Examensarbete i kriminologi Malmö högskola
61-90 hp Hälsa och samhälle
TÅGVÄRDARS UPPLEVDA
OTRYGGHET OCH UTSATTHET
HOT OCH VÅLD PÅ PÅGATÅGEN
Syftet med denna uppsats är att undersöka tågvärdars upplevda otrygghet och utsatthet för hot och våld. Genom en enkätstudie bland tågvärdar på Arriva Tåg AB som bemannar Pågatågen undersöktes deras nivå av trygghet samt om den varierar beroende på tid och geografisk plats. Även utsatthet för hot och våld undersöks. Resultatet visar att majoriteten av tågvärdarna känner sig trygga på sin arbetsplats, men att tidigare utsatthet för hot och våld var en faktor som kunde predicera vilka respondenter som kände sig otrygga. Det fanns även samband mellan kön och utsatthet, då män var mer utsatta för hot och våld jämfört med kvinnor. Resultaten jämförs med den tidigare forskning som finns gällande tågvärdar samt klientrelaterat våld. Resultaten i den genomförda studien jämförs även med en tidigare studie som gjort på Arriva Tåg AB 2010.
TRAIN ATTENDANTS
PERCIEVED FEAR OF CRIME
AND EXPOSURE
THREATS AND VIOLENCE ON PÅGATÅGEN
FILIP JOHANSSON
The purpose of this paper is to examine train attendants perceived fear of crime and exposure to threats and violence. With a questionnaire survey among the train attendants at Arriva Tåg AB manning Pågatågen, their fear of crime was
examined, and if it varies depending on time and geographic location. Their exposure of threats and violence is also examined. The results show that the majority of train attendants feel safe in their workplace, but that previous
exposure to threats and violence was a factor that could predict which respondents felt insecure. There was also a relationship between gender and exposure, since men were more exposed to threats and violence than women. The results are compared with the previous research that is applicable on train attendants and client related violence. The results of the current study were also compared with a previous study done on Arriva Tåg AB in 2010.
Keywords: Client related violence, Exposure, Fear of crime, Threat, Train
Innehållsförteckning
Inledning ... 6 Bakgrund ... 6 Syfte ... 7 Frågeställning ... 7 Tidigare forskning ... 7 Taxichaufförer ... 8 Mozambique ... 8 Storbritannien ... 8 Sverige ... 9 Arriva Tåg AB ... 9 Mörkertal/ anmälningsbenägenhet ... 10 Metod ... 11 Arriva ... 11 Urval ... 11 Enkäten ... 12 Demografiska faktorer ... 12Stress, trygghet och utsatthet för hot och våld ... 13
Tolerans och skillnader i nivå av otrygghet ... 13
Ej anmälda incidenter samt uppsökande av sjukvård ... 15
Analys ... 16
Reliabilitet och validitet ... 16
Etik ... 16
Resultat ... 18
Respondenternas demografi ... 18
Utsatthet för hot och våld samt anmälningar ... 19
Otrygghetens förändring i tid och geografisk plats ... 20
Otrygghetens påverkan på arbetet ... 21
Vilka är mest otrygga? ... 21
Logistisk regression utsatthet för hot ... 22
Logistisk regression utsatthet för våld ... 23
Diskussion ... 25 Resultatdiskussion ... 25 Metoddiskussion ... 27 Slutsatser ... 28 Framtida forskning ... 28 Referenser ... 29 Bilagor ... 31
INLEDNING
Den största delen av våld som individer utsätts för sker på arbetet
(Arbetarskyddsstyrelsen 1998). Nästan 40 % av allt våld drabbar personer i deras yrkesutövning. I samma rapport går att läsa att 1997 uppgav 13 % att de utsatts för hot om våld eller våld under det senaste året. Tågvärd är enligt
arbetarskyddsstyrelsen klassat som ett högriskyrke (Arbetarskyddsstyrelsen 1993). I media kan man ibland läsa om tågvärdar som utsätts för hot eller våld och under 2015 har man hittills kunnat läsa om minst två incidenter, där tågvärdar i Skåne blivit hotade av resenärer (Skånska dagbladet 2015a; 2015b). Även våld förekommer, så sent som i december 2014 knivskars en tågvärd i halsen på Lunds central, då en stökig passagerare skulle avhysas från ett tåg (Sydsvenskan 2014a). Strax därefter uttalar sig en fackrepresentant från SEKO om att de skånska
tågvärdarna upplever sig mer utsatta för hot och våld jämfört med sina kollegor i andra delar av landet (Sydsvenskan 2014b).
Den 1 juni 2010 införde Skånetrafiken kontantstopp på sina tåg och bussar (Skånetrafiken 2011). Det innebar att det inte längre fanns möjlighet att köpa biljett på bussar och tåg, och att biljett för tågresa skulle köpas innan påstigning. Framförallt infördes kontantstoppet för att förhindra rån mot busschaufförer då de var mest utsatta, men kontantstoppet infördes även på tågen för att ha enhetliga regler (SVT 2012). Efter kontantstoppet kunde man märka en ökning i incidenter på tågen, då resenärer inte uppfattat ändringen och därför blev hotfulla mot tågvärdar (a.a.).
2012 upplevdes ökningen av incidenter på Pågatågen så stor att skyddsombudet på Arriva Tåg AB införde skyddstopp. Detta innebar att tågvärdarna inte skulle kontrollera biljetter på kvällar mellan klockan 18-22 för att minska risken att utsättas för hot och våld (Sydsvenskan 2012). När det beslutades om skyddsstopp hade det under året redan kommit in 100 anmälningar om hot och våld mot personal på Pågatågen.
BAKGRUND
Hot och våld i arbetslivet förekommer i varierande grad inom olika yrkesgrupper, och inom yrkesgrupper varierar utsattheten med demografiska faktorer som kön och ålder (Arbetsmiljöverket 2010). I Upsons (2004) rapport kan man läsa om en sammanställning som gjorts utifrån en brittisk undersökning om utsatthet för brott, British crime survey. Där listas yrken och situationer som anses ha en
koppling till högre utsatthet för hot och våld. Som tågvärd är ensamarbete, kontakt med allmänheten och arbete på andra tider än mellan 9-17 en del av yrket. Hot och våld är något som drabbar tågpersonal mer frekvent än andra yrkesgrupper (a.a.).
Den största delen av hot och våld i arbetslivet är inte mellan kollegor, utan mellan personal och individer personalen kommer i kontakt med mer eller mindre
frekvent, exempelvis kunder och patienter (Wikman 2012). Våld som individer utsätts för på sin arbetsplats kan kategoriseras i ett antal olika grupper
Originalindelningen nedan av de olika typerna av våld gjordes 1995 av California
Occupational Safety and Health Administration. Denna indelning har sedan dess
utökats med den fjärde och sista kategorin av Bowie (2002).
Inkräktarvåld är när en person som inte har legitima skäl att vara på platsen begår
brott, exempelvis vid ett rån. Klientrelaterat våld är våld som utförs från
konsument eller klient mot personalen. Relationsrelaterat våld karakteriseras av att förövaren är anställd eller tidigare anställd, och utsätter en kollega för
exempelvis sexuella trakasserier eller mobbing. Strukturellt våld kan innebära att företaget medvetet utsätter anställda för risker utan de anställdas vetskap
(Arbetsmiljöverket 2010; Bowie 2002; California Occupational Safety and Health Administration 1995; Chappell & Di Martino 2006; Wikman 2012). Då
undersökningen ska belysa tågvärdarnas situation är det den andra kategorin i ordningen som är aktuell för denna uppsats; det s.k. klientrelaterade våldet, vilket innebär våld mot personal från klient.
Faktorer som ökar risken för klientrelaterat våld kan vara att i yrket utöva kontroll eller makt, (Arbetsmiljöverket 2010, Upson 2004) vilket delvis kan ses som aktuellt för en tågvärd som kontrollerar biljetter och har rätt att avhysa en person som inte har giltig biljett.
SYFTE
Syftet med denna uppsats är att undersöka tågvärdars upplevda otrygghet och utsatthet för hot och våld på arbetsplatsen. Genom att undersöka om otryggheten varierar beroende på exempelvis tid på dygnet eller tågets sträckning ska det undersökas om det finns tillfällen och situationer som är mer otrygga än andra och vad det då skulle kunna bero på.
FRÅGESTÄLLNING
Frågeställningarna som studien ämnar besvara är
Hur uppfattar tågvärdarna sin personliga trygghet på arbetsplatsen?
Hur stor andel av tågvärdarna har blivit utsatta för hot eller våld?
Har nivån av utsatthet förändrats sedan 2010 då liknande undersökning genomfördes?
TIDIGARE FORSKNING
Till en början kommer tidigare forskning om klientvåld inom kollektivtrafik och taxibranschen redovisas för att sedan riktas in på tågvärdar specifikt. Detta på grund av att forskningsfältet med tågvärdar är så pass smalt, dock anses forskningen relevant då den behandlar yrken som liknar tågvärdarnas. Först kommer internationell forskning lyftas fram för att sedan behandla den svenska forskning som gjorts. Till sist behandlas den tidigare forskning som genomförts på Arriva Tåg AB.
Taxichaufförer
Taxichaufför är ett yrke som till viss del liknar tågvärdars, och är förknippat med stora risker. Ensamarbete, ofta på obekväma tider och nära kontakt med klienten är en del av de likheter som kan anses finnas mellan dessa två yrken. Chappell & Di Martino (2006) skriver att taxichaufförer har en av de högsta nivåerna av arbetsrelaterade dödsfall och grova misshandelsfall i hela världen. I USA löper taxichaufförer 30 gånger ökad risk att utsättas för misshandel med dödlig utgång, jämfört med medeltalet för utsatthet bland alla yrkesgrupper. Mellan 1993- 1999 utsattes årligen över 128 per 1000 taxichaufförer för grovt våld i sin
yrkesutövning. Det enda yrke i USA som är mer utsatt än taxichaufförer är polisyrket (a.a.). Vidare i samma rapport kan läsas om tre studier genomförda i Australien som alla visar att taxichaufförer löper stor risk att utsättas för hot och våld. 81 % hade under det senaste året utsatts för verbala kränkningar och 10 % för våld (a.a.)
Mozambique
I en studie genomförd 2009 bland 504 slumpvis utvalda biljettkontrollanter, buss-, minibuss-, och taxichaufförer i Maputo ville man undersöka utsattheten för hot och våld på arbetsplatsen (Cuoto, Lawoko & Svanström 2009). Över 77 % av respondenterna hade någon gång i sitt yrkesliv blivit utsatta för våld på
arbetsplatsen och hela 64,3 % under det senaste året. Forskarna fann inte att ålder, civilstånd och utbildning innebar en skillnad i utsatthet för våld, däremot fann de att yrkeserfarenhet påverkade. De respondenter som arbetat 0-5 år var i mindre utsträckning utsatta jämfört med respondenter som jobbat mer än 15 år (a.a.). En möjlig förklaring lyfts fram och lyder att de mer erfarna respondenterna i större utsträckning har till uppgift att övervaka och kontrollera biljetter, vilket är en faktor som ökar utsattheten för våld. Arbetsbördan är en faktor som ökar
utsattheten för hot, vilket forskarna menar kan bero på att vid ökad arbetsbörda får inte passagerare och kunder den service de förväntar sig och det därmed kan uppstå hotfulla situationer. Oftast är det passageraren som utsätter respondenterna för hot eller våld men även kollegor står för en stor del, hela 20 %. (a.a.) Något som påpekas i artikeln är att då det är ett så pass outforskat område behövs mer forskning, framförallt i Afrikansk kontext innan man kan dra några större slutsatser av resultatet.
Storbritannien
Bland Storbritanniens tågpersonal som inte är lokförare är cirka 60 % tågvärdar (Rail Safety and Standards Board 2014). Tillsammans med resterande
ombordpersonal är de totalt 12 000 individer. Det genomförs årligen en rapport över säkerheten bland både personal på tågen men även personal som arbetar med järnvägen på andra sätt (RSSB 2014). Sedan undersökningen från år 2004/05 har utsattheten bland ombordpersonalen (undantaget lokförarna) minskat, från 7,3 FWI till 3,4 FWI år 2013/14. FWI är ett index som står för fatalities and weighted
injuries vilket består av kategorierna dödsfall, lindriga skador, allvarliga skador
samt chock och trauma. Varje incident blir ”viktad” vilket i just denna studie innebär att ett dödsfall är detsamma som 1 FWI, och en allvarlig skada är detsamma som 0,1 FWI. Den största delen av alla rapporterade skador är av det lindriga slaget, vilket i den aktuella studien innebär att individen inte kan arbeta på tre dagar på grund av skadan som åsamkats. Vid den senaste rapporten från RSSB (2014) var nivån av skador bland personalen den lägsta på tio år, vilket till stor del kan förklaras av att de allvarliga skadorna minskat, då de tillför en stor del
Typen av skador som drabbar ombordpersonalen (undantaget lokförarna) sedan 2004 är till den största delen så kallade on-board injuries (RSSB 2014). Med detta menas skador likt att bli klämd i en dörr på tåget. Hot och våld kommer på andra plats med 19 % av alla registrerade skador. Precis som med det totala antalet skador som drabbar ombordpersonalen, minskar även hot och våld. Mellan 2012 och 2014 har andelen allvarliga skador på grund av hot och våld halverats. Även om andelen hot och våld minskat för samtlig personal, var hot och våld den näst största kategorin av skador som drabbar just tågvärdarna, därmed är tågvärdarna mer utsatta för hot och våld jämfört med resterande ombordpersonal (a.a.).
Sverige
Den svenska statistiken som finns att tillgå när det gäller hot och våld i arbetslivet samlas till stor del in på fem sätt (Arbetsmiljöverket 2010). Fyra av de fem är intervjuundersökningar och det femte är registerdata från arbetsmiljöverket (a.a.). Tre av intervjuundersökningarna utförs av Statistiska centralbyrån;
Arbetsmiljöundersökningen, Undersökningen om arbetsorsakade besvär, samt undersökning av levnadsförhållanden (ULF). Brottsförebyggande rådet utför den
fjärde undersökningen NTU (Nationella trygghetsundersökningen) årligen (a.a.). Utöver dessa fem finns även kriminalstatistiken över anmälda brott, men där finns det få uppgifter som berör hot och våld i arbetslivet (a.a.).
Forskningen på det klientrelaterade våldet, dit våld mot tågvärdar bör räknas är till stor del undersökningar gjorda på personal inom vård och omsorg, då det är en grupp som ofta är utsatta (Arbetsmiljöverket 2010). Faktorer hos den anställda som tidigare har påverkat risken av utsatthet för hot och våld är kön, ålder och yrkeserfarenhet (a.a.). Kvinnor utsätts i högre utsträckning än män, yngre är mer utsatta än äldre och de personer som har lite erfarenhet eller kort anställningstid löper större risk att utsättas för hot och våld (a.a.). Tid på dygnet är en annan faktor som påverkar risken att utsättas för klientrelaterat våld (a.a.). Personer som arbetar på kvällar, nätter eller skift löper större risk än personer som arbetar endast dagtid (a.a.). En faktor som ökar risken är att arbeta ensam, då det kan bidra till att den anställda hamnar i riskfyllda situationer (a.a.).
Om man ser på våld i arbetslivet som helhet är även här kvinnor
överrepresenterade i statistiken över arbetsskador som uppstått på grund av hot och våld (Arbetarskyddsstyrelsen 1998). Dock nämns en tänkbar förklaring till överrepresentationen, att mäns karriärmöjlighet anses vara bättre och därför inte på samma sätt utsätts för risker i sitt yrke. Även det faktum att den största delen av hot och våld på arbetsplatsen sker inom vård- och omsorgssektorn där kvinnor är många fler än männen bör spela in (a.a.). År 1996 uppstod inom
kollektivtrafiken 92 fall per 10 000 anställda att en individ utsattes för
arbetsskador som ledde till frånvaro eller tandskada (a.a.). Värt att notera är att männen var överrepresenterade i denna statistik. När man endast kontrollerar utsattheten i inom transport- och kommunikationsarbete är konduktörer och spärrvakter mest utsatta (a.a.).
Arriva Tåg AB
2010 gjordes en medarbetarundersökning på Arriva Tåg AB för att undersöka bland annat de anställdas trygghet samt utsatthet för hot och våld under kvällstid. Undersökningen riktades till både lokförare och tågvärdar, och i
Enkäten skiljer sig från undersökningen som görs i detta arbete, då man endast riktat in sig på kvällstid samt att även lokförare tillfrågas om deltagande. Mer om detta diskuteras i resultat och diskussion. Frågorna vill besvara hur de anställdas situation har förändrats under 2010 jämfört med tidigare. I enkäten frågas även om personalen tror att resenärernas trygghet i allmänhet har förändrats.
84 tågvärdar deltog i undersökningen varav de flesta var stationerade vid
Malmödepån. Resultatet visar att mellan söndag och torsdag kväll har personalen upplevt en liten försämring i sin uppfattade trygghet, medan det under fredags- och lördagskvällar skett en extrem försämring. I det enda fall där ingen
försämring kunde märkas var på frågan om personalen är lika aktiv som tidigare. Vidare tror tågvärdarna att det gällande resenärernas trygghet under fredags- och lördagskvällarna skett en stor försämring. Av alla deltagande tågvärdar hade 25 % utsatts för hot eller våld mellan fredags- och lördagskväll, varav strax över hälften uppger att de anmält det till Arriva Tåg AB. Mellan söndag kväll och torsdag kväll är utsattheten lägre, cirka 15 % men anmälningsbenägenheten tio
procentenheter högre. Som en öppen fråga kunde personalen i enkäten besvara varför de inte anmält hot eller våld, men det redovisas inte i sammanställningen. Under fredags- och lördagskvällarna är det två körsträckor som är mer utsatta än andra; Helsingborg- Hässleholm och Hässleholm- Kristianstad. Mellan söndag och torsdag kväll är tågvärdarna mest utsatta på sträckan mellan Ystad- Malmö.
I Arriva Tåg ABs egen anmälningsstatistik finns det år 2013 101 fall av hot, och 21 fall av våld registrerade. Utöver det registrerades 75 anmälningar i kategorin ”övrigt”, vilket kan vara okvädesord och andra situationer som inte är så pass allvarliga att de registreras som hot eller våld. År 2014 registrerades färre av samtliga kategorier, 45 hot, 16 våld och 19 övriga. Vid samtal med Arriva Tåg AB (Hampus Åqvist, personlig kommunikation 9 april 2015) har det framkommit att en trolig orsak till det minskade antalet anmälningar kan vara ändringen i systemet för registrering av incidenter. Under 2014 genomfördes ett byte av registreringssystemet vilket medförde att under en period skrevs alla anmälningar på blanketter för att sedan för hand registreras. Detta tros ha gjort att
anmälningarna blivit färre jämfört med 2013. Nu genomförs anmälningarna direkt i personalens tjänstetelefon där man kan registrera en anmälan under arbetstid. Detta görs i AROS, en applikation i telefonen där personalen kan kategorisera incidenten beroende på vad det gäller, exempelvis hot eller våld.
Mörkertal/ anmälningsbenägenhet
Precis som inom all kriminalstatistik finns det inom hot och våld i arbetslivet ett mörkertal, den del av brottsligheten som av olika anledningar inte registreras (Arbetsmiljöverket 2010, Wikman 2012). Det finns en hel del som påverkar anmälningsbenägenheten för ett brott, och speciellt på en arbetsplats kan det finnas en slags kultur vilket kan påverka individen till att anmäla respektive inte anmäla (Arbetsmiljöverket 2010). Tidigare undersökningar har visat att individer till viss del kan undlåta att polisanmäla en händelse pga. att man ser det som en risk som följer med yrket (Wikman 2012). Brottets grovhet har dock en påverkan i anmälningsbenägenheten då man generellt är mer benägen att anmäla ett grövre brott jämfört med ett lindrigare (a.a.). Anmälningsbenägenhet och tolerans inom yrkesgruppen kommer diskuteras mer i resultatet.
METOD
I metodavsnittet kommer tillvägagångssättet beskrivas, hur undersökningen genomförts och alla data samlats in. Även en kort beskrivning av Arriva Tåg AB kommer göras, då det är där undersökningen är genomförd.
Arriva
Arriva är ett brittiskt bolag som utför persontransporter med bland annat tåg och buss. Sedan 2007 har Arriva funnits i Skåne och det lokala huvudkontoret finns i Malmö där även trafikledningen finns. År 2010 köptes företaget upp av DB. Arriva Tåg AB är ett bemanningsföretag som efter upphandling förser pågatågen i Skåne med tågvärdar och lokförare. Totalt bemannar Arriva Tåg AB 69 tåg och har cirka 500 anställda inklusive administration och ledning. Tågen som Arriva Tåg AB bemannar ägs av Skånetrafiken, och det är Skånetrafiken som är Arriva Tåg ABs uppdragsgivare. Totalt finns fyra depåer i Skåne, där lokförare och tågvärdar påbörjar och avslutar sitt arbetspass. De är belägna i Malmö,
Helsingborg, Hässleholm och Ystad (Hampus Åqvist, bitr. driftchef Arriva Tåg AB. Personlig kommunikation 9 april 2015). Första kontakten med Arriva Tåg AB togs i Mars, vilket sedan följdes upp med två möten då detaljer om
undersökningen bestämdes.
För att besvara frågeställningarna i uppsatsen kommer undersökningsmetoden bestå av en enkätstudie. En av anledningarna till att enkäter kommer användas är att tågvärdarna är utspridda, inte bara på olika geografiska platser, utan har även olika arbetstider på dygnet. Genom att använda en enkätundersökning är målet att nå ut till samtliga tågvärdar anställda vid Arriva Tåg AB i Malmö.
Enkätundersökning kan anses som en fördelaktig metod att använda jämfört med intervjuer på ett flertal punkter (Bryman 2011). Det förekommer ingen
intervjuareffekt i en enkät vilket kan vara fallet i en intervju, det vill säga att intervjuaren inte påverkar respondentens svar (a.a.). På samma sätt blir det ingen variation i hur frågorna ställs i en enkät. Om det är mer än en person som
genomför intervjuerna ökar också risken att frågorna inte ställs likadant till alla respondenter. Bryman (2011) berättar även att ärligheten hos respondenten kan påverkas negativt vid intervjuer. Genom s.k. social önskvärdhet tenderar
respondenten att vilja ge en positiv bild av sig själv och kan därför utelämna eller förminska saker som framställer respondenten på ett dåligt vis, och denna risk minskar alltså vid en enkätstudie (a.a.).
Denna undersökning riktar endast in sig på tågvärdar på Pågatågen och genom kvalitativa intervjuer skulle undersökningen inte få samma generaliserbarhet. Även om svarsfrekvensen i denna undersökning skulle bli låg bör antalet deltagare bli högre än det antal intervjuer som skulle hinna genomföras och analyseras under projekttiden. En annan anledning till att kvantitativ metod är att föredra är möjligheten att replikera studien (a.a.). Eftersom det är ett så pass outforskat område kan det tänkas vara bra att underlätta en replikation av undersökningen för att bidra till framtida forskning inom området.
Urval
Urvalet består av samtliga tågvärdar anställda vid Arriva Tåg AB i Malmö som är utplacerade på fyra depåer belägna i Malmö, Helsingborg, Hässleholm samt Ystad. Fördelningen av de sammanlagt 220 tågvärdarna är: 85 st. i Malmö, 70 st. i
Helsingborg, 35 st. i Hässleholm och 30 st. i Ystad. Anledningen till att samtliga tågvärdar tillfrågas om deltagande är dels att antalet gör det möjligt att tillfråga samtliga och dels att man minskar risken för samplingsfel. Om man gör en undersökning i en större population och inte har för avsikt att undersöka alla måste ett urval göras ur populationen (a.a.). Genom att undersöka hela populationen bör risken för samplingsfel minska och därmed på ett bra sätt redovisa vad populationen i sin helhet tycker. I Arriva Tåg ABs tidigare
medarbetarundersökningar har även lokförare deltagit, men i denna undersökning tillfrågas endast tågvärdarna. Detta val har gjorts med tanke på att det framförallt är tågvärdarna som har kontakten med resenärerna då de rör sig i tåget under färd till skillnad från lokföraren och därmed kan vara i en mer utsatt position. Enkäten når ut till alla tågvärdar då den finns tillgänglig på respektive tågvärds depå mellan 24 april och 4 maj 2015.
Enkäten
Enkäten som skickades ut bestod av 29 frågor med varierande antal
svarsalternativ och besvarades genom att kryssa i en ruta alternativt att skriva en siffra (se enkäten i sin helhet i bilaga 1). Enkätfrågorna belyser frågor angående den upplevda tryggheten för tågvärdar och om den varierar beroende på
geografisk plats eller tid på dygnet. Frågorna är delvis skrivna med utgångspunkt i den tidigare forskning som presenteras ovan för att kunna undersöka om de drag som karakteriserar klientvåld är applicerbart även på tågvärdar på Pågatågen. Nationella trygghetsundersökningen från 2014 (BRÅ 2015) har även använts som inspirationskälla för urvalet av frågor för enkäten. De frågor som använts från NTU 2014 har dock behövt anpassas till målgruppen, då enkäten endast undersöker utsatthet för hot och våld samt trygghet på arbetsplatsen.
Demografiska faktorer
De sex första enkätfrågorna behandlar demografiska faktorer och respondentens arbetssituation vilket kan spela roll då den tidigare forskningen visat att det påverkar utsattheten (Arbetsmiljöverket 2010).
1. Ange ditt kön 2. Ange din ålder
3. Hur länge har du arbetat som tågvärd på Arriva Tåg AB? 4. Vilken depå utgår du ifrån?
5. Vilka tider på dygnet arbetar du? 6. Vad har du för anställningsform?
Dessa frågor hade alla fasta svarsalternativ. På fråga ett var svarsalternativen kvinna/ man och fråga två var indelad i sex åldersgrupper mellan 18-22 år och över 56 år. I de fall då intervaller används i frågorna rörande ålder och erfarenhet har olika stora intervaller använts. I frågan om ålder valdes olika stora intervaller, med mindre till en början och sedan större. Detta på grund av att lika stora
intervaller kan ge för stora steg och grova mått, alternativt för små steg och för små mått (a.a.). Anledningen till att åldern görs till fasta alternativ är för att värna om respondentens integritet, då läsaren vid en exakt åldersangivelse med hjälp av andra svarsalternativ eventuellt skulle kunna identifiera respondenten. Även i frågan om erfarenhet valdes olika stora skalsteg. Detta på grund av att tidigare forskning visat att erfarenheten spelar in i utsattheten för hot och våld
(Arbetsmiljöverket 2010). I samma rapport kan även läsas att yngre utsätts för hot och våld i större utsträckning än äldre. Med det i åtanke användes olika stora
skalsteg då ett mått på 0-5 år och 6-10 år skulle kunna bli för grova och intetsägande (Kylén 1994; 2004).
Fråga tre bestod av fem alternativ mellan 0-1 år och mer än 15 år. På fråga fyra svarade respondenterna Helsingborg, Hässleholm, Malmö eller Ystad, och på fråga fem var alternativen endast morgon, morgon och kväll samt endast kväll. På fråga sex om anställningsform fanns alternativen tillsvidareanställning,
deltidsanställd och timanställd.
Stress, trygghet och utsatthet för hot och våld
Fråga sju till 14 berör respondentens nivå av stress, trygghetskänsla och utsatthet för hot och våld på arbetsplatsen.
7. I vilken utsträckning känner du dig stressad på jobbet? 8. Hur trygg känner du dig på din arbetsplats?
9. När kände du dig senast otrygg i en situation på jobbet?
10. Hur många gånger blev du under 2014 utsatt för vad du uppfattar som ett hot i arbetet?
11. Hur många gånger blev du under 2014 utsatt för vad du uppfattar som fysiskt våld i arbetet?
12. Har du under 2014 blivit utsatt för hot som lett till anmälan i AROS/ motsvarande?
13. Har du under 2014 blivit utsatt för våld som lett till anmälan i AROS/ motsvarande?
14. Om ja på fråga 12 och/ eller 13, hur många gånger? (Ange siffra)
På fråga sju till nio fanns olika skalsteg med alternativ mellan aldrig och alltid på frågan om stress, mellan väldigt trygg och väldigt otrygg på frågan om trygghet. Frågan om senaste gången respondenten känt sig otrygg sträcker sig alternativen mellan senaste veckan och senaste året.
Frågor angående utsatthet för hot och våld har delats upp i totalt fem frågor. Detta för att undvika att ställa flera frågor i en vilket försvårar för respondenten (Patel & Davidson 1994). Därmed frågas först om utsatthet för hot och våld i två separata frågor, och sedan antalet gånger. Därefter ställs frågan om incidenterna anmäldes i två separata frågor och slutligen hur många anmälningar av hot och våld
respondenten lämnat in. I frågorna om antalet incidenter är där inga
svarsalternativ utan respondenten skriver exakt antal på en linjerad rad. Eftersom den tidigare forskningen visat att individer till viss del kan undvika att anmäla utsatthet för hot och våld (Wikman 2012) tillfrågas respondenterna om deras tolerans. Först om de anser att man som tågvärd bör ha högre tolerans för exempelvis spydiga kommentarer än andra yrkesgrupper, och sedan om deras toleransnivå förändrats under deras tid som tågvärd.
Tolerans och skillnader i nivå av otrygghet
Fråga 15- 25 berör respondenternas tolerans och om deras nivå av trygghet varierar i olika situationer. Frågorna används då det dels är faktorer som visat sig påverka utsattheten i tidigare forskning (Wikman 2012) samt att syftet med uppsatsen är att undersöka om tågvärdarnas trygghet förändras beroende på tid på dygnet eller tågets sträckning. Gällande tågvärdarnas trygghet ställs en rad frågor om vilken tidpunkt på dygnet, veckodag och sträcka som är mest otrygg. Även en
fråga om förändringen av trygghet sedan man hyrt in trygghetsvärdar som dubbelbemanning på helgkvällar och nätter ställs.
15. Anser du att man som tågvärd ska ha högre tolerans (exempelvis spydiga kommentarer) än andra yrkesgrupper?
16. Har din tolerans för vad som är acceptabelt förändrats under din tid som tågvärd?
17. Vad är enligt dig den mest förekommande anledningen till att en hotfull/ otrygg situation uppstår?
18. Vilken tid på dygnet upplever du som mest otrygg?
19. Vilken veckodag upplever du störst otrygghet? (00.00- 24.00)
20. Känner du dig mer otrygg på någon speciell sträcka? Om ja, ange vilken. 21. Känner du att din trygghet förändrats sedan samarbetet med KGS bevakning (trygghetsvärdar på helgkvällar/ nätter) påbörjats jämfört med tidigare?
22. Har du någon gång medvetet undvikit att kontrollera en resenärs biljett pga. att du känner dig otrygg?
23. Om du svarade ja på fråga 22, vilket av nedanstående bidrog mest till att du kände dig otrygg?
24. Har du någon gång undlåtit att skriva ut kontrollavgift pga. att du känner dig otrygg?
25. Om du svarade ja på fråga 24, vilket av nedanstående bidrog mest till att du kände dig otrygg?
Fråga 15 besvaras genom att kryssa i ja eller nej, medan fråga 16 besvaras med ja, tolererar mer nu än tidigare, ja, tolererar mindre nu än tidigare samt nej, tolererar samma nivå som tidigare. På fråga 17 finns fyra fasta svarsalternativ samt ett öppet där respondenten kan skriva en annan anledning. De fyra fasta alternativen är resenär saknar biljett, resenären påverkad av alkohol/ droger, resenär stör andra samt försenat tåg/ annan driftstörning. Svarsalternativen på fråga 18 delades in i fem alternativ, de fyra fasta alternativen är sextimmarsintervall samt alternativet känner mig inte otrygg. Fråga 19 har åtta fasta alternativ, ett per veckodag samt alternativet att respondenten inte känner sig otrygg. Fråga 20 delades upp i totalt 15 svarsalternativ med olika sträckor. Anledningen till att det blev så många är att det på så sätt blir mer tydligt vilka delar av sträckorna som känns mest otrygga. Exempelvis har sträckan Malmö C- Kristianstad delats upp i fyra delar för att få mer exakta angivelser på vilken sträcka som mer otrygg än andra. Fråga 21 delades upp i fyra alternativ med olika nivåer av förändring. Alternativen är: oförändrad, ja, till det bättre, ja, till det sämre samt har inte jobbat med KGS. Fråga 22 besvaras med ja eller nej, och fråga 23 med alternativen: resenären var påverkad av alkohol/ droger, du arbetade ensam, resenären var stökig samt ett öppet svarsalternativ där respondenten kan ange en annan anledning. Fråga 24 besvaras också med ja eller nej och fråga 25 har samma svarsalternativ som fråga 23. När det gäller kontroll av biljett och utskrift av kontrollavgift ställs frågan om man medvetet undlåtit det på grund av att man känner sig otrygg och vad som i så fall var den mest bidragande orsaken till otryggheten. Svarsalternativen på de två frågorna är fyra, varav ett är ett öppet alternativ där respondenten kan svara en annan anledning än de som finns i de fasta svarsalternativen. För att undersöka anmälningsbenägenheten ställs även en fråga om man undlåtit att anmäla något som borde anmälas och i frågan efter varför man då inte anmält. Även där finns tre fasta alternativ och ett öppet, likt frågorna om biljettkontroll och
Ej anmälda incidenter samt uppsökande av sjukvård
De sista frågorna i enkäten handlar om respondenternas benägenhet att anmäla, om de behövt uppsöka vårdinrättning efter att ha blivit utsatta för hot eller våld samt vetskap om hur de kan få kontakt med den vårdinrättning personalen på Arriva Tåg AB ska använda sig av.
26. Har du någon gång under 2014 blivit utsatt för hot eller våld som borde leda till anmälan i AROS/ motsvarande men ändå inte gjort en anmälan?
27. Om du svarade ja på fråga 26, ange varför.
28. Har du någon gång under 2014 fått uppsöka sjukhus/ vårdinrättning efter att ha blivit utsatt för hot eller våld på din arbetsplats? (fler svarsalternativ är möjliga)
29. Om du skulle bli utsatt för hot eller våld i arbetet, vet du var du ska vända dig för att komma i kontakt med Previa (företagshälsovården)?
Fråga 26 besvaras med ett ja eller nej och fråga 27 besvaras genom att välja ett av tre fasta svarsalternativ eller ett fjärde öppet alternativ. Alternativen är: rädsla för personen som utsatt dig för hot eller våld, anmälningsprocessen är för
komplicerad, anmälningsprocessen är för tidskrävande samt annan anledning, ange vilken. Fråga 28 består av tre fasta svarsalternativ: ja, pga. hot, ja, pga. våld samt nej. Den sista frågan besvaras med ja eller nej.
De flesta frågorna ställs på ett sådant sätt att de ska besvara den generella
otryggheten för tågvärdarna, alltså riktas de inte in mot särskilda brottstyper, eller händelser. Torstensson Levander (2007) skriver att det är viktigt att
operationalisera begreppet när det gäller att mäta trygghet för att göra det till något mätbart. Förutom frågor om upplevd trygghet ställs därför även frågor om tågvärdarna medvetet undgått att kontrollera biljetter eller skriva ut kontrollavgift på grund av upplevd otrygghet, för att på så sätt också få en indikation på deras nivå av trygghet.
De flesta frågorna i enkäten har fasta svarsalternativ med ett fåtal undantag där man bland annat kan ange en annan anledning till att otrygga situationer uppstår. Eftersom enkäten till störst del har fasta svarsalternativ är det en undersökning med hög grad av strukturering, vilket innebär att respondenten inte kan svara vad som helst utan är hänvisad till existerande alternativ (Patel & Davidson 1994). Graden av standardisering är också hög, då det är samma frågor i samma ordningsföljd som ställs till alla respondenter. Högt standardiserade undersökningar lämpar sig väl då man önskar generalisera (a.a.). Fasta
svarsalternativ valdes delvis för att det underlättar för respondenten, och resultatet blir lättare att bearbeta (Kylén 1994; 2004).
Enkäten skickades först till två personer, varav en tågvärd på Arriva Tåg AB för genomläsning och för att återkoppla med eventuella idéer och synpunkter. Patel och Davidson (1994) skriver att det är viktigt att undersöka om frågorna passar de individer de är riktade mot för att på så sätt förändra detaljer och förbättra enkäten innan den skickas ut. Varannan vecka skickas ett nyhetsbrev ut till personalen och fredagen 24 april 2015 bifogades information angående enkäterna. Samma dag skickades enkäterna ut till tågvärdarnas personliga postfack på depåerna. De som valde att delta i studien placerade sedan sin ifyllda i enkät en försluten låda som togs tillbaka från depån måndagen 4 maj 2015. Genom att ha enkäten tillgänglig
över två helger maximeras mängden personal som får tillgång till den och endast eventuella semestrar samt sjukskrivningar kan påverka möjligheten att delta i undersökningen. Totalt delades 220 enkäter ut; 85 i Malmö, 70 i Helsingborg, 35 i Hässleholm och 30 i Ystad. Enkäten bifogas i sin helhet i bilaga 1.
Analys
Efter avslutad datainsamling genomfördes analysen, med fokus på att undersöka hur väl den tidigare forskningen gällande klientvåld kan appliceras på tågvärdarna anställda vid Arriva Tåg AB, gällande egenskaper hos den utsatta individen. En logistisk regression kan användas i analysen då den beroende variabeln måste vara binär, det vill säga bestå av endast två svarsalternativ (Djurfeldt & Barmark 2009). De beroende variabler som kommer undersökas med logistisk regression är utsatthet för hot och utsatthet för våld. Med oberoende variabler som nivå av stress, kön, anställningsform och erfarenhet kan analysen förhoppningsvis predicera risken att utsättas för just hot eller våld. Vidare kommer analysen jämföras med Arriva Tåg ABs tidigare genomförda medarbetarundersökning för att undersöka om det fortfarande går att urskilja vissa sträckor som mer otrygga än andra.
Hot och våldvariablerna kodades om till binära genom att förändra alla som angett en siffra till benämningen JA, och de som angav en nolla eller fri text med ”inga” eller ”aldrig” benämndes NEJ.
Reliabilitet och validitet
En studie med hög reliabilitet eller tillförlitlighet har använt mått på begrepp som är pålitliga och ger samma svar vid olika tillfällen (Bryman 2011). Det är även viktigt att på ett tydligt sätt beskriva tillvägagångssättet, för att underlätta för en replikation av studien. Om studiens metod och genomförande är beskrivet på ett bra sätt ökar sannolikheten för att mätningar vid en eventuell replikation visar samma resultat som vid första tillfället vilket i sin tur tyder på en hög reliabilitet (a.a.). Denna studie beskriver genomförandet väl både gällande urval och datainsamling vilket ger en hög reliabilitet.
Validitet är ett annat begrepp, vilket enligt Bryman (2011) är det viktigaste forskningskriteriet. Det innebär att mätningen verkligen mäter det man har för avsikt att mäta. Validitet kan delas upp i intern och extern validitet (a.a.). När det gäller den externa validiteten är det en fråga om resultaten i en studie kan
generaliseras till andra grupper av individer än de som undersökts. Eftersom urvalet i studien ganska väl speglar hela populationen av tågvärdar på Arriva Tåg AB bör den externa validiteten vara hög och resultatet borde kunna generaliseras till samtliga tågvärdar på Arriva Tåg AB. Med intern validitet menas att
datainsamlingen verkligen ger ett mått på det som avsikten är att undersöka (a.a.). Då ett flertal frågor i den genomförda enkäten är hämtade ur tidigare genomförda enkäter (BRÅ 2015), om än modifierade för att passa in på målgruppen bör den interna validiteten vara relativt hög.
Etik
Etikprövning har skickats in till Malmö Högskolas etikråd vid institutionen för Hälsa och samhälle. En fråga i enkäten gällande ålder ändrades efter etikrådets inrådan från att respondenten skulle skriva sin ålder i siffror till att kryssa i en ruta med olika åldersintervall. Detta gjordes för att på ett bättre sätt hålla respondenten anonym. Då respondenterna är uppdelade på olika depåer med varierande antal
hjälp av deras ålder och stationering. Detta ledde alltså till att svarsalternativen indelades i åldersgrupper. I studien eftersträvas en hög grad av anonymitet, vilket har lett till att respondenten inte skall skriva sitt namn på enkäten eller på något sätt registrera sitt deltagande. Vetenskapsrådet (2011) diskuterar för- och nackdelar med anonymitet och hur den kan uppnås. Exempelvis nämns hur man kan upprätthålla anonymiteten genom att inte anteckna respondenters namn, vilket är fallet i denna studie. Därmed kan ingen koppla enkätsvaren till enskilda
individer. Det krav som Arriva Tåg AB hade på undersökningen var att deltagandet skulle ske helt anonymt, vilket härmed uppfylls.
Problemet med att anonymisera respondenterna är att kontrollen av datan blir problematisk och om svarsfrekvensen blir låg blir det svårt att skicka ut
påminnelser då man inte vet vilka individer som inte deltagit (Vetenskapsrådet 2011). Anonymiteten kan även göra att mindre grupper som helhet kan pekas ut som missnöjda då alla individer inte besvarat undersökningen och gör sin röst hörd.
När det gäller intrånget i individernas integritet är det viktigt att den anses skälig med tanke på den eventuella kunskapsluckan som fylls (Vetenskapsrådet 2011). För att finna ny kunskap kräver det ofta viss risktagning när det gäller deltagarna i undersökningen. I detta fall anses riskerna små alternativt obefintliga och då befogade, eftersom det är ett område med väldigt lite tidigare forskning. Vidare är frågorna som är av känslig art ganska få och även viktiga att ställa för att kunna genomföra studien. Respondenterna tillfrågas om de blivit utsatta för hot och/ eller våld under 2014 samt antal gånger om de blivit utsatta. Grovheten i de eventuella händelserna efterfrågas inte, just på grund av att inte inkräkta på respondenternas integritet mer än nödvändigt då det kan vara ett känsligt ämne och inte tillför något av värde till undersökningen.
I Vetenskapsrådets (2011) rapport kan man läsa att det inom olika vetenskapsområden kan finnas olika risker för respondenter som deltar i
undersökningar. I denna undersökning finns ingen anledning att tro att deltagande medför någon risk för respondenten. Där finns inga frågor som tvingar
respondenten att ta ställning för eller mot sin arbetsgivare eller kollegor vilket om så var fallet skulle kunna leda till osämja eller liknande på arbetsplatsen. Vidare tillfrågas respondenten inte om känsliga personuppgifter då det dels inte tillför något till undersökningen, dels att individen inte ska utsättas för obehagskänslor vid deltagande.
Publiceringen av resultaten av undersökningen bör inte påverka tågvärdarna negativt, snarare tvärtom. Resultatet ämnar visa vilka faktorer som bidrar till otrygghet och utsatthet för hot och våld, vilket kan ge Arriva Tåg AB möjlighet att påverka och förebygga de problem som finns om man inte redan gör det. Den tidigare forskningen som genomförts är inte inriktad på särskilda yrkesgrupper som denna undersökning (Arbetsmiljöverket 2010; Wikman 2012). Då den tidigare forskningen framför allt insamlats genom register har den minimal
påverkan på individen. I denna undersökning är inverkan på individen större, men vinsten av kunskap bör anses värd en viss risk då forskningsframsteg kräver visst intrång i den medverkandes privatliv (Vetenskapsrådet 2011).
RESULTAT
I följande avsnitt kommer resultatet redovisas från enkäterna som besvarats. Till en början kommer demografin bland respondenterna beskrivas, följt av analyser som ämnar besvara frågeställningen. I bilaga 2 redovisas frekvenstabeller med de variabler som använts i analyserna.
Det totala antalet enkäter som besvarades blev 79 st. Då 220 skickades ut blir det en svarsfrekvens på ca 35 %. Med tanke på att enkäten kom ut i personalens respektive postfack får svarsfrekvensen anses vara låg. Den 13 maj när hälften av enkäterna kodats in gav det en indikation om hur svarsfrekvensen såg ut, och det diskuterades med Arriva Tåg AB hur det skulle kunna åtgärdas. En påminnelse skulle kunna skickas ut till de som inte besvarat enkäten, men eftersom
respondenternas anonymitet har varit av största vikt har inga namn registrerats vid utlämning eller insamling. En annan anledning att en påminnelse inte skickades ut var tidsbrist, då det endast var tolv dagar kvar av projekttiden vid tillfället.
Respondenternas demografi
Fördelningen av respondenternas kön speglar hela populationen ganska bra, 53,2 % kvinnor och 45,6 % män deltog vilket visas i antal i tabell 1 nedan, bortsett från en respondent som inte uppgav sitt kön. Arriva Tåg AB har enligt egen uppgift jämn fördelning mellan könen bland sina tågvärdar, och även när det gäller åldersfördelning. Fördelningen av respondenter mellan de fyra depåerna är Helsingborg 23 st, Hässleholm 17 st, Malmö 27st och Ystad 12 st vilket kan ses i tabell 2 nedan bortsett från den respondent som inte uppgett sitt kön. Över hälften av respondenterna (42 st) uppger att de arbetar både morgon och kväll, 22 st arbetar endast morgon och 15 arbetar endast kväll. Åldersfördelningen är spridd över samtliga svarsalternativ vilket kan ses i tabellen nedan, från 18-22 till 56+. Flest respondenter, 23 st. har angett alternativet 46-55, följt av 17 st. som angett alternativ 28-35. Den största delen av respondenterna har arbetat som tågvärd på Arriva Tåg AB i 2-5 år (26 st), eller 6-9 år (28 st). Tillsvidareanställning är i klar majoritet gällande anställningsformen på 59 respondenter, följt av 17 som är timanställda.
Tabell 1 kön och ålder
Kön fördelat i ålderskategorier Ålder Total 18-22 23-27 28-35 36-45 46-55 56+ Kön Kvinna 2 9 10 3 13 5 42 Man 5 4 7 7 10 3 36 Total 7 13 17 10 23 8 78
Tabell 2 Korstabell kön och depå
Kön * Depå Korstabell
Depå Total
Helsingborg Hässleholm Malmö Ystad
Kön Kvinna Antal 18 4 11 9 42 % inom Kön 42,9% 9,5% 26,2% 21,4% 100,0% % av Total 23,1% 5,1% 14,1% 11,5% 53,8% Man Antal 5 13 15 3 36 % inom Kön 13,9% 36,1% 41,7% 8,3% 100,0% % av Total 6,4% 16,7% 19,2% 3,8% 46,2% Total Antal 23 17 26 12 78 % inom Kön 29,5% 21,8% 33,3% 15,4% 100,0% % av Total 29,5% 21,8% 33,3% 15,4% 100,0%
Utsatthet för hot och våld samt anmälningar
Det totala antalet hot de 77 respondenterna som besvarat frågan blivit utsatta för under 2014 är 435 st. vilket kan läsas i tabell 3 nedan. Antalet som utsatts för våld är lägre, totalt 126 fall av våld har drabbat respondenterna. Hot och våld som leder till anmälan är markant lägre än den angivna utsattheten, 95 fall av hot och 29 fall av våld anmäldes av respondenterna under 2014. På typvärdet syns att det
vanligaste för respondenterna är att de inte blivit utsatta för varken hot eller våld och därmed heller inte anmält någon incident. Med tanke på att typvärdet på utsattheten för hot och våld är 0 innebär det att det finns enstaka respondenter som uppgett väldigt hög utsatthet vilket höjer medelvärdet. Under räckvidd syns det högsta antalet i respektive kategori. Det finns alltså en individ som utsatts för 100 fall av hot, vilket står för nästan 25 % av det totala antalet och därmed höjer snittet markant.
Tabell 3 Utsatthet och anmälan av hot och våld 2014
Statistik hot och våld 2014
Antal gånger hotad 2014 Antal gånger utsatt för våld 2014 Antal gånger utsatt för hot som lett till anmälan 2014 Antal gånger utsatt för våld som lett till anmälan 2014 N Antal 77 77 76 77 Missing 2 2 3 2 Medel 5,6494 1,6364 1,25 0,3766 Typvärde 0 0 0 0 Högsta värde 100 50 15 5 Totalt 435 126 95 29
För att kontrollera om någon av de fyra depåernas tågvärdar är mer utsatta för våld än andra gjorde ett Chi 2- test för att mäta om det finns signifikanta
skillnader mellan depåerna. Testet som kan ses i tabell 4 nedan, visar att det inte finns ett signifikant samband mellan utsattheten för våld och vilken depå
tågvärden tillhör. I 59,4 % av fallen predicerar slumpen bättre om individen har utsatts för hot och våld, än vilken depå hen tillhör.
Tabell 4 Chi- 2 test utsatthet för våld* depå
Chi-Square Tests
Value Df Asymp. Sig.
(2-sided)
Pearson Chi-Square 1,899a 3 0,594
Likelihood Ratio 1,915 3 0,59
Linear-by-Linear
Association 0,357 1 0,55
N of Valid Cases 78
a. 1 cells (12,5%) have expected count less than 5. The minimum expected count is 3,95.
Det frågas även i enkäten om respondenterna utsatts för något som enligt dem borde anmälas men en anmälan ändå inte har gjorts. Totalt 37 respondenter uppger att de inte anmält en incident som borde anmälts. När det gäller vad de anger för anledningen till att anmälan inte gjorts finns det många olika
anledningar angivna. I olika kombinationer har 20 respondenter angett att det helt eller delvis beror på att anmälningsprocessen är antingen för tidskrävande eller komplicerad. Nio respondenter har svarat att de undlåtit anmäla på grund av rädsla för personen som utsatte dem, antingen som enskilt svar eller i kombination med andra alternativ. Sex respondenter har på grund av ökad tolerans eller ansett sig vara ”luttrade” inte anmält, och fyra respondenter anger att de helt enkelt glömt att anmäla incidenter. Ett fåtal uppger även att man inte ser syftet med att anmäla, att det inte blir någon förändring.
Otrygghetens förändring i tid och geografisk plats
När det gäller den allmänna tryggheten på arbetsplatsen uppger totalt 19
respondenter att de är otrygga. 17 respondenter känner sig ganska otrygga, och 2 st. känner sig väldigt otrygga. De flesta, 51 st. anser sig vara ganska trygga och resterande 9 st. känner sig väldigt trygga. På fråga när respondenten senast känt sig otrygg i en situation på sin arbetsplats är det en kategori som sticker ut, senaste månaden. 31 respondenter har känt sig otrygga den senaste månaden. 14 st. har känt sig otrygga senaste veckan, 11 st. det senaste halvåret och 13 st. det senaste året. De tio resterande uppger att de inte känt sig otrygga i en situation på sin arbetsplats.
På frågan om vilken tid på dygnet tågvärdarna känner sig mest otrygga är det framförallt mellan 18-24 samt 00-06 som har angetts mest frekvent. 15 respondenter har uppgett att de inte känner sig otrygga. De veckodagar som framkallar mest otrygghet är främst fredag, lördag och söndag. Antalet
respondenter som angett fredag som mer otrygg än andra dagar, antingen som enda svar eller i kombination med andra dagar uppgår till 43 st. På samma sätt har
56 st. angett lördag, och 21 st. har angett söndag. 14 tågvärdar har uppgett att de inte känner sig mer otrygga på en speciell veckodag.
Av de bansträckningar som trafikeras av pågatågen är det ett fåtal som är mer otrygga än resterande. Sex sträckor har angetts som mer otrygga än de andra, antingen separat eller i kombination med andra sträckor. De sex sträckorna är i fallande ordning Malmö C- Lund (32 st), Landskrona- Helsingborg (22 st), Hässleholm- Ramlösa (21 st), Lund- Landskrona (18 st), Lund- Eslöv (16 st), Eslöv- Hässleholm (13 st).
Samarbetet med KGS bevakning har pågått sedan någon månad tillbaka och innebär att Arriva Tåg AB hyr in trygghetsvärdar för att kunna dubbelbemanna tåg på helgkvällar och nätter. En fråga i enkäten riktas in mot arbetet med KGS och om tågvärdarna märker någon förändring i sin trygghet sedan samarbetet påbörjats. De flesta av respondenterna, 24 st. har inte ännu jobbat ett arbetspass med KGS. Bland de som har arbetat under ett sådant pass uppger 22 respondenter att deras trygghet förändrats till det bättre. En del känner ingen förändring, 18 st, och 14 respondenter känner att det har förändrat deras trygghetskänsla till det sämre.
Otrygghetens påverkan på arbetet
Otryggheten kan i vissa fall påverka utförandet av arbetet för tågvärdarna och hindra dem från att kontrollera biljetter. Över 60 % av respondenterna uppger att de någon gång medvetet undvikit att kontrollera en resenärs biljett på grund av att de känner sig otrygga. På frågan om vilket som mest bidrog till otryggheten är det mest förekommande svaret att personen var påverkad av alkohol eller droger. 41 respondenter har angett det som enskilt svar eller i kombination med andra faktorer. Den näst mest förekommande anledningen är att tågvärden vid
situationen arbeta ensam, där 24 respondenter angett det som svar enskilt eller i kombination med andra svarsalternativ. Det finns även ett fall där tågvärden undvikit biljettkontroll på grund av en aggressiv hund.
Vid avsaknad av giltig biljett skrivs en kontrollavgift ut till resenären, och även här kan otryggheten påverka tågvärdarna till den grad att de medvetet undviker att ge ut en kontrollavgift. Det är något färre som medvetet undvikit att skriva ut kontrollavgift jämfört med biljettkontroll, 58 %. Även gällande kontrollavgift är det vanligaste skälet till otrygghet att resenären är påverkad, vilket 38
respondenter svarade som enskilt svar eller i kombination med andra alternativ. Även ensamarbete var en anledning till ökad otrygghet, något som 23
respondenter svarade på frågan. Från en respondent ifrågasattes även själva tanken med kontrollavgift, då det under alternativet annan anledning skrevs: ”Vad är meningen med det?”.
Vilka är mest otrygga?
Eftersom alla respondenter inte känner sig otrygga kan det vara viktigt att de vilka som är mest otrygga och eventuellt varför. Det finns ingen signifikant skillnad mellan könen i känslan av otrygghet då slumpen har för stor inverkan. Däremot kan man se i tabell 5 nedan att tryggheten påverkas av den tidigare utsattheten för våld. De som angett att de blivit utsatta för våld har i större utsträckning även angett att de känner sig otrygga, och sambandet är signifikant med p0,002.
Tabell 5 logistisk regression otrygghet
B S.E. Wald df Sig. Exp(B)
Kön 0,57 0,638 0,797 1 0,372 1,768
Hot 2014 -1,35 1,158 1,36 1 0,244 0,259
Våld 2014 -2,141 0,69 9,631 1 0,002* 0,117
Constant 3,14 1,07 8,614 1 0,003* 23,098
Korrelationen är signifikant på 0,05 nivån *
Logistisk regression utsatthet för hot
Nedan visas tabell 6 över utsatthet för hot under 2014. Tre respondenter är inte medräknade i analysen då de missat att ange ett svar på en eller flera av frågorna vars variabler används i analysen. Variablerna som används i den logistiska regressionen är sådana som tidigare forskning funnit påverkar utsattheten för hot. Variablerna kommer beskrivas var för sig på vilket sätt de påverkar den beroende variabeln utsatthet för hot.
Könet påverkar utsattheten för hot och våld, och män är i större utsträckning utsatta än kvinnor. Män är i snitt utsatta för fler hot jämfört med kvinnor, vilket är ett statistiskt signifikant samband, det vill säga är inte påverkat av slumpen
(Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010). Detta samband gäller när andra
variabler konstanthålls. Ålderns påverkan på utsattheten av hot är signifikant, och för varje enhet åldern ökar, minskar utsattheten för hot med 0,427 enheter när andra variabler konstanthålls. Om anställningsformen ökar med en enhet, det vill säga från deltids-/ timanställd till tillsvidareanställd ökar utsattheten för hot med 0,928 enheter när andra variabler konstanshålls. Även här är sambandet statistiskt signifikant då värdet inte överstiger 0,05 i p- värde. Sambandet mellan
anställningsform och utsatthet för hot finns, men är inte statistiskt signifikant. Heltidsanställda är mer utsatta än deltids- eller timanställda. Om
arbetslivserfarenheten ökar med en enhet ökar även utsattheten för hot marginellt med 0,260 enheter när andra variabler konstanshålls, men även här är sambandet inte statistiskt signifikant. Stressnivån är något som påverkar utsattheten för hot och våld, vilket även funnits i tidigare forskning (Cuoto et. al 2009) och i detta fall är sambandet signifikant med p-värdet 0,02. Om nivån av stress ökar med en enhet ökar utsattheten för hot med 1,524 enheter när andra variabler konstanthålls. Variablerna nedan är inte starkt korrelerade med varandra, vilket betyder att det inte råder multikollinearitet i modellen.
I kolumnen längst till höger kan man utläsa respektive oberoende variabels oddskvot, där ett värde över ett innebär ökade odds för att få värdet 1 på den beroende variabeln, i detta fall att bli utsatt för hot. Det är alltså endast ökad ålder som minskar oddset för att bli utsatt för hot.
Tabell 6 logistisk regression utsatthet för hot
B S.E. Wald Df Sig. Exp(B)
Kön 1,707 0,762 5,016 1 0,025* 5,513 Ålder.stigande -0,427 0,213 4,037 1 0,045* 0,652 Anställningsform 0,928 0,774 1,435 1 0,231 2,529 Arbetslivserfarenhet.stigande 0,26 0,384 0,457 1 0,499 1,297 Stressnivå.stigande 1,524 0,487 9,808 1 0,002* 4,591 Constant -1,825 1,317 1,921 1 0,166 0,161
Korrelationen är signifikant på 0,05 nivån *
I tabell 7 nedan visas i vilken utsträckning modellen med hjälp av de fem oberoende variablerna ”gissar rätt” när det gäller utsattheten för hot. Av de 22 respondenter som inte blivit utsatta för hot gissade modellen rätt på åtta av dem, men av de som blivit utsatta för hot var träffsäkerheten bättre. 49 av totalt 54 gånger gissade modellen rätt vilket leder till att modellen totalt gissade rätt i 75 % av fallen.
Tabell 7
Classification Table
Observerat
Predicerat
Utsatt för hot Procent
korrekt
Nej Ja
Utsatt för hot Nej 8 14 36,4
Ja 5 49 90,7
Total procent 75
a. The cut value is ,500
Logistisk regression utsatthet för våld
I tabell 8 nedan visas en logistisk regression över utsattheten för våld under 2014. Även i detta fall saknas tre respondenter i analysen på grund av missade svar på aktuella variabler. Kön påverkar utsattheten av våld, och män är i snitt utsatta för fler fall av våld än kvinnor under 2014, vilket är ett statistiskt signifikant samband när andra variabler konstanthålls. Åldern har viss inverkan, men sambandet är inte signifikant. För varje enhet åldern ökar, ökar även utsattheten för våld med 0,33 enheter när andra variabler konstanthålls. Anställningsformen påverkar också utsattheten för våld, och om en deltids-/timanställd blir tillsvidareanställd ökar utsattheten för våld med 1,951 enheter när andra variabler konstanthålls. Till skillnad från när det gällde utsattheten för hot är anställningsformen när det gäller utsatthet för våld statistiskt signifikant. Arbetslivserfarenhet påverkar utsattheten marginellt, och när erfarenheten ökar med en enhet minskar utsattheten för våld med 0,003 enheter när andra variabler konstanshålls. Dock är sambandet inte statistiskt signifikant. Även variablerna i denna modell saknar multikollinearitet, det vill säga att de inte har en stark korrelation med varandra.
Även i denna tabellens kolumn längst till höger kan oddskvoten utläsas, och arbetslivserfarenhet är den enda oberoende variabel som minskar oddset att utsättas för våld, även om skillnaden är liten.
Tabell 8 logistisk regression utsatthet för våld
B S.E. Wald Df Sig. Exp(B)
Kön 1,239 0,602 4,236 1 0,04* 3,454 Ålder.stigande 0,033 0,206 0,026 1 0,872 1,034 Anställningsform 1,951 0,889 4,82 1 0,028 7,038 Arbetslivserfarenhet.stigande -0,003 0,388 0 1 0,993 0,997 Stressnivå.stigande 1,113 0,395 7,961 1 0,005* 3,044 Constant -4,696 1,421 10,926 1 0,001 0,009
Korrelationen är signifikant på 0,05 nivån *
I tabell 9 nedan kan utläsas hur väl modellen gissade rätt på utsattheten av våld med hjälp av de fem utvalda variablerna. Av de som inte blivit utsatta för våld gissade modellen rätt på 42 av 48 fall. Av de som blivit utsatta var träffsäkerheten lägre och ger en total träffsäkerhet på 69,7 %.
Tabell 9 Classification Tablea Observerat Predicerat Utsatt för våld 2014 Procent korrekt Nej Ja Utsatt för våld 2014 Nej 42 6 87,5 Ja 17 11 39,3 Total procent 69,7
a. The cut value is ,500
I frågan om tolerans i enkäten har 32,9 % av respondenterna uppgett att de tycker att man som tågvärd borde ha högre tolerans gällande spydiga kommentarer och liknande jämfört med andra yrkesgrupper. Nästan hälften av respondenterna 45,6 % uppger även att deras nivå av tolerans har höjts sedan de började arbeta som tågvärd. Ett flertal har intill frågan skrivit i fritext att trots att de höjt sin nivå av tolerans borde det inte behövas.
Gällande gränsen för statistisk signifikans menar Field (2013) att gränsen på 0,05 inte alltid behöver betyda att det är signifikant. Antalet som undersöks i studien spelar en stor roll, då det endast krävs små förändringar i större urval för att få ett samband som är statistiskt signifikant på 5 % nivån. På samma sätt kan ett för litet urval göra att samband missas då det krävs stora effekter av sambandet för att skapa signifikans (a.a.).
Resultaten från enkäten som genomfördes 2010 kommer jämföras med den nu genomförda enkäten för att undersöka om resultaten skiljer sig från varandra. Enkäten och sammanställningen av de anställdas svar och utvalda delar av resultatet kommer redovisas för att sedan kunna återkoppla och jämföra med undersökningen som genomförts i denna uppsats och se om resultaten skiljer sig från varandra.
De flesta frågornas besvaras genom att kryssa i en av sju rutor numrerade 1-7, där 1= stämmer helt och 7= stämmer inte alls. I sammanställningen redovisas
medelvärdet av svaren samt en färg som visar om resultatet är en förändring jämfört med innan 2010. Fyra förändringsnivåer är möjliga; ingen förändring, liten försämring, stor försämring samt extrem försämring.
Totalt deltog 84 tågvärdar i undersökningen varav 32,14 % kvinnor och 67,86 % män. En fjärdedel av respondenterna uppgav att de utsatts för hot och/ eller våld under fredag och/ eller lördag kväll under 2010. Lite lägre var utsattheten mellan söndag kväll och torsdag kväll, då 15,49 % utsattes för hot och/ eller våld. När det gäller utsattheten på helgkvällarna var det framförallt fyra sträckor som angavs mest frekvent. På sträckorna Helsingborg- Hässleholm, Hässleholm- Kristianstad, Helsingborg- Åstorp och Ystad- Malmö hade var femte utsatt respondent arbetat på vid det aktuella tillfället.
Mellan söndag och torsdag tillkom en utöver de ovan nämnda fyra sträckorna, Ystad- Malmö. Ystad- Malmö var mest frekvent angiven som sträcka där respondenterna utsattes, hela 36 % av de som blivit utsatta hade blivit utsatta på just den sträckan. Anmälningsbenägenheten varierade mellan 52 % på fredag- och lördagkvällar, och 63 % mellan söndag och torsdag kväll.
DISKUSSION
I Diskussionen kommer först resultatet diskuteras och jämföras med den tidigare forskningen på området. Dels för att se om den tidigare forskningen visar samma resultat som den nu genomförda undersökningen och dels för att försöka jämföra den tidigare undersökningen som Arriva Tåg AB gjort med den nu genomförda undersökningen.
Resultatdiskussion
Den totala andelen som utsattes för hot under det senaste året är 71,4 %, och andelen som utsattes för var våld 35 %. I Cuoto et. al (2009) är de två variablerna sammanslagna till en och visar att det senaste året har 64,3 % blivit utsatta för hot eller våld. I samma studie fann forskarna ett samband mellan erfarenhet och utsatthet för hot, något som även kan appliceras på Arriva Tåg ABs tågvärdar då ökad arbetslivserfarenhet ökar utsattheten för våld. Detta resultat är motsatt vad Arbetsmiljöverket (2010) har funnit i sina studier, där utsattheten är högre bland de med lite yrkeserfarenhet. Arbetsmiljöverket (2010) har vidare funnit att kön och ålder är faktorer som påverkar utsattheten för både hot och våld.
Resultaten i Arbetsmiljöverkets studie (2010) visar dock inte samma resultat som undersökningen som genomförts på Arriva Tåg AB. När det gäller kön menar Arbetsmiljöverket att kvinnor är mer utsatta än män vilket inte är fallet bland tågvärdarna i denna studie där männen utsätts i större utsträckning. En tänkbar
anledning kan vara att andelen kvinnor i undersökningen gjord av
Arbetsmiljöverket (2010) är mycket högre än bland tågvärdarna. Detta på grund av att den studien är inriktad på klientvåld, och därmed fångar upp utsattheten inom vård och omsorg vilket är en yrkesgrupp med kraftig snedfördelning gällande kön (a.a.). När det gäller ålder visar både Arbetsmiljöverket och denna studie att ju äldre respondenten är, desto mindre är risken att bli utsatt för hot och våld i arbetet. Eventuella skillnader i resultat mellan den nu genomförda studien och Arbetsmiljöverkets kan till viss del tänkas bero på skillnader mellan de klienter som utsätter personal för hot och våld. Det kan finnas skillnader i typ av klient i de olika yrken som undersökts av Arbetsmiljöverket jämfört med
tågvärdarna. Personal inom vård och omsorg bör komma närmare och ha en annan kontakt med sin klient jämfört med tågvärdar, och tågvärdar har en
kontrollfunktion gentemot sin klient och kan bötfälla vid en regelöverträdelse. Toleransen mellan grupperna är en annan faktor som skulle kunna påverka resultaten, dock är det något som inte går att utläsa ur Arbetsmiljöverkets undersökning.
Den brittiska studien (Rail Safety and Standards Board 2014) har inte undersökt skillnader i utsattheten mellan kön, ålder eller andra variabler utan endast som helhet och kan därför inte jämföras med denna studie.
När det gäller den tidigare genomförda undersökningen på Arriva Tåg AB visar den lägre resultat i utsattheten av hot och våld. 25 % angav att de utsatts på helgdagar och cirka 15 % angav att de utsatts på veckodagar. I denna studie visade utsattheten på högre siffror, 35 % uppgav utsatthet för våld och 71,4 % uppgav utsatthet för hot. Dock bör det nämnas att deltagandet var något högre vid Arriva Tåg ABs egen undersökning, samt att antalet tågvärdar ökat sedan dess vilket ger en procentuell skillnad i andelen respondenter som deltar. Även antalet sträckor som bemannas har ökat, samt en till depå har kommit till sedan 2010 (Hampus Åqvist, personlig kommunikation 9 april 2015). Något som inte undersöks i undersökningen från 2010 är skillnaden i utsatthet mellan män och kvinnor, vilket skulle vara intressant att jämföra. Framförallt då denna studie funnit att män är mer utsatta än kvinnor, och att deltagandet i studien från 2010 inte var jämnt fördelad mellan könen. Det som inte får glömmas, både gällande undersökningen 2010 och den nu genomförda undersökningen är mörkertalet, den utsatthet som inte anmäls. För det första går det inte att med säkerhet uttala sig om utsattheten bland de som inte besvarat enkäterna, och för de andra visar resultatet i den nu genomförda undersökningen att antalet fall av hot och våld är fler än vad som anmälts.
I den logistiska regressionen om utsatthet för våld redovisades att
anställningsformen påverkar utsattheten för våld. De som är tillsvidareanställda utsätts i högre grad för våld än de som är deltids- eller timanställda. Detta är ett samband som eventuellt kan förklaras med att ju mer en person arbetar desto mer tid spenderas som exponerad. Jobbar en tågvärd en dag i veckan är det ju den enda dagen individen kan utsättas för hot och våld på sin arbetsplats. De tågvärdar som arbetar mera är därmed också mer exponerade.
I ett fall där utsattheten var väldigt hög för både hot och våld övervägdes om att utesluta enkäten då den vid en första anblick ansågs överdriven. Dock gjordes en jämförelse med statistiken över anmälningar av hot och våld från 2014 där det går att utläsa en kod för varje individ. Med hjälp av denna kod konstaterades det att
det fanns individer som utsattes i väldigt hög grad och därför inkluderades enkäten i resultat och analyser då den inte längre ansågs vara överdriven.
Något som skulle kunna påverka resultatet i både den tidigare undersökningen från Arriva Tåg AB och den nu genomförda är att alla tågvärdar eventuellt inte har jobbat på alla sträckor, något som inte undersökts. Det finns inga särskilda uppdelningar, men tågvärdarna tenderar att jobba mest omkring den depå de utgår ifrån(Hampus Åqvist, personlig kommunikation 9 april 2015).
När det gäller ensamarbete och om det skett en eventuell förändring i
trygghetsnivå sedan KGS bevakning börjat bemanna tågen på helgkvällar är för tidigt att uttala sig om. Den största andelen av respondenterna hade vid
undersökningstillfället inte arbetat tillsammans med KGS bevakning och kunde därför inte uttala sig i frågan. Bland de som arbetat med KGS bevakning var det med liten marginal övervikt för de som kände sig mer trygga sedan KGS
bevakning börjat bemanna tågen.
Metoddiskussion
Genom att göra en tvärsnittstudie likt denna kan man undersöka ett flertal fall vid en särskild tidpunkt (Bryman 2011). Eftersom mätningen sker vid ett tillfälle går det inte att uttala sig om vad som hände före eller vad som kan tänkas hända efteråt, men det går att uttala sig om vilka variabler som är sammankopplade (a.a.). Jämförandet mellan undersökningen från 2010 med den nu genomförda studien blir delvis problematisk då variablerna som används i stor utsträckning har olika skalnivå. Förutom skalnivå på variablerna skiljer sig frågorna åt mellan den tidigare undersökningen och den nu genomförda. I undersökningen från 2010 frågas om nivå av förändring i trygghet, medan den nu genomförda
undersökningen frågar om den aktuella trygghetsnivån. Den nu genomförda undersökningen ställer fler frågor, och till viss del andra typer av frågor.
Undersökningen från 2010 frågar om tågvärdens aktivitet i sitt arbete förändrats, medan den nu genomförda undersökningen frågar om vissa arbetsuppgifter inte utförts på grund av en känsla av otrygghet. Om undersökningen från 2010 hade replikerats i denna studie skulle man kunna dra lite större slutsatser om
förändringsnivåer och uttala sig mer om utvecklingen som varit sedan dess. Anledningen till att det inte gjordes var att vetskapen om den tidigare studien framkom så pass långt in i projektet att etikansökan var inskickad och det bedömdes att det inte fanns tid till att skicka in en ny ansökan med en annan enkät.
En annan tänkbar fördel med att replikera studien från 2010 skulle kunna vara att det är en undersökning som genomförts tidigare som respondenterna känner igen och därmed eventuellt ökat svarsfrekvensen. I den nu genomförda studien blev det externa bortfallet hela 64 % vilket bör tas i beaktande vid tolkning av resultaten som presenteras ovan. Eftersom respondenternas anonymitet var av största vikt registrerades inga namn på vilka som fick en enkät. Om man genom kodning anonymiserat skulle det bli möjligt att skicka ut personliga påminnelser till de tågvärdar som inte besvarat enkäten, men detta valdes alltså bort för att respondenterna inte på något sätt skulle kunna identifieras.
Med få undantag är frågornas svarsalternativ ställda i ett horisontellt format, något som Bryman (2011) delvis avråder från. Bryman menar bland annat att det kan göra att respondenten av misstag svarar ett alternativ som inte var meningen. En
