Utvärdering av
UAS-understött polisarbete i
utsatt område
POLISENS UPPFATTNING OM METODEN SAMT INSATSENS
PÅVERKAN PÅ OTRYGGHET OCH BROTTSLIGHET
Innehåll
Förord ... 1
Inledning ... 2
UAS – Unmanned aerial systems ... 2
Områden inkluderade i utvärderingen ... 3
Teoretisk bakgrund ... 4 Metod ... 5 Trygghetsmätningarna – enkäten ... 5 Brottsstatistik ... 6 Resultat ... 8 Beskrivning av insatserna... 8 Trygghet ... 9 Otrygghet ... 10 Polis... 11
Oordning, narkotikahandel och kollektiv förmåga ... 12
Brottslighet ... 12
Narkotikabrott ... 13
Egendomsbrott inklusive skadegörelse ... 14
Ingripande och lagföring - Polisens observationer efter insatserna ... 15
Övergripande vinster:... 15
Övrigt ... 15
Forskarnas observationer efter insatserna ... 16
Sammanfattning och slutsats... 17
Referenser ... 18
Förord
Detta delprojekt ingår i det femåriga projekt som Länsförsäkringar Skåne finansierat för att genom forsknings- och utvecklingsarbete bidra till att polisen på ett bättre sätt kan minska brottsligheten och otryggheten i Malmö och Skåne. Det finns ett stort behov av att utveckla metoder för att minska brottsligheten och otryggheten, inte minst i utsatta områden. Den insats som här utvärderats är ett försök att göra just det. Denna rapport är skriven som återrapportering till polisen, och är därför kortfattad och deskriptiv till sin karaktär. Projektet sammanföll tyvärr med covid-19 vilket gjort att det blivit svårt att genomföra som planerat, och medfört en försämrad datakvalitet. I projektet har fyra amanuenser arbetat med att samla in enkäter, och vi vill rikta ett stort tack till dessa: Batoul Zein, Dorentina Bahtiri, Jakob Sundberg samt Jasmin Nahi. Vi vill också rikta ett tack till polisen, och särskilt till lokalpolisområdeschef Erik Jansåker och områdespolis-gruppchef Johannes Dontsios. Manne Gerell, projektledare
Inledning
Utsatta områden präglas av förhöjda nivåer av brottslighet, men än mer av hög otrygghet. Den höga otryggheten i de utsatta områdena hänger delvis samman med brottslighet som är av väldigt allvarlig karaktär, och som är lätt att uppfatta för de boende i området är mycket vanligare i dessa områden [1]. Det handlar bland annat om anlagda bränder,
skjutningar/sprängningar, och öppen narkotikaförsäljning. Det finns därför ett behov av att utveckla nya arbetsmetoder för att effektivisera arbetet mot kriminalitet genom ingripanden och lagföring, förebyggande av brott samt ökad trygghet hos de boende.
Detta är i linje med fasteorin [2], som pekar på vikten av effektiva polisinsatser mot brott och ordningsstörningar på platser där det finns stora problem, särskilt i utsatta områden. Genom att minska problemnivån och visa att polisen kan vara effektiv kan en grundläggande känsla av trygghet och säkerhet hos invånarna stärkas samtidigt som förtroendet för polisen höjs. På platser där öppen narkotikaförsäljning pågår riskerar det att skada förtroendet för polisens förmåga då det signalerar att samhället saknar tillräcklig kontroll över platsen. Insatser mot öppen drogförsäljning har därför varit ett viktigt inslag i polismyndighetens insatser i utsatta områden under de senaste åren.
Det aktuella projektet har testat användning av UAS, populärt ofta kallat drönare, för att uppnå målsättningarna om effektivare polisarbete, förebyggande av brott samt ökad trygghet. Projektet har genomförts i bostadsområdena Nydala och Hermodsdal, vilka har haft 9
dödsskjutningar sedan 2016. Cirka ett arbetspass i veckan övervakades området av en UAS-operatör med uniformerad polis tillgänglig för att kontrollera misstänkta beteenden, till exempel drogförsäljning, eller ingripa mot brott.
Denna utvärdering visar att de UAS-understödda insatserna upplevts vara effektiva av polisen, och medfört flera gripanden samt en bättre underrättelsebild. Däremot identifierar vi ingen förebyggande effekt eller förbättring i de boendes trygghet. Av de tre uppsatta målen kan det därmed konstateras att ett mål i viss mån verkar uppnått, ingripande och lagföring. De andra två målen har ej uppnåtts. Vad gäller ingripande och lagföring har vi dock inget
kontrollområde, och det går ej att säga något om hur resurseffektivt det är. En ytterligare effekt av insatsen som ej var en uttalad målsättning i förväg är en förbättrad underrättelsebild.
UAS – Unmanned aerial systems
År 2019 så tillkännagavs av Polismyndigheten i Sverige att UAS (unmanned aerial systems, vilket inkluderar unmanned aerial vehicle – UAV – och operatör) skulle bli ett komplement i polisarbetet [3], vilket följer den globala trenden för polismyndigheter [4]. UAS är mycket mindre och orsakar mindre buller än helikoptrar, de kan också flyga på lägre höjd och komma närmre både hus, mark och människor. De är också långt billigare i inköp jämfört med
helikoptrar och kostar mindre att förvara.
Den typen av UAS som användes i försöket kan generellt inte flyga lika långt som helikoptrar och de är också långt mer väderutsatta och klara inte att flyga i regn och kraftig blåst. Så de ska inte ses som ett alternativ till helikoptrarna, utan snarade som ett komplement till
helikoptrarna och fasta CCTV kameror, och som ett verktyg tillsammans med radiobilar och patrullerande poliser.
Områden inkluderade i utvärderingen
Tre utsatta områden valdes ut i samråd mellan polisen och forskarna; två för insatser med stöd av UAS: Nydala och Hermodsdal, och en utan stöd av UAS: Lindängen.
Figur 1. Den övre markeringen visar Nydala och Hermodsdal där det kommer ske insatser med stöd av UAS, medan den undre markeringen markerar Lindängen där det inte kommer ske insatser med stöd av UAS.
Teoretisk bakgrund
Målet med UAS understödd insats i utsatta områden är att förhindra, avbryta och uppklara brott. En av de tankar som ligger till grund för detta projekt är Hotspot policing, vilket i grund och botten innebär att man fokuserar polisinsatser mot platser med hög kriminalitet. En liten andel platser står för en stor andel av brotten, och insatser på dessa platser har därmed bättre förutsättningar att förhindra eller åtminstone minska antalet brott. [5] Hotspot policing, vilket är en plats-baserad preventionsstrategi som har sina rötter i Rutinaktivitetsteorin [6] har visat sig vara en effektiv preventionsstrategi som ofta minskar mängden förekommande brott [7].
Det behöver nämnas i sammanhanget att UAS som verktyg har vissa likheter med
kameraövervakning eftersom det är en kamera mellan den som tittar och den som observeras. Kameraövervakning har i en svensk kontext påvisats kunna påverka brottsligheten i utsatta områden. [8] UAS kan dock betraktas som en mer aktiv väktarroll genom att det är tydligare att någon faktiskt styr den och därav aktivt tittar. Det går därmed att tänka sig
UAS-understödda polisinsatser mot specifika platser som en kombination av hotspot policing och kameraövervakning. Frågan är då om sådana insatser har en större/bättre effekt än polisarbete utan UAS-stöd? Det är en fråga som är av intresse att besvara, men som vi inte kan besvara i denna utvärdering, även om den kan bidra med en pusselbit för bättre kunskap om
användningen av UAS i polisarbete och dess effekter.
Trygghet, vilket ofta definieras som den upplevda känslan av trygghet en medborgare har beror främst på två ting: att synliga brott är låga och att säkerheten upplevs som hög. De är relaterade, men behöver inte direkt orsaka varandra nödvändigtvis. Trygghet härstammar ur teorin Rädslan för brott vilken Garfalo och Laub [9] definierade som oron orsakad av det upplevda hotet om att utsättas för brott som en individ själv skapar. Det är inte samma sak som den faktiska, eller absoluta, risken att utsättas för brott. Rädslan att utsättas för brott kan i sin tur leda till minska kollektiv förmåga hos de boende att hantera problem, vilket i sin tur kan leda till ökad social oordning. Både minskad kollektiv förmåga och ökad social oordning är associerat med ökad kriminalitet. [10-12]
Hög nivå av rädsla för att utsättas för brott är kostsamt för samhället, både rent ekonomiskt men också för individer som på grund av otrygghet får en sjunkande livskvalitet. [13] Då de valda områdena i studien har hög nivå av social oordning samt skjutningar, gängkriminalitet och öppen narkotikaförsäljning har intensifierade polisinsatser, däribland med UAS, potential att förbättra situationen genom att förhindra, avbryta och klara upp fler brott. I förlängningen skulle ett lyckat arbete av den karaktären kunna minska den sociala oordningen och öka den kollektiva förmågan samt tryggheten.
Metod
Utvärderingen av UAS som verktyg för att skapa trygghet och i arbetet mot narkotikan i Malmö består av tre delar: trygghetsmätningar som gjorts kontinuerligt genom hela projektet, analys av brottsstatistik, samt observationer och resultat från själva insatserna såsom det observerats av forskarna och polisen. För trygghetsmätningen jämförs utveckling av trygghet, uppfattning om oordning och förtroende för polisen mm i Nydala-Hermodsdal, där UAS användes, med närliggande Lindängen, där UAS inte användes. För brottsligheten görs en liknande jämförelse utifrån anmälda brott, men här jämförs också med utvecklingen i andra utsatta områden i Malmö. För observationerna och sammanställningen av insatser finns ingen kontrollgrupp, utan det baseras enbart på hur de involverade i projektet upplevt och beskrivit det hela.
Trygghetsmätningarna – enkäten
För att utvärdera om UAS insatser har påverkan på tryggheten hos boende i utsatta områden så planerade vi att göra trygghetsmätningar före start, under tiden insatserna gjordes, samt efter insatserna avslutas, för att se om vi kan se skiftningar i trygghet i samband med
insatserna. Trygghetsmätningen planerades från början att genomföras med intervjuer av de boende, men på grund av den pågående Covid-19 pandemin så ändrades upplägget till en enkät som delades ut till utvalda adresser inom de områden som operationen genomfördes i. Detta förväntades medföra en tydligt försämrad svarsfrekvens, men på grund av pandemin gick det ej att identifiera något bättre sätt att hantera det. Adresser valdes ut i samråd med polisen för områdena ut så att ungefär 500 hushåll i varje område skulle komma att få en enkät vid varje utdelningstillfälle. Vem som helst med en ålder över 18 år som är boende i hushållet var berättigad att besvara enkäterna.
Enkäten bestod av en A4 sida med frågor som berörde hur de boenden upplever tryggheten i de områdena de bor, hur förtroendet för polisen är, samt om man sett polisen arbeta i området den senaste veckan, samt om man som boende upplevde att det finns störande moment i området som ungdomsgäng, öppen narkotika handel och öppet missbruk. Tryggheten mättes med två frågor på en femgradig skala från ”Går ej ut”/”Mycket ofta” till ”Mycket
trygg”/”Aldrig”. Frågan kring om man har förtroende för polisen mättes på en sex-gradig
skala från ”Inget förtroende” till ”Mycket stort förtroende” och inkluderade även alternativet
”Ingen åsikt”. Frågan om huruvida man sett polisen arbeta i området under den senaste
veckan hade alternativen: ”Ja”, ”Nej” och ”Osäker”. Frågorna kring om de boende
upplevde störande moment mättes på fyrgradig skala från ”Nej” till ”Ja, i stor utsträckning”. Samma frågor användes genomgående, för alla tre områden och alla gånger de delades ut. Enkäten delades ut sju gånger till samma 1500 hushåll, två gånger innan polisinsatserna med UAS startades, fyra gånger under tiden som insatserna pågick, samt en gång en-och-en-halv månad efter att insatserna avslutats.
Figur 2. Schematisk bild över projektets delar i tid, från start av projektet i början av maj till projektets avslut i mitten på augusti. *Indikerar två extrainsatta UAS-stöttade insatser tillsammans med Rimfrost.
Brottsstatistik
Då det kan tänkas att insatser mot öppen brottslighet med understöd av drönare kan påverka brottslingars beteende både direkt, exempelvis genom att de grips, och indirekt genom en avskräckande effekt har vi också följt upp hur brottsligheten utvecklats före, under och efter projektperioden.
För att försöka identifiera om insatserna har haft någon effekt på brottslighet har vi jämfört anmälda brott för en rad brottskategorier i det område som drönarbeslutet omfattade (Nydala, Hermodsdal och Östra Söderkulla) med närliggande Lindängen samt med de två andra utsatta områdena i Malmö vilka är av miljonprogramstyp – Holma, Kroksbäck, Bellevuegården (HKB) respektive Rosengård (RG, Herrgården, Örtagården, Törnrosen samt Rosengård centrum).
Figur 3. Karta över Malmös olika områden. De blåa fälten representerar andra utsatta områden av miljonprogramstyp: HKB och RG. Det lila representerar Södra Sofielund som är ett utsatt område med en annan typ av bebyggelse. Det gröna fältet representerar Lindängen, och de gula är Nydala, Hermodsdal och Östra Söderkulla.
Ett utdrag ut status gjordes för misshandel, personrån, narkotikabrott och
skadegörelse/anlagda bränder, stöld av fordon, stöld från fordon samt inbrott. Vi räknar sedan helt enkelt hur många brott som varit varje månad i insatsområdet, i Lindängen, i HKB, samt i RG och jämför det med hur det sett ut tidigare. Utgångspunkten för beräkningen är inte antalet brott, utan antalet tillfällen då brotten begås (antalet rader i ett utdrag ut status). Oftast är det ett brott per tillfälle, men det kan ibland röra sig om mer än ett brott per tillfälle.
1/5 1/6 1/7 7/8 En kä t 1 En kä t 2 En kä t 3 En kä t 4 En kä t 5 En kä t 6 En kä t 7 In sa ts 2 In sa ts 3 In sa ts 4 In sa ts 5 In sa ts 6 In sa ts 7 In sa ts 1 Tidslinje (datum) * *
Om insatserna påverkat brottsligheten borde det vara en ökning av narkotikabrott i
insatsområdet under de två månader som insatsen pågick jämfört med utvecklingen i de andra områdena, och färre brott av andra typer jämfört med de andra områdena. Det beror på att narkotikabrott ofta är ett polis-initierat brott, och till stor del mäter polisaktivitet. Samtidigt är detta en förenkling. Det kan mycket väl vara så att polisens insatser minskat
narkotikabrottsligheten, fast att en större andel av den brottsligheten uppdagas. I så fall kan det se ut som att brottsligheten ej förändrats även om den gjort det. Och motsvarande för exempelvis personrån kan det mycket väl vara så att insatserna minskat förekomsten av det, men samtidigt genom den ökade polisnärvaron gett en ökad anmälningsbenägenhet så att det kan se ut som att brottsligheten ej förändrats även om den gjort det.
Vi har dock ingen möjlighet att mäta den typen av effekter, och för denna utvärdering får vi nöja oss med att utgå från hur den polisanmälda brottsligheten har förändrats.
Resultat
Beskrivning av insatserna
Vid alla kontroller som genomfördes under flygningarna, så informerades de kontrollerade om UAV.
Flygning 1 - Kortare pass än planerat pga. att operatören råkade ut för trafikolycka. Blev dock 2 h flygning, med 1 UAV-operatör, 1 gruppchef och 2 poliser. Resulterade i 2 kontroller, en av välkända individer: UA., och en av två minderåriga män, som försöker springa från UAV, resulterade i samtal med föräldrar. Hundpatrull fann inget längs sträckan de sprungit.
Flygning 2 – 4 h (plus 1 h i Bunkeflo efter skjutning), 1 UAV-operatör, 1 gruppchef och 3 poliser, biträde av Ingripandeverksamheten och Rimfrost. Resulterade i 3 kontroller. En av 3 killar vid Amfiteatern vid Nydala, UA. Senare ses en man undviker patrullerna på gatan, och ses från UAV:n lägga något i en cykelkorg på vägen därifrån, vilket visade sig vara
portionsförpackat hasch och en ”knarklur”, husrannsakning ger inget. Inget registrerat, men det fanns tips om att han säljer i området. I parken vid censorsgatan ses 10 killar av UAV och kontrolleras, patrull och hundpatrull anträffar 40 g cannabis i påse samt i ett Kinderägg i buskarna, kan dock ej knytas till någon specifik pga. dålig sikt från UAV:n orsakad av träd och buskar, därav förverkat. En av killarna rapporterades för brott mot knivlagen, de
avvisades och det blev något oroligt. En 15-åring blev bråkig och fick läggas ner på marken, kördes sedan hem till föräldrar (orossamtal hölls följande vecka), det uppstod lite stök med smällare. Rimfrost fyllde på med närvaro i området, därefter lugnt igen.
Flygning 3 – 6 h flygning, 1 UAV operatör, 1 gruppchef, 3 poliser. Resulterade i 4 kontroller. En kontroll av 3 minderåriga män, en tidigare inblandad i skadegörelse, UA. En kontroll av fyra välkända män, varav en var minderårig. Den minderåriga mannen ses via UAV:n
smuggla med något och lägga det i en cykelkorg: Portionsförpackad hasch. Husrannsakan hos föräldrar och flickvän ger inget ytterligare. Samling av ca 15 personer på Eriksfältsgatan, begynnande bråk. De såg UAV och patrull vilket resulterade i att de avvek. Fyra män, varav tre var minderåriga kontrollerades vid Hermoddalsskolan, en av dem sågs från UAV:n kasta något i en buske. Hundpatrull anträffade inget. Dock upphittades en upprökt joint, men oklart om den tillhörde dem.
Flygning 4 – 4 h flygning, bröts i förtid pga. tekniska problem med UAV, 1 UAV operatör, 1 gruppchef, 2 poliser, 2 aspiranter. Resulterade i 5 kontroller. En kontroll av tre män som ev. hanterade narkotika, alla kända av polisen, UA. En kontroll av två medelålders personer pga. cannabislukt när cykelpatrullerna cyklade förbi. Mannen medgav att han rökt cannabis och han hade ett utvisningsbeslut så han kördes in av patrull. En kontroll av två män som uppehöll sig vid All star butiken vid Nydalatorget, UA. Kontroll av två män bakom almtorget, UA. En samling män, varav flertalet minderåriga vid censorsgatan, en man bar skyddsväst. Några försökte lämna när patrullen anlände, Hundpatrull anträffade endast äldre rester av cannabisrökning. Orossamtal för en av de minderåriga männen som flertalet gånger befunnit sig kring oroligheter och narkotika.
Flygning 5 – 5 h flygning, 1 UAV operatör, 1 gruppchef, 2 poliser. Resulterade i 9 kontroller. En kontroll av en ensam minderårig man, UA. Samtal med skolbarn på Nydalaskolan, en pojke på 11 år sa att han ville låna tjänstevapen och skjuta poliser i huvudet, blev samtal och lärare, socialtjänsten informerades insatser påbörjades. Kontroll av 3 män vid Almtorget, UA. Kontroll av 2 personer på bänk vid Nydalatorget, UA. Kontroll av 3 män vid Eriksfältsgatan,
välkända sedan tidigare, UA. Kontroll av 4 män vid en moped, varav en är minderårig, en bar skyddsväst pga. pågående konflikt. Alla kända sedan tidigare, UA. Kontroll av tre
minderåriga män, Ljuger för patrullen då de påstår att de inte cyklat tre på cykeln vilket syns på UAV:n, en körs hem för samtal med föräldrar om cykelstöld samt att inte ljuga för polisen. Kontroll av fyra personer, två män och två kvinnor vid Hermodsdal. En av männen ses från UAV:n reagera när han ser patrullen närma sig, PL-19 gav inget resultat. Kontroll av två män bakom censorsgatan, varav en ses slänga något i buskarna, vilket visar sig vara Hasch (<1g) Rapporterad för innehav. Kontroll av et 10-tal män, varav flertalet minderåriga vid
Hermodsdalsskolan, kända sedan tidigare, UA.
Flygning 6 – 6 h, 1 UAV operatör, 1 gruppchef, poliser. Resulterar i 9 kontroller. Kontroll av 3 personer vid adjunktsgatan, UA. Kontroll av ett antal män, varav 3 som setts åka på en moped, flera av dem välkända sedan tidigare. UA. Kontroll av 5 personer vid
gymnasistgatan, då det observerats att några av dem betett sig misstänkt, ytterligare en man försvinner in i ett hus när patrull närmar sig, flera kända sedan tidigare. Buskar undersöks men inget anträffas. Kontroll av tre personer, varav en följts på en Fatbike med UAV:n, UA. Kontroll av 4 personer som tidigare påträffats med narkotika, UA. Kontroll av 4 personer vid pergolan, UA. En minderårig man har sedan tidigare blivit tillsagd att gå hem, men då han inte följt det så rings hans målsman som hämtar upp honom. Två personer ses känna på cyklar för att se om de är låsta, de ses ta en cykel som sedan ställs tillbaka. Springer när de ser patrullen, fångas på film av UAV:n att han slänger (en bultsax) i buskarna på vägen, båda fångas in och orossamtal hålls. Biträtt Malmö stad, tillståndsenheten och räddningstjänsten i Tryggare Malmö i en kontroll av biljardpalatset, ca 5 kg smuggelgods och brott mot
punktskattelagen.
Flygning 7 – 8,25 h, 1 UAV operatör, 1 gruppchef, 2 poliser och 3 aspiranter. Resulterar i fyra kontroller. Kontroll av 2 personer vid censorsgatan, 1 av dessa ses senare ta emot något från en balkong av UAV:n, sägs vara ett cigarettpaket, inget annat påträffas. Känd sedan tidigare, bär ej skyddsväst längre. Ses senare i sällskap med flera gå in genom en bakdörr till ett trapphus, trapphus och källare genomsökta UA. Kontroll av uppenbart påverkad person, uppger att han går på metadonprogram och uppvisar recept och medicin. UA. Kontroll av källarutrymme sedan flertalet av de män som tidigare observerats, ses lämna, UA. Kontroll av en grupp personer som sitter vid Nydalaskolan, från UAV:n har man sett någon kasta in något i buskarna, hundpatrull tyvärr upptagen, buskage genomsöks en ”knarklur”, ett paket kones och en rulle plastfolie påträffas, samtliga avvisas från platsen.
Trygghet
Av de 1500 enkäterna som lämnandes ut vid varje tillfälle så var den genomsnittliga svarsfrekvensen låg, och sjönk efterhand som projektet pågick. Detta berodde på flera anledningar, och hela processen försvårades som tidigare nämnts av covid-19.
Svarsfrekvensen tenderar generellt vara dålig i utsatt områden och det finns språksvårigheter hos en stor andel av del boende. Trots att det fanns ett informationsblad med första utskicket samt en koncis informationsruta högst upp på varje enkät var det dessutom många som inte förstod att de skulle fylla i enkäten varje vecka. Slutligen var det också många som tröttnade på att fylla i enkäterna vilket ledde till en fallande svarsfrekvens under projektets gång. Då svarsfrekvensen generellt var låg, runt 10 % i genomsnitt, är svårt att dra slutsatser med säkerhet. Dessutom blir osäkerheten större på de senare enkätomgångarna då svarsfrekvensen där är väldigt låg, och varje individuellt svar för större inflytande över medelvärdet vilket gör resultaten instabila.
Det var något fler kvinnor än män som besvarade trygghetsmätningarna, men det var väldigt nära en 50:50 relation (det varierade mellan 42 % och 55 %) mellan de två grupperna av respondenterna. Fördelningen mellan könen i de tre områdena var likvärdig, så områdena skiljer sig inte mellan varandra i förhållande till om det var män eller kvinnor som
responderade. Åldersfördelningen på de som besvarade enkäterna ser liknande ut för de tre områdena och skiljer sig inte nämnvärt över de olika svarsomgångarna.
Otrygghet
Gällande om de boende i de tre områdena upplever sitt bostadsområde som tryggt eller otryggt, där ett lågt värde representerar att respondenten känner sig mycket otrygg och ett högt värde det omvända, så sker inga nämnvärda förändringar över de sju mättillfällena för något av de tre bostadsområdena.
Samma resultat ser vi för gällande frågan om de boende undvikit att gå ut under det senaste året på grund av otrygghet i bostadsområdet, där ett lågt värde representerar att respondenten mycket ofta undvikit att går ut och ett högt värde representerar det omvända. Vi ser ingen skillnad i trygghet mellan de olika enkäterna eller de tre områdena .
0 20 40 60 80 100 120 140 160 1 2 3 4 5 6 7 A nt al res po nd en ter
Antal svar registrerade för trygghetsmätningarna per
enkätutdelningsomgång
Hermodsdal Nydala Lindängen 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 1 2 3 4 5 6 7 M yck et o try gg M yck et tr yg gMedelvärde för om de boende upplever
bostadsområdet otryggt
Polis
På frågan om de boende sett polisen arbeta i respektive bostadsområde den senaste veckan, där ett lågt värde representerar att de inte sett polisen arbeta och ett högt värde det omvända, så syns en liten nedgång för Hermodsdal och Nydala efter projektet avslutats medan
Lindängen har en liten uppgång. Men förändringarna är väldigt små och baseras på osäker data, så det går inte att dra någon slutsats av det, mer än att de responderande boende inte sett fler eller färre poliser under projektets gång, oavsett vilket område de bor på.
På samma sätt som för de andra frågorna så ser vi ingen skillnad mellan de olika områdena eller mellan de olika enkäterna över projektets gång för förtroendet för polismyndigheten hos respondenterna. Ett lågt värde representerar högt förtroende för polismyndigheten hos
respondenter och ett högt värde det motsatta, det förefaller oförändrat. 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 1 2 3 4 5 6 7
Medelvärde för om de boende undvikit att gå ut
pga otrygghet under det senaste året
Hermordsdal Nydala Lindängen
0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,91 1 2 3 4 5 6 7
Medelvärde för om de boende sett polisen arbeta i
området under den senaste veckan
Oordning, narkotikahandel och kollektiv förmåga
Bilden var likartad även för de andra delarna av enkäten. Det var ingen tydlig förändring i hur invånarna upplevde ordningsstörningar eller narkotika i området (se Figur nedan), och inte heller någon tydlig förändring i hur det upplevde att andra invånare var beredda att agera mot problem i området (kollektiv förmåga). Problemen kvarstår, och som kan ses av Figuren är det ca 40-50% av de boende som upplever att narkotikahandel är störande.
Brottslighet
Vi redovisar först hur brottsligheten för samtliga brott i uttaget utvecklats. Det anmäldes fler brott i Nydala-Hermodsdal under maj och juni år 2020 än år 2019, 100 jämfört med 74. Faktum är att maj och juni 2020 hade de två högsta värdena per månad under 2019-2020. En liknande ökning syns i Lindängen, medan både HKB och RG hade små minskningar.
Utvecklingen visas i Figur 1, där det är noterbart att HKB hade väldigt höga nivåer av anmäld brottslighet i april 2020 – det beror på skadegörelsebrott vilket vi återkommer till nedan.
1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 1 2 3 4 5 6 7
Förtroende för polismyndigheten hos de boende
Hermodsdal Nydala Lindängen
0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 w1 w2 w3 w4 w5 w6
Narkotikahandel som stör ordningen
För våldsbrott ser det liknande ut, med 20 anmälda brott i Nydala-Hermodsdal 2020 jämfört med bara 8 året innan. Närliggande Lindängen har också en ökning, även om den är mindre, medan både HKB och RG har lägre nivåer än året innan.
Narkotikabrott
Eftersom ett viktigt mål med insatsen var att göra tillslag mot narkotikabrottslighet är det av särskilt intresse. För narkotikabrott syns en tydlig ökning för maj-juni 2020 jämfört med 2019, 17 mot 9 anmälningar. Det är i linje med förväntningen, men noteras bör att Lindängen hade en ännu större ökning (5 till 27) medan både HKB och RG hade ökningar i ungefär samma storleksordning som Nydala, men från en högre nivå (Figur 3). Det går med andra ord ej att uttyda någon tydlig effekt av interventionen på den anmälda narkotikabrottsligheten.
0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 01-ja n 01 -fe b 01-m ar 01 -a pr 01-m aj 01-jun 01-jul 01 -a ug 01-se p 01-ok t 01-no v 01-de c 01-ja n 01 -fe b 01-m ar 01 -a pr 01-m aj 01-jun 01-jul 01 -a ug
Anmälda brott per månad 2019-2020
Nydala-Hermod Lindängen HKB RG 0 2 4 6 8 10 12 14 16 01-ja n 01 -fe b 01-m ar 01 -a pr 01-m aj 01-jun 01-jul 01 -a ug 01-se p 01-ok t 01-no v 01-de c 01-ja n 01 -fe b 01-m ar 01 -a pr 01-m aj 01-jun 01-jul 01 -a ug
Våldsbrott 2019-2020
Nydala-Hermod Lindängen HKB RGMånga narkotikabrott utgörs av ringa brott (innehav eller bruk), och dessa har inte primärt varit i fokus för insatsen även om det ofta kan bli lagföringar för ringa innehav när överlåtelse ej kan bevisas. Vi har därför också genomfört samma analys fast med ringa narkotikabrott exkluderat. Här blir det väldigt få fall per månad, och därför svårt att dra några slutsatser. Det finns 3 tillfällen registrerade i Nydala-Hermodsdal under maj-juni 2020 jämfört med 1
tillfälle samma månader 2019. Det är förvisso en ökning, men med så små tal är det svårt att dra någon slutsats. För Lindängen är motsvarande en ökning från 0 till 3, HKB 2 till 3, och RG 4 till 3.
Egendomsbrott inklusive skadegörelse
Eftersom projektet i viss mån var inriktat mot kriminella och/eller ungdomsgäng kan det tänkas ha påverkat olika typer av stöldbrott och skadegörelse.
Det var fler anmälda skadegörelsebrott i maj-juni 2020 än 2019, 24 mot 14 i Nydala-Hermodsdal. I de andra områdena var nivåerna ganska stabila, med små
ökningar/minskningar. För skadegörelse var det väldigt många anmälningar i Kroksbäck i April 2019 vilket gör att grafen ser konstig ut.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 01-ja n 01 -fe b 01-m ar 01 -a pr 01-m aj 01-jun 01-jul 01 -a ug 01-se p 01-ok t 01-no v 01-de c 01-ja n 01 -fe b 01-m ar 01 -a pr 01-m aj 01-jun 01-jul 01 -a ug
Narkotikabrott 2019-2020
Nydala-Hermod Lindängen HKB RG 0 20 40 60 80 100 120 01 -jan 01-fe b 01 -mar 01-ap r 01 -maj 01-ju n 01-ju l 01-au g 01-se p 01-ok t 01-no v 01-de c 01 -jan 01-fe b 01 -mar 01-ap r 01 -maj 01-ju n 01-ju l 01-au gSkadegörelsebrott 2019-2020
Nydala-Hermod Lindängen HKB RGStöldbrott minskade från 28 under maj-juni 2019 till 18 under 2020 i Nydala-Hermodsdal. Liknande minskningar skedde dock även i de andra områdena.
Ingripande och lagföring - Polisens observationer efter insatserna
Bra sätt att få en snabb och bra lägesbild i ett område- Vilka platser som är intressanta och vilka personer som involverade i öppen droghandel, vilka ungdomar som hänger med äldre redan kriminella som bär skyddsväst mm.
Skillnaden mellan att patrullera i ett område utan och med UAV är att det blir mer riktat och effektivt. Tex:
- Med UAV kontrollerade vi inte en plats utan att vi visste att där faktiskt var någon eller något som stack ut från normalbilden.
- Kastas något in i en buske vid en kontroll kan vi med UAV se vilken buske och vem som kastade.
- Sprang någon kunde vi med lätthet följa från luften och styra patrullerna på marken rätt.
Övergripande vinster:
Vi har skapat rutiner för metoden med allt från utrustning till fordon, cyklar, sparkcyklar och taktik.
Vi områdespoliser fick en bra bild över var det säljs narkotika och vem som var aktiv med droghandel på olika platser.
Vi fick en bra bild av vilka yngre som umgås och hänger med äldre på ”fel” platser vid ”fel” tidpunkter.
Övrigt
När vi jobbade på en hot spot och störde narkotikahandeln ledde det till en del skav och anlagda bränder. Efter en- två veckor återgick läget till grönt igen.
Inga grova våldsbrott begicks på Nydala under perioden. Fanns underrättelser om att läget var mycket spänt just då- vi kan ha förhindrat men det får vi aldrig kvitto på.
0 5 10 15 20 25 30 35 01 -jan 01-fe b 01 -mar 01-ap r 01 -maj 01-ju n 01-ju l 01-au g 01-se p 01-ok t 01-no v 01-de c 01 -jan 01-fe b 01 -mar 01-ap r 01 -maj 01-ju n 01-ju l 01-au g
Stöldbrott 2019-2020
Nydala-Hermod Lindängen HKB RGForskarnas observationer efter insatserna
Det var tydligt att områdespoliserna fick en bild över vilka individer som var öppet verksamma just nu och var de huserade under insatserna. Insatserna upplevdes också ge värdefull underrättelseinformation om vilka som hör ihop med vilka, på flera sätt. Operatörer med stor flygvana ger stabilare utfall, då de manövrerar UAV snabbare och smidigare vilket är viktigt om man vill fånga aktiviteter på film. Bra att upprätta rutiner för var man kan stå för att ha bra uppsikt samt bra kontakt med drönaren hela tiden. De yngre individerna som rörde sig kring gängen i området lärde sig ganska snabbt att dra sig undan när polisbussen kom ut, de stod och skickade sms när polisbussen kom och när den åkte.
Sammanfattning och slutsats
I den här rapporten har vi sammanställt den data som funnits tillgänglig för att försöka se om UAV-understödda insatser mot narkotika och annan brottslighet på kort sikt kan leda till förbättringar i bostadsområdet. Insatsen genomfördes med tre målsättningar. Två av målsättningarna har följts upp kvantitativt, medan den tredje enbart baseras på polisens uppfattningar och inte har någon kontrollgrupp.
Våra kvantitativa analyser av målsättningarna om förebyggande av brott och ökad trygghet ger inget stöd för att någon förändring skett, det har varken blivit bättre eller sämre. Det gäller både hur de boende upplever området på olika sätt, inklusive hur de upplever polisen, ordningsstörningar och otrygghet – och hur brottsligheten förändrats vad gäller
polisanmälningar. Samtidigt ska det här understrykas att de svårigheter kring datainsamlingen som uppstod i och med covid-19 har medfört mycket låga svarsfrekvenser, och det finns en stor osäkerhet i analysen vilket gör att det är svårt att säga något säkert. En försiktig slutsats är dock att det inte gått att identifiera några positiva effekter varken på brottslighet eller de boendes upplevelser i studien, även om det inte går att utesluta att sådana funnits.
Däremot upplever de inblandade poliserna att metoden med UAV-understödd patrullering varit bra och effektiv. Insatserna blir mer riktade och det ges bättre möjligheter att t ex anträffa gömd narkotika. Av insatsrapporterna framgår också att drönaren vid flera tillfällen varit användbar för att se var narkotika gömts samt hur misstänkta rör sig i området. Polisen har också fått en bra bild av vilka personer av intresse som umgås med varandra, och har identifierat flera minderåriga i olämpliga sammanhang där orossamtal eller andra åtgärder vidtagits. Polisarbetet upplevs därmed bli effektiviserat, både på kort sikt under de pågående arbetspassen, och på lite längre sikt genom en bättre underrättelsebild i området.
Vår slutsats utifrån denna analys är att UAV-understött arbete mot narkotika och annan brottslighet kan vara ett bra redskap för polisen att använda, men att man inte bör ha
förväntningar om att det på kort sikt ska leda till några tydliga förbättringar i bostadsområdet. Det är ett verktyg i verktygslådan, inte ett magiskt trollspö.
Referenser
1. Gerell mfl. Att vända utvecklingen: Från utsatta områden till trygghet och delaktighet. MAPIUS 26
2. BRÅ. Kriminella nätverk och grupperingar. Polisers bild av maktstrukturer och marknader. BRÅ-rapport 2016:12
3. UAS - nytt verktyg för att bekämpa brott från luften [press release]. 2019. 4. Valdovinos MS, James; Zeunik, Jennifer. Community Policing & Unmanned
Aircraft Systems (UAS) - Guidelines to Enhance Community Trust. https://www.policefoundation.org/new-publication-community-policing-unmanned-aircraft-systems-uas-guidelines-to-enhance-community-trust/; 2016 Nov 2016.
5. Sherman LW, Gartin PR, Buerger ME. Hot Spots of Predatory Crime: Routine activities and the criminlogy of place*. Criminology. 1989;27(1):27-56. 6. Cohen LE, Felson M. Social Change and Crime Rate Trends: A Routine
Activity Approach. American Sociological Review. 1979;44(4):588-608. 7. Weisburd D, Telep CW. Hot Spots Policing:What We Know and What We
Need to Know. Journal of Contemporary Criminal Justice. 2014;30(2):200-20. 8. Gerell M. CCTV in deprived neighbourhoods – a short-time follow-up of
effects on crime and crime clearance. Nordic Journal of Criminology. 9. Garofalo JLJ. Fear of Crime - Broadening our perspective. Victimology.
1979;3(3/4):242-53.
10. Sampson RJ, Raudenbush SW, Earls F. Neighborhoods and Violent Crime: A Multilevel Study of Collective Efficacy. Science. 1997;277(5328):918-24. 11. Gerell M. Collective Efficacy, Neighborhood and Geographical Units of
Analysis: Findings from a Case Study of Swedish Residential Neighborhoods. 2015. p. 385-406.
12. Gerell M. Neighborhoods without community : collective efficacy and crime in Malmö, Sweden: Faculty of Health and Society, Malmö University; 2017. 13. Conklin JE. The impact of crime: Macmillan New York; 1975.
