Individanpassad undervisning

Malmö högskola

Fakulteten för lärande och samhälle Lärarutbildning 90hp

Examensarbete

15 högskolepoäng på avancerad nivå

Individanpassad undervisning

Individualized education

Yvonne Gustafsson

Lärarexamen 90hp Handledare: Ange handledare

Lärarutbildning 90 hp 2012-04-12

Examinator: Jan Härdig

SAMM ANFATTNING

I det här avsnittet presenteras en sammanfattning av hela det följande arbetet.

I Skollagen står det att skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans så att de kan utvecklas så långt som möjligt. Jag har under mina år i skolans värld sett att detta inte uppfylls så som det bör göra. Syftet med den här studien är att ta reda på hur pedagoger, elever och rektorer ser på individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lägga upp sin undervisning för att individualisera den utifrån varje enskild elev.

Jag har, genom att ha läst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda på vad individanpassad undervisning är och hur man kan använda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom ämnet kom jag fram till att rätt förhållningssätt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek är faktorer som påverkar resultatet av individanpassning i klassrummet. Även stödresurser i form av specialpedagog och kurator anser mina respondenter påverkar resultatet. För att elev och pedagog ska veta vad som är rätt undervisningsmetod och arbetsmiljö för den enskilda eleven måste denna testa sig fram. Den individuella lärstilen måste därför upptäckas. Den individuella lärstilen är inte oföränderlig och det kan därför vara nyttigt att testa på olika typer av metoder under skolåren för att utvecklas i sin kunskapsinhämtning.

INNEHÅLLSFÖRTEC KNING

Sammanfattning ... 3 1 Inledning ... 7 1.1 Bakgrund ... 7 1.2 Syfte ... 9 1.3 Problemställning ... 9 1.4 Disposition ... 10 2 Litteraturgenomgång ... 11 2.1 Individualiseringsbegreppet ... 11

2.2 Skolans krav på individanpassad undervisning ... 11

2.3 Elevers inlärningsstilar ... 12

2.4 Skolmiljön ... 13

2.4.1 Den individuella studieplanen ... 14

2.5 Pedagogens roll i lärandet ... 15

2.6 Hur kan pedagoger individanpassa undervisningen? ... 16

3 Metod... 17

3.1 Kvantitativ eller kvalitativ metod ... 17

3.2 Datainsamlingsmetod ... 17

3.3 Urval ... 18

3.4 Databearbetning och analysmetod ... 18

3.5 Forskningsetiska principer ... 19

4 Resultat ... 21

4.1 Sammanställning av Intervjuresultat ... 21

4.2 Resultatanalys ... 25

4.3 Teoretisk tolkning ... 27

5 Slutsats och diskussion ... 29

5.2 Resultatdiskussion ... 30

5.2.1 Begreppet individanpassad undervisning... 30

5.2.2 Hur individanpassad undervisning används ... 31

5.2.3 Vilka verktyg och resurser som behövs för individanpassa undervisning 32 5.2.4 Utmaningar att ta hänsyn till ... 32

5.3 Slutsats ... 33

5.4 Förslag till fortsatta studier ... 33

6 Referenser ... 34

Bilaga 1 ... 36

1 INLEDNING

I det inledande kapitlet presenteras bakgrund, syfte och problemställning som ligger till grund för min uppsats. Sist i kapitlet visas hur jag valt att disponera uppsatsen.

Tiden på lärarutbildningen börjar gå mot sitt slut och jag ska nu skriva mitt avslutande examensarbete. Under mina år på lärarutbildningen och under mina yrkesår har jag kommit i kontakt med begrepp som individanpassad undervisning och individualisering genom litteratur, diskussioner i personalrummet och genom den problematik som pågår i klassrummet.

Jag har arbetat på två olika skolor hittills, en kommunal och en friskola. Hur undervisningen har varit uppbyggd för att tillgodose samtliga elever har varierat på de två skolorna. Jag har även känt av detta i min egen utbildning. Vissa lärare tycker att det är tillräckligt att eleverna får arbeta med valfritt ämne inom området som man studerar medan andra försöker använda sig av individuella lösningar fullt ut så att utbildningen ska passa eleverna i så hög grad det är möjligt.

Jag har känt att det har varit svårt att tillgodose alla elevers olika förutsättningar i den dagliga verksamheten. Efter många samtal med mina kollegor har jag fortfarande mycket tankar kring hur man kan lösa denna problematik.

Jag vill med den här uppsatsen gå djupare in på problemet genom att intervjua lärare, rektorer och elever. Hur är deras syn på individanpassad undervisning och hur kan pedagogen, enligt dem, bäst arbeta individanpassat dagligen med samtliga elever i klassrummet?

1.1 BAKGRUND

I 1 kap 4 § Skollagen står det att barn och elever skall kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan skall främja barn och elevers utveckling och lärande och de skall känna en livslång lust att lära. Utbildningen skall ta hänsyn till barns och elevers olika behov och de ska ges stöd och stimulans så att de kan utvecklas så långt som möjligt. (Skollag SFS 2010:800).

Med detta sagt kan man snabbt dra slutsatsen att skolan är i behov av utveckling. Det finns lika många olika typer av individer som det finns elever och därför kommer det

alltid att finnas nya individer som kräver utmaningar för att kunna ”utvecklas så långt som möjligt” enligt skollagens bestämmelser.

I lagens fjärde paragraf står det även att man ska se till så att varje elev utvecklas så långt det är möjligt och att man ska sätta in särskilda insatser till de elever som har det svårt (Skollag SFS 2010:800). Jag kan i och med detta se att det finns en risk att pedagoger missar de elever som inte följer gruppen men som heller inte har några svårigheter, de så kallade särbegåvade eleverna. Dessa skulle också kunna vara i behov av individanpassad undervisning för att de skall komma så långt som möjligt i sitt lärande.

Jag har under mina år inom skolans värld märkt att elever i hög grad tvingas att anpassa sig till skolan istället för att skolan är anpassad till dem. Imsen (2002) skriver att eleven ska delta på en gemensam utbildning men att den ska variera för att anpassas till den enskilda eleven. Håkan Järbur (1992) skriver i sin bok, En individanpassad skola, att individanpassat inte är detsamma som att inte ha undervisning i helklass eller att en traditionell katederundervisning inte skall förekomma. Han tycker istället att man bör använda sig av den metod som de flesta elever föredrar och lär sig bäst av. Han skriver att man därefter kan anpassa uppgifter till den enskilde eleven för att de ska få möjlighet att använda det arbetssätt som passar dem.

De flesta lärare tycker att det är viktigt att anpassa undervisningen efter eleverna och deras behov men upplever samtidigt att det är svårt att genomföra individanpassad undervisning, rent praktiskt (Imsen, 2000). Det är dock, enligt gymnasieskolans läroplan 2011, lärarens skyldighet att utgå ifrån elevens behov och förutsättningar i undervisningen. Eleven skall också med hjälp av skolan finna sin unika egenart för att utvecklas till en fri och ansvarig samhällsmedborgare (Skolverket, Läroplan 2011).

Förslag på hur man kan gå tillväga för att uppnå dessa mål som finns i gymnasieskolans styrdokument hoppas jag kunna få genom litteratur och intervjuer med lärare, elever och rektorer.

1.2 SYFTE

Syftet med det här examensarbetet är att fördjupa mig i begreppet individanpassad undervisning och ta reda på hur lärare, elever och rektorer ser på begreppet. Jag vill även ta reda på vilket sätt pedagogen kan lägga upp sin undervisning för att individualisera den utifrån varje enskild elev.

1.3 PROBLEMSTÄLLNING Mina forskningsfrågor lyder:

 Vad finns det för metoder för att utöva individanpassad undervisning?

 Vad finns det för verktyg som skolledningen kan ge pedagogerna för att arbeta med individanpassad undervisning?

1.4 DISPOSITION

Jag disponerar uppsatsen efter följande mall:

Inledning Syfte och problemställning Litteraturgenomgång Metod och genomförande

Resultat, analys och teoretisk tolkning

Slutsats och diskussion Referenser

2 LITTER ATUR GENOMGÅNG

Den teori som ligger till grund för mitt arbete presenteras i detta kapitel. Här redogör jag för begrepp, relevant teori och tidigare forskning inom mitt valda problemområde.

2.1 INDIVIDUALISERINGSBEGREPPET

Begreppet individanpassad undervisning är otydligt men i praktiken syftar det till att pedagogen tillsammans med eleven skapar en flexibel lärmiljö som stödjer olikheter. Fokus ligger på eleven och elevens lärprocess (Ellmin & Ellmin, 2003).

Begreppet lärande är beroende av de teoretiska utgångspunkter som en individ har. Lärande ses som en del av all mänsklig verksamhet och sker i de miljöer som individer befinner sig i (Säljö, 2000). Enligt Stensmo (1997) varierar elever i intelligens vilket innebär att de skiljer sig åt då de ska tillämpar sig kunskaper och färdigheter.

Enligt Skolverket betyder individualisering följande:

”I denna mening kan individualiserad undervisning innebära att undervisningen organiseras och genomförs med elevens individuella förutsättningar och behov i centrum, så att undervisningen fungerar optimalt för alla elever. Detta förutsätter i sin tur att det finns en nära relation mellan lärare och elev där läraren har god kännedom om hur eleven fungerar i olika sammanhang, elevens styrkor, intressen och tidigare erfarenheter. Nära relationer mellan läraren och eleven och att läraren har god kännedom om elevens behov framträder i forskningen som betydelsefullt för elevernas resultat” (Skolverket, 2009).

Enligt denna definition menar Skolverket att begreppet individualisering och individanpassad undervisning är detsamma.

2.2 SKOLANS KRAV PÅ INDI VIDANPASSAD UNDERVISNING

Enligt läroplanen har lärarna stora krav på sig att individualisera undervisningen. Eleverna kommer till skolan med olika förutsättningar att tillgodogöra sig den undervisning som skolan erbjuder och de kräver därför stor variation i klassrummet på grund av deras tidigare erfarenheter. En del elever har splittrade uppväxtmiljöer, andra är otrygga, oroliga eller har svårt att koncentrera sig. Det är ibland även stora skillnader i normer och värderingar mellan skolan och elevernas hem som kan innebära anpassningsproblem för alla parter. Läraren bör individualisera undervisningen så att den passar den enskilde eleven oavsett om han eller hon kräver speciella förutsättningar och stöd. Men vilka möjligheter har läraren att uppfylla dessa mål att ägna sig åt de

elever som kräver extra stöd och uppmärksamhet men samtidigt få utrymme till undervisning gentemot de övriga i klassen? (Andersson, 2002).

2.3 ELEVERS INLÄRNINGSST ILAR

En definition av lärstil kan vara hur en individ bäst koncentrerar sig för att behandla och bearbeta ny och svår kunskap/information (Boström & Svantesson, 2007). Lärstilsteorierna utgår ifrån att alla kan lära men att individerna lär sig på olika nivåer och på olika sätt. En faktor som har stor betydelse för deras lärande är elevernas motivation och intresse. Utan dessa två når man ingen kunskap (Hargreaves, 2004). En av de största lärstilsmodellerna är ”The Dunn and Dunn learning styles model”. I modellen tar man upp 21 faktorer som påverkar elevers inlärning. Dessa faktorer är indelade i fem dimensioner (Boström, 2009). Dessa är:

 Fysisk miljö; ljud, ljus, möblering och temperatur

 Emotionella faktorer; motivation, uthållighet, ansvar och struktur

 Sociala faktorer; ensam, par, grupp, variation, lag och auktoritet

 Fysiska faktorer; tid på dygnet, sinnen, födointag och rörlighet

 Psykologiska faktorer; informationsbearbetning, reflekterande/impulsiv och holistisk/analytisk

Dessa 21 faktorer betyder olika mycket för olika individer. Man behöver inte få samtliga tillgodosedda utan vanligtvis 6-14 faktorer som är av betydelse för inlärningen. De faktorer som har störst betydelse för de flesta människor är ljus, tid på dygnet, sinnena, möblering och informationsbearbetning (Boström, 2009).

Den individuella lärstilen är inte oföränderlig, utan förändras när vi åldras och mognar. Man kan även påverka själv genom att träna sig men på ett sådant sätt att det fortfarande upplevs som positivt (Boström, 2004).

Lena Boström (2004) har forskat mycket om på vilket sätt elever bör arbeta för att lära sig ett ämne eller område. Hon har kommit fram till att det främst är sinnena som påverkar inlärningen. Hon har även forskat kring hur elever lär in och bibehåller sin kunskap med lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning. Med traditionell undervisning menar hon att undervisningen utgår ifrån läroböcker då eleverna arbetar på samma sätt med samma uppgifter. Boström kom i den studien fram

till att om eleverna fick lära via sitt starkaste sinne gav det bättre provresultat, minnesbehållningen blev större, deras förståelse för ämnet ökade och attityden till ämnet blev mer positivt.

2.4 SKOLMILJÖN

I Arbetsmiljölagen kan man läsa att arbetsförhållandena ska anpassas utifrån den enskilde människans psykiska och fysiska förutsättningar. Arbetstagaren ska själv ges möjlighet att medverka i utformningen av sin arbetssituation. Det ska eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt, samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter (Arbetsmiljöverket, 2012). Teveborg (2001) hävdar att skolan ska anpassa sin arbetsmiljö enligt reglerna som gäller för samtliga offentliga arbetsplatser.

Enligt Stensmo (1997) formas klassrummet utefter lärarens pedagogiska grundsyn. Läraren ger klassrummet sin prägel beroende på hur denne ser på undervisning, kunskap, etik, lärande, människan och skolans uppgift. Stensmo tar upp individuell tid, individuellt innehåll och individuellt arbetssätt i sin bok och med detta menar han att eleven ska få möjlighet att vara med och styra dessa.

Läraren och skolan skall, enligt Vinterek (2006), anpassa miljön i klassrummet för att eleven skall kunna arbeta utan störande moment. Det kan vara mindre grupper eller enskilt med stödlärare.

Vinterek (2006) och Stensmo (1997), menar att en varierad längd på lektionerna även har en betydelse för att individanpassa undervisningen. Om eleverna får vara med och styra över denna tid och nivån på arbetsuppgifterna blir anpassningen mer framgångsrik.

Skolverket publicerade år 2003 rapporten Tid för lärande där de kritiserar den svenska skolans struktur gällande elevers individuella behov. De anser att många skolor inte förstår behovet av de individuella lösningarna och att eleverna känner sig stressade av att tidstilldelningen inte anpassas efter varje elev. I gymnasieskola och vuxenutbildning ser man lösningar så som distansstudie och olika stugor där elever kan få hjälp och stöd av pedagogerna utanför den ordinarie undervisningen. Granskningen har visat att skolorna tycker att det är svårt att ge eleverna olika mängd tid under samma kurs eller program. De tar även upp den individuella studieplanen som en form av verktyg för

individanpassning i undervisningen. I granskningen är det dock enbart någon enstaka skola som använder sig av den individuella studieplanen som hjälpmedel för att individanpassa skolan (Skolverkets rapport nr 222).

2.4.1 DEN INDIVIDUELLA STUDIEPLANEN

Skolan ska upprätta en individuell studieplan för varje enskild elev (Skollag SFS 2010:800). Skolverket ser den individuella studieplanen som ett verktyg för att individualisera skolgången för den enskilda eleven. Studieplanen skall innehålla uppgifter om elevens studieväg och vilka kurser som eleven har valt. Det ska även framgå om eleven läser ett fullständigt, utökat eller reducerat program (Gymnasieförordning SFS 1992:394). I den individuella studieplanen finns det en förteckning över alla de kurser som ingår i elevens gymnasieutbildning – kärnämneskurser, karaktärsämneskurser, projektarbete, valbara kurser och kurser inom det individuella valet. Man delar in kurserna i Avslutade kurser, Pågående kurser och Planerade kurser. Skolan kan då ha god uppsikt över hur elevens skolgång ser ut.

I grundskolan skall pedagogen i samband med utvecklingssamtal med eleven utforma en individuell utvecklingsplan. I den skall det framgå hur elevens kunskapsutveckling ser ut i förhållande till kunskapskraven i respektive ämne. Det skall också framgå vilka insatser som krävs för att eleven skall nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så mycket som möjligt (Skollag SFS 2010:800).

Gunnar Sundgren (2005) skriver i sin bok, Boken om pedagogerna, om John Dewey och om hans teorier som han kallar learning by doing. John Dewey ansåg att man måste se helheten av samhället, skolan och individen. Dewey ansåg att man måste se lärandet utifrån elevens förutsättningar, behov och intressen. Gunnar Sundgren skriver att individen skall få chans att lära sig utifrån sina egna förutsättningar och att enskilda arbeten inte är den bästa metoden för inlärning. Istället skall skolan uppmuntra elever till att samarbeta och kommunicera med varandra.

Den individuella utvecklingsplanen kan uppfylla Deweys tankar att utgå från eleven och att det är dennes förutsättningar och behov som blir satta i centrum. För att eleven skall kunna vara med i arbetet om sin egen inlärning måste det finnas tydliga mål (Sundgren, 2005). Det kan den individuella utvecklingsplanen hjälpa till med i högre grad än enbart den individuella studieplanen.

2.5 PEDAGOGENS ROLL I LÄRANDET

Hargreaves (2004) anser att kunskapssamhället växer fram genom kreativa och initiativtagande individer. Han menar därför att skolans uppgift är att odla fram dessa individer. Skolan har länge använt sig av eget arbete som en typ av individanpassad undervisning för att skapa dessa initiativtagande elever. Österlind (2005) anser även att eget arbete kan erbjuda eleverna valmöjligheter och inflytande över sina aktiviteter. Arbetssättet ger eleverna tillfälle att träna på planering och pedagogen ses som en rådgivande handledare istället för en lärare. Dock innebär det att eleverna utför samma uppgift vid olika tidpunkter med en risk att samtal mellan elever och lärare går förlorade.

Målet med undervisning bör inte enbart vara att fylla på kunskap, utan att utveckla färdigheter. Den viktigaste färdigheten är förmågan att längta efter att få lära sig mer (Hargreaves, 2004).

Vinterek (2006) kritiserar skolans utveckling gällande individualisering då hon anser att pedagogen ofta planerar in eget arbete och anpassar tiden efter de arbetsuppgifter som planerats. Detta görs utan tanke på att det finns lika många lärstilar som det finns elever. Hon drar slutsatsen att det är högpresterande elever som gynnas mest av detta och de som behöver mer hjälp hamnar i en slags beroendeställning till den undervisande läraren.

I Skolinspektionens rapport, Varannan i mål, skriver de att endast hälften av alla gymnasieelever får godkänt i alla kurser och att en tredjedel inte når tillräckliga resultat för att kunna studera på högskola eller universitet. Det är så mycket som en fjärdedel som hoppar av gymnasiet. Rapporten visar att lärare i karaktärsämnena är bättre på att individanpassa undervisningen än kärnämneslärarna. Det kan bero på storleken på gruppen där det ofta är färre elever i karaktärsämnena än i kärnämnena. Det är sällsynt att eleverna får olika mycket undervisningstid för att nå kursmålen. När stöd väl sätts in är det ofta för sent. Skolinspektionen anser att en framgångsfaktor är att arbeta i lärarlag kring eleverna med en blandning av karaktärs- och kärnämneslärare.

Enligt Skolverkets rapport (2009) visar forskarna att förändringen från traditionell katederundervisning till individuellt arbete, där eleven i större utsträckning får välja vad de vill lära sig mer om inom ett visst område, inte gynnar elevens kunskapsutveckling.

Läraren får en mer tillbakadragen roll då eleven får mer eget arbete utan att läraren är aktivt involverad. Skolverket har hittat ett samband mellan hög grad av individuellt arbete och sämre studieresultat.

2.6 HUR KAN PEDAGOGER INDIVIDANPASSA UNDERVISNINGEN? Grunden i individualiseringen i klassrummet är att pedagogen använder sig av flera undervisningsmetoder och arbetssätt, som är anpassade efter de elever som ska lära. Andra sätt är att variera lektionstid och att eleverna får vara med och bestämma över undervisningstiden och vilken nivå man ska lägga undervisningen på. Pedagogerna behöver resurser från skolledningen, kompetensutveckling och en tydlig värdegrund för att ha verktygen som krävs för individualisering (Dimenäs, Andresen, Cruickhank, Ojala & Ratzki, 2006).

3 METOD

I detta kapitel presenteras metoden jag valt för att genomföra min undersökning, hur jag samlade in information och hur den senare analyserades.

3.1 KVANTITATIV ELLER KV ALITATIV METOD

En vetenskaplig studie kan antingen vara kvalitativ eller kvantitativ. Den kvantitativa studien kommer från naturvetenskapen och har ofta många respondenter för att samla in stort antal fakta för att på så sätt hitta ett mönster som sedan kan antas vara allmängiltigt. Det finns kritiker som anser att den kvantitativa forskningen är alltför generaliserande och saknar det djup som den kvalitativa forskningen har. Den kvalitativa forskningen används istället för att förstå och tolka de resultat som framkommer. Den förekommer ofta inom de humanistiska vetenskaperna och används då för att beskriva och karaktärisera ett fenomen. Den kvalitativa studien är småskalig med få respondenter (Stukát, 2005) och får ofta kritik för att de bygger på för små urval vilket gör att de inte statistiskt sett är representativa (Trost, 2005). Trost menar att den kvalitativa studien inte har något intresse av att vara statistiskt representativ men att det måste finnas en viss variation hos respondenterna.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur lärare, elever och rektorer ser på individanpassad undervisning och på vilket sätt de tycker att man som pedagog kan lägga upp undervisningen för att individualisera den utifrån varje enskild elev. Jag har valt att intervjua mina respondenter där jag kan följa upp deras svar med följdfrågor för att förstå deras syn gällande ämnet.

3.2 DATAINSAMLINGSMETOD

Jag har valt att använda mig av djupintervjuer som datainsamlingsmetod. Tanken på att använda mig av enkätundersökning fanns, främst för att nå en större mängd respondenter, men då jag samtidigt inte hade fått så uttömmande svar valde jag till slut att använda mig av en semistrukturerad intervju som metod. Antalet respondenter är då mindre i antal men metoden är i regel tidskrävande. Den semistrukturerade intervjun ger en möjlighet att komma djupare in på ett fenomen för att skapa en förståelse kring det. Detta kan göras genom följdfrågor där respondenten kan utveckla sina svar och där

känslor och kroppsspråk kan beaktas i undersökningen. Genom att inte göra en ren strukturerad intervju, där samma frågor ställs till alla och att svarsalternativet kategoriseras i en specifik svarskategori, öppnar man för olika svar där respondenterna har lika chans att säga sin åsikt om samma frågor (Denscombe, 2009). En helt ostrukturerad intervju är inte intressant i det här läget då det i så fall inte finns några fasta frågor att utgå ifrån och risken finns då att vissa frågor lämnas obesvarade. Jag har därför valt den semistrukturerade intervjun.

Jag genomförde individuell intervju med respondenten i ett enskilt arbetsrum där ingen kom in och störde oss. Här fanns inte heller telefon och dator som störde vårt samtal. Platsen var på den skolan som den intervjuade arbetade eller studerade på för att det skulle kännas så tryggt som möjligt för honom eller henne. Det viktigaste när man väljer platsen är att ha i åtanke vad den kan ha för påverkan hos respondenten. Avskildhet och trygghet är viktigt (Trost, 2005). Samtalen pågick i ca 30 minuter. Intervjun dokumenterades med ljudupptagning och med papper och penna. Ljudupptagning är en bra dokumentation då det inte finns någon risk för feltolkningar och att missa vad den intervjuade säger. Dock kan ljudupptagningen kännas obekväm vilket i sin tur kan hämma respondenten i dess svar (Denscombe, 2009). Under intervjun kompletterade jag inspelningen med anteckningar av jag hur jag upplevde samtalet gällande kroppsspråk och ansiksuttryck som inte kommer med på en bandspelare.

3.3 URVAL

Jag valde att utföra intervjuerna med fyra utbildade gymnasielärare, tre rektorer med rektorsutbildning och fyra elever i årskurs 3. Jag valde enbart elever i årskurs tre eftersom jag ville att de skulle ha några års erfarenhet av gymnasieskolan för att frågorna skulle besvaras utifrån gymnasiet och inte grundskolan. Jag valde respondenter från tre olika skolor i två olika kommuner. I urvalet tog jag ingen hänsyn till könsfördelning då jag inte var intresserad av skillnader mellan dessa utan enbart deras tankar kring individanpassad undervisning.

3.4 DATABEARBETNING OCH ANALYSMETOD

När intervjuerna var genomförda skrev jag ut den inspelade dokumentationen och anteckningarna och läste igenom det. Sedan granskade jag dessa utifrån mina

forskningsfrågor och sammanställt dessa i resultatdelen i arbetet. Den praktiska delen har sedan ställts mot den bakgrund jag hade innan jag började med intervjuerna.

3.5 FORSKNINGSETISKA PRI NCIPER

Forskning är viktigt och nödvändigt för individens och samhällets utveckling. Det är viktigt att individerna i forskningen får skydd mot otillbörlig insyn, inte utsätts för psykiskt eller fysiskt lidande eller för kränkning och förödmjukelse. Dessa krav kallas för individskyddskrav och måste vid all typ av forskning beaktas men samtidigt ska även forskningskravet uppfyllas. Forskningen ska enligt forskningskravet innehålla väsentliga frågor och innehålla hög kvalitet. Dessa krav ska alltid vägas mot varandra för att inte forskningen ska få några negativa konsekvenser för de inblandade.

Individskyddskravet innehåller fyra huvudkrav:

Informationskravet: Intervjupersonerna ska informeras om intervjuns syfte och intervjuförfarandet. De ska också bli informerade om att intervjun är frivillig och att de kan avbryta den under pågående samtal. Jag skickade ett brev till rektorerna med information om studiens syfte och hur intervjun kommer vara upplagd. Pedagoger och elever fick samma information muntligt innan intervjun startade. Jag informerade samtliga intervjudeltagare att de när som helst under intervjun kunde avbryta den.

Samtyckeskravet: Forskaren ska innan intervju få uppgiftslämnares samtycke. I vissa fall ska även vårdnadshavare ge ett samtycke. Då samtliga av mina intervjudeltagare är myndiga har det endast krävts samtycke från dessa.

Konfidentialitetskravet: Intervjupersonerna ska känna sig säkra på att de inte under några omständigheter kan bli identifierade. Detta säkras genom att inspelningsband och anteckningsmaterial från intervjuerna förvaras på en säker plats och raderas då de inte längre behövs. Samtliga som arbetar med forskningsarbetet ska även skriva under ett avtal om tystnadsplikt. Jag har döpt om alla respondenterna till siffror för att ingen identifiering skall kunna förekomma.

Nyttjandekravet: De insamlade uppgifterna får inte användas till något annat ändamål än för forskningsändamålet. Personen som blir intervjuad ska inte få några konsekvenser av intervjun och andra effekter efter att intervjun ägt rum. Jag har

försäkrat respondenterna att materialet inte kommer att användas till något annat än denna studie (Vetenskapsrådet, 2002).

4 RESULTAT

I det här avsnittet redovisas den data jag samlat in och den analyseras utifrån den teori jag tidigare redogjort för.

4.1 SAMMANSTÄLLNING AV I NTERVJURESULTAT

Här nedan redovisar jag de resultat som intervjuerna gav och de tolkningar som jag har gjort utifrån de svar som jag fått från respektive intervjudeltagare. Dessa svar är placerade under respektive grupp (rektorer, lärare och elever) och under respektive fråga som ställdes under intervjun.

PEDAGOGER

Kan du berätta vad individanpassad undervisning är för dig?

Samtliga pedagogerna svarade att begreppet betyder att man anpassar undervisningen till varje individ. Tre av de tillfrågade svarade att det är viktigt att alla elever får den anpassning som behövs för att individen ska nå ett så högt resultat som är möjligt. Ett par av pedagogerna berättade att de möter eleven där den befinner sig och utgår därifrån. Det kan innebära att elever arbetar med olika saker och på olika nivåer i klassrummet. De faktorer som spelar in i individanpassad undervisning tycker de tillfrågade är individens förutsättningar, starka och svaga sidor, intressen och kompetenser.

Hur arbetar du med individanpassad undervisning i klassrummet?

De intervjuade pedagogerna svarade här väldigt olika och man kan tydligt se att de arbetar på olika arbetsplatser med olika förutsättningar. En av de tillfrågade svarade att det inte finns någon individanpassning i dennes undervisning och att detta främst beror på att undervisningsgrupperna är för stora. Två av de tillfrågade använder sig av individanpassning så långt det är möjligt utefter de förutsättningar som finns. De berättade om de regelverk och ramar som de måste förhålla sig till och att detta begränsar individualiseringen. De säger ändå att de försöker att ge eleven valfrihet i val av ämnesområde i kurserna och ibland även i arbetssätt. De säger att de aldrig säger nej till elever som till exempel vill redovisa sina kunskaper på något annat sätt, så länge det är kvalitativt. En av de tillfrågade använder sig av individanpassad undervisning i en

mycket stor utsträckning. På frågan hur respondenten arbetar med individualisering i klassrummet svarar denna såhär:

”Jag låter ofta eleverna styra över sina egna uppgifter. De kan välja hur de ska redovisa dem samt hur de vill lägga upp sitt arbete. Jag jobbar ofta utifrån matriser där de tydligt kan se vad som krävs för att nå vilket betyg. Dessutom består ofta mina undervisningsgrupper av elever med olika kurser t.ex. svenska 1, svenska A, svenska 1 som andraspråk och svenska som andraspråk, A vilket leder till en självklar individuell planering”.

Den här pedagogen gör tydliga matriser så att eleven kan se vad som krävs för respektive betyg och ger då eleven verktyg för att själv kunna lägga upp sitt arbete efter vad som passar för just den här eleven. Samma pedagog är medveten om att eleverna i klassrummet sällan befinner sig på samma ställe och är därför flexibel i sitt tänkande kring detta. Ibland behövs det handledning för att stötta eleven istället för gemensamma genomgångar då eleverna är på samma nivå hela tiden. Flera av de intervjuade pedagogerna berättade att de dock tycker att det är svårt att kunna motivera elever att verkligen utmana sig själva för att nå så långt som möjligt och inte bara satsa på de nivåer som de vet att de klarar av. Tre pedagoger av de fyra intervjuade tycker att det är viktigt att eleverna får jobba på när de är klara istället för att få extrauppgifter eller att gå hem tidigare från skolan.

Vad behöver du för verktyg och resurser för att kunna använda dig av individanpassad undervisning dagligen?

Två av de tillfrågade svarade att de behöver mer planeringstid. De behöver även tid för utvärdering och feedback till varje enskild elev. En av de intervjuade svarade såhär på frågan:

”Kan tänka mig att mer planeringstid är det absolut viktigaste. Mer tid för utvärdering och feedback till varje enskild elev. Mer tid till utvecklingssamtal. TID!”

Mindre undervisningsgrupper och tillfällen till samarbete över ämnesgränser med andra pedagoger efterfrågas också. Det som också togs upp var att eleverna behöver tillgång till olika typer av verktyg, så som dator, hörlurar och bibliotek. En av pedagogerna tyckte inte att individanpassad undervisning krävde så mycket mer än någon annan undervisning mer än just planeringstiden. Det är ett förhållningssätt istället för en undervisningsmetod.

ELEVER

Kan du berätta vad individanpassad undervisning är för dig?

Även eleverna svarade att begreppet betyder att man anpassar undervisningen efter varje elev. Jag frågade vad de menade med undervisning och då kom undervisningsmetod, miljön i klassrummet, examinationsform och tid upp. En elev tycker även att elevens intressen ska få forma undervisningen.

Hur tycker du att pedagoger individanpassar sin undervisning efter varje elev?

Två av de fyra tillfrågade eleverna tycker inte att lärarna individanpassar undervisningen på ett bra sätt. De tycker inte att de lyssnar på vad eleverna tycker och känner, och om pedagogerna väl gör det en lektion så är det under en kort period som sedan går tillbaka till den traditionella undervisningen. En av eleverna har svåra migränanfall och tycker att mentor och lärare är bättre på att stötta då eleven är tvungen att vara hemma och förstår orsaken till dennes frånvaro. Eleven anser dock inte att denna förståelse till individens behov beaktas i klassrummet på samma sätt. Två elever tycker att elever med behov av särskilt stöd får mer tid och stöd av pedagogen än de som klarar sig hyffsat i skolan. En elev tog upp undervisningsgruppens storlek som en orsak till brist på individanpassning. Elevens klass är idag en mindre grupp och det syns tydligt att det påverkar resultatet. En annan elev säger såhär:

”Jag är väl en typisk standardelev som många lärare har som mall och därför får jag inte någon speciell uppmärksamhet. Jag tycker det funkar bra men det hade kanske gått ännu bättre om min mentor och lärare stöttade mig lite extra”.

Hur skulle du vilja att din individanpassade undervisning skulle se ut? Ge gärna exempel.

Tre av fyra elever tycker att pedagogen ska individanpassa undervisningen till en viss gräns. De tror att eleverna har nytta av att få testa alla typer av arbets- och examinationssätt men att undervisningen sedan ska anpassas i den mån det är möjligt efter eleven. Att blanda uppgifter, inlämningar, prov, genomgångar och diskussionsövningar tycker de är bra. Samtliga elever tror att klassen når högre resultat om man anpassar sig till dem istället för att enbart undervisa på traditionellt sätt med katederundervisning. Jag frågade två elever hos vem de tycker att ansvaret ligger för att

rätt anpassning skulle ske till rätt elev. Både två tycker att det ligger på både eleven och pedagogen att ta reda på vad som passar bäst. Pedagogen ska fråga men eleven har också ett ansvar att berätta hur denne vill lägga upp sitt lärande. En elev ser att en negativ konsekvens av individanpassad undervisning kan vara att eleven blir indelad i oönskade fack och grupper som kan ge dålig stämning i klassrummet. Samma elev ser också att för mycket individualisering kan ge ett curlingbeteende från pedagogen där eleven hela tiden får stöttning från skolan. Detta kan leda till att eleven inte klarar sig själv den dag detta är nödvändigt. En av följdfrågorna som eleverna fick, var om de saknar den individuella utvecklingsplan som de hade på grundskolan. Två gör det då de tycker att eleven fortfarande utvecklas och att det underlättar för resten av skolarbetet om man arbetar med sina kompetenser. De andra två tycker att den tiden är förbi och att gymnasieskolan istället ska fokusera på elevernas studieresultat och betyg.

REKTORER

Kan du berätta vad individanpassad undervisning är för dig?

Alla tre rektorerna anser att individanpassad undervisning är att utgå från individen och dennes behov och förutsättningar. En av rektorerna har läst följande definition av begreppet och tycker att det stämmer bra överens med dennes syn:

”Att individanpassa undervisningen kan således innebära en variation av undervisningens innehåll och former, variation av den tid elever behöver för att lära sig samt variation av arbetssätt och hänsynstagande till elevers olika lärstilar”.

Samma rektor tycker att vissa ämnen är bättre lämpade till individanpassad undervisning medan andra ämnen är bättre lämpade till kollektiv undervisning. Ett varierat pedagogiskt smörgåsbord tycker rektorn är det bästa. En annan rektor tycker att individanpassad undervisning inte betyder att man ska göra lika många planeringar till varje lektion som det finns elever, utan att man istället ska vara flexibel och anpassa uppgifter, övningar och instruktioner till varje elevs unika sätt att lära. Den tredje rektorn anser att man som pedagog även ska hjälpa elever att sätta upp mål för sin utveckling, sina studier och sin framtid och att detta är en del av begreppet individanpassad undervisning.

Ser du några svårigheter för pedagoger att individanpassa sin undervisning?

Samtliga rektorer anser att individualisering bygger på en relation mellan eleven och pedagogen och att det därför inte behöver vara några svårigheter så länge den här relationen fungerar. En av de tillfrågade anser att tiden för att bygga den här relationen behövs och att mindre undervisningsgrupper hjälper till för att detta ska fungera. Två av rektorerna tog upp att det krävs en kartläggning av samtliga elever i början av kursen och om det fungerar som det ska så ska resten av kursen inte behöva så mycket extra tid. Ett bra uppföljnings- och rapporteringssystem är också nödvändigt för att underlätta individanpassningen.

Vad kan du som rektor göra för att för att underlätta för pedagogerna att uppfylla läroplanens förskrifter?

På den här frågan svarade de tre olika rektorer med skilda svar. Den första svarade att det i slutändan är varje pedagogs ansvar och uppgift att veta om vilka lagar och regler som gäller, men att rektorn kan underlätta detta genom att tydliggöra dessa. Samma rektor tror att samtal i arbetslagen och pedagogiska diskussioner också kan underlätta. Dock tycker rektorn att somliga pedagoger saknar intresse för att lära sig och arbeta utifrån de rådande planerna. Den andra rektorn anser att:

”Rektors huvuduppgift är att skapa så bra förutsättningar för pedagogerna och organisera för ovanstående. Alla stödfunktioner som expedition, kurator specialpedagoger m.fl. är viktiga för att lärarna ska få de bästa förutsättningarna. Sen ser jag det som en parallellprocess, rektor ska bemöta sin personal på samma sätt som han vill att de ska bemöta sina elever.”

Den tredje rektorn tycker att dennes ansvar är att stötta och ge pedagogerna frihet att välja olika vägar. Resurser och en bra arbetsmiljö ska finnas både för elever och för pedagoger. Samtliga bör ha en bra arbetsplats och de ska ha tillgång till de ”redskap” som krävs, vilket även innefattar tid.

4.2 RESULTATANALYS

För samtliga respondenter i min undersökning betyder individanpassad undervisning att man utgår ifrån eleven som en individ och att läraren skall anpassa undervisningen efter denne. Vilka faktorer som kan påverka anpassningen skilde sig åt en aning. Man kan dock inte dra några slutsatser om att det skilde sig åt mellan de tre olika grupperna

elever, pedagoger och rektorer, utan mellan de olika respondenterna. Deras förutsättningar, tiden och nivån på undervisningen var samtliga överens om, men sedan ansåg några att intressen skulle spela in och andra ville få in utvecklingsmål och framtidsutsikter i begreppet.

När jag frågade pedagogerna hur de arbetar med individualisering fick jag varierande svar. Vissa arbetar med det emellanåt, en annan arbetar med det hela tiden och en arbetar inte med det alls. Detta avspeglade sig även i elevernas svar. De hade varierande erfarenheter av pedagoger som individanpassade sin undervisning till dem. Två elever ansåg att de elever med behov av särskilt stöd sätts i första rum och att de andra inte får lika mycket individanpassat som de bör få. Denna problematik tog inte pedagogerna upp i sina intervjuer och ser kanske därför inte något problem med detta i klassrummet. Några tog istället upp att de försöker vara flexibla i sin undervisning genom att elever på olika nivåer arbetar med olika typer av uppgifter i klassrummet.

Pedagogerna känner att de behöver tid för att planera, undervisa i mindre grupper och att de får resurser i form av verktyg, så som dator, hörlurar och bibliotek. Några av rektorerna kunde också se att detta behövs i större utsträckning för att individanpassad undervisning skall kunna föras i klassrummet.

När det handlar om graden av individualisering ansåg två pedagoger, tre elever och en rektor att variation mellan individanpassad och traditionell kollektiv undervisning är det bästa. Eleverna ansåg att det kan vara bra att testa på alla typer av metoder för att veta vad som passar bäst för den enskilda och att ämnesområdet krävde en viss typ av arbetsmetod eller arbetsmiljö för att det ska fungera. Detsamma tyckte en av rektorerna att det beror på ämne och avsnitt i de olika kurserna. Eleverna framförde ändå att de tror att betygsresultatet hade höjts om pedagogerna anpassade sin undervisning mer till den enskilda eleven.

Negativa konsekvenser, som främst eleverna tog upp, är att det kan bildas olika negativa fack och grupperingar som eleverna hamnar i. Ett curlingbeteende nämndes också då eleven får för mycket individualisering. Eleven som sa detta menade att det ibland kan vara nyttigt att behöva rätta sig efter andra och att man måste klara sig själv och göra misstag för att i framtiden kunna hantera motgångar.

4.3 TEORETISK TOLKNING

Begreppet individanpassad undervisning är väl etablerat hos de rektorer, pedagoger och elever som jag intervjuade. De svarade på samma sätt som man kan läsa i litteraturen. Pedagogen ska utgå ifrån eleven och tillsammans med denne skapa en flexibel lärmiljö (Ellmin & Ellmin, 2003).

Enligt gymnasieskolans läroplan ska pedagogerna individualisera undervisningen och detta vet rektorer och pedagoger om, de vet dock även att det är svårt att i alla sammanhang göra det. Eleverna hade inte reflekterat på det i samma utsträckning som de övriga.

Lärstil är hur individen bäst koncentrerar sig för att behandla och bearbeta ny och svår kunskap/information (Boström & Svantesson, 2007). Eleven behöver, enligt flertalet av mina respondenter, testa olika typer av inlärningsmetoder för att veta vilken typ som passar just den eleven. Boström anser att de faktorer som påverkar människor mest är ljus, tid på dygnet, sinnena, möblering och informationshämtning. De jag har intervjuat tycker att samtliga av dessa faktorer är aktuella vid individualiseringen och att eleven ska få vara med och påverka dessa. Boström skriver att lärstilen inte är oföränderlig och att man kan träna sig på att använda sina olika sinnen eller olika typer av inlärningsmetoder.

Teveborg (2001) anser att man ska anpassa skolans arbetsmiljö efter de lagar som gäller för offentliga arbetsplatser. Boström (2007) tar upp att den fysiska miljön påverkar individen under inlärningen och detsamma gör mina respondenter som jag intervjuade. Arbete i mindre grupper, varierad längd på lektionerna och att kunna arbeta utan att ha störande moment omkring sig är också dokumenterat som en viktig faktor till försämrad inlärning (Vinterek, 2006 och Stensmo, 1997).

Två av de fyra intervjuade eleverna föredrar att skolan använder individuell utvecklingsplan som grund för den enskilda elevens utvecklingsmöjligheter. Idag är det endast individuell studieplan som är lagstadgat men forskare har tagit upp individuell utvecklingsplan som ett verktyg för full dokumentation av eleven. Gunnar Sundgren (2005) skriver i sin bok Boken om pedagogerna om John Dewey och hans tankar om att utgå från eleven och dennes förutsättningar och behov. Utvecklingsplanen kan hjälpa pedagogen och mentorn med detta.

Samtliga av de intervjuade pedagogerna ansåg att det var viktigt att man kan individualisera undervisningen men de tycker att det är svårt. Det berättar även Imsen (2000) om i sin bok Elevens värld. Skolinspektionen (2009) tror att om pedagogerna arbetar närmare varandra i lärarlag kring eleverna kan de hjälpa varandra i arbetet med att detta.

5 SLUT SAT S OC H D ISK U SS ION

I det här avsnittet diskuteras metodens validitet och reliabilitet, forskningsfrågorna besvaras och syftet uppfylls.

5.1 METODDISKUSSION

Inom modern samhällsvetenskap har begreppen validitet, reliabilitet och generaliserbarhet fått en position som vetenskapens heliga treenighet. En fråga som ständigt ställs till intervjuundersökningar är om resultaten går att generalisera. Schofield (1990) har urskilt tre mål för generalisering. Det första är att studera det som är och försöka fastställa det typiska, det allmänna, det vanliga. Det andra målet är det som kanske kommer att finnas och här är inte målet det som är utan istället det som kommer att finnas. Ett exempel här kan vara att man studerar hur datorer kommer att utnyttjas i framtidens skola. Det tredje målet för generalisering är det som kan finnas. Här lokaliserar man situationer som vi tror är ideala och exceptionella och studerar dem för att se vad som pågår där (Kvale, 2008). Jag har försökt att ta reda på hur det är men också det som kan finnas. Jag vill med studien se hur elever, pedagoger och rektorer ser på individuell undervisning idag men vill även ta reda på hur man kan arbeta med detta genom att intervjua de som lyckas med detta.

Traditionellt menar man att reliabilitet eller tillförlitlighet är att mätningen som man gjort är stabil och inte utsatt för slumpinflytelser. Situationen skall vara likadan för alla. Många menar att man skall kunna göra en mätning vid en viss tidpunkt och sedan få samma resultat om man gör en ny mätning. Då förutsätter man ett statiskt förhållande. Vid kvalitativa intervjuer är denna konstans inte aktuell på samma sätt som vid kvantitativa studier. Det är istället förändringarna som man är intresserad av (Trost, 2005). I min bakgrund redogör jag för begrepp som är relevanta i min studie. Detta höjer reliabiliteten. Jag har gjort undersökningen ensam vilket kan ha påverkat resultatet på grund av feltolkningar. Risken för dessa är mindre om man arbetar tillsammans med någon annan. Då jag genomförde mina intervjuer använde jag mig av bandspelare samtidigt som jag antecknade respondenternas svar. Bandspelaren gjorde att jag kunde fokusera på intervjun istället för att hinna med att skriva ner allt i mina anteckningar. Bandspelare kan dock påverka respondenterna negativt. Jag upplevde inte att intervjupersonerna i den här studien gjorde det men då jag inte är en van intervjuare är

detta svårt för mig att veta säkert. Både Trost (2005) och Kvale (2008) förespråkar bandspelare vilket till stor del fick mig att använda det under intervjun.

Med validitet menar man att frågan som ställs skall mäta det den är avsedd att mäta. Vid kvalitativa intervjuer strävar man efter att komma åt vad de intervjuade menar eller hur han eller hon uppfattar ett ord eller företeelse. Idéerna om reliabilitet och validitet kommer från början från kvantitativ metodologi. Det gör att dessa begrepp inte alltid känns meningsfulla vid kvalitativa studier. Intervjuerna eller datainsamlingen skall oavsett detta vara trovärdiga, adekvata och relevanta (Trost, 2005). När jag genomförde mina intervjuer var jag noga med att visa mitt intresse och engagemang i det de sa för att öka möjligheten att de delade med sig av sina uppfattningar. Jag ville också att de skulle känna sig trygga i miljön och i situationen så att en osäkerhet inte skulle prägla svaren. Jag hade tre färdiga frågor som jag sedan kompletterade med följdfrågor så att jag försäkrade mig om att jag hade förstått vad de sagt. Jag försökte i den mån det är möjligt hålla mig neutral angående vad jag själv tyckte och kände. Jag kan dock inte försäkra att detta inte präglade mina följdfrågor. Trost (2005) skriver att man bör vara medveten om detta så att jag inte tvingar på mina åsikter och uppfattningar till den jag intervjuar. Jag var medveten om detta under intervjuerna och tror inte att jag påverkade svaren. För hög validitet krävs det att man använder sig av rätt metod och studerar rätt grupp. Jag valde djupintervju som metod då jag ville få respondenternas tankar och uppfattningar gällande individanpassad undervisning och tror inte att en enkät hade gett samma djupa resultat som jag nu har fått. Det hade inte varit möjligt att ställa följdfrågor vid en sådan studie och därför missat relevant information.

5.2 RESULTATDISKUSSION

5.2.1 BEGREPPET INDIVIDANPASSAD UNDERVISNING

Min studies resultat visar att pedagoger, elever och rektorer har liknande uppfattningar av begreppet individanpassad undervisning och dessa uppfattningar stämmer även överens med litteraturen. Några av mina respondenter tycker att intressen och mål ska finnas med i arbetet med individen medan andra tycker att dessa inte hör hemma här. Litteraturen skiljer sig också åt gällande dessa två faktorer.

5.2.2 HUR INDIVIDANPASSAD UNDERVISNING ANVÄNDS

Det skilde sig åt mellan mina tillfrågade pedagoger hur mycket de använder sig av individanpassad undervisning. Vissa använder det lite grann, en använder det inte alls och en använder det hela tiden i klassrummet. Samtliga tycker dock att det är svårt att individualisera och det tar även Ismen upp i litteraturen. Det finns inget färdigt koncept som förenklar detta utan pedagoger och elever måste testa sig fram. Eleverna märker att pedagogerna inte tänker på samma sätt och använder sig av detta i samma utsträckning. Vissa av eleverna tycker inte att det är nödvändigt att individualisera undervisningen fullt ut utan ser istället att det finns positiva konsekvenser av att rätta sig in i ledet och testa på saker som man egentligen inte föredrar. De som försöker individanpassa undervisningen till eleverna anser att tiden spelar stor roll och att planeringen i början av året, terminen eller kursen är betydelsefull. Åsikterna faller sedan isär då vissa anser att individualisering är tidskrävande även under kursens gång och att det är nästintill omöjligt i stora elevgrupper. Andra ser inte det som ett hinder utan förespråkar istället en nära relation till eleverna där det räcker att pedagogen lär känna elevens behov för att sedan lägga upp arbetet tillsammans.

Enligt litteraturen bör eleven, tillsammans med pedagogen, testa sig fram vilken lärstil den enskilda eleven har. Detta kan vara en mycket bra start för att hitta elevens unika sätt att lära. Det kan annars vara svårt att individualisera undervisningen då eleven inte själv vet hur den vill eller behöver anpassa undervisningen. Den individuella lärstilen är inte oföränderlig och eleverna som jag intervjuade kan därför ha rätt i att eleven ibland bör rätta sig in i ledet för att testa på olika sätt att lära sig. Eleven kan då utvecklas genom att testa på olika typer av undervisningssätt. Att eleverna ibland måste följa den demokrati som råder i klassrummet kan också vara nyttiga i vissa avseenden.

Det råder stor brist i litteraturen gällande hur pedagogen kan göra för att anpassa sin undervisning till varje enskild elev. De tar oftare upp vilka förutsättningar det finns för att lyckas och vad som kan påverka det negativt.

5.2.3 VILKA VERKTYG OCH RESURSER SOM BEHÖVS FÖR INDIVIDANPASSA UNDERVISNING

Pedagogerna i undersökningen önskar mer planeringstid och mindre undervisningsgrupper. De vill även ha tillgång till olika typer av verktyg så som dator, hörlurar och bibliotek. Rektorerna anser även att stödfunktioner vid sidan av undervisningen behövs, så som kurator och specialpedagog. Jag anser även att tillgång till olika typer av lokaler och arbetsmiljöer bör finnas på skolan. Vissa eleven vill ha det tyst omkring sig i ett mindre klassrum medan andra vill sitta tillsammans med andra och diskutera sig fram för att på så sätt lära sig nya saker. Rektorer kan underlätta arbetet för pedagogerna genom att ha väl fungerande uppföljnings- och rapporteringssystem samt se till så att tid för samtal mellan pedagoger finns. Genom att föra pedagogiska samtal utvecklas pedagogerna och de kan få tips av varandra på hur man på ett bättre sätt kan arbeta med eleverna.

Första steget kan vara att lagstadga utvecklingsplanen även för gymnasieskolan. I och med en sådan plan tar skolan ett större ansvar för hela eleven och inte bara ser till vald kurs och studieresultat, så som det lätt kan bli då enbart studieplan dokumenteras. Särskilda behov, önskemål, drömmar och mål tas då upp under samtal med eleven och detta kan göra att både elev och pedagog utvecklas i större grad än som det är i nuläget.

5.2.4 UTMANINGAR ATT TA HÄNSYN TILL

Det finns, enligt den litteratur som skrivits inom ämnet och enligt min undersökning, faktorer som pedagogen bör ta hänsyn till när de lägger upp sin undervisning. De särbegåvade eleverna kan lätt ses förbi när man försöker individanpassa undervisningen. Det är ofta i första hand de elever som är behov av särskilt stöd som prioriteras och på grund av tidsbrist eller annat kan de andra eleverna komma i andra hand. De klarar sig bra men skulle kunna klara av skolan ännu bättre om de fick lära sig på sitt sätt.

Enligt rapporten, Varannan i mål (2009), kommer Skolinspektionen fram till att elever som får individanpassad undervisning i allt högre grad får sämre studieresultat. De tror att detta kan bero på att eleven arbetar med mer egna arbeten och får därför ökat eget ansvar och större valfrihet. Eleven kanske inte är mogen för detta vilket försämrar resultatet eller så är inte detta rätt undervisningsmetod för vissa elever. Eget arbete och individanpassat är inte samma sak. Skolinspektionen tror att de försämrade

studieresultaten även kan bero på att pedagogen får en handledarroll istället för en lärarroll som i den traditionella undervisningen. Att fortfarande styra över undervisningen och inte lägga över det ansvaret hos eleven bör därför pedagogen ha i beaktande.

I Skollagen står det klart och tydligt att skolan ska individualisera undervisningen efter varje enskild elev. Ändå görs inte detta. Jag tror att det beror på brist på kunskap om vad individanpassad undervisning faktiskt är och att pedagogen inte vet hur man ska kunna genomföra det. Det är brist på tid, brist på resurser eller för stora grupper som istället blir anledningar till att man inte kan individualisera.

5.3 SLUTSATS

Slutsatsen av den här studien är att pedagogerna är medvetna om lagtext och vad definitionen på individanpassad undervisning är men har svårt att utföra det i praktiken. Förslag på metoder och tillvägagångssätt efterfrågas därför bland pedagoger. För att få ökad kunskap om ämnet men även tips på hur man kan gå tillväga bör fler pedagogiska samtal införas i skolans verksamhet. Tid och intresse för att lära känna eleven är också en faktor som avgör resultatet av individanpassningen. Skolan bör ha tillgång till olika typer av arbetsmiljö och verktyg för att kunna göra undervisningen anpassad. Brist på datorer, tysta rum och bibliotek kan göra anpassningen omöjligt att fullfölja. Tid, resurser och verktyg kan rektorerna tillgängliggöra. De kan även uppmana pedagogerna att fortbilda sig och sätta sig ner för att samtala kring individualisering. Upprätta utvecklingsplaner som ett komplement till studieplanen är också något som rektorer kan besluta.

Eleverna tycker att det är viktigt att pedagogen ser till deras behov och intressen men kan samtidigt se fördelar i att testa nya saker. Variation i undervisningen kan därför vara ett vinnande koncept.

5.4 FÖRSLAG TILL FORTSAT TA STUDIER

I min studie gjorde jag djupintervjuer med mindre urval och att istället få ett bredare perspektiv med fler respondenter hade varit intressant för en fortsatt studie. Att intervjua forskare inom ämnet, så som Lena Boström eller Christer Ferm, för att få tydliga tips och råd till hur pedagogen kan lägga upp undervisningen hade också varit intressant.

6 REFER ENSER

Andersson, Inga. (2002). Samverkan för barn som behöver. Stockholm: HLS Förlag.

Arbetsmiljöverket. (2012). Arbetsmiljölagen. Tillgänglig: www.av.se (2012-02-06).

Berg, Gunnar & Scherp, Hans-Åke. (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Forskning i fokus nr. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer (2012-02-15).

Boström, L. (2004). Lärande & Metod. Lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell undervisning i svensk grammatik. Högskolan för lärande och kommunikation.

Jönköping och Helsingfors Universitet.

Boström, L. (2009). Vad är lärstilar? Tillgänglig: www.lenabostrom.se/larstilar? (2012-02-17).

Boström, L. & Svantesson, I. (2007). Så arbetar du med lärstilar. Jönköping: Brain Books.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Dimenäs, J., Andresen, R., Cruickshank, M., Ojala, J. & Ratzki, A. (2006) Our children – How can they succeed in school? Jyväskylä, Finland: Jyväskylä University press. Ellmin, R. & Ellmin, B. (2003). Att arbeta med portfolio. Malmö: Gleerups förlag.

Gymnasieförordning (SFS 1992:394). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Imsen, G (2000) Elevens värld. 3:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Järbur, H. (1992) Individanpassad skola. Solna: Ekelund.

Skolinspektionen (2009) Varannan i mål. Om gymnasieskolors (o)förmåga att få alla elever att fullfölja sin utbildning. Tillgänglig:

www.skolinspektionen.se/.../gymnasieavbrott-rapport_2009_1.pdf (2012-03-07).

Skollag (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2003). Tid för lärande. Tillgänglig:

Skolverket (2009) Vad påverkar resultaten i en svensk grundskola? kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer: sammanfattande analys. Tillgänglig:

www.skolverket.se/publikationer?id=2258 (2012-02-09).

Skolverket (2011) Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2705 (2012-02-03)

Sundgren, G. (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Stockholm: Bokförlaget Prisma.

Teveborg, L. (2001). Elever i behov av stöd. Solna: Ekelunds förlag.

Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2012-02-28).

Vinterek, M. (2006). Individualisering i ett skolsammanhang. Stockholm: Liber.

Österlind, E. (2005). Eget arbete - en kameleont i klassrummet: perspektiv på ett arbetssätt från förskola till gymnasium. Lund: Studentlitteratur.

BILAGA 1

Intervjufrågor pedagoger

1. Kan du berätta vad individanpassad undervisning är för dig? 2. Hur arbetar du med individanpassad undervisning i klassrummet?

3. Vad behöver du för verktyg och resurser för att kunna använda dig av individanpassad undervisning dagligen?

Intervjufrågor elever

1. Kan du berätta vad individanpassad undervisning är för dig?

2. Hur tycker du att pedagoger individanpassar sin undervisning efter varje elev? 3. Hur skulle du vilja att din individanpassade undervisning skulle se ut? Ge gärna

exempel.

Intervjufrågor rektorer

1. Kan du berätta vad individanpassad undervisning är för dig?

2. Ser du några svårigheter för pedagoger att individanpassa sin undervisning? 3. Vad kan du som rektor göra för att för att underlätta för pedagogerna att

BILAGA 2

Brev till rektorer

2012-02-21

Hej

Jag heter Yvonne Gustafsson och skriver mitt examensarbete på lärarutbildningen på Malmö högskola. Mitt examensarbete handlar om individanpassad undervisning och hur man på bästa sätt kan uppfylla Skollagens föreskrifter gällande detta.

Jag skulle behöva hjälp av er, tillsammans med några pedagoger och elever. Min förhoppning är att ni tycker att det skulle vara intressant att dela med er av era erfarenheter och medverka i en intervju gällande individualisering.

Deltagandet är helt frivilligt och ni kan när som helst under intervjun avbryta den om det inte känns bra. Jag skulle även vilja intervjua 1-2 lärare och 1-2 elever på din skola för att få en så bred bild som möjligt. Intervjun kommer att pågå i cirka 30 min och jag kommer spela in era svar för att dokumentationen ska bli så detaljerat och noggrann som möjligt. Efter att jag har lyssnat igenom inspelningarna och analyserat era svar kommer jag att radera dessa för att uppgifterna inte ska föras vidare till annat ändamål än detta.

Resultaten kommer att presenteras i min uppsats och om ni vill läsa igenom arbetet när det är klart skickar jag gärna ett exemplar till er.

Om ni har frågor och tankar kring arbetet får ni gärna höra av er till mig.

Med vänlig hälsning Yvonne Gustafsson

Telefonnummer: XXXX-XX XX XX Mailadress: *****************