Studiemotivation

Fakulteten för lärande och samhälle

Skolutveckling och ledarskap

Val -projektet

Examensarbete

15 hp

Grundnivå

Studiemotivation

Motivation for studies

Stefan Karlsson

Kenneth Josefsson

Lärarexamen

180hp

Förord

Detta arbete är ett examensarbete som handlar om motivation. Det huvudsakliga syftet har varit att beskriva och undersöka vad det är som motiverar elever.

Vi som har skrivit och arbetat med detta examensarbete heter Kenneth Josefsson och Stefan Karlsson. Vi arbetar på Njudungsgymnasiet i Vetlanda.

Kenneth arbetar på Bygg programmet och Stefan arbetar på Fordonsprogrammet med inriktning på tunga maskiner.

Under våra år i arbetslivet har vi samlat på oss erfarenheter av olika slag. Vi har

tillsammans satt ihop frågorna i enkätundersökningen och intervjuerna för att försöka få fram en väg till elevernas motivation.

Sammanfattning

Vi påbörjade vår yrkeslärarutbildning våren 2010. Redan innan vi började utbildningen såg vi att motivationen skiljde sig mellan olika elever därför var det givet att det var i detta ämne vi ville fördjupa oss i. Vi har studerat vetenskapliga teorier, vi har läst litteratur om olika pedagogers syn på motivation. Syftet är att försöka kartlägga genom intervjuer och kvantitativ undersökning hur eleverna ser på sin studiemotivation. Resultatet visar att det inte är någon större skillnad i motivationen mellan årskurs 1 och årskurs 3 elever. När det gäller kärnämnena såg vi att eleverna vill ha mer koppling till yrkesprogrammet och att deras motivation drivs mest av eleverna själva och deras vänner. Vi såg att även lärarna kan höja elevernas motivation.

Nyckelord

Innehållsförteckning

1. Inledning 5

2. Syfte och frågeställningar 6

3. Litteraturgenomgång 7

3.1 Elevens värld Gunn Imsen 7

3.2 Klassiska teorier om motivation 10

3.3 Utdrag ur examensarbete dialogpedagogik och motivation

(Bodil Haagesen 2007) 12

3.4 Drivkraft Daniel H Pink 12

3.5 Inre, yttre och amotivation 14

4 Metod 17

4.1 Metodval 17

4.2 Urval 19

4.3 Bortfall 19

5 Resultat och analys 20

5.1 Resultat enkät 20

5.2 Fördjupningsfrågor 36

6 Diskussion 38

7 Referenser 43

1 Inledning

Motivation är ett stort ord som kan beskrivas på olika sätt.

Enligt NE 1994 härstammar ordet motivation från det latinska ordet movéo som betyder röra, sätta i rörelse. Motivation beskrivs som en sammanfattande psykologisk term för de processer som sätter igång, upprätthåller och riktar beteende

Revstedt (2000 s 39) definierar motivation som: ”En strävan hos människan att leva ett så meningsfullt och självförverkligat liv som möjligt. Denna strävan är

sammanfattningen av människans innersta natur: att vara konstruktiv, social och aktiv”.

Vi har valt att forska om detta ämne för att vi har sett att motivationen varierar kraftigt beroende på individer, programval och hur långt de kommit i sin utbildning. Vi har som lärare funderat på vilka faktorer som kan påverkar studiemotivationen. Vi tror oss kunna se att uppväxtmiljön har stor inverkan, elever som har intresserade föräldrar tycks har större motivation. Vad vi kan se hos elever med amotivation, är att när saknaden av motivation eller när saknaden av motivation successivt har minskat över tid. Upplever eleven att det man gör är styrt av andra och att eleven känner att han/hon inte har något självbestämmande.

2 Syfte och frågeställningar

Syftet är att försöka kartlägga, genom intervjuer och kvantitativ undersökning hur eleverna ser på sin studiemotivation. Med tanke på att vi ser att motivationen brister hos många elever så känns det angeläget att försöka förstå vad som kan vara orsaken, för i skollagen 2§ står det ”Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist, samt sociala och ekonomiska förhållande, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar” Så syftet med denna forskning är tänkt att ge oss ett redskap som vi kan arbeta med i det dagliga skolarbetet

• Vad är motivation?

• Hur kan jag som lärare motivera eleverna? • Hur ser eleverna på sin egen motivation?

3 Litteraturgenomgång

3.1 Elevens värld Gunn Imsen

Motivation är ett ord vi använder i vi vårt dagliga tal, det handlar om känslor och tankar, hur förnuftet flätas i hop i färg och glöd åt våra handlingar. Före en aktivitet har vi förväntningar och känslor dessa följer oss medan vi gör aktiviteten och minnet av handlingen har vi med oss efteråt. Ordet motivation definieras gärna som ger en aktivitet hos människan, det är vad som ger mål och mening åt aktiviteten.

Ofta används ordet motivation som något negativt i olika sammanhang, i en klass med okoncentrerade elever säger man ofta att det är brist på motivation. När någon gjort något kriminellt undrar man ofta till motivet till varför handlingen genomfördes.

Vad kan man som lärare göra för att öka motivationen hos eleverna? Kan man låta de studerande lösa uppgiften på ett eget sätt och vända det till att eleverna får arbeta självständigt utan kontroll, känna frihet. Om eleverna får visa att de klarar och

behärskar arbetet. Kan man göra eleverna till lärare? Ökar deras motivation om vi kan ge dem en större publik än klassen?

För att öka motivationen hos eleverna ska man berömma ansträngningarna och strategin de använt för att lösa uppgiften, beröm inte intelligensen. Tala om för eleverna vad de har gjort som är anmärkningsvärt istället för att överösa med lovord, berätta vad de presterat. Beröm ska ges när det finns en bra anledning. Ge beröm i enrum till den som ska få det. Det blir en bra respons och kan öka motivationen hos den enskilda individen, ger man berömmet i klassen kan det uppfattas som en prisutdelning och detta minska

När en uppgift blir för svår medför detta ofta ängslan och för att försvara sig och inte verka dumma avstår en del elever från nya utmaningar och väljer en lättare väg. När en del ska göra en uppgift som inte kräver någon ansträngning alls då blir tristess resultatet. Det är när uppgifterna ligger på en perfekt nivå som det perfekta resultatet kommer fram, känslan som kallas flow.

Figur 1: Motivations begrepp

”Figuren tar upp en del av de termer som är viktiga i motivationssammanhang. De flesta uttrycken hör naturlig till vårt dagliga språk (vilja, glädje, intresse, plikt) några har sin utgångspunkt i psykologin men har vartefter glidit in som en del av det allmänna ordförrådet (behov, självförverkligande, aspirationer), med det finns också en rad facktermer som kan vara obekanta (feedback, attribution,

prestationsmotiv) Några begrepp har onekligen mycket gemensamt t.ex. intresse och nyfikenhet, behov, trygghet osv.

Andra har litet med varandra att göra i den mening att de är representanter för helt olika teoritraditioner och olika grundläggande människosyn. Exempel på detta är vilja som är ett centralt begrepp i humanistisk teori och belöning, som är ett viktigt led i behavioristiskt orienterade motivationsteorier.”

Elevens värld (Gunn Imsen sid.274)

Att lyckas Behov Motiv Feedback Vilja Osäkerhet Konkurrens Ansvar Ångest Attityder Självtillit Straff Plikt Drifter Utmaning Trygghet Nyfikenhet Att misslyckas Förlust Belöning Värderingar Uppskatting Press Intresse Glädje Förväntning Självförverkligande

3.2 Klassiska teorier om motivation

Säljö (2000) Piaget konstruktivistiska syn på motivation är att människan inte är någon passivt registrerande varelse som enbart mottar sinnesintryck från omvärlden. Istället är vi aktiva i vår roll att skapa meningsfulla helheter och det vi uppfattar. För Piaget uppkommer ny kunskap genom att eleven experimenterar med olika objekt och upptäcker relationen mellan dessa.

Säljö säger att Piages teori har fått stor genomslagskraft inom skolan.

Katederundervisningen har till stora delar försvunnit och istället är eleverna mer aktiva i undervisningen. Elevens sökande efter kunskap på egen hand och därigenom styra sin egen utveckling och på så sätt hitta sin egen motivation.

Säljö (2000) Vygotsky har ett sociokulturellt perspektiv på lärandet. Han menar att barnet föds in i och utvecklas genom samspel med andra människor. Kommunikation och språkanvändning är nödvändig och utgör länken mellan barnet och dess omgivning. Där den vuxne är en viktig del i barnets utveckling.

En annan är Glassers behovsgrundande motivationsteori där han menar att man ska

• Utgå från varje enskild individs behov och förutsättningar

• Stärka elevens vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan något som också står i Lpo94 s 14

Hans teori utgår från människans fem basbehov som han rangordnar enligt följande:

• Överleva och reproducera sig • Tillhöra och att älska

• Ha makt • Vara fri • Ha roligt

Första behovet måste alltså vara tillgodosett innan nästa behov. Han menar vidare att även om läraren anstränger sig för att ge eleven kunskap, så tillgodogör sig inte eleven detta om det inte är nödvändig för att tillgodose elevens aktuella behov. För att få eleven motiverad, måste de grundläggande behoven vara tillgodosedda.

Denna teori kan även kopplas ihop med Maslows (1970) behovshiarki. Även han ansåg att det låg grundläggande behov bakom varje beteende. Maslow sökte efter det

grundläggande behov i människans sinnevärd. Situationer som inte är så lätta att förstå och som skär i människans sinnevärld. Det kan till exempel vara ett behov och en önskan om kärlek. Maslows behovsteori grundar sig på att finna en bakgrund som förklarar grundläggande gemensamma drag i människors beteende. Han menar att när en elev i klassen bråkar för att få uppmärksamhet behöver inte detta beteende bero på det. Även andra orsaker kan ligga bakom beteendet som till exempel

mindervärdskänslor Ångest och frustration. Beteenden ska alltid ses i förbindelsen med den situationen som den utspelar sig i och vilka förklaringar som kan finns bakom beteendet.

Maslow utformade en trappa. I basen finns de 5 grundläggande mänskliga basbehoven, högre upp i trappan (växtbehoven) och högst upp i trappan finns självförverkligande. Detta uppnås endast om de andra behoven är tillfredsställda. När ett behov är

tillfredställt kommer genast nästa. Han menar att människan aldrig blir nöjd utan söker alltid efter mer.

3.3 Utdrag ur examensarbete Dialogpedagogik och

motivation (2007) av Bodil Haagensen

I vetenskapsområden t.ex. psykologin pedagogik och tillämpad språkvetenskap används motivation som en komplex term. Motivation står för mångfasetterat till mänskligt beteende. Inom pedagogiken betraktas motivation som en energikälla för inlärning. Motivationen kan jämföras med ratten och motorn i en bil. Det centrala i flera psykologers och pedagogers definitioner är att motivation är energin bakom en dess handling och dess riktning.

Psykologiska reaktioner och beteenden observeras indirekt i självrapporteringen av individen och mentala processer och tillstånd kan därför inte studeras direkt.

Kännetecken på motivation är i sig subjektiva alltså kan inte motivation mätas objektivt.

Ett visst handlande betraktas ofta som inre drivfjädrar, impulser eller önskningar, detta handlande betraktas ofta som motivation.

3.4 Drivkraft Daniel H Pink

Både djur och människor äter för att inte känna hunger, släcker törsten genom att dricka och förökar sig för att deras lustar ska få tillfredsställelse.

Inifrån kommer den biologiska motivationen med både belöningar och straff som alla runt oss delar ut för olika beteenden.

Människan är känslig och reagerar på yttre stimulanser. Vi vet att människor som bli lovade löneförhöjning arbetar hårdare, om vi lockas till högsta betyg till ett prov läser man ofta mer och längre. Att lösa en uppgift kan också vara en drivkraft, att känna glädjen i uppgiften kan vara en belöning i sig.

När man använder belöningar förväntar man sig ofta att öka en persons motivation och deras beteende men ofta undermineras personens inre motivation och får de inblandade att tappa lite av sitt självbestämmande. I aktuella forskningsresultat om skolbarn och motivation att just självbestämmande är viktigt.

Enligt Deci (2000 i Pink 2010) förväntar sig ingen att belöningar ska kunna ge en negativ effekt på motivation. Deci menar att den som är intresserad av att utveckla och förbättra den inre motivationen hos barn, anställda och studerande inte lägga fokus på att ge yttre belöningar.

Många skolor envisas med att ge prestationsbaserade system, de delar ut Ipod,

pizzakuponger och andra premier. Det finns även andra bevis på att detta fungerar dåligt och ändå är det mest skolor som fortsätter att ge eleverna vad de ofta kallar ”morötter”. Morötter och piskor kan släcka vår inre motivation, de kan minska vår prestation och krossa kreativiteten, men kan också hålla tillbaka bra beteenden. I vissa fall kan det leda till en uppmuntran av fusk och olika genvägar och framkalla beroenden. Får jag en belöning för det jag gör då kan jag göra det, annars får det vara.

Morötter kan också fungera men inte med vad vi kallar ”ifall att belöningar” i så fall får vi vända på det och kalla det ”om när belöningar”. Ibland ställs vi inför tråkiga

rutinuppgifter både på skolor och i arbetslivet, då kan det fungera med

motivationsinjektioner. Försök att göra uppgifterna till en lek, tävling eller för att se det som att man lär sig mer. Går det att göra den trista uppgiften på ett annat vis?

3.5 Inre, Yttre och Amotivation

(Peter Hassmén & Nathalie Hassmén 2010 Gunn Imsen 2000)

Människor upplever att de har ett val när motivationen kommer inifrån. De bestämmer själva vad de vill ägna sig åt och upplever en glädje i utförandet. Behovet av

samhörighet och närhet tillfredsställs när de arbetar tillsammans med andra och/eller att de tillhör en social grupp. Det är inre motivation, yttre motivation och amotivation (Vallerand & Ratelle, 2002 i Hassmén m.fl.2010)

Inre motivation

Den inre motivationen kan delas upp i tre typer.

1: a typen av inre motivation: Veta (To Know)

Tillfredsställande, lustfylld, att lära, utforska och att förstå nya saker.

2:a typen av inre motivation: Åstadkomma (To accomplish).

Åstadkomma, genomföra, för lusten det tillför att genomföra ett bättre resultat.

3:e typen av inre motivation: Att stimuleras (To experiens stimulation)

När en aktivitet eller en handling utförs är endast själva nöjet och tillfredsställelsen i sig inre motivation.

Belöningen i inre motivation ligger i själva utförandet av handlingen (Deci & Ryan 1985; Vallerand, Pellerier, Blais, Briere, Scnecal och Vallieres i Hassmén m.fl. 2010)

Yttre motivation

(Peter Hassmén & Nathalie Hassmén 2010 Gunn Imsen 2000)

När en handling eller ett beteende utförs för att uppnå någon form av villkorade resultat är det den yttre motivationen som spelar in. Villkoren kan antingen vara positiva eller negativa: Positivt kan vara att få någon form av belöning. Negativt kan vara någon form av bestraffning. Även den yttre motivationen delas upp i olika typer.

De fyra typerna är att aktiviteten styrs av orsaker utom individen själv, Skillnaden mellan dem är att individens grad av valfrihet och självbestämmande.

1: a typen av yttre motivation: Extern reglering

De som inte tycker sig ha något självbestämmande, gör saker bara för att få något positivt av det eller för att det inte ska bli några negativa följder.

2:a typen av yttre motivation: Identifierad reglering

Självbestämmande och valfrihet är vad som driver denna typ av motivation.

3:e typen av yttre motivation: Internaliserad reglering

Viljan att bevisa för sig själv att han/hon har kunskapen som krävs för att genomföra en uppgift, eller för att avsluta sina studier på gymnasiet.

4:e typen av yttre motivation: Integrerad reglering

Den fjärde typen är fortfarande av yttre karaktär där handlingen styrs enbart av att viljan. Den är mest lik de inre motivationstyperna. Det är viktigt för individen att uppnå mål och resultat och känna självbestämmande.

Amotivation

När individens motivation minskar eller när motivationen helt saknas blir individen amotiverad. Amotivation nämns ofta i samband med känslor, okunskap och

inkompetens. Individen har ingen kontroll över situationen och man uppfattar oftast att man inte har något självbestämmande utan att det mesta är styrt av andra. Individer som är amotiverade slutför sällan sina påbörjade projekt.

Även amotivation kan delas upp beroende orsaken. Amotivation kan:

• ”Vara en konsekvens av att individen upplever sig att ha bristande kapacitet, förmåga att klara av uppgiften/ aktiviteten. Oftast är denna form av amotivation som beskrivs i litteraturen”

• ”Vara ett resultat av att individen tappat tron på den tänkta strategin för att den inte kommer att leda till det avsedda målet. Individen ser inte heller några andra alternativ”

• ”Uppkomna när individen bedömer att det som krävs (ansträngningen, insatsen) för att uppnå målet är större än belöningen”

• ”Öka när individen upplever en bristande kontroll över händelseutvecklingen- eller att tur (otur och andra okontrollerbara yttre faktorer påverkar resultatet) När sambandet mellan orsak och verka är oklar och individen upplever att det inte spelar någon roll vad han eller hon gör så har denna form av amotivation mycket gemensamt med inlärd hjälplöshet”

4 Metod

4.1 Metodval

Vi valde att börja med en enkätundersökning, anledningen till att vi valde detta var för att få en kvantitativ undersökning. Rolf Ejvegård beskriver i sin bok Vetenskaplig metod (2009) att enkäter är betydligt enklare och mindre tidskrävande man kan då nå många personer, svaren är redan från början skriftliga och därmed lättare att bearbeta.

Dessutom vet man att alla personer får samma frågor det är då lättare att jämföra svaren. Han säger också att vitsen med intervjuer i forskningssammanhang inte ska vara

standardiserade intervjun skall delvis ha ett explorativt syfte. Bundna svar är ovanliga eftersom de påverkar svaret. Om man strävar att standardisera intervjuerna för mycket så har de förlorat sina fördelar.

Alla frågor bygger på motivation. Bl.a. hur eleven ser på sin egen motivation och om jag som lärare kan påverka elevens motivation.

Eftersom vi hade möjligheten att använda oss skolans webbaserade

enkätundersökningsprogram valde vi detta. Eleverna som deltog är anonyma och undersökningen genomfördes under lärarledd lektion, detta för att reliabiliteten skulle bli så hög som möjligt. Vi tycker också att validiteten är hög när vi ser svaren, vi hade för avsikt att undersöka vad som motiverar dem för sina studier och har fått svar på detta.

När eleverna hade accepterat villkoren för enkäten som innebar att vi valt att ha alla frågor obligatoriska så minimerades det interna bortfallet. Totalt deltog 58 elever i denna enkätundersökning som bestod av 13 frågor av dessa kunde eleverna lägga till egna kommentaren på 3 av frågorna.

De flesta valde att skriva kommentarer, en del skrev väldigt utförliga kommentarer medan andra valde att vara kortfattade. För att få ett kvalitativt och djupare

forskningsresultat gjorde vi en intervju med 3 fördjupningsfrågor, 9 slumpmässigt utvalda elever svarade på frågorna som var utdrag från enkäten. Vi valde att använda oss av våra egna elever som går yrkesförberedande program. I våra program har vi märkt att elevernas motivation brister speciellt i kärnämnen därför valde vi att ställa frågor till andra yrkesförberedande program. Vi tror och har märkt att elever som väljer ett yrkesförberedande program ofta har handlaget för yrket, men kan sakna studieteknik för kärnämnen.

För att få ytterligare djup i vår forskning så pratade vi med sjuksköterskan Carina Salo. Vi funderade på om hjärnan kan påverka hur motiverade elever är. Carina var mycket ingående så vi bad henne att skriva ner det vi pratat om så vi kunde ha med det som bilaga. Där talar hon om hur hjärnans olika delar kan stimuleras så eleven har lättare för att komma ihåg sin kunskap de får under lektionerna. Hon nämner också att aktiv och kreativ inlärning är gynnsam och att genom upprepning förstärker man och

permanenterar nervförbindelserna som skapats. Hela hennes sammanfattning finns som en bilaga till vårt examensarbete.

4.2 Urval

Vi bad eleverna på Barn och fritid, Fordonsprogramment, Byggprogrammet och El programmet att svara på enkäten och fördjupningsfrågorna.

4.3 Bortfall

Externt bortfall

Endast en av de tillfrågade eleverna valde att inte delta i enkätundersökningen. 7 elever var frånvarande pga. av sjukdom eller ledighet.

Internt bortfall

För att få ett så litet internt bortfall som möjligt så valde vi att ha obligatoriska frågor som inte gick att hoppa över. Eleverna informerades om detta innan undersökningen så det fanns möjlighet att inte delta om de inte ville.

5 Resultat och analys

5.1 Resultat enkät

Nedan presenteras vår enkätundersökning, där eleverna på Njudungsgymnasiet svarat på frågor om motivation och på fördjupningsfrågor som bygger på en kvalitativ undersökning med intervjufrågor. Vår enkätundersökning läses enligt följande, vi har numrerat varje tabell och skrivit en förklaring hur vi tolkar resultatet i frågan under varje resultatredovisning finns en analys. I denna tabell finns det en resultatredovisning finns ett diagram. Diagrammens y-axlar visar antalet elever som svarat på enkäten och x-axlarna står för svarsalternativen.

Tabell 1: Antal deltagare i enkäten fördelat på kön.

Totalt deltog 58 elever i enkäten, 49 killar och 9 tjejer.

Är du? Namn Antal % A. Tjej 9 15,5 B. Kille 49 84,5 Total 58 100 Svarsfrekvens 100 % (58/58) Analys:

Här ser vi tydligt att det är färre tjejer än killar i enkäten vilket visar att

genusperspektivet inte blir rättvist. Då vissa av våra frågor i enkäten är direkt riktade för att få svar på våra centrala frågor såg vi i denna tabell att antalet tjejer var för få för att få ett så korrekt svar som möjligt. Detta gjorde att vi bad ytterligare två klasser att delta där fördelningen i klassen mellan tjejer och killar är lika mellan könen, se tabell nr 6 sid. 26.

Tabell 2: Antagning

När eleverna antas till gymnasiet, behandlas deras ansökan efter deras programval. Eleverna har möjlighet att göra upp till 4 programval. I tabellen ser ni även att vi har elever som kommit in på det vi kallar Priv elev, vilket innebär att det finns elever som kommit på programmet och läser med programinriktad individuell studiegång. Elever som blivit antagna som reserver är de elever som antagits då en tidigare antagen elev valt att annat program. För att fylla kvoten fylls reserver på tills klassen är fulltalig. I resultatet ser vi att 87,9% som motsvarar 51 elever är antagna till sitt 1:a hands val, 5,2% som motsvarar 3 elever kom in på sitt 2:a hands val, 1,7% som motsvarar 1 elev kom in på sitt 3:e hands val och ingen kom in på sitt 4:e hands val. 1,7% som motsvarar 1 elev kom in som Priv elev och 3,4% som motsvarar 2 elever kom in på reservplats. Totalt deltog 58 elever i denna fråga.

Jag antogs till gymnasiet på mitt

Namn Antal %

A. 1:a hands val 51 87,9 B. 2:a hands val 3 5,2 C. 3:e hands val 1 1,7 D. 4:e hands val 0 0 E. Priv elev 1 1,7 F. Reserv 2 3,4 Total 58 100 Svarsfrekvens 100% (58/58) Analys:

Vi anser att då 51 av 58 elever som motsvarar 87,9% kom på sitt 1:a hands val är ett bra resultat. Då majoriteten är antagna på sitt första hands val tror vi att deras

Tabell 3: 1:a årets motivation

I tabellen ser vi att 58,6 % vilket motsvarar 34 elever hade ganska stor motivation när de börjar ettan och 27,6% vilket motsvarar 16 elever hade mycket stor motivation när de börjar gymnasiet. 12,1% vilket motsvarar 7 elever hade liten motivation. 1,7% vilket motsvarar 1 elev hade ganska liten motivation när de började ettan. Ingen svarade att motivationen var mycket liten. Totalt svarade 58 elever på denna fråga.

Min motivation när jag började ettan var

Namn Antal % A. Mycket liten 0 0 B. Ganska liten 1 1,7 C. Liten 7 12,1 D. Ganska stor 34 58,6 E. Mycket stor 16 27,6 Total 58 100 Svarsfrekvens 100% (58/58) Analys:

Av resultatet i tabellen ser vi att svarsalternativ D. Ganska stor och E. Mycket stor motsvarar de antal elever som antogs på sitt första handsval i tabell 2 sid. 22. Detta motsvarar vår tidigare uppfattning att elever som antas på sitt 1:a hands val är mer studiemotiverade. Vi ser även att de andra svaren stämmer väl överens med de val där eleven antogs till programmet.

Tabell 4: Motivation för åk 3 elever

Eleverna som deltagit i enkäten går i åk 3, totalt svarade 58 elever på frågan. Nu är min motivation. 35 elever svarade ganska stor vilket motsvarar 60,3%. 10 elever

motsvarande 17, 2 % svarade mycket stor, 6 elever motsvarande 10, 3% svarade ganska liten, 5 elever motsvarande 8,6% svarade liten och 2 elever motsvarande 3, 4 % svarade att mycket liten.

Nu är min motivation Namn Antal % A. Mycket liten 2 3,4 B. Ganska liten 6 10,3 C. Liten 5 8,6 D. Ganska stor 35 60,3 E. Mycket stor 10 17,2 Total 58 100 Svarsfrekvens 100% (58/58) Analys:

När vi tittar på resultatet i tabell 3 sid. 23 och jämför med denna tabell ser vi att motivationen för de elever som svarat att deras motivation var mycket stor och ganska stor enbart minskat med ca.10 % under elevernas studietid. Vi tycker det är positivt att elevernas studiemotivation bibehållits under de 5 terminerna eleverna studerat.

Vi tror att minskningen i svarsalternativ D. Ganska stor och E. Mycket stor är en av ökningen i svarsalternativ A. Mycket liten och B. Ganska liten. Orsaken till detta tror vi beror på att ett visst antal elever har kommit till insikt att det programmet eleverna går på inte kanske uppfyllde deras önskemål.

Tabell 5: Ökar motivationen om kärnämnen är mer riktade mot karaktärsämnena

Resultatet i tabellen visar att 32,8% vilket motsvarar 19 elever svarar att motivationen skulle öka om kärnämnena skulle vara mer riktade mot karaktärsämnena. 32, 8 % vilket motsvarar 19 elever svarar att inte de vet om det skulle göra någon skillnad. 17,2 % vilket motsvarar 10 elever svarar nej, 15,5 % vilket motsvarar 9 elever svarar ja, mycket och endast 1,7% vilket motsvarar en elev svarar att den inte bryr sig. Totalt har 58 elever svarat på frågan.

Min motivation skulle öka i matematik, svenska och engelska om det vore mer riktat mot programmet jag går på

Namn Antal %

A. Bryr mig inte 1 1,7 B. Nej 10 17,2 C. Vet inte 19 32,8 D. Ja 19 32,8 E. Ja, mycket 9 15,5 Total 58 100 Svarsfrekvens 100% (58/58) Analys:

Vi tycker det är förvånade att så mycket som 32,8% svarar att de inte vet eftersom vi i de undervisande klasserna fått uppfattningen att majoriteten vill ha en mer

Tabell 6: Får killar och tjejer samma möjligheter att svara på frågor

I resultatet ser vi att 58,6% vilket motsvarar 34 elever upplever att de alltid får samma möjlighet att svara på frågor oavsett kön. 34,5 % vilket motsvarar 20 elever. 3,4 % vilket motsvarar 2 elever svarar ibland. 3,4 % vilket motsvarar 2 elever svarar sällan medan ingen svarar inte alls. Totalt svarade 58 elever på frågan.

Jag upplever att jag får samma möjligheter att svara på frågor som tjejerna/killarna får Namn Antal % A. Inte alls 0 0 B. Sällan 2 3,4 C. Ibland 2 3,4 D. Ofta 20 34,5 E. Alltid 34 58,6 Total 58 100 Svarsfrekvens 100% (58/58) Tabell 7: Genusperspektiv/orsaker

Nedan följer elevernas egna kommentarer till tabell 6.

Vad tror du det beror på?

Analys:

Majoriteten svarar att de inte vet, detta kan bero på att övervägande del av eleverna som deltagit i enkäten är killar. Flera elever upplever att lärarna är rättvisa och ser alla elever i klassen.

Tabell 8: Kan läraren höja motivationen

Enligt resultatredovisningen 65,5 % vilket motsvarar 38 elever svarar ja på frågan. 22, 4 % vilket motsvarar 13 elever svarar vet ej. 12,1 % svarar vilket motsvarar 7 elever svarar nej. Totalt svarade 58 elever på frågan.

Kan jag som lärare höja din motivation?

Namn Antal % A. Ja 38 65,5 B. Nej 7 12,1 C. Vet inte 13 22,4 Total 58 100 Svarsfrekvens 100% (58/58)

Tabell 9: Hur kan läraren höja motivationen?

Nedan följer elevernas egna kommentarer:

Hur kan din lärare öka din motivation?

Analys:

Eleverna kommenterar att vi lärare ska ge en positiv feedback genom att puscha och uppmuntra på olika sätt. Vi ser att eleverna vill ha intressantare lektioner. I tabell 14 sid. 32 ser vi också att elevernas önskemål återkommer.

Tabell 10: Praktiska ämnen

I resultatet ser vi att 46,6% vilket motsvarar 27 elever svarar att roligare på frågan. 39,7 % vilket motsvarar 23 elever svarar roligast på frågan. 6,9% vilket motsvarar 4 elever svarar precis lika roligt och 3,4 % som motsvarar 2 elever svarar ganska roligt och 3,4% vilket motsvarar 2 elever svarar inte alls roligt. Totalt svarade 58 elever.

Jag tycker att praktiska ämnen jämfört med andra ämnen är

Namn Antal %

A. Inte alls roligt 2 3,4 B. Ganska roligt 2 3,4 C. Precis lika roligt 4 6,9 D. Roligare 27 46,6 E. Roligast 23 39,7 Total 58 100 Svarsfrekvens 100% (58/58) Analys:

Eftersom de klasser vi bett genomföra enkätundersökningen går på en yrkesinriktad linje ser vi att 46,6% svarar roligare och 39,7% svarar att det tycker att praktiska ämnen är roligast. Detta resultat motsvarar precis vår tidigare uppfattning om att de elever som går en yrkesinriktad linje ofta har en fallenhet för det program eleverna valt. En

intressant reflektion är att 3,4 % svarar A. Inter alls roligt. Detta motsvarar samma % sats som de elever som kommit in som reserv, se tabell 2 sid. 22. Dessa svar kanske man kanse som en koppling till varför dessa elever inte tycker att praktiska ämnen alls är roliga.

Tabell 11: Mest motiverad

Resultatet visar att 32,8% vilket motsvarar 19 elever svarar att dom är aktiva exakt samma % sats och antal elever svarar att dom är koncentrerade. 17,2% vilket motsvarar 10 elever svarar att de gör sitt bästa. 10,3% vilket motsvarar 6 elever svarar att de är tävlingsinriktade. 5,2% vilket motsvarar 3 elever svarar att de är peppade och endast 1,7 % vilket motsvarar en 1 elev svarar att den är positiv. Totalt svarade 58 elever på

frågan.

Hur är du när du är mest motiverad?

Namn Antal % A. Aktiv 19 32,8 B. Koncentrerad 19 32,8 C. Positiv 1 1,7 D. Peppad 3 5,2 E. Gör mitt bästa 10 17,2 F. Tävlingsinriktad 6 10,3 G. Annat 0 0 Total 58 100 Svarsfrekvens 100% (58/58) Analys:

Vi tycker att det är förvånande att det bara en person som svarar att den är positiv när man är som mest motiverad, eftersom man i nästa tabell ser att det är 11 personer som svarar att de är negativa när de är omotiverade. Men en anledning till att svaren är så här kan vara att eleverna endast hade möjlighet att svara på ett alternativ.

Tabell 12: Omotiverad

I tabellen ser vi att resultatet visar att 46,6% vilket motsvarar 27 elever svarat okoncentrerade. 19% svarar vilket motsvarar 11 elever svarar negativ. 13,8 % vilket motsvarar 8 elever svarar inaktiv och exakt samma svar ser vi i svarsalternativ E. Deltar ej. 3,4 % vilket motsvarar 2 elever svarar annat och även här ser vi att exakt samma svar i svarsalternativ D. stör på lektionen. Totalt svarade 58 elever på frågan.

Hur är du när du är omotiverad? Namn Antal % A. Inaktiv 8 13,8 B. Okoncentrerad 27 46,6 C. Negativ 11 19 D. Stör på lektionen 2 3,4 E. Deltar ej 8 13,8 F. Annat 2 3,4 Total 58 100 Svarsfrekvens 100% (58/58) Analys:

Vi kan tydligt se när elevernas motivation minskar, detta sker vanligtvis på

eftermiddagar och då eleverna haft kärnämnes lektioner före en praktiskt lektion. Vi ser det även på förmiddagarna när eleverna har senare lunch än normalt då minskar

koncentrationen avsevärt. I elevernas tidigare kommentarer enligt tabell 9 sid. 27 skriver majoriteten att de vill ha roligare och intressantare lektioner. Vi tror att detta avspeglar sig i svarsalternativ B. Okoncentrerade. Hade eleverna tyckt att lektionerna varit mer intressanta kanske svaren i denna fråga sett annorlunda ut.

Tabell 13: Vem motiverar

I denna tabell har eleverna haft möjlighet att svara på fler alternativ vilket vi kan se på tabellen till vänster där totalt 118 svar har angivits . 50% vilket motsvarar 29 svar svarar endast jag själv på frågan. 46,6% vilket motsvarar 27 svar där eleverna svarar kompisar på frågan. 19 svar som motsvarar 32,8% svarar mentor. 27,6% vilket motsvarar 16 elever svarar annan lärare. 17,2% vilket motsvarar 10 svar där eleven svarar föräldrar. 5 svar vilket motsvarar 8,6 % svarar annat.

Vem motiverar dig som elev?

Namn Antal % A. Mentor 19 32,8 B. Annan lärare 16 27,6 C. Förälder 10 17,2 D. Kompisar 27 46,6 E. Annan person 12 20,7 F. Endast jag själv 29 50 G. Annat 5 8,6 Total 118 203,4 Svarsfrekvens 100% (58/58) Analys:

Av resultatet ser vi återigen att lärarens roll är betydelsefull för elevernas motivation, tillsammans utgör alternativ A. mentor och B. Annan lärare totalt 60,4 % av svaren. Vi tycker också det är positivt att 50% svarar att de själva står för motivationen. Vår erfarenhet stämmer även väl överens med de svar vi ser att eleverna sporrar varandra.

Tabell 14: Hur motiveras eleven

I resultatet ser vi att 58,6% vilket består av 34 elever svarar uppmuntran. 46,6% vilket motsvarar 27 elever svarar att det prestation i fokus och 43,1 % som motsvarar 25 elever svarar det roliga framhävs. Totalt svarade 58 elever på frågan men då det var en

flervalsfråga så fick vi fler svar än deltagare.

Hur motiverar denna person/er dig?

Namn Antal % A. Uppmuntran 34 58,6 B. Det roliga framhävs 25 43,1 C. Prestation i fokus 27 46,6 Total 86 148,3 Svarsfrekvens 100% (58/58) Analys:

I tabell 9 sid. 27ser vi också att uppmuntran är av stor vikt. Detta resultat

överensstämmer med vår erfarenhet. När vi berömmer elever för ett bra resultat i ett moment märks att eleven motiveras att ytterligare höja sin prestation.

Tabell 15: Belöningstävling

I resultatet ser vi att 43,1 vilket motsvarar 25 elever svarar nej. 27,6% vilket motsvarar 16 elever svarar bryr mig inte. 19% vilket motsvarar 11 elever svarar vet inte och 10,3 % vilket motsvarar 6 elever svarar ja. Ingen svarar ja, mycket på frågan. Totalt svarade 58 elever på frågan.

På Njudungsgymansiet har vi en belöningstävling för bästa närvaron där klassen med bäst närvaro får pizza, höjer denna tävling din motivation till att vara mer i skolan?

Namn Antal %

A. Bryr mig inte 16 27,6 B. Nej 25 43,1 C. Vet inte 11 19 D. Ja 6 10,3 E. Ja, mycket 0 0 Total 58 100 Svarsfrekvens 100% (58/58)

Kan ju gå och köpa pizza när jag vill så känns inte som något roligt pris. Är ju så närvrnde det går, fel att döma en hel klass.

Är här ändå. Jag tycker bara det är fjäsk och jag har inte märkt nån skillnad

Hade det varit ett finare/bättre pris än en pizza hade motivationen ökat drastiskt! Ett förslag är prispengar istället för en pizza.

Jag försöker alltid ha bra ärvaro, så att tävlingen ser jag bara som ett kvitto på att jag har skött mig.

efter som att risken att vi vinner är 0 så är det inte så intressant visste inte ens om det

Jag äter pizza ändå om jag har lust och jag deltar nästan alltid på lektionerna visste inte ens om detta

Nja, inte för mig. Jag går i skola som jag ska även om det är pizza eller inte. Analys:

Av elevernas kommentarer framgår det att den typen av belöningstävlingar inte har någon betydelse eftersom de anser att pizza äter de när de vill.

Tabell 16: Skolans ansvar för studiemotivation.

För att få veta vad eleverna vill att skolan skulle kunna göra för att elevernas studiemotivation skulle ökas bad vi eleverna skriva ner sina önskemål.

Vad kan skolan göra för att du ska känna dig mer motiverad att studera?

Analys:

Vi ser av kommentarerna att flertalet elever vill att skolan ska göra lektionerna mer intressanta, har fler roliga ”events” och många svarar att dem helt enkelt inte vet. Vi tycker det är anmärkningsvärt att så många elever inte vet vad skolan skulle kunna göra för att få dem mer studiemotiverade trots att de elever som svarat går sista året på sin utbildning.

5.2 Fördjupningsfrågor

För att få ett fördjupat svar, ställde vi 2 intervjufrågor till 9 av de 58 eleverna som svarade på enkäten. I svaren på frågan: Hur kan vi som lärare höja din motivation för skolarbetet? Flera elever svarar att de tycker att det är för mycket egenstudier. Eleverna vill ha fler tillfällen att gå igenom maskiner, att läraren ska stå i centrum så

diskussionerna kan bli fler.

Vi ser också att flertalet elever påpekar att de vill att lärarna mer ingående går igenom de problem som finns inom de olika yrkesprogrammen och vad eleverna ska tänka på när de kommer ut i arbetslivet. I vår enkätundersökning vill eleverna ha en mer

individanpassad utbildning, detta återkommer även som svar på fördjupningsfrågorna. Det visar sig även att många elever vill ha repetition av tidigare praktiska övningar så de känner sig säkrare i de situationerna som kan uppstå vid APU och senare i arbetslivet. John Dewey (1991) myntade begreppet Learning by doing som stämmer väl in på elevernas önskemål att få repetition på tidigare praktiska övningar. I LPF 94 kan vi läsa att ”undervisningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov” därför ska detta eftersträvas. (Lärarens handbok s 57)

Här följer några exempel på elevernas svar:

”Jag tycker att det är lite för mycket egna studier, skulle vilja ha fler genomgångar av olika specifika byggsituationer kopplade till teorin”

”Jag tycker att det skulle vara mer individanpassat.”

”Jag vill ha mer praktiska övningar och mer repetitioner.”

I vår nästa intervjufråga Vad kan skolan göra för att du ska känna dig mer motiverad att studera? Här ser vi att elevernas svar inte har så stor spridning, de flesta svarar att det är de själva eller deras kompisar som påverkar deras motivation mest. För att skolan ska kunna påverka elevernas motivation svarar de att kärnämnena ska blir mer

ämnesövergripande. Flertalet svarar att lärarna mer utförligt ska förklara och diskutera mer med eleverna vad de har för nytta av det som de läser.

”Jag vill få alla kärnämnen riktade mot inriktningen racing, personbil eller tung sida”

”Jag vill läsa mer om bygghistoria”

”Jag vill att kärnämnena ska vara mer riktade mot bygg”

”Jag vill att de olika kärnämneslärarna talade om varför man läser det med man gör”

”Jag tror att många av mina kamrater skulle bli mer motiverade om lärarna kunde påvisa om vad vi har för nytta av de vi lär i skolan i framtiden”

6 Diskussion

Är eleverna är mindre motiverade i 3:an än i 1:an? Skiljer det sig mellan de olika yrkesprogrammen?

I diskussionen om elevernas motivation i studien ska vi försöka formulera en slutsats och kritiskt granska vårt arbete.

Vi har samlat in kunskap och information om ämnesområdet genom litteratur studier och en kvantitativ enkätundersökning. Vår enkätundersökning visar att 87,9% av eleverna kommit in på sitt förstahandsval till gymnasiet1. Vi har även gjort en fördjupad slumpmässigt kvalitativ intervju med 9 av de 58 eleverna som gjorde enkäten.

Vår uppfattning från studiens början var att elevernas motivation var ganska hög när de börjar gymnasiet2. Detta visar även vår enkätundersökning. 58,6% svarar att

motivationen var ganska stor. 26,6% svarar att de hade mycket stor motivation. Vår följdfråga om hur deras motivation är nu när de går i 3: an3. Svarar 60,3 % att deras motivation är ganska stor nu. 17,2% svarar att motivationen är mycket stor. Detta resultat visar att motivationen sjunkit med 10% från det att eleverna började på gymnasiet.

När vi tittar på resultatet i frågan om elevernas motivation skulle öka i matematik, svenska och engelska om det vore mer riktat mot programmet ser vi i resultatet att motivationen varierar mycket mellan eleverna4. 17,2% svarar att motivationen inte skulle öka om matematik, svenska och engelska vore mer riktat mot programmet. 32,8% svarar att deras motivation skulle öka om det var mer ämnesinriktat och lika stor del svarar att de inte vet om motivationen skulle öka.

1 Tabell 2: sid. 22 2 Tabell 3: sid. 23 3 Tabell 4: sid. 24

Vi ser att när eleverna svarar på frågan om de tycker att praktiska ämnen jämfört med andra ämnen är roligare5. Svarar 46,6% att de tycker det.

I enkäten ser vi av resultatet att eleverna är aktiva, koncentrerade och gör sitt bästa när de är som mest motiverade6.

Dock är det förvånade att endast 1,7 % svarar att de är positiva när de är koncentrerade medan 19% svarar att de är negativa på svaret när dom omotiverade. I svaren när de känner sig omotiverade svarar 46,6 % att de är okoncentrerade när de är omotiverade7.

För att få veta vem som motiverar eleverna och hur de motiveras ställde vi även en fråga om detta8. Där valde vi att ha en fråga med flervalssvar, i svaret ser vi att 50 % svarar att de själva står för motivationen.” När människors motivation kommer inifrån upplever de att de har ett val när det gäller vad de väljer att ägna sig åt – de bestämmer själva (autonomibehovet är tillfredställt).” (Hassmén & Hassmén 2010 sid. 257)

46,6% svarar att kompisar är de som motiverar eleverna mest. 32,8% svarar att mentorn är den som höjer elevernas motivation mest. 58,6 % svarar att de motiveras mest genom uppmuntran. 46,6% svarar att prestation i fokus är det som motiverar mest. ”När en elev pluggar matematikformler enbart för att få bra betyg för att kunna studera vidare, kan man tala om yttre motivation”. ( Gunn Imsen 2000 sid. 278)

43,1% svarar att motivationen ökar mest när det roliga framhävs.

När vi kommer till frågan i enkäten om jag som lärare kan höja elevens motivation och hur vi kan höja den svarade 65,5% ja på frågan9, när vi sedan läste svaren om hur eleverna tyckte att vi skulle göra för att höja deras motivation var det ganska spridda åsikter men många skrev att de ville att lärarna ska ge positiv feedback och göra lektionerna mer intressanta.

5 Tabell 10: sid. 28 6 Tabell 11: sid. 29 7 Tabell 12: sid. 30

I tidigare forskningsresultat har vi sett att presentations baserade belöningar inte alls är så lyckade för motivationen därför ville vi ställa en fråga till våra elever för att se om de upplever att motivationen höjs då Njudungsgymnasiet belönar den klassen med bäst närvaro med pizza efter läsåret10.

43,1% av dem som deltog i enkäten svarar nej på frågan. 27,6% svarar att de inte bryr sig om vilket. 19 % svarar att de inte vet om det höjer motivationen och endast 10,3% svarar att det höjer motivationen. Ingen svara att det höjer motivationen mycket.

Vi ställde en följdfråga för att få veta vad skolan kan göra så eleverna ska känna sig mer motiverade, där fick de själva skriva i vad de önskade, nedan följer några av

synpunkterna

• Gör lektionerna mer intressanta och roliga • Göra saker som tillhör programmet

• Mindre inställda lektioner och mer motiverade och motiverande lärare • Prata mer om skolan och livet efter skolan

• Allt ska vara rättvist mot alla elever och eleverna ska vara med och bestämma • Använda ämnena mer linjeinriktade

• Blanda mer praktik

När vi inledde vår forskning trodde vi oss veta svar på varför vissa elevers motivation var bristande. Anledningen att vi trodde oss veta detta var att i vårt program har vi flera elever med funktionshinder som ADHD, dyslexi, asberger m.m. Men eftersom vi gjorde vår forskning med flera olika program så kan resultatet bero på det.

Genom detta arbete får vi ju ställa oss frågan om vi lyckades att besvara våra egna frågor i syftet med arbetet. Personligen tycker vi detta. Detta var ett stort och ganska ”flummigt” ämne som vi valde att arbeta med, det var lätt att flyta ut ibland. Vad är motivation? Ja det finns mycket litteratur i detta ämne, många åsikter och förslag om vad motivation är. Hur man kan motivera eleverna? Hur kan jag som lärare kan öka deras motivation?

Det finns allt från Maslows behovstrappa11 fram till modernare teoretiker som Revstedt och Pink. Att peka ut någon bättre eller sämre är faktiskt omöjligt.

10

Det är inte svart eller vitt utan mer grå skalor emellan.

Vi tror att man som lärare får skaffa sig en känsla från klass till klass, elev till elev och försöka möta eleven just där han/hon befinner sig för tillfället och vilka förutsättningar som finns. För det finns egentligen ingen elev som passar in i någon mall, allt är beroende på om elevens basala behov är tillgodosedda. Hur motiverade de är. Det viktigaste tror vi som lärare är att göra det bästa vi kan, inse att vi också har begränsningar precis som eleverna.

När vi ställde frågan vad skolan kan göra för att eleverna skulle känna sig mer

motiverade fick vi lika många svar som antalet elever i undersökningen. Det visar att de verkligen är engagerade och bryr sig om hur deras utbildning utformas och att eleverna gärna är med och påverkar. Det stimulerar oss som lärare att bli ännu bättre och mer engagerade, det är roligt att läsa om deras idéer och deras kreativitet. Det visar också att det inte bara är vi som läser dem utan att vi också blir avlästa hur vi är som lärare och personer.

Det finns en del elever som inte hittar sin motivation, detta kan bero på många saker, grundläggande behov som inte är tillgodosedda, svåra sociala förhållanden, läs och-skrivsvårigheter, andra handikapp och omogenhet.

”Det är tyvärr så att i psykologiska sammanhang bygger motivationsteorierna på ett något begränsat urval av känslolivet. Det handlar om ofta om ångest, smärta, frustration, aggression, trygghet och glädje, gärna i betydelsen glädje genom personlig tillfredställelse. Det är därför viktigt att komma ihåg att vårt känsloliv har ett bredare spektrum och att vi skall använda vårt eget känsloliv som ”lexikon”, när vi är tillsammans med våra elever. Här gäller regeln att det du inte vill att andra skall göra mot dig skall du inte heller göra mot dem” ( Gunn Imsen 2000 sid. 272)

Vad gör vi med dessa elever som inte hittar sin motivation? Även om de inte är så många så är det svår fråga. Vi får inte glömma bort att eleverna som kommer till oss på gymnasieskolan är formade av bakgrund, värderingar och upplevelser i livet. Kanske är det så att om arbetslivet och skola kommer närmare varandra så skulle vi kanske få lättare att motivera eleverna. Om företag från näringslivet kom för att tala för sin sak och berätta vilka yrken som efterfrågas. Om samarbetet ökas mellan skola och arbetsliv så tror vi att eleverna kan få mer insikt om vad som krävs av dem den dagen de slutar skolan. Vi tror inte att så många elever är säkra på vad de söker till och vad det

Eleverna borde redan i högstadiet få ännu mer information och insikt om de olika programmen. Detta är speciellt viktigt för elever med motivationsproblem. Vi tror att om man under deras högstadietid fångar upp deras intresse kan man på så vis skapa motivation

Hade vi kunnat göra detta arbete på ett annat kanske bättre sätt? Ja det hade de nog gått, genom att ha mer elever som deltagit i enkäten, mer intervjuer och fler och annorlunda frågor. Vi kunde ha ställt fler frågor om varför motivationen brister. Allt för att få ett bredare underlag för resultatet. Vi kunde också ha intervjuat lärare för att få deras syn på det hela. Tyvärr måste vi ändå begränsa oss i vårt arbete och hålla oss innanför

uppställda ramar. Vi som lärare på bygg-och fordonsprogrammet har möjligheten att stimulera eleverna på ett annat sätt än lärare med teoretiska ämnen.

Att kunna motivera eleven med både teori och praktik med didaktiskt och/eller induktivt lärande, vilket som passar bäst för just den eleven.

Att de får komma ut i samhället genom sin APU för att se sin framtida yrkesroll och genom sin handledare möta sin/sina framtida arbetskamrater. Detta ger dem en

yrkesidentitet som får de att mogna och växa som människor. Vi får inte heller glömma bort att eleverna hjälper, formar och fostrar sig själva genom sitt umgänge med

varandra. Utan barriärer om kön, ursprung, samhällsklasser kan man få en homogen grupp, då skapas ett bra motivationsklimat som gör att alla trivs och då ökar

motivationen hos alla.

Slutligen tycker vi att vi har fått en bekräftelse på vår utbildning inom Bygg och Fordonsprogrammet är rätt väg att gå. Vi har märkt att 3:orna har ett visst motstånd när de kommer in från sin praktik mot de teoretiska lektionerna, då vill de gärna få en fördjupad kunskap inom det praktiska lärandet och därigenom få en diskussion med varandra och oss lärare.

7 Referenser

Pink, D.H. (2010). Drivkraft: den överraskande sanningen om vad som motiverar oss. Stockholm: Bookhouse.

Revstedt, P. (2000[1995]). Motivationsarbete. (2., omarb. uppl.) Stockholm: Liber.

Statens kulturråd (1994). Nationalencyklopedin: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund utarbetat på initiativ av Statens kulturråd. Bd 13, [Malay-Mönj]. Höganäs: Bra böcker.

Imsen, G. (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. (4., rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Lärarens handbok: läroplaner, skollag, diskrimineringslag, yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention. (7. uppl.) (2008). Lund: Studentlitteratur.

Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.

Hassmén, P. & Hassmén, N. (2010). Idrottsledarskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur

Dewey, J. (1991). Individ, skola och samhälle: pedagogiska texter. (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.

Lundgren, M. & Lökholm, K. (2006). Motivationshöjande samtal i skolan: att motivera och arbeta med elevers förändring. Lund: Studentlitteratur.

Maltén, A. (2002). Hjärnan och pedagogiken - ett samspel. Lund: Studentlitteratur.

Examensarbete Dialogpedagogik och motivation (2007) av Bodil Haagensen.

8 Bilaga

Hjärnan och pedagogiken Bilaga 1 Fördjupningsfrågor Bilaga 2

Bilaga 1

Hjärnan och Pedagogiken

I denna boken beskrivs hur man kan koppla samman det hjärnfysiologiska och det pedagogiska. En sk neuropedagogik. Den finländske hjärnforskaren Matti Bergström fd. professor i fysiologi vid Helsingfors Universitetet) menar att på detta sätt kan utnyttja hjärnans resurser optimalt. Och att neuropedagogik kan ses som ett komplement till humanistisk traditionell pedagogik. Han tycker att det är viktigt att vi pedagoger vet hjärnans olika funktioner och vi har då möjlighet att anpassa undervisningen efter detta, att ta vara på hjärnans möjligheter.

Om pedagogik och psykologi samverkar med hjärnforskningen, ökas vår kunskap om hur energi och lust kopplas samman med kreativitet, hur idéer skapas och sedan kopplas samman med kognitiv kunskap. Detta kan delas upp i tre delar.

• Neurofysiologi som belyser hjärnans begränsningar och möjligheter.

• Neuropsykologisk som tittar på hur hjärnan och dess utveckling hänger samman med psykiska funktioner som språk, intelligens, koncentration,uppmärksamhet och minne.

• Neuropedagogiken som för samman dessa två och på detta sätt ta fram de funktioner som styr det kognitiva och emotionella under kontrollerade förhållanden.

Hjärnan domineras av två krafter enligt neuropedagogiken. Hjärnbarkens ordning och hjärnstammens kaos. När dessa krafter möts som sker i limbyska systemet skapas stora möjligheter för individuella värderingar.

I hjärnstammen (kaos) finns lek, drömmar, fantasi och myter. I hjärnbarken (ordning) finns logik informationsdata , regler, minne och kunskapsstrukturer. I limbiska systemet värderas det information från dessa två. Där känslor och vetande ingår en förening en sk. känslor och värderings generator.

Hjärnans nervceller

Hjärnan är uppbyggd av nervceller (neuroner). Nervcellerna består av två funktioner, axon för sändning och dendriter för mottagning. Sändningarna sker med hjälp av signalsubstanser. I hjärnan finns ca 100 miljarder nervceller som tar emot eller sänder elektriska impulser , cellen kan sända ca 300 signaler/sekund. I cellkärnan i neuronet finns DNA molekyler som styrs. Allt detta tar så stor plats som man tror då 30 000 neuroner inte är större är ett knappnålshuvud. Neuronerna är uppdelade i följande 3 nätverk.

• Sammanbindande neuroner som bildar ”kommandocentral” där bla minnesfunktionen finns.

• Motoriska neutroner (utåtledande) som vidarebefordrar hjärnans signaler ut i kroppen.

Hjärnans formbarhet är stor, när vi gör något nytt formar hjärnan om sig. Nya nervceller tillkommer inte men miljontals nya nerukopplingar skapas varje dag. Från födsel till pubertet tredubblas nervcellernas vikt. Intellektuella aktiviteter utvecklar ny hjärnvävnad. Den grundläggande arkitekturen i hjärnan är genetiskt bestämt, men mycket flexibel och formbar. Detta skapar öppningar för ett livslångt lärande. Och som pedagog finns stora möjligheter att stimulera hjärnan.

Människans hjärna utvecklas när den används. Men hjärnan kan också överarbetes, en informationsmättnad uppstår, och hjärnan överstimuleras.

En del av hjärnan kallas hjärnbarken (cortex) denna del skiljer oss från djuren, då den är vår högst utvecklade del. Härifrån styrs förnuft, känslor, viljestyrda handlingar, minne. Hjärnan förser

oss med språk,tänkande,läsning,skrivning,kommunikation,problem,lösningar,analysera omgivning . Hjärnbarken består av två stycken halvor, dessa står i förbindelse genom hjärnbalken med ca 200 miljoner nervfibrer.

Även om de två hjärnhalvorna till synes är lika, har de olika funktioner. Den vänstra halvan är mer specialiserad på språkliga/verbala och analytiska funktioner medan den högra hjärnhalvan är mer inriktad på kreativa/rumsliga och syntetiska funktioner. Det är ändå så att de kompletterar varandra och har ett samarbete genom hjärnbalken.

Våra sinnen och minnet

Ju mer ett barn hör och ser, desto mer vill det höra och se skrev Piaget. De två

viktigaste sinnena för lärandet är synen och hörseln. Dessa två sinnen är våra vanligaste fjärrsinnen. Upplevelser och erfarenheter förmedlas, formar personligheten och ger livet mening och innehåll.

Smak, lukt och känsel är också viktiga för vårt lärande, ju mer av våra sinnen vi använder i en lärandeprocess, ju mer stimuleras vår hjärna och vårt minne. För att utvidga och underhålla det egna minnesnätverket är all kreativ och aktiv inlärning gynnsam. Man lär med hela kroppen, inlärningen blir ännu bättre med undervisning som involverar sociala och emotionella kvaliteter.

När det gäller faktakunskaper och procedur/färdighetsmoment är repetition och återupprepning av det inlärda av stor betydelse för minnet. När man upprepar förstärks och permanenteras nervförbindelserna som skapats, t.ex. vid automatiserade färdigheter, namngeografi och glosor.

Maltén menar att skolan prioriterar ny fakta och information på bekostnad av helhetssyn och överblick. Eleverna får inte så stora möjligheter att reflektera och associera över inlärningsstoffet dvs. att söka kopplingar till tidigare kunskaper och idéer. Detta är mycket viktigt för minnet för att kunskapen ska ”sätta sig”. Om eleven får möjlighet till association som är grundläggande i allt lärande, skapas nya länkar i nervcellerna i hjärnan och minneskapaciteten ökar. Upplevs kunskapen som meningsfull och levande, ökar minnesbehållningen och kunskapen fördjupas.

Något som också är viktigt vid inlärning är den känslomässiga anknytningen. Känslomässiga upplevelser sitter mycket bättre i minnet än det sakliga och neutrala. Lektioner bör vara spännande och fyllda av känslor och glädje. Utan lust ingen kunskap. Enformiga och tråkiga lektioner kan vara lärandets och minnets största fiende. Om man som lärare kan få eleverna mer aktiva att ta in deras intentioner i lärandet får man en nära anknytning till deras känsloområde. På så vis blir kunskapen värd att bevara.

Sammanfattningsvis är minnet beroende av tre komponenters samspel : känsloanknytning, association och upprepning.

Lärandets komplexitet

Ur hjärnans synpunkt haltar den västerländska skolan. Skolan idag inriktar sig mycket på tradition och information via hjärnbarken och glömmer bort de känslomässiga i det limbiska systemet och fysiska krafterna i hjärnstammen Skolan av idag är utformad för förhållandevis passiva elever. De flesta lärare gillar naturligtvis ordning i klassen och kan inte utnyttja de turbulenta krafter som finns. Kan man istället samordna de tre krafterna får man istället en dynamisk samverkan enligt Maltén

• Hjärnans fysiska energi som via kroppsrörelse skapar vakenhet som underlättar inlärning.

• Hjärnans värdesystem som styr kunskapsinhämtning • Hjärnans mentala energi skapandet av lust och glädje.

• Hjärnans kognitiva energi som skapar konvergent som divergent tänkande. • Hjärnans värdekapacitet som ligger bakom jag – och

personlighetsutvecklingen.

Detta kräver att lärarna idag måste balansera ordning och kaos och att kunna förena kroppen och själen så att det blir en kombination av en tänkande och kännande hjärnan. På detta sätt kan vi förstå växande elever som för en kamp mellan kaos och ordning och alla de intryck, signaler från den yttre och inre omgivningen. Det kan ge oss en

möjlighet till ett mer hjärnbaserat lärande dvs. att skapa en skola för hela hjärnan.

Carina Salo

Bilaga 2

Fördjupningsfrågor till elever.

Hur kan vi som lärare höja din motivation för skolarbetet?

Bilaga 3

Enkätfrågor

Tjej Kille

2. Jag antogs till gymnasiet på mitt ● 1:a hands val

● _{2:a hands val} ● 3:e hands val ● _{4:e hands val} ● Priv

● _Reserv

3. Min motivation när jag började ettan var

_____1_________2_________3___________4___________5_______ mycket liten ganska liten ganska stor mycket stor

4. Nu är min motivation

_____1_________2_________3___________4___________5_______ mycket liten ganska liten liten ganska stor mycket stor

5. Min motivation skulle öka i matematik, svenska och engelska om det vore

mer riktat mot programmet jag går på

_____1_________2_________3__________ 4____________5_______ bryr mig inte nej vet inte ja ja, mycket

6. Jag upplever att jag får samma möjligheter att svara på frågor som

tjejerna/killarna får

_____1_________2_________3___________4____________5______ inte alls sällan ibland ofta alltid

7. Genusperspektiv/orsaker

egna kommentarer till tabell 6. Vad tror du det beror på

________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________

8. Kan jag som lärare höja din motivation? ● Ja

● _Nej ● Kanske

9. Hur kan din lärare öka din motivation?

________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________

10. Jag tycker att praktiska ämnen jämfört med andra ämnen är

_____1___________2___________3______________4_________5______ inte alls roligt ganska roligt precis lika roligt roligare roligast

11. Hur är du när du är mest motiverad? ● ● ● ● _Aktiv ● Koncentrerad ● Positiv ● Peppad

● Gör alltid mitt bästa ● Tävlingsinriktad

12. Hur är du när du är omotiverad? ● Inaktiv ● _{Okoncentrerad} ● Negativ ● _{Stör på lektionen} ● Deltar ej ● _{Annat_____________________________________} 13. Vem motiverar dig som elev?

● Mentor ● _{Annan lärare} ● Kompisar ● _{Annan person} ● Endast jag själv ● _{Annat___________________________________}

14. Hur motiverar denna person/er dig?¨ ● Uppmuntran

● _{Det roliga framhävs} ● Prestation i fokus

15. På Njudungsgymnasiet har vi en belöningstävling för bästa närvaron där

klassen med bäst närvaro får pizza höjer denna tävling din motivation för att vara mer i skolan.

________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________

16. Vad kan skolan göra för att du ska känna dig mer motiverad att studera? ________________________________________________________________ ________________________________________________________________ ________________________________________________________________

________________________________________________________________