Fakulteten för teknik- och naturvetenskap
Avdelningen för matematik
Erika Bengtsson
Utomhusmatematik
Möjligheter och hinder
Outdoor Mathematic
Opportunities and difficulties
Examensarbete 15 högskolepoäng
Lärarprogrammet
Datum: 08-06-17 Handledare: Lotta Råberg
Abstract
The purpose of my assignment is to investigate which opportunities and difficulties a number of teachers sees in outdoor mathematics as a way of work. I have used the following question in my investigation:
• What opportunities and difficulties do some teachers see in outdoor mathematic?
To get an answer to my question and achieve my purpose I have studied relevant literature within the subject. I have also interviewed four working teachers. One of them is continuously working with outdoor mathematic. The interviews were carried out by qualitative interviews. My respondents are working in the same school area in the middle of Sweden.
The result shows that more opportunities than difficulties are seen within the outdoor mathematic. Increased knowledge in mathematics increased conceptional understanding, learning by playing and access of natural material are seen as opportunities. Fresh air and physical activities are factors seen as opportunities that are only given outdoors. Large group of pupils, difficult composition of groups and lack of knowledge in the subject are examples of difficulties that appear during the investigation. Clothes and weather are mentioned as difficulties that do not exist indoors and are not possible to affect.
Sammanfattning
Syftet med mitt arbete är att undersöka vilka möjligheter och hinder ett antal lärare ser med utomhusmatematik som arbetssätt.
• Vilka möjligheter och hinder ser några lärare med utomhusmatematik?
För att få svar på min fråga och uppnå syftet har jag studerat relevant litteratur inom ämnet. Jag har även intervjuat fyra verksamma lärare. Endast en arbetar kontinuerligt med utomhusmatematik. Intervjuerna skedde genom kvalitativa intervjuer. Mina respondenter är verksamma inom samma skolområde någonstans i Mellansverige.
Resultatet visar att man ser fler möjligheter än hinder inom utomhusmatematiken. Ökad förståelse för matematik, ökad begreppsförståelse, lära genom leken och tillgången till naturligt plockmaterial ses som möjligheter. Faktorer som att få frisk luft och fysisk aktivitet ses också som möjligheter vilka endast ges utomhus. För stora elevgrupper, svåra gruppsammansättningar och dålig kunskap i ämnet är hinder som kommer fram under undersökningen. Kläder och väder nämns som hinder vilka inte förekommer inomhus och som inte är möjliga att påverka.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 SYFTE: ... 2 FRÅGESTÄLLNING:... 2 DEFINITION AV UTOMHUSPEDAGOGIK ... 3LÄROPLANER, TEORIER OCH FORSKNING... 4
MÖJLIGHETER... 4
HINDER... 5
SAMARBETE OCH KOMMUNIKATION... 6
ATT PLANERA EN UTOMHUSLEKTION... 9
ELEVER MED SPECIELLA BEHOV... 10
METOD... 12 VAL AV METOD... 12 URVAL... 13 GENOMFÖRANDE... 14 BEARBETNING AV MATERIALET... 14 RELIABILITET... 14 RESULTATET ... 15
MÖJLIGHETER MED UTOMHUSMATEMATIK... 15
HINDER INOM UTOMHUSMATEMATIK... 16
ARBETAR DE MED NÅGON FORM UTAV UTOMHUSMATEMATIK?... 17
PLANERING, SKILLNAD ELLER INTE?... 18
SPECIELLA DELAR... 19
ELEVER MED SPECIELLA BEHOV... 20
VAD HAR DE FÖR INTRYCK AV ELEVERNAS SYN PÅ UTOMHUSMATEMATIK? ... 21
ANALYS OCH REFLEKTION ... 23
REFLEKTION KRING UNDERSÖKNINGEN... 23
ANALYS AV RESULTATET... 23
DISKUSSION KRING RESULTATET... 24
Hindren som belysts... 24
Möjligheterna som ses ... 25
MINA REFLEKTIONER KRING RESULTATET... 27
VIDARE FORSKNING... 29
SLUTSATSER... 29
Inledning
Bakgrund
Matematiken har en viktig roll i skolan. Undervisningen i ämnet skall bidra till att alla elever ges den grundutbildning som behövs för att klara sig i samhället. Att kunna knyta an kunskapen till något verklighetsförankrat är viktigt. Med tanke på den snabba utveckling som sker i dagens samhälle, med elever som är i allt större behov av en variationsrik undervisning, behövs utomhusmatematiken, med sin blandning av rörelse, fysisk aktivitet och praktisk övningar. I ett ämnesöverskridande lärande är det inte bara matematiken som berörs under utomhuslektionerna. Det är bland annat natur och miljö, hållbar utveckling och ett verklighetsförankrat lärande. Med kommunikation och samarbete som centrala enheter i utomhusmatematiken uppnår man även ett ämnesöverskridande lärande.
Skolan finns till för eleverna, för deras vidare utveckling och inlärning. Vi som pedagoger får aldrig glömma, att all undervisning skall utgå från elevernas behov.
Gudrun Malmer skriver i sin bok Bra matematik för alla ”att matematik inte bara är siffror, utan framför allt ett språk som det gäller att förstå”.1 I boken Att lära in matematik ute skriver
författarna att det handlar om att lösa problem, se de grundläggande pelarna inom matematiken och självklart även om självförtroende. De menar att det är sådant som man tränar bra utomhus. Vidare menar författarna att det är upp till oss pedagoger att se till att eleverna får använda hela sitt jag, sitt intellekt, tidigare kunskaper och erfarenheter och sist men inte minst sin fantasi.2
För att ytterligare förtydliga hur utomhusmatematik kan gå till förklaras därför ett exempel här nedan, exemplet kommer även att jämföras och visa hur man ofta använder sig av det inomhus.
Jeopardy: Denna aktivitet tränar eleverna på räknesätten, men diskussioner eleverna mellan och de tränas att lyssna och lära av varandra. Platsen som denna aktivitet genomförs på är en stor och fri yta. Man börjar med att dela in eleverna i grupper om fyra och fyra. Sedan lägger man upp en stor duk på mitten av ”plätten” med kort med tal från 1-20 på. Eleverna får backa 5meter från duken, alla eleverna i de olika grupperna får sedan varsin bokstav A B C D. Sedan ger man en uppgift till eleverna, till exempel 6 • 3, eller 15-7. Uppgifterna lägger man på en nivå som passar elevernas kunskapsnivå. Grupperna får lite tid att diskutera svaret,
1 Bra matematik för alla, Gudrun Malmer. (2002)
sedan säger läraren en bokstav. Då skall den eleven som har den bokstaven springa fram och hämta kortet med rätt svar på. Man kan även vända på leken och endast säga svaret, då skall eleven som har bokstaven man sagt springa fram och ta något som blir det svaret du sagt. Man kan använda sig av alla fyra räknesätten, men man kan även avgränsa sig och endast använda ett eller några specifika räknesätt. Materialet man behöver ha till denna lektion är en vit duk och kort med talen 1-20.
Skulle man i stället ha tränat på detta inomhus hade eleverna, med största sannolikhet, suttit på sin stol och antingen räknat i sin bok eller eventuellt använt sig av något plockmaterial. Samarbetet och kommunikationen mellan eleverna, den fysiska aktiviteten samt den friska luften går eleverna miste om när lektionen förläggs inomhus.
Syfte:
Mitt syfte med detta arbete är att undersöka vilka möjligheter och hinder ett antal lärare ser med utomhusmatematik som arbetssätt.
Frågeställning:
Definition av utomhuspedagogik
Vad är utomhuspedagogik? Begreppet är ganska nytt inom forskning och teori i Sverige, det har florerat sedan början av 1990-talet då det infördes som begrepp av Anders Szczepanski. Som ämne är dock utomhuspedagogik uråldrigt. Det var bland annat genom kunskaper i vardagsmatematik som bonden lärde sig sköta gården. Han lärde sig genom att använda sina händer och av olika situationer han hamnade i, både avseende miljö och kontakt med sin verklighet.
Ordet utomhuspedagogik beskrivs bland annat som den metod som skall växla mellan det traditionella bokliga lärandet i klassrummet och bildning genom bland annat multisensoriska erfarenheter ute i landskapet. Utomhuspedagogik kan tillämpas i grundskolans alla ämnen, det skall vara en lärande upplevelse som skall stimulera alla sinnen och då förbättra inlärningsförmågan.
Utomhuspedagogik är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utbildningsområde som bland annat innebär:
· att lärandets rum även flyttas ut till samhällsliv, natur- och kulturlandskap. · att växelspelet mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning betonas. · att platsens betydelse för lärandet lyfts fram.3
Vidare kan man läsa att utomhuspedagogik skall ha utgångspunkter som syftar till ett lärande i växelspel mellan upplevelser och reflektion, vilket grundas på konkreta erfarenheter i verkliga situationer. Några starka ståndpunkter som genomsyrar utomhuspedagogiken är bland annat; att man på ett sätt kan möta alla elevers inlärningsstilar, arbeta ämnesöverskridande, få med friskvård på schemat, utvidga klassrummet och en bra träning för det sociala lärandet.4
3 http://sv.wikipedia.org/wiki/Utomhuspedagogik. 13/12 2007 4 Elias Fries skola. www.hylte.se/eliasfries, 13/12 2007
Läroplaner, teorier och forskning
Här tar jag upp litteratur som är relevant för ämnet. Litteraturen består av en blandning av lärarhandledningar, ren information, alltså fackböcker om ämnet samt böcker fulla med tips och idéer. Litteraturen, där man kan läsa om utomhusmatematikens utveckling, de pedagogiska tankarna runt utomhuspedagogik och hur utomhusmatematiken genomförs idag, är omfångsrik. Den mer aktuella informationen har jag sökt upp genom tidningar och Internet.
Möjligheter
Lärarna måste våga släppa läroboken och upptäcka andra vägar till matematiken. Detta anser matematikutvecklaren Helena Lilja i Västerås.5 Använder man utomhusmatematik kontinuerligt ses det ofta som någonting positivt. Genom att man som lärare tar med sig eleverna ut i skog och natur och levandegör begrepp ökar man elevernas möjlighet till utveckling. Detta sker bland annat genom att elevernas motoriska färdigheter och deras fria skapande tränas bättre utomhus, eftersom eleverna då får använda hela kroppen och fler sinnen än inomhus. När man förlägger lektioner utomhus handlar det om rörelse, kommunikation och samarbete. Att vistas utanför klassrummets fyra väggar är också bra för elevernas utveckling samt deras förmåga att överföra praktisk kunskap till teori. Gruppen, elev/elev samt elev/lärare får umgås och jobba i andra miljöer. Den rörelse som sker under lektionerna blir fysisk aktivitet. Väljer man att ha en utomhuslektion om dagen erbjuder man sina elever daglig fysik aktivitet, vilket många av samhällets elever är i behov av då stillasittande fritidssysslor tar över samhället allt mer. Genom en varierad undervisning når man lättare fram till fler elever. Alla elever lär olika, det finns många barn som lättare förstår teoretiska modeller om de får använda fler av sina sinnen samtidigt. Kunskapsinlärningen sker då genom kroppens rörelse tillsammans med handens kunskap. 6 I Lpo 94 står även att läsa:
Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer… I skolarbetet skall de intellektuella såväl som
de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas.7
Vilket ytterligare ger utomhusmatematiken en stor fördel och trygghet i Lpo.
5 Lärarnas Tidning, Släpp matteboken menar utvecklare 6 NCFF nyhetsbrev nr 2 maj 2006, Det är inne att lära ute
I boken Följ med ut beskriver författarna flera fördelar med utomhuslektioner, till exempel att alla pedagogers mål förhoppningsvis är att deras elever skall finna undervisningen intressant. Detta sker lättare när man som lärare kopplar samman kunskapen med något för eleverna välbekant. De kan då lättare knyta an till något konkret och därför blir undervisningen mer meningsfull för eleverna och deras lärande. Författarna menar också att det blir en naturlig del av skoldagen vilket medför att eleverna lättare tar för sig utomhus och får uppleva de sinnesintryck som endast finns att skaffa sig utomhus.8
Vid Linköpings Universitetssjukhus pågår forskning om sambandet mellan att förlägga undervisningen utomhus och minskade stressnivåer. En hög kortisolhalt (stresshormonshalt) gör att koncentrationsförmågan och minneskapaciteten minskar. Eleverna får det helt enkelt jobbigare i skolan, framförallt psykiskt. Kortisolhalten ökar i stressiga miljöer, medan de elever och lärare som regelbundet befinner sig utomhus, enligt forskarna har en lägre kortisolhalt.9 Forskarna anger utomhuslektionerna som en friskhetsfaktor som genom fysisk aktivitet ökar lärandet. Omväxlande utomhusmiljö ger färre sjukdagar, variationsrika lekar och bättre koncentration hos både elever och lärare, allt enligt forskarna. Man utvecklar även fantasi och kreativitet och hittar därigenom harmonin i sig själv, som utvecklas bättre under och efter naturaktiviteter. 10 Eleverna får möjlighet att lära utifrån sina egna förutsättningar och behov, genom att vistas i utemiljö skapas andra förutsättningar, bland annat för de naturliga mötena mellan elev och lärare. Läraren blir inte bara den som undervisar, utan även en med upptäckare. Lärarrollen får alltså en annan innebörd, vilket oftast leder till ett mer avslappnat förhållande mellan elev och lärare, vilket i sin tur leder till att alla får ut mer av kommunikationen.11
Hinder
De hinder som talas mest om i de böcker jag läst är bristande kunskap hos pedagoger och undervisningen på lärarutbildningen. Svårigheter att planera, för stora grupper, tidsbrist och skolans läge är andra faktorer som kan försvåra denna typ av undervisning. Bristande kunskap hos många pedagoger gör att de avstår från den typen av undervisning. Eftersom många av landets lärarutbildningar saknar denna typ av utbildning,12 flyttas ansvaret till studenterna på lärarutbildningen eller den verksamma läraren själv. För stora elevgrupper tillsammans med
8 Följ med ut – barn i naturen, Nyhus & Bang. (1997)
9 Lärarnas Tidning, Mindre stress när eleverna hade lektion i det fria 10 NCFF nyhetsbrev nr 2 maj 2006, Det är inne att lära ute
11 NCFF nyhetsbrev nr 2 maj 2006, Elias Fries – Ett lärande exempel 12 NCFF nyhetsbrev nr 2 maj 2006, Det är inne att lära ute
för få vuxna är en annan orsak till att några lärare undviker att förlägga lektionerna utomhus. Elever som inte är vana att vistas utomhus under lektionstid kan ha svårt att ”kontrollera” sig när de saknar klassrummets fyra väggar och den strukturen som oftast finns i klassrummet. Eleverna kan då bli störande för de övriga eleverna och helt enkelt förstöra för hela den övriga gruppen under utomhuslektionerna. Anledningen till att några elever agerar så är att de känner sig otrygga i okända miljöer.13 Planering av utomhuslektioner kräver minst lika mycket som inomhuslektioner.14 Skolans placering är ett annat hinder som lätt påverkar pedagogerna till att välja bort att förlägga undervisningen utomhus. Har man ingen skog i närheten kan det lätt uppfattas som att det blir ett för stort projekt för läraren att ta med eleverna ut, vilken resulterar i att det sker väldigt sällan eller inte alls.15
En pedagog som är van vid utomhuslektioner, Emma som jobbar på Brokinda skola, tycker att det svåraste med utomhusundervisning är att följa eleverna. – Det händer så mycket när man kommer ut.16 Vilket medför att den pedagogiska kompetensen sätts på prov.
Samarbete och kommunikation
Samarbete och kommunikation går hand i hand i skolan, så även i inlärning. Elever lär och drar nytta av varandra. Många elever i dagens skola är omotiverade och uttråkade av den traditionella undervisningen.17 I den traditionella undervisningen sitter, som vi alla vet, var och en och räknar i varsin bok under total tystnad. Är det något man undrar över räcker man upp handen och får sedan hjälp av läraren. Diskussioner i klassrummet, elever emellan, kan bland annat lätt leda till en förhöjd ljudnivå. Om undervisningen förläggs utomhus gör samarbetet att eleverna drar nytta av varandras kunskap. I Lpo 94 står att läsa:
Utbildningen i matematik skall ge eleven möjlighet
att utöva och kommunicera matematik i meningsfulla och relevanta situationer i ett aktivt och öppet sökande efter förståelse,
nya insikter och lösningar på olika problem.18
13 NCFF, Det är inne att lära ute 14 www.lararnastidning.se 15 NCFF
16 Lärarnas Tidning, Barnen har roligare och lär sig mer utomhus 17 Matematik på elevens villkor, Bertil Gran. (1998)
18 Skolverket, Utbildningsdepartementet Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
I boken Att lära in matematik ute framhåller författarna vikten av kommunikation, och att matematik inte bara är siffror utan framförallt ett språk.19 Detta språk är väldigt viktigt att behärska för att man skall kunna använda sig av det själv, men även för att kunna utveckla lärandet inom matematik. Låter man eleverna samarbeta och kommunicera befäster de oftast kunskapen i något, för dem, verklighetsförankrat. Detta leder till att de har lättare att behålla kunskapen när de själva har förankrat den i något de känner igen. Forskning som William Glasser genomfört visar även på att alla lär olika, men vi lär 70 procent av det vi diskuterar, 80 procent av det vi upplever och hela 95 procent av det vi lär ut till andra. Använder man sig av vissa delar inom dessa områden ökar elevernas chanser att befästa sin kunskap. Man kan dra paralleller mellan det vi lär oss när vi diskuterar och det vi lär ut till andra. Elever lär varandra och lär av varandra under diskussioner, eftersom det då oftast handlar om något de tycker är intressant. Författarna menar att man som pedagog får med alla dessa delar när man väljer att förlägga sin undervisning utomhus. 20 Bertil Gran, som är en av författarna till boken Matematik på elevens villkor, menar att när elever kommunicerar med varandra förbättras deras begreppsuppfattningar. Han menar också att när elever skall berätta eller förklara något för en annan kamrat måste man vara helt klar över den information man skall delge någon annan. Eleverna måste med andra ord själva tänka efter en extra gång innan kommunikationen, och där igenom har eleven befäst sin kunskap ytterligare.21 För elever med särskilda behov är kommunikationen otroligt viktig för deras lärande. Behärskar man inte språket som matematiken lärs ut på kommer man inte heller att klara av matematiken. Detta gäller framför allt de elever som har brister i språkkunskap. När eleverna blir ombedda att efter en genomförd uppgift förklara och berätta hur de tänkte klarar de inte det på grund av bristande ordförråd, tillföljd av den bristande språkkunskapen. I stället använder eleverna ord som de tror hör till sammanhanget och därmed blir inte deras beskrivning identisk med hur de tänkte. Startar man diskussioner i tidig ålder med eleverna kommer språket som en naturlig del av lärandet. Elever kan dra nytta av och hjälpa varandra, vilket är ytterst viktigt för elever med till exempel läs- och skrivsvårigheter, som också är viktigt som pedagog att komma ihåg.22 Ingrid Carlgren och Ference Marton skriver även om samarbete mellan elever. De diskuterar hur samarbetet mellan elever som befinner sig på olika kunskapsnivåer påverkas.
19 Att lära in matematik ute, Naturskoleföreningen. AA 20 Att lära in matematik ute, Naturskoleföreningen. AA 21 Matematik på elevens villkor, Gran. AA
Om det, oberoende av kunskapsnivå, främjar alla elever. De diskuterar detta fram och tillbaka. Frågan som de ställer sig är; är detta en fråga som går att besvara? Går det att generalisera? Man kan självklart inte säga att det alltid främjar alla elever att arbeta med någon, oberoende av deras högre eller lägre kunskapsnivå. Samtidigt som det inte heller går att säga att det är bättre att eleverna arbetar självständigt. De jämför också skillnaden mellan att arbeta med någon som har en något högre kunskapsnivå och att samarbeta med någon som har en något lägre kunskapsnivå. Svaret på frågan om det spelar någon roll vad samarbetspartnern har för kunskapsnivå kommer att förbli outredd. Författarna konstaterar att frågan inte går att generalisera, dock uttrycker de att det främjar elevernas lärande att samarbeta med varandra, eftersom kommunikationen mellan eleverna lättare befäster deras lärande och kunskap.23 Elevernas språk är av yttersta betydelse för deras matematikundervisning och förståelsen för matematik. Detta menar Gudrun Malmer som skrivit boken Bra matematik för alla. Hon menar att språket skall ses som ett instrument för att nå kunskap. En undervisning där eleverna kan förankra sin kunskap ger dem ytterligare chans att ta med sig den och föra den vidare till andra. Har de bristande kunskaper i språket har de svårt att förstå det, matematiken ses då lätt av eleverna som ett främmande språk, något som tillhör skolan men inte verkligheten. Att eleverna kan berätta om och motivera sina tankar kring en uppgift är även det något som elever med bristande språkkunskaper kan ha svårt för. Författaren menar att eleverna måste ha en språkkunskap för att kunna ta till sig kunskap i ämnet. Hon förespråkar samarbete och praktiska övningar som är verklighetsförankrade för bättre språkkunskaper. Tillsammans med språket kommer även det logiska tänkandet.24 Kunna reflektera, motivera, argumentera, kunna förstå och använda informationen som skolan och samhället sänder ut, precis som författarna till boken Matematikdidaktik skriver. De beskriver matematiken i tre delkunskaper, den sista delkunskapen är den reflekterande kunskapen. Det är den kunskapen vi använder oss av när vi är färdiga med till exempel uträkningen. Den reflekterande kunskapen fungerar inte om eleverna har bristande språkkunskaper, då de har svårt att motivera vad de gjort, hur de tänkte och gjorde.25 All litteratur hittills tyder på att språket är viktigt för elevernas lärande och utveckling. Att kommunikation och samarbete mellan eleverna dessutom främjar deras språk går också att konstatera.
23 Lärare av i morgon, Carlgren & Ference. (2002) 24 Bra matematik för alla, Malmer. AA
Att planera en utomhuslektion
Vad skall man som lärare tänka på när man skall planera sina lektioner, så att man får med alla delar och endast främjar sina elever i deras lärande? Dahlberg & Szczepanski menar i sin bok Utomhuspedagogik att den synen som många lärare har att lärandet bör äga rum på en speciell plats, till exempel klassrummet, endast är en historisk synvilla. Man måste våga vidga sina och elevernas vyer för att öka kunskapsintaget hos eleverna.26 Författarna till boken Matematikverkstan beskriver utförligt vad man skall tänka på när man skall starta en lektion där det konkreta och abstrakta går hand i hand. Som lärare måste man hela tiden utgå från de tre didaktiska frågorna; vad, hur och varför. Alltså vad som skall läras, hur det skall läras och varför det skall läras. Boken handlar om hur man bygger upp och genomför en matematikverkstad. Planeringen sker dock på ungefär samma sätt. Eftersom det handlar om ett lärande, till viss del utan böcker, och med den praktiska kunskapen i centrum.27 När man väljer att förlägga sin undervisning utomhus är praktiska förberedelser viktiga. Väder, kläder och plats till exempel. Skall man vistas utomhus är det kläder för väder som gäller, om ett barn som har för lite kläder på sig koncentrat hon eller han sig mer på att de fryser, än på lektionen. Platsen måste vara utvald före lektionen, den skall passa för just de aktiviteter som planerats. Den skall även passa gruppen man har med sig till skogen, alla elever måste känna sig trygga med sin lärmiljö. Det är samma sak som med kläderna, eleverna fokuserar på något annat än lärandet. För att eleverna skall få ut det mesta möjliga av lektionen brukar det vara bra att dela in eleverna i mindre grupper eller i par. Detta för att alla skall få komma till tals och vara aktiva. Man skall även integrera den praktiska kunskapen och eleverna skall lära sig att abstrahera den kunskapen i den löpande undervisningen. Författarna poängterar vikten av en introduktion som väcker elevernas nyfikenhet och lusten att lära mer. Introduktionen skall oftast ske i helklass. För att alla skall få samma instruktioner mm.28 I boken Följ med ut skriver författarna att elever är mest uppmärksamma och aktiva när de aktiveras med konkreta aktiviteter. Det är svårt att prata om konkreta saker med barn när sakerna inte finns tillgängliga. Detta är grunderna med utomhuspedagogik, det bygger på konkreta upplevelser. Ta på, känna efter och använda flera av sina sinnen på nytt material är några av de saker som gör att eleverna lättare befäster sin kunskap. Därför bör lekar och aktiviteter innehålla dessa delar. En verklighetsförankrad undervisning och att man utgår från ämnet matematik, och inte bara lärandet, är bra att ha med i sin planering. Återkoppling och diskussion poängteras som
26 Utomhuspedagogik, boklig bildning och sinnlig erfarenhet, Dahlgren, Strid & Szczepanski. (2007)
27 Matematikverkstan, Rystedt & trygg. (2005)
en viktig del av utomhuspedagogiken.29 Här kan man dra paralleller mellan den reflekterande kunskapen inom matematik och återkoppling och diskussion. Det är även här som kontroller av uppgifter och undersökning eleverna gjort sker. Till exempel; kan resultatet kontrolleras? Är resultatet rimligt? Blir det alltid samma resultat? Det är också bra om man analyserar lösningsstrategin, hur de gjorde, varför de gjorde så, finns det några för- respektive nackdelar med den?30 När man är utomhus kan det hända en del oförutsägbara saker, det måste man ha med sig och vara beredd på. Ha alltid en ”backup” -plan redo i bakhuvudet. Det måste man självklart även ha inomhus, men där är det lättare att samla ihop eleverna än vad det är ute på den stora ytan man ofta har till förfogande. Till sist måste man tänka på att det kan finnas föräldrar med viss konservativ syn på undervisningens. Det bästa är att informera föräldrarna eller till och med att bjuda med dem på en utomhuslektion och låta dem uppleva samma saker som deras barn skall få göra. Man får alltså visa föräldrarna att förändringen inte är något farligt, utan tvärtom. Detta beskriver Gudrun Malmer i sin bok Bra matematik för alla.31
Elever med speciella behov
Många elever med särskilda behov är i stort behov av aktivitet. Fysisk aktivitet tillsammans med undervisning och lärande är en bra inlärningsmetod för de eleverna. Tonvikten i ett problembaserat lärande skall, enligt Lpo 94, baseras på elevernas aktiva medverkan. För att detta skall framgå genom undervisningen måste den förändras och ge mer utrymme för ett undersökande och laborativ arbetssätt. Gudrun Malmer menar att det under praktiskt arbete går att utveckla elevernas ansvarstagande och få dem att se att när man själv aktivt deltar ökar förståelsen för saker och ting. För de elever som har någon form av inlärningssvårigheter behövs det konkreta sammanhang kopplat till ett kreativt arbetssätt för att de skall kunna förstå de abstrakta begreppen i sammanhangen. 32 Detta gäller bland andra vissa dyslektiker, som kan ha svårt att se ”bron” mellan den praktiska och teoretiska kunskapen. De kan även, i vissa fall, lida av en något nedsatt automatisering vilket betyder att de kan ha svårare att till exempel lära sig knyta skorna, cykla, simma eller sitta still. Dessa elever är i stort behov av fysisk aktivitet, för att träna upp sin motorik och automatisering. De är även i stort behov av individanpassad undervisning, så att de blir bemötta på egen sin kunskapsnivå. Vidare kan man i boken Positiv matematik läsa, att matematikinlärningen är en av de stora delar inom elevernas inlärningsområden som kan bli ”lidande” hos elever med dyslexi och även andra
29 Följ med ut – barn i naturen, Nyhus, Braute, Jorunn, & Bang. AA 30 Bra matematik för alla, Malmer. AA
31 Bra matematik för alla, Malmer. AA 32 Bra matematik för alla, Malmer AA
läs- och skrivsvårigheter. I Lpo 94 står at läsa följande: Läraren skall stimulera, handleda och ge särskilt stöd åt de elever som har svårigheter.33 Författarna betonar i en kommentar till citatet ur Lpo 94 vikten av att man som lärare är medveten om sina elevers behov/besvär och att de måste ingå i helhetsbilden. För dessa elever är det än viktigare att man har en verklighetsanknuten undervisning, eftersom de har svårare att befästa sin kunskap och behöver därmed behöva något konkret som de känner till att befästa kunskapen. Vidare menar författarna är de elever som är i behov av extra stöd och hjälp i undervisningen även är i behov av en varierad undervisning, för att lättare hitta sin kognitiva lärstil. En stil som elever i de yngre åldrarna har svårt att finna själva, de behöver vägledning av lärare. Detta är ett ypperligt tillfälle att förlägga delar av sin undervisning utomhus för att få en större bredd i undervisningen. 34
Lärare behöver tro på sina elever, ha en övertygelse att eleverna kan och klarar mer än vad eleverna själva är medvetna om, att ha en framtidstro på sina elever. I boken Betydelsefulla lärare kan man läsa hur människor, idag vuxna, beskriver sin skolgång. Speciella tillfällen och framför allt speciella lärare. Lärare, som trots elevernas svårigheter i skolan trott på dem, gett dem hjälp och vägledning genom skolgången. Tillsammans har de hittat just dessa elevers bästa lärstil. 35
33 www.skolverket.se
34 Positiv matematik, Berggren & Lindroth. (2004) 35 Betydelsefulla lärare, Catherina Ronsten. (2000)
Metod
I denna del beskriver jag vilka metoder jag valt för undersökningen och varför jag valt att använda just dessa. Jag kommer även att argumentera för valet av skola och elever i urvalsgruppen.
Val av metod
Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod för min undersökning. Intervjuerna sker på verksamma pedagoger. Frågorna som ställs under intervjun är ett fåtal och förutbestämda. Intervjuer ger oftast en bred och djup diskussion med raka svar. Genom kvalitativa intervjuer finns möjlighet till flexibilitet, men också möjlighet till fördjupning, intresset är riktat mot den intervjuades ståndpunkter. Det ger även respondenten ett visst utrymme att prata om sådant som denne anser viktigt och relevant i ämnet.36 Intervjuerna genomfördes med bandspelare, för att jag skulle slippa skriva under tiden och bara koncentrera mig på intervjun. Under intervjuerna var det lätt att förstå vad respondenten menade och det gavs även möjlighet till följd- och motfrågor om det behövdes.37
Jag utgick från mina forskningsfrågor. Jag var noga med att inte formulera frågorna på ett ledande sätt och inte heller flera frågor i en.38 Det viktigaste var att få reda på om de arbetade med utomhusmatematik och vilka för och nackdelar de ser med arbetssättet. Den första frågan handlade därför om vilka hinder och möjligheter de ser med utomhusmatematik. Därefter kom frågan om de arbetar med någon form av utomhusmatematik. För att sedan få en bredare bild av deras syn på utomhusmatematik ansåg jag att det var viktigt att få veta om de tycker att någon speciell del inom matematiken lämpade sig extra väl att genomföras utomhus. Innan jag startade denna undersökning tyckte jag att utomhusmatematik var väldigt intressant, dock finns det inte så jättemycket litteratur och forskning om utomhusmatematik. Därför kommer utomhuspedagogik in på vissa ställen, för att förtydliga arbetssättet. Jag var lite fundersam över planeringen av lektioner utomhus. Därför var det viktigt för mig att ta reda på vad pedagogerna såg för skillnad i att planera en utomhuslektion och planera en inomhuslektion. Under litteraturstudien fastnade jag för vad innebörden av utomhuslektioner innebar för de elever som är i behov av särskilt stöd. Detta hänger även ihop med planeringen, anser jag. Har man elever som är i behov av särskilt stöd kan detta påverka både planering och genomförande, framför allt om lektionen skall hållas någonstans utanför klassrummet, där av blev även detta en fråga till pedagogerna. Jag valde även att inte precisera mig mer än till ”elever i behov av särskilt stöd” vid den frågan eftersom det finns otalt många olika ”uppföranden” på de elever och bredden på frågan var viktigast. Avslutningsvis fick de en fråga som handlade om vad de
36 Samhällsvetenskapliga metoder, Alan Bryrman.(2007) 37 Samhällsvetenskapliga metoder, Bryrman. AA
har för erfarenheter av elevernas syn på utomhusmatematik. Jag tycker att elevernas syn är otroligt viktig, eftersom det är de som skall lära sig och utvecklas.
Urval
Jag valde att intervjua fyra pedagogerna till min undersökning. Alla fyra jobbar inom samma kommun i Mellansverige. De lärare som intervjuats jobbar alla i olika åldrar och områden. Från de yngsta, i sexårsgrupper, eleverna till en fjärdeklass och sedan även ett inslag av en Montessori inspirerad skola. I mitt blivande yrke har jag behörighet att arbeta från förskolan upp till år 5, därför blev det naturligt för mig att välja pedagoger som jobbar med barn i dessa åldrar. Namnen på mina respondenter är påhittade, de heter i verkligheten något annat.
Asta
Hon är verksam i en årskurs 1. Har jobbat som lärare i 37 år och har under tiden hon jobbat läst extra kurser, bland annat utomhusmatematik. Anledningen till att jag ville intervjua henne i denna undersökning var att jag haft henne som handledare och känner därför till hennes intresse för ämnet.
Berit
Hon är den andra verksamma läraren jag intervjuat och har en 2-3:a. Det är en väldigt krävande klass med en mängd barn med diagnoser och som är i behov av särskilt stöd. Har arbetat som lärare i nästan 35 år.
Cecilia
Den tredje lärare som jag intervjuat är klassföreståndare för en fyra. ”En lugn och arbetsvillig klass” beskriver hon den som. Även denna lärare har ett ganska stort intresse av att vara utomhus under skoldagen. Har jobbat som lärare i ca 30 år.
Doris
Den fjärde läraren jag intervjuat är verksam i en klass som är åldersintegrerad mellan förskoleelever och elever i årskurs1. Hon har arbetat i 15 år och arbetar just nu i en Montessori inspirerad skola.
Jag tyckte att spännvidden av erfarenheter hos de lärare jag skulle intervjua var viktig, till exempel verksamma i olika åldrar, för att få ut så mycket material som möjligt.
Genomförande
Jag tog kontakt med tre av mina respondenter under min vfu, och den fjärde blev jag rekommenderad att ta kontakt med. Henne kontaktade jag via mail. Jag var noga med att berätta vad informationen som kom fram under intervjuerna skulle användas till. För att mina respondenter på bästa sätt skulle kunna förbereda sig och jag skulle få ut så mycket som möjligt fick de frågorna innan vi träffades för intervjuerna.
Samtliga intervjuer dokumenterades endast med bandspelare, detta informerade jag också respondenterna om i förväg, så att det inte skulle komma som en överraskning eller att någon av respondenterna skulle känna sig obekväm. Mitt val att använda ljudbandspelare är jag mycket nöjd med, samtalen flöt på bra och jag kände ingen stress eller oro för att missa något. Intervjuerna skedde antingen i ett klassrum eller i ett närliggande grupprum. Samtalen flöt på bra, respondenterna hade förberett för mina frågor vilket ledde till att de höll sig till ämnet och jag fick svar på mina frågor. Samtalen pågick mellan 20 och 30 minuter.
Bearbetning av materialet
När intervjuerna var avslutade satte jag mig för att lyssna på dem. Den första gången lyssnade jag bara igenom dem, resterande gånger förde jag anteckningar. När jag ansåg att jag fått med allt relevant som sades under intervjuerna satte jag mig och började jämföra materialet, till exempel skillnader och likheter. Efter att jag var färdig med det lyssnade jag åter igen igenom intervjuerna för att försäkra mig att jag tolkat allting rätt.
Reliabilitet
Reliabilitet eller tillförlitlighet är ett sätt att mäta trovärdigheten i en undersökning. Skulle resultatet bli det samma om undersökningen genomfördes vid ett senare tillfälle? Jag tror inte att resultatet skulle bli annorlunda om jag, vid ett senare tillfälle, skulle göra samma intervjuer. Det som skulle kunna förändra resultatet är ordningen på begreppen möjligheter och hinder. Skulle begreppet hinder, som oftast ses som något negativt, komma först är det kanske svårt att se möjligheterna efter att man pratat om möjliga hinder.
Alla respondenterna fick frågorna i samma ordning, detta för att höja reliabiliteten något. Jag var noga under intervjuerna att vara neutral och inte ställa några ledande frågor. Även bandspelaren ökar tillförlitligheten i undersökningen, eftersom jag slapp anteckna under stress, och kunde undvika att göra felaktiga anteckningar under intervjuerna.
Resultatet
Jag har i detta avsnitt valt att dela upp frågorna när jag redovisar resultaten från intervjuerna.
Möjligheter med utomhusmatematik
Asta anser att det finns mängder med möjligheter inom utomhusmatematik. Hon anser att nästan all matte i botten är pratisk. Att det lätt blir för mycket jobb i böcker och för lite av det praktiska. Hon arbetar med de yngre eleverna. Plockmaterial som finns utomhus, främst i skogen, ser hon som ett mycket bra komplement i undervisningen. Plockmaterial som hon nämner är bland annat kottar, pinnar och löv. Hon upplever att eleverna ofta tycker att det är roligare att arbeta med sådant material som de själva hittat än t ex knappar som oftast finns i klassrummet. Plockmaterialet hjälper då eleverna att få en uppfattning om bland annat addition och subtraktion. Hon ser det även som en möjlighet att ha en stark röd tråd mellan utomhuslektionerna och inomhuslektionerna.
Berit ser stora möjligheter att eleverna bättre befäster sina kunskaper och att de får använda hela kroppen. Genom att använda sin kropp och fler sinnen kommer även den praktiska kunskapen fram, menar hon. Även hon tror att förståelsen för begreppen runt matematiken ökar under utomhuslektioner.
Cecilia arbetar en del med utomhusmatematik, dock inte kontinuerligt utan mer under vissa perioder. Hon jobbar på mellanstadiet och ser en stor möjlighet att gå ut när eleverna skall få en bra uppfattning om multiplikation. Hon tillägger att det egentligen gäller alla räknesätten, förståelsen ökar och eleverna får större chans att befästa kunskapen i något de själva har gjort eller tillverkat med hjälp av flera sinnen. Möjlighet till ökad kommunikation och samarbete mellan eleverna anser hon vara mycket bra och ser mer av detta under utomhuslektioner än under inomhuslektioner.
Doris ser en rad möjligheter med utomhusmatematik. Hon börjar med att nämna elevers ökade förståelse för matematiken, till exempel begrepp och uppfattningar. Hon är övertygad om att den praktiska kunskapen ökar hos elever som får genomföra lektioner med mycket praktiska aktiviteter. När hon säger att den praktiska kunskapen ökar menar hon bland annat att deras motorik ökar, men också hur de kan bygga och sätta ihop olika saker. Via den praktiska kunskapen befäster de även kunskapen i något konkret och, för dem, verklighetsförankrat. Hon ser även att eleverna lär genom leken, vilket hon tycker är något som utomhusmatematiken ger.
Summering: Ökad förståelse, till exempel för de fyra räknesätten och begrepp kopplade till matematiken och att befästa sin kunskap i något, för eleverna, verklighetsförankrat är något som alla fyra är överrens om. Ökad förståelse för begreppen inom matematiken skaffar sig eleverna genom samarbete och kommunikationen som sker mellan dem. Utvecklingen av den praktiska kunskapen och lärande genom lek ses också som möjligheter som erbjuds genom utomhusmatematik. Plockmaterialet som naturligt finns under utomhuslektioner ses även som en stor tillgång.
Hinder inom utomhusmatematik
Cecilia ser inga direkta hinder med utomhusmatematik. Hon tror att det handlar om vana och om lathet. Hon nämner dock saker som väder och elevernas kläder som hinder. Saker man inte kan styra över. Är eleverna dåligt klädda så att de antingen blir blöta eller börjar frysa är lektionen nästan utan mening för deras del eftersom de kommer att få svårt att koncentrera sig på rätt saker. Hon berättar sedan att trots att hon schemalagt en eftermiddag i veckan när hon tillsammans med eleverna går ut så kommer det alltid några elever som är dåligt klädda.
Asta anser att ett stort elevantal och gruppens sammansättning är ett hinder. Hon känner att hon måste ha en grupp som hon kan lita på när hon beger sig ut. Även hon påtalar kläder och väder som ett hinder. Att skogen inte ligger ”runt knuten” ser Asta också som ett hinder. Hon skulle vilja kunna ”bara sticka ut en stund”, säger hon. Som skolan och skogen är belägna nu tycker hon att det krävs minst en dubbellektion för att utomhuslektionen skall ge önskat resultat.
Berit ser nästan sig själv som ett hinder, hon menar att hon inte har tillräckliga kunskaper för att förlägga undervisningen utomhus. Även här kommer elevantal och gruppsammansättning upp som ett hinder. Hon tycker att det kan vara svårt att hålla ihop gruppen ute, där allt sker väldigt fritt och personaltätheten inte är så hög. Är eleverna dåligt klädda ser hon även det som ett hinder, eftersom fokus då lätt hamnar på annat än det som eleverna skall fokusera på.
Doris ser även hon ett visst hinder med för stora elevgrupper och gruppsammansättningen, men hon menar samtidigt att börjar man träna med eleverna tidigt så lär de sig. Man får inte vara rädd att bege sig ut bara för att man har en ”normalstor” grupp. Det finns även tillfällen när man har halvklass, det gäller att välja sina tillfällen, säger hon. Även Doris tar upp kläder som ett hinder. Är eleverna för dåligt klädda är det väldigt svårt att motivera dem ute om de blir blöta eller kalla. Sker detta är det väldigt svårt att få eleverna att koncentrera sig på det som de skall göra, de koncentrerar sig mer på att de är blöta eller fryser, säger Doris.
Summering: Stora elevgrupper, geografisk placering och gruppsammansättningen ses som hinder av mina respondenter. En respondent menar att hon har för dålig kunskap. Kläder och väder är faktorer som man som lärare inte kan påverka, vilket är ett hinder om man väljer att förlägga undervisningen utomhus, anser tre av fyra av mina respondenter.
Arbetar de med någon form utav utomhusmatematik?
Tre av fyra arbetar inte kontinuerligt med utomhusmatematik. Doris arbetar däremot, vid ett lektionstillfälle varje vecka, med utomhusmatematik. Hon försöker hela tiden ha stark koppling mellan inomhus- och utomhuslektionerna i matte, för att eleverna skall se den röda tråd som finns i all matematik. Hon tycker sig se att elevernas praktiska kunskap och fantasi ökar. Hon ser även att eleverna lär genom leken, de är alltså inte medvetna om att de lär medan de leker utomhus, menar hon.
Berit beskriver anledningen till att hon inte arbetar med det för att hon tycker att gruppen är för stor och att hon inte känner att hon kan lita fullt ut på eleverna i den. ”Det finns så mycket som är oförutsägbart ute, gruppen blir väldigt lätt orolig och svår att hålla samman”, menar hon. Även här tar hon upp sin bristande kunskap i ämnet som en av anledningarna till att hon inte beger sig ut med eleverna.
Anledningen till att Asta inte arbetar med någon utomhusmatematik är att hennes elever går ut med fritidspedagogerna vid två tillfällen i veckan. Hon anser att ”ren” svenska och matematik behövs väldigt mycket i ettan och tiden räcker inte till då. Hon tillägger sen att hon, tidigare år, med andra klasser varit ute mycket mer och då tillämpat utomhusmatematik.
Cecilia arbetar inte direkt med utomhusmatematik. Hon är ute en eftermiddag i veckan med sin klass, inriktningarna på den lektionen varierar. Hon menar att hon går ut och gör praktiska övningar med eleverna när hon tycker att det behövs eller passar, detta sker då utöver det ”vanliga” tillfället varje vecka. Hon erkänner samtidigt att hon själv tycker att det är alltför sällan och att man lätt blir bekväm och stannar inne. Den fysiska aktiviteten som eleverna får utomhus är hon dock övertygad om att alla, både elever och lärare behöver.
Summering: Det är endast en av de fyra respondenterna som arbetar kontinuerligt med utomhusmatematiken. Även här nämns för stora grupper och bristande kunskap som anledningar till att de inte tillämpar utomhusmatematik. Oförutsägbara händelser, lathet och att eleverna går ut med annan personal är andra anledningar. En lärare arbetar med det, hon är
då mycket noga med att det är starka kopplingar mellan inomhus- och utomhuslektionerna i matte. Hon ser även att eleverna lär genom leken och att deras praktiska kunskap ökar.
Planering, skillnad eller inte?
Noggrannare och heltäckande, säger Cecilia direkt. Planeringen till en utomhuslektion måste ske mycket noggrannare, det är fler aspekter av stor betydelse som spelar in, till exempel platsen och aktiviteter som fyller hela passet ute. Platsen måste vara utsedd sedan tidigare, det bästa är om man känner till platsen men också området runt omkring, menar Cecilia. Utomhus är det mera fritt, det är lättare för eleverna att samarbeta utan att störa någon annan, vilket ofta sker i klassrummet. Hon berättar att hon brukar ta tillvara de tillfällen när hon är ute, för att låta eleverna samarbeta och kommunicera med varandra. Hon anser att samarbete och kommunikation främjar elevers utveckling och lärande. Hon bedömer att det är väldigt viktigt att göra planeringen efter elevernas behov, det som de kanske inte får uppleva så mycket inne. Aktiviteter måste man ha till hela passet. Är eleverna klara med en uppgift bör man ha fler uppgifter eller uppdrag att ge eleverna. Har man mindre barn kan man ha fri lek, men har man mellanstadiebarn tycker inte Cecilia att det riktigt passar med fri lek. Eftersom hon inte är ute så mycket vill hon ta vara på den tiden och göra saker som eleverna inte upplever inomhus.
Platsen och tiden måste planeras mycket grundligare till en utomhuslektion jämfört med en inomhuslektion, menar Berit. Även hon anser att platsen man skall genomföra sin lektion på är mycket viktig. ”Det är inget man kommer på, på vägen mot skogen”, säger hon. Hon anser även att tiden är av största vikt, att den inte är för kort och inte för lång, det skall vara en meningsfull tid när man är ute under lektionstid. Antalet aktiviteter man kan använda sig av utomhus är fler än inomhus. Rörelse, kommunikation och samarbete kan ske på en annan nivå utomhus.
Doris upplever inte någon direkt skillnad när hon planerar en lektion inomhus eller utomhus. Den största är platsen, inne är platsen given men utomhus bör man ha en plats som passar till mycket. Bland annat uppgifter, uppsamling av eleverna och även fri lek, säger hon. Hon fick en följdfråga angående tidsaspekterna under utomhuslektionerna, om hon tycker att det var någon skillnad tidsmässigt att planera utomhus i stället för inomhus. Hon svarade att eftersom hennes elever inte är så gamla (6 och 7 år) är de i stort behov av den fria leken. Oftast ger hon eleverna en eller två uppgifter att utföra, när de är klara med dem har de fri lek. Det fungerar ungefär på samma sätt inne, avsluta hon med.
Asta anser även hon att platsen är av yttersta vikt när man planerar en utomhuslektion. Hon tycker också att det är viktigt att hela lektionstimmen fylls och att det är meningsfull tid. Hon vill även att den kunskapen som eleverna samlar på sig under utomhuslektionerna skall vara överförbara till inomhuslektionen. Att man följer upp det man gjorde utomhus för att befästa kunskapen hos eleverna.
Summering: Valet av plats där lektionen skall hållas är väldigt viktig att planera, anser alla fyra. Tre av fyra tycker även att tiden är viktig, att man verkligen har planerat hela lektionen utomhus, så att det blir aktiv tid för eleverna. Kopplingen mellan utomhus- och inomhuslektionerna anser alla mina respondenter vara en viktig del att ha med i planeringen. Två av mina respondenter påpekade även vikten att genomgöra saker som är svårare att genomföra inomhus, till exempel samarbete och kommunikation mellan elever, men också rörelsen, genom den fysiska aktiviteten.
Speciella delar
Mätning, enheter, tid och geometri är delar inom matematiken som Berit anser passar utmärkt att genomföra utomhus. Mätningen eftersom det är större ytor ute, fler saker som eleverna kan knyta an sin uppfattning och kunskap till. För enheter gäller ungefär samma sak, till exempel längd och höjd. Man ser då exempelvis hur högt ett träd är i meter och sedan räknar man om det i centimeter, berättar Berit. För geometrin finns det mängder av saker man kan använda sig av ute, menar hon. Eleverna kan hitta naturmaterial av en viss form eller med hjälp av skogens material bygga egna figurer. Hon avslutar med att konstatera att det finns en mängd möjligheter i skogen och det är endast man själv som sätter gränser.
Doris använder mycket av tiden i skogen under utomhuslektionerna till att låta eleverna skapa sig en uppfattning och förståelse kring olika delar inom matematiken. Hon blir ombedd under en följdfråga att precisera sig ytterligare i någon av de olika delarna. Mätning och geometri är två delar som hon tycker att hon använder mycket, men hon ser även att lektioner kring enheter går bra att tillämpa ute.
En större förståelse för de fyra räknesätten med hjälp av kroppens rörelse och plockmaterial anser Asta passar för utomhuslektioner. För de yngre eleverna tycker hon även att koncentrationsövningar med plockmaterial fungerar väldigt bra ute, man kan även få med språket i matematiken. ”Man kan till exempel gå igenom mer eller mindre, stor, större, störst osv.” På det sättet får man även med språkutvecklingen hos eleverna, menar hon. Även Asta ser stora fördelar med att tillämpa geometri utomhus, för att hitta figurer eller bygga själva.
Cecilia har arbetat med multiplikation ute under hösten 2007. Hon tycker att eleverna får en känsla och lättare knyter an kunskapen när de själva får ”tillverka” något. Hon berättar hur hon, tillsammans med sina elever, gick ut för att odla potatis. Detta skedde dock på låtsas. Då kom både multiplikation och area in, eleverna fick mäta ytan där potatisen skulle odlas och sedan räkna ut hur stor arean blev och hur mycket potatis som behövdes. Hon ser att eleverna använde sig av den kunskapen och relaterar till den inomhus, när de räknar i sina böcker. Cecilia nämner även en känsla för de tre andra räknesätten och geometri som andra delar inom matematiken som lämpar sig för utomhuslektioner.
Summering: Alla fyra respondenterna ansåg att geometri lämpar sig ypperligt för utomhusmatematik. Sedan nämndes även känsla för de fyra räknesätten, mätning, area, enheter och tid.
Elever med speciella behov
Helt beroende av elevernas behov, menar Asta. Elever med ett större behov av struktur, trygghet och som behov av att veta vad som kommer att ske har väldigt svårt med koncentrationen utomhus. De är väldigt beroende av klassrummets fyra väggar och att sitta stilla på sin plats. Det är väldigt svårt att fånga upp dessa elever ute i det fria, säger Asta. Däremot passar det jättebra för de elever som har inlärningssvårigheter. De får med den praktiska kunskapen och även något som, för dem, är verklighetsanknutet. Asta arbetar i ett geografiskt område där invandrartätheten är hög. Hon berättar att invandrarbarnen ofta kan tycka att skogen känns otrevlig, de är rädda för att gå dit. Detta tror Asta beror på deras ovana att befinna sig i skogen, men även dessa elever faller inom ramen för ”elever med speciella behov”, menar hon. Rädslan hämmar deras inlärning och de behöver extra stöttning under utomhuslektionerna.
Doris anser att alla elever, oberoende speciella behov, behöver den fysiska aktiviteten som de får under utomhuslektioner. Hon medger dock att det är svårare att få de elever som till exempel är överaktiva eller har koncentrationssvårigheter delaktiga, att rikta deras energi mot skolarbetet och inte bara ”fjanta” runt utomhus . För elever med inlärningssvårigheter tror Doris att utomhusmatematik främjar deras lärande, eftersom de får använda fler av sina sinnen och även befästa kunskapen i något de själva gjort.
Cecilia anser att det är väldigt beroende av vad eleverna har för behov. Till exempel för ”de fyrkantiga” eleverna, som är beroende av hård struktur och klassrummets fyra väggar kan andra saker locka när man kommer ut. Detta gäller även de elever som är överaktiva, menar
Cecilia. För de elever som i stället har inlärningssvårigheter passar det mycket bättre. Cecilia berättar att hon av erfarenhet, med viss generalisering, sett att de elever som har svårt med inlärningen i skolan klarar det praktiska bättre, hon menar att de eleverna är mer kreativa.
Berit beskriver samma ”speciella behov” som de övriga respondenterna. Hon medger även att hon tycker att det är svårt att undervisa utomhus när man har elever med olika behov med sig ut. Hon skulle helst vilja att det är fler vuxna och att man hade möjlighet att dela upp klassen i mindre grupper för att kunna arbeta mera individuellt efter elevernas behov.
Summering: Alla fyra respondenterna tyckte att det främjar elever med inlärningssvårigheter, att de får använda sina kreativa sidor. Däremot anser de att för elever med koncentrationssvårigheter, för dem som är överaktiva och även för de som är något ”fyrkantiga” kan det bli det jobbigt utomhus. Det är svårt att fånga deras intresse och det är mycket annat som lockar eleverna.
Vad har de för intryck av elevernas syn på utomhusmatematik?
Berit har nästan bara fått positiva reaktioner från eleverna angående utomhuslektioner. De tycker att variationen är rolig och att de inte förstår riktigt att det är lektion och att de lär sig genom ”leken” utomhus, menar hon.
Cecilia har bara positiva reaktioner från elever, när de väl är ute. Det är lite gnälligt innan man väl kommit ut, men när man är i skogen och alla elever är ordentligt påklädda tycker de att det är väldigt roligt, berättar hon.
Asta har faktiskt mött några motståndare till att förlägga undervisningen utomhus. Detta har varit föräldrar, som i sin tur har ”färgat” sina barn. De kan inte förstå ”vad man skall ut och göra, när man kan sitta inne i stället”, berättar hon. Då menar hon att man måste jobba ännu hårdare för att få över de negativa och tveksamma eleverna och föräldrarna på sin sida. Att de får se alla möjligheter som de bjuds på under utomhuslektioner. I övrigt tycker de elever hon haft under sina år som verksam lärare att det är roligt att komma ut och jobba med matematik utomhus.
Doris berättar hur hennes elever ser framemot att gå ut varje vecka. ”De tycker att det är jätteroligt”, säger. Efter ett antal tillfällen i skogen brukar hon, vid ett tillfälle inomhus fånga upp eleverna och reflektera över vad de gjort och vad de lärt sig under utomhusmatematiken. När eleverna själva ser sin utveckling och vad de lärt sig tycker de att det är ännu roligare, menar hon.
Summering: Elever tycker överlag att det är roligt med utomhusmatematik, enligt vad mina respondenter erfar. Man kan alltid stöta på motstånd, men om man fortsätter jobba med detta arbetssätt brukar man vinna över dem på sin sida, säger två av de lärare jag intervjuat.
Analys och reflektion
Här kommer jag att knyta ihop litteratur och min empiriska undersökning och analysera resultatet. Till grund för mina diskussioner ligger mina egna tankar.
Reflektion kring undersökningen
Efter att ha tagit del av litteraturen var jag mycket nyfiken på hur verksamma pedagoger såg på ämnet utomhusmatematik. Framför allt de möjligheter och hinder som finns i detta arbetssätt. Det är en liten undersökning med kvalitativa intervjuer, genomförd med fyra verksamma pedagoger. Alla har uttryckt sin mening och syn på och omkring utomhusmatematik.
Enda anledningen jag kan tänka mig att resultatet skulle ha blivit annorlunda är om jag gjort en större undersökning och därmed intervjuat fler personer. Variationer på svaren, deras uppfattning om utomhusmatematik och erfarenhet i arbetssättet hade nog ökat. Jag anser dock att jag fått bra information om och kring ämnet utomhusmatematik från personer med olika arbetsområden och bakgrunder.
Respondenterna tog uppgiften seriöst och det är jag mycket tacksam över. De tog sig tid att verkligen gå igenom frågorna i förväg och var därför väl förberedda inför intervjun. Jag märkte under intervjuerna att de tänkt igenom och reflekterat över frågorna jag skickade dem i förväg. Med hjälp av ljudbandspelaren kunde jag lägga allt fokus på att få ut så mycket information som möjligt ur intervjuerna. Det var sedan lätt att plocka ut de delar som jag ansåg vara relevanta för min undersökning.
Analys av resultatet
Vilka möjligheter och hinder ser några verksamma lärare med utomhusmatematik?
Resultatet av min empiriska undersökning visar att lärare ser både möjligheter och hinder med utomhusmatematik, dock belyses fler möjligheterna än hinder inom utomhusmatematiken. Möjligheterna som nämns leder bland annat till ett bredare lärande, en ökad förståelse samt möjlighet till att eleverna lär av varandra, genom samarbete och kommunikation. Naturligt finns det hinder eller nackdelar med de flesta arbetssätt, dock kan man under detta arbetssätt, stöta på hinder som är svåra att påverka, till exempel vädret eller att eleverna är dåligt klädda. Bristande kunskap hos läraren är ett hinder som ofta kommer upp i samband med att förlägga lektioner utomhus. Den bristande kunskapen hos pedagoger leder till att många undviker denna typ av undervisning.
Elevernas förståelse för matematiken ökar i samband med utomhusmatematik tillsammans med den praktiska kunskap och de begreppen som eleverna skaffar sig utomhus. Begreppen som de lär sig sker oftast genom samarbete, vilket vanligtvis inte sker inomhus. Därigenom klargörs en del begrepp inom matematiken. Framför allt de begrepp eleverna behöver för att kunna utvecklas vidare inom matematiken. En praktisk handling, med hjälp av flera av kroppens sinnen befäster elevernas kunskap i den handlingen och hjälper dem att senare kunna reflektera tillbaka till något, för dem verklighetsnära.
I det samhälle vi lever i idag, med mycket stress och högt tempo erbjuder utomhusmatematiken fysisk aktivitet, vilket kan motverka stress i lägre åldrar. Forskning som gjorts på Linköpings Universitet visar att den fysiska aktiviteten och utomhusvistelserna som utomhusmatematik erbjuder sänker kortisolhalten hos barn och vuxna, vilket medför att stressen i kroppen minskar. För mycket stress är inte hälsosamt för kroppen, alltså kan utomhuslektioner leda till ett högre välbefinnande. Forskarna ser dessutom utomhuslektioner som en friskfaktor i skolans miljö, omväxlande miljö och bättre kondition ger färre sjukdagar, både hos barn och vuxna.
Diskussion kring resultatet
Efter att ha analyserat resultatet i min undersökning såg jag vissa paralleller mellan resultatet av undersökningen och litteraturen jag använt mig av. Detta kommer jag att diskutera kring i detta avsnitt.
Hindren som belysts
De hindren som nämns får inte avskräcka från att välja detta arbetssätt. Man måste våga se förbi hindren och vända dem till möjligheter.
Hinder man inte kan påverka
Kläder och väder har, under undersökningen, kommit upp som hinder. Alla fyra respondenterna anser detta vara två stora hinder till att förlägga undervisningen utomhus. Vädret är inget man kan påverka, däremot kan man följa principen ”kläder efter väder”. Kommer det däremot elever som inte är klädda efter vädret är detta tyvärr inget man som pedagog kan påverka. Kommer det till exempel elever i tunna tygskor mitt i vintern så är de inte klädda efter vädret. Författarna till boken Att lära in matematik ute menar att det är svårt att koncentrera sig på matematiken om man samtidigt fryser om fötterna. Man måste även vara medveten om att detta inte förekommer överallt, det är olika i olika skolområden. På det skolområdet där de fyra respondenterna i undersökningen arbetar är antalet elever med annat
modersmål än svenska ganska stort och, enligt respondenterna, även motståndet till att förlägga undervisningen utomhus. Klär inte föräldrarna, till de yngre eleverna, efter vädret är det tyvärr inte mycket man kan göra åt detta. Författarna till boken Att lära in matematik ute ser inte kläder och väder som några hinder till att förlägga undervisningen utomhus, de betonar däremot vikten av klädernas och vädrets roll i det hela. Respondenterna däremot, såg dessa faktorer som verkliga hinder mot arbetssättet. Det beror helt på vad man själv har för syn på det.
Hinder man kan påverka
Bristande kunskap i ämnet är ett hinder som ofta kommer upp i samband med utomhusmatematik. Detta beskriver jag även i stycket Analys av resultatet. Pedagoger som anser sig ha för dålig kunskap undviker detta arbetssätt. Dock anser sig endast en av mina respondenter ha för dålig kunskap i ämnet. Precis som Camilla Bergholm skriver att det är viktigt att pedagogen har grundkunskaper i utomhuspedagogik för att lyckas med sin undervisning.39 Betydelsefullt här är att kunskaperna är viktiga för att man som lärare skall
lyckas med sin undervisning och därmed ge eleverna bästa möjliga förutsättningar att lyckas med sin matematik. Bristande kunskap borde inte ses som ett hinder. Om man är intresserad av ämnet och tror på denna typ av undervisning kan man åtgärda den bristande kunskapen. Man kan läsa in sig på ämnet, skaffa sig baskunskap, några idéer om aktiviteter och som sagt ett intresse för ämnet. Man måste själv, som lärare, tycka att det är roligt och givande för att elever skall tycka det samma. Att inte ha skogen ”runt knuten” ses som ett hinder både av en av mina respondenter och av någon enstaka författare till böcker jag använt mig av. Det hindret, är enligt författarna till boken Att lära in matematik ute inte något hinder. Ser man skolgården som en resurs kan den anpassas för att användas på ett pedagogiskt vis under lektionstid. Då kan eleverna på liknande sätt ta med sig detta under rasterna och därmed lär de genom leken även under rasterna. Detta menar även Nyhus Braute & Bang, som skrivit boken Följ med ut. Man behöver inte ha en hel skog eller väldigt stora fria ytor. Det fungerar minst lika bra till exempel skolans fotbollsplan, men också på skolgården.
Möjligheterna som ses
För stora elevgrupper har belysts som ett hinder, däremot har kommunikation och samarbete setts som en möjlighet inom utomhusmatematiken. För många är detta två helt skilda delar inom utomhusmatematiken. Författarna till boken Att lära in matematik ute anser att
samarbetet mellan elever tränas bra utomhus. När samarbetet ökar och det fungerar bra stärker detta gruppen och kan även få annat arbete i skolan att fungera bättre. Denna bro kan byggas genom att plocka samman en del från det man anser vara ett hinder och en del som anses vara en möjlighet. När eleverna samarbetar, kommunicerar och får använda kroppen som redskap tror jag även att eleverna känner sig mera delaktiga och därmed blir förhoppningsvis både lektionen och ämnet mera intressant för dem. Eleverna kan då knyta an sin kunskap till något som de tycker är intressant och verklighetsnära. Bertil Gran belyser samarbete och kommunikation som ett sätt att förbättrar elevernas begreppsuppfattning. Just detta såg en av respondenter som en av de stora fördelarna med utomhusmatematiken.
Ökad förståelse som eleverna lättare skaffar sig genom praktisk handling och stimulans av flera av kroppens sinnen sker genom utomhusmatematiken. Uttrycket ”learning by doing”, har jag stött på ett antal gånger under arbetets gång, John Dewey, en av de största och mest kända pedagogerna, myntade detta uttryck. Alla människor är olika, så även barn och elever. För att kunna ge varje elev en ärlig chans att hitta just sitt sätt att lära in, krävs det mycket av en lärare. För att man skall kunna genomföra bra lektioner utomhus måste de vara mer noggrant planerade. En sådan självklar sak som platsen för lektionen måste utses i förväg, för att man skall veta att platsen fungerar för de aktiviteter man tänkt sig. Alla fyra respondenter anser att valet av plats är mycket viktig. Även Nyhus Braute & Bang påtalar vikten av att noga utse platsen för utomhuslektionen, för att uppnå bästa möjliga resultat. Att planeringen bör vara mer noggrann och heltäckande känns ganska naturligt för mig. Saker som man tar för givna inomhus måste planeras till en utomhuslektion. Till exempel när eleverna blir färdiga med en uppgift utomhus bör man kunna ge dem en ny, medan inomhus är det lättare att säga att de skall ta upp en viss bok och jobba vidare. Tiden utomhus skall vara meningsfull för eleverna, den skall ses som lika meningsfull som den gör i klassrummet. Det kan naturligtvis finnas tillfällen när leken tar vid där uppgiften tar slut, men då skall detta vara planerat i förväg, inte bara en ”enkel utväg” för läraren.
När man väljer att förlägga undervisningen ute, framför allt i skogen finns det oftast naturmaterial att tillgå. I skogen finns möjlighet för eleverna att själva välja och hämta det plockmaterial de vill arbeta med. Det finns ofta tillgång till ”låtsaspengar” som plockmaterial. Genom att arbeta med plockmaterial blir övningarna praktiska, och återigen får de använda hela kroppen och stimulera flera av sina sinnen. När eleverna lyckas med de praktiska övningarna, menar författarna till boken Att lära in matematik ute att deras självförtroende blir starkare, vilket i sin tur leder till att de tror på sig själva. Skulle eleverna däremot inte
