm kartor över hela Malmö och tre mindre “harm spot”-kartor som fokuserar på de särskilt utsatta områdena.
När brotten begås presenteras istället i stapeldiagram som framtagits med hjälp av samma statistik.
Statistiken som presenteras gäller brott i offentlig miljö för hela Malmö mellan 2018-01-01 och 2018-12-31, och avser fyra brottskategorier: 1: Våldsbrott, 2:
Sexualbrott, 3: Personrån & väskryckningar och 4: Olaga hot & ofredande & människorov. Totalt har 5101 anmälningar gjorts gällande de fyra
brottskategorierna under år 2018 i Malmö och anmälningarna är fördelade enligt följande:
1) Våldsbrott: 1069 anmälningar 2) Sexualbrott: 55 anmälningar
3) Personrån och Väskryckningar: 486 anmälningar
4) Olaga hot, Ofredande och Människorov: 3491 anmälningar
(Figur 4. Procentuell fördelning av antal anmälda brott enligt brottskategorierna 2018)
Cirkeldiagrammet ovan visar hur mycket de olika brottskategorierna procentuellt står för av de totalt anmälda brotten mot person i offentlig miljö 2018. Olaga hot är den brottskategori som är anmälts flest gånger 2018 och den brottskategori som står för absolut minst anmälningar är sexualbrott. Den brottskod som har anmälts flest gånger är ofredande mot kvinna, 18 år eller äldre (0408), som har anmälts 984 gånger under 2018. Därefter kommer Olaga hot mot kvinna, 18 år eller äldre
(0455) och Olaga hot mot man, 18 år eller äldre (0457) som har anmälts 714-
respektive 690 gånger under 2018. Den brottskod med högst indexvärde är
Fullbordat mord eller dråp med användning av skjutvapen mot man/kvinna, som
har ett indexvärde på 6570 fängelsedagar (18 år). År 2018 anmäldes den brottskoden 16 gånger i Malmö.
I kartan på följande sida presenteras alla anmälda brott mot person i offentlig miljö som polisen har registrerat under 2018. Den visar att anmälningarna är utspridda över hela Malmö men med en högre koncentration i de centrala delarna, längs gågatan och torgen.
25
(Figur 5. Karta över anmälda brott i Malmö 2018)
5.5 Tidpunkt för anmälningar
Nedan presenteras tabeller över när de potentiella brotten har inträffat och
registrerats av polisen. Tabellerna representerar alla 5101 anmälda brott i offentlig miljö 2018 i Malmö, alltså även de 175 brott som exkluderats vid uträknandet av indexet.
I första tabellen, Antal anmälda brott vid varje veckodag, går det att utläsa att anmälningarna är relativt jämnt fördelade över veckodagarna, med en viss ökning över helgen och måndagarna. Att måndagen är den dagen då flest anmälningar registrerats kan bero på att en del brott som skett under helgerna inte har anmälts eller registrerats hos polisen förrän på måndagen.
26
Den andra tabellen visar på vilken tidpunkt som anmälningarna registrerats hos polisen. Tabellen visar att de flesta anmälningarna kommer till polisens kännedom
12:01-16:00 och 16:01-20:00. Det har även skett en hel del anmälningar mellan 20:01-23:59. Det framgår således att de flesta brotten troligtvis begås på
eftermiddagar och kvällar. Dock gäller detsamma för tidpunkt som för veckodagar angående att statistiken visar när polisen har registrerat anmälningen.
Tidpunkterna behöver alltså inte vara helt sanna då brotten kanske inte anmäls direkt när brottet skett.
(Tabell 4. Tabell över antal anmälda brott fördelat på tidpunkt 2018)
5.2 Hot spot
I kartan på följande sida har totalt 4658 anmälningarna bearbetats för att visa på var flest anmälningar angående brott mot person i offentlig miljö i Malmö oftast har gjorts. Kartan visar alltså inte de 443 brott som saknar plats och av polisen placerats ute i havet, detta för att den informationen inte anses relevant i detta fall. Kartan visar de platser där flest anmälningar under 2018 har skett och rutorna representerar antalet anmälda brott på varje plats á 20 000m2. De gröna rutorna betyder 1–5 anmälda brott, gul betyder 6–10, orange betyder 11–25 anmälda brott och de röda rutorna 26–52 anmälda brott. Ur kartan på följande sida kan man avläsa att de flesta anmälningarna har skett i de centrala delarna i Malmö. Med ett undantag till höger på kartan där det skett över 26 anmälningar på en plats.
27
(Figur 6. ”Hot spot”-karta över anmälda brott i Malmö 2018)
5.3 Harm spot
Var den allvarligaste brottsligheten inträffar är syftet med studien. För att besvara den frågan har författarna till denna studie använts sig av ”Swedish Crime Harm Index”. Indexet förklarar hur många potentiella fängelsedagar vissa brottskoder innebär. De totala anmälningarna i detta underlag resulterade i 615 593 potentiella fängelsedagar utspridda på 57 olika brottskoder över hela Malmö stad.
Brottskadevärdet var ett resultat av de 4926 brottsanmälningar som utgjorde hela underlaget. Författarna till denna studie valde att använda sig av kartor för att visa på vilka platser brotten inträffat. Inom kartorna finns det en avgränsning där samtliga brott som inträffat inom 20 000 m2, räknas som en separat ruta. I de ”harm spot” kartor som presenteras nedan finns det 388 rutor som representerar olika nivåer av brottsskadevärde.
28
(Figur 7. ”Harm spot”-karta över brottsskadevärdet på olika platser i Malmö 2018)
De rutor som representerar den allvarligaste brottsligheten är markerade i röd färg (Se bild ovan). Den allvarligaste brottsligheten är, som tidigare nämnt, avgränsad mellan 3651 fängelsedagar och 20 119 dagar enligt ”Swedish Crime Harm Index” (Se figur 2). I Malmö kommun finns det 20 platser som faller inom ramen för den högsta avgränsningen av brottskadevärde. Det innebär att det finns 20 platser där den allvarligaste brottsligheten inträffar. Utifrån kartan finns det en punkt som är rödmarkerad med högt brottskadevärde som ligger utanför kommungränsen. Denna punkt är de anmälda brott som inte haft någon adress eller koordinat att utgå ifrån när anmälningen gjorts. Total står denna punkt för 43 903 potentiella fängelsedagar, vilket är ungefär 7 % av samtliga potentiella fängelsedagar som utgör underlaget.
Enligt kartan på följande sida går det att utröna var de platser med allvarligaste brotten i Malmö är placerade. De 20 platser som hamnar inom ramen för den högsta avgränsningen för SCHI står för 25% av det totala brottskadevärdet för hela Malmö stad. Ur kartan ovan går det även att avläsa att de flesta rödmarkerade platserna är placerade i de centrala delarna av Malmö. Sex platser som faller inom ramen för den högsta avgränsningen är placerade inom två centrala delområden, Rådmansvången och Möllevången (Malmö stad u.å.). De två delområden gränsar till varandra. De sex punkter som finns inom de två områdena står för 20% av den allvarligaste brottsligheten med ett sammanlagt värde á 31 693 potentiella
fängelsedagar. Ytterligare en punkt hör till de stadsområde som kallas för
innerstaden. Denna punkt kan räknas tillhöra de centrala delarna av Malmö. Den plats som har det högsta SCHI-värdet är placerat i delområde Krokbäcksparken (a.a.). Denna plats har ett sammanlagt SCHI-värde på 20 119.
29
(Figur 8. ”Harm spot”-karta över den högsta brottsskadevärdet i Malmö 2018)
5.4 Särskilt utsatta områden
De särskilt utsatta områdena som ingår i denna uppsats är Södra Sofielund, Rosengård (söder om Amiralsgatan) och Lindängen/Nydala/Hermodsdal. Brottskadevärdet presenteras i rutor som “plottats” ut på tre olika kartor. För att punkterna skall vara representativa för området så är rutorna 2000 m2 och varje sida ungefär 45 meter långa.
5.4.1 Södra Sofielund (Seved)
Utifrån kartan går det att fastställa att Seved är ett särskilt utsatt område med 43 rutor med olika nivåer av brottskadevärde. Inom Seved har det anmälts 91 olika brott mot person i offentlig miljö som resulterat i 8916 potentiella fängelsedagar. Dessa potentiella fängelsedagar utgör 1,4% av hela Malmö kommuns potentiella fängelsedagar. Utifrån kartan går det att avläsa att Seved är ett område som inte har någon punkt som faller inom den högsta avgränsningen av fängelsedagar, alltså mellan 3651 och 20 119 dagar. De orangea punkterna representerar ett brottskadevärde mellan 365 och 3650 dagar. Det innebär att i Seved finns det sex platser där det inträffat brott som tillsammans överstiger ett år i fängelse.
30
5.4.2 Rosengård (söder om Amiralsgatan)
Inom området som utgör Rosengård finns det 69 olika rutor som förklarar på vilka platser de anmälda brotten har inträffat. I Rosengård har det 2018 anmälts 143 brott mot person i offentlig miljö och samtliga brott resulterar i 21 802 potentiella fängelsedagar enligt ”Swedish Crime Harm Index”. Det innebär att de anmälda brotten i Rosengård utgör 3,5% av det fullständiga brottskadevärdet som finns i hela Malmö Kommun. Utifrån kartan går det att utläsa att det finns en plats som uppnår den högsta avgränsningen för potentiella fängelsedagar. Denna plats har alltså ett brottskadevärde som överstiger 3651 potentiella fängelsedagar, eller 10 år. Denna plats står för 4% av de brottskadevärde som återfinns i de 20 platser som faller inom ramen av den allvarligaste brottsligheten. Utifrån kartan kan man även utläsa att det finns 14 “orangea” platser som antyder att det anmälts brott som överstiger ett år i potentiella fängelsedagar.
(Figur 10. ”Harm spot”-karta över Rosengård (söder om Amiralsgatan) 2018)
5.4.3 Lindängen/Nydala/Hermodsdal
I området som utgör Lindängen finns det 129 rutor som förklarar på vilka platser de anmälda brotten har inträffat. Under 2018 anmäldes det 283 brott mot person i offentlig miljö i området vilket resulterade i 64 564 potentiella fängelsedagar enligt ”Swedish Crime Harm Index”. Dessa potentiella fängelsedagar utgör 10,5% av samtliga potentiella fängelsedagar som finns i Malmö stad. Det vill säga en relativt stor del av de totala potentiella fängelsedagarna. Utifrån kartan går det att utläsa att det finns fem platser som hamnar inom ramen för den högsta
avgränsningen för potentiella fängelsedagar (3651–20119 fängelsedagar). Dessa platser står tillsammans för 27% av de potentiella fängelsedagarna som återfinns på de 20 platser med högst brottskadevärde (Se figur 7). I området förekommer det även 15 orangea rutor som innebär ett brottskadevärde som överstiger 365 potentiella fängelsedagar. Av de tre särskilt utsatta områdena så har
