EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ
VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD
2020:79
Unga vuxnas upplevelser av att leva med depression
En litteraturstudie
Examensarbetets titel:
Unga vuxnas upplevelser av att leva med depression En litteraturstudie
Författare: Sara Janfada Balo
Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng
Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK18v Handledare: Malin Jakobsson
Examinator: Lena Nordholm
Sammanfattning
Omkring 190 000 barn och unga vuxna har någon form av psykisk ohälsa idag. Depression blir allt vanligare bland unga vuxna och detta innebär att sjuksköterskan kommer möta dessa personer inom olika verksamheter i vården, och inte bara inom psykiatrin. Det blir betydelsefullt att få en ökad kunskap om unga vuxnas upplevelser av att leva med depression för att kunna möta dessa patienter och deras behov. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med depression. Databaserna Cinahl och PsycINFO användes när vetenskapliga artiklar söktes och litteraturstudien bygger på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Samtliga artiklar lästes och granskades för att kunna få en övergripande förståelse för data som publicerats. Tre olika teman och sju olika subteman kunde identifieras. ”Att dra sig undan”, ”Att vilja ha ett skyddsnät” och ”Att uppleva lidande” var de olika teman som kom fram under analysarbetet. Resultatet visar att unga vuxna upplever sig annorlunda, ensamma, är oroliga och rädda för stigmatisering i samband med sin depression. Sjuksköterskan behöver skapa förutsättningar som kan hjälpa de unga vuxna till att känna hälsa, välbefinnande samt att tro på en ljusare framtid. Att nå patienten är ett viktigt verktyg för sjuksköterskan för att hen ska kunna möta den unga vuxna patienten.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1
Unga vuxna _______________________________________________________________ 1 Psykisk hälsa och psykisk ohälsa _____________________________________________ 2 Depression________________________________________________________________ 2 Stigmatisering _____________________________________________________________ 3 Vårdens möte med den sårbara unga vuxna som lider av depression _______________ 3 Sjuksköterskans ansvar _____________________________________________________ 4 Autonomiprincipen och icke skada principen ___________________________________ 5
PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 5 SYFTE ______________________________________________________________ 6 METOD _____________________________________________________________ 6 Data _____________________________________________________________________ 6 Datainsamling _____________________________________________________________ 6 Dataanalys _______________________________________________________________ 7 Etiska överväganden _______________________________________________________ 7 RESULTAT __________________________________________________________ 8
Att dra sig undan __________________________________________________________ 8 Att känna sig annorlunda __________________________________________________________ 8 Att vara rädd för stigmatisering _____________________________________________________ 9 Att vilja ha ett skyddsnät ___________________________________________________ 9
Att vilja bevara sina sociala relationer _______________________________________________ 10 Att ha identitetsproblem och vilja vara som alla andra __________________________________ 10 Att uppleva lidande _______________________________________________________ 11
Att fastna i sitt lidande ___________________________________________________________ 11 Att normalisera lidande __________________________________________________________ 11 Att leva med rädsla, oro och ensamhet ______________________________________________ 12
DISKUSSION _______________________________________________________ 13 Metoddiskussion __________________________________________________________ 13 Resultatdiskussion ________________________________________________________ 14 Hållbar utveckling ________________________________________________________ 17 SLUTSATSER _______________________________________________________ 18 Kliniska implikationer _____________________________________________________ 18 REFERENSER ______________________________________________________ 19 BILAGOR __________________________________________________________ 23
Bilaga 1. Sökhistorik ______________________________________________________ 23 Bilaga 2. Artikelöversikt ___________________________________________________ 24
INLEDNING
Vi kan alla någon gång känna oss ledsna eller nedstämda. Depression är ett allvarligare tillstånd som pågår under en längre tid och det ökar allt mer bland unga i samhället idag. Av de unga vuxna som diagnostiserats med depression återinsjuknar 35–75 procent inom ett till fem år och tio år efter första diagnos har närmare en tredjedel fortfarande behov av psykiatrisk vård. Att vara ung vuxen med depression innebär förutom ohälsa bland annat trötthet, nedstämdhet och känslor av hopplöshet och även svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Att leva med depression kan därmed innebära att livet påverkas på flera sätt (Socialstyrelsen 2017; Vårdgivarguiden 2020).
Under den verksamhetsförlagda utbildningen mötte jag unga vuxna med psykisk ohälsa, bland annat i form av depression. Jag insåg då att depression är vanligt hos unga vuxna och att sjuksköterskan kommer oavsett vårdverksamhet, möta dessa patienter då de behöver vård. Att ha kunskap om hur det är att leva med depression som ung vuxen förbättrar sannolikt mötet med patienten. Med denna uppsats, vill jag presentera en kunskapsöversikt över unga vuxnas upplevelser av att leva med depression samt öka kunskapen hos allmänsjuksköterskor och annan vårdpersonal.
BAKGRUND
Unga vuxnas upplevelse av att leva med depression är centralt i denna studie. För att vägleda läsaren ges därför en bakgrund om den unga vuxna personen, om psykisk hälsa och ohälsa samt om depression. Därefter beskrivs den stigmatisering som finns runt depression och vårdens möte med denna sårbara och lidande patientgrupp. Avslutningsvis beskriver bakgrunden sjuksköterskans ansvar samt vikten av autonomiprincipen och icke skada principen i samband med vård av den unga vuxna med depression.
Unga vuxna
Begreppet ung vuxen har ingen samstämmig åldersintervall i litteratur eller i forskningsstudier. Men det handlar om tiden då personen både är ung och vuxen. En av de vanligaste åldersintervallen som nämns är mellan 20 – 30 år gamla (Hwang, Frisén & Nilsson 2018, s. 22), men kan också beskrivas börja i 16 års ålder. Under 2019 fanns det 606 696 unga vuxna män och 549 912 unga vuxna kvinnor i Sverige mellan 16–25 år (Statistikmyndigheten 2020). Perioden som omfattas av att vara ung vuxen innefattar en tid då individen funderar över vem hen är och hur hens vuxna liv ska utvecklas. Hen funderar även på arbete, utbildning, nära relationer och karriär. Det är en känsla av att vara ”mitt emellan” och varken vara ung eller vuxen (Arnett 2004; 2013, se Hwang, Frisén & Nilsson 2018, s. 12). Tiden som ung vuxen rymmer inte enbart positiva aspekter, utan det finns även saker som kan uppfattas som ansträngande och svårt. Det kan handla om att kunna klara sig själv, kunna fatta egna beslut samt kunna stå på sina egna ben (Hwang, Frisén & Nilsson 2018, s. 12).
Psykisk hälsa och psykisk ohälsa
God psykisk hälsa anses vara en resurs som hjälper oss att hantera livets utmaningar. Psykisk hälsa innehåller både positiva och negativa dimensioner och de kan påverkas av biologiska faktorer. Den positiva dimensionen kan handla om att uppleva välbefinnande, meningsfullhet och känna lycka i sin tillvaro. Detta kan uppnås genom att ha goda sociala relationer samt att hen känner delaktighet i samhället och kan hantera livets upp och nedgångar. Den negativa dimensionen kan vara psykisk ohälsa i form av oro och nedstämdhet (Folkhälsomyndigheten 2020c). Psykisk ohälsa är ett övergripande begrepp som handlar om diagnostiserade psykiska sjukdomar som exempelvis schizofreni, depression och ångestsyndrom men också om lättare självrapporterade psykiska besvär som nedstämdhet och oro (Socialstyrelsen 2017).
Omkring 190 000 barn och unga vuxna har någon form av psykisk ohälsa idag. Det motsvarar 15 procent av unga kvinnor samt 10 procent av flickor, pojkar och unga män. Unga kvinnor i åldern 18–24 är mest drabbade. De senaste 20 åren har den psykiska ohälsan bland unga vuxna i Sverige ökat påtagligt, mer än i de andra nordiska länderna (Socialstyrelsen 2017). Psykiska påfrestningar kan börja vid mitten av tonåren. Unga kan uppleva påfrestningar från flera olika håll genom livet som sociala relationer, materiella tillgångar, utseende och prestationer i skolan. Tillsammans kan allt detta skapa en känsla av att inte räcka till (Folkhälsomyndigheten 2019). God självkänsla och goda sociala relationer är faktorer som kan bidra till en positiv psykisk hälsa medan missbruk, konflikter i familjen och känslan av att inte passa in, är faktorer som kan bidra till psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten 2020c).
Barn och unga vuxna som diagnostiserats med depression riskerar långa sjukdomsförlopp med fortsatt behov av läkemedelsbehandling samt finns det även en förhöjd risk för suicidförsök och suicid över tid. Nästan 800 000 människor dör på grund av självmord varje år i världen. Självmord är den näst största dödsorsaken hos 15–29 åringar. Det kan även uppstå svårigheter med att till exempel fullfölja utbildning, eftersom gruppen med psykisk ohälsa har allt större utsträckning lägre utbildning än de unga som inte har vårdats för depressioner eller ångestsyndrom. En ökad kunskap om utvecklingen kan hjälpa hälso-sjukvården att möta behovet som uppstår av en försämrad psykisk hälsa bland unga (Socialstyrelsen 2017; World Health Organisation 2020).
Depression
World Health Organisation (2020) beskriver depression som ett allvarligt hälsotillstånd och anser att depression är det mest funktionsnedsättande hälsoproblemet i världen. Depression är ett stort folkhälsoproblem och är den vanligaste psykiatriska diagnoserna i Sverige. Depression utgör den enskilt största orsaken till funktionsförlust eller förlust av levnadsår med nedsatt hälsa (Folkhälsomyndigheten 2019). Personen som drabbats av depression kan ha två eller flera sjukdomstillstånd samtidigt. Till exempel kan ångestsyndrom och smärtproblematik även förekomma hos denna grupp (Socialstyrelsen 2020).
Depression kännetecknas av ihållande sorg och brist på intresse eller glädje i tidigare givande eller roliga aktiviteter. Även störd sömn, nedsatt aptit och koncentrationssvårigheter är vanliga (World Health Organisation 2020). En studie gjord
av Lisznyai, Vida, Nèmeth och Benczùr (2014) visar att manligt kön och ekonomisk situation är signifikanta antecedenter för depression i tidig vuxenålder. Vidare har studien kommit fram till att den sociala miljön som vänskapskvaliteten och universitetsatmosfären är framträdande faktorer som kan bidra till en högre nivå av depression. Personen kan få förändrade beteenden som till exempel att hen drar sig undan och slutar med aktiviteter som hen i vanliga fall tycker om att göra. Vissa av de deprimerade kan bli aggressiva, börja skolka, dricka alkohol samt ta droger. Effekterna av depression kan vara långvariga eller återkommande och kan dramatiskt påverka en individs förmåga att fungera och leva ett givande liv. Orsakerna till depression inkluderar komplexa interaktioner mellan sociala, psykologiska och biologiska faktorer. Livshändelser som motgångar under barndom, förlust och arbetslöshet är faktorer som kan leda till depression (Barn- och ungdomspsykiatri 2020; World Health Organisation 2020).
Stigmatisering
Unga vuxna med depression kan uppleva sig bli stigmatiserade. Stigmatisering betyder att en grupp människor anses avvika från normen vilket gör att de pekas ut samt förknippas med negativa stereotyper. Det kan leda till diskriminering och sämre bemötande till exempel inom vården och i arbetslivet. Personen som blir stigmatiserad kan känna skam vilket kan leda till att hen vill dölja sina besvär och inte söker hjälp (Folkhälsomyndigheten 2020a).
Sämre självkänsla och sämre tilltro till sin egen förmåga att klara något kan vara konsekvenserna av stigmatisering. Det har visat sig att personer med psykisk ohälsa får ett sämre bemötande från vården och sämre behandling för fysiska hälsoproblem. Stigmatisering kan även leda till att individen inte söker vård alls för att hen vill undvika att få bekräftelse för sin psykiska ohälsa. Många av dessa hindras från att berätta hur hen mår psykiskt, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser för både den psykiska och fysiska hälsan. Personer med psykisk ohälsa riskerar få sämre livsvillkor än andra, till exempel genom sämre förutsättningar i arbetslivet, får svårare att genomföra utbildning samt att hitta bostad. Allt detta kan hända på grund av stigmatisering. Genom att minska stigmatiseringen av personer med psykisk ohälsa kan det främjas en god och jämlik psykisk hälsa vilket förebygger den psykiska ohälsan och självmorden bland befolkningen (Folkhälsomyndigheten 2020a).
Vårdens möte med den sårbara unga vuxna som lider av depression
Den unga vuxna personen som har depression kan komma att behöva vård, inte bara inom psykiatrin utan också inom andra verksamheter. De kan inför mötet med vården känna lidande och sårbarhet i samband med depressionen, vilket behöver tas i beaktande. Sårbarhet kan vara en resurs för att vården ska förstå och uppfatta patientens behov och önskemål. Vården behöver värna och respektera unga vuxnas sårbarhet. Här har sjuksköterskan en viktig roll, att genom kommunikation lära känna den unga vuxna för att kunna främja hens behov (Svensk sjuksköterskeförening 2016). Ett vårdande utifrån patientperspektivet innebär att respektera alla människors lika värde, ta hänsyn till deras värdighet, autonomi, integritet och sårbarhet samt att se individen i hens sammanhang. En vård där patienten blir lyssnad till och har möjlighet att vara delaktig i
sin vård möjliggör att patienten kan känna tillit och hopp för sjukvården samt att hen kan känna mening och sammanhang i livet (Dahlberg & Segesten 2010, ss. 126–128). Sjuksköterskan uppmärksammar den enskilda patientens hälsa, sjukdom och lidande genom att beakta hens livsvärld (Ekebergh 2015c, ss. 18–19). Enligt Ekebergh (2015b, s. 28) innebär hälsa att kunna uppleva välbefinnande, att ”må bra” samt att vara i stånd till att genomföra sina livsprojekt, som innebär att göra det som har ett värde i livet. Hälsa rör hela människan och det är en upplevelse av att vara i balans. Det kan handla om en känsla av inre balans och en känsla av jämvikt i relation till sina medmänniskor. Livsvärlden framhålls genom att lyssna till patientens berättelse, upplevelser och erfarenheter. För att kunna möta och förstå en persons livsvärld behövs öppenhet och intresse för personen. Det vill säga att faktiskt vilja förstå hens situation och förstå det på ett nytt sätt. Patienten är den främsta experten på sin sjukdom, sin hälsa, sitt lidande och på sin livssituation (Ekebergh 2015a, s. 70; Ekebergh 2015c, ss. 18–19). I samband med vårdsituationer med frånvaro av en god vård kan ett vårdlidande uppstå för den unga vuxna med depression. Istället för att lindra lidandet, kommer lidandet att öka och mötet med patienten gör hen osäker, arg, ledsen, osedd eller kränkt (Arman 2015b, s. 43).
Tidigare forskning (McCarthy, Downes & Sherman 2008) visar att unga vuxna upplevde en mängd känslomässig smärta i samband med sin depression, vilket tyder på att de slutade umgås med sina vänner och var ledsna utan någon anledning. De unga vuxna satt ensamma och upplevde att ingen vill vara omkring dem, de kände sig hopplösa, hade svårt att sova, uppvisande fysiska symtom som viktökning, magbesvär, huvudvärk och sömnproblem samt självmedicinerade de sig med alkohol och droger. Även om de unga vuxna ansåg att deras medicinering har varit till hjälp, var inte denna effekt det övergripande fokuset. Istället litade de unga vuxna på vårdpersonal som hjälpte dem till att må bättre. Det har visat sig att en del av dessa unga vuxna förlitade sig på en mellanhand, som en förälder. Det var föräldern som ledde dem till någon utbildad som kunde hjälpa dem. En annan forskning (Granek 2006) visar att utvecklingsfaserna är varierande från individ till individ samt att lidande kan uppstå vid depression, men det kan variera i grad eftersom varje individ har olika livsförutsättningar. Forskningen visar att unga vuxna har en önskan att ha kontakt med andra människor utan att känna sig värdelös och självkritisk vid samspel med andra individer. Känslan av att vara obekväm kring andra människor, gjorde att de unga vuxna drog sig undan från andra och det ledde till isolering. Att känna sig förvirrad var även en upplevelse som uppkom i samband med depression och unga vuxna upplevde det som att gå vilse i en dimmig dis. De upplevde också en djup sorg och smärta som ledde till fysiska besvär.
Sjuksköterskans ansvar
Sjuksköterskans arbete styrs av hälso- och sjukvårdslagen och patientlagen. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) 3 kap 1§ ska vårdpersonalen kunna ge en god vård och bidra till en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Patientlagen (SFS 2014:821) stärker och tydliggör patientens integritet, självbestämmande samt delaktighet.
Sjuksköterskans ansvar är att se till att den unga vuxna får ökade möjligheter till att förbättra, bibehålla samt återfå sin hälsa, kan sköta sin sjukdom, hälsoproblem eller funktionsnedsättning samt uppnå välbefinnande och bästa livskvalitet fram till döden. All omvårdnad ska utgå från mänskliga rättigheter, hänsyn till unga vuxnas tro, självbestämmande, värdighet och integritet. Sjuksköterskan ska kunna ge en sådan vård som bidrar till att unga vuxna patienter och deras närstående blir sedda och uppfattas som unika personer med individuella behov, resurser, förväntningar och värderingar. Mötet med patienten ska utgå från patientens berättelser och karaktäriseras av en gemensam öppenhet för varderas kunskap där vården utformas i partnerskap. Utifrån patientberättelsen ska sjuksköterskan kunna förstå vad hälsa betyder för den enskilda unga vuxna patienten och i team kunna skapa förutsättningar för att hälsa ska uppnås (Svensk sjuksköterskeförening 2017). För att kunna stödja och stärka patientens hälsa samt livskraft behöver sjuksköterskan se och lyssna på den unga vuxnas upplevelser och erfarenheter av sin situation och hur livet verkar (Ekebergh 2015b, ss. 32 – 33).
Det är viktigt att förstå att unga vuxna patienter har styrkor och förmågor, att de är sårbara och svaga för att kunna stödja deras hälsoprocess, det vill säga att kunna möta deras verkliga behov (Ozolins & Höberg 2017, s. 73). Genom att ha en förståelse för patientens livsvärld kan sjuksköterskan skapa en grund till hälsa och välbefinnande, då livsvärlden är unik för varje enskild person (Ekebergh 2015c, s. 19).
Autonomiprincipen och icke skada principen
Det är viktigt att unga vuxnas rättigheter till autonomi respekteras. Autonomiprincipen innebär individens förmåga samt möjlighet till självbestämmande över sitt egna liv. För att en person ska kunna vara autonom behöver hen ha önskningar, ha beslutskompetens och vara handlingseffektiv (Sandman & Kjellström 2013, s. 201). Sjuksköterskan ska se till att inte sätta den unga vuxna i ett sämre läge än hen hade sedan innan samt minimera den unga vuxnas lidande. Enligt Sandman och Kjellström (2013, s. 371) innebär icke skada principen att individer har en skyldighet att inte skada varandra.
PROBLEMFORMULERING
Depression är ett av de mest funktionsnedsättande hälsoproblem i världen och andelen unga vuxna som drabbas av det har ökat. Depression kännetecknas av ihållande sorg och brist på intresse, brist på glädje, störd sömn, nedsatt aptit, koncentrationssvårigheter och förändrade beteenden. Effekterna av depression kan vara långvariga och återkommande. Då depression är vanligt förekommande bland unga vuxna innebär det att sjuksköterskan kommer möta dessa personer inom olika verksamheter i vården, och inte bara inom psykiatrin. Det är därmed betydelsefullt att få ökad kunskap om unga vuxnas upplevelse av att leva med depression för att kunna möta dessa patienter och deras behov för att möjliggöra förbättringar av vårdandet av denna patientgrupp var helst de söker vård.
SYFTE
Syftet med denna studie är att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med depression.
METOD
Data
Litteraturstudie valdes som metod för att kunna få en klar översikt över unga vuxnas upplevelser av att leva med depression. För att kunna besvara syftet med studien har relevanta artiklar sökts och granskats. En litteraturstudie har gjorts utifrån en modell som Friberg beskrivit (2017, ss. 141–152). En litteraturstudie handlar om att kartlägga det nuvarande kunskapsläget genom att studera aktuell befintlig forskning. Litteratursökningen består av en inledande och en egentlig litteratursökning. För att kunna avgränsa och formulera forskningsproblemet gjordes en inledande litteratursökning för att ta reda på vad som fanns publicerat inom området. Därefter gjordes den egentliga litteratursökningen för att kunna samla in data till uppsatsen. Artiklarna som användes till denna uppsats har granskats efter Fribergs granskningsmall för att kunna bekräfta att artiklarna har en god forskningskvalitet (Friberg 2017, ss. 40, 44, 108, 187–188). Litteraturstudiens syfte avgjorde vilken design artiklarna skulle ha och nio kvalitativa artiklar utgör data för studien.
Datainsamling
Datainsamling gjordes av vetenskapliga artiklar som söktes i olika databaser som Cinahl och PsycINFO. Inklusionskriterierna för artikelsökningarna begränsades till att artiklarna skulle vara 10 år gamla mellan 2009–2019, uppfylla kriterierna för Peer reviewed, vara skriven på engelska samt att deltagarna skulle vara unga vuxna, det vill säga mellan 20–30 år gamla. För att kunna avgränsa området kombinerades relevanta sökord som depression, experiences, young adults, qualitave, young people, narratives, gender, help seeking och adolescents (se bilaga 1 för en mer utförlig beskrivning av sökhistoriken). För att få fram bra urval av artiklar användes boolesk söklogik. Detta användes för att visa hur de utvalda sökorden kombinerats. Det booleska söksystemet utgår från olika sök-operatörer som till exempel AND, OR och NOT. Operatören som användes i denna uppsats var AND (Östlundh 2017, s. 72). De flesta artiklar som hittades, beskrev ungdomar och unga vuxna mellan 14–30 år gamla. Författaren valde till en början att endast använda sig av de artiklar där deltagarna var mellan 16–25 år gamla. Eftersom artiklarna som beskrev unga vuxnas upplevelser av att leva med depression, inte var tillräckligt många valde författaren till uppsatsen att inkludera två artiklar som beskrev ungdomarnas upplevelse av att leva med depression, för att kunna få fram ett mer utförligt resultat. Författaren tog inte hänsyn till deltagarnas eventuella farmakologiska behandling när artiklar söktes, eftersom syftet med litteraturstudien var att få fram upplevelserna som uppstår vid depression bland unga vuxna. Exklusionskriterier var depression i samband med graviditet och förlossning, hiv, cancer samt artiklar som beskrev depression utifrån vårdarens eller närståendes perspektiv.
Eftersom sökningen i databaserna inte gav tillräckligt antal artiklar, gjordes även sekundärsökningar utifrån tidigare hittade artiklar för att kunna få fram ett slutresultat med en god kvalitet. Sekundärartiklarna som hittades var mellan 2005 och uppåt i tidsintervallet, vilket gjorde att författaren inkluderade tre artiklar som var äldre än 10 år. Genom att göra sekundärsökningar, tog inte sökprocessen en längre tid (Östlundh 2017, s. 78).
Dataanalys
Författaren utgick ifrån Fribergs analysmetod när dataanalysen skulle genomföras. En litteraturstudie ska alltid genomgå ett antal analyssteg enligt Friberg (2017, ss. 148 - 150). Samtliga artiklar lästes flera gånger av författaren för att kunna få en övergripande förståelse för data som samlas in. Sedan dokumenterades studiernas syfte, metod, urval, datainsamling, dataanalys, etiska överväganden och resultat i en översiktstabell (se bilaga 2). Genom att göra en översiktstabell skapas en överskådlighet som grund för den fortsatta analysen av data. Detta är även en hjälp för att kunna få struktur på det material som analyseras.
När artiklarna lästes igenom färgmarkeras allt innehåll som svarade mot studiens syfte. Alla färgmarkeringar i artiklarna lästes sedan igenom och författaren började fundera över likheter och skillnader mellan artiklarna. Vid sidan av färgmarkeringen skrevs en liten notering för vad färgmarkeringen handlade om. Samma notering användes om fler av de valda artiklarna tog upp liknande ämne. Skillnaderna mellan artiklarna markerades med olika färger för att kunna få en sammansättning av analysarbetet (Friberg 2017, ss. 148–149). Strukturen formades genom att författaren gick från en helhet till delar och sammantaget kunde tre olika teman samt sju olika subteman identifieras (tabell 1).
Etiska överväganden
Denna litteraturstudie kräver ingen etikprövning eftersom det inte är en empirisk studie som genomförs. Enligt etikprövningsmyndigheten (2020) behöver forskare skicka in en ansökan om prövning, om det ska ske forskning på människor eller på mänsklig vävnad. Författaren till den här litteraturstudien har följt ett etiskt förhållningssätt även om det inte var väsentligt för just studier på kandidatnivå. Artiklarna som valdes till denna litteraturstudie, har granskats systematiskt ur ett etiskt perspektiv och författaren har endast använt sig av de artiklar som går att försvara etiskt eller genomgått etisk prövning. Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet är de fyra etiska grundkraven som ingår i forskningsetiken. Dessa grundkrav behöver vara uppfyllda för att kunna använda sig av de valda artiklarna. Informationskravet innebär att deltagarna i studien ska få muntlig och skriftlig information om studien. Samtyckeskravet handlar om att deltagarna har rätt att själva få bestämma om de vill medverka i studien samt har de rätt att avsluta sin medverkan i studien när som helst. Konfidentialitetskravet har den betydelsen att uppgifterna som deltagarna lämnar ska skyddas på ett säkert sätt, för att obehöriga inte ska kunna ta del av uppgifterna. Nyttjandekravet går ut på att den information som samlas in om varje enskild deltagare får bara användas för forskningsändamålet (Olsson & Sörensen 2011, ss. 84–85).
RESULTAT
Litteraturstudiens resultat är baserat på en sammanställning av nio vetenskapliga artiklar. Resultatet beskriver unga vuxnas upplevelser av att leva med depression i tre teman; Att dra sig tillbaka, att vilja ha ett skyddsnät och att uppleva lidande. De tre temana består sedan av två eller tre subteman (tabell 1).
Tabell 1 Översikt över teman och subteman
Tema Subtema
Att dra sig undan Att känna sig annorlunda
Att vara rädd för stigmatisering Att vilja ha ett skyddsnät Att vilja bevara sina sociala relationer
Att ha identitetsproblem och vilja vara som alla andra
Att uppleva lidande Att fastna i sitt lidande Att normalisera lidande
Att leva med rädsla, oro och ensamhet
Att dra sig undan
Det första temat fokuserar på att unga vuxna drar sig undan från sin familj och sina vänner. Unga vuxna har funderingar på hur andra i deras omgivning kommer att reagera på deras depression. Temat utgörs av två subteman: att känna sig annorlunda och att vara rädd för stigmatisering.
Att känna sig annorlunda
Unga vuxna drar sig undan från sina sociala relationer på grund av att de känner sig annorlunda, även om vännerna inte vet något om deras diagnos (Bluhm, Covin, Chow, Wrath & Osuch 2014). Enligt Meadus (2007) upplever de unga vuxna sig annorlunda på grund av symtomen som uppstår vilket leder till störningar i skolan, familjen och andra sociala relationer. Det första tecknet som de kunde identifiera som gjorde att de kände sig annorlunda, var stora förändringar i deras humör. Meadus menar även att unga vuxna drar sig undan eftersom de vill vara ensamma och kunna hantera
sjukdomssymtomen. De föredrar att vara ensamma och koppla bort sig från sociala relationer när de känner sig ledsna och ensamma.
De unga vuxna kvinnorna känner sig ”annorlunda” jämfört med hur de kände sig innan sjukdomsförloppet började (Shaw, Dallos & Shoebridge 2009). Många av de unga vuxna känner att deras depressiva störningar och sociala omständigheter gör att de inte kan klara av nuet (Kuwabara, Van Voorhees, Gollan & Alexander 2007). Tanken “varför just jag” kan dyka upp bland de unga vuxnas tankar, när de försöker förstå sin situation med depression och tanken “varför kan jag inte vara som alla andra i min åldersgrupp”, kan ibland också dyka upp (Martínez-Hernáez, DiGiacomo, Carceller-Maicas, Correa-Urquiza, & Martorell-Poveda 2014; Wirback, Forsell, Larsson, Engström & Edhborg 2018).
Att vara rädd för stigmatisering
De flesta av de unga vuxna drar sig tillbaka från sin familj och sina vänner. Unga vuxna har en rädsla för att uppleva stigmatisering och förlust av status, i samband med att någon annan märker att de har någon form av psykisk ohälsa. Ibland dras de tillbaka för att kunna bevara sin befintliga vänskap. Om vännerna blir medvetna om deras situation kommer de att avstå från den vänskapen permanent, menar de unga vuxna. För att kunna skydda sig och kunna bevara sin vänskap, är de hemliga om sin depression och avslöjar inte sin situation för andra utanför deras närmaste familj. Tillbakadragandet påverkas också av deras önskan att avstå från att prata med andra om deras omständigheter, att ge sig själv utrymme och tid att reflektera över sin situation och försöka lösa saker. Men att dra sig tillbaka från andra bidrar till unga vuxnas ensamhet och isolering (McCann, Lubman & Clark 2012). Även Martínez-Hernáez et al. (2014) menar att de unga vuxna är rädda för stigmatisering och innan de söker professionell hjälp utvärderar de sociala konsekvenserna som stigma. Exempelvis kan oroliga unga vuxna förutse stigmatisering som en följd av hjälpsökning när de blir medvetna om att deras lidande är ett problem och sedan försöker de att normalisera sina känslor av sin depression. I allmänhet valde de unga vuxna psykologer eftersom de tror att det är mindre stigma involverat än att träffa en psykiatriker. De flesta av de unga vuxna associerade psykiatriker endast med farmakologisk behandling, som de anser är nödvändigt för personer som lider av något som är betydligt värre än ”normal depression”. Det finns variationer mellan hur mycket de unga vuxna ser på stigmatisering som ett problem för sig själva, men alla är medvetna om att många har negativa attityder till personer med psykiska sjukdomar. Bluhm et al. (2014) redogör att
en del av de unga vuxna känner att den farmakologiska behandlingen gör diagnosen mer ”verklig” medan vissa av de unga vuxna menar att medicinerna gör att de undviker möta stigma för att de är deprimerade.
Att vilja ha ett skyddsnät
Det andra temat fokuserar på att unga vuxna har en önskan om ett tryggt skyddsnät. De känner att de är i behov av att kunna prata med andra runt omkring dem. Detta tema utgörs av två subteman: Att vilja bevara sina sociala relationer samt att ha identitetsproblem och vilja vara som alla andra.
Att vilja bevara sina sociala relationer
Unga vuxna upplever en önskan och ett behov av att prata med andra än sina föräldrar om hur de känner. De unga vuxna kvinnorna menar att deras syskon, vänner, anhöriga eller partner kan ha en roll för att hjälpa dem att hantera sina humörsvängningar. De bekräftar behovet av att kunna prata med någon vuxen. När det inte finns någon tillgänglig i deras vänkrets och ingen nära släkting är de beredda att prata med och få stöd från skolan eller från ungdomshälsocentral (Danielsson, Bengs, Samuelson & Johansson 2011). Sociala nätverk som familjen och ens vänkrets menar unga vuxna kan hjälpa dem till att lindra det känslomässiga lidandet. De kan tillsammans hitta ett sätt att minimera lidandet, inklusive ett sätt att kunna utvärdera dess svårighetsgrad samt om professionell hjälp behövs eller inte (Martínez-Hernáez et al. 2014). En annan studie (Bluhm et al. 2014) har också kommit fram till betydelsen av personliga relationer för den unga vuxna. Familj och vänner har en central roll för den unga vuxna eftersom de är till stor hjälp för dem. När de unga vuxna har fått diagnosen depression upplever de att allt fler människor omkring de blir mer stödjande. Det finns även en del av de unga vuxna som inte upplever deras föräldrar som stödjande, vilket beror på att de inte har haft ett bra förhållande innan de utvecklade symtom på depression. Unga vuxna upplever att depression är som en oplanerad resa samt känner de inga problem och kan avslöja för andra om sin situation, då de menar att det är ett sätt att börja söka hjälp. Till exempel att gå till sin mamma är oftast det första de unga vuxna gör eftersom det är där de kan hitta trygghet. Men en del av dessa unga vuxna upplever även att deras pojkvän eller flickvän har en stödjande roll för deras sjukdomsresa.
Vänner och familj behövs för att de unga vuxna männen ska kunna initiera vård och för att de ska kunna besöka psykiatriska tjänster (Wirback et al. 2018). Kuwabara et al. (2007) menar att socialt stöd anses vara en viktig del av unga vuxnas dagliga liv. De unga vuxna anser att personer i deras omgivning inte kan förstå upplevelserna hos dem, vilket gör att de kan känna sig ensamma. Många av dessa unga vuxna hanterar sina bekymmer genom att dra sig tillbaka eller upplever en utmaning när de behöver uppföra sig som om inget är fel. Upplevelsen av att känna någon som lyssnar på en och någon som går att lita på, är viktiga egenskaper som påverkar unga vuxnas handlingar av det känslomässiga tillståndet (Meadus 2007).
Att ha identitetsproblem och vilja vara som alla andra
När depressionen blir mer framträdande beskriver McCann, Lubman och Clark (2012) att unga vuxna upplever att deras livskvalité försämras och de anser att det finns flera aspekter av denna process. Självförtroendet och självkänslan minskades i grad samt får de svårigheter att göra de självklara sakerna i deras dagliga liv. Enligt Woodgate (2006) upplever unga vuxna att de blir mer medvetna om de förändringar de upplever till sin självkänsla på grund av sin depression. Det kan vara allt från att känna sig mer eller mindre som sig själv till att inte känna igen sig alls som ”normal”.
För en del unga vuxna tycks depressiva störningar avbryta utvecklingen av deras identitet (Kuwabara et al. 2007). Unga vuxna anser att de spenderar mycket tid på att fundera kring sin identitet och självbild. De grubblar över deras utseenden, handlingar och relationer till andra. Frågor som ”vem är jag?”, ”hur beter jag mig?”, ”hur ser andra på mig?” och ”hur passar jag in?” förbrukar mycket tid och energi, även i situationer
som skulle vara avkopplande och roliga. Den övergripande önskan hos unga vuxna är att vara normal, att kunna vara och uppföra sig som alla andra samt att bli accepterad (Danielsson et al. 2011). De unga vuxna männen upplever att själva depressionen och hjälpsökandet stör deras identitet (Wirback et al. 2018). Även de unga vuxna kvinnorna visar förvirring och frustration när de pratar om sin identitet. Det kan uppstå en extrem sorg bland unga vuxna kvinnor när de har svårigheter att skapa relation med andra. För att kunna förstå sin identitet, kämpar de genom att se sig själva som “tillräckligt bra” (Shaw, Dallos & Shoebridge 2009).
Bluhm et al. (2014) beskriver att unga vuxna hanterar sitt vardagliga liv genom att vidta åtgärder genom att hålla sig aktiva i till exempel arbete eller olika hobbyn. Även om de unga vuxna tycker att deras vänner och familjer är stödjande för dem, vågar de inte alltid berätta om sitt psykiska besvär eftersom de unga vuxna upplever att deras vänner och familjemedlemmar skulle se de på annorlunda sätt.
Att uppleva lidande
Det tredje temat belyser att unga vuxna upplever att deras depression är unik och upplevs olika för var och en av dem. Men vad de hade gemensamt var att lidande uppkom på grund av depressionen. Temat utgörs av tre subteman: Att fastna i sitt lidande, att normalisera lidandet samt att leva med rädsla, oro och ensamhet.
Att fastna i sitt lidande
De unga vuxna anser att en kombination av lidande som orsakas av depressionen samt uppfattningar om hur andra reagerar på deras situation, gör att de tänker på självskada och självmord. Som svar på deras depression och relaterade problem engagerar vissa av de unga vuxna sig i olika former av självskada såsom sorg och alkoholmissbruk, vilket anses vara ett sätt att hantera sin depression (McCann, Lubman & Clark 2012). Vidare beskriver Martínez-Hernáez et al. (2014) att vissa av de unga vuxna menar att lidande är en normal upplevelse. Unga vuxna förlitar sig på sina egna resurser som inkluderar deras sociala nätverk, och anser att professionell hjälp är onödig. När deras lidande inte försvinner utan blir värre, inser de unga vuxna att de inte har tagit sitt hälsoproblem på allvar. Då börjar de unga vuxna få funderingar som vilka resurser de ska söka, om de ska förklara för någon annan om vad som händer med dem och om det skulle kunna leda till en diagnos. Vissa av de unga vuxna menar att hjälpsökandet inte löser problemet med depression, utan gör att lidandet blir ännu mer samt att stigma kan uppstå.
Att normalisera lidande
Unga vuxna anser att “normal depression” är en följd av vardagssituationer som till exempel svårigheter i skolan, problem med familj eller vänner, att vara kär och därför behöver lösningar hittats i vardagen och i sociala relationer. Professionell hjälpsökning bör reserveras för situationer som är mer allvarligare än deras, anser de unga vuxna.
Först ska de vänta och se om symtomen försvinner av sig själv och ta en proaktiv inställning, gå ut med vänner, delta i aktiviteter, lyssna på musik, dansa och gråta. Unga vuxnas uppfattningar om depression är att den är mer benägen att försvinna när den deprimerade står inför den, eftersom hen kontrollerar sina egna upplevelser. Tvärtom
bidrar hjälpsökande förlust av den personliga autonomin och kontroll över sitt egna liv. Ens problem är ens egna och bör lösas av en själv, menar de unga vuxna eftersom de är för personliga för att diskutera med någon annan. Depressiva symtom upplevs som normala bland unga vuxna och de anser därför inte behöva någon behandling ( Martínez-Hernáez et al. 2014). Genom att acceptera depressionen upplever unga vuxna att de är “mänskliga¨ igen och är mindre hjälplösa (Woodgate 2006).
Att leva med rädsla, oro och ensamhet
Depressionen upplevs med både upp och nedgångar som skapar oroliga och smärtsamma stunder. Lidandet upplevs av intensiva känslor i form av ensamhet, ilska, trötthet och dålig förståelse av det dagliga livet. De olika känslorna som unga vuxna upplever leder till att de inte vill gå till skolan eller utföra dagliga aktiviteter. Känslorna som unga vuxna upplever under perioder då deras depression uppträder är inte den enda källan till lidandet. De upplever rädsla för att de ”dåliga” känslorna ska återvända och att inte kunna ta vara på de ”goda känslorna” när deras depression är under kontroll. Rädslan är inte endast förknippad med att de “dåliga känslorna ska återvändas,
utan rädslan för att inte få hjälp finns även hos dessa unga vuxna. För att kunna fortsätta med det dagliga livet trots att skuggan av rädsla finns kvar, inser unga vuxna att de behöver möta sin rädsla. Att möta sin rädsla innebär mycket hårt mentalt och emotionellt arbete men de unga vuxna menar att det är det enda som gör att de kan uppleva att de ”bryter depressionens cirkel”. Upplevelsen av bra självkänsla bidrar till att unga vuxna lättare kan hantera sin rädsla, vilket gör att de känner sig starkare för att kunna bevara sin självkänsla. Genom att komma i kontakt med sina känslor, att tro på sig själv samt att vara bra mot sig själv leder till en bra självkänsla (Woodgate 2006). Psykiska hälsoproblem menar unga vuxna upplevs när de inte kan identifiera och förklara orsaken till sitt lidande. Detta gör de ännu mer tveksamma till att prata med psykologer för att de är rädda att de ska befinna sig i ännu sämre form än de själva misstänker (Martínez-Hernáez et al. 2014). Enligt Wirback et al. (2018) upplever de unga vuxna männen, att deras önskan är svåra att uppfylla samt att de även kämpar med låg självkänsla. De upplever rädsla för ensamhet, återfall i symtom som uppstår vid samband med depression, att gräva i tidigare känslor, att inte tas på allvar, självmord samt att bli lika sjuk som en nära släkting. Upplevelsen av rädsla uppkommer hos unga vuxna män när deras familj och vänner får reda på deras situation och behandlar de annorlunda. Att använda sig av farmakologisk behandling kan innebära känslor av tacksamhet. Viljan att klara sig själv och rädslan för att drabbas av “droger” som påverkar hjärnan, gör att unga vuxna män är negativa till farmakologisk behandling.
Depressiva störningar och sociala omständigheter gör att de unga vuxna inte klarar av nuet. Flera av de unga vuxna upplever en relaterad oro för att deras tid “slösas bort” och att de lämnas långt efter sina kamrater när det gäller viktiga milstolpar i livet (Kuwabara et al. 2007). Meadus (2007) beskriver att oro upplevs uppstå när de unga vuxna försöker hantera intrången av sjukdomssymtomen. Vid den tidpunkten upplever de unga vuxna att de vill vara ensamma och att denna separation från andra handlar om att distansera sig. Att distansera sig upplevs som ett sätt till tröst och flykt från andra, menar de unga vuxna. När de unga vuxna är ledsna föredrar de att vara ensamma och bortkopplade från sin familj och vänner.
DISKUSSION
Metoddiskussion
Genom att göra en litteraturstudie kunde författaren till den här uppsatsen jämföra och sammanfatta tidigare vetenskapliga studier som berör depression bland unga vuxna. För att stärka studiens validitet och reliabilitet har författaren beskrivit resultatet och metoden tydligt. Validitet riktar sig mot mätinstruments förmåga att mäta det som ska mätas, vilket innebär att rätt sak ska mätas (Olsson & Sörensen 2011, s. 124). I denna litteraturstudie innebär det att kunna besvara syftet och förklara vilka metoder som används i studien för att komma fram till resultatet. Enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2017, s. 231) är tillförlitlighet detsamma som reliabilitet inom kvalitativa studier. Fenomenet ska besvaras när det görs en kvalitativ studie för att uppnå god validitet. För att få fram unga vuxnas upplevelser hade det optimala varit att göra en fenomenologisk kvalitativ studie med livsvärldsintervjuer där unga vuxna med depression intervjuades. Vid den tidpunkten skulle denna studie kunna nå god reliabilitet. Men på grund av att denna uppsats skulle göras under en kort tid uteslöts empirisk studie med intervjuer som tillvägagångsätt. Litteraturstudie var den metod som ansågs vara lämpligast för författaren, med tanke på att författaren ville ta reda på unga vuxnas upplevelser av att leva med depression.
De artiklar som söktes fram hade en kvalitativ metod och inte kvantitativ metod, eftersom författaren var ute efter subjektiva data som beskriver unga vuxnas känslor samt upplevelser av att leva med depression. Det fanns få artiklar som studerande unga vuxnas upplevelser. Författaren upplevde svårigheter att hitta studier som gjorts på unga vuxna med depression mellan åldern 20–30. Det fanns mer forskning kring vuxna och anledningen till att det saknas tillräckligt med studier gjorda på unga vuxna, kan beror på att det är en tid då de förändras och utvecklas. Det kan göra det svårare att upptäcka symtom på depression bland dem och de kan dölja sina symtom på grund av rädsla för hur omgivningen ska reagera på deras situation. Studierna som är gjorda och som har använts till denna uppsats, där har intervjuarna kommit i kontakt med de unga vuxna och sedan har de analyserat intervjuerna som gjorts och sedan presenterat det i ett resultat. Den information som sammanställs i studiernas resultat har författaren till denna litteraturstudie använt sig av. Detta medför att uppsatsens datainsamling inte består av de primära källorna, det vill säga av de unga vuxna utan endast av de sekundära källorna som är artiklarna. Resultatet i denna litteraturstudie kan ha påverkats av andrahandskällor eftersom det inte kommer från de primära källorna. Det gjorde att författaren hade ett objektivt förhållningsätt och inkluderade endast de artiklar som svarade på uppsatsens syfte. För att kunna dra slutsatser om den studerande populationen, behöver författaren enligt Olsson och Sörensen (2011 ss. 256–257) kunna generalisera resultatet som redovisats för den studerande populationen. Eftersom en litteraturstudie inte har samma styrka som en systematisk review, kan författaren till den här uppsatsen inte uttala sig generellt. En litteraturstudie beskriver fenomenet eller ser till att svara upp på syftet utifrån ett mindre antal artiklar och har inte föregåtts av en systematisk sökning på samma nivå.
Från början var tanken att de valda artiklarna skulle vara publicerade mellan 2009–2019 för att kunna få fram en aktuell data om unga vuxnas upplevelser av att leva med
depression. Tillräckligt många artiklar hittades inte, vilket gjorde att författaren använde sig av artiklar som var mer än 10 år gamla samt inkluderade författaren artiklar som beskrev ungdomarnas upplevelse av att leva med depression. Nackdelen med detta är författaren inte får fram aktuell information om unga vuxnas upplevelser i nuläget utan endast hur det har varit innan.
Forskningsetiken rör frågor om hur deltagarna i studien får behandlas. Deltagarna i studien ska i allra största möjliga omfattning skyddas från kräkningar och skador i samband med att de medverkar i studien (Vetenskapsrådet 2017, s. 12). Författaren har sett till att de nio kvalitativa studierna som analyserats är etiskt godkända och granskade. Det bidrar till att författaren till den här litteraturstudien vet att studien har en god kvalitet och att deltagarna som intervjuats är skyddade från skador.
Författaren använde sig av inklusionskriterien ”Peer reviewed” när artiklar söktes till litteraturstudien. Denna avgränsning kan gruppera vilka artiklar som är publicerade i vetenskapliga tidskrifter men författaren var medveten om att denna avgränsning inte talade om huruvida en enskild artikel var vetenskaplig eller inte (Östlundh 2017, s. 79). Ulricksweb är ett uppslagsverk som ger information om tidskrifter och tidningar. Detta uppslagsverk användes för att bli säker på att de inkluderade artiklarna som användes till litteraturstudiens resultat kom från vetenskapliga tidskrifter. Om det stod att tidskriften var ”Refereed” och att det fanns en symbol i form av en domartröja kunde författaren till den här litteraturstudien dra slutsatsen att artiklarna kommer från en vetenskaplig tidskrift och att det går bra att använda artiklarna till denna litteraturstudie.
Resultatdiskussion
Syftet med denna studie var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med depression. Resultatet i denna litteraturstudie beskriver att unga vuxna med depression drar sig tillbaka. De är rädda för att uppleva stigmatisering vid samspel med sin omgivning som till exempel familj och vänner. Att dra sig tillbaka upplevs av unga vuxna, som ett sätt att hantera sina symtom samt ett sätt att kunna bevara sina vänner. När omgivningen blir medveten om deras tillstånd kommer de att avstå från deras vänskap, menar de unga vuxna. Vidare beskriver resultatet en vilja att ha ett skyddsnät. Detta innebär att unga vuxna har ett behov av att kunna prata med andra för att hantera sina humörsvängningar. I vissa fall kan familjen och vänner hjälpa dem till att lindra lidandet samt kunna utvärdera om de behöver professionell hjälp eller inte. Resultatet beskriver dessutom att unga vuxna med depression kan uppleva lidande. Lindandet för unga vuxna innebär intensiva känslor i form av ilska, trötthet samt ensamhet. Dessa känslor kan även vara orsaken till att de inte vill utföra dagliga aktiviteter eller gå till skolan.
Litteraturstudiens resultat visar att unga vuxna med depression upplever sig annorlunda på grund av symtomen som uppstår vid samband med depressionen. Det leder till allmänna störningar inom familjen, skolan samt i samband med sociala relationer. Wisdom, Clarke och Green (2006) stärker denna studies resultat och de menar att unga vuxna har en önskan att vara normala. Unga vuxna är ovilliga att närma sig primärvården för att få hjälp med depressiva symtom av många skäl. De har ofta höga förväntningar på sig själva och betraktar att träffa vårdpersonal som en svaghet. Att prata med sin vårdgivare om sin depression skulle leda till att de får antidepressiva
läkemedel, menar de unga vuxna. Även om deras information om medicinering varierade kraftigt, avvisade de flesta av de unga vuxna tankarna att bli medicinerade. I denna litteraturstudie har författaren också kommit fram till att unga vuxna är negativa till farmakologisk behandling eftersom de är rädda för att medicinera ska påverka de negativt. Tidigare forskning visar också att unga vuxna litar mer på vårdpersonal än medicinerna. De önskar få kontakt med andra utan att känna sig obekväma kring andra människor. Detta tyder på att sjuksköterskan behöver kunna möta dessa patienter tidigt i samband med ett vårdbesök. Patienterna ska känna att de får lov att prata om sin situation och att sjuksköterskan gärna lyssnar på vad hen har att säga. Det är viktigt att vården kan uppmuntra patienterna till att ha med sig sina föräldrar eller vän till vårdbesöket eftersom de unga vuxna har ett stort behov av att kunna bevara sina sociala relationer. Det kan leda till att de unga vuxna känner sig trygga och kan öppna upp sig och berätta om sina känslor samtidigt som de anhöriga får information om situationen och kan hjälpa den unga vuxna patienten till välbefinnande.
Föreliggande resultat visar att unga vuxna är rädda för att inte få hjälp av en vårdgivare. I likhet med denna studies resultat visar en annan studie (Wisdom, Clarke & Green 2006) att när unga vuxna besöker en vårdgivare vill de veta att vårdgivaren lyssnar på dem, är orolig för deras välbefinnande och inte bara behandlar deras klagomål. De unga vuxna vill att vårdpersonalen ska arbeta med dem för att hitta lösningar. Många av de unga vuxna upplever att deras vårdgivare ställer en diagnos och ordinerar sedan medicin utan att ställa frågor som ”vad får dig att må bättre” eller ”vad tror du skulle kunna hjälpa dig till att må bättre”. För att nå den unga vuxnas livsvärld behöver sjuksköterskan skapa en trygg relation genom att lyssna och vara lyhörd mot den unga vuxna. Det leder till att sjuksköterskan kan ta del av den unga vuxnas upplevelser och tillsammans med patienten, planera åtgärder som gör att den unga vuxna inte känner sig annorlunda. Därför är det viktigt att oavsett vilken vårdkedja sjuksköterskan befinner sig i, skall hen alltid försöka nå den unga vuxnas livsvärld. Här är det även viktigt att göra patienten delaktig i sin egen vård eftersom det skapas tillit och hopp på sjukvården. Sjuksköterska behöver kunna främja hälsa hos den unga vuxna patienten för att de ska kunna ha stånd till att kunna genomföra sådant som bidrar till välbefinnande (Ekebergh 2015a, s. 70; Ekeberg 2015c, s. 18).
Litteraturstudien visar att unga vuxna är oroliga över att behålla sin autonomi och upplever att autonomiförmågan är ett problem när de söker behandling. Att inte ha en röst i sin behandling eller få lite information om vad som hände var särskilt oroande bland de unga vuxna. De unga vuxna menar att de kämpar för att förstå sin situation som de befinner sig i. I likhet med denna studies resultat menar Wisdom, Clarke och Green (2006) att unga vuxna vill var delaktiga och få vägledning från sina föräldrar och vårdgivare, men de har även en önskan att få frihet samt självständighet i att kunna fatta beslut för sig själva. Sjuksköterskan behöver se till att den unga vuxna patienten får behålla sin autonomiförmåga när hen söker vård, för att patienten ska kunna känna sig delaktig i sin vård och minimera hens lidande. Detta kan sjuksköterskan göra genom att ha i åtanken att ingen person ska sättas i ett sämre läge än hen hade sedan innan, det vill säga icke skada principen (Sandman & Kjellström 2013, ss. 201, 371).
Utifrån litteraturstudiens resultat menar unga vuxna att de känner sig ”mänskliga” igen och mindre hjälplösa när de kan acceptera sin depression. Att möta sin rädsla är det
enda som gör att unga vuxna kan uppleva att de bryter depressionens cirkel. Denna litteraturstudie visar även att unga vuxna kan ha motsatta känslor när det gäller att acceptera sin depression. En del av dem är rädda för stigmatisering och förlust av status. Innan de söker professionell hjälp utvärderar de sociala konsekvenserna som stigma. Oroliga unga människor kan förutse stigmatisering som en följd av hjälpsökning när de blir medvetna om deras lidande är ett problem och försöker därefter att normalisera sina känslor av depressionen. Personer som blir stigmatiserade upplever ofta skam som kan leda till att hen döljer sina bekymmer eller inte söker hjälp (Folkhälsomyndigheten 2020b). Tidigare forskning (Biddle, Donovan, Sharp & Gunnell 2007) stärker denna litteraturstudies resultat och de menar att när de unga vuxna inser att de har ett behov av att få hjälp, ställs extrema bilder ihop som till exempel sjukhusvistelse vilket gör att de unga vuxna hittar nya förklaringar till att deras ohälsa är ”normal”. Att söka hjälp betraktas som en handling som skulle förändra ohälsan genom att det blev mer verklig. Unga vuxna menar att söka hjälp gör att en privat verklighet blir något offentligt. De upplever denna förändring negativet eftersom de tror att hjälpsökandet ska leda till skrämmande behandlingar samt en personlighetsförändring av identiteten som kan leda till förändringar i deras biografi och leda till stigmatisering av deras psykiska sjukdom. Den bakomliggande oron är att hjälpsökandet kan göra ohälsan långsiktig och göra den värre än att erbjuda återhämtning. Att inte söka hjälp var enligt de unga vuxna den ultimata strategin för normalisering.
Litteraturstudiens resultat visar att de olika upplevelserna som unga vuxna erfarit leder till att de inte vill utföra dagliga aktiviteter eller gå i skolan. Enligt Wisdom och Green (2004) upplevs depression som oroande och störande bland de unga vuxna. Dessa individer känner att de har mindre energi och har en önskan att vara ensamma. De unga vuxna i studien hade varit hos en vårdgivare för att utvärdera sina depressiva symtom och en del av dem kände sig fria när de fick diagnosen depression. Det sågs som en bekräftelse på att de unga vuxnas smärta hade ett namn och att hen inte var den enda personen som någonsin upplevt dessa symtom. Unga vuxna menar att diagnosen gav en etikett som hjälpte de till att kategorisera deras symtom samt gav dem nya sätt att förstå deras smärta. De tenderade att se depression som en tillfällig situation och var intresserade av att få information om interventioner för att kunna minska symtomen. För att kunna hjälpa de unga vuxna behöver sjuksköterskan skapa förutsättningar som hjälper de unga vuxna. Till exempel behöver den unga vuxna bli medveten om sin depression samt få en förståelse för att kunna komma vidare i livet och tro på en ljusare framtid samt främja hälsa. Det är sjuksköterskans ansvar att se till att patienten kan förbättra, bibehålla samt återfå sin hälsa och kan hantera sina hälsoproblem. Patientens livsvärld når sjuksköterskan genom att lyssna till den unga vuxna patientens upplevelser samt berättelser. Det leder till att sjuksköterskan får information om hur den unga vuxna upplever sin hälsa och kan därefter tillsammans med patienten komma fram till vad de tillsammans kan göra för att patienten ska må bra och känna välbefinnande (Svensk sjuksköterskeförening 2017; Ekebergh 2015a, ss. 32–33).
Denna litteraturstudie beskriver unga vuxnas upplevelser av att leva med depression. Mer forskning inom detta område behövs för att sjuksköterskorna ska känna sig trygga i sin roll och kunna våga möta denna patientgrupp samt kunna stödja de unga vuxna. Det hade varit intressant att forska vidare på sjuksköterskornas upplevelser av att möta unga vuxna med depression, det vill säga vid omhändertagandet av patienten. Detta skulle
kunna leda till att sjukvårdspersonal samt patienter uppmärksammas, vilket leder till att kunskapsnivån höjs bland vårdpersonal. Det kan medföra att sjuksköterskan och annan vårdpersonal får en bättre förståelse för denna patientgrupp och kan möta de unga vuxna utan att det uppstår lidande bland dem.
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling innebär enligt Sandman och Kjellström (2015, s. 338) att lägga vikt vid framtida generationens välbefinnande, hälsa och välfärd som den nuvarande. Hållbar utveckling består av tre dimensioner som sociala, ekonomiska samt ekologiska dimensionen och dessa dimensioner är beroende av varandra. När sjuksköterskan tar reda på hur den unga vuxna upplever sin depression leder det till att hen når den unga vuxna patientens livsvärld. Det leder till att kunskapsnivån hos oss sjuksköterskor ökar, vilket gör att sjuksköterskan får en förståelse för unga vuxnas situation och kan tillsammans med patienten, sätta in olika åtgärder för att kunna förbättra de unga vuxnas välbefinnande samt minska deras lidande. Unga vuxna kan vara sårbara och sjuksköterskan behöver kunna nå patienten, genom att vissa att hen har tid och verkligen vill hjälpa hen för att minimera risken till att vårdlidande ska uppstå. Som sjuksköterska ska vi se hela människan och inte bara sjukdomen, det vill säga att ha en helhetssyn. Det betyder att sjuksköterskan ska se den unga vuxna patients kropp, själ och ande (Arman 2015a, s. 77). Enligt regeringskansliet (2017) kan god hälsa bidra till samhällsutveckling eftersom det ger individen möjligheter att nå sin potential. Genom att främja välbefinnande och hälsa, skapas det ett mer hälsosamt liv hos dessa unga vuxna. Detta kan leda till mindre vårdbesök, vilket gör att samhället sparar pengar och resurser, som leder till en hållbar utveckling. När de unga vuxna mår bra och känner att de kan jobba leder det till att antalet sjukskrivningar minskas samt risken för suicid minskas. Det gör att de kan etablera sig på arbetsmarknaden och i vuxenlivet, vilket både gynnar den sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionen.
Välbefinnande är ett utgångs mål i alla åldrar för att kunna säkerställa en hållbar utveckling för samhället (Regeringskansliet 2016). Som sjuksköterska bör hen våga fråga om stigmatisering när hen möter den unga vuxna patienten eftersom det kan vara viktigt att ta reda på hur den unga vuxna uppfattar sin självkänsla. Det kan leda till att sjuksköterskan kan möta patienten efter hens förutsättningar. Att prata om stigmatisering tillsammans med patienten kan leda till att den unga vuxna patienten kan uttrycka sina känslor och därefter kan patienten tillsammans med sjuksköterskan planera vad hen kan göra för att undvika känslan av stigmatisering. Tillsammans behöver hela samhället minska stigmatiseringen av personer med psykisk ohälsa genom att främja en god och jämlik psykisk hälsa, vilket förebygger den psykiska ohälsan samt självmorden bland befolkningen. Det skulle kunna leda till en hållbar utveckling eftersom de unga vuxna mår bra, kan genomföra sina livsprojekt och kan arbeta som vanligt.
Depression blir allt vanligare bland unga vuxna och det är viktigt att kunna uppmuntra sjuksköterskor till att vilja möta denna patientgrupp. Denna litteraturstudie kan bidra till en ökad kunskapsöversikt över unga vuxnas upplevelser av att leva med depression. Litteraturstudiens resultat visar att unga vuxna har ett behov av att kunna prata med någon som lyssnar på hens upplevelser och berättelser. Kunskapen som litteraturstudien tagit fram, kan användas för att kunna förbättra vården för dessa unga vuxna med
depression. Det kan bidra till att arbetsplatsen kan förbättra sina rutiner kring vårdandet av denna patientgrupp. Sjuksköterskorna kan tillsammans i grupp ha reflektioner kring hur de kan möta dessa patienter utan att såra dem.
SLUTSATSER
Resultatet i denna litteraturstudie visar att unga vuxna upplever sig annorlunda, ensamma, är oroliga att inte få hjälp och rädda för stigmatisering i samband med deras depression. De unga vuxna kan uppleva lidande och ha en önskan att vilja ha ett tryggt skyddsnät med sin familj, vänner samt med vårdpersonal när de känner sig deprimerande. Depression blir allt vanligare i samhället och mer kunskap inom området behövs för att sjuksköterskan ska kunna möta dessa unga vuxna oavsett vilken avdelning hen arbetar i. Det är viktigt att allmänsjuksköterskor också kan främja hälsa och välbefinnande hos patienter med depression, även om hen vårdas inom en somatisk vårdavdelning. Att ha fler föreläsningar samt utbildningar om psykisk ohälsa på arbetsplatsen, kan bidra till att kunskapen bland allmänsjuksköterskor ökas. Det gör att hen har en förståelse för hur unga vuxna känner sig och hur vi som sjuksköterska kan nå dem på bästa möjliga sätt utan att det uppstår lidande hos patienten. Som sjuksköterska är det viktigt att kunna nå patienten för att kunna ta del av patientens upplevelser och för att kunna hjälpa den unga patienten.
Kliniska implikationer
Dessa kliniska implikationer är avsedda för sjuksköterskor för att de ska våga möta de unga vuxna med depression oavsett var helst de söker vård.
Våga fråga hur den unga vuxna patienten har det även om hen inte berättar något om sin situation.
Sjuksköterskans bemötande har en stor roll för vårdandet. Det är viktigt att hen visar patienten att hen är lyhörd och vill hjälpa den unga vuxna. Detta kan göras genom att sjuksköterskan skapar trygghet, vilket gör att patienten vågar öppna upp sig och kan uttrycka sina känslor eller upplevelser.
Prata med närstående/anhöriga efter att patienten gett sitt medgivande. Det kan leda till att de också känner sig delaktiga i unga vuxnas vård. För unga vuxna kan närstående/anhöriga upplevas som stöd.
REFERENSER
Arman, M. (2015a). Att se patienten som en medmänniska. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 76–81. Arman, M. (2015b). Lidande och lindrat lidande. I Arman, M., Dahlberg, K. &
Ekebergh, M. (red.). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 38–60. Barn- och ungdomspsykiatrin (2020). Depression och nedstämdhet.
https://www.bup.se/diagnoser/depression-och-nedstamdhet/ [2020-10-12]
Biddle, L., Donovan, J., Sharp, D. & Gunnell, D. (2007). Explaining non-help-seeking amongst young adults with mental distress: a dynamic interpretive model of illness behavior. Sociology of health & illness, 29(7), ss. 983-1002. DOI: 10.1111/j.1467-9566.2007.01030.x
Bluhm, R-L., Covin, R., Chow, M., Wrath, A. & Osuch, E-A. (2014). “I just have to stick with it and it’ll work”: experiences of adolescents and young adults with mental health concerns. Community mental health journal, 50(7), ss. 778–786. DOI:
10.1007/s10597-014-9695-x
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.
Danielsson, U-E., Bengs, C., Samuelsson, E. & Johansson, E – E. (2011). “My greatest dream is to be normal”: The impact of gender on the depression narratives of young Swedish men and women. Qualitave health research, 21(5), ss. 612–624. DOI: 10.1177/1049732310391272
Ekebergh, M. (2015a). Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 66–75.
Ekebergh, M. (2015b). Hälsa- ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 28–37. Ekebergh, M. (2015c). Vårdvetenskap som kunskap och perspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 16–24.
Etikprövningsmyndigheten (2020). Värnar människan i forskning. Uppsala: 2020.
https://etikprovningsmyndigheten.se [2020-11- 29].
Folkhälsomyndigheten (2019). Därför ökar psykisk ohälsa bland unga.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/barn-och-unga--psykisk-halsa/darfor-okar-psykisk-ohalsa-bland-unga/
Folkhälsomyndigheten (2020a). Minska stigmatisering kopplad till psykisk ohälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/att-minska-stigma/ [27-10-20]
Folkhälsomyndigheten (2020b). Stigmatisering kopplad till psykisk ohälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/6191b7bece1e4e25b69cc291cfedbd f2/stigmatisering-kopplad-psykisk-ohalsa.pdf [15-11-20].
Folkhälsomyndigheten (2020c). Vad är psykisk hälsa?
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/ [17-09-20]
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserande examensarbeten. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 133–143.
Granek, L. (2006). What`s love got to do with it? The relational nature of depressive experiences. Journal of Humanistic Psychology, 46(2), ss. 191–208.
DOI:10.1177/0022167805283784
Hwang, P. Frisén, A. & Nilsson, B. (2018). Ungdomar och unga vuxna: utveckling och livsvillkor. Stockholm: Natur & kultur.
Kuwabara, S-A., Van Voorhees, B-W., Gollan, J-K. & Alexander, G-C. (2007). A qualitative exploration of depression in emerging adulthood: disorder, development, and social context. General hospital psychiatry, 29(4), ss. 317–324. DOI:
10.1016/j.genhosppsych.2007.04.001
Lisznyai, S., Vida, K., Nèmeth, M. & Benczùr, Z. (2014). Risk factors for depression in the emerging adulthood. The European journal of counselling psychology, 3(1), ss. 54-68. DOI: 10. 5964/ejcop.v3i1.22
Lundman, B & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund - Nielsen, B. & Granskär, M. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 3. uppl., Lund: Studentlitteratur, ss. 219 – 234.
Martínez-Hernáez, A., DiGiacomo, S- M., Carceller-Maicas, N., Correa-Urquiza, M. & Martorell-Poveda, M- A. (2014). Non-professional- help-seeking among people with depression: a qualitative study. BMC psychiatry, 14(1), ss. 1-11. DOI: 10.1186/1471-244X-14-124
McCann, T-V., Lubman, D-I. & Clark, E. (2012). The experience of young people with depression: A qualitative study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 19(4), ss. 334-340. DOI: 10.1111/j. 1365-2850.2011. 01783.x
McCarthy, J., Downes, E. & Sherman, C. (2008). Looking back at adolescent
depression: A qualitative study. Journal of Mental Health Counseling, 30(1), ss. 49-68. DOI: 10.17744/mehc.30.1.at21675r585k1725
