Idrottslärarstudenters upplevelser av dans

Malmö högskola

Lärande och Samhälle

Idrottsvetenskap

Examensarbete

Idrottslärarstudenters

upplevelser av dans

Ulrika Schmidt

920617-5300

Idrott och lärande Ansvarig lärare: Kutte Jönsson Höstterminen 2018 Examinator: Tomas Peterson

Förord

Att göra en undersökning om dans har varit mycket roligt och givande då jag tycker det är ett mycket intressant ämne som innehåller mycket känslor. Dans har jag funderat mycket på som lärarstudent då jag inte har några egna erfarenheter utanför skolan och har upplevt att många inom skolans värd tycker att det är svårt att skapa tid för

dansundervisning delvis på grund av den begränsade timplanen men även att man inte har tillräckligt med kunskap kring hur man lägger upp dansundervisningen. Har varit mycket givande att ta del av andra studenters upplevelser och inställningar till ämnet.

Stort tack Kutte Jönsson för allt stöd och dina goda synpunkter och guidning under skapandet av examensarbetets gång som varit till stor hjälp av skapandet av detta examensarbete. Vill även ge deltagarna som varit med i undersökningen ett stort tack, denna undersökning hade inte varit möjlig utan dem.

Sammanfattning

Syftet med denna studie var att undersöka idrottslärarstudenters erfarenheter av dans. Studien undersöker även vilka upplevelser idrottslärarstudenterna har av dans och vilken syn de har på dansens roll i idrott och hälsa. Detta för att få en enklare insyn på

idrottslärarstudenters utmaningar i dans utifrån de tre frågeställningarna som ligger grund för studien. Metoden som används under studien är en enkätundersökning med flertalet frågor som besvaras av totalt 120 st studenter från Malmö universitet, Göteborgs

universitet och Umeå Universitet. Resultatet från undersökningen analyserades sedan ur ett pragmatiskt perspektiv med John Deweys begrepp estetisk erfarenhet och vanor.

Resultatet av undersökningen visade att alla som hade deltagit i undersökningen hade en idrottslig bakgrund men att så gott som alla inte hade någon erfarenhet av dans utanför utbildningen. Studenterna hade en positiv syn på dans då de tyckte att dans kan vara roligt och de flesta tyckte att de fått tillräckligt med utbildning i dans men trots det så var det endast häften av studenterna som tyckte att dans har en viktig roll i skolverksamheten. Slutsatsen av undersökningen är att idrottslärarstudenter har ytterst lite praktisk

erfarenhet av dans när de kommer till lärarutbildningen och att synen på hur viktig dansen är i skolverksamheten och i idrott och hälsa skiljer sig åt.

Titel: Idrottslärarstudenters upplevelser av dans

Abstact

The purpose of this research is to identify Swedish students in physical education the experience of students in physical education and there view on dance in physical education in school. The research will show the complexity and challenges of future teachers in physical education. The research involves a survey were totally 120 students in physical education from three different universities in Sweden, Malmö University, Umeå University and Göteborgs University. The result of the research analyzes through the pragmatic perspective från John Dewey and the concept of esthetic experiences and habits. The results of this research showed that almost every student in the research had none experience of dance outside the university, the student thought that dancing was fun and that they have had enough education in dancing. The concluding of the research is that the student of teaching in health and physical education has had very little experience of dancing and that the view of how important the dance is in school education varies a lot.

Innehållsförteckning

1. Förord……… ……2

2. Sammanfattning………..……….3

3. Innehållsförteckning………5

4. Inledning...7

5. Syfte och frågeställningar... 9

6. Bakgrund………... ………..10

7.Tidigareforskning………13

7.1 Få timmar dans i undervisningen……….13

7.2Könsnormer………...…13

7.3 Tre typer av dans……….…….14

7.4 Pojkars och flickors inställning till dans……….…….15

7.5 Dans på fritiden………16

7.6 Lärarutbilningens roll ………..16

7.7 Utbildning av lärare i Idrott och hälsa………...16

8.Teori………18 8.1 Estetisk erfarenhet………19 9. Metod………...21 9.1Urvalsgrupp………...…21 9.2Genomförande………...…21 9.3Enkätundersökningens utformande ………..22

9.4Validitet och reliabilitet………....23

9.5Etisk utgångspunkt………24

10. Resultat och analys ...25

10.1Lärarstudenter i idrott och hälsas erfarenheter av dans …...25

10.2Lärarstudenter i idrott och hälsas upplevelser av dans………..26

10.3Lärarstudenter i idrott och hälsas syn på dansens roll i skolverksamheten…27 10.3 Analys av resultatet ………..29 11. Diskussion ... 30 11.1 Resultatdiskussion ………30 11.2 Metoddiskussion………30 12 Slutsats... 33 12.1Vidare forskning……….33

Inledning

Dans är en av de få specifika idrotter som är obligatoriska i idrott och hälsa i

grundskolan. Förutom dans så är simning och friluftsliv också obligatoriska (Skolverket, 2010). Dock så har dansens framträdande i svenska skolsystemet har inte varit självklar då idrottsundervisningen främst har fokuserat på tävlingsidrotter så som fotboll, handboll, och friidrott (Ekberg, 2009). När man läser kommentarsmaterialet i idrott och hälsa (Skolverket, 2011) så skall dansundervisningen i skolan ge eleverna en social förmåga som de har nytta av i vuxenlivet och genom att de lär sig olika danser kan de föra traditioner vidare.

Efter mina egna erfarenheter som idrottslärarstudent så är det många studenter som har svårt att känna sig bekväma i dansundervisningen och att många saknar egna erfarenheter och förebilder som har undervisat i ämnet. Själv hade jag själv mycket begränsad erfarenhet av dans och hade ingen dansundervisningen i grundskolan

överhuvudtaget. Däremot så tyckte jag alltid att det var roligt och nyttigt med dans i min lärarutbildning för att förbereda mig inför min kommande roll som lärare i idrott och hälsa. Denna erfarenhet väckte mitt intresse till att göra denna undersökning där jag vill undersöka vilka attityder som idrottslärarstudenter har till ämnet idrott och hälsa.

Det har tagit tid för dansen att få plats i idrottsundervisningen och trots att det är med i både kunskapskraven och centrala innehållet i idrott och hälsa så tar fortfarande dansen liten plats i undervisningen. Dock så har dansen fått stor plats i media med olika

dansuppträdanden i olika tävlingsprogram som Melodifestivalen, Lets Dance, Talang med mera. Idrott och hälsa skall enligt kursplanen ge kunskaper i att röra sig till musik med takt och rytm i traditionell-, modern- och träningsdans samt upplysa om de

kroppsideal som finns i vårt samhälle. Detta gör att dans är en stor och viktig del i dagens idrottsundervisning därför är det viktigt att idrott- och hälsa läraren känner sig säker i sin professionella roll och därmed kan förmedla en god och trygg undervisning i dans och rörelse till musik. Enligt Lindqvist (2010) så är det viktigt att dans i skolan skall vara

lustfullt och att vuxnas inställning, reaktioner och bemötande har stor betydelse för hur eleverna upplever dansen i skolan. Som lärare i dans så är det viktigt att vara medveten över sina egna värderingar och vilket dansinnehåll man väljer i sin undervisning.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka idrottslärarstudenters upplevelser och erfarenheter av olika former av dans samt vilken upplevelse och inställning de har till dans i skolan. Anledningen till att jag valt just idrottlärarstudenter istället för idrottslärare är dels för att det inte finns så många undersökningar på just studenter och att det

studenterna som kommer forma den nya idrott och hälsa ämnet nu efter nya läroplanen som började gälla 2011 och att deras erfarenheter och inställning till dans i

idrottsundervisning kommer att sätta en prägel på framtidens idrott- och hälsa

undervisning. Min hypotes utifrån mina egna erfarenheter är att studenter i idrott och hälsa inte har så stor erfarenhet av dans men tycker att dans är ett viktigt moment i idrott och hälsa

Utifrån undersökningens syfte så utformades undersökningens följande tre frågeställningar:

 Vad har idrottslärarstudenter för erfarenhet av dans?



Bakgrund

Här kommer jag att ta fram tidigare relevanta forskningsresultat som ligger till grund för min undersökning av hur studenters upplevelser av dans. Första undersökningen är gjord av Ljunggren (1999) som beskriver hur idrott och hälsa har förändrats genom tiden, detta kopplas sedan med varför dansen inte är så utbredd i idrottsundervisningen i Sverige. Sedan kommer jag ta upp Matsson (2016) avhandling för att förklara de olika typerna av dans som förekommer i skolundervisning. Sedan tar jag upp Anna Lindqvists (2010) doktorsavhandling där hon undersöker pojkar och flickors inställning till idrott och hälsa och där jag kommer att ha fokus på vilken inställning pojkar och flickor har till

dansundervisningen i skolan. Till sist så kommer jag ta upp forskning som visar att idrott och hälsa är ett traditionsbundet ämne där lärarutbildningen har en stor roll när det gäller att skapa lärare som är säkra och har kapacitet att kunna driva en bra dansundervisning i idrott och hälsa med kvalitet.

Historisk tillbakablick på ämnet idrott och hälsa

Innehållet i idrott och hälsa har varierat mycket samt synen på mängden och vilken typ av fysisk rörelse som anses vara den bästa. Ljunggren (1999) studerade Linggymnastiken som var grunden för idrottsundervisning på 1800-talet och 1900-talet. Linggymnastiken var en typ av kroppslig forstran av män och Ljunggren (1999) undersökte vilken typ av manlighet som man ville fostra och vilka svårigheter som man skulle kunna styra med hjälp av Linggymnastikens kroppsliga fostran.

Från 1800-talet så hette skolämnet idrott och hälsa gymnastik och var mycket präglat av Linggymnastiken tills långt in på 1900-talet. Linggymnastiken skulle fostra medborgarna genom att varje samhällmedborgare skulle ha en fostrad kropp som kunde korrigera och

anpassa sina rörelser efter ett bestämt kroppshållningsideal. Det större syftet med Linggymnastiken var att ha starka och hälsosamma medborgare. Linggymnastiken har fått sitt namn från Pehr Henrik Ling som var fäktmästare vid Lunds universitet och som sedan blev verksam både som gymnastikslärare men även som litteratör. Hans framgång som författare inom litteraturen gjorde så att han blev en del av svenska akademien år 1835. Lings filosofi var att genom gymnastikundervisningen så skulle man föra samman hälsa och själ. Kroppen och sinnet ansågs vara en helhet. Detta holistiska sättet att se på kroppen och hälsa är inte långt ifrån den syn på helhetstänkande kring hälsa som vi har idag. Det som skiljer Linggymnastiken från dagens syn på rörelser och hälsa var att Linggymnastiken hade stor fokus på disciplin och att utföra mekaniska rörelser. Linggymnastiken strävade hela tiden efter balans där man skulle vara lika stark och ha lika bra kontroll både på vänster sida som på höger sida. Inte nog med att det var

kroppens rörelser som skulle vara disciplinerad och i balans så skulle andra behov så som mat, dryck och sexualitet också vara i balans och göras med måtta och kontroll. Pehr Ling hade en tydlig vision på hur gymnastiken i Sverige skulle bedrivas men det var inte förrän hans son Hjalmar systematiserade sin fars gymnstik och då blev Linggymnastiken verksam i hela Sverige. Hjalmar gav undervisande gymnastiklärare en mall kring hur undervisningen skulle bedrivas och det var även han som utvecklade ribbstolarna som idag är en stark symbol som finns i nästan varenda skolidrottshall i Sverige. Tillskillnad från idag när pojkar och flickor idrottar tillsammans i skolan så var denna tids

gymnastiksundervisning tvåkönad vilket betydde att flickor inte idrottare tillsammans men det betydde också att flickorna hade en helt annan undervisning än pojkarna. Skolan, speciellt gymnastikssundervisning, fostrade med andra ord pojkar och flickor helt olika. Under gymnastiksundervisningen så fostrades Flickorna i estetisk gymnastik medan pojkarna fostrades i olika typer av tävlingsidrotter. Flickorna fostrades i att kunna röra sig vackert graciöst medan pojkarna skulle bli starka individer.

År 1980 så bytte ämnet namn från gymnastik till idrott dels på grund av att föreningsidrotten fick större och större plats i samhället och hade fokus på mod och prestationer. Flickgymnastikens estetiska och vackra rörelser lämnades för nu hade man samundervisning vilket gjorde att flickorna skulle ha samma undervisning som pojkarna.

Pojkarna fick dock inte ta del av flickgymnastiken vilket gjorde att den esteriska aspekten på idrott och hälsa försvann (Ljunggren, 1999).

Numera heter ämnet idrott och hälsa och har målsättningar att leda till ett livslångt intresse för motion och hälsa. När man slog samman pojkar och flickors undervisning så blev flickorna förlorarna och det kan vi se även idag då idrott och hälsa är det enda ämnet där pojkarna har högre betyg än flickorna.

Historiskt sätt så har dansen har inte haft en stor plats i idrottsämnet trots att det har funnits med estetiska aspekter på idrott i styrdokumenten. Detta kan enligt Lundvall & Schantz (2013) idrottsrörelsens ökande av inflytande av ämnet under senare 1900-tal. Då många idrottslärare har stark bakgrund i tävlingsidrotter och föreningsidrotter.

Även om idrotten har genomgått en stor förändring så visade Engström och Redelius ( 2002) så har idrotten generellt lägre status jämfört med andra skolämnen.

Enligt en internationell studie gjord av Harman & Marshall ( 2000) så visar det sig att det inte enbart är i Sverige som idrott och hälsa har lägre status än övriga skolämnen. Hela 57 % av de 126 länder som var med i undersökningen bekräftade att idrott och hälsa hade lägre status än akademiska ämnen i skolan så som språk och matematik. Det fanns även en uppfattning att idrottsundervisningen inte behövde ledas av en lärare utan kunde lika bra ledas av en idrottsinstruktör eller tränare.

Tidigare forskning

Få timmar dans i skolundervisningen

Det har visat sig att dans är en av de idrotter som förekommer minst gånger i idrottsundervisningen trots att dansen har en central roll i både kunskapskraven och centralt innehåll i kursplanen (Skolverket, 2011).

Den 22 april 2010 så gjorde skolinspektionen en oanmäld flygande tillsyn för att granska idrott och hälsa i skolan. Detta gjordes på 172 olika grundskolor i 64 olika kommuner runt om i Sverige för att granska ämnet idrott och hälsa i skolan Granskningen fokuserade på vilka aktiviteter som förekom på lektionen, antal aktiva elever och om läraren hade utbildning för att undervisa. Det fanns även ett genusperspektiv där man undersökte om det fanns någon skillnad mellan pojkar och flickor. I Skolverkets rapport (2010) så fann man att det över 70 % av eleverna som har en gång per år eller färre gånger aktiviteterna dans, simning, skridsko eller orientering samt att de idrotter som dominerar

undervisningen är olika typer av bollsporter tillsammans med andra föreningsidrotteder så som racketspel, redskapsgymnastik och friidrott.

I en forskningsstudie av Fagrell, Larsson & Redelius (2015) undersökte man elevernas upplevelser och inställningar till ämnet idrott och hälsa hos totalt 677 elever varav 347 st. flickor och 330 st. pojkar från totalt 48 klasser. Man upptäckte i undersökningen att undervisingens innehåll ofta utgick ifrån pojkarnas intresse vilket gör att det är den rådande manliga normen är alltså det som styr vilka aktiviter som idrottsundervisningen bedriver samt hur idrottsundervisningen planeras. Feminima aktiviteter och idrotter som exempelvis dans försekom inte alls ofta, och värdesätts inte heller lika högt som typisk manliga idrotter så som bollspel. Hos både lärare och elever så fann man att det fanns en tydlig förväntning på att innehållet i idrott och hälsa skulle utgå från en manlig norm.

Enligt Lundell & Meckbach (2007) som skriver om dans i skolan nämner att idealet mellan flickor och pojkar skiljer sig mycket åt och att flickor har en strävan av att vara smala och vackra medan pojkarna har en strävan och en förväntan att vara stark och att ha

en betydligt mer aggressiv framhållning än flickorna. Dessa könsnormer kan man utmana med hjälp av dans. I kommentarsmaterialet från Skolverket står det att dansundervisning kan användas som uttrycksmedel och vara identitetskapande. Lundell & Meckbach (2007) tar upp att dans kan bidra till en både kroppslig och individuell utveckling. Dansen ses som en viktig motpol som kan motverka de ojämna idealen som finns i samhället och ger möjlighet till diskussioner manliga och kvinnliga normer vilket bidrar till en ökad förståelse för genus.

Tre typer av dans i undervisningen

Matsson (2016) har studerat vilka typer av dans som förekom i de svenska kursplanerna från 1962-2011 och fann att det fanns tre typer av dans: dans som fysisk aktivitet, dans som kulturbevarare och dans som uttryck. Mattson (2016) kopplar de tre olika typerna av dans till tre olika diskurser: identitetsdiskurs, folkhälsodiskurs och estetisk diskus. Identitetsdiskursen är den kulturella dansen som skall få eleverna att lära sig både sin egen kultur och andra länders kultur genom olika traditionella och kulturella danser så som folkdans och sällskapsdans. I början av 1960-talet så var det främst fokus på de nordiska sällskapsdanserna men har utvecklats till att lära känna andra länders kulturer. Folkhälsodiskursen är den som har starkast fäste där dansen främst ses som en hälsosam träningsform som skall bidra till en hälsosam livsstil. Den tredje diskursen, estetisk dans, är den som har minst utrymme i kursplanen och är den dans där eleverna skall med hjälp av dans kunna uttrycka känslor och olika typer av stämningar med hjälp av dansrörelser och musik. I dagens nuvarande kursplan (Skolverket, 2011) så bedöms dansen baserat på hur väl eleven kan anpassa sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. Ofta består dansundervisningen i skolan att eleverna skall lära sig redan färdiga danser eller olika träningsformer med inslag av takt till musik exempelvis aerobics. Thorgensen (2015) menar att det krävs en vilja att förändra sig och samverkan mellan olika idrottslärare för att dansen skall kunna utvecklas till den mångfald som den har kapacitet att ge. Mattsson (2016) ifrågasätter den tid som idrottslärarstudenter får kring ämnet dans och därmed idrottslärares kunskaper i att kunna undervisa en mångsidig dansundervisning.

Pojkar och flickors inställning till dans

Anna Lindqvists doktorsavhandling (2010) undersöker hur danslärare uppfattar elevernas attityd till dans i skolan utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen gjordes genom en rad observationer och enkätundersökning med lärare i dans i Skellefteå. Det visade sig att många av danslärarna tydligt såg en skillnad mellan flickors och pojkars upplevelse av dans. Pojkarna var mer negativt inställda än flickorna samt så upplevdes det att pojkarna hade mer motstånd och svårigheter med rörelserna i dans. Ju äldre barnen var desto större blev pojkarnas motstånd till dansen. För att minska motståndet som man upplevde hos pojkarna så försökte man ta bort så mycket som möjligt av det feminina i dansen och förstärka de maskulina rörelserna i dansen. Detta gjordes genom att göra rörelserna kraftfullare och snabbare.

Enligt danslärarna så grundade sig även motståndet på att dans till viss del var förknippat med oro. Eleverna, speciellt flickorna, var rädda för att göra bort sig, man tvivlar på sin egen kroppsliga förmåga och man känner sig uttittad. Den traditionella dansen där man för över rörelser från en kropp till en annan (man härmar varandra) ställer krav att man skall lyssna, vara koncentrerad och motiverad till att lyckas göra samma övningar. Detta sätt att undervisa i dans upplever lärarna att pojkarna har svårare då man upplever att de har svårare att hålla koncentrationen och motivationen igång. Dock så anser danslärarna att dansundervisning ger utrymme till kreativitet och möjlighet att testa sina gränser med olika kroppsrörelser (Lindqvist, 2010).

Dans på fritiden

Per Nilsson (1998) har undersökt ungdomars fritid reflekterar deras identitet. Han frågade ungdomar i 16-års ålder om de tycker att det finns aktiviteter som är passande för flickor och om det finns aktiviteter som är passande till pojkar. Undersökning visade tyckte tre fjärdedelar att det fanns sådana aktiviteter. Ishockey, styrketräning och meka med bilar tyckte de flesta passa pojkar medan aerobic, dans och balett passade sig bäst för flickor. Denna syn på att vissa aktiviterer passar bäst för flickor respektive pojkar gör att

man skapar förväntningar på vilken verksamhet som kvinnor och män bör göra på sin fritid och på så sätt nå upp till den socialt konstruerade bilden av hur man som man respektive kvinna skall vara och uppföra sig. I Nilssons undersökning visade sig tydligt att ungdomar har en tydlig bild på att dans är en feminin aktivitet som passar bäst för just flickor och inte är lämpligt för pojkar och män.

Idrott- och hälsalärarutbildningens roll

Idrottsämnets innehåll ha inte alltid varit självklar och att ämnet är så brett och har många möjligheter att själva bestämma hur och vad som skall innehållas så är det en ständig diskussion kring vad idrottslärarutbildningen skall innehålla. Annerstedt (1991) har kritiserat att idrottslärarutbildningen saknar forskningsanknytning och att studenterna inte ges verktyg till att ha ett kritiskt förhållningsätt till sin praktik. Mycket av kunskapen var att reproducera redan färdiga koncept utifrån traditioner i ämnet (Larsson & Backman, 2016). I och med att ämnet är så präglat av traditioner och normer så gör detta att förändringar är tröga att få igenom. Både studenter och idrottslärare har ofta samma syn på idrott och hälsa och vad idrottsämnet skall innehålla. Finns stark tro på att

idrottsämnet skall innehålla massor av olika idrotter och att det skall präglas av tävling- och prestationsidrotter. Ofta har idrottlärare en idrottslig bakgrund där de har stort intresse för idrott och har en egen erfarenhet för elit- eller breddidrott. Ofta så undviker idrottslärare att undervisa i områden som man inte känner sig bekväm i dans så har det visat sig att många idrottslärare är osäkra och inte vet hu de skall undervisa i dans, speciellt manliga (Mattsson, 2016). Och då många idrottslärare har få erfarenheter av dans så kan det vara en anledning till att dans inte förekommer så ofta i idrott och hälsa (Mattsson, 2016 ).

Utbildning av lärare i Idrott och hälsa

Det finns många intressen som vill påverka idrott och hälsa ämnet i skolan. Samt har många studenter ett habitus av att vara en idrottare. Genom idrottslärarutbildningen ska man ge studenterna en förståelse kring läraruppdraget. Studenterna måste utveckla ett kritiskt förhållningssätt till ämnet utifrån skolans uppdrag och olika intressenter som kan

vilja påverka ämnet. Ofta är motivationen från den tidigare praktiserande idrotten som idrottsutövare som är motorn till motivationen och kunskapen kring idrottslärarrollen. Den tidigare praktiserande idrotten kan vara en tillgång under lärarutbildningen dock så kan de även vara ett hinder om studenten är enbart intresserad av teorier och praktiska övningar som stämmer överrens med studentens egna värderingar och intressen. För att lyckas med idrottslärarstudierna så kräver enligt Mattsson (2016) öppenhet mot variationer och mångfald samt kritiskt förhållningssätt mot de egna idrottsliga

Teori

Detta kapitel ger en beskrivning av de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för undersökningen.

Först ville jag ha habitus som min ansats i arbetet och teoretisk utgångspunkt men sedan så i fastnade jag för pragmatismen som pedagogen John Dewey varit med och utvecklat under 1800-talet. Dewey för samman den teoretiska aspekten av lärande tillsammans med praktiskt genomförande av olika handlingar. Han är bland annat bakom det kända

uttrycket ” learning by doing ”. Detta är dock lite av en förenkling av hans arbete då det hade varit mer rätt att säga att lärande sker genom konsekvenserna av handlingarna och inte automatiskt genom handlingarna i sig. Han utgår från att lärande och kunskap är en praktisk företeelse som sker i kommunikation och i samband med andra människor i ett socialt och kulturellt sammanhang. Hela tiden måste vi människor anpassa oss efter den omgivning vi har runtomkring oss och genom att analysera konsekvenserna av våra handlingar så kan vi utvecklas och bli ännu bättre på att få det resultatet vi är ute efter. Som lärare i idrott och hälsa uppstår hela tiden situationer som vi inte upplevt innan men utifrån de tidigare erfarenheter och konsekvenser av likande situationer så kan vi

utvecklas och bli bättre. När eleverna utför sina rörelser i idrott i exempelvis pardans så ser vi deras förmågor och kan ge feedback som hjälper dem att styra elevernas

lärandeprocess. Eleverna testar olika rörelser och utifrån konsekvenserna från dem så sker lärandet. Dewey utgick från det engelska ordet experience vilket den svenska forskaren som Mattsson (2016) har översätt till erfarenhet. När Dewey pratar om

erfarenhet menar han inte de erfarenheter av saker som man upplevt utan de erafarenheter som man göra i sin omgivning. Vad man upplever för något är olika från person till person vilket kan bidra till en intressant psykologisk aspekt där erfareneten kan vara helt olika beroende på hur personen upplever det. Exempelvis så kan två olika personer som tittar på samma dans och gör samma rörelser ha helt olika upplevelser hur dansen är. Är den fin eller ful, är den lätt eller svår. Oavsett vad man tycker och upplever så är

Estetisk erfarenhet

Eftersom jag utgår från dans som ett estetiskt uttryck så kommer jag att lägga stor vikt på begreppet estetisk erfarenhet. I detta sammanhang är estetik något som sker i samband mellan individen och miljön runtomkring. Den erfarenhet som Dewey pratar om är en handling som har en riktning, en strävan att uppnå något. Dewey förklarar att det speciella i den estetiska erfarenheten är att an får en känsla av att vara med om något utöver det vanliga. Detta finns i alla erfarenheter men det finns speciella erfarenheter som har högre kvalité av estetisk närvaro. I dansen skulle det kunna vara att man upplever sig mer närvarande i situationen och man upplever sig som ett med kroppen och musiken.

Alla lärandeprocesser sker i en specifik kontext utifrån kulturella, sociala och historiska aspekter. Lärandeprocesser är något som sker hela tiden och i interaktion med den omgivning man här i. Dansundervisningen i skolan är en speciell kontext där eleverna är tvingade att gå dit och idrottsundervisningen sker utifrån de ramar som lärare och elever uppfattar som ämnets karaktär och viktig kunskap. Här kan man tänka sig att dansen inte har en naturlig kontext i ämnet då dansen inte har varit en stor del av ämnet historiskt.

För att förklara att alla individer är i en ständig ömsesidig process mellan individen själv och sin omgivning använder han begreppet transaktion. Med transaktion menar han att det inte bara är individen som är i en ständig föränderlig process utan att omgivningen i sig också påverkas och är i en ständig process. Matsson (2016) ger ett exempel där lärarna ofta ger eleverna musik som vi tror att eleverna gillar i dansundervisningen men elevernas tidigare erfarenheter och upplevelser av musiken kan vara mycket olika beroende på vem man är och vad man upplevt. Utifrån detta så säger hon att det är omöjligt för en lärare att hitta en musik som passar alla elever. Musiken är dock en viktig del av processen i dansen. Om man upplever musiken som dålig kan det begränsa

rörelserna och de transaktioner som är möjliga i den situationen. Musiken ändras ju inte beroende på hur man upplever den men däremot så ändras användandet av musiken. Valet av musik ändrar vilka rörelser man väljer att använda och vilken typ av dans som man anser är passande. Som lärare är i en speciell miljö och kontext med våra elever. Vilka transkriptioner som är möjliga beror inte enbart på miljön utan på våra elever.

Deras individuella och unika tidigare erfarenheter påverkar de upplevelser som de upplever samt hur de agerar i olika situationer. Alltid när man är i en situation så tar man med sig sina gamla erfarenheter och det är med dessa erfarenheter man sedan prövar den nya situationen och på så sätt skapar nya erfarenheter. Man gör aldrig exakt likadant som sina tidigare erfarenheter då alla situationer är unika och det är inte heller säkert att de tidigare erfarenheterna är användbara i den nya situationen. När vi upplever nya saker så använder vi våra gamla erfarenheter som grund för transaktionen och möjliggör mening. Dewey skriver hur viktig grund våra vanor är och hon anser att våra vanor är det som faktiskt möjliggör tranaktionen. Genom att utifrån vanor och rubba på dem så att vi utmanar våra gamla sätt att bete och uppfatta saker så utvecklas vi och förändras. Däremot så kan även vanor vara det som begränsar transaktionen. Om exempelvis en lärarstudent inte har så stora erfarenheter kring dans, kanske ingen alls blir det svårt att bygga vidare och skapa en utvecklingsprocess och om man har negativa erfarenheter så kan det till och med göra det omöjlig att skapa nya positiva erfarenheter av dans.

Metod

Detta avsnitt redovisar valet av metod och respondenter samt hur det empiriska

underlaget samlades in en enkätundersökning. Avslutningsvis så beskrivs bearbetningen av resultatet.

Urvalsgrupp

Min undersökning består av en enkätundersökning av 20 stycken idrottslärarstudenter från Malmö Universitet varav 6 stycken var kvinnor medan 14 stycken var män. Alla studenterna var på termin 6-9. Efter råd från min handledare så valde jag senare att skicka samma enkät till andra studenter på flera olika högskoleutbildningar av lärare i Sverige. Detta för att utöka trovärdigheten och validiteten av arbetet efter detta fick jag totalt 120 stycken som svarade på enkäten varav 40 stycken var kvinnor medan 80 stycken var män. Studenterna som svarade på enkätundersökningen kom från Umeå Universitet, Göteborg Universitet och Malmö Universitet.

Genomförande

Mina frågeställningar besvarades genom att jag lät idrottslärarstudenters svara på en kvantitativ enkät. Jag övervägde att ha intervjuer med studenterna men kom fram till att det skulle vara tidskrävande och att det skulle vara lätt att påverka samtalet i intervjun så för att ha det så anonymt som möjligt och att jag skulle påverka deltagarna så lite som möjligt valde jag att använda mig av en kvantitativ enkätundersökning. När jag gjort mina frågor till undersökningen och fått råd av min handledare kring hur jag skall utforma frågorna utifrån mina frågeställningar

 Deras erfarenheter av dans  Deras upplevelser av dans

Frågorna gjorde genom ett frågeformulär via Google-formulär och sedan skrev jag till studenterna via deras mail. Av totalt 250 stycken förfrågningar av att delta i

undersökningen svarade 120 stycken på enkäten.

Enkätundersökningens utformande

Enkätundersökningen gjordes i google formulär och var uppdelat i 3 delar. Första delen så godkänner deltagaren att har förstått att de svarat på en enkätundersökning till ett examensarbete samt vad syftet med undersökningen är. Studenterna fick även fylla i deras kön, ålder och vilken termin de läste på.

Andra delen av enkätundersökningen bestod av frågor kring deras idrottsliga bakgrund om de har är medlem i någon idrottsförening och om de har någon ledarroll i föreningen (ex tränare, domar, instruktör). De fick även svara på vilka idrottsaktiviteter som de utövade som barn, tonåring och vuxen, främst för att få en uppfattning kring deras erfarenhet av idrotter. Sista delen handlar om deras erfarenheter specifikt kring dans. Första frågan var när de dansade som barn och då fick de välja på

 Dansskola  Tävlingsdans

 Oorganiserad dans med vänner  Inget, jag dansade inte som barn

Resterande frågor i undersökningen fick de svara på ett påstående om de instämmer, instämmer delvis, vet ej eller instämmer inte. Detta är för att snabbt få en överblick på deras inställningar till de olika frågorna och viktigt var det att de fick svara vet ej om det skulle vara så att de inte förstod eller visste vad de skulle svara. Detta var för att undvika felaktiga svar i undersökningen. Påståendena som de fick ta ställning till var

- Jag tycker dans är roligt

- Jag tycker dans tillhör ämnet idrott och hälsa

- Jag känner att jag behärskar grunddanserna som jag skall undervisa i - Jag kan lära ut dans på ett bra sätt

- Mitt val av musik till danserna är modern musik - Jag tycker val av musik är viktigt för utövande av dans - Jag känner att jag har tillräcklig utbildning inom dans - Jag tycker att dans har en viktig roll i skolan

- Jag vet vad som står om dansundervisning i våra styrdokument - Jag har undervisat i dans på min VFU

Validitet &

Reliabilitet

Att använda sig av en kvantitativ enkätstudie som datasamlingsmetod gjorde det möjligt att få svar från en stor mängd studenter som läser till idrott och hälsa. Ejlertsson (2005) tar upp flera fördelar med kvantitativa enkätundersökningar så som en låg kostnad. Endast kopieringspapper om det är en enkät gjord i papper men då jag har gjort en digital enkät så fanns det ingen papperskostnad. Respondenten riskerar inte heller att bli

påverkad av den som gjort frågorna så som man hade gjort om det var en intervjustudie. I samtal och intervjuer har intervjuaren en så kallad intervjuareffekt som kan påverkar

svaren

.

När man gör en undersökning är det viktigt att den är utförd på ett sådant sätt så att den mäter vad undersökningen är avsedd att mäta och besvara de frågeställningar man har. För att mäta denna trovärdighet hos undersökningen använder man sig av begreppet validitet.

Trost (2012) menar att kan dela upp validitet i två grupper kommunikativ validitet och pragmatisk validitet. Kommunikativ validitet betyder att genom diskussioner med andra personer än forskaren så styrs validiteten av undersökningen. Personerna i diskussioner skall vara väl insatta i ämnet som undersökningen berör. Den pragmatiska validiteten bestäms av att istället för att diskutera med insatta personer så övertygar forskaren läsaren genom att ha väl användbara metoder (Svensson, 2010).

Reliabilitet betyder tillförlitlighet och betyder helt enkelt om resultatet skulle vara detsamma om den gjordes någon annanstans. Reliabiliteten beror på hur hög kongruensen är och hur

god precisionen hos intervjuaren är. Då jag inte har använt mig av någon intervju är det viktigt att frågorna som ställs är utformade på ett sådant sätt så att de tolkas likadant av alla som deltar. Här är det viktigt enligt (Torst, 2012) att man är opartisk när man sedan analyserar svaren. För att öka undersökningens validitet skulle jag kunna ha fler deltagare från flera olika skolor dock så på grund av begränsad tid så fick jag begränsa antalet. Dock så är det så pass stor kongruens att jag anser att det går att ha undersökningen som grund för studenters erfarenhet av dans.

Etik

Forskning är ett viktigt verktyg för att föra samhällsutvecklingen framåt dock kräver det att forskningen håller hög kvalité och väsentliga frågeställningar och fokusområden. Forskningen kan leda till att kunskaper och metoder utvecklas. Därför är det viktigt enligt Vetenskapsrådet (2010) att behålla tron på forskningen och då krävs det god etik och moral genom hela processen som planering, genomförandet och publiceringen.

Undersökningen var frivillig att delta i och i och med att alla deltagare var över 18 år så krävdes inget godkännande från vårdnadshavare. Innan deltagarna deltog i enkäten fick de information kring undersökningens syfte och för att ta del av enkäten så var du tvungna att kryssa i en ruta där det stod att de hade förstått vad undersökningen gällde. Alla deltagare är anonyma i undersökningen vilket de också blev informerade om.

Resultat och analys

I detta avsnitt så kommer resultatet av enkätundersökningen ske med koppling till frågeställningarna:

 Vad har idrottslärarstudenter för erfarenhet av dans?  Vad har idrottslärarstudenter för upplevelser av dans?

 Vad har idrottslärarstudenter för syn på dansens roll i skolverksamheten?

Resultatet av svaren på enkätundersökningen presenteras i procent utifrån vad de svarat. Då det är kryssfrågor så kommer det ge en tydlig översikt på vilka påstående som passar bäst in på idrottslärarstudenterna.

Lärarstudenter i idrott och hälsa erfarenheter av dans

I enkätundersökningen fick idrottslärarstudenterna svara på frågan om de utövade någon form av dans när de var barn. Det var stor frånvaro av utförande av dans när de var små endast 5 stycken av alla 120 stycken svarade att de utövade dans som liten, 4 stycken kvinnor och 1 man. Den typ av dans de hade utövat var streetdance, hiphop och

breakdance på en dansskola för barn, ingen av dem hade fortsätt med dansen när de blev tonåringar.

Dock så visade undersökningen att studenterna hade mycket stor erfarenhet av bollsporterna fotboll, handboll, pingis, tennis och innebandy då 100 stycken av alla studenterna hade erfarenhet inom dessa idrotter. Av alla som hade varit aktiva i dessa idrotter i undersökningen så var det totalt 28 kvinnor och 72 män. Samtliga av dessa hade även varit tränare någon gång under ungdomsåren i den klubb som de spelat för. De övriga 20 % hade varit aktiva i idrotter som simning, friidrott och ridning.

Den andra frågan var om de hade undervisat i dans under deras VFU och då svarade 84 stycken att de hade gjort det. Det var totalt 22 stycken kvinnor och 70 stycken män som hade gjort det. Detta är en övervägande del på ca 77 % av alla som var med i undersökningen.

När studenterna fick svara på frågan om de tyckte att deras handlare på skolan hade gjort dem mer säker och positiv till att undervisa i dans och då skrev 10 st kvinnor och 44 stycken män att de inte instämde. Det är ca 46 % av alla som var med i intervjun.

Det var 20 stycken (5 kvinnor och 15 män) studenter som tyckte att handledaren på VFU skolan hade gjort dem mer säkra och positiva. Det är alltså endast 17 % av alla studenter i undersökningen som tycker att deras handledare gjort dem mer positiva och säkra att undervisa i dans.

Lärarstudenter i idrott och hälsas upplevelser av dans.

När jag skulle undersöka studenternas upplevelser av dans så använde jag mig av följande frågor i enkäten:

- Jag känner att jag behärskar grunddanserna som jag skall undervisa i - Jag kan lära ut dans på ett bra sätt

- Mitt val av musik till danserna är modern musik - Jag tycker val av musik är viktigt för utövande av dans

För att undersöka studenterna upplevelser av dans så fick de frågan om de tyckte att dans var roligt och då tyckte 110 av 120 att det var delvis roligt och 10 stycken män hade kryssat att de instämde att det var roligt. Undersökningen visade alltså att alla idrottslärarstudenter (100 %) tycker att dans är delvis roligt eller roligt.

Det var dock endast 54 stycken (30 kvinnor, 24 män) som svarade på enkäten att de känner att de behärskar grunddanserna som de skall undervisa i. Detta är inte ens häften av studenterna som var med i undersökningen, utan 45 % av alla deltagare. På frågan om studenterna känner sig säkra i att undervisa i dans så var det betydligt fler som instämde. Av de totalt 120 stycken deltagare som var med i undersökningen så var det 97 stycken (38 kvinnor och 59 män) som instämde att de kände sig säkra i att undervisa i dans.

Alla 120 stycken studenter som var med i undersökningen instämde helt eller delvis att valet av musik är viktigt när man utövar dans. Och av alla så var det 54 % som instämde eller delvis instämde att deras val av musik var modern.

Studenterna fick även svara på frågan om de tyckte att de hade fått tillräckt med utbildning inom dans och då svarade 11 stycken (2 män, 9 kvinnor) att de inte tyckte det stämde, 9 män att det stämde och resten att det delvis stämde (100st). Totalt sätt så var det ca 9 % som inte tyckte det stämde och 7,5 % stämde det.

Lärarstudenter i idrott och hälsas för syn på dansens roll i

skolverksamheten.

För att besvara den här frågan så fick studenterna svara på följande frågor: - Jag tycker dans tillhör ämnet idrott och hälsa

- Jag tycker att dans har en viktig roll i skolan

- Jag vet vad som står om dansundervisning i våra styrdokument - Jag har fått tillräcklig utbildning inom dans

De flesta som var med i undersökningen instämde att dans tillhörde ämnet idrott och hälsa, totalt 105 stycken varav 39 stycken kvinnor. Av alla som svarat på enkäten blir det totalt 87,5 %.

När studenterna fick svara på frågan om dans hade en viktig roll i idrott och hälsa i skolan så var det färre som instämde eller delvis instämde. Av de 120 studenterna så var det 77 stycken (ca 64 %) som instämde varav 34 stycken kvinnor. Resterande svarade att de inte visste i undersökningen. Det var ingen som inte stämde med att dans hade en viktig roll i skolan.

De allra flesta studenterna i undersökningen tyckte att de fått tillräcklig utbildning i dans totalt 110 stycken varav 40 stycken kvinnor (alla kvinnor ansåg att de fått tillräckligt med utbildning inom dans)

Alla studenter som fick svara på enkäten svarade att de visste vad som stod i styrdokumenten (100 %).

Analys av resultatet

Flertalet av idrottslärarstudenterna tycker dans är roligt vilket gör att trots att de inte har någon direkt erfarenhet av dans som liten så har de en positiv inställning till dansen vilket kan förklaras Deweys (1999) syn på estetisk erfarenhet där dansen kan vara ett redskap för att nå en känsla av tillhörighet mellan kroppen och omgivningen. Detta bekräftas även av frågan om musiken är viktig i dansundervisning där alla svarade ja. Dansen och de kroppliga rörelserna som den för med sig är inte isolerad från omgivningen utan som i Deweys teori sammanflätat där omgivningens kontext möjliggör för olika sorters

erfarenheter och lärande. Inte bara de yttre faktorerna är avgörande för utvecklingen utan även individernas egna vanor och tidigare erfarenheter. Jag var förvånad över att det var så pass få idrottsstudenter som inte hade några erfarenheter av dans som barn. Detta möjliggör att man kan bygga upp en helt ny erfarenhet av dans men kan även som Dewey (1999) skriver kunna leda till att det är svårt och trögt att göra en förändring. Alla

studenter hade en idrottslig bakgrund men endast ett fåtal hade erfarenhet av dans. Detta gör att dansen inte är en naturlig del av deras idrottsliga identitet vilket kan vara ett hinder när de sedan för samman sin idrottsliga identitet med sin läraridentitet. Alla studenter instämde att de visste vad styrdokumenten sade om dansundervisning.

Och över 90 % tyckte att de hade tillräckligt med utbildning inom dans. Trots detta så var det endast en som instämde med att hade tillräckliga kunskaper om grunddanserna och att det endast var hälften som tyckte att dans har en viktig roll i skolan tyder på att det tar tid att förändra synen på dansens roll i skolan. Detta kan förklaras med Deweys (1999) begrepp vanor som grundar sig på våra tidigare erfarenheter och som hela tiden ändras när vi upplever nya erfarenheter i nya sammanhang dock så tar det tid och att idrott och hälsa är så präglat av traditioner gör att förändringar ta tid.

Diskussion

Diskussionen kommer att delas upp i tre olika delar. Första stycket analyserar det val av min kvantitativa enkätundersökningsmetod sedan kommer jag att analysera resultatet utifrån de tre frågeställningar som undersökningen har grundat sig på samt de

forskningsresultat som tidigare nämnts. Avslutningsvis så presenteras flera förslag på vidare forskningsområden och frågeställningar som hade varit intressanta att undersöka.

Metodanalys

Eftersom jag ville ha en bredare bild på studenter i idrott och hälsas upplevelser av dans så användes en kvantitativ undersökning där enkäter med i största del fasta

svarsalternativ. En intervjustudie hade kunnat ge en djupare och mer specifik bild på studenternas upplevelser av dans. Dock så ansåg jag att det inte var möjligt att ha så stor mängd intervjuer som hade velat. En risk med enkätundersökningen är att enkätfrågorna skulle kunna missuppfattas och därför leda till missvisande svar. Därför är det viktigt att frågorna ställs på rätt sätt ( Ejlertsson, 2005)

Resultatanalys

Om jag sammanfattar undersökningen mycket kort så har de flesta idrottslärarstudenter ingen erfarenhet av dans men mycket stor erfarenhet av de vanligaste bollsporterna i Sverige och att de även har varit aktiva som tränare inom dessa idrotter. De flesta tycker att dans är roligt och tycker att det är viktigt med bra musik till dansen. Alla studenter utövar inte dans på deras VFU och de flesta anser inte att deras VFU handledare gör dem mer säkra i deras dansundervisning. Alla studenterna känner att de vet vad det står om dans i styrdokumenten dock så instämmer inte alla att dans har en viktig roll i skolan.

Enligt Lindqvist (2010) så har många idrottslärare en idrottslig bakgrund och så var också fallet i min undersökning där alla hade varit delaktiga i någon form av bollsport. Inte nog

med att de hade en idrottslig bakgrund så hade 75 % även haft en ledarroll i form av tränare i en bollsport som fotboll och handboll. I Larsson, Fagrell & Redelius forskningsstudie (2015) så fann man att just bollsport är en av de mest dominerande idrotterna just nu och det gäller både flickor och pojkar. Enligt deras forskningsstudie så var det även dessa idrotter som är dominerande i idrottsundervisningen. Det hade varit intressant att ta reda på idrottslärarstudenternas erfarenheter av VFU där man tog reda på vilka aktiviteter som man faktiskt gjorde under sin VFU. I min undersökning så hade 60 % undervisat i dans under sin VFU kan ses som en väldig hög andel om man tänker på att enligt Skolinspektionens rapport (2010) så har en övervägande del (70 %) endast dans mer än en gång per termin. Men då dans är en stor del av både kunskapskrav och bedömning Skolverket (2011) kan man tänka sig att alla borde undervisa i dans någon gång under sin VFU. En anledning till att ha mer dans under VFU är att få mer erfarenhet då enligt Sandersson (2006) har idrottslärare få erfarenheter av dans vilket också var fallet med studenterna som var med i min undersökning. Inte nog med att dans inte förekommer så ofta ute på skolorna så känner många idrottslärare sig osäkra i dans. I min undersökning så instämde de flesta att de kunde lära ut dans på ett bra sätt vilket kan ha och göra med att de haft fått utbildning i dansundervisningen på Malmö Universitet som är väldigt färsk. Enligt resultatet i min undersökning så är det inte självklart att dans har en tydlig roll i skolan och det får man förståelse av det som skrev tidigare i

undersökningen där dansen har kommit tillbaka på senare tid och just nu tar tid från den tidigare etablerade föreningsidrotten (Ljunggren, 1999). Att ämnesinnehållet i idrott och hälsa har ändrats flera gånger de senaste generationerna gör att det blir svårt att ha en gemensam syn på ämnet. I min undersökning var det just den punkten som skilde

studenterna åt nämligen om dansen har en viktig roll i skolan och om dans faktiskt tillhör ämnet idrott och hälsa. Enligt styrdokumenten (Skolverket, 2011) så är dansen en stor del och i kommenarsmaterialet står det så här om dans

”Genom dansen kan eleverna utveckla en social förmåga som de har nytta av i vuxenlivet och genom att de lär sig olika danser kan de föra traditioner vidare”

Min egen analys utifrån undersökningen och vetenskaplig litteratur är precis som

(Mattsson, 2016) så krävs det att idrottslärarstudenter lär sig att vara öppen för mångfald i undervisningen och ha ett kritiskt förhållningssätt till sina egna idrottsliga erfarenheter. Studenter behöver byta ut sin idrottsliga identitet som kommer från tidigare erfarenhet mot en läraridentitet som bottnar i forskningsbaserad erfarenhet så att undervisningen i idrott och hälsa kan hålla så hög kvalité som möjligt ute på fältet där dansundervisning inte är något som endast står i kursplanerna utan är en del av den praktiskerande verksamheten.

Den tidigare praktiserande idrotten kan vara en tillgång under lärarutbildningen dock så kan de även vara ett hinder om studenten är enbart intresserad av teorier och praktiska övningar som stämmer överrens med studentens egna värderingar och intressen.

För att lyckas med idrottslärarstudierna så kräver enligt (Mattsson, 2016) öppenhet mot variationer och mångfald samt kritiskt förhållningssätt mot de egna idrottsliga

preferenserna. Tillslut är det nödvändigt att studenten byter ut sin idrottsidentitet mot en läraridentitet

Slutsats

Utifrån mina egna erfarenheter och tidigare forskning så upplevde jag att

idrottslärarstudenter precis som idrottslärare enligt tidigare forskning inte har så stor erfarenhet inom dans och att dansen inte har så självklar roll i undervisningssituationer. Detta blir tydligt om man ser till antalet tillfällen som högstadieelever fick enligt Skolinspektionens undersökning (2010). Inte nog med att de få erfarenheterna av dans kan vara ett problematiskt område så kan den idrottsliga bakgrunden vara ett hinder för utvecklingen av dans i idrott och hälsa då det enligt (Mattsson, 2016) gör att idrottslärare väljer det som de är bekväma i och det leder till att de utövar den typ av idrott som de kan sedan tidigare. Bollsporter är den typ av idrott om de flesta elever tycker är roligt

(Londos, 2010) och den idrott som de flesta idrottslärarstudenter ha utövad, enligt min undersökning.

Vidare forskning

En fråga som man kan ställa sig är om dansen tar upp tid som eleverna (och kanske lärarna) hellre vill ägna sig åt eller om det är bollspel som tar upp tid som eleverna annars hade haft till dans? Mina tre frågeställningar som jag hade under arbetets gång med den här undersökningen besvarades genom studenternas svar på enkätundersökningen. Dock så kan inte enbart denna undersökning ge ett allmänt svar på idrottslärarstudenters

erfarenheter av dans då det är för liten omfattning. Syftet med denna undersökning var att väcka ett problematiskt område i utbildningen av idrottslärarstudenter och det tycker jag att undersökningen lyckades med. Hade varit intressant att bygga vidare på

undersökningens frågeställningar med ett större urval av elever och komplettera med intervjuer för att kunna gå in på djupet kring studenternas erfarenheter och upplevelser av dans utanför och innanför skolan.

Referenser

Annerstedt, C ( 1991) . Idrottlärarna och idrottsämnet: utveckling, mål, kompetens: ett

didaktiskt perspektiv. Göteborg

Ekberg, J (2008). Mellan fysisk bildning och aktivering. Malmö Högskola.

Ejlertsson, Göran (2005).Enkäten i praktiken.Lund:Studentlitteratur.

Ljunggren, J (1999). Kroppens bildning:Linggymnastikens manlighetsprojekt 1790-1914. Eslöv.

Dewey,J (1999).Demokrati och bildning.Göteborg

Hardman, K & Marshall, J. (2000). The state and status of physical education in schools

in international context.European Physical Education Review, Volume 6(3) s. 203-229.

Lindqvist, A (2010). Dans i skolan- om genus, kropp och uttryck. Umeå Universitet

Mattsson, T (2016). Expressiva dansuppdrag. Utmanade läruppdrag i ämnet idrott och

hälsa. Malmö Högskola

Larsson, Fragell & Redelius (2005) Kön-idrott-skola. Idrottsforum.org.

Londos, M (2010). Spelet på fältet relationen mellan ämnet idrott och hälsa i

gymnasieskolan och idrott på fritiden.Malmö

Lundvall & Meckbach. (2007). Tid för dans. I Larsson & Meckback. Idrottsdidaktiska

utmaningar.Stockholm.

Lundvall & Schantz (2013). The global Journal of Health and Psysical Eduction

Pedagogy.

Nilsson, (1998). Fritid i skilda världar: en undersökning om ungdomar och fritid i ett

natione4llt och kontextuellt perspektiv. Stockholm

Skolinspektionen, (2010). Mycket idrott och lite hälsa Skolinspektionens rapport från den

flygande tillsynen i idrott och hälsa. Hämtad 2018-05-05

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/flyga nde-inspektioner/2010/idrott/slutrapport-flygande-tillsyn-idrott.pdf

Skolverket, (2011). Kursplan Idrott och Hälsa:

http://www.skolverket.se/laroplaneramnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/idrott-och-halsa

Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa:

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2F skol bok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2589

Svensson, P (2010). Förståelse, trovärdighet eller validitet? I Per-Gunnar Svensson och Bengt Starrin (Red.), Kvalitativa studier i teori och praktik (ss 209-227). Lund:

Studentlitteratur.

Trost, J. (2012). Enkätboken. (4., uppdaterade och utök. uppl.) Lund

Vetenskapsrådet (2010). Etik. Hämtat 10 maj 2018 från:

http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf

Vetenskapsrådet (2010). God forskningssed. Hämtat 10 maj 2018 från: