Kvinnor och missbruk : En teoretisk uppsats om kvinnors missbruk av alkohol och droger

Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Socialt arbete

Kvinnor och missbruk

- en teoretisk uppsats om kvinnors missbruk av alkohol och droger

C-uppsats socialt arbete 41-60 p Seminariedatum: 2008-01-16

Författare: Annika Jonsson & Carina Larsson & Håkan Roos Handledare: Jofen Kihlström

MISSBRUK AV ALKOHOL OCH DROGER

Carina Larsson Håkan Roos Örebro universitet

Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Socionomprogrammet

Socialt arbete, C

C-uppsats, 15 högskolepoäng Ht 2007

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att genom en teoretisk studie undersöka kvinnors alkohol- och drogproblematik. Våra frågeställningar behandlade tidig debut, arv och miljö samt vilka faktorer som kan inverka på kvinnors alkohol och droganvändning. Uppsatsens grund utgörs av 5 vetenskapliga och internationellt publicerade artiklar, svensk litteratur och rapporter, samt en mindre enkätundersökning som avsågs att vara till hjälp vid analys. Granskningen görs utifrån kontrollteorin, den sociala inlärningsteorin, utvecklingspsykologin samt

maskulinitetsteorin. Tidigare forskning visar att unga kvinnors missbruk ökat de senaste åren. Orsaker till detta kan vara bland annat ökad exponering, förändrade könsroller, kvinnors utsatthet avseende exempelvis sexuella övergrepp, stress och psykisk ohälsa samt ökad social marginalisering. Vår enkätundersökning visar på liknande resultat som tidigare forskning. Vi fann bland annat att kvinnorna i studien influerats av kamrater och pojkvänner i början av sin missbrukskarriär samt att arv och miljö verkar ha varit en influerande variabel för

utvecklingen av deras missbruk. Kvinnorna i vår undersökning verkar även sakna

skyddsfaktorer vilket forskning finner viktigt. Det verkade tvärtom som om det fanns ett antal riskfaktorer som kan ha påverkat deras missbruksproblematik.

Nyckelord: kvinnor, droger, alkohol, missbruk och de engelska orden: Abuse, addict, adolescence, alcohol, drugs, drug misuse and women.

MISSBRUK AV ALKOHOL OCH DROGER

Carina Larsson Håkan Roos Örebro universitet

Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Socionomprogrammet

Socialt arbete, C

C-uppsats, 15 högskolepoäng Ht 2007

Abstract

The aim of this study was, with a theoretical approach, to examine women’s alcohol- and drug problems. Our questions at issues considered early debut, heredity and environment as well as which factors can explain women’s use of alcohol and drugs. This study is based on 5

international published articles, Swedish literature and reports and a minor questionnaire meant to be at help in our analysis of the material. We examine our material with the control theory, the social learning theory, the masculinity theory and developmental psychological theory. Research shows an increase in young women’s alcohol and drug abuse and possible reasons are increase of media exposure, changed gender roles, sexual abuse, stress and mental health problems and social marginalization. Our questionnaire shows similar results as earlier research. We found that peers and boyfriends influenced the women in our study in their early onset and that heredity and environment also is pertinent factors for developing abuse of drugs and alcohol. For the women in our study, there seems to be a lack of protective factors which researchers find important. On the contrary, there seemed to be several numbers of risk factors who could explain the women’s development of alcohol and drug abuse.

INLEDNING ...5

Bakgrund... 6

TIDIGARE FORSKNING...7

METODAVSNITT ...12

Tillvägagångssätt ... 12

Litteratursökning... 12

Etiska överväganden ... 12

Kvantitativ metod... 13

Avgränsningar och urval... 13

Metoddiskussion ... 14

Validitet och reliabilitet ... 14

Metodkritik... 15

TOLKNINGSRAM...15

Social inlärningsteori ... 15

Kontrollteorin... 16

Utvecklingspsykologi ... 16

Maskulinitetsteorin ... 17

RESULTAT OCH ANALYS ...17

Nuvarande förhållanden ... 17

Tidig debut... 18

Relationer ... 20

Arv och miljö ... 20

Inverkande faktorer ... 22 Skyddande faktorer... 23

SLUTDISKUSSION ...24

Källförteckning ... 27

INLEDNING

Enligt Hilte (1996) användes vid slutet av 1800-talet det narkotiska preparatet opium i bl a USA, Sverige och Storbritannien. Opiumet röktes eller användes som ingrediens i olika universalmedel, och det vanligaste bruket av opium var knutet till medicinsk behandling och användes mest av kvinnor. Kvinnor ordinerades opiater av läkare för menstruella besvär, smärtor samt för diarré och hosta. Morfinet användes även till att bota alkoholism. Det etniska bruket var inte lika utbrett som det medicinska, men invandrande kineser tog från hemlandet med sig rökopium som sågs som ett rekreationellt bruk. Rökopiumet spred sig sedan så småningom till prostituerade och kriminella, och bruket blev därmed ett större socialt

problem. Fortfarande uppfattades dock inte bruket av opiater som något stort socialt problem. Enligt Hilte (1996) var en typisk opiumanvändare under 1800-talets andra hälft en vit

medelålders välbärgad kvinna, och det fanns inget samband mellan kriminalitet och narkotika. Man såg heller inte opiumbruket som beroendeframkallande, utan ett beroende berodde snarare på individens svaga karaktär. I USA kom 1906 den första federala kontrollen av opiatbruket där man fastslog att läkemedel innehållande opium skulle innehållsdeklareras. 1914 reglerades en kriminalisering av opiumbruk i lagstiftningen, det var dock ingen förbudslag utan en lag som skulle kontrollera opiummarknaden. Denna lag bidrog till en registrering av dem som handlade med eller framställde narkotiska preparat. Det var bland annat i och med detta faktum med en ny grupp av kriminella, d v s de som missbrukade narkotiska preparat, som ett nytt socialt problem växte fram. (Hilte, 1996)

Från att narkotika under 1950-talet enligt Bergmark (2002) nästintill var ett obefintligt problem, är missbruk av alkohol och narkotika två av dagens samhälles största problem. Bergmark (2002) menar särskilt att alkoholmissbruket ses som det mest allvarliga sociala och medicinska problemet. Vi kommer att avgränsa oss i arbetet genom att koncentrera oss på missbruk bland kvinnor då detta enligt forskning av bl a Hübinette (1993), Skårner m fl (2005), Amaro m fl (2001) och Melin och Näsholm (1998) anses vara ett ökande problem i samhället.

Enligt Hübinette (1993) sågs ungdomars konsumtion av alkohol, efter mellanölsförbudet 1977, minska vid en period under 1980-talet. Under senare år kan dock en ökning av

ungdomars alkoholkonsumtion ses. Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning, CAN, ger årligen ut rapporter där alkohol- och narkotika- samt även läkemedelssituationen ser ut enligt Hübinette (1993). En rapport publicerades av CAN 1992 med utförligt material om skolelever i årskurs 9:s alkohol och drogvanor. 1992 var skillnaden mellan de som konsumerar alkohol obetydlig mellan de båda könen i årskurs 9 och 80 % av ungdomarna uppgav att de drack alkohol regelbundet. Vad gällde konsumtionen av narkotika hade 4 % av flickorna och 5 % av pojkarna testat. (Hübinette, 1993)

Enligt Skårner m fl (2005) utsätts ungdomar idag generellt för mycket exponering av information om drogbudskap i olika sociala sammanhang. Det kan handla om medias

ofrivilliga och allt mer ökande exponering såväl som något som sker i det fördolda eller något som individerna själva söker upp. Det finns idag inte mycket forskning om medias påverkan på ungdomars droganvändning, och det är osäkert hur de största källorna som massmedia, Internet och musikbranschen påverkar ungdomars attityder till droger enligt Skårner m fl (2005). Ett faktum är att ungdomar idag inte i någon stor utsträckning påverkas av

skrämselpropaganda med till exempelvis avskräckande bilder på utslagna missbrukare eller föreläsningar med före detta missbrukare. Det är ändå enligt Skårner m fl (2005) ett faktum att exponeringen bidrar till att individernas erfarenheter av och inställning till droger formas genom dessa budskap och föreställningar. (Skårner m fl, 2005)

Oavsett om budskapen väcker nyfikenhet eller inte för att ungdomar skall pröva att använda droger påverkar det dem eller berör dem enligt Skårner m fl (2005). De flesta ungdomar använder inte droger, men idag är ungdomar mer medvetna om olika droger och deras verkan än vad ungdomar var på 1970-talet. En orsak till detta är att de vet var de ska få tag på

informationen. (Skårner m fl, 2005)

Bakgrund

I ett tidigare projekt under kursens gång intervjuade vi en alkohol- och drogterapeut om hur hon ser på arbetet med unga missbrukande kvinnor. Hon såg missbrukare överhuvudtaget som en utstött grupp i samhället, och att just unga kvinnor med missbruksproblematik är en svår målgrupp att fånga upp och få motiverade att sluta droga. Detta eftersom de inte har fått så många konsekvenser av sitt missbruk ännu. Terapeuten menade att det är smärtan i

konsekvenserna som gör att många missbrukare blir motiverade till att sluta med alkohol eller droger. Många ungdomar ser det fortfarande som tufft att knarka eller supa enligt terapeuten, och unga missbrukare behöver lång tid i behandling. Terapeuten såg risker med att unga kvinnor kan gömma sig länge innan det upptäcks att de har missbruksproblem, och att de ofta har relationer med pojkar/män som missbrukar. Under de cirka 20 år som terapeuten arbetat med missbruksproblematik har hon mött många unga trasiga kvinnor i missbruk. Det har överlag handlat om blandmissbruk av alkohol, bensodiazepiner samt opiater både i

tablettform och som heroin. Terapeuten kunde inte minnas att hon någonsin behandlat någon med enbart ett alkoholmissbruk. De med enbart ett alkoholmissbruk kommer enligt henne sällan till ett behandlingshem utan får ofta hjälp i hemkommunernas öppenvårdsprogram. Terapeuten var också av uppfattningen att det tar längre tid att upptäcka missbruk av narkotika än missbruk av alkohol. Detta eftersom de som missbrukar alkohol ofta super till rejält och problemet blir mer synligt. Dessutom luktar alkohol och blir därmed mer märkbart för omgivningen än andra droger, samt att kvinnor tål alkohol sämre än män och går ner sig snabbare fysiskt enligt terapeuten.

Efter intervjun med drogterapeuten väcktes vårt intresse för kvinnors alkohol- och drogproblematik ytterligare. Vi kunde också konstatera genom kurslitteratur och annan litteratur att denna problematik verkar vara ett växande problem i samhället, vilket gjorde att vi ville undersöka saken vidare. Enligt Goldberg (2005) utgör kvinnor en fjärdedel av dem som missbrukar alkohol och droger. Goldberg (2005) menar också att kvinnor med

missbruksproblematik har allvarligare och mer belastande bakgrundsvariabler som fler konfliktfylla uppväxtförhållanden, allvarligare psykiska störningar, fler självmordförsök, lägre sysselsättningsgrad, och att de börjar med droger i allt yngre åldrar samt att de utvecklar en mer problemfylld drogutveckling än män (Goldberg, 2005).

Goldberg (2005) redogör för en studie som visar att kvinnor som utvecklar

missbruksproblematik ofta redan i unga år visat nervösa besvär och skolkat från skolan. Männen visade andra tecken som våld och kriminalitet, och deras problem blev därför mer uppmärksammade och synliggjorda då de ofta hamnade inom rättsväsendet. Goldberg (2005) visar dock med en annan studie att kvinnors beteenden blivit mer utagerande och därför i allt större utsträckning mer börjar likna männens. Enligt Goldberg (2005) anser kvinnorna själva att orsaker till deras missbruksproblematik kan ha andra orsaker än männens, då de menar att användning av droger kan vara ett sätt att bli accepterad samt att det kan bero på tryck ifrån andra. (Goldberg, 2005)

Centralt begrepp

Ett begrepp som är centralt i vår uppsats, och som vi definierar nedan är missbruk. Vi

kommer att relatera ordet missbruk till att gälla alkohol och droger i enlighet med Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, DSM-IV.

För att kunna fastställa om någon har utvecklat ett missbruk används enligt Melin och Näsholm (1998) ett kategoriserat och multiaxialt diagnossystem DSM-IV. Detta

diagnossystem är internationellt godkänt för forskning och kliniskt bruk för alla typer av droger. DSM-IV förklarar missbruk som ett maladaptivt substansbruk som leder till funktionsnedsättningar och lidande. Om det rör sig om ett missbruk enligt DSM-IV skall minst ett av nedanstående kriterier vara uppfyllda under en och samma tolvmånadersperiod (Melin och Näsholm, 1998).

Missbruk:

1. Återkommande substansbruk resulterande i oförmåga att uppfylla åtagande i

yrkeslivet, i skolan, i familjelivet, t ex upprepad frånvaro från arbetet, dålig funktion som förälder

2. Återkommande substansbruk i situationer som är fysiskt riskabla, t.ex. bilköring 3. Återkommande substansrelaterade legala problem, t ex LOB

4. Fortsatt substansbruk trots att sociala eller mellanmänskliga problem, orsakade eller förvärrade av drogeffekter, uppstår (Melin och Näsholm, 1998).

Syfte

Vårt syfte med denna uppsats är att genom en teoretisk studie undersöka kvinnors alkohol- och drogproblematik, med hjälp av en mindre kvantitativ enkätundersökning.

Frågeställningar

1. Finns det något samband mellan kvinnors tidiga debut av alkohol och droger, och ett senare missbruk?

2. Vilka faktorer kan inverka att kvinnor använder alkohol och droger?

3. Hur kan arv och miljö påverka kvinnors missbruk av alkohol och droger?

TIDIGARE FORSKNING

Cederblad (2003) beskriver den största och längsta utvecklingspsykologiska longitudinella studie som gjorts i Sverige, Individual Development and Adjustment, IDA. Studien omfattar 710 pojkar/män och 683 flickor/kvinnor födda -54, -55 och -56 och behandlar tonåringar med positiv såväl som avvikande utveckling vid åtta tillfällen från 3:e klass till 27 års ålder. Målet för studien var att studera på vilket sätt individuella faktorer och omgivningsfaktorer i

interaktion med varandra och även på egen hand påverkar individens utveckling i ett livstidsperspektiv. Studien var tänkt att finna förståelse för de processer som leder till anpassningsproblem som kriminalitet, drogmissbruk och psykisk ohälsa. Särskilt

uppmärksammat var individens utbildnings- och arbetskarriär och de faktorer som kan ha påverkat denna process. Studien mätte bl a barnens sociala kontakter, intelligens, intressen, fritidsaktiviteter, kreativitet, åsikter om normer och värderingar, livsmål, attityder till yrke och utbildning, självkänsla, familjeförhållanden, användning av alkohol och droger, föräldra-barn relationer och beteende. Man samlade även in registeruppgifter om kriminalitet,

Cederblad (2003) visar att ungdomarna i studien noterades för alkoholanvändning och

missbruk vid 14, 15 och 26 års ålder samt vid 15-17 års ålder registrerades 2,2 % av flickorna för alkoholmissbruk. För ålderskategorin 18-24 år registrerades 4 % av flickor/kvinnor för alkoholmissbruk. Sannolikheten var hög att de som registrerades för missbruk vid 15 och 18 års ålder kom att registreras vid senare tillfällen. Cederblad (2003) menar att detta visade att hög konsumtion i tonåren bör tas på allvar då det finns en överhängande risk att vanor permanentas i denna ålder. IDA studien undersökte om sociala anpassningsskillnader hade någon långtidseffekt på unga kvinnors sätt att leva. Ett klart samband fanns mellan tidig biologisk mognad och normbrott som skolk, haschrökning, berusning, snatterier och nonchalering av förbud. Dessa normbrottsbeteenden kunde dock endast ses hos de tidigt utvecklade flickor som umgicks med äldre kamrater, och inte hos tidigt utvecklade flickor som inte umgicks med äldre kamrater. Studien undersökte även om tidig mognad hade någon betydelse för när man tog sin första fylla. Det visade sig att tidigt utvecklade flickor hade ett mer avancerat beteende, men att de senare utvecklade flickorna kom ikapp efter en kort tidsperiod. Gruppen tidigt utvecklade flickor hade även mer skolproblem i tonåren och därför utbildat sig i mindre utsträckning än sent utvecklade flickor. (Cederblad, 2003)

Enligt Melin och Näsholm (1998) är det självförvållande ruset unikt för människan, och orsakerna till detta är att de flesta människor vill berusa sig ibland för att uppnå andra sinnestillstånd och känna sig avslappnade i sociala situationer, samt för att uppnå eufori. Kunskaper för att uppnå rus finns inom alla kulturer menar Melin och Näsholm (1998), och gemensamt för alla droger är dess egenskaper att påverka vårt psykiska tillstånd.

Melin och Näsholm (1998) nämner bl a biologiska och psykiska faktorer som orsaker till missbruk. Många som missbrukar alkohol har någon psykiatrisk diagnos, den vanligaste diagnosen är antisocial personlighetsstörning. Detta redogör Melin och Näsholm (1998) för i en kvantitativ undersökning genom en epidemiologisk studie från USA där 15000 personer ingick. Resultatet visade att 37 % hade ett alkoholmissbruk, samt även någon psykiatrisk diagnos där ångesttillstånd, ätstörningar och depressioner var vanligt.

(Melin och Näsholm, 1998)

Melin och Näsholm (1998) visar genom en svensk studie från 1979 att många missbrukande kvinnor led av nervösa besvär redan under barndomen, och att de ofta hade någon form ätstörning som kunde ses som orsak till problemen. Det visade sig att det främst var

kvinnorna som led av depressioner innan de utvecklade ett missbruk. Under senare år har det även visat sig att diagnoser som Damp och Aspbergers syndrom kan vara möjliga orsaker till att individer utvecklar ett missbruk. Orsaker till detta menar Melin och Näsholm (1998), är att de som självmedicinerar med centralstimulerande droger, på så sätt försöker känna sig lugnare samt att det även ökar deras koncentrationsförmåga. De menar även att sociala faktorer kan ses som orsaker till att vissa människor utvecklar alkohol- och drogmissbruk. Alla människor växer upp under olika förutsättningar, och en del får lära sig att aktivt delta i beslut som påverkar deras liv, medan andra aldrig får dessa möjligheter (Melin & Näsholm, 1998). De menar även att sociala faktorer som kan förklara missbruk kan bero på hur människan ser på sig själv och andra. Detta präglar synen på hur individen ser på sin livssituation, och att den uppfattningen sedan styr vilket värde individen känner sig ha som människa samt vilken möjlighet denne har att påverka sin tillvaro. (Melin och Näsholm, 1998)

Även Patock-Peckham och Morgan-Lopez (2007) menar att alkoholism ofta föregås av depressioner, och som en typ av självmedicinering. De beskriver en enkätundersökning som behandlat uppfostringssätt, relationer och anknytning till föräldrar.

Patock-Peckham och Morgan-Lopez (2007) studie innefattar 216 kvinnliga och 225 manliga collegestudenter i USA. De studenter som avhöll sig från alkohol inkluderades inte i studien. Studiens resultat visar att svag anknytning till auktoritära fäder med stor sannolikhet

förutsäger depressioner för båda könen. Depressioner i sin tur är prediktorer för

alkoholmissbruk, och för båda könen skall alkoholproblem enligt Patock-Peckham och Morgan-Lopez (2007) minska med stark anknytning samt när föräldrar är auktoritativa och ger klara direktiv där de för dialoger med sina barn. En auktoritär och diktatorisk uppfostran där straff kan användas för att kontrollera barnen, kännetecknas enligt Patock-Peckham och Morgan-Lopez (2007) av mindre kärleksfulla relationer mellan barn och förälder och att det inte finns något samband mellan en auktoritär uppfostran och stark anknytning. Patock-Peckham och Morgan-Lopez (2007) ser stark anknytning som en skyddsfaktor för att barn inte ska utveckla beteendeproblem. Eftergivna föräldrar kan behandla sina barn som kompisar och låta dem ta större ansvar än de egentligen klarar av, vilket kan ge osäker anknytning och utsätta barn för större risker att utveckla ett missbruk. Auktoritativa uppfostringsmetoder skyddar enligt Patock-Peckham och Morgan-Lopez (2007) mot flera problematiska

uppförandeproblem och ger barn psykosocial kompetens, bättre studieresultat, mindre fall av depressioner, mindre impulsivt beteende och bättre självförtroende särskilt för flickor. Detta uppfostringssätt förutsätts enligt Patock-Peckham och Morgan-Lopez (2007) ge varma och kärleksfulla relationer familjemedlemmar emellan och en stark anknytning, vilket minskar sannolikheten för beteendeproblem som t ex missbruk.

(Patock-Peckham och Morgan-Lopez, 2007)

I en kvantitativ studie undersöker Bergman och Källmén (2003) hur konsumtionen av alkohol ser ut 2001 i förhållande till 1997. I studien har ett slumpmässigt urval om 1250 folkbokförda personer i Sverige gjorts ur DAFA/SPARs register och av dem har 997 besvarat den utsända enkäten. Bergman och Källmén (2003) konstaterar i studien att kvinnors alkoholkonsumtion närmat sig männens under dessa fyra år och att alkoholkonsumtionen både ifråga om

mängd/tillfälle och antal tillfällen hade ökat mest bland kvinnor i åldrarna 28-38 år. Kvinnor mellan 28-38 år uppgav att de oftare hade alkoholrelaterade problem än övriga åldersgrupper av kvinnor. I gruppen kvinnor 39-49 år fanns ett stort bortfall, och i denna åldersgrupp var konsumtionsökningen betydligt mindre än bland den yngre åldersgruppen.

Bergman och Källmén (2003) kunde dessutom konstatera en ökning av riskkonsumtionen för kvinnor i åldersgruppen 50-60 år, samt att alkoholproblem för kvinnor mellan 61-71 år hade ökat. (Bergman och Källmén, 2003).

Haynie (2003) undersökte med hjälp av material från Add Health projektet i USA, om föräldra- eller kamratinflytande påverkar tidigt utvecklade flickors beteendeproblem. Add Health projektet undersökte genom en longitudinell studie 5477 flickor från sjunde till tolfte klass (grade, vår översättning) som valts ut bland 132 slumpmässigt utvalda skolor. Haynie (2003) visar att en tidig pubertet hos flickor oftare leder till kriminella beteenden än för flickor med sen pubertet. Orsaker till detta är enligt Haynie (2003) bl a att de tidigt utvecklade flickorna behandlas som om de vore äldre än vad de egentligen är, av föräldrar, pojkvänner och kamrater, vilket kan leda till svåra konflikter för flickorna. Dessa flickor har ofta äldre kamrater som kan utsätta dem för större risker då även de behandlar de yngre flickorna som dem själva, med större möjligheter att ta kliv in i vuxenvärlden. Äldre kamrater kommer enligt Haynie (2003) lättare åt alkohol och droger, och kan därför uppmuntra de yngre till att använda sådana. I och med detta lär sig de yngre tjejerna, de äldre kamraternas normativa beteenden och utsätts därmed för större risker. Haynie (2003) menar också att kamraters kriminella beteenden ofta korrelerar med ett senare eget kriminellt beteende. (Haynie, 2003)

Flickor som hamnar i puberteten tidigt attraheras mer till aggressiva pojkar och har enligt Haynie (2003) därför i större utsträckning kärleksrelationer till äldre pojkar än flickor som är sent utvecklade, vilket kan leda till större risker till alkohol- och droganvändning.

Skårner m fl (2005) gjorde 2004 en kvalitativ studie i Sverige i form av intervjuer med 20 ungdomar, vilka beskriver sig som vanliga medelklassens individer. Elva av ungdomarna har någon gång använt droger, sex av dessa var tjejer och fem var killar. Ungdomarna kommer från relativt trygga sociala förhållanden med huvudsakligen positiva beskrivningar av sina uppväxter. De är överlag beresta och lever ett aktivt socialt liv där umgänge är viktigt. Ungdomarna ser att det är vanligt folk som håller på med droger och att bruket är större än vad allmänheten tror samt att det tenderar att öka. De är också överens om att droger är lättillgängliga att få tag på, och de ser cannabis som den mest utbredda drogen. Studiens resultat visar att drogerfarenheter är vanligast bland de ungdomar som rest utomlands eller bland dem som studerat utomlands. Ungdomarna ser även att användning av droger sker öppnare idag och att acceptansen i sociala sammanhang är större än tidigare.

(Skårner m fl, 2005)

Enligt en rapport av CAN (2006) ses särskilt flickors konsumtion av alkohol öka. Flickors konsumtion är högre än någonsin och tenderar att fortsätta att öka i motsats till konsumtionen hos pojkar som under senare tid stabiliserats. Även Melin och Näsholm (1998), Amaro m fl (2001), Andreassen (2003) samt Skårner m fl (2005) menar att bruket hos flickor tenderar att stiga. Amaro m fl (2001) menar även att flickor debuterar med alkohol och droger vid allt lägre åldrar. Amaro m fl (2001) visar med sin studie att det sågs en topp av drogmissbruk bland ungdomar vid slutet av 1970-talet och början på 1980-talet för att senare minska. Detta gäller dock inte för alla droger och för alla grupper enligt Amaro m fl (2001). Det existerar inte längre några signifikanta skillnader bland pojkars och flickors droganvändning i åldrarna 12-17 år, utan de könsskillnader som kunde ses tidigare i ungdomars missbruksmönster finns inte längre. De senaste tre decenniernas minskning av alkohol-, tobak- och droganvändning kan inte härledas till flickor/kvinnor utan endast till pojkar/män enligt Amaro m fl (2001). Amaro m fl (2001) redogör för en studie med 3 382 ungdomar i USA med en medelålder på 15 år för flickor och 16 år för pojkar, vilka var i behandling för sitt missbruk. Studien visar att flickorna ofta levt i dysfunktionella familjesituationer. Det finns enligt Amaro m fl (2001) substanser som används mest av flickor, exempelvis amfetamin och receptbelagda mediciner. Amaro m fl (2001) menar vidare att användningen av alkohol och marijuana har ökat bland flickor mellan 10-14 år under de fyra senaste decennierna. 1960 hade 7 % av flickor i åldrarna 10-14 år prövat alkohol och 1990 var siffran 30,9 %. För pojkar i samma åldrar var siffrorna 20,2 % 1960 och 35,4 % 1990. Medelåldern för att testa alkohol, tobak och droger har sjunkit för flickor enligt Amaro m fl (2001), vilket de menar är alarmerande med tanke på att det finns ett samband mellan tidig drogdebut och ett beroende senare i livet. (Amaro m fl, 2001) Amaro m fl (2001) menar att socialt inflytande, personlighet och inre psykiska faktorer tillsammans kan predicera ett alkohol- eller drogmissbruk. Skyddsfaktorer av betydelse för båda könen för att inte utveckla ett missbruk, är att ha ett socialt stöd. Bland inre psykologiska faktorer är avsaknad av självkontroll, depressioner, ångest, anti-socialt beteende och dåligt självförtroende nyckelfaktorer för alla ungdomars användning av alkohol. Dessutom menar Amaro m fl (2001) att psykosociala faktorer som samhället och socio-ekonomisk status är influerande variabler för droganvändning bland ungdomar. Riskfaktorer som dålig

självkontroll, depressioner, auktoritär uppfostran och fattigdom betyder lika mycket för båda könen. (Amaro m fl, 2001)

Amaro m fl (2001) menar att dålig självkänsla, ätstörningar, att hålla vikten, fysiskt eller sexuellt våld, sexuella övergrepp i barndomen, tidig pubertet, ångest och pojkvänner som använder droger, särskilt för flickor, är riskfaktorer som bevisats ha stor inverkan på deras drogmissbruk. För flickor är särskilt viktiga skyddsfaktorer föräldrastöd, konsekvent uppfostran och självkontroll. (Amaro m fl, 2001)

Labrie m fl (2007) behandlar en studie där 263 kvinnliga studenter med en medelålder på 18 år deltog. 23 % av kvinnorna uppgav att de inte hade druckit under undersökningsperioden. Labrie m fl (2007) ställer hypotesen att de unga kvinnorna som drack i High School skulle fortsätta att dricka i college. De menar att korrelationen mellan miljöns påverkan på individen och studenters drickande är stark. Lärande av, och förstärkning av dryckesmönster tros uppkomma både av aktiva val där individen blir erbjuden alkohol av kompisar, men även av passiva sådana där individen genom att härma andras beteende varseblir dessa färdigheter och införlivar dem till sina egna. Kamrater är enligt Labrie m fl (2007) de som influerar studenter att dricka i större utsträckning före biologiska orsaker, familj eller kulturell påverkan.

Resultatet av studien visade att de kvinnor som utövade någon idrott eller var med i någon förening på campus var de som drack flest antal drinkar/kväll, flesta antal dagar/månad och som hade flest andel storkonsumenter av alkohol. De kvinnor som deltog i

föreningsverksamhet var också de som kom från familjer med de högsta inkomsterna. (Labrie m fl, 2007)

Enligt Hall (2000) löper kvinnor som negligerats eller utsatts för övergrepp i barndomen en ökad risk för psykisk ohälsa och blir ytterligare sårbara för att utveckla ett missbruk. Hall (2000) intervjuade 20 mödrar med en medelålder på 32 år som upplevt övergrepp av sexuell psykisk eller fysisk art innan 18 års ålder samt levt i en familj med låg inkomst. 13 av de 20 mödrarna hade någon gång upplevt svårigheter i sitt föräldraskap och sex av dessa hade mist vårdnaden om sina barn. Sju av mödrarna hade vid tiden runt intervjun andra släktingar som tog hand om barnen. 11 av mödrarna hade inte gått ut High-School, och 16 av studiens deltagare rapporterade skolsvårigheter. (Hall, 2000)

De flesta av kvinnorna i Halls (2000) studie började använda droger mellan åldrarna 11-14 år, och för sju av dem hade en partner initierat till droganvändning. En del av kvinnorna

berättade att deras pojkvänner ökat sitt våld mot dem sedan de börjat bli rena från droger. Detta trodde kvinnorna själva berodde på att männen ville att de skulle ta droger tillsammans med dem. Kvinnorna i studien gav följande orsaker till att de använde droger; för att känna mod, för att inte känna eller gråta, för att slippa känna äckel när de tvingades till prostitution, för att de kände ilska, för att inte vara våldsamma, för att känna lugn, för att komma över depressioner, för att passa in, för att få vara ensamma, för att fly från problem, för att få energi nog att fungera samt för att slappna av. Enligt Hall (2000) var flera av dessa orsaker direkt kopplade till övergreppen och för att kvinnorna skulle kunna fly från sina känslor. För 12 av kvinnorna i Halls (2000) studie kunde även våldsamt beteende ses som en oönskad

konsekvens av övergreppen och droganvändningen, och många av kvinnorna hade fientliga relationer till sina mödrar. För dessa kvinnor har det t ex enligt Hall (2000) handlat om att deras mödrar har misstrott döttrarna när de har berättat om övergrepp från fäder, styvfäder eller bröder. Hall (2000) funderar om det är värre att inte ses som trovärdig hos sin mor, än att modern inte kunnat skydda sin dotter mot övergreppen. (Hall, 2000)

Studier av Trulsson (2006) behandlar två studier med två olika grupper av kvinnor. En studie bestod av en grupp av 12 missbrukande mödrar som levde skilda från sina barn p g a

Ingen av de båda grupperna av kvinnor i Trulssons (2006) studier hade ett dolt missbruk eftersom de hade haft långvarig kontakt med socialtjänsten och andra myndigheter. De flesta kvinnorna i studierna kom från arbetarklassen och hade redan från barndomen varit med om olika ingripanden och insatser från samhällets sida. Materialet till de båda studierna är sammanställt under åren 1994-1995 och rör kvinnornas livshistoriska berättelser. Trulsson (2006) menar att kvinnornas livshistoria har betydelse för deras missbruk. Spåren av deras upplevelser i barndomen in i vuxen ålder blir tydligt obearbetade trauman och krisreaktioner vilket enligt Trulsson (2006) utgjorde grogrund för missbruket. Kvinnorna själva menade framför allt att det var de sexuella övergreppen som hade kränkt deras integritet, och att de använde missbruket som självmedicinering för att dämpa de traumatiska känslorna av sina upplevelser. (Trulsson, 2006)

METODAVSNITT

Tillvägagångssätt

I detta avsnitt kommer vi att beskriva hur vi gått tillväga i vår undersökning. Silverman (2005) menar att man som forskare först och främst bör fråga sig vilka data och vilka metoder som är relevanta för det ämne som skall undersökas. Både en kvantitativ och en kvalitativ ansats har sina rötter i olika traditioner gällande människo- och kunskapssyn enligt Forsberg och Wengström (2003). Det som ligger till grund för den kvantitativa ansatsen är

positivismen, som menar att verkligheten existerar utanför och fritt från individen. Det kvalitativa synsättet hävdar att verkligheten är socialt konstruerad och beroende av individen. I dag råder sådan enighet mellan de båda ansatserna att det enligt Forsberg och Wengström (2003) är forskningsfrågan som måste styra valet av metod, och de båda

forskningstraditionerna kompletterar varandra inom forskningen.

Inledningsvis tänkte vi till denna uppsats använda oss av en kvantitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning där vi ville mäta om konsumtionen hos unga kvinnor har ökat. Vi insåg dock att detta skulle kunna medföra vissa problem då vi anade att studien skulle kunna bli för stor och ohanterlig. Detta då den skulle kräva för mycket data på för kort tid mot det syfte vi inledningsvis tänkt till vår studie. Därför gjorde vi bedömningen att istället göra en teoretisk studie med en mindre kvantitativ undersökning till hjälp vid analysen. I studiens analys använder vi vår enkätundersökning och jämför denna med våra sekundärdata, och beskriver samt jämför olika författares tidigare forskning. För att vi skulle kunna tolka det insamlade materialet som vi hämtat via sökningar i databaser och på bibliotek, har vi även tagit del av litteratur kring ämnet för att inhämta kunskap.

Litteratursökning

För att få kunskap om forskningsläget i ämnet har vi använt oss av LIBRIS Nationella biblioteket: http://websok.libris.kb.se/, Internet och sökmotorn Google: http://www.goggle.se

samt databaser vid högskolan i Gävle, i sökandet efter relevant litteratur, artiklar och rapporter.

Som sökord har vi använt: kvinnor, droger, alkohol, missbruk och de engelska orden: Abuse, addict, adolescence, alcohol, drugs, drugmisuse and women.

Etiska överväganden

Innan man börjar sin forskning bör ett etiskt övervägande ske enligt Forsberg och Wengström (2003). Vi började således vårt arbete med att ta del av Vetenskapsrådets (2006)

Genom dessa fås information att det i ett socialt samspel formas etik, ibland även när vi är omedvetna om detta (Vetenskapsrådet, 2006). Ett etiskt förhållningssätt förutsätter bl a att socialarbetare har en grundsyn om människors lika värde och att varje människa förtjänar respekt och omsorg, samt att alla människor skall få vara delaktiga i samhällslivet

(Vetenskapsrådet, 2006). Vår undersökning utgjordes av en mindre kvantitativ studie där vi garanterade deltagarnas anonymitet i ett missivbrev. I missivbrevet förklarade vi syftet med undersökningen och att vi värdesatte respondenternas deltagande.

Kvantitativ metod

I en kvantitativ ansats framhävs att kunskapen som inhämtas bör vara allmängiltig och inte begränsas till speciella förhållanden enligt Forsberg och Wengström (2003), och de menar att kunskapen ska vara reproducerbar och kunna upprepas av andra forskare. Med en kvantitativ undersökning studerar man variationen och statistiska egenskaper hos variabler som

undersöks enligt Djurfeldt m fl (2003). Variabler är olika avseende deras statistiska egenskaper, och svarar enligt Djurfeldt m fl (2003) mot olika mätskalor eller mätnivåer. Enligt Elofsson (2005) innebär det att undersökningsvariabler blir tämligen tillförlitliga om man har en kvantitativ ansats i sin undersökning. Kvantitativ forskning behöver inte enbart handla om att studera kvantitativa egenskaper utan även att man studerar andelen individer med vissa egenskaper eller åsikter.

Elofsson (2005) menar att man först skall göra en klassificering av de grunddata som samlats in, och att det sedan går att göra en kvantitativ analys. När varierande frågeställningar som ska beskriva förhållanden, förklara fenomen eller testa teorier om verkligheten används, är en kvantitativ metod att föredra i förhållande till en kvalitativ. En kvantitativ metod menar Elofsson (2005), är särskilt fördelaktigt vid forskning som undersöker avvikelser för utsatta grupper i samhället. Han menar vidare att en kvantitativ metod även används när resultat från en urvalsgrupp skall generaliseras gällande gruppens situation, attityder och åsikter i

jämförelse med övrig population. (Elofsson, 2005)

Även Halvorsen (1992) menar att en kvantitativ undersökning lämpar sig om man vill ha lite information från många undersökningsenheter. I en enkätundersökning får samtliga

undersökningsenheter samma frågor på ett systematiskt vis, där ordningsföljd och utformning är bestämt på förhand. Vid en kvantitativ undersökning ska man som forskare enligt

Halvorsen, (1992) försöka att hålla distans från undersökningsenheterna och ha ett neutralt förhållningssätt. Detta kan innebära svårigheter då det inte finns specifika skiljelinjer mellan de båda forskningsdisciplinerna gällande forskarnas subjektivitet i de frågor som ställs och hur de tolkas (Larsson m fl, 2005). Halvorsen (1992) menar vidare att en fördel med

kvantitativa undersökningar är att mängden information går att reducera till det man verkligen är intresserad av att veta.

Avgränsningar och urval

Sökningarna till studien har avgränsats till att inte inkludera begreppet beroende samt män. Detta för att försöka få en bild av hur problematiken ser ut för kvinnor. Då vår avsikt med den mindre undersökningen var att få in ett underlag till vår analys gjorde vi ett

bekvämlighetsurval. Ett bekvämlighetsurval innebär enligt Esaiasson m fl (2007) att urvalet består av de individer som befinner sig vid en viss plats under den tid undersökningen genomförs. Enkäten lämnades till den tidigare nämnda alkohol- och drogterapeuten vid en beroendemottagning i 20 exemplar, med instruktionen att hon endast skulle vidarebefordra den till kvinnor med missbruksproblematik som hon kommer i kontakt med. Alkohol- och drogterapeuten samlade sedan in de besvarade enkäterna och sände dem åter till oss.

Vi erhöll endast svar från nio respondenter, så bortfallet blev således stort, där mindre än hälften av utlämnade enkäter fylldes i.

Metoddiskussion

För att ett urval ska vara representativt för en population måste det enligt Denscombe (2004) omfatta alla relevanta typer och innefatta typerna i proportion till deras andel av en hel population. Djurfeldt m fl (2003) menar att en kvantitativ undersökning kan användas för att giltigförklara ett resultat för en viss undersökt grupp som gällande för en hel population. Enligt Denscombe (2004) ställs forskare inför en grundläggande fråga, om fynden från urvalet är giltigt för andra individer som inte ingår i studien. Vår studie kan därför inte anses uppnå generaliserbarhet utifrån vårt förfarande vid urvalet av respondenter och det låga

deltagarantalet. Bortfallet på mer än hälften av tilltänkta respondenter anser vi inte ha någon betydelse för vårt resultat, då vår enkät endast var tänkt att skänka empiri till analysen och göra den mer levande.

Vi ställer oss ändå frågande till om undersökningen hade gjorts vid ett annat tillfälle eller i ett annat samhälle hade den då visat på ett annat resultat? Något som vi menar skulle kunna påverka vårt resultat är lokalsamhällets förutsättningar. Vi menar med detta att i vissa samhällen är arbetslösheten hög, vilket leder till stress för individerna, som enligt Hilte (1996), i sin tur kan leda till att vissa individer utvecklar avvikande beteende som missbruk.

Validitet och reliabilitet

Reliabilitet ska enligt Djurfeldt m fl (2003), ge tillförlitliga svar av datainsamling, och för att reliabiliteten ska vara hög skall svaren nästan vara identiska om undersökningen

reproduceras. Viktigt för reliabiliteten är även att de data som undersökningen presenterar skall vara relevanta för frågeställningarna (Djurfeldt m fl, 2003). Även Silverman (2005) resonerar om reliabilitet som tillförlitlighet, och att en viss studie skall ge samma resultat om den görs om av andra forskare.

Genom att forskare tillämpar standardiserade frågor i sina undersökningar, innebär det enligt Svenning (2003) att urvalet av intervjupersoner i undersökningen får samma frågor med förutbestämda svarsalternativ. Genom ett sådant förfarande uppnår undersökningen en högre reliabilitet, än om respondenterna får svara mer med egna ord menar Svenning (2003). Vår undersökning bestod av standardiserade frågor, vissa dock med svarsalternativet annat, men vi anser att reliabiliteten i vår undersökning är hög då enkätfrågorna svarar mot våra

frågeställningar. Resultatet i vår undersökning visar även på liknande resultat som den tidigare forskning vi tagit del av vilket vi anser stärker studiens reliabilitet trots ett lågt deltagarantal.

Med validitet menar Djurfeldt m fl (2003), att man utifrån sina frågeställningar får svar som mäter det som avsetts att mäta. Begreppet validitet kan översätts med giltighet och relevans enligt Halvorssen (1992) och det viktiga i undersökningen är att samla in data som är relevanta utifrån undersökningens problemställning. Detta anser vi att vi genom våra enkätfrågor har uppfyllt och att validiteten därför är hög. Halvorssen (1992) menar även att det endast går att göra en bedömning och argumentera för undersökningens ståndpunkt då det inte går att mäta den definitionsmässiga validiteten empiriskt. Med definitionsmässig validitet menar Halvorssen (1992) i vilken grad de teoretiska begreppen stämmer överens med de operationella definitioner som skall mätas.

Halvorssen (1992) menar att de teoretiska begreppen bör vara förenliga med resultaten vid olika operationella definitioner av ett och samma begrepp för att man ska kunna anse att validiteten är hög i en undersökning, vilket vi även menar gälla för vår undersökning. Även Larsson m fl (2005) resonerar om validitet, och menar att det går att använda olika metoder för att testa en skalas validitet. De redogör för bland annat teoretisk validitet, med vilket menas att en teori kan pröva och stödja en skattningsskala som är en mer utvecklad form av förutsägande validitet. Vissa variabler kan inte enligt Larsson m fl (2005) förutsäga ett visst beteende utan det är i samverkan med andra variabler som det går att förutsäga vissa händelser eller vissa beteenden som exempelvis alkohol eller drogbruk.

Metodkritik

En kvantitativ undersökningsmetod skall enligt Halvorsen (1992) sträva efter objektivitet medan forskaren i en kvalitativ ansats enligt Forsberg och Wengström (2003) ser sig som ett subjekt som påverkar datainsamlingen. Forsberg och Wengström (2003) menar ändå att ett objektivt förhållningssätt kan medföra ett risktagande då forskaren kan påverka resultaten, eftersom ett objektivt förhållningssätt nästintill är omöjligt att inta. För att inte riskera att urvalet av material skulle bli subjektivt och ge en ensidig bild över ämnet har vi i enlighet med Forsbergs och Wengströms (2003) resonemang gjort våra sökningar på ett systematiskt sätt samt att vi haft ett konsekvent urvalsförfarande.

Eliasson (1995) beskriver att kvinnoforskare hävdar att kvantitativa metoder inte är etiskt försvarbara vid forskning om kvinnors livssituationer. Eliasson (1995) menar vidare att kvantitativ forskning är förtryckande och förenlig med en manlig etik i den offentliga sfären, medan kvalitativ forskning står för empati och harmoni, och bättre speglar kvinnors

upplevelser och förstår kvinnan i sitt sociala sammanhang. Trots detta valde vi i enlighet med Elofssons (2005) resonemang, gällande forskning som undersöker avvikelser för utsatta grupper, att ta en kvantitativ ansats i vår forskning för att få kvinnornas uppfattningar om sin situation och problematik (Elofsson, 2005).

TOLKNINGSRAM

Social inlärningsteori

Payne (2002) menar att kognitiv teori fokuserar på individens beteende som skiljt från

medvetandet. Enligt Payne (2002) är den största delen av vårt beteende inlärt genom påverkan från omgivningen, och vi kan inte själva påverka vårt beteende i samma omfattning som omgivningen kan påverka oss. Om beteendet orsakar problem i någon form är en förklaring enligt den kognitiva teorin att individen kan lära om detta felaktiga beteende och i stället lära in ett nytt och bättre fungerande sådant. (Payne, 2002)

Social inlärningsteori är en modell av den kognitiva teorin där fokus ligger på att våra inlärda beteendemönster har sitt ursprung från imitation av hur omgivningen beter sig (Payne, 2002). För Eisele (2003) handlar social inlärning om att våra attityder formas av föräldrar, lärare, media och vänner genom direkt erfarenhet. Även Payne (2002) diskuterar att genom

observation av hur andra beter sig, lär individen sig hur denne själv skall agera och bete sig. Social inlärningsteori handlar för Andreassen (2003) om att miljön är en nyckelfaktor för hur beteenden utformas men även att observation av andras beteenden indirekt kan påverka inlärningen av olika beteenden.

Enligt Eisele (2003) lär individen in beteenden via associering, via förstärkning och via observation.

Individen tenderar ofta att vilja bevara attityder eftersom dessa enligt Eisele (2003) speglar dennes behov av själverkännande och kan skydda från negativa känslor om självet eller den omgivande gruppen. All form av social påverkan är processer där en individ eller grupp påverkar andra individers attityder eller beteende enligt Eisele (2003). Med detta menar han att man samtycker till andras åsikter och önskningar, man internaliserar andras värderingar som man till en början inte ens instämmer i, eller genom att man identifierar sig med en grupps värderingar som man efter hand lärt sig att acceptera. Han menar vidare att socialt beteende måste ses som en funktion av individens uppfattningar av sin omgivning, snarare än omgivningen som sådan, för att på bästa sätt förstås. (Eisele, 2003)

Kontrollteorin

Enligt Hilte (1996) är det för kontrollteorin läkande faktorer som står i fokus. Kontrollteorin studerar avvikande beteenden ur ett motsatt perspektiv. Detta då man beskriver de faktorer som hindrar individen från att utveckla avvikande beteenden. Kontrollteorin riktar istället frågan vad det är som gör individer mottagliga för avvikande normer och värderingar. Enligt Hilte (1996) skulle individer med avvikande beteenden kunna förklaras genom kontrollteorin, och att de sociala banden till samhället är bristfälliga. (Hilte, 1996)

Frågan om vad som orsakar avvikande beteende, som missbruk, leder enligt Hilte (1996) fel om man vill hitta en förklaring genom ett orsakssamband. Istället bör man rikta fokus på varför individer inte avviker samt identifiera de faktorer som kan vara bidragande orsaker. Teorin söker inte efter avvikande handlingars ursprung hos individens kontakt med

subgrupper, och heller inte vid internaliseringen av subgruppernas normer och värderingar. Det är istället fasen innan individen får kontakt med avvikargrupper som kontrollteorin finner intressant. Hilte (1996) skildrar Walter Reckless kontrollteori från 1962 som beskriver att återhållande inre och yttre krafter kan påverka utvecklandet av avvikande beteenden. De yttre krafterna utgörs främst av familj och deltagande i olika sammanhang av grupper, och de inre krafterna utgörs av en väl utvecklad personlighet och en positiv självbild. (Hilte, 1996) Hilte (1996) beskriver även Travis Hirschis sociala kontrollteori och hans begrepp sociala band, som består av fyra komponenter. Dessa är anknytning, åtagande, deltagande och tro. Med anknytning tänker sig Hirschi enligt Hilte (1996) att individer som har betydelsefulla andra i sin omgivning och som lever ett socialt etablerat liv får svårare att utveckla avvikande beteenden. Åtagande förklaras som de sociala bandens rationella innehåll, och att för- och nackdelar ställs emot varandra avseende det avvikande beteendet. Individer ställer för mycket på spel om de gjort vissa åtaganden som familjeliv, arbete eller utbildning och avviker därför inte gärna från detta (Hilte, 1996). Individer är ofta engagerade i, och deltar i, olika aktiviteter på fritiden och ju mer engagerade de är i dessa desto mindre tid finns att ägna åt avvikande beteenden. En tro på vanligt vedertagna normer har slutligen enligt Hilte (1996) en avgörande roll för att inte utveckla avvikande beteenden. (Hilte, 1996)

Utvecklingspsykologi

Eisele (2003) liknar människan som ett socialt djur som har utvecklat förmågan att anpassa sig till en föränderlig miljö och som tyr sig till andra individer i grupp. Våra psykologiska och sociala behov av uppmuntran, tillhörighet och stöd är starka och behöver tillfredsställas av andra för vår utveckling. von Tetzchner (2005) ser utveckling som en process där individen anskaffar såväl fysiska som kognitiva samt personliga egenskaper, och etablerar sina personliga relationer till att finna en plats i samhället. Han menar att ett barns biologiska egenskaper utvecklas just i den omgivning barnet befinner sig i.

Utvecklingspsykologins mål är enligt von Tetzchner (2005) att förstå på vilket sätt ett barns utveckling påverkas av olika faktorer. Utvecklingsteorier gör enligt von Tetzchner (2005) antaganden om riskfaktorer och avvikelser som har samband med interaktionseffekter, d v s en riskfaktor ensam är inte sannolik att utveckla ett barn i negativ riktning, utan den är beroende av samtidiga riskfaktorer. På samma sätt kan en skyddsfaktor enligt von Tetzchner (2005) medverka till att barn med allvarliga risker för avvikelser utvecklas i positiv riktning. Det är enligt von Tetzchner (2005) interaktionen mellan ett barns egenskaper och påverkan från miljön som är avgörande för utvecklingsförloppet. Han menar att utveckling bestäms av interaktioner mellan organism och miljö i alla utvecklingsstadier där organismen hela tiden är ett resultat av tidigare interaktioner. Enligt von Tetzchner (2005) representerar tonåren viktiga förändringar i livet, och är en tid av frigörelse där individen skall forma sin identitet och hitta nya roller genom en successiv utveckling. Denna tid kan även vara fylld av konflikter, spänningar och grupperingar vilket enligt von Tetzchner (2005) både kan främja och hämma utvecklingen av antisociala beteenden. Detta då ungdomar lätt övertar de attityder som existerar i deras nya sociala relationer för att senare bli mer självständiga. Två av

utvecklingspsykologins kärnfrågor handlar enligt von Tetzchner (2005) om arv och miljö samt barnets tidiga erfarenheter. Arv och miljö handlar om barnets samspel med omgivningen samt dess gener och egenskaper, och de tidiga erfarenheterna representerar händelser som inträffat tidigt i utvecklingen vilka senare präglar och väljer kurs för barnets kommande stadier i utvecklingen (von Tetzchner, 2005).

Maskulinitetsteorin

Dagens moderna samhälles förändrade könsroller har lett till att en maskulinitetsteori växt fram. Hilte (1996) menar att Freda Adlers maskulinitetsteori från 1975 kopplar en tilltagande brottslighet hos kvinnor samt en förändring av den traditionella kvinnorollen till kvinnors benägenhet att utveckla avvikande beteenden som missbruk. Enligt Hilte (1996) menade Adler dels att kvinnors ökade deltagande på arbetsmarknaden bidrar till fler möjligheter att begå brott, och dels att kvinnor anskaffat nya självuppfattningar samt nya idéer genom att de frigjorts från den traditionella kvinnorollen. Kvinnors könsroller har på grund av dessa faktorer maskuliniserats, och de har därmed blivit mer jämställda männen. Adlers teori har dock fått mycket kritik som handlar om att de begränsade livsomständigheter som kvinnor lever under är orsaken till ökad brottslighet bland kvinnor samt att det inte finns

forskningsresultat som stödjer sambandet mellan maskulinitet och brottslighet. (Hilte, 1996)

RESULTAT OCH ANALYS

I detta avsnitt presenteras resultatet av vår enkätundersökning där nio kvinnor i åldrarna 18-46 år deltog. Enkäten var tänkt att vara till stöd vid analysen med hjälp av de teorier vi redogör för i tolkningsramen. De frågor i enkäten som vi finner relevanta att analysera presenteras i enlighet med dess ordningsföljd. För att resultatet skulle bli mer levande, har vi även valt att presentera vissa citat från de artiklar och rapporter vi presenterat under avsnittet tidigare forskning i samband med aktuell fråga.

Nuvarande förhållanden

Fråga 2 i enkäten undersökte kvinnornas civilstånd. Fem av kvinnorna i vår undersökning var gifta eller sambos, tre var ensamstående och en kvinna svarade under alternativet annat att hon hade ett förhållande. På fråga 3 löd frågan: Vilken sysselsättning hade du vid

inskrivningen på Beroendemottagningen? Här svarade fyra kvinnor att de var arbetslösa, tre hade sysselsättning i form av arbete och två var sjukskrivna.

Om de fyra kvinnorna i vår undersökning som var arbetslösa istället haft sysselsättning av något slag skulle de i enlighet med Hiltes (1996) förklaring av kontrollteorin kanske inte ha utvecklat sitt missbruk då han menar att individer med starka band till ett etablerat samhälle oftast inte utvecklar avvikande beteenden. Hilte (1996) beskriver även att återhållande inre och yttre krafter kan påverka utvecklandet av avvikande beteenden.

De yttre krafterna utgörs främst av familj och deltagande i olika sammanhang av grupper, och de inre krafterna utgörs av en väl utvecklad personlighet och en positiv självbild.

För de tre kvinnor som svarat att de hade arbete vid tiden för inskrivningen på

Beroendemottagningen kan deras missbruk enligt Hiltes (1996) förklaring av kontrollteorin handla om att dessa krafter varit för svaga eller saknats då han menar att för individer med svaga inre och yttre krafter är riskerna att utveckla avvikande beteenden större än när de är starka.

Tidig debut

Med fråga 4 i enkäten ville vi undersöka hur kvinnorna kom i kontakt med droger första

gången de provade. Fyra av kvinnorna angav att det var genom kompisar, tre angav genom en pojkvän, två av dem angav genom föräldrar och ingen av dem angav genom syskon.

För de fyra kvinnor som hamnat i missbruket genom kompisar samt för de tre som angett att de kom i kontakt med alkohol och droger via en pojkvän, kan det enligt en

utvecklingspsykologisk förklaringsmodell handla om att de sökt bekräftelse genom andra ungdomar i grupp. Enligt von Tetczhner (2005) etablerar vi människor de personliga relationer vi skapar till att finna en plats i samhället. Interaktionen mellan våra personliga egenskaper, och den påverkan som miljön vi växer upp i utsätter oss för, är avgörande för vårt senare utvecklingsförlopp. Enligt von Tetzchner (2005) är tonåren en viktig tid av

förändringar samt en tid av frigörelse och skapandet av en identitet. von Tetzchner (2005) resonerar om utvecklingspsykologin, och om tonåren som en tid fylld av konflikter, spänningar och grupperingar. Melin och Näsholm (1998) menar att det finns både

missbruksbefrämjande och drogfrihetsbefrämjande relationer i missbrukares sociala system där en del tillhör subgrupper med särskilda normer som styr villkoren. Både von Tetzchner (2005) och Melin och Näsholm (1998) menar att det finns faktorer som kan främja och hämma utvecklingen av avvikande beteenden. Vi förmodar att tonåren även för kvinnorna i vår studie varit en tid av skapande av relationer och spänning, där vissa av dem introducerats till alkohol- och droganvändning av sina kamrater och därför utvecklat ett missbruk och hämmats i sin utveckling. Slutsatsen av IDA studien visar även enligt Cederblad (2003) att flickors sociala beteenden är funktioner av ett samspel mellan psykologisk, biologiska och sociala nätverksfaktorer i tonåren. Här menar Cederblad (2003) att flickornas beteenden kan ha påverkats av samspelet mellan den individuella biologiska mognaden och deras val av vänner vilka hade förmedlat attityder angående exempelvis utbildning och kvinnorollen. Två av kvinnorna svarade att de letts in i missbruk genom sina föräldrar. Enligt Melin och Näsholm (1998) utgör missbruk i familjer allvarliga riskfaktorer för att barn senare utvecklar eget missbruk. Drogkonsumtionen kan också påverka mor-barn samspelet där moderns förmåga att ta hand om sitt barn kan påverkas av egen psykosocial utsatthet. Föräldrars missbruk leder dock inte alltid till att barnen utvecklar eget missbruk, men klart är ändå enligt Melin och Näsholm (1998) att det i de flesta missbruksfamiljer leder till svårigheter för barnens utveckling senare i livet. Föräldrar som missbrukar växlar i känslor och beteenden i sina rustillstånd, men även under bakrus och abstinens, vilket kan leda till svårigheter när barnen i sin identitetsutveckling skall identifiera sig som man eller kvinna med förälder av

samma kön. Det är också av stor vikt hur ofta barn exponeras för missbruket, desto fler tillfällen av rustillstånd hos föräldrarna, desto större behov av yttre resurser behövs för att barnet skall kompenseras för de brister i föräldraförmåga som uppstått (Melin och Näsholm, 1998). Vid analys av denna fråga finner vi även att social inlärningsteori kan förklara att barn till missbrukande föräldrar senare utvecklar eget missbruk. Detta kommer vi dock att

analysera vidare under fråga 13. Ingen av kvinnorna i vår undersökning angav på frågan att ett syskon hade initierat dem till droger, och av den anledningen analyserar vi inte detta

svarsalternativ.

Vi kunde konstatera under avsnittet tidigare forskning att det fanns ett samband mellan en tidig debut av alkohol och droger, och ett senare missbruk. Med frågorna 5-8 i vår enkät ville vi undersöka om denna slutsats även gällde för kvinnorna i vår studie.

Frågorna löd:

Hur gammal var du när du första gången provade alkohol/droger?

Hur gammal var du när du började använda alkohol/droger regelbundet? Hur ofta använde du alkohol/droger då?

Hur ofta använde du alkohol/droger innan inskrivningen på Beroendemottagningen?

En av kvinnorna i vår undersökning testade alkohol/droger vid 11 års ålder. Tre av dem var 12 år gamla, tre av dem var 13 år och två var 14 år. Åtta av dessa kvinnor ansåg att de

regelbundet använde alkohol/droger redan ett år efter de första gångerna provat. En av

kvinnorna i vår undersökning svarade att hon började sin regelbundna användning i 20-25 års ålder, och hennes debut skedde vid 14 års ålder. Två kvinnor angav att de använde

alkohol/droger dagligen, en kvinna angav att hon använde alkohol/droger 25 dagar/månad, en kvinna angav 10 dagar/månad, tre kvinnor använde alkohol/droger 7 dagar/månad och två av kvinnorna angav att de inte drack alkohol eller använde droger vid tiden för inskrivningen på Beroendemottagningen. Denna fråga analyseras inte vidare då det visade sig att kvinnorna inte, som vi förutsåg, ökat sitt intag innan inskrivningen till Beroendemottagningen, utan snarare minskat. Som kan utläsas av Halls (2000), Amaros m fl (2001), Labries m fl (2007) och Haynies (2003) studier börjar flickor sin droganvändning i de tidiga tonåren. Enligt von Tetzchner (2005) är tonårstiden en tid av intensiva känslor, samt en tid där ungdomar söker spänning och utökar sitt nätverk. Många ungdomar ingår i olika konstellationer av grupper, och det inflytande som gruppen har på individen kan leda till att tonåringarnas syn på sig själva samt hur de ska uppföra sig förändras. Grupptrycket på tonåringarna kan enligt von Tetzchner (2005) även medföra att de testar att använda alkohol och droger just för att söka spänning och testa gränser. Eisele (2003) diskuterar gruppmedlemskap som att det kan hjälpa individen att fastställa dennes identitet, och genom identifikation i en grupp associerar man sig själv med de attribut och normer som gäller för gruppen. Det kan tänka sig att kvinnorna i vår undersökning i enlighet med Amaros m fl (2001) och Hiltes (1996) resonemang inte haft en tillräckligt stark självbild och misslyckats med att skapa sig en identitet på egen hand och därför sökt sig till andra i en gruppgemenskap.

Det finns vidare enligt Eisele (2003) inga specifika personlighetstyper som står emot grupptryck, men med hjälp av utvecklingspsykologin kan ungdomars sökande efter en

identitet och spänning förklara varför ungdomarna i Skårners m fl (2005) studie testat droger. Ungdomarna i studien beskrev sig som medelklassens medborgare vilka någon gång hade använt droger. De hade upplevt sina uppväxter som trygga och med relativt bra sociala förhållanden. Ungdomarna ansåg att det var vanligt folk som höll på med droger, och att det var vanligare än vad allmänheten trodde. De var överens om att droger var lätta att få tag på,

och att användningen sker öppet samt att acceptansen i sociala sammanhang är större idag än tidigare (Skårner m fl, 2005). Följande citat är hämtade ur Skårners m fl (2005) studie och visar på omfattning och acceptans.

Det är väl nån ny våg på gång och det är mycket större än vad folk tror, än vad polisen tror och vad narkotikagubbarna tror, det är mycket, mycket större…(Skårner m fl, 2005:26)

Man blir förvånad över att det är så jädra många som håller på. Jag hade fest förra helgen, då var det folk som stod och rökte på min balkong. Det känns som om man jämför med festerna på gymnasiet så har det blivit mer allmänt accepterat. Det ingår i konceptet att ha fest, att några kommer att röka. Det är ju svårt att köra ut sina vänners vänner som röker. Och jag har ju vänner som röker också, som gör det som en festgrej liksom och dom

har aldrig förstått varför jag inte gör det.(Skårner m fl, 2005:26)

Relationer

Fråga 9 i enkäten undersökte om kvinnorna i studien hade ett förhållande, och fråga 10 om

partnern i sådana fall använde alkohol eller droger samt i vilken utsträckning. Med dessa frågor var avsikten att undersöka om det fanns något samband mellan en kvinnas utvecklande av missbruk och en missbrukande partner. Det visade sig att sex av kvinnorna i enlighet med fråga 2 var gifta eller sambos, och en kvinna hade ett förhållande. Av de kvinnor som hade ett förhållande använde fyra av deras partners alkohol eller droger, där en svarade dagligen, en svarade 7 gånger/månad och två svarade 2 gånger/månad. Trulsson (2001) Andreassen (2003), Haynie (2003), Hall (2000) och Amaro m fl (2001) fann i sina studier att kvinnor ofta introduceras in i missbruk på grund av män som missbrukar, vilket även vi förmodar kan gälla en del av kvinnorna i vår undersökning. Haynie (2003) undersökte i sin studie bl a om

kamratinflytande påverkar tidigt utvecklade flickors brottslighet och fann att de ofta hade äldre kamrater samt kärleksrelationer med pojkar vilket utgjorde större risker för att de skulle hamna i missbruk. Kvinnor som missbrukar utvecklar enligt Melin och Näsholm (1998) i regel ett dåligt självförtroende och många av dessa kvinnor har dessutom haft destruktiva förhållanden med män på grund av sitt missbruk.

Melin och Näsholm (1998) diskuterar även en annan aspekt av kvinnors droganvändning, att kvinnor idag ses som mer jämställda männen. Detta menar de, tillsammans med den ökade stressen och en psykisk ohälsa hos kvinnor kan vara orsaker till att deras missbruk har ökat. Hilte (1996) har liknande åsikter när han diskuterar maskulinitetsteorin, då han menar att kvinnors könsroller har maskuliniserats genom att de frigjorts från en traditionell kvinnoroll, och att de genom ökat deltagande på arbetsmarknaden blivit mer jämställda männen. Melin och Näsholm (1998) menar att kvinnor som missbrukar drabbas hårdare av ett socialt fördömande i samhället än missbrukande män, och att detta hindrar dem från att söka hjälp eller att tala om sina problem, vilket enligt dem leder till att kvinnors drogberoende är mer dolt i samhället än männens. Vi funderar om bortfallet i vår undersökning kan förklaras med Melin och Näsholms (1998) resonemang, då dessa kvinnor även fast de är i behandling kanske inte varit redo att ytterligare utsätta sig för exponering av sin livssituation. Genom detta sociala fördömande menar vi att missbrukande kvinnor är en stigmatiserad grupp i samhället, och som Payne (2002) menar är det svårt att förändra väletablerade attityder, vilket vi förmodar särskilt drabbar denna grupp av individer.

Arv och miljö

Frågorna 11-13 i vår enkät var tänkta att undersöka om arv och miljö hade någon påverkan på kvinnornas missbruk. Fråga 11 löd: Vem växte du upp med när du var liten? Här svarade fem av kvinnorna att de hade växt upp med båda sina biologiska föräldrar, tre av kvinnorna angav att de växt upp med endast mamma och en av dem hade växt upp med endast pappa.

Övriga svarsalternativ, uppväxt med adoptionsföräldrar, fosterhem, annan släkting, syskon samt annat gav således inga svar.

På fråga 12 undersökte vi i vilken omfattning den/de som respondenterna växte upp med

använde alkohol/droger. Här svarade fyra kvinnor att den/de de växt upp med använt alkohol/droger 4 gånger/månad, en svarade 8 gånger/månad, tre hade ingen uppfattning och en angav under alternativet annat att det förekom i perioder.

Fråga 13 löd: Anser du att den/de du växte upp med missbrukade alkohol/droger? Fem av kvinnorna ansåg att den/de personer de växt upp med hade ett missbruk, en av dem svarade att den/de de växt upp med inte hade ett missbruk och tre av dem svarade ingen uppfattning. Det vi finner intressant med frågorna 12 och 13 var att två av de tre kvinnor som angav alternativet ingen uppfattning på fråga 13 ändå angav att den/de de växt upp med använde alkohol/droger, vad vi anser vara relativt ofta, 4 respektive 8 gånger/månad. De svar vi erhöll kopplar vi tillsammans med fråga 15, där fem kvinnor uppgett alternativet bättre

hemförhållanden, och den sociala inlärningsteorin. Andreassen (2003) för ett resonemang där barn och ungdomar som växer upp med missbrukande föräldrar löper större risk att utveckla ett eget missbruk. Detta menar Andreasssen (2003) kan bero på att barnens inställning till droger blir lika som de vuxnas och att de lär sig ett beteende genom att imitera vuxnas beteende. Även Eisele (2003) menar att vissa egenskaper hos individer kan ha utvecklats genom dåliga förebilder med försämrad social inlärning som följd. Barn löper även större risk att utveckla känslomässiga brister i den psykologiska utvecklingen om de växer upp med missbrukande föräldrar enligt Andreassen (2003), vilket kan leda till att de själva utvecklar ett eget missbruk. Eisele (2003) menar vidare att individer som uppvisar avvikande beteenden ofta saknar förmågan att använda abstrakta begrepp som gör det möjligt att planera och se framåt vilket Andreassen (2003) liknar vid att många med avvikande beteenden saknar

kognitiva färdigheter. De behöver därför kunskaper om hur man tänker rationellt samt lära sig att se till konsekvenser innan de agerar för att deras behov ska tillgodoses på bästa möjliga sätt. Labries m fl (2007) tolkning av den sociala inlärningsteorin är, att tidigare inlärda beteenden kan förklara och predicera framtida beteenden.

Melin och Näsholm (1998) för också ett resonemang om social inlärning. Även de menar att sociala faktorer kan ses som orsaker till att vissa människor utvecklar ett missbruk. Payne (2002) menar att vårt beteende till stor del är inlärt genom omgivningens påverkan, och enligt den sociala inlärningsteorin har denna påverkan större effekt på vårt beteende än individens eget inflytande på sitt beteende. Melin och Näsholm (1998) menar att en del individer aldrig får lära sig att aktivt delta i beslut som påverkar deras liv. Detta menar de kan förklara

missbruk hos vissa individer, och hur de ser på sig själv och andra. Synen på hur individen ser på sin livssituation kan präglas av den uppfattningen, vilken sedan styr det värde individen känner sig ha som människa, och vilken möjlighet denne har att påverka sin tillvaro (Melin och Näsholm, 1998).

Enligt Amaro m fl (2001) kan den sociala inlärningsteorin vara användbar vid preventionsarbete för att få flickor att öka sin förmåga att stå emot den inverkan som pojkvänner har på deras droganvändning. Följande citat från Halls (2000) studie visar hur miljön kan påverka individens beteende (författarnas översättning).

Jag fick aldrig lära mig vad som hände i världen. …Kunde aldrig behålla ett jobb. Jag visste inte hur man skulle behandla/uppfostra barn. Kanske om jag hade haft en bättre förebild så kanske jag skulle kunna bli