Ungdomar, miljöfrågor och utanförskap
Young people, environmental issues and alienation
Emma Warringer
Miljövetenskap Kandidatuppsats 15 HP
VT – 2018
Sammanfattning
Mot bakgrunden av att en förening i Rosengård önskade hjälp med en projektansökan, som syftar till att skapa kunskap om miljö- och klimatfrågor, genomfördes en studie för att förstå hur ungdomar förhåller sig till miljöfrågor. Syftet med projektet var att skapa strategier så att ungdomar i åldrarna 16–25 ska vilja delta i miljövårdande arbete i det egna området. I studien användes en etnografisk metod som stimulerades genom ett så kallat nudgingprojekt med en specialdesignad askkopp. Etnografins fältstimulering fick spridning på mediala plattformar och det skedde en virtuell miljöstimulering som i sin tur ledde till oväntade möten. Studien visar att ungdomar upplever att miljöfrågor är svåra att förhålla sig till och att det finns andra behov som bättre behöver tillfredsställas. Men med rätt metoder där social gemenskap utgör en central beståndsdel, så finns det möjligheter till att få ungdomar engagerade i aktiviteter för att värna om miljön.
Nyckelord: Ungdomar, Miljösociologi, Projekt, Maslows behovshierarki
Tack till
Verksamheterna i området Rosengård och de människor som jag mötte under våren år 2018, utan Er hade studien inte varit möjlig att genomföra.
Abstract
In view of the fact that an association at Rosengård wanted help with a project application aimed at attracting young people aged 16–25, concerning knowledge about environmental and climate issues. A study was conducted to understand how young people relate to
environmental issues and to create strategies so that young people want to participate in environmental conservation work in their own area. The study used an ethnographic method that was stimulated by a nudging project with a specially designed ashtray. The project got noticed on media platforms and a virtual environmental simulation took place as a result of the project, which in turn led to unexpected meetings. The study shows that young people experience environmental issues are difficult to relate to and that there are other needs that need to be satisfied. But with the right methods where social community is a central component, it is still possible to get young people involved in activities to protect the environment.
Innehållsförteckning
1. Inledning ...1
1.1 Studiens syfte och förutsättningar...2
1.2 Frågeställningar...3
2. Studiens geografiska utgångpunkt ...4
2.1 Malmö ...4
2.1.1 Malmö stads hållbarhetsutbildning ...4
2.2 Allmän information om utsatta områden ...5
2.3 Stigendal förklarar Rosengård ...5
2.4 Områdesbeskrivning ...6 2.4.1 Rosengård centrum ...6 2.4.2 Tegelhuset ...7 2.4.3 Sporthallen ...7 2.4.4 ”Torget” ...7 2.4.5 Vänskapsföreningen i Skåne...8
3. Teori och begrepp ...9
3.1 Maslows behovshierarki ...9
3.2 Dialog som kommunikation...10
3.3 Social och medial kommunikation...12
4. Metod ...13
4.1 Etnografi ...13
4.2 Fältstimulering ...14
4.2.1 Varför fimpar är viktigt att problematisera...14
4.2.2 Vad är nudging?...15
4.2.3 Det praktiska arbetet med fimpomaten ...16
4.3 Min väg till empiri ...16
4.4 Genomförande av analys...17
5. Resultat och analys av den etnografiska studien...19
5.1 Berättelsen...19
5.3 Observationsanalyser av den etnografiska studien ...31
5.4 Fördelaktiga strategier för ett miljöprojekt ...33
5.5 Aspekter att ta i beaktande...34
6. Resultatet av fältstimuleringen ...36
6.1 Projektbakgrund för fältstimuleringen...36
6.2 Fältstimulering på mediala plattformar...36
6.3 Diskussion av fältstimuleringens resultat ...40
7. Sammanfattande diskussion...41
8. Källförteckning ...43
9. Bilagor...47
1. Inledning
En stor del av dagens barn växer upp i urbana områden vilket skapar begränsningar i deras möjligheter till att ha kontakt med naturen. Barns vardagliga anknytning till naturen har därför de senaste tre decennierna försämrats och blivit ett globalt problem som innefattar barn från samhällets alla socioekonomiska klasser. Studier visar att det finns samband med att barn inte är ute i naturen härleder till problem som exempelvis fetma, sämre kreativitet och
problemlösningsförmåga (Charles, 2009). Samhörigheten med naturen fungerar även som en drivkraft för att främja ett miljömedvetet beteende. Relationen till naturen är extra viktig under barndomen eftersom känslorna katalyserar ett ansvarstagande för miljö under resten av livet (Cho & Lee, 2018).
Sveriges riksdag antog år 1999 generationsmålet för att vägleda miljöarbetet i Sverige. Regeringen definierade målet: ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”. Fortsättningsvis skriver regeringen att ansvaret ligger på riksdag, myndigheter och enskilda individer (Miljömål, 2018). Sjöberg (2017) argumenterar för att barn och ungdomar också ingår i begreppet enskilda individer. Eftersom ”Få studier kopplar isär barn och unga från familjen, vilket ligger i linje med konsumtionssocialisationsteorier som betonar att barns socialisation till konsumenter i hög utsträckning sker inom familjen.” (Sjöberg, 2017, s. 12). Men även om barn och ungdomars handlingsutrymme är sämre än en vuxens, kan de fortfarande bidra till ett hållbart samhälle (Sjöberg, 2017).
I läroplanen för gymnasieutbildning har Skolverket (2011) definierat lärandet av miljö- och hållbarhet:
Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt
förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
Förenta nationerna (FN) gjorde år 2010 en rapport om ungdomars syn på engagemang för arbetet med klimatfrågor. FN skriver att innan ungdomar aktivt kan arbeta med
förändringsarbete inom miljöfrågor måste de förstå de bakomliggande orsakerna till
området lär ungdomar vad de anser att ungdomarna behöver veta. Men studier visar att ett kamratbaserat lärande skapar effektivare lärande för normer och förändringsarbete (United Nations, 2010). Ungdomar som är mindre aktiva inom politik och föreningsliv också har mindre engagemang för miljöfrågor. Om ungdomar har ett engagemang i samhället kan de skapa ett intresse för att arbeta med miljöfrågor i framtiden (Carle, 2000). Samtidigt förklarar Kramming (2017) att ungdomar upplever miljöfrågor som svårlösta. De anser att samhället innehåller en dubbel verklighet där trender ska efterlevas men samtidigt ska skadorna på miljön begränsas. Miljöfrågor och lösningarna på miljöproblemen upplevdes av ungdomarna som svåra då de ansågs vara komplexa eller tillhöra problem som den rika vuxenvärlden ska lösa.
1.1 Studiens syfte och förutsättningar
Under kursstarten vårterminen år 2018 introducerade kursansvarig Jonas Alwall möjligheter till samarbeten för att skriva kandidatuppsaten. Jag valde att delta vid ett introduktionsmöte för en projektansökan som hade initierats av Vänskapsföreningen i Skåne.
Projektansökan syftade till att skapa en långsiktig plattform för att ungdomar i åldrarna 16–25 ska få kunskap om miljö- och klimatfrågor. I projektansökan definierades behovet att
”närmiljön i Rosengård är på många sätt sämre än miljön i priviligierade områden i Malmö. Nedskräpning är vanligt och det finns bristfällig kunskap kring miljö, klimat, källsortering och hushållning med el och vatten”. Plattformen som skulle skapas genom projektet skulle göra det möjligt för ungdomar att tillägna sig kunskap om miljöfrågor. Det skulle ge en ökad förståelse för miljö i teori och praktik som skulle föras vidare till anhöriga och vänner (Vänskapsföreningen i Skåne, 2018).
Tillsammans med förening beslutade jag att genomföra en mindre studie inför projektet. Vänskapsföreningen i Skåne (2018) beskrev den efterfrågade hjälpen av Malmö universitet i projektansökan till Allmänna arvsfonden:
We need to clarify here that Malmö University will develop a pilot during spring. Their research will help us to find out which is the best method in order to get the young people involved in environmental issues and participate actively in
neighborhood´s life. This means when we start the project, we already know which strategies we suppose to use in order to achieve a better result.
Under höstterminen år 2017 studerade jag en kurs i projektledning på Malmö universitet och startade ett projekt för att minska mängden fimpar i Malmö. Som hjälpmedel använde jag en specialdesignad askkopp, en ”fimpomat” där det finns möjlighet att skapa ändringsbara frågeställningar som besvaras genom att använda en fimp som röst. Jag valde att fortsätta arbetet med mitt befintliga projekt och använda fimpomaten som en fältstimulering i kandidatuppsatsen. Det metodiska arbetet beskrivs mer ingående under avsnitt 4.2. Under studien uppmärksammades studiens fältstimulering på sociala- och mediala
plattformar. Då en virtuell miljöstimulering skedde som en effekt av fältstimulering har jag valt att i ett kapitel presentera en del av resultaten från olika media plattformar.
För att studien skulle vara möjlig att genomföra krävdes det engagemang av mig genom att framförallt skapa nätverk. Jag arbetade målinriktat och fick ofta ta adaptiva beslut under studien som ständigt förde mig vidare. Arbetssättet påverkade studiens upplägg då jag arbetade efter en etnografisk ansats som krävde mycket tid i form av fältarbete. Arbetet som genomfördes i fältet genererade otaliga timmars diskussioner med framförallt ungdomar. Mötena är för mig oersättliga. Jag ångrar inga av de val eller beslut som togs och jag känner en tacksamhet för det jag fick uppleva i samband med kandidatuppsatsen.
1.2 Frågeställningar
Hur relaterar ungdomar i Rosengård till miljöfrågor?
Vilka strategier kan vara möjliga för att engagera ungdomar i att delta i ett långsiktigt miljö- och hållbarhetsarbete på Rosengård?
2. Studiens geografiska utgångpunkt
Kapitlet inleds med en beskrivning av Malmöområdet Rosengård. I Sverige finns 61 områden som enligt Polisen (2017, s. 7) bedöms som utsatta områden, 23 av dessa ingår i kategorin särskilt utsatta områden, däribland stadsdelen Rosengård. Eftersom det finns en avsaknad av information om utsatta områden används allmän information från polisen och
undersökningsföretaget Novus för att ge objektiva beskrivningar. För att ge en djupare bild av Rosengård lyfts sociologiprofessorn Mikael Stigendals förklaringar om utanförskap. Därefter presenteras betydelsefulla platser där studien genomfördes.
2.1 Malmö
Studien har utgångpunkt i Malmö i stadsdelen Rosengård. Malmö är Sveriges tredje största stad och den 31 december år 2017 uppmättes befolkningen till 333 633 invånare, varav 11% av befolkningen beräknades att vara i åldrarna 15–24. Enligt prognoser för de kommande 10 åren uppskattas Malmös befolkning att växa med 15 % vilket motsvarar cirka 50 000
personer. En av de åldersgrupper som beräknas att ha den största befolkningsökningen är åldrarna 16–19 (Malmö stad, 2018a). År 2016 var 23 693 personer folkbokförda i Rosengård och 4017 personer beräknades vara i åldrarna 15–25 (Malmö stad, 2018a). Enligt
undersökningar genomförda av polisens trygghetsmätning skriver Malmö stad (2018b) att de tre största problemområdena i Malmö är trafikrelaterade problem, nedskräpning och
skadegörelse. Trianons förvaltare Caroline Andersson (personlig kommunikation, 8 maj, 2018) skriver att renhållningen för Rosengårds centrum kostar 90 000 konor exklusive moms per månad och avfallshanteringen beräknas kosta ungefär 10 000 kronor i månaden.
2.1.1 Malmö stads hållbarhetsutbildning
Malmö stad och Köpenhamn har sedan år 2010 samarbetat för att skapa verksamheten Öresundsklassrummet. Verksamheten arbetar för att öka förståelsen i ämnet hållbar
utveckling för barn och ungdomar i Öresundsregionen. Klimatambassadörsutbildningen är en del av Öresundsklassrummet med syfte att öka kunskapen, genom att arbeta för att skapa en bakomliggande vetenskaplig förståelse av miljöfrågor för barn och ungdomar
2.2 Allmän information om utsatta områden
I rapporten Utsatta områden - Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen (Polisen, 2017) förklarar polisen begreppet ”ett utsatt område”. Med definitionen ”Ett utsatt område är geografiskt avgränsat och karaktäriseras av en låg socioekonomisk status där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Inverkan är snarare knutet till den sociala kontexten i området än de kriminellas utstuderade vilja att ta makten och kontrollera
lokalsamhället. Läget anses allvarligt.” (Polisen, 2017, s. 10). Vidare i rapporten beskrivs ett utsatt område som uppbyggt med parallella samhällsstrukturer och att boende inte vill delta i rättsprocesser eftersom det systematiskt förekommer hot mot vittnen, målsäganden och anmälare. Polisen (2017) skriver att uppgörelser mellan kriminella tidigare brukade ske på mer dolda platser i samhället, idag genomförs både skjutningar och sprängningar i det offentliga rummet.
Novus (2018) har under våren år 2018 genomfört undersökningen Vad tycker människorna som bor i Sveriges mest utsatta områden? Novus (2018, s. 3) skriver att ”en bild som man ofta saknar är hur de allra flesta som bor i ett utsatt område ser på olika samhällsfrågor”. Undersökningen bygger på 2000 telefonintervjuer med boende i ett utsatt område. De viktigaste politiska frågorna enligt de som deltog i undersökningen var sjukvård (17%), invandring (12%) och skola (10%). Vid frågan om vilken politisk fråga som var viktigast i stadsdelen där den tillfrågade personen bor var lag och ordning (14%), integration (9%) och invandring/migration (9%) de tre viktigaste. På både frågorna fick svarsalternativen ”annat” en stor del av svaren och det påtalades att renhållning och ungdomar är viktiga politiska frågor att arbeta med.
2.3 Stigendal förklarar Rosengård
Ett ämne som ofta framkommer vid litteratursökningar om Rosengård handlar om tillfällen då ungdomar har kastat sten mot personal inom polis och räddningstjänst. Litteraturen vill förklara hur dessa processer har uppkommit i Sveriges tredje största stad. Boken
Samhällsgränser: Ojämlikhetens orsaker och framtidsmöjligheterna i en storstad som Malmö, skriven av Mikael Stigendal (2016), ger perspektiv på den invecklade frågan. Stigendal (2016) sätter stenkastningarna i samband med den ökande ojämlikheten i Malmö. Han förklarar att samhället kan ses som en komplex uppbyggnad av sociala strukturer och meningssammanhang för individer, där vissa människor hamnar innanför och andra utanför.
Distinktionen mellan innanförskap och utanförskap förklarar Stigendal med att ”Alla
samhällen kan sägas vara innanförskap i den mening att de består av vissa system och inte av andra; gynnar vissa typer av befolkningsgemenskaper och inte andra; sätter materiella gränser och markerar var man befinner sig innanför respektive utanför; samt möjliggör delaktighet för vissa aktörer och inte andra” (Stigendal, 2016, s. 84.). Stigendal ger följande exempel på utanförskap: ”Om de stenkastande ungdomarna saknar arbete, inte går i skolan, kanske inte ens är svenska medborgare, inte känner sig delaktiga i det svenska samhället och lever i bostadsområden där en stor del av befolkningen delar samma situation så befinner sig dessa ungdomar i ett utanförskap, per definition” och han ställer sig frågan ”Vilket värde måste man ha för att vara delaktig i samhället?” (Stigendal, 2016, s. 84–85). De som är delaktiga i
samhället får exempelvis godkända betyg, ett arbete och blir en del av ett innanförskap vars konsekvens blir att andra hålls utanför. Utan betyg får ungdomar inte möjlighet att gå vidare i livet och förverkliga den potential som de besitter, utan de löper istället stor risk att bli en del av utanförskapet. Problemet utgörs alltså både av utanförskapet och innanförskapet, som uppges som nya samhällsgränser framvuxna ur ”den emergenta effekten av interaktionen mellan en teknologisk selektivitet, vilken den svenska modellen lämnade efter sig till kommande generationer, och de senaste decenniernas nyliberala samhällsutveckling” (Stigendal, 2016, s. 308–309). Boken avslutas med korta lösningsförslag med en tonvikt på behovet av nya sätt att se tillväxtmodeller som inte bara grundar sig i ett kapitalistisk tänkande.
2.4 Områdesbeskrivning
Avsnittet innehåller objektiva beskrivningar av verksamheter och platser som berördes under studien. Även en person presenteras då hon blev av stor betydelse under studien. Bild 1 på sida 8 visar en karta över området där studien genomfördes.
2.4.1 Rosengård centrum
Som ”ett annorlunda köpcentrum” beskrivs Rosengård centrum på sin hemsida. Byggnaden ägs av fastighetsföretaget Trianon AB sedan september år 2016. Grundidén år 1971 vid byggplaneringen var att centret skulle bli ett kommersiellt centrum där området skulle knytas samman som en mötesplats. Där boende i området skulle ha närhet till bland annat
centret och verksamheter så som fritidsgård, matbutiker och föreningslokaler (Rosengård centrum, u.å.).
2.4.2 Tegelhuset
Tegelhuset är en av de 20-tal fritidsgårdar i regi av Malmö stad och organiseras under fritidsförvaltningen. Lokalen ligger på Rosengård centrum och alla i åldrarna 13–25 år är välkomna. Fritidspedagogerna arbetar med att främja ungas sysselsättning och arbetar med att skapa en verksamhet utifrån ungdomars önskemål. På kvällarna finns det en mötesplats för åldrarna 13–20 för att umgås, spela spel, lyssna på musik och få stöd av personalen (Malmö stad, 2017).
Inci Gicvan arbetar som ungdomsledare på Tegelhuset. Hon tilldelades i maj år 2017 Hjärtat av Malmö-priset med motiveringen ”en av våra mest dolda kändisar i Malmö” med tillägget ”hon har varit en förebild för så många unga tjejer och killar i området och hon har på ett ödmjukt sätt byggt upp verksamheter som varit nödvändiga för så många” (Gillberg, 2017).
2.4.3 Sporthallen
Malmö stad tillhandahåller sporthallen på Rosengård och hyr ut till verksamheter och föreningslivet. I sporthallen bedrivs verksamheter som brottning, boxning, badminton, skolgymnastik och judo (Malmö stad, 2017b). Malmö boxningsklubb MBK bildades mellan åren 1943–1948 och är en av de verksamheter som bedrivs på sporthallen. De har en inriktad verksamhet för barn och ungdomar där alla är välkomna men framförallt de som bor på Rosengård. På sin hemsida skriver de: ”Vi menar att vi kan och ska göra vad vi kan för att motverka negativ utveckling på Rosengård. Trots allt är majoriteten av alla barn och unga på Rosengård skötsamma, engagerade, nyfikna och glada. Det handlar om att ta vara på de goda krafterna för att motverka de dåliga.” (Malmö BK, u.å.).
2.4.4 ”Torget”
Utrymmet mellan centret, biblioteket, sporthallen och Tegelhuset utgörs av ett litet torg. Området sträcker sig egentligen runt hela Rosengård centrum. I min studie avgränsas området till vad som fortsättningsvis benämns som torget i texten. Torget är nyrenoverat och tillhör ett delmål av ett större projekt som heter Amiralsstaden och ska knyta samman ett större område
för en framtida tågstation (Malmö Stadsbyggnadskontor, 2018). På en tegelvägg nära ingången till centret monterades fimpomaten upp under studien. Se bilaga 9.1 för bild.
2.4.5 Vänskapsföreningen i Skåne
Föreningen är ideell och bildades år 1998 med syfte att arbeta för en positiv
samhällsutveckling inom ramen för demokratiska värderingar. Föreningen är religiöst och partipolitiskt obunden med ändamål att arbeta för att barn, ungdomar och vuxna ska integreras i det svenska samhället oavsett kön, könsöverskridande identitet, ålder, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning eller sexuell läggning (Vänskapsföreningen i Skåne, 1998).
3. Teori och begrepp
Vänskapsföreningen hade i sin verksamhet observerat att de boende i Rosengård hade
bristfälliga kunskaper kring miljö- och hållbarhetsfrågor. För att en forskare ska förstå sociala handlingar krävs det förståelse för vad som ligger bakom den mänskliga motivationen
(Abulof, 2017). För att analysera resultatet från den etnografiska studien kommer jag att använda Maslows behovshierarki eftersom teorin kan förklara hur människor prioriterar sina behov.
Kommunikation var en grundsten i studien eftersom jag genomförde en etnografisk studie där jag använde mig själv som kommunikationsredskap. Under studien intresserade sig även sociala- och massmedier för etnografins fältstimulering. Kommunikation är ett omfattande ämne och det är därför viktigt att introducera olika begrepp och tankesättet som användes under studien. Avsnitten om kommunikation kommer att användas för att analysera och diskutera resultaten.
3.1 Maslows behovshierarki
A.H. Maslow var en förgrundsfigur inom humanpsykologi och publicerade första gången teorin om behovshierarkin år 1943. Teorin utgörs av fem mänskliga behov: fysiska, trygghet, gemenskap, självkänsla och självförverkligande. Grunden för teorin är att varje behov behöver bli tillfredsställt för att en individ ska gå vidare till att uppnå de övre tillväxtbehoven. Ett ouppfyllt behov beskrivs som motiverande för människan och desto längre tid ett behov inte blir tillfredsställt desto starka växer sig behovet. Teorin illustreras i modell 1. De
fysiologiska behoven utgörs av grundläggande behov som mat, vatten och sexuell
tillfredställelse. I trygghet ingår behoven av att känna ekonomisk och fysisk trygghet men framförallt känslan av säkerhet från fysisk skada och kaos. Gemenskap består av känslan av tillhörighet, kärlek från familj och vänner. Det fjärde behovet är tvådelat och beskrivs som en önskan att uppnå behärskning och prestation som leder till att känna en självkänsla. Högst upp i behovshierarkin är självförverkligande där en individ kan optimera sina intressen och gåvor
Modell 1. Den klassiskt utformade pyramidbilden av Maslows behovshierarki.
vilket leder till känslan av att individen har lyckats med livet. Det är viktigt att ha i åtanke att självförverkligande inte är ett tillstånd att nå utan en ständig inre process. Alla individer har en önskan att nå självförverkligande men livshändelser gör att individer fluktuerar mellan behoven i hierarkin (Villarcia, 2011; Kenrick, Griskevicius, Neuberg, & Schaller, 2010; Elias, Dahmen, Morrison, Morrison & Morris, 2018; McLeod, 2018). Ett forskarteam genomförde mellan åren 2005–2010 en studie i 123 länder för att undersöka om det fanns stöd för
Maslows behovshierarki. Forskarnas resultat var blandade men de kunde bekräfta att Maslow hade rätt i att behoven behöver uppfyllas men att ordningsföljden av hur behoven behöver bli tillfredsställda var fel. Detta kan förklaras med att även om en människa är hungrig kan en person känna tillfredställelse genom att umgås med vänner. Alla behoven fungerar
självständigt men människan behöver alla samtidigt (Villarcia, 2011).
Elias et. al. (2018) genomförde en studie för att jämföra etniska gruppers (afroamerikaner, latinamerikaner och amerikaner) perception och attityder om miljö- och hållbarhetsfrågor. Litteratur i deras förstudier indikerade på att individer boende i socioekonomiskt utsatta områden bryr sig mindre om miljö- och hållbarhetsfrågor. Studien baserades på intervjuer med personer i åldrarna 19–86, medelåldern var 42,82 år. Forskarna använde bland annat Maslows behovshierarki för att analysera resultaten och utgick från att miljöfrågor hade sin plats i de översta steget självförverkligande. Resultatet av studien visade ingen korrelation mellan att vissa etniska grupper i samhället skulle oroa sig mindre för miljö- och
hållbarhetsfrågor.
I analysen kommer även jag att utgå från att miljö- och hållbarhetsfrågor har sin plats i det översta behovet självförverkligande i behovshierarkin. Jag försvarar utgångspunkten i studien eftersom miljöfrågor idag utgör en fråga om överlevnad för mänskligheten. Teorin bakom Maslows behovshierarki är att om en individ inte får de basala behoven av hem, fysisk- och ekonomisk trygghet tillfredsställda, kan de inte gå vidare och arbeta med de övre behoven i behovshierarkin, som innebär självförverkligande. Därför tillhör miljö- och hållbarhetsfrågor de översta delarna i behovshierarkin (Mohai & Bryant, 1998).
3.2 Dialog som kommunikation
Definitionen av kommunikation är ”överföring eller utbyte av information genom ett
gemensamt symbolsystem”. En process där en sändare överför någon form av information till en mottagare (Kaufman & Kaufman, 2016, s. 433).
Dialogen är betydelsefullt för människans varande i världen (Bubers, 1993). Genom samtal går det att skapa en ökad förståelse och kunskap om målgrupper eftersom det går att diskutera föreställningar, attityder och värderingar vilket genererar en rikare bild av verkligheten. I ett samtal ska människan bli sedd, tagen på allvar och uppleva en känsla av tillräcklighet. Det är en balans mellan att tala och lyssna, något som kan upplevas som en självklarhet men
individer har olika perspektiv av världen och det kan därför lätt uppstå samarbetssvårigheter (Lönngård, u.å.).
Kommunikation utgör en stor del av studier och projekt, det är därför viktigt att det som sägs uppfattas på rätt sätt. Genom att tillämpa Maslows behovshierarki på kommunikation skapas psykologiska och pedagogiska aspekter att ta i beaktande vid samtal. Anledningen till att detta är viktigt att ha i åtanke är att individer ska känna sig bekväma och säkra vid frågor. En annan faktor att ha i åtanke vid samtal är att sändaren i en konversation bör anpassa sig till
mottagarens utbildningsnivå. Vid kommunikation på fel nivå i behovstrappan kan kommunikationen misslyckas (Howitz, 2011).
Modell 2. Modellen beskriver hur en sändare i en dialog arbetar för att skapa en önskvärd respons från en mottagare (Lönngård, u.å.).
3.3 Social och medial kommunikation
Sedan internets uppkomst har tillvägagångsättet för kommunikation förändrats eftersom förutsättningarna för hur människor kan interagera med varandra har förändrats (Berg, 2015). Massmedia är offentliga organisationer som genomför masskommunikationsprocesser,
exempel på detta är dagspress, TV och radioprogram. Sociala medier är nätverk där innehållet är skapat av de som använder plattformarna så som bloggar, internetforum, webbplatser för filmklipp och fotografier. Användarna skapar även innehållet på Facebook och Instagram men det är företag som äger servrarna och lagrar därför informationen (Nationalencyklopedin, 2018a). Nilsson och Martinsson (2012) diskuterar ämnet förändring av attityder i samhället genom massmedia där forskning visar att medial information inte skapar någon direkteffekt av attitydförändring, utan det handlar om hur
mottagaren tar emot och reagerar på
informationen. Men enligt Stevens och Crow (2016) kan mediala plattformar som till
exempelvis bloggar vara ett bra sätt för att skapa intresse för vetenskapliga ämnen exempelvis miljöfrågor.
Abulof (2017) ställer sig frågande om
självförverkligande i Maslows behovshierarki fortfarande bör ses som det största livsmålet i ett samhälle som har påverkats av globaliseringen. Han anser att samhället behöver utveckla behovstrappan för att spegla det moderna samhället.
Modell 3 visar en utvecklad modell av behovshierarkin som ofta kommer upp i samband med informationssökning om Maslows behovshierarki.
Mat är viktigare än både batteri och internet men modellen visar på ett tydligt sätt hur internet har blivit en viktig del för att nå behoven i behovshierarkin. Genom hemsidor finner
människan boende, genom dejtingsajter tillfredsställs sexuella behov och det finns möjlighet att hitta kärlek. Att prata i mobiltelefonen på vägen hem skapar en känsla av trygghet. Människan lever i ett samhälle där både batteri och internetuppkopplingen behöver fungera för att behoven i behovshierarkin ska tillfredsställas (Hansson, 2014).
Modell 3. En utvecklad modell av Maslows behovshierarkiska teori för att spegla dagens behov i samhället (egen illustration).
4. Metod
Metodkapitlet förklarar hur jag har gått tillväga i olika delar av genomförandet av den etnografiska studien, fältstimuleringen och problematik jag har stött på. Slutligen preciseras upplägget för resultaten och analyserna.
4.1 Etnografi
För att skapa förståelse för ungdomars syn på miljöfrågor användes en kvalitativ, etnografisk metod, som går ut på att studera människors liv och handlingar i sitt kulturella sammanhang. Forskningsmetoden har sin grund i tidig socialantropologisk forskning. Det vanligaste exemplet var förr att metoden användes i avlägsna områden för att bevara kulturell
information innan den påverkades av det industriella samhället (Denscombe, 2014). Metoden innebär att forskare under en längre tid kontinuerligt återkommer till ett område och
tillbringar mycket tid, vilket benämns som fältarbete. Genom fältarbetet ska forskaren bli en del av platsen och livet istället för att observera från en avlägsen position. En viktig
utgångspunkt i etnografi är att beakta det holistiska perspektivet eftersom sociala,
psykologiska och kulturella aspekter är sammanvävda (Bryman, 2011; Denscombe, 2014). Vid examensarbete finns inte tid för att genomföra en fullständig etnografisk studie utan istället utförs en mikro-etnografi. Arbetet fokuserar då på färre teman under en kortare tid och pågår vanligtvis tills att empirimättnad upplevs (Bryman, 2011). I detta fall pågick studien från den 1 mars 2018 till den 15 maj 2018, eftersom det var tidsramen enligt kursplanen. Bengtsson, Hjorth, Sandberg och Thelander (1998) påtalar vikten av att etablera en relation till informanterna i en etnografisk studie. Forskarna lyfter samtidigt problematiken med att det kan vara ett komplicerat och tidskrävande arbete. För att bli accepterad i rollen som etnograf i studien som jag genomförde avsattes mycket tid till att svara på frågor om mig själv som person. De vanligaste frågorna jag fick under fältarbetet var frågor rörande min ålder, relationsstatus, antal barn och boendesituation. Vidare beskriver Bengtsson et. al. (1998) svårigheterna med att skapa en närhet till informanter och samtidigt behålla distans. Detta är viktigt för att förhindra att en allt för nära relation mynnar ut i att forskaren väljer att inte redovisa data, börjar försvara beteenden eller värderingar från subjekten. Att undvika detta kräver att forskaren arbetar efter att hålla en professionell distans samtidigt som det finns en personlig närhet till informanterna. Lövgren (2004) beskriver likheten mellan fältarbete och
en atletisk uppvisning. Eftersom det krävs träning för att skapa förmågan att hålla kroppen och alla sinnen uppmärksamma samtidigt som fältanteckningar dokumenteras.
Urvalet av informanter var de besökare som befann sig på Rosengård centrum, Tegelhuset och sporthallen. Alla som ville prata genomförde jag samtal med men jag höll fokus på att framförallt samtala med ungdomar i åldern för projektet. Besöken var inte förutbestämda utan skedde vanligtvis efter klockan 16 på eftermiddagen eftersom ungdomarna hade slutat skolan då. Brymans (2011) informationskrav efterföljdes så informanterna informerades om syftet, den tidsmässiga planeringen och att de skulle förbli anonyma efter studien. En viktig del vid utformningen av metodarbetet var att ungdomarna var frivilligt delaktiga i den mån de önskade att delta i studien.
Personer under 16 år får inte intervjuas utan tillåtelse av vårdnadshavare enligt
forskningsetiska regler (Bengtsson et al., 1998). Därför genomfördes inga intervjuer under studien utan endast korta samtal eller diskussioner som stimulerades genom fältstimulering. Sjöberg (2017) lyfter även en påföljden med att personer under 16 år inte får intervjuas. Resultatet blir att många studier som verkar handlar om ungdomar istället rör en grupp av unga vuxna.
4.2 Fältstimulering
Jag valde att i studien använda fimpomaten som en fältstimulering för att manipulera den naturliga miljön (Bryman, 2011). Fimpomaten användes som en utgångspunkt att arbeta med i etnografistudien då jag berättade om mitt projekt för ungdomarna och bad om hjälp med att skapa frågeställningar till fimpomaten. Detta ledde till naturliga följdfrågor och diskussioner om miljöfrågor. Fimpomaten är skapad utifrån konceptet nudging som förklaras under avsnitt 4.2.2.
4.2.1 Varför fimpar är viktigt att problematisera
Fimpar är det mest förekommande skräp i Sverige och enligt årliga beräkningar slängs
omkring en miljard fimpar på marken (Håll Sverige rent, 2017). Cigarettfilter är tillverkade av cellulosaacetat, en plast som inte är biologiskt nedbrytbar. I cigarrettfiltret fångas resterna från cigaretten upp vilket gör att de innehåller bland annat bensen, nikotin och kadmium
får skräpa ner där allmänheten har tillträde till eller insyn till.” (SFS 1998:808 kap. 15, §26) men nedskräpningslagen innefattar inte cigarettfimpar (SFS 2011:778, Bilaga 3).
4.2.2 Vad är nudging?
Naturvårdsverket (2014) använder begreppet valarkitektur för att beskriva miljön där en individ genomför ett val. Eftersom människans beteenden påverkas av medvetna och omedvetna processer kan ett sammanhang designas för att styra valet i en önskad riktning (Torma, Aschemann-Witzel & Thøgersen, 2017). En nudge är en planerad åtgärd som är skapad för att påverka en individs val, beslut eller beteende. Nudging används inte för att förändra individers värderingar, utan för att ge individer möjlighet att fatta beslut som gynnar individen och samhället utan att använda tvingande styrmedel (Naturvårdsverket, 2014). Ett nudgingprojekt genomfördes i Göteborgs stad under sommaren år 2017. Studiens syfte var att undersöka om nudging kunde minska nedskräpningen
bestående av fimpar på spårvagnshållplatser. Förstudien till pilotprojektet indikerade på att invånarna i Göteborg ansåg att askkopparna var för få och att deras svarta färg inte gjorde dem tillräckligt synliga. De svarta befintliga askkopparna målades färgglada, fimpomater och humoristiska skyltar med miljöbudskap sattes upp och markdekaler utformade som pilar riktades mot askkopparna. Resultatet av pilotstudien blev att en tredjedel färre fimpar fanns på spårvagnshållplatserna där nudgingprojekt hade genomförts. Markdekalerna med
miljöbudskap gav till en början stor effekt men blev efterhand smutsiga och förlorade därför effekten, de visade dock på en stor användbarhet vid exempelvis utomhusevenemang
(Göteborgs stad, 2018).
Bild 2. Ballot bin översätt till fimpomat på svenska och är ett verktyg inom nudging (Ballot bin, 2019).
4.2.3 Det praktiska arbetet med fimpomaten
För att skapa en strategisk överblick över projektet genomfördes en SWOT-analys innan uppmonteringen på torget. En SWOT-analys är en fyrfältsmatris där ett projekts starka och svaga sidor samt hot och möjligheter identifieras (Hallin & Karrbom Gustavsson, 2015). Tillståndet för uppsättning godkändes av förvaltaren Caroline Andersson på Trianon AB och fastighetsföretagets fastighetsskötare hjälpte mig vid uppsättning och nedmontering av fimpomaten. Information om projektets tidsplanering och kontaktuppgifter lämnades till all berörd personal. Nycklarna till askkoppen kopierades upp till fastighetsskötarna om det skulle uppstå akuta problem med fimpomaten.
Strategin för placeringen av fimpomaten är framtagen tillsammans med Inci Gicvan (personlig kommunikation, 9 mars, 2018). Det som togs i beaktande var att besökare från Tegelhuset skulle ha möjlighet att med gångavstånd slänga fimpar i fimpomaten.
4.3 Min väg till empiri
Jag blev vid det första mötet med Vänskapsföreningen informerad om att det fanns en grupp ungdomar som tidigare hade arbetat med miljöfrågor i anslutning till föreningen. Jag skulle enligt föreningen arbeta med dem, vilket innebar att utveckla en forskningsplan med en mindre pilotstudie med ungdomarna och fimpomaten. En månad in i planeringen berättar föreningen att det inte fanns ungdomar att arbeta med. Jag tog då ett adaptivt beslut och gick in på fritidsgården Tegelhuset för att träffa ungdomar i åldrarna i projektets inriktning. Genom att jag presenterade mig själv och planen för studien på Tegelhuset fick jag kontakt med ungdomar som bor på Rosengård. Den etnografiska studien skulle skapa förståelse för ungdomars intressen, miljöengagemang och dagliga liv. På så vis skulle jag skapa tillräckligt med empiri för att utforma fördelaktiga strategier, så att ungdomar vill delta i ett projekt som syftar till att förbättra miljön på Rosengård. Ungdomspedagogerna på Tegelhuset välkomnade mig och jag mejlade en presentation till personalstyrkan för att de skulle få mer information om mig som person och studien. De kommande två och en halv månaderna resulterade i olika former av möten, aktiviteter och mer därtill.
Under fältarbetet använde jag ett anteckningsblock där jag öppet förde fältanteckningar. Vid hemkomst renskrevs fältanteckningarna så fort som möjligt i en logg för att intryck och information skulle vara färskt. Återberättandet i loggen är skrivet i ett narrativt format vilket
att fältanteckningarna blev till en levande berättelse där allt från utomhusmiljön, möten och reflektioner beskrevs så utförligt som möjligt. Intresset för mina anteckningar har varit blandat. Om det har funnits möjlighet har jag valt att ha blocket på bordet. Informanter har ibland valt att hjälpa mig att dokumentera men de har också tittat på anteckningarna och undrat över vad det står. Något som har varit viktigt för mig är att belysa att det inte är något hemligt som antecknades och att informanterna kommer få läsa det färdiga resultatet om de vill. Exempel på hur mina anteckningar har sett ut kan ses på bild 3, sida 17.
Fältbesöken började redan vid bussresan då jag vanligtvis träffade personer jag tidigare skapat kontakt med. Ett fältbesök kunde vara mellan två till fem timmar. Sammanlagt genomfördes 18 besök som fältdokumenterades och renskrev i loggen. Möten och ärenden som
genomfördes under studien dokumenterades inte. Under fältarbetet genomfördes
genomsnittligen mellan 10–30 samtal med boende eller besökare på Rosengård centrum i åldrarna 7–80+. Uppskattningsvis har cirka 250 möten skett under hela studien och majoriteten av samtalen har varit med ungdomar. När studien var klar var loggen ett dokument på 7845 ord.
4.4 Genomförande av analys
Logg, hemsidor och bilder har granskats för att skapa tydligare berättelser och text för att tyda och tolka fram analyser. Kodning av empirin genomfördes enligt Hjerm, Lindgren och
Nilsson (2014). Avgränsningarna var begrepp inom miljöfrågor och relevant information Bild 3. Bild på en liten del av
fältanteckningarna (Bildkälla: privat).
kopplad till de olika delarna av projektet, vilket skapade tematiseringar enligt Hjerm et al. (2014) under de olika kapitlen och avsnittsrubrikerna.
Bryman (2011) lyfter problematik med kodningsförfarandet av en kvalitativ analys eftersom meningsfulla stycken som speglar en social situation tas bort. Detta är något jag själv
upplevde vid kodning och tematisering av resultatet av den etnografiska studien. Jag har därför valt att presentera nästan hela loggdokumentationen för att bjuda in läsaren till mina möten. En induktiv strategi användes eftersom studien krävde att jag först genomförde den etnografiska studien (Bryman, 2011), för att sedan studera relevanta val av teorier och begrepp, som på ett bra sätt kunde applicerades på resultatet.
Resultaten och analyserna är indelade i två delar. Först presenteras en berättelse som är skapad genom loggen och områdesbeskrivningar. Resultaten analyseras med Maslows behovshierarki för att skapad en tyngd i varför mina förslag till projektet är fördelaktiga. Nästkommande kapitel redovisar hur sociala- och mediala plattformar intresserade sig för etnografins fältstimulering. En sammanfattande diskussion från resultaten och analyserna avslutar studien.
5. Resultat och analys av den etnografiska studien
Kapitlet redovisar resultatet av loggen från den etnografiska studien. Berättelsen innefattar hela studiens förlopp med möten, fältstimulering och egna reflektioner. Sedan analyseras resultatet genom Maslows behovshierarki. På grund av att en forskare aldrig vet vad som möter en i fält analyseras intressanta observationer för att fördjupa analysen. Nästa avsnitt beskriver fördelaktiga strategier för att arbeta med miljö- och hållbarhetsfrågor med ungdomar i Rosengård. Kapitlet avslutas med saker som jag anser bör tas i beaktande vid utvecklande av ett projekt liknande det jag genomförde.
5.1 Berättelsen
Det är framförallt busslinje 33 som går från Värnhem med slutdestination Ön som jag åkte med till Rosengård centrum. Busshållplatsen som jag åkte från var Katrinelund och det var skräpigt med ett hundratal fimpar i det nertrampade gräset. Busskuren var av grön metall och täckt av klotter. Rusningstrafik betydde också att bussen redan har ett stort antal resenärer trots att den endast hade haft ett uppehåll från startdestinationen Värnhem. Bussen åkte först förbi hållplatsen Industrigatan som är ett område med industrilokaler, stängsel för att stänga ute obehöriga, pågående bostadsbyggande och EU-migranter som slagit läger på en parkering. Det syntes stora mängder av skräp som låg längs gatan, allt från plastpåsar till madrasser. De kommande hållplatserna Stenkulaskolan, Annelund, Emilstorp och Rosengård upplevdes som mer städade. Busskurerna var i glas och omgivningen var renare och grönare. Nästkommande hållplats är Rosengård centrum och bussen stannar under centret, hållplatsen är mörk och smutsig med fimpar, skräp och klotter. En trappa leder upp till centrumet och det finns även en hiss för de som behöver. Jag åkte aldrig hissen eftersom jag upplevde den som smutsig och något obehaglig. Jag rörde mig vanligtvis genom centret mot ingången som vetter till
biblioteket eftersom Tegelhuset, sporthallen och torget med fimpomaten finns där. I mitten av centret finns en större matsalsdel som används som en uppehållsplats för besökare. Vid sämre väder som det var under större delen av studien har cigarettröken känts tidigt i korridoren. Eftersom besökarna som uppehåller sig i matsalen röker vid utgången under taket.
1 mars 2018
Jag öppnar dörren till Tegelhuset och doften av nybakad kladdkaka möter mig. Jag går vidare ner i korridoren för att nå cafédelen där personal arbetar och samtidigt pratar
med ungdomarna. Personalen säger att jag ska gå vidare till nästa sal för att möta ungdomar i målgruppen jag söker. Jag går vidare och kommer till en stor sal med högt i tak, dunkande hiphopmusik och ett 30-tal ungdomar som umgås i olika grupperingar. Jag är välkommen i min roll som student av ungdomarna, att besöka Tegelhuset och att diskutera miljöfrågor. Mitt mål var att föra fram budskapet om projektet med att sätta upp en fimpomat vid närheten av Tegelhuset. Ungdomarna som jag hade mest kontakt med var i åldrarna 14–18 och nästan alla sa att de rökte både öppet och i smyg. De flesta hade andedräkter av redbull och jag upplevde dem som “stirriga” av koffeinet. En tjej berättade att hon inte sovit på ett dygn, det syntes på hennes trötta ögon och hon hade svårt att fokusera under samtalet.
Det bästa samtalet om miljö var med en fjortonårig tjej där vi diskuterade varför fimpar ska slängas i askkoppar. Hon argumenterade för att det finns personal som städar upp fimparna som slängs på marken. Jag kontrade med att fimpar är små och finns i
mängder men hon påtalar att det finns skräpplockare som personalen kan använda. Jag förklarar att om fimparna slängs i askkoppar så behöver inte personal plocka fimpar och har mer tid till annat. Hon nickade då instämmande.
En kille kommer och sätter sig och pratar med mig, miljöfrågor är svåra att diskutera då jag märker att han lätt förlorar intresset. Han tar min mobiltelefon och visar mig vägskyltar. Han ger mig en lektion på 15 minuter om vägskyltarnas betydelse för han tycker att jag borde kunna dem. Sedan stänger han noga ner alla program jag har igång på min mobiltelefon och påtalar för mig att jag måste bli bättre på att spara mitt mobilbatteri.
Att fånga ungdomarnas intresse för att diskutera miljöfrågor var svårt, men de är intresserade av mig som person. Jag låter dem fråga ut mig så mycket de vill och försöker att få in en miljöfråga däremellan. Jag upplever att detta är en del av att etablera mig i studien.
9 mars 2018
Kvällens besökare på Tegelhuset var framförallt en grupp killar i åldrarna 16–18. Vi sitter omkring 10–15 personer vid ett runt bord i den stora salen och diskuterar miljö ur många aspekter. Vi diskuterade var de får lov att röka vid Tegelhuset. De berättar att de gömmer sig vid husknutarna där fimparna slängs så långt bort från lokalen som möjligt. Inci Gicvan (personlig kommunikation, 9 mars, 2018) berättar att personalen aktivt arbetar med att hålla droger borta från ungdomarna och går periodvis ut med information om rökning. Hon berättar också att de aktivt arbetar med att inte ha personer som röker i närheten av Tegelhusets lokaler.
I en diskussion om varför fimparna inte slängs i askkoppar eller i papperskorgar förklaras med att det ser coolt ut att skjuta iväg fimparna med en speciell teknik. Men det påtalas också att det finns få askkoppar och papperskorgar att slänga fimparna i
uppmärksamma att fimpar ska slängas i askkoppar. Det är meningsskiljaktigheter under diskussionerna. De flesta bryr sig inte om att det är skräp på marken och ett fåtal
stödjer mina argument om att skräp hör hemma i papperskorgar.
Vid diskussion om att fimpomaten ska sättas upp om cirka två veckor undrar
ungdomarna om jag inte är rädd för att den ska förstöras eller bli stulen. Jag undrar varför? De säger att det är så det är på Rosengård, är folk uttråkade tar de sönder saker eller stjäl dem. Jag får ingen vidare förklaring trots upprepade följdfrågor på varför utan bara svaret att ”det är så det är på Rosengård”.
Jag får frågan ”har du tänkt på att det du gör med askkoppen kan göra så att folk röker mer?”. Jag svarar ärligt och berättar att detta är något jag har tänkt på. Men att jag tycker att det är värt att fortsätta med projektet för miljöns skull och att alla som röker vet att det är farligt. En kille säger “jag ska plocka en hel påse fimpar åt dig”. Jag svarar honom “det få du gärna göra men använd gärna handskar så slänger vi påsen i soporna när du är klar”.
Ungdomarna undrar vad jag vill arbeta med när jag är klar med utbildningen. Jag berättar om mitt intresse för att arbeta som miljöinspektör eller miljökoordinator. Alla känner till Malmö stads miljöförvaltning och synen på förvaltningen är att de “tar ner” butiker och affärer. Jag förklarar att arbetet de gör är både för människor och miljöns skull och frågar om de vet vad miljöförvaltningen undersöker. Ungdomarna berättar att de undersöker och kontrollerar luft och om det är rent i lokalerna. En ungdomsledare förklarar senare mer ingående för mig vad ungdomarna menade. Att det går rykten om att miljöförvaltningen används i konkurrenssyfte. Ett telefonsamtal kan stänga ner en verksamhet och ge ökad inkomst för de kvarvarande verksamheterna.
Under ett kort samtal med två femtonåriga tjejer berättar de att miljö är ett tråkigt ämne. De anser att klimatfrågorna som tas upp under NO-lektionerna är stora och svårbegripliga.
18 mars 2018
Det är fredagskväll och känslan av helg kunde kännas i den stora salen på Tegelhuset. Jag fångade omkring 15 unga killars intresse för att diskutera miljöfrågor. De var i åldrarna 15–17 och ville berätta sina tankar i den stora frågan miljö. En kille önskade att det fanns askkoppar där de var ombedda att gå undan och röka av personalen på Tegelhuset, men också på platser där ungdomar smygröker på Rosengård.
Ett återkommande samtal är att det finns personal i samhället. Ungdomarna anser att det är deras arbete att städa upp när personer slänger exempelvis fimpar på marken. När jag diskuterar detta med ungdomarna och förklarar hur resursförödande det är så nickar de instämmande. Mitt argument accepteras om att personalen skulle få mer tid över till annat, exempelvis att laga tvättmaskiner. Detta mynnar ut i en diskussion om att det borde finnas städvakter i samhället som delvis ska hålla rent, men också
påminna andra om att inte slänga skräp på marken. Killarna ansåg att detta även kunde var en bra lösning mot arbetslösheten. Jag ångrar att inte frågade om de själva hade kunnat tänka sig att arbeta med detta. Det är återkommande i diskussionerna med alla ungdomar att de tycker att det är för lite askkoppar och papperskorgar i samhället. Vi diskuterade större frågor som plast och kommer in på att flera affärer har börjat ta betalt för plastpåsar, de tyckte alla att detta var bra. När jag diskuterade hur
konsumtion påverkar planeten globalt blir ämnet för stort, men en kille säger “jag vill att mina barn ska kunna bada i haven”. Han hade nyligen sett en av de videor som visar mängderna av plast som finns i haven.
En annan ungdom berättade om hur viktigt det är med att ha rätt beteende framför sina barn och säger “mina barn kommer att se vad jag gör”. Han menade på att om hans framtida barn ser att han inte slänger skräp på marken kommer de inte heller göra det. Vi diskuterar vidare om detta och kommer fram till att ingen av ungdomarna egentligen bryr sig om de slänger skräp på marken. Men de förstår när vi diskuterar ämnet hur dåligt beteendet är. En nittonårig kille kommer förbi och säger hej och flikar in att hans familj är väldigt noga med att källsortera. Han upplevde att det hade påverkat honom som person att inte skräpa ner utomhus.
Ännu en gång påtalade ungdomarna hur jag vågar sätta upp fimpomaten på Rosengård. Är jag inte rädd för att den ska bli förstörd? Jag frågar vidare om varför någon skulle vilja förstöra något med syfte för att förbättra utomhusmiljön. Det kan ingen svara mig på mer än att ”det är så det är på Rosengård”.
Under en diskussion fick jag den fantastiska motfrågan “Vad vill du göra för att miljön ska bli bättre?”. Mitt svar blev för komplicerat, jag måste arbeta på att formulera mig på ett sätt som är mindre vetenskapligt och stort utan mer grundläggande.
I en diskussion påtalar en kille att det inte räcker att bara förändra sitt eget beteende och påtalar en meningslöshet med att få engagerar sig i miljöfrågor. Jag säger med kraft att jag brinner för dem och vill se en förändring. Jag är en resurs och om de hjälper mig blir vi fler och det är så förändringar genomförs. Alla ler mot mig och jag hoppas de förstår att jag önskar en förändring i hur samhället ser på miljöfrågor. En situation som påverkade mig var när ungdomarna snabbt brusade upp om
förslagsfrågor till fimpomaten. De började hitta på frågor av det snuskigare ämnet, det var oskyldigt men det jagade upp dem. Jag arbetade med att avsexualisera frågorna men det hjälpte inte och då höjer Inci rösten. En kille ställer sig då upp och skriker “lugna ner er, ni vill inte ge Tegelhuset dåligt rykte”. Det lugnade ner hela lokalen på mindre än 30 sekunder. Vi diskuterade vidare på den tidigare nivån, fast om allt annat än miljöfrågor då killarna var nyfikna på vilka tv-spel jag spelade.
När jag ska gå säger en kille “var försiktig om dig på vägen till bussen” och en annan kille säger “vad ska hon vara rädd för?” Det undrar jag med och berättar att jag inte är rädd men killen påtalar att jag borde ha kniv när jag ska gå hem. Han kan inte förklara varför men tycker att jag borde skydda mig.
22 mars 2018
Jag sätter mig hos en grupp tjejer som är 13–14 år gamla. De skrattar och har livliga diskussion om killar och snapchat. Jag berättar om studien med kandidatuppsatsen och fimpomaten. Jag frågar om de läser om miljö i skolan. Svaret blir ”ja vi diskuterar varför det är så dåligt på Rosengård med sprängningar och skjutningar”. Jag omformulerar mig och frågar vad de läser om i no-ämnena i skolan, till exempel klimatförändringar? Ja svarar de men de påtalar att det är ett stort ämne och de inte har intresse för det. De kan inte heller svara på vad som skulle kunna göra ämnet roligare. En tjej som har varit i köket och planerat kvällens bakning till caféet kommer och sätter sig, hon berättar ”jag var på ett klimatambassadörmöte, det var tråkigt”. Jag ber henne att utveckla och frågar henne hur dagen hade kunnat bli roligare. Det första hon säger är att dagen var för lång och att ämnet var tråkigt, svårt och stort. Hon saknade att det inte fanns aktiviteter på hela dagen och påtalade att det är tråkigt att sitta och lyssna. Jag frågade om någon av dem källsorterade och fick ett klingande svar nej. Vi återgick därefter till diskussionerna om snapchat och killar.
Under kvällen deltar jag även vid ett opinionscafé som Tegelhuset anordnar varje vecka med olika talare. Daniel Diaz är dagens talare och berättar om social mobilisering. Han påtalar vikten av att se människors bakgrund vid socialt arbete och diskuterar sociala skillnader i samhället med utgångspunkten Limhamn och Rosengård. Han berättar att de senaste tio åren har cirka 1500 projekt genomförts i området och han undrar vem som äger projekten. Han undrar varför det inte sker någon förändring till följd projekten och påtalar att det verkar som det går att söka medel till alla möjliga projekt, bara för att de ska genomföras på Rosengård. Vi är cirka 15 personer som lyssnar, några yngre killar går fram och tillbaka och lyssnar. Det är svåra och stora frågor Daniel diskuterar men får mig att reflektera. Jag förstår problematiken Daniel lyfter men jag är någon annanstans. Jag vill mobilisera miljöfrågor i samhället.
När jag ska gå så ropar tre unga killar på mig och undrar om jag röker, jag svarar dem att jag inte röker. De är egentligen nyfikna på fimpomaten så jag visar dem bilder och de tycker att den är cool. De är 13 år gamla, smygröker ibland och de undrade mycket om rökning. Jag säger som det är att jag har själv rökt men slutade. De undrade hur och jag berättade om en gräslig förkylning som gjorde att jag inte kunde röka på en vecka så jag valde att inte börja igen. Jag tillägger att jag mår mycket bättre utan cigaretter och att jag aldrig skulle börja igen. Då undrar de om vape som är en
elektronisk cigarett är bättre. Jag kan inte uttala mig om det men påtalar att inget annat än luft hör hemma i lungorna. De ler och vinkar hejdå.
26 mars 2018
Efter tre veckor av planering och nätverksarbete monterades fimpomaten upp. Frågan som jag valde att skriva på fimpomaten kommer från ett av besöken på Tegelhuset. Den 16 mars 2018 dokumenterade jag i loggen att frågan kom på tal i ett samtal med en
sextonårig kille när jag visade en bild på fimpomaten. Han sa direkt ”Ronaldo eller Messi”.
Fimpomaten flyttades från Rönnens studentboende till Rosengård centrum. Flytten kan ses på @projektaska på Instagram. Två fastighetsskötare från Trianon borrade hål i väggen och förankrade fimpomaten. Efteråt påtalar de att jag ska vara glad om den får sitta kvar över natten. Samtidigt kommer en tredje medarbetare förbi och blir glad när han ser fimpomaten. Han utbrister att det behövs fler på andra sidan centret och jag förklarar att den är på lån och att det bara finns en. Han berättar att de städar torget två gånger om dagen och han tror att fimpomaten kommer att hjälpa honom. Under vårt samtal går det förbi människor som fotograferar fimpomaten och ger mig tummen upp.
3 april 2018
Jag tillbringade eftermiddagen med att sitta på torget och reflektera över fimpomaten, se bilaga 9.1 för att se bild. Jag tycker att det är en liten mängd med fimpar i
fimpomaten då jag vet hur många som står och röker bara fem meter ifrån den. Det finns en papperskorg med en tillhörande askkopp som är mycket närmare ingången. Jag ser att några använder den men majoriteten slänger fimparna på marken. Jag påtalade reflektionen över att fimpomaten inte används för fastighetsskötaren när jag möter honom. Han säger att jag ska vara glad över att fimpomaten får sitta kvar utan någon åverkan.
11 april 2018
Det är eftermiddagssol vid torget och jag sätter mig på bänken vid fimpomaten. Det är varierande mängder av människor under tiden jag sitter där och de flesta går förbi. Några stannar och röker men ingen använder fimpomaten, de använder istället askkoppen som finns på soptunnan. Jag ser att många yngre pekar på fimpomaten och vissa säger Ronaldo. När jag sitter i solen kommer en kvinna och frågar om jag har en cigarett. Det är kassörskan från Ica på Amiralsgatan där jag handlade regelbundet i många år. Jag berättar att jag inte röker och frågar om hon inte känner igen mig. Hon tar mig under hakan, ler och säger “det är ju du”. Hon undrar vad jag gör här och jag pekar på fimpomaten, hon skrattar och säger den är ju smart. Hon säger att hon måste vidare till sitt arbete, säger hej då och går till sin cykel.
Det är blåsigt och det var längesen jag var på Tegelhuset. Jag tar mig in trots renoveringarna och hittar en grupp byggarbetare. Jag efterfrågar personalen, de skrattar och säger “Rosengård är farligt här släpper vi inte in vem som helst”. Jag gör min supermanpose, sätter händerna i midjan och tittar lite surt på dem med glimten i ögonen. De pekar mig då i rätt riktning. Jag träffar Inci i källaren och vi pratar om ombyggnationen på Tegelhuset, livet och projekt. Jag berättar om min jakt på
ungdomar, hon påtalar att det inte finns fler ställen som Tegelhuset på Rosengård. Jag berättar vad fastighetsskötarna hade sagt om att fimpomaten förmodligen inte kommer få sitta kvar och frågar om Incis tankar. Hon tror att frågan Ronaldo/Messi kan vara så pass engagerande att ungdomarna vill se resultatet. Vi diskuterar nästa frågeställning till fimpomaten och jag vill ha en fråga som är mer neutral som exempelvis, vilken superkraft vill du ha? flyga eller osynlig. Hon avfärdar osynlig direkt eftersom hon anser att det spelar på mycket annat i samhället. Hon ville ha en större fråga som att stoppa krig och en ren planet. Jag förstår att jag måste tänka över den nya
frågeställningen till fimpomaten. Inci berättar även med glädje hur bra det nya pantsystemet fungerar på Tegelhuset. Det har varit problem med att saker går sönder eller försvinner (kortlekar, tv-spel). Inci införde då pant vilket innebar att vid ett lån får du lämna mobil, pengar eller liknande. Det är inget som går sönder längre och i så fall endast av olyckor och det märks tydligt att det inte var av mening berättar hon. Hon berättar att många av hennes vänner har publicerat bilder på fimpomaten men deras konton är privata så delningarna är inte offentliga. Vi pratar om kvinnoföreningar på Rosengård och Inci berättar om aktioner som har genomförts. I mitten av centret är det en restaurangdel där vanligtvis endast män sitter. Vid aktionerna har ett 20-tal kvinnor gått och satt sig för att visa på jämlikhet.
Jag går och pratar med Jones som förutom att vara ungdomsledare är tränare i
sporthallen. Jag undrar om jag får komma förbi när tjejerna tränar och prata lite miljö. Istället bjuder han in mig för att delta vid träningspasset.
När jag kommer hem och tittar igenom konton för projekt aska märker jag att
fimpomaten blev fotograferad och taggad på Instagram. Kvinnan som har gjort inlägget skriver “Minska nedskräpningen med @projektaska”. Under de två veckor som
fimpomaten har suttit på Rosengård centrum har Instagramsidan @projektaska fått cirka 25 fler följare.
12 april 2018
Jag möts av en brandhärjad fimpomat eller bara fimprösterna på Ronaldos sida hade brunnit. Med största sannolikhet har en fimp inte blivit ordentligt släckt och det har börjat brinna. Någon har släckt elden med en brun kladdig vätska, antagningsvis Coca Cola. Fimpomaten kanske fungerar för bra eftersom Ronaldos sida var full. Branden har förmodligen skett under natten till den 12 april. Jag möter tre unga tjejer i tioårsåldern och de undrar vad som sitter på väggen. Jag förklarar att det är för att minska mängden fimpar på marken eftersom de inte är bra för naturen. De tycker att det är dåligt att bara fimpar får slängas i den eftersom de också vill rösta. Deras ögon tindrar när de pratar om Ronaldo. Jag berättar att Ronaldo har vunnit och att jag under morgondagen ska rengöra fimpomaten och byta fråga.
Jag går ner i sporthallen och letar upp salen för boxningspasset. Det är fullt av barn i tioårsårs åldern som både tränar och leker. Jag presenterar mig och berättar att Jones
har bjudit in mig till kvällens pass. Jag sätter mig hos den enda tjejen i lokalen och presentera mig. Hon är 16 år, läser årskurs 9 och bor i Landskrona. Hon har tidigare bott på Rosengård men pendlar till träningen tisdagar och torsdagar för att träna boxning. Hon är vacker, har stora glittrande bruna ögon som följer mig och hon ler med hela ansiktet. Hon är blyg men vill prata så jag pratar på om examenarbetet, om hur mitt liv har sett ut sedan jag var 15 år. Hon lyssnar och börjar efterhand ställa följdfrågor. I samtalet om miljö berättar hon att miljöfrågor är tråkigt hon tänker inte på miljö alls. Det är inte viktigt för henne. Hon visste inte vad hon ville läsa i gymnasiet så jag föreslår samhällsvetenskap för att få en grundläggande utbildning. Jag frågar var jag ska låsa in mina saker, mobil och plånboken men hon säger nej. Vi är familj här och ingen stjäl. Jag förklarar att jag inte lämnar saker i skolan eller på mitt gym. Men hon insisterar, jag lyssnar på henne och lämnar väskan i salen för att gå ut till
uppvärmningen. Passet börjar, vi är ungefär 40 personer som deltar och vi peppar varandra för att orka genomföra de fysiskt och psykiskt tuffa 75 minuterna. När vi väl är klara sätter jag mig på golvet och stretchar och småpratar med en kvinna som berättar att hennes man är uppväxt i Rosengård men att de är bosatta i Bara. De har två killar som tränar på sporthallen och är 13 och 17. De har provat andra klubbar men det är här de känner sig hemma eftersom känslan är så familjär förklarar hon. På väg mot bussen träffade jag en man som också hade tränat i lokalen. Han undrar hur jag hamnat här. Jag berättar min historia och pekar på fimpomaten när vi går förbi. Han skrattar, drar fram sin plånbok och visar mig ett kort där det stå Malmö Stad Miljögrupp. Han arbetar några dagar i veckan med Malmö stads renhållning och tycker att cigaretter borde förbjudas eftersom fimpar är tidskrävande att plocka upp. Jag viker sedan av till bussen för att åka hem och renskriva mina fältanteckningar. 13 april 2018
Det är första rengöringen av fimpomaten och det är på grund av branden. Med inspiration från boxningspasset och från mina fältanteckningar där sport har mycket fokus väljer jag att skriva frågeställningen: Vad är roligast: boxning eller brottning. Tre tjejer kommer förbi och de kan inte vara äldre än åtta år. De undrar vad jag gör så jag beskriver väldigt enkelt fimpomatens funktion och de blir nyfikna. Jag berättar att jag har varit och boxats på sporthallen kvällen innan och de berättar att de spelar fotboll. Vi hinner inte längre i samtalet då tre män i 25-års åldern tränger sig in i samtalet och skrämmer bort flickorna. De vill berätta hur cool fimpomaten är och att de tror att boxning kommer att vinna.
18 april 2018
Det är fyra dagar sedan jag rengjorde fimpomaten och bytte fråga. När jag kommer ut till fimpomaten ser jag direkt att något är fel. Fimpomaten står på glänt och den svarta
bara tittar. Ena låset är sönder och det är svårt att låsa den öppna fimpomaten. Jag vet sedan jag kopierade upp extranycklarna att de påminner om nycklar för
bokningssystemet i tvättstugor, så fimpomaten går att öppna med våld. Min reaktion av upptäckten finns på bild under bilaga 9.1.
Petrit som är fastighetsskötare på Trianon kontaktar jag direkt och berättade vad som har hänt. Han frågade om han ska plocka ner fimpomaten. Jag ville landa i situationen och försöka hitta plastbehållaren. När jag tittar mot parkeringen ser jag att det ligger fullt av fimpar. Jag känner en skyldighet över fimparna som ligger där då det är min studie. En kille som jag träffat ett par gånger på Tegelhuset kommer förbi. Jag berättar vad som har hänt, han tycker det är tråkigt och undrar varför någon skulle göra så. Jag börjar leta efter fastighetsskötare som eventuellt kan ha plockat upp behållaren och träffar då en vakt, frågar honom var jag kan hitta ansvariga för renhållning. Jag får tag på Caroline som är driftchef för Rosengård centrum som ägs av Trianon AB. Jag
berättar om problematiken, hon ska efterlysa insidan av fimpomaten till Samhall som sköter renhållningen.
Jag går tillbaka och letar i området vid torget och möter en av de killar som faktiskt varnade mig för att sätta upp fimpomaten då han sa att den skulle förstöras. Han hälsar alltid med respekt, skakar hand och bockar huvudet lite (mina killkompisar hälsade på samma sätt när vi var i hans ålder). Jag berättar vad som har hänt och han säger “Vad trodde du?! Här bor bara araber, det händer hela tiden”. Jag försöker prata med honom om varför men får samma svar som vanligt “det är så det är på Rosengård”. Hans telefon ringer och jag märker att han inte är intresserad av ett längre samtal och han försvinner snabbt iväg. Jag pratar med minst ett 20-tal personer och alla tycker det är tråkigt men ingen har sett plastbehållaren. Jag sätter mig och funderar vad jag ska göra, ska den tas ner? jag vill inte det eftersom det fortfarande finns en chans att hitta plastbehållaren eller få tag på en ny. Jag bestämmer mig för att bygga en egen
provisorisk insida med inspiration från en meme på Reddit.com och skriva att Zlatan är kung. Fimpomaten kommer inte ha en röstningsfunktion utan tycker du Zlatan är kung använd fimpomaten. Under tiden som jag sitter och smider planer för ombyggnationen kommer det två killar i tolvårsåldern och ställer cyklarna. ”Kan du passa dem?” frågar killarna. Självklart säger jag då de bara ska vara borta fem minuter. Jag berättar vad jag gör när de kommer tillbaka men de är inte intresserade utan cyklar snabbt iväg. Jag ser hur många som går förbi och slänger skräp på marken och jag väljer att inte
ingripa då jag vill vidhålla min neutrala position.
På bussen hem sitter jag mig mittemot en man med arbetskläder från Samhall. Jag fick tidigare information om att det är samhall som sköter en stor del av renhållningen på Rosengård centrum, kanske har han sett insidan av fimpomaten? Jag presenterar mig för mannen, han svarar med att lägga handen över munnen och visar att han är stum. Jag drar fram min mobiltelefon och visar bilder på fimpomaten. Han skiner upp och ger mig tummen upp. Jag nöjer mig med att han blev glad och väljer att inte lyfta
