Examensarbete
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Kan lärares förväntningar på elevers
prestationer påverkas av elevernas
socioekonomiska bakgrund?
May teachers’ expectations of students´ achievements get affected
by the students´ socio-economic background?
Jenny Ernemyr & Cecilia Strandh
Lärarexamen 270hp Handledare: Ange handledare
Geografi, miljö och lärande 2012-11-06
Examinator: Per Hillbur Handledare: Kerstin Sonesson Lärarutbildningen
Fakulteten för lärande och samhälle
3
Sammanfattning
Syftet med undersökningen är att belysa hur högstadielärare verksamma på olika skolor i södra Sverige resonerar kring elevers socioekonomiska förutsättningar kan påverka lärares
förväntningar på elevernas prestationer i skolan, vilket också var grunden till de tre
frågeställningar som studien bygger på. Vi har genomfört studien med hjälp av kvalitativa metoder. Resultatet från fyra semistrukturerade intervjuer på fyra olika skolor har tolkats med hjälp av relevant litteratur och aktuell forskning.
Intervjupersonerna menar att socioekonomiska förutsättningar har stor betydelse för elevers resultat. På grund av elevernas olika socioekonomiska förutsättningar hade majoriteten av lärarna olika förväntningar på sina elever. Att lärare har låga förväntningar på vissa elever kan resultera i ett livslångt utanförskap för dessa. Slutsatsen av studien är att lärares förväntningar kan
påverkas av elevernas socioekonomiska förutsättningar.
Nyckelord: elevers prestationer, högstadium, intervju, lärares förväntningar, socioekonomisk bakgrund, socioekonomiska förutsättningar
5
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 3 Innehållsförteckning ... 5 1. Inledning ... 7 1.1 Syfte ... 8 1.2 Frågeställningar... 8 2. Litteraturgenomgång ... 10 2.1 Centrala begrepp ... 10 2.2 Förväntningar ... 10 2.3 Socioekonomiska förutsättningar... 112.4 Internationell forskning om socioekonomiska förutsättningar och lärares förväntningar .. 13
3. Metod ... 16
3.1 Urval ... 16
3.2 Beskrivning av forskningsobjekt ... 16
3.3 Bortfall ... 17
3.4 Val av metod ... 17
3.5 Validitet och tillförlitlighet ... 18
3.6 Genomförande... 19
3.7 Databearbetning ... 20
3.8 Etiska ställningstaganden ... 20
4. Resultat ... 22
4.1 Socioekonomiska förutsättningar... 22
4.2 Lärares skilda förväntningar på elever ... 26
4.3 Sambandet mellan socioekonomiska förutsättningar och lärarnas förväntningar på elevers prestationer. ... 28
5. Analys ... 31
5.1 Socioekonomiska förutsättningar... 31
5.2 Förväntningar ... 32
6. Slutsats och diskussion ... 36
7. Referenslista ... 39 Bilaga 1
6
7
1. Inledning
Som blivande lärare i geografi, miljö och lärande har hållbar utveckling varit en röd tråd genom vår utbildning. Enligt Education for change är det sociala och ekonomiska två av fyra ben i den hållbara stolen.1 Stolen måste vara i balans där inget av benen kan få större betydelse än det andra för att uppnå ett hållbart samhälle. Med social hållbarhet menas att individen ska ges möjlighet att påverka sin livsstil och ges möjligheter att delta i beslutsfattande, något som utvecklar hela samhället. I ett ekonomiskt hållbart samhälle ska alla generationer nu och i ett framtida perspektiv kunna vara välmående.
Vi vill med den här studien få en inblick i och mer kunskap om hur fenomenet med lärares förväntningar och krav som skiljer sig mellan olika elever kan te sig i skolan. Vi strävar efter att bli så bra och rättvisa lärare som möjligt, med en bredare förståelse av vikten av höga
förväntningar på alla sina elever oavsett deras socioekonomiska förutsättningar.
Genom att undersöka hur några högstadielärare i södra Sverige resonerar kring förväntningar hoppas vi få en djupare kunskap om hur verkligheten kan se ut och utifrån denna kunskap skapa de verktyg som behövs för att bli de lärare vi hoppas på att bli.
Skolinspektionens rapport ”En skola med tilltro lyfter alla” från 2011 visar på att många lärare sänker sina förväntningar på barn som är sociokulturellt missgynnade.2 Dessa grupper av elever blir inte bara förlorare i skolan utan missgynnas även som vuxna samhällsmedborgare.
Enligt Skolinspektionens rapport har vissa skolor missat det centrala i att se till att elevers olika förutsättningar inte ska ha betydelse för hur väl de klarar av sin utbildning.Detta strider inte bara mot skolans uppdrag i stort utan också tanken om en likvärdig utbildning.
Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 innebär en likvärdig utbildning att”… Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den
ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper/… Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. /…Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika
1
Liepina & Jutvik, 2008
2
8
anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla” 3.
Detta kan bli problematiskt om läraren tolkar denna likvärdighet som en möjlighet att sänka
kraven och förväntningarna på vissa elever och inte ge dem någon chans att lyfta och blomstra. Det blir särskilt allvarligt om man skalar bort vissa delar helt från kursplanerna så att en del elever missar helhetsbilden. Skolinspektionens rapport pekar nämligen på att just så har det gått till på vissa skolor. 4
1.1 Syfte
En lärares förväntningar på sina elever har stor betydelse för hur en elev lyckas i skolan. Sänks kraven och därmed förväntningarna på eleven så hämmas eleven i sin utveckling. Många elever säger sig sträva efter att få godkänt betyg med minsta möjliga ansträngning trots att de flesta har möjlighet att prestera högre. 5 Skolinspektionen menar att ”Rektorer och lärare bör sätta
kunskapsmålen mer i fokus och ha höga förväntningar på alla sina elever”.6 Syftet med vår undersökning är att få kunskaper om högstadielärare har olika förväntningar på sina elever och om dessa förväntningar i så fall kan skilja sig från elev till elev beroende på socioekonomisk bakgrund.
1.2 Frågeställningar
Hur resonerar lärare kring elevers socioekonomiska förutsättningar och deras prestationer i skolan?
Vilka förväntningar har lärare på sina elever och kan dessa förväntningar skilja sig åt från elev till elev?
Vilka slutsatser kan dras mellan socioekonomiska förutsättningar och lärares förväntningar på sina elever?
3 Skolverket, 2011, sid 8 4 Skolinspektionen, 2012, sid 6 5 Jönsson, 2008, sid 137 6
10
2. Litteraturgenomgång
2.1 Centrala begrepp
Vi kommer i vår studie att använda begreppet socioekonomi, vilket är ett komplext begrepp som kan ta sig många olika uttryck. För att det ska vara tydligt i vår studie vad vi menar med detta begrepp hänvisar vi till Gisselmann, Lindfors och Toivanens diskussionsunderlag om social hållbarhet.7 Författarna hävdar att sociala strukturer i samhället är avgörande för individens möjligheter att påverka sin livsstil. Alla individer kan delas in i olika kategorier beroende på exempelvis födelseland, klass, kön, inkomst och utbildningsnivå. Ovanstående exempel är beroende av varandra och finns i alla möjliga variationer och kombinationer. De olika
kategorierna är ”…en förutsättning för att sammanfatta komplexa förhållanden och att visa att
grupper av individer lever under skilda villkor som medför olika resurser vilket i sin tur påverkar deras handlingsutrymme och livschanser och i förlängningen även deras hälsa.”8
Turmo lägger till ytterligare en kategori för att definiera det socioekonomiska begreppet, det är det kulturella kapitalet och språket är en viktig del för att ta till sig kulturer.9
Under intervjuerna har språket kommit upp som en viktig faktor för elevers socioekonomiska förutsättningar i skolan och därför har vi valt att inkludera språk i begreppet socioekonomi.
2.2 Förväntningar
I Skolinspektionens årsrapport för 2011, ”En skola med tilltro lyfter alla elever”, lyfts vikten av lärarens förväntningar på eleverna fram och det poängteras att om lärare har låga förväntningar på eleverna riskeras undervisningen bli begränsad och omotiverade för dem.10 Elever som gått igenom grundskolan med låga betyg eftersom läraren haft bristande förväntningar löper en ökad risk för psykosociala problem och utanförskap. Inte nog med det, utan samhället påverkas också i stort eftersom segregation, klassklyftor, arbetslöshet och annan problematik ökar vilket också påverkar statsbudgeten.11
7
Gisselmann, Lindfors & Toivanen, 2012
8 Ibid, sid 15 9 Turmo, 2004 sid 54 10 Skolinspektionen, 2012, sid 6 11 Socialstyrelsen, 2010
11
Dysthe menar i sitt verk ”Det flerstämmiga klassrummet” att lärare tydligt ska visa sina elever att de har höga förväntningar på deras kommande arbete och idéerna bakom dessa. Läraren ska vara engagerad i vad eleverna gör. 12 Detta är enligt författaren kärnan till ett gott ledarskap i klassrummet. ”Genom att hela tiden visa tilltro till deras prestationsförmåga skapade lärarna
den självtillit som är ett nödvändigt krav för att lära sig något”.13
Även Anders Jönsson menar i boken Lärande bedömning att lärares förväntningar på eleven är viktiga. 14 Dock betonar Jönsson att läraren måste tydliggöra dessa förväntningar för eleven för att de ska bli verkningsfulla. Det bästa sättet att tydliggöra förväntningar är att göra det med ord och konkreta exempel. Det mest självklara valet här är att eleven ska få tillgång till kursens mål och kriterier för att förstå vad som förväntas. Genom att tillsammans med eleverna skriva om eller diskutera kursmålen och kriterierna konkretiserar man målen. Bedömningsmatriser är också ett exempel på tillvägagångssätt som tydliggör var eleven enligt Jönsson ”befinner sig på kartan” och hur långt det är kvar till målet.
I Skollagen går det att utläsa vad som är en av grundpelarna inom skolans uppdrag. I
paragraf tre förtydligas det väsentliga i att lärare ska ha höga förväntningar på sina elever. Under rubriken ”Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling” står följande:
”3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.” 15
2.3 Socioekonomiska förutsättningar
I Skolinspektionens rapport”En skola med tilltro lyfter alla”, går det att läsa attskolans uppdrag är att erbjuda alla elever en rättvis och likvärdig utbildning. 16 Med en rättvis och likvärdig utbildning menas att skolan ska ”….. uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att
tillgodogöra sig utbildningen.” Verkligheten ser inte ut så eftersom sex av tio elever riskerar att
inte slutföra sin utbildning om deras föräldrar i sin tur också är lågutbildade eller saknar utbildning. 12 Dysthe, 1995 sid 242 13 Ibid, sid 228 14 Jönsson, 2012 sid 7 15 Riksdagen, 2012 16 Skolinspektionen, 2012 sid 11
12
När Dysthe skriver om det hon benämner som det flerstämmiga klassrummet lyfter hon fram att elever med olika socioekonomiska bakgrund bidrar var och en med sina erfarenheter och föreställningar. På så vis berikas och utvecklas alla elevers kunskaper. 17 Kunskap byggs upp gemensamt i klassrummet genom att eleverna lär sig att lyssna på varandra, att läraren tartillvara alla elevers kunskaper och tillsammans väver man sedan ihop detta till ”sin egen”kunskap.
Anna Sandell skriver i ”Utbildningssegregation och självsortering – om gymnasieval, genus
och lokala praktiker” om hur högstadieelever resonerar när de ska välja gymnasieutbildning.18
Elever med lägre klasstillhörighet sprider generellt ut sig mer över gymnasieskolans alla olika program. Elever från högre klasser tenderar till att välja studieförberedande program i högre utsträckning än elever med lägre klasstillhörighet.
Siffror från SCB (2009) visar enligt von Greiff på detta då de tagit fram uppgifter om att 2009 ”….blev vart tjugonde barn vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning inte behörigt till
gymnasiet. Motsvarande andel för barn vars föräldrar enbart har grundskoleutbildning var vart tredje barn.” 19
Skolverket visar i sin rapport Likvärdig utbildning i svensk grundskola? En kvantitativ analys
av likvärdighet över tid, att verkligheten inte ser ut som skollagarna förespråkar.20 Skillnaderna i betygsresultat har ökat de senaste åren, vilket betyder att det idag kan vara av stor betydelse vilken skola eleven går på för vilket betygsresultat eleven uppnår. På grund av det fria skolvalet har skillnaderna mellan skolorna ökat. Elever med hög studiemotivation, engagerade föräldrar och höga betygsresultat söker sig till skolor utanför upptagningsområdet medan elever med låg studiemotivation och lägre betygsresultat stannar kvar. Processen blir en ond spiral eftersom elevers studieresultat påverkas av skolkamraterna. Det har också visat sig att i en skola med många studiemotiverade elever har lärare generellt sett höga förväntningar på alla. Både kamrat- och lärareffekterna påverkar i sin tur att skillnaderna mellan skolorna ökar ytterligare. Enligt Skolverket ska lärare förmedla höga förväntningar på eleverna. Alla lärare bör vara eniga om vilka förväntningar som ska råda på skolan och att dessa förväntningar inte ska utgå från elevernas bakgrund utan från skolans undervisningskvalité.
17
Dysthe, 1996, sid 68-69
18 Sandell, 2007, sid 39 19
Von Greiff, 2009, sid 39
20
13
Enligt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 är skolans uppdrag att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. 21 I läroplanen står det även att skolan ska kompensera upp så att elever med olika förutsättningar får samma möjligheter att målen. Eleven ska alltså erbjudas goda möjligheter att få goda studieresultat oavsett vilken social bakgrund och skola eleven går på.
I Skolinspektionens rapport ”Regelbunden tillsyn i Sala kommun – Beslut och rapporter” från 2010 nämns ett fall när Skolinspektionen utförde en tillsyn av en grundskola i Sala kommun. 22 Tillsynsmännen fann på denna skola en benägenhet bland rektorn och övrig pedagogisk personal att skylla skolans dåliga måluppfyllelse på elevers hemförhållanden, föräldrars engagemang i skolarbetet och elevernas lust att lära. I skolans kvalitetsredovisning där de svaga resultaten från de nationella ämnesproven presenteras står att läsa att ”resultaten är de förväntade”.23
2.4 Internationell forskning om socioekonomiska förutsättningar
och lärares förväntningar
John Hattie har publicerat resultatet från en stor internationell metastudie som belyser
problematiken kring elevers olika resultat i skolan. 24 Studien omfattar flera miljoner studerande och behandlar faktorer som påverkar elevers studieresultat. De olika faktorerna är eleven, hemmet, skolan, läraren, läroplaner/utvecklingsprogram och undervisning. Hattie granskar olika beståndsdelar inom varje faktor och graderar dem i en så kallad effektskala. Ett exempel på en beståndsdel i faktorn hemmet är betydelsen av socioekonomisk status, vilket Hattie undersökt genom att granska familjers relativa position i den sociala hierarkin utifrån inkomst, utbildning och sysselsättning. Enligt studien har denna relativa position stor betydelse för elevens
studieresultat. Hattie visade också att lärare har stor betydelse för elevers utveckling och resultat. Det visade sig också att lärare som generellt sett har låga förväntningar tenderar att ha det på alla sina elever.25
Jean Anyon anser att det inom skolvärlden finns två olika sätt att närma sig elevers lärande och deras förväntade framtida karriärer. Hon menar att dessa skilda sätt kan symboliseras som 21 Skolverket, 2011, sid 7ff 22 Skolinspektionen, 2010b, sid 84 23 Ibid 24 Hattie, 2009 25 Ibid
14
akademiska spår där beroende på om eleven antas gå i det ”övre” eller det ”undre” spåret inte bara behandlas olika utan också får olika information om vad som förväntas av dem i skolan. Elever som antas befinnas sig på det övre spåret blir uppmanade att tänka kritiskt och uttrycka sina idéer, medan elever som istället antas tillhöra det lägre spåret sällan får uttrycka sina tankar och idéer utan istället uppmanas att upprepa den information de blivit tillsagda att upprepa.26
PISA är en stor internationell utbildningsstudie som mäter kunskaper hos världens femtonåringar. Kunskaper inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse har undersökts under tio års tid.27 Utifrån PISA:s rapport som gjordes år 2009 har Skolverket gjort en sammanställande rapport vid namn ”Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars
läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap”.28 Resultaten från Skolverkets
rapport visar på att de svenska 15-åriga eleverna hamnar på en allt lägre nivå när det gäller såväl läskunskaper som matematik och naturvetenskap. En av orsakerna till försämringen handlar om att skolor i större utsträckning har börjat dela upp eleverna i olika grupper beroende på
prestationsnivå. När så sker i allt större omfattning och dessa grupper sedan blir mer permanenta genererar det i de lågpresterande grupperna en klar försämring av deras gemensamma resultat. Detta beror enligt författarna på att lärarna sänker sina förväntningar på eleverna, vilket i sin tur leder till att låga resultat blir normen i hela gruppen. Denna uppfattning delas också av
Hanuscheck som menar att det i homogena grupper tenderar att bli en negativ ”kamrateffekt”, vilket innebär att elevernas prestationer påverkas av varandra och blir således lika låga.29 En annan faktor som lyfts fram är den ökade individualiseringen i våra skolor. Denna leder till att mycket av ansvaret för skolarbeteskjuts över från skolan till elevernas föräldrar. Detta gör att hemförhållandena får ökad betydelse där elever från hem med större resurser och därmed bättre förutsättningar premieras i skolarbetet. Dessa båda faktorer menar Skolverket har stor inverkan på elevernas resultat i skolan.
Enligt PISA har socioekonomiska förutsättningar inte tidigare haft någon större betydelse i de svenska skolorna. På bara nio år har detta snabbt förändrats.30
För att klargöra elevers förutsättningar utifrån socioekonomisk bakgrund ställs olika frågor som sedan mäts i ett index. Det som bland annat efterfrågas då är föräldrarnas akademiska nivå 26 Anyon, 1980 sid 67-92 27 Nationalencyklopedin 28 Skolverket, 2010, sid 130 29 Hanuscheck, 2003 30 Skolverket, 2010, sid 134
15
och vad de arbetar med, vilket kulturellt kapital man har och om man har tillgång till litteratur och arbetsplats hemma.31 Detta verktyg har dock kritiserats för att inte vara tillförlitligt eftersom det helt litar till elevernas egna uppgifter om föräldrar och hemförhållanden istället för
tillförlitliga data som register av olika slag.32
Sverige avviker i jämförelse med andra länder eftersom likvärdighet och elevernas
framgångar i skolan blivit sämre. Elevers socioekonomiska tillhörighet får större relevans för deras skolgång. Under början av 1990-talet kunde tecken på minskad likvärdighet börja synas i PISA:s undersökningar men det är först nu det går att bevisa att likvärdigheten i svenska skolor minskar eftersom elevers socioekonomiska tillhörighet fått allt större relevans. Som ett resultat av detta kommer sambandet fortsätta studeras under kommande rapporter.33 I Skolverkets rapport går det tydligt att utläsa att det är de elever som har svagast resultat i skolan som nu blir allt sämre. Det fria skolvalet har enligt PISA genererat mer homogenitet på skolorna genom att skapa tilltalande och icke-tilltalande skolor.34
31
Ibid, sid 135
32 Von Greiff, 2009, sid 44 33
Skolverket, 2010, sid 141
34
16
3. Metod
3.1 Urval
I valet av respondenter har vi tillfrågat kurskamrater om de har några kontakter genom sin praktik som skulle kunna tänka sig att ställa upp som intervjupersoner. Undersökningen är begränsad till fyra verksamma lärare på högstadiet vilket är en del av den obligatoriska skolan för alla ungdomar fram tills de fyller sexton år. En annan anledning är att elever i stor
utsträckning tenderar att gå på en skola som ligger nära hemmet i de lägre åldrarna för att sedan i gymnasiet göra sitt val utifrån andra faktorer som till exempel intresse och skolkultur.
Eftersom vi vill undersöka förväntningarna på elever utifrån socioekonomisk klass, valde vi att göra vår undersökning på fyra vitt skilda skolor, på så sätt att två av dem är påtagligt
heterogena medan de andra två har en större socioekonomisk spridning.
I valet av respondenter har vi använt oss av en form av ”kvalitetssäkring” genom att personer i vår närhet har tipsat om högstadielärare som de tror skulle vilja ställa upp i en intervju och bjuda på sig själva och av sin tid. Detta har sparat oss tid, eftersom detta är en förhållandevis liten studie med begränsat tidsutrymme. Eftersom vi fått kontakt med våra respondenter via personer i vår närhet, använder vi oss av det som Bryman kallar bekvämlighetsurval. 35. I enlighet med Bryman hävdar vi att vi använt oss av ett målinriktat urval eftersom vi kontaktade respondenter och berättade i förhand om vår studie och frågade ifall de kunde tänka sig att ställa upp som intervjuperson.36 Vi berättade om studien i förhand eftersom vi ville undersöka tankar, upplevelser och åsikter som bygger på personliga erfarenheter.
3.2 Beskrivning av forskningsobjekt
De fyra respondenter som deltagit i vår studie är alla verksamma lärare och arbetar på olika högstadieskolor i södra Sverige. Skolor och respondenter grupperas utifrån respondenternas egna beskrivningar av sina skolor och elevunderlag. Varje skola och respondent får varsin bokstav för att kunna analysera resultatet på ett tydligt sätt. Skola A beskrivs av intervjupersonen som
35
Bryman, 2011 sid 433
36
17
en liten skola med studiemotiverade, vetgiriga och väluppfostrade elever som ställer höga krav på sig själv och lärare. På skola A finns endast elever med svensk bakgrund. Det är alltså en homogen skola enligt respondenten.
Skola B är också en liten, homogen skola eftersom respondenten säger att det finns väldigt få och vissa år inga elever som inte har svensk bakgrund. På denna skola är studiemotivationen överlag låg och många av eleverna har trots svensk bakgrund bristande språkkunskaper. Skola C
beskrivs som en större skola där majoriteten av eleverna inte har svensk bakgrund. Det finns på denna skola en klass i varje parallell som har en estetisk profil, majoriteten av eleverna i dessa klasser är studiemotiverade och har svensk bakgrund. I övriga klasser på skolan är spridningen av studiemotivation stor. Skola D beskrivs av respondenten som en liten, mångkulturell och segregationen inom skolan är stor. På skolan är elevernas prestationer dalande på grund av det fria skolvalet som lett till att allt färre studiemotiverade elever går kvar.
3.3 Bortfall
I början av vår studie kontaktade vi elva högstadielärare. En av dessa lärare skulle opereras och hade därför svårt att ställa upp och sex stycken svarade inte på vår mailförfrågan. Övriga fyra ställde däremot upp på att bli intervjuade och ingen av dessa respondenter valde att lämna undersökningen utan fullföljde studien. I enlighet med vetenskapsrådet har respondenterna fått möjlighet att ta del av det färdiga resultatet och i anslutning till detta godkänt resultatet och sin medverkan i studien.37 Om någon av deltagarna inte godkänt resultatet hade vi i samtal med denna respondent tagit bort dess bidrag till studien. Eftersom ingen respondent valt att lämna undersökningen, har vi en representativ grupp enligt Bryman.38
3.4 Val av metod
Bryman skiljer på två olika sätt att tolka fakta. 39 Den ena, positivismen, handlar om att den sociala verkligheten tolkas utifrån ett strikt naturvetenskapligt synsätt, vilket innebär att man använder sig av empiri och logik vid sin faktainsamling. Metoden ska kunna användas så att man får mätbara resultat som senare kan reproduceras av andra forskare med likartad utgång.
37
Vetenskapsrådet, uå, sid 15
38 Bryman, 2011, sid 72 39 Ibid, sid 653
18
Den andra, hermeneutiken, är en samhällsvetenskaplig metod som går ut på att man istället fokuserar på att försöka förstå och tolka människans olika perspektiv.40 Vi har valt att använda oss av en hermeneutisk forskningsmetod. Det har inneburit att vår undersökning fokuserar på intervjupersonernas erfarenheter, tankar och känslor kring vårt ämne snarare än att leta reda absoluta sanningar eller kunskaper. Våra tre forskningsfrågor är ställda på ett sådant sätt att den positivistiska tolkningsstrategin inte skulle kunna ge oss det djupgående svar som vi behöver, eftersom fokus ligger på lärares tankar, känslor och erfarenheter. Därför föll valet i stället på den hermeneutiska strategin.
Enligt Backman finns det två olika strategier att förhålla sig till när empiri ska samlas in och analyseras. 41 Den ena är den kvantitativa och den andra är den kvalitativa strategin. Kvalitativa forskningsstrateger kännetecknas av ett induktivt tillvägagångssätt dvs. att man börjar i empirin genom att samla data. Därefter formulerar man begrepp, hypoteser och teorier.Oftast riktar sig kvalitativa studier mot subjektiva perspektiv som mänskliga skeden. Den är därmed
hypotesgenererande. Exempel på en metod som lämpar sig för detta är intervjuer. Motsatsen är deduktiv och används oftast inom den kvantitativa forskningsstrategin där man är
hypotesprövande och riktar sig mot produkter och resultat i ett objektivt perspektiv. Exempel på en kvantitativ undersökningsmetod är enkäter. Utifrån de två beskrivningarna av
forskningsstrategier valdes den kvalitativa forskningsstrategin med intervju som metod. Vi intervjuade mer än en person, vilket förutsätter att man håller sig till någon form av struktur på intervjun för att kunna analysera resultatet. Därför valde vi en semistrukturerad intervjuform där man kan ställa följdfrågor och inte behöver följa frågeordningen strikt.42
3.5 Validitet och tillförlitlighet
Validitet har en stor vikt i vårt arbete. Då säkerställs att de slutsatser man kommit fram till i arbetet hänger samman. Det finns olika sorters validitet. Den interna validiteten belyser frågan om det verkligen går att med säkerhet säga att en faktor är beroende av en annan faktor. 43 I analysen av vår empiri kommer vi inte med sådana sanningar, utan gör endast flera nedslag bland 40 Bryman, 2011, sid 649 41 Backman, 2008, sid 54 42 Bryman, 2011,sid 414-416 43 Ibid, sid 50
19
några yrkesverksamma lärare. Den externa validiteten belyser frågan om resultatet även går att applicera på andra utomstående sammanhang och här, liksom med den interna validiteten, kan vi också med säkerhet säga att vi inte påstår att vårt arbete uppfyller detta kriterium.44
Som en följd av detta har vi istället tagit hänsyn till tillförlitligheten i vårt arbete.45 För att en uppsats eller forskning ska anses vara tillförlitlig behövs följande fyra delkriterier uppfyllas. Det första är trovärdighet, vilket är en motsvarighet till intern validitet. Forskare ska skapa en trovärdighet i resultaten genom att säkerställa att man följer de regler som finns. Resultaten i studien har säkerställts genom att följa Vetenskapsrådets riktlinjer. Dessutom ska respondenterna få ta del av resultatet för att kunna bekräfta att forskaren uppfattat verkligheten på enligt
respondenten rätt sätt.
Det andra kriteriet är överförbarhet som är detsamma som extern validitet, vilket handlar om att resultaten av studien ska kunna överföras från en miljö till en annan. Eftersom vi gjort en förhållandevis liten och inte så omfattande studie, kan vi inte hävda att vårt resultat är direkt överförbart till en annan studie. Bryman menar att vi skulle behöva använda oss av täta
beskrivningar (detaljerade och djupgående beskrivningar om det specifika ämnet) för att kunna
uppfylla kriteriet för överförbarhet och det fanns det varken tid eller utrymme för i den här studien.
Det tredje är pålitlighet som kan likställas med reliabilitet, innebär att man måste redogöra för alla faser av forskningsprocessen eftersom det ska kunna granskas redan under pågående arbete och i efterhand. Enligt Bryman är detta kriterium inte en nödvändighet. Däremot finns denna redogörelse i vår slutprodukt.
Det sista kriteriet är att forskningen ska präglas av en objektivitet från forskarens sida alltså ska läsaren ges en möjlighet att styrka och konfirmera resultatet. Vi har erbjudit alla
respondenter en kopia av undersökningen när den var till 90 % färdig.
3.6 Genomförande
Vårt intresseområde var socioekonomiska skillnader i skolan och betydelsen av lärares förväntningar på sina elever och för att få en djupare förståelse kring detta började vi med en litteraturundersökning. Med den nyfunna kunskapen skapades sedan våra forskningsfrågor. Vi
44
Bryman, 2011, sid 51
45
20
tog även kontakt med Skolinspektionen eftersom vi i vår litteraturundersökning läst några av deras rapporter som handlar just om förväntningar och ville veta om de hade andra rapporter som kunde vara av intresse för vår undersökning. Vi fick bra svar om tips på andra rapporter, men också om ett verktyg som inom snar framtid skulle finnas till allmänheten och skolornas förfogande. Tyvärr har detta verktyg som Skolinspektionen kallar för ”kolla din skola” inte hunnit bli färdigt under studiens gång.
Nästa steg var att skapa intervjufrågorna. För att vara säkra på att dessa frågor inte kunde missförstås, feltolkas eller kanske inte generera tillräckligt tydliga svar, genomförde vi en pilotstudie. Tre lärare var närvarande och svarade på våra frågor och hjälpte oss att omformulera frågorna. Därefter kontaktade vi elva personer som undervisar på högstadieskolor och av dessa elva svarade fyra att de ville ställa upp som intervjupersoner.46 Skolorna är alla belägna i södra Sverige. Fyra intervjuer genomfördes och spelades in med diktafon. Därefter transkriberade vi intervjuerna och raderade ljudupptagningarna. Resultatet av intervjuerna kategoriserades och redovisas i analysen. Våra tankar och reflektioner kring resultatet tas upp i diskussionen.
3.7 Databearbetning
Efter varje intervju reflekterade vi tillsammans över hur vi upplevt intervjuerna och ifall respondenternas tankar kunde härledas till litteraturbakgrunden. Svaren kategoriserades utifrån de tre forskningsfrågorna. De tre kategorierna blev socioekonomiska förutsättningar, lärares
skilda förväntningar på elever och sambandet mellan de socioekonomiska förutsättningarna och lärarnas förväntningar på resultat. Vi har noga stämt av och jämfört respondenternas svar med
vad vår litteraturbakgrund säger. Under intervjuerna har vi använt oss av diktafon och intervjuerna har sedan transkriberats.
3.8 Etiska ställningstaganden
Vetenskapsrådets principer har noga följts i studien. Enligt forskningsrådet är det i huvudsak fyra krav som forskare bör ta hänsyn till när det gäller att skydda informanterna.
Det första handlar om informationskravet, vilket konkret innebär att vid varje intervju upplysa informanten om hur undersökningen kommer att gå tillväga, vilket syftet undersökningen har
46
21
och vilken roll informanten har i undersökningen. Innan intervjun har informanten upplysts om att de när som helst kan välja att avbryta sin medverkan i undersökningen, eftersom det är
frivilligt att ställa upp. Vem som är ansvarig för projektet och vart arbetet kommer publiceras har tydligt framgått till alla respondenter.47
Nästa krav kallas för samtyckeskravet, kravet har varit möjligt att leva upp till eftersom den kvalitativa undersökningen haft intervju som metod. Redan i inledningsskedet har respondenten givit sitt samtycke till intervjun. Eftersom det är lärare och inte elever som intervjuats behövs det inte något samtycke från vårdnadshavare.
Enligt forskningsetiska rådet ska den intervjuade själv få avgöra vilka villkor som gäller vid det aktuella tillfället då intervju äger rum och också ska intervjupersonen få välja att avbryta sin medverkan när som helst. Om så sker har intervjupersonen rätt att få hela sin medverkan
borttagen ur undersökningen. Genom anonymisering av deltagarna i undersökningen hoppas vi att ingen ska känna sig utpekad efteråt. Någon sorts press har inte utövats på medverkande informanter för att få de att ställa upp på intervjuer. Detta är rådets sista krav när det gäller samtycke.48
Forskningsetiska rådets krav på konfidentialitet uppfylls eftersom deltagarnas personnummer eller fullständiga namn inte krävts. Genom anonymisering av intervjupersonernas namn och arbetsplats ska det heller inte gå att gissa sig till vem personerna är. Försiktighet har vidtagits med vart deltagarnas namn och telefonnummer har förvarats så inte utomstående kunnat komma åt dem. 49 Transkribering av intervjuerna har gjorts och i efterhand har vi raderat våra
ljudupptagningar. Transkriberingarna av intervjuerna finns säkert förvarade och endast vi och vår handledare har tillgång till dem.50
Det sista kravet är det så kallade nyttjandekravet. Kravet innebär att forskaren inte får delge någon utomstående uppgifter om deltagare i studien, vilket också har följts. Anledningen till kravet är att det i vissa fall kan vara värdefullt för företag som kan använda uppgifterna till riktad marknadsföring efteråt.51
47
Vetenskapsrådet, (u.å.), sid 5-7
48 Ibid, sid 10-11 49 Ibid, sid 12-13 50 Backman, 2008, sid 41 51
22
I enlighet med forskningsetiska rådets rekommendation har deltagarna i studien erbjudits tillgång till vår undersökning innan den publicerats.52
4. Resultat
I presentationen av resultatet har vi valt att utgå från våra tre frågeställningar;
Hur resonerar lärare kring elevers socioekonomiska förutsättningar och deras prestationer i skolan?
Vilka förväntningar har lärare på sina elever och kan dessa förväntningar skilja sig åt från elev till elev?
Vilka slutsatser kan dras mellan socioekonomiska förutsättningar och lärares förväntningar på sina elever?
4.1 Socioekonomiska förutsättningar
Nedanstående resultat är hämtade utifrån fyra intervjuer som gjorts med lärare på fyra olika skolor. I skola A gick det enligt respondenten inte att hitta någon koppling mellan elevernas förutsättningar att klara av skolarbetet utifrån deras socioekonomiska bakgrund. På de andra tre skolorna kunde respondent B, C och D tydligt se en större socioekonomisk spridning och att eleverna med lägre socioekonomisk bakgrund hade sämre förutsättningar i skolan.
På skola A beskrivs eleverna som studiemotiverade och duktiga. De har höga krav på sig själva och från hemmen att lyckas bra i skolan. Föräldrarna är synnerligen närvarande,
deltagande och påverkande i skolan och dess undervisning vilket gör att transparensen mellan hemmet och skolan är hög. Eleverna får stöd med skolarbetet hemifrån och det anses ”coolt” på skolan att prestera bra i klassrum och under examinationer.
På de skolor (B, C och D) där respondenterna tydligt kunde se en koppling mellan
socioekonomisk bakgrund och elevernas förutsättningar i skolan, var skola B homogen eftersom nästintill endast elever av svensk härkomst gick på skolan medan skola C och D var
mångkulturella. Den socioekonomiska spridningen på alla tre skolorna var stor.
Skolorna B och D präglades av stor socioekonomisk spridning i alla klasser medan man på skola C hade en klass i varje parallell där merparten av eleverna kom från socioekonomiskt
52
23
starka familjer. Dessa klasser med en majoritet av elever från socioekonomiskt starka familjer hade en estetisk profil som eleverna fick ansöka till. Ungefär 90 procent av de som gick den estetiska profilen hade svensk bakgrund medan det i övriga klasser på skolan var vice versa. Ett år hade 25 av 30 elever i en av dessa profilerade klasser MVG i svenska. Så höga betygsresultat har aldrig förekommit i någon annan klass. Som ett resultat av detta hade läraren höga
förväntningar på samtliga elever i klassen.
På skola D var den socioekonomiska spridningen tydlig genom den barriär som åtskiljer boendeområden från vilka eleverna kommer ifrån. Det ena området är ett villakvarter där priserna på boende är hög, det andra är ett miljonprogramsområde där det är billigare att bo. Kring skola B ligger såväl hästgårdar som mindre lägenheter i upptagningsområdet och på så sätt synliggörs den socioekonomiska spridningen här.
De tre respondenter som representerar skolor med stor socioekonomisk spridning
uppmärksammade dessa skillnader och dess påverkan på elevernas prestationer i skolan genom olika situationer och erfarenheter de varit med om. Lärare C säger:
”Det kan man märka på kläder. Vissa elever hade nästan samma kläder på sig i tre år eller ett år i alla fall. Och vissa hade nya vinterjackor varje vinter som inte jag har råd att köpa”. Ett
annat livsöde beskrivs av lärare C enligt följande:
”Mamman betalade inte räkningarna så hon och dottern blev vräkta och satt på någon form av boende för hemlösa så bäste kompisens mamma tog hand om den här eleven och jag vet inte hur det har gått för den eleven. Men hennes resultat sjönk snabbt då”.
Lärare D nämner att:
”…upprepade gånger kommer elever hit utan att ha ätit frukost och blir trötta och har svårt att koncentrera sig. Det är ju svårare för dem.”
Det finns ett antal elever som har skolan som sin fasta punkt och lärare D belyser detta så här:
”Sedan kan det ju vara så att man vet att de som har det lite jobbigt eh att på måndagen så märker man att det har varit en lite jobbig helg och eleven är trött och har inte ätit och sådär. Och har bott lite här och lite där. Bott lite hos mormor och sådär…Det är en väldig cirkus i flyttande runt och så och då blir skolan den fasta punkten. Så är det ju inte för de andra som bor där uppe (pekar ut mot fönstret)… ja det kan vara så både på måndag förmiddag och fredag eftermiddag att en del faktiskt och det låter ju konstigt, men en del vill inte gå hem. De är här och man får driva hem dem för att det är rätt trevligt att vara här”
24
Samma respondent nämner att eleverna i miljonprogramsområdet i stort sett alltid får lägre betyg än de som bor i villaområdet. Dock finns det undantag och det är de elever som trots ibland svåra hemförhållanden i miljonprogramsområdet utan hjälp och stöttning från hemmet lyckas bra i skolan. Respondenten funderar mycket över hur långt dessa elever skulle kunna prestera med rätt hjälp hemifrån. Det blir tydligt eftersom det finns de elever från villaområden som får mycket hjälp och stöttning hemifrån men kanske inte hade haft de resultaten om de själva hade fått ansvara för skolan och skolarbetet. Som en följd av denna orättvisa har
intervjupersonen medvetet valt att inte ge läxor till sina elever. En respondent uppmärksammade att elever med föräldrar som hade svårt att komma in på arbetsmarknaden och gått arbetslösa en längre tid hade så bristande framtidstro att de inte kunde se syftet med att deras barn skulle sträva efter goda resultat i skolan. Eftersom de inte hade arbete skulle deras barn säkert inte få det heller.
Samtliga av de tre respondenter som arbetar på skolor med stor socioekonomisk spridning nämner språkbrister som en komponent för socioekonomisk skillnad. På skolorna C och D anger respondenterna att det både är elever och föräldrar som har bristande språkkunskaper och en av anledningarna nämner de kan vara att familjerna inte har svenska som modersmål. På skola B har i stort sett alla elever svenska som modersmål men trots detta har eleverna inte tillräckliga
språkliga kunskaper för att kunna delta i argumenterande diskussioner vilket krävs för ett högre betyg. ”Vi har ju faktiskt elever här som jag skulle kunna kalla halvanalfabeter som har en så
pass dålig status på läsning och skrivning”. Språkliga brister i de familjer där man inte hade
svenska som modersmål kan enligt flera respondenter resultera i situationer där språket är en barriär i kontakten med hemmet. I ett av fallen har läraren ringt hem till elever och bett att få prata med föräldern men denna lämnar över luren till sitt barn på grund av språkbrister. I en annan situation hände det att en tolk fick närvara när läraren och föräldrarna möttes till IUP-samtal. Det kan också vara situationer där föräldrar som inte kan språket inte vågar komma på föräldramöten eller inte kan fylla i en blankett som skickas med eleven hem. Två av
respondenterna lyfter funderingar om hur dessa elever med föräldrar som inte kan språket ska kunna få hjälp och stöttning med sina studier.
På den mångkulturella skolan C nämnde respondenten situationer där elever plötsligt inte längre hade någon kontakt med sina pappor och att mammorna blivit ensamstående, oftast med
25
flera barn att försörja. Intervjuperson C upplevde att detta sällan hände i de socioekonomiskt starka familjerna.
På skolorna B och D upplevde de båda respondenterna att det fria skolvalet påverkat elevsammansättningen. Så här säger respondent D om det fria skolvalet:
”Sen när det fria skolvalet slog igenom så har vi tappat jättemycket elever. På de senaste fem sex åren har vi ju, alltså hundra elever minst har försvunnit från kanske 500 till 350. Och de som har flyttat då är ju de då som vi skulle behöva ha kvar som goda exempel på hur man kan
uppträda och sådana som kan dra med sig de andra och har föräldrar som kan förstå att vi kan flytta till andra skolor där man kan få bättre betyg. Det är jättesorgligt. Det har lett till att undervisningen har eh alltså man är inte så många lärare, man är inte så många elever. Det präglar undervisningen rätt mycket. För projektorienterande, ämnesintegrerande undervisning som ni kanske känner till, den kan man ju göra om man är några stycken tillsammans sådär, men det blir väldigt tungt att dra projekt där man är en, två i arbetslaget. Och då är det lätt att man hemfaller till ah jag kör min so så kör du din no och sådär.”
På skola B har de senaste åren tendensen att elever byter skola också ökat. Även här är det de högpresterande socioekonomiskt starka elever som flyttar till en annan skola. Problematiken blir detsamma här då andelen elever i behov av särskilt stöd ökar i klasserna.Respondent B säger att kunskapen om huruvida eleven kommer ifrån socioekonomiskt starka eller svaga bakgrunder visas i mötet med föräldrar. ”Man märker när man har föräldrasamtal och man träffar deras
föräldrar och pratar med den så märker man ju stödet och utbildningsnivån ifall den är hög, kläder ser man det på, tandstatus”. I dessa hem använder man också ett akademiskt språk som
eleven färgas av. I de socioekonomiskt svaga hemmen prioriteras inte skolan och respondenten har varit med om att föräldrar i barnens närvaro talat illa om skolan och har ibland fått en känsla av att föräldrarna förmedlar en bild av skolan som mindre viktig eftersom det går att få arbete i framtiden ändå. Dessa föräldrar använder dessutom ett torftigt språk.
En annan koppling mellan elevers resultat och deras socioekonomiska bakgrund har respondent C identifiera genom att många föräldrar inte har förmågan att hjälpa sina barn på grund av att de själva är studiesvaga och ibland har hoppat av skolan innan de har gått ut grundskolan. Ytterligare en kan vara att föräldrarna inte har ämneskunskaperna eller intresset som kvävs för att kunna vägleda sina barn med läxorna och vissa föräldrar anser att eleven ska ta
26
eget ansvar när det gäller skolan. Sammanfattningsvis kan vi i tre av fyra intervjuer hitta ett samband mellan elevers socioekonomiska förutsättningar och deras prestationer i skola.
4.2 Lärares skilda förväntningar på elever
I följande stycke kommer vi att redogöra för om lärare kan ha olika förväntningar på sina elever och vad detta kan bero på. Svaren i intervjuerna var varierande eftersom begreppet förväntningar hade olika betydelse för de olika respondenterna. Skalan mellan höga och låga förväntningar skiftade från att ha höga förväntningar på alla sina elever till att ha låga förväntningar på alla. Det fanns också fall där respondenter hade samma förväntningar på alla sina elever och respondenter som hade individuella förväntningar på eleverna.
4.2.1 Höga förväntningar
I intervjun med respondent D framgick det att respondenten säger högt till alla eleverna i klassen att de kan nå betyget A, det vill säga respondenten delger höga förväntningar. Däremot är
respondenten medveten om att det inte går att förvänta sig lika bra resultat från alla. Detta delges inte eleverna. Under intervjun reflekterade respondent D också över att höga förväntningar kan vara begränsande eftersom det kan hämma synen på elevens faktiska kunskapsnivå vilket kan leda till att läraren sätter ribban för högt och det är svårt och tidspillande både för läraren och för eleven att hitta rätt nivå.
Respondent A upplever att en god klassammansättning, ett positivt klimat där det anses coolt att plugga och där majoriteten av eleverna siktar mot de högre betygen bidrar till höga
förväntningar, något som respondenten upplever finns i varje klass på skolan. Ytterligare en faktor som leder till högre förväntningar på eleverna är om dessa elever i sin tur har höga förväntningar på läraren, vilket också alla klasser har. Respondent A upplever att detta lyfter så väl klassen som respondenten själv. Respondent B delar denna åsikt men säger att det inte är så i alla klasser utan det finns klasser där gemenskapen är bättre mellan lärare och elever. Samma respondent upplever att dessa elever är mer intresserade vilket leder till att intervjupersonen i sin tur anstränger sig för att nå upp till deras förväntningar. Det positiva klimatet i denna klass gör att respondenten får högre förväntningar.
4.2.2 Låga förväntningar
Respondent C nämner att det finns en rädsla för att eleverna inte ska klara av sina uppgifter självständigt. ”Det är något som jag tänkt på väldigt mycket och vi pratade om det på någon
27
föreläsning nu. Man skulle så här lita på sina elever och tro att de kan, men det är nog min största brist. Jag tror nog att de inte kan. Jag daltar lite med dem. Jag borde nog ge dem lite mer ansvar…. Jag förväntar mig att det som vi gick igenom förra lektionen ska sitta där fast det gör det ju inte. Och där kommer det igen för när jag planerar en lektion så planerar jag att vi ändå måste repetera det vi gjorde innan. Jag litar inte på dem där, fast oftast har jag ju rätt. Eller nästan alltid. Det är ju så ju. Men skulle man kanske kunna släppa dem. Men vad skulle kunna hända då? “
Respondenten nämner att elevernas språkliga brister gör att de har svårt att arbeta
självständigt eftersom texterna ibland kan vara svåra att förstå. Respondenter önskar att eleverna skulle kunna klara av att läsa läxor på egen hand så att läraren skulle kunna ha en mer
handledande roll i klassrummet istället för att repetera begrepp och gamla läxor. Samtidigt är respondenten medveten om att flera av eleverna inte kan leva upp till dessa förväntningar eftersom de inte får någon hjälp hemifrån.
Respondent A berättar om tidigare erfarenheter då respondenten arbetade på en skola som kännetecknades av studiesvaga elever som alla kämpade med att nå godkänt. Respondentens förväntningar på eleverna på den här arbetsplatsen var låga och respondenten säger att ”…man
blev nöjd om de ens nådde godkänt betyg där”
4.2.3 Olika förväntningar
Respondenterna A, B och C var eniga om att en lärare inte kan ha samma förväntningar på sina elevers prestationer och resultat i skolan. Respondent B:s åsikt om olika förväntningar var: ” … jag kan ju inte sätta samma förväntningar på den som knappt kan läsa, det kan jag ju inte
göra det blir ju omänskligt”. Respondenten skulle vilja ha förväntningar om att eleverna ska
kunna nå en högre måluppfyllelse men att verkligheten inte ser ut så. Respondent C har olika förväntningar eftersom respondenten i en klass har höga förväntningar på alla elever och i övriga klasser har låga förväntningar. Förklaringen till detta menar respondent C bottnar i att i klassen där det ställs höga förväntningar går elever som har svensk härkomst och ett akademiskt språkbruk. I övriga klasser har läraren låga förväntningar då eleverna i dessa klasser oftast inte har svensk bakgrund och därmed lägre språkförståelse.
Respondenterna A, B och C säger att det är eleven som individ som är grunden till vilka förväntningar läraren har. Utifrån vad eleven själv har för mål om resultat och prestationer lägger lärarna sina förväntningar ett steg ovanför elevens uttalade mål för att på så sätt utmana dem att
28
nå längre. Om en elev bara siktar på betyget E anpassar de båda lärarna sig och arbetar utifrån de förutsättningarna.Respondent A gör det i samråd med föräldrarna och respondent C gör det i samtal med eleven utan föräldrarnas närvaro. Både respondent A och B nämner att om eleven presterar bättre och skulle ha möjlighet att nå längre än E, samtalar läraren med eleven och informerar om att kunskapskraven för E är uppnådda och det är rimligt för eleven att satsa på nästa betygsteg. Respondent B upplever att det är anmärkningsvärt att få elever på skolan strävar efter högre betyg än C och tror att det har med elevernas självförtroende att göra.
Respondenterna A och C har efter att ha deltagit på en föreläsning om konsekvenserna av lärares låga förväntningar på elever, insett vikten av att ha högt ställda förväntningar på sina elever. Som en följd av detta förmedlar numera respondent A sina förväntningar genom daglig positiv feedback.
4.2.4 Lika förväntningar
Respondenterna B och C säger att de har lika förväntningar på alla elever när det gäller ordning och reda i klassrummet. De förväntar sig båda två att eleverna ska ha material som böcker, penna och papper med sig till lektionerna. De tre respondenterna A, B och D förväntar sig att alla elever ska göra sitt bästa i skolan. På skola D finns en vision om att arbeta ämnesintegrerat, problembaserat och tematiskt. Grupparbete används ofta här och därmed förväntas det att alla elever bidrar och gör så gott de kan för gruppens bästa. Här ligger samma förväntningar på hela gruppen.
4.3 Sambandet mellan socioekonomiska förutsättningar och
lärarnas förväntningar på elevers prestationer.
I tre av fyra intervjuer finns det ett tydligt samband mellan elevers socioekonomiska förutsättningar och lärarnas förväntningar på deras resultat. I en av intervjuerna beskriver respondent D sambandet mellan de orättvisa förutsättningarna då det förekommer att elever ofta kommer till skolan utan att ha ätit mat hemma, vilket för med sig att de inte kan koncentrera sig och detta i sin tur påverkar tempot på lärarens undervisning. Dessa elever kan inte prestera sitt bästa utifrån de förmågor de har, vilket gör att respondent D behöver sänka sina förväntningar på elevernas prestationer.
Av respondenterna B, C och D som såg ett klart samband mellan elevers socioekonomiska förutsättningar och lärarnas egna förväntningar sade respondent D att skillnaderna i de
29
socioekonomiska förutsättningarna oftast kunde härledas till vilket bostadsområde eleverna kom ifrån. De elever som bodde i villakvarteren kom från socioekonomiskt starka familjer och presterade generellt sett bättre än de som bodde i miljonprogramskvarteren. Elever i
miljonprogramskvarteren hade oftast inte svenska som modersmål och många av föräldrarna hade stora svårigheter med det svenska språket. Orättvisorna i att elever med bättre
socioekonomiska förutsättningar upplever respondenten som både positiva och negativa. Det negativa är enligt respondent D att dessa elever är bättre skolade i det sociala samspelet: ”de är
tränade i det här med att nu pratar du och sedan pratar jag. Det är inte bara att prata på som det är i vissa lägen. Så att det är mycket lättare att hantera dem och man kan nå längre i samtal”
Det positiva är att eleverna med fördelaktiga socioekonomiska förutsättningar bidrar till en bättre dynamik och inspirerar övriga klasskamrater. Eftersom flertalet av dessa inspirerande elever flyttat till andra skolor uteblir numera den så kallade kamrateffekten vilket gör att
arbetsprocessen i klassrummet blir tungrodd och resultaten blir sämre. Respondenten förväntar sig att eleverna ska dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Det som skapas genom grupparbeten är en produkt av deras gemensamma kunskap och eleverna förväntas inte sitta inne med kunskap utan uppmanas att dela med sig av den.
Respondent C menar att förmågan att tala det svenska språket är en stor del av
socioekonomiska förutsättningar eftersom det är svårt att ta sig in på arbetsmarknaden och bli en del av samhället utan att ha språket med sig. Föräldrars begränsade möjligheter till försörjning leder till minskade socioekonomiska förutsättningar. De föräldrar som hade ett arbete jobbade ofta långa arbetspass på obekväma tider vilket ledde till att deras möjlighet att hjälpa till med skolarbetet blev lidande. Kopplingen mellan elevernas resultat i skolan och deras
socioekonomiska förutsättningar var påtaglig vilket ledde till att respondenten sänkte sina förväntningar på eleverna. Samma respondent hade en klass där majoriteten av eleverna hade svenska som modersmål. I denna klass förutsatte läraren att alla klarade av att självständigt läsa texter och lösa andra uppgifter. Det resulterade i att respondenten hade högre förväntningar på denna klass att de skulle kunna läsa läxan och förstå den. Som en följd av detta tog respondenten mindre tid från lektionerna till att förklara och repetera begrepp och gamla läxor.
Respondent B vill inta låta sambandet påverka sättet att tänka om elever på. Samtidigt anser respondenten att det inte går att ha samma förväntningar på varje elev, speciellt inte när man vet att en elevs hemförhållande för stunden inte är de bästa.
30
Den intervjun som avviker är den där det enligt respondent A inte går att finna någon koppling mellan förväntningar och socioekonomiska förutsättningar. Elevunderlaget beskrivs på detta sätt: ”Studiemotiverade elever, duktiga elever med höga förväntningar på sig själv och höga
förväntningar hemifrån. Studie och akademiker bakgrund har de flesta”. Eftersom
beskrivningen av eleverna på skolan är som socioekonomiskt starka, studiemotiverade och högpresterande kan vi se en stark koppling mellan elevers socioekonomiska förhållanden, lärares höga förväntningar och elevernas goda resultat.
31
5. Analys
5.1 Socioekonomiska förutsättningar
Utifrån den studie som gjorts kan slutsatsen dras att sambandet mellan lärares förväntningar på elevers prestationer i skolan och elevernas socioekonomiska bakgrund finns. På grund av studiens omfattning kan detta resultat inte generaliseras till att gälla alla högstadielärare verksamma i den svenska skolan idag.
Enligt Skolverkets rapport Likvärdig utbildning i svensk grundskola? har skillnader mellan skolors betygsresultat ökat drastiskt de senaste åren. 53 En av de bakomliggande faktorerna kan enligt rapporten vara införande av det fria skolvalet där elever har möjlighet att själva välja skola. Det resulterar i att studiemotiverade elever med engagerade föräldrar söker sig utanför upptagningsområdet till skolor som har högre betygsresultat. Kvar blir de mindre
studiemotiverade eleverna. Det fria skolvalets påverkan var tydligt i en av intervjuerna där 150 studiemotiverade elever valt att flytta till andra skolor under de senaste åren. Enligt respondent D har konsekvenserna av detta lett till att kvalitén på undervisningen försämrats eftersom den positiva kamrateffekten som fanns innan det fria skolvalet infördes uteblivit. Enligt Hanuscheck påverkas elever av varandra, det vill säga om det finns flera positiva förebilder bland eleverna i klassrummet kommer allas prestationer förbättras.54 På den aktuella skolan hade dessa positiva förebilder flyttat till andra skolor och den tidigare positiva kamrateffekten hade blivit negativ.
Majoriteten av respondenterna bekräftar i vår studie att socioekonomisk bakgrund har stor betydelse för elevers studieresultat. Respondenterna B, C och D hävdar att det är avgörande för elevers resultat. Enligt deras erfarenheter kan det vara olika faktorer som synliggör elevernas olika socioekonomiska förutsättningar. Faktorerna kan vara att föräldrarna har låg
utbildningsnivå, bristande engagemang och i vissa fall brister kunskaperna i det svenska språket. De bristande språkkunskaperna beror inte alltid på att föräldrarna inte har svenska som
modersmål utan kan beror på låg utbildningsnivå och ett torftigt språkbruk. Fler exempel som kommit fram i våra intervjuer är att elever som ha kommer från socioekonomiskt starka familjer
53
Skolverket, 2012
54
32
får mer hjälp och stöttning med skolarbete hemma än de som inte har dessa förutsättningar. Respondent D ger inte hemuppgifter och andra läxor på grund av dessa olika förutsättningar. Respondent C litar inte på att eleverna klarar av läxorna på egen hand då respondenten
förutsätter att de inte får hjälp hemma. Därför går mycket av respondentens lektioner åt till att repetera gårdagens läxor, vilket går ut över elevernas progression och kursens planering. I klasser där många kämpar med svåra hemförhållanden och inte får den hjälp och stöttning de behöver når sällan eleverna de högre betygen. Vi hävdar att respondenterna som tydligt ser kopplingen mellan socioekonomiska förutsättningar och elevprestationer kan göra det eftersom det på deras skolor finns en stor socioekonomisk spridning mellan elever. Det gör att det är tydligare för dessa respondenter att identifiera vilka olika socioekonomiska bakgrunder eleverna har kopplat till deras prestationer.
På skola A presterar eleverna bra i skolan och har enligt respondenten höga krav på sina resultat och på lärarens kompetens. Respondent A beskriver skolan som homogen med en hög andel studiemotiverade elever från socioekonomiskt starka familjer men kan inte dra en koppling mellan den socioekonomiska bakgrundens betydelse för elevernas resultat i skolan. Vi hävdar att kopplingen finns eftersom eleverna presterar bra och kommer från socioekonomiskt starka familjer.
5.2 Förväntningar
Flertalet respondenter säger att de har olika förväntningar på sina elever eftersom det är tydligt att eleverna har olika förutsättningar att klara av skolan. En av de viktigaste anledningarna till att respondenterna har denna uppfattning menar de är kopplade till elevernas socioekonomiska förutsättningar.
Elevers hemförförhållande har enligt Skolverkets rapport om PISAs resultat fått större betydelse eftersom hemmet får ta mer ansvar för elevens skolgång jämfört med tidigare. 55
Dessutom har arbetsformerna i skolan förändrats så att eleverna arbetar mer självständigt och får ta mer eget ansvar. Sådana arbetssätt tror vi leder till att elever i större utsträckning får lita till föräldrarnas hjälp och eftersom föräldrar har olika möjligheter att hjälpa och förstå uppgifter och anvisningar ökar spridningen mellan elevers resultat. Den varierande kvalitén på de inlämnade hemuppgifterna bidrar dessutom till att bedömningsunderlagen blir orättvisa och denna orättvisa
55
33
kan härledas till de vitt skilda socioekonomiska förutsättningarna. Om utvecklingen mot ökad individualisering av skolarbetet fortsätter menar vi att det skulle kunna innebära en risk att läroplanens krav inte kan uppnås eftersom skolan enligt läroplanen ska kompensera för olika förutsättningar genom att elever oavsett vilken socioekonomisk grupp de tillhör ska ha samma möjligheter till att nå alla kunskapskrav. 56
Enligt våra respondenter kan de inte förvänta sig att elever ska prestera bra i skolan om de har otrygga hemförhållanden, svårigheter med det svenska språket eller saknar stöd och engagemang hemifrån. Utifrån detta kan vi dra en slutsats att i de fall där lärare kan identifiera liknande socioekonomiska skillnader sänker de medvetet sina förväntningar på vissa elevers prestationer. När förväntningar blir låga leder det enligt Skolinspektionens rapport En skola med tilltro lyfter
alla att undervisningen i skolan riskerar att bli begränsad och inte motiverande. 57 Hattie kom i sin studie fram till att sådana låga förväntningar tenderar till att så småningom gälla alla eleverna i klassen, vilket inte heller är önskvärt. 58 Låga förväntningar kan enligt Skolverket leda till att ungdomar som haft låga förväntningar på sig under skoltiden senare kan drabbas av psykosociala problem och utanförskap. 59 Ur ett samhällsperspektiv är detta ekonomiskt kostsamt eftersom det i sin tur leder till ökad segregation, klassklyftor och arbetslöshet.
Respondenterna A och B beskriver att deras förväntningar utgår ifrån elevernas egna
förväntade resultat och försöker om det är möjligt få elever att stäva efter att nå strax över dessa. Sandell visar i sin studie att elever i större utsträckning självsorterar sig när de ska välja vilken gymnasieskola de ska gå på. 60 Med begreppet självsortering menar Sandell att ungdomar tidigt identifierar sig med en viss socioekonomisk grupp. Sandell har i sin studie kommit fram till att elever med högutbildade föräldrar tenderar till att välja högskoleförberedande gymnasieprogram medan elever med lågutbildade föräldrar väljer yrkesförberedande gymnasieprogram. Vi hävdar därmed att om lärares förväntningar utgår från elevernas egna förväntade resultat synliggörs kopplingen mellan socioekonomisk bakgrund och lärares förväntningar eftersom elever enligt Sandell självsorterar sig utifrån en socioekonomisk grupp. Elever som tillhör en lägre social grupp tror sig inte kunna uppnå lika höga betyg och därmed är elevernas egna förväntade resultat lägre än elever med bättre socioekonomiska förutsättningar. Om läraren lägger sina
56 Skolverket, 2011 57 Ibid 58 Hattie, 2009 59 Skolverket, 2011 60 Sandell, 2007
34
förväntningar strax över elevernas egna förväntade resultat bekräftar de elevernas identifiering med en viss socioekonomisk grupp. Respondenterna menar att deras förväntningar på eleverna kan höjas om eleven visar potential att klara av att få högre betyg. Genom samtal och konkreta exempel visar de båda respondenterna hur eleven ska komma vidare till nästa steg.
Enligt Dysthe ska lärare visa engagemang, ha tydliga höga förväntningar på alla sina elever och en god tilltro till deras förmåga att prestera. 61 Respondent C säger i intervju att tilltron till elevernas egen förmåga är låg eftersom eleverna i klasserna inte får någon hjälp och stöttning hemifrån. Respondenten önskar att dennes undervisning skulle kännetecknas av mer
självständigt arbete. Enligt Hattie tenderar lärare som har låga förväntningar att ha det på alla elever i klassen och det stämmer väl överens med vår respondents uppfattning.62 Jönssons forskning visar också att tydliga förväntningar är viktiga för elevens lärande. Förväntningar blir tydliga endast om de utrycks med ord och exempel. 63 Det är av stor betydelse att elever
genomgående har tillgång till kursens mål och kriterier och att dessa förtydligas med förenklade texter, diskussioner och tydliga exempel. Endast då vet eleverna vad som krävs av dem. Alla fyra respondenter förtydligar kursernas mål och kriterier genom att förenkla texterna och visa
exempel på de olika betygsnivåerna. Därmed är samtliga respondenter tydliga med att visa vad de förväntar sig av eleverna på de olika betygsnivåerna. Endast respondent D delger höga
förväntningar på alla sina elever som Dysthe förespråkar trots att respondenten egentligen vet att alla inte kan nå upp till dessa förväntningar.
Skolverkets utvärdering av resultaten från PISAs undersökning 2009 visar att likvärdigheten i svenska skolor drastiskt försämrats i relation till övriga länder som medverkat i
undersökningen.64 Det har visat sig att lågpresterande elever nu presterar ännu sämre. En av orsakerna till detta är att svenska skolor i dag tenderar till att dela upp eleverna i olika grupper beroende på deras prestationsnivå. Då blir konsekvenserna ett försämrat resultat bland de
lågpresterande eftersom de ofta möter låga förväntningar från lärarna vilket gör att eleverna i sin tur presterar sämre och lär sig mindre. Sammansättningen av lågpresterande elever i grupper gör att en negativ kamrateffekt uppstår, det vill säga att sämre prestationer och dålig motivation smittar av sig och hela gruppen påverkas av denna negativa process. På skola D har en negativ 61 Dysthe, 1995 62 Hattie, 2008 63 Jönsson, 2011 64 Skolverket 2011
35
kamrateffekt uppstått som en konsekvens av det fria skolvalet. I detta fall har en stor del av de högpresterande eleverna flyttat till andra skolor där majoriteten av elever också är
högpresterande. Dessa elever har tidigare varit de positiva exemplen som varit avgörande för att skapa en positiv kamrateffekt där hela klassen höjer sina resultat. Skolverket anser att det fria skolvalet ökat homogeniteten och försämrat likvärdigheten på svenska skolor genom att skapa bra och dåliga skolor. Bra skolor är de som lockar många högpresterande och kvar blir de lågpresterande eleverna som enligt Skolverket nu presterar ännu sämre utan de goda förebilderna.
Det motsatta förhållandet finner vi i ett fall där respondenten säger att alla elever är
studiemotiverade och kommer från socioekonomiskt starka familjer. På respondentens skola med detta elevunderlag anses det coolt att plugga och prestera bra och därför hävdar vi att det finns en positiv kamrateffekt på denna skola.
I ett vidare perspektiv skulle faran med att dela upp elever på detta sätt kunna leda till det scenario som Anyon beskriver i sin studie av amerikanska skolor.65 I dessa skolor kategoriserar lärare sina elever utifrån vilka förväntningar de har på eleverna. En sådan kategorisering görs utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Elever med starka socioekonomiska
förutsättningar har höga förväntningar på sig och uppmanas till att kritiskt granska fakta, komma med egna idéer och diskutera sina kunskaper. Elever med sämre socioekonomiska förutsättningar har låga förväntningar på sig och uppmanas enbart att reproducera på förhand given fakta och ombeds inte dela med sig eller producera nya kunskaper.
Vi menar att denna kategorisering inte längre ska kunna finnas i svenska skolor i dag eftersom den nya läroplanen kräver att alla elever måste kunna argumentera, diskutera och kritiskt granska betygskriterierna.
65
