"Inte bara glass och ballong" En kvalitativ studie av svenska militära utlandsveteraners upplevelser av stöd och förståelse från Försvarsmakten och allmänheten efter utlandstjänstgöring

34 

Full text

(1)

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet

C-uppsats, 15 högskolepoäng Vt 2014

”Inte bara glass och ballong”

En kvalitativ studie av svenska militära utlandsveteraners upplevelser av stöd och förståelse från Försvarsmakten och allmänheten efter utlandstjänstgöring.

Författare: Byhlén, Kristian Toll, Andreas Handledare: Katrin Boström

(2)

”Inte bara glass och ballong”- En kvalitativ studie av svenska militära utlandsveteraners upplevelser av stöd och förståelse från Försvarsmakten och allmänheten efter

utlandstjänstgöring

Byhlén, Kristian & Toll, Andreas Örebro Universitet

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet

C-uppsats, 15 högskolepoäng Vt 2014

Sammanfattning

Syftet med vår studie var att undersöka hur svenska militära utlandsveteraner upplever att stödet såg ut efter utlandstjänstgöring och om stödet var tillräckligt. Vidare undersökte vi hur Försvarsmaktens stöd för de återvändande militärerna såg ut och hur militärerna önskade att stödet skulle se ut. Vi har valt att ha tre frågeställningar som har väglett arbetet med studien och varit grunden för dem intervjuer vi har gjort. Frågeställningarna har även utgjort grunden för analysen. De teorier vi har valt att använda oss av är rollteori, kristeori, systemteori, strengthteori och KASAM. Teorierna är valda för att analysera resultatet av intervjuerna utifrån olika nivåer. Rollteorin är vald för att analysera veteranernas upplevelser av sin uppgift i relation till det omgivande samhället. Systemteorin har använts för att analysera dels veteranerna som grupp men också i relation till sin familj och sina bekanta. Kristeorin har vi använt för att analysera hur händelser i krigssituationer påverkar det stöd som Försvarsmakten erbjuder veteranerna. Vi har även använt strengthteorin för att analysera hur ett framtida stöd kan utformas och militärernas egna tankar om hur stödet kan utvecklas. Det har framkommit under intervjuerna att veteranerna kände sig omotiverade att ha hemkomstsamtal, dels på grund av att de ansåg att samtalen inte var något bra och dels på grund av att de bara ville hem till familj och vänner. En av slutsatserna vi kan se är att veteranerna upplever ett oförstående från allmänheten och att detta leder till att de sluter sig och håller sina känslor inom sig. En annan sak som vi har uppmärksammat är den starka gemenskap som veteranerna upplever att de hade med de andra militärerna i deras förband. Detta talar för, anser vi, att använda denna styrka i att utveckla det stödarbete som ges till veteraner.

(3)

”Inte bara glass och ballong”- En kvalitativ studie av svenska utlandsveteraners upplevelse av stöd och förståelse från Försvarsmakten och allmänheten efter utlandstjänstgöring.

Byhlén, Kristian & Toll, Andreas Örebro University

School of Law, Psychology and Social work Social Work Program

C-essay, 15 points Spring term 2014

Abstract

The purpose of our study was to examine how the support of Swedish internationally

stationed military veterans was perceived and if it, in the eyes of the veterans, was sufficient. We also wanted to study the form of support offered to the Swedish armed forces and how the veterans themselves wished it to be. We chose three research questions as a basis for our study and the base of our interviews. The research questions also provided a base for the analyses. The theories we chose were role theory, crisis theory, systems theory, strength theory and sense of coherence (KASAM).The theories were chosen to enable the analyses of the interview on different levels. Role theory was chosen for an analysis of the veterans own experiences in relation to the surrounding community. System theory was used to analyze veterans as a group but also their relations to family and friends. Crisis theory was used to analyze the impact of the combat situation on the support given by the Swedish armed forces. We also chose the strength theory to analyze how a future support can be developed and the veterans own thoughts on how their ideal support can be developed. Something that has come to light through the interviews is that the veterans are feeling unmotivated to undergo

counseling in conjunction with their homecoming. The reason why is that they don´t

considered the counseling session to do any good and also because they are eager to get home to their friends and families. One of the conclusions that we have drawn from the study is that the veterans feel a lack of understanding from the surrounding community and that this leads to the veterans withdrawing and isolating themselves , keeping their feelings bottled up inside. Another pattern that we have identified is how highly the veterans speak of the strong fellowship experienced among the soldiers in their units. We think that this strength should be used in developing the support given to veterans.

(4)

Förord

Vi vill tacka de utlandsveteraner som ställt upp med sin tid och delat med sig av sina personliga upplevelser och erfarenheter vilket därmed gjort denna studie möjlig.

Vi vill rikta ett tack till Sveriges Veteranförbund Fredsbaskrarna som har hjälp oss att sprida vår annons där vi sökte intervjupersoner till vår studie.

Vi vill även tacka Michael Calmhede som har hjälpt oss med tips om lämplig litteratur och personligt kunnande.

Slutligen vill vi tacka vår handledare Katrin Boström som har gett oss värdefulla råd under framställandet av uppsatsen.

Tack!

(5)

Innehållsförteckning 1. Inledning ... 2 2. Bakgrund ... 2 3. Syfte ... 3 3.1 Frågeställningar ... 3 4. Begrepp ... 3 5. Tidigare forskning ... 3 6. Teorier ... 5 6.1 Systemteori ... 5 6.2 KASAM ... 6 6.3 Rollteori ... 6 6.3.1 Rollkonflikt ... 7 6.3.2 Role-set ... 7 6.3.3 Rollförlust ... 7 6.3.4 Rollbyte ... 8 6.3.5 Stigma ... 8 6.4 Kristeori ... 8 6.5 Strengthteori ... 9 7. Metod ... 10 7.1 Intervjuernas genomförande ... 10 7.2 Urval ... 11 7.3 Intervjupersoner ... 12 7.4 Litteratursök ... 13 7.5 Analysmetod ... 13 7.6 Forskningsetik ... 13

8. Resultat och Analys ... 14

8.1 Veteraners upplevelse av stöd efter utlandstjänstgöring ... 14

8.1.1 Analys av stödet efter hemkomst ... 15

8.2 Omgivningens förståelse för veteranernas upplevelser ... 16

8.2.1 Analys av omgivningens förståelse av veteranernas upplevelser ... 17

8.3 Veteranernas syn på hur ett bra stöd ska vara utformat ... 20

8.3.1 Analys av veteranernas syn på hur ett bra stöd ska vara utformat ... 21

9. Slutsats ... 22

10. Diskussion ... 22

11. Förslag till vidare forskning ... 23

(6)

Bilagor ... 27

Bilaga 1 ... 27

Bilaga 2 ... 28

(7)

2

“Back there I could fly a gunship, I could drive a tank, I was in charge of million dollar equipment, back here I can´t even hold a job parking cars!” (John Rambo, ur filmen First Blood)

1. Inledning

Sverige har varit i fred i över 200 år och trots Sveriges strävan att hålla en neutral ställning gentemot omvärlden så har svenska militärer deltagit i flera internationella insatser under FN-mandat. Insatserna kan ibland genomföras av Nato- och EU-styrkor men då på uppdrag av FN. Då Sverige har deltagit i militära insatser så har det varit av fredsbevarande karaktär. Sverige har enligt Försvarsmakten (2014a) tolv stycken pågående internationella insatser utspridda på olika platser i världen exempelvis i Afghanistan, Mali och Somalia. År 2011 tillsatte regeringen en utredning om hur den frivilliga försvarsverksamheten skulle kunna utvidgas till att omfatta verksamheter till stöd för Försvarsmaktens personal i internationella militära verksamheter och veteraner (SOU 2014:27). År 2012 beslutades det om en

utvidgning av veteranutredningen till att även innefatta en uppföljning av den nuvarande veteranpolitiken och bedöma om den behöver utvecklas mer (veteranutredningen

delbetänkande, 2013). Sverige ställde sig tillsammans med resten av världssamfundet bakom USA och FN-stadgan paragraf 51 som godkände ett anfall av Afghanistan (FN-stadgan, 1945). Enligt Eriksson (Norrbottenskuriren, 2014) så har de svenska militärerna kommit att användas som ideologiska slagträn i debatten för och mot USA.

2. Bakgrund

På senare år har debatten tilltagit och Försvarsmaktens förmåga och vilja att ge stöd till återvändande militärer blivit uppmärksammade. I radiodokumentären Krigaren (2014) gjord av Anna Ivemark och Håkan Engström framträder en av de svenska soldaterna i Afghanistan som efter hemkomsten drabbats av psykiska besvär i form av PTSD. Han säger i

dokumentären att han är kritisk till bristen på hjälp från Försvarsmaktens sida. Enligt lagen (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser, talas det om att Försvarsmakten ska utreda om personal som deltagit i en internationell insats har fått fysiska eller psykiska skador till följd av internationella insatser. Detta ansvar kvarstår i fem år efter att personalen avslutat sin tjänstgöring.

Försvarsmakten har utformat ett program som ska hjälpa soldater till en återgång till ett civilt liv (Försvarsmakten, 2009). Uppföljningen sker i tre steg. Det första steget är vid hemkomst där det bland annat ingår ett hemkomstsamtal. I samtalet har individen möjlighet att reflektera och förbereda sig för att komma hem. Andra saker som tas upp i samtalet är eventuella

problem som uppstått under tjänstgöringen. Efter cirka tre till sex månader (gäller förband) och inom nio månader (gäller enskilda insatser) sker en obligatorisk återsamling som syftar till att göra ett känslomässigt bokslut över insatstiden. Saker som tas upp under denna

återsamling kan till exempel vara hur tiden efter hemkomst varit. Efter två år sker så det tredje steget i försvarets hemkomstprogram då en enkät skickas ut med frågor om hur individen mår och information om att individerna kan be Försvarsmakten kontakta dem (Att komma hem, Försvarsmakten). Enligt Savitsky, Illingworth och Dulaney (2007) så bidrar inte den litteratur som finns på området social arbete med någon praktisk kunskap för socialarbetarna att bäst kunna hjälpa och stödja soldater och veteraner.

(8)

3

3. Syfte

Studien syftar till att öka kunskapen om det stöd som svenska militärer upplever att de får från Försvarsmakten och närstående efter hemkomst från internationell tjänstgöring samt om de upplever att stödet motsvarar deras behov.

3.1 Frågeställningar

1. Hur ser stödet ut för de återvändande militärerna efter internationell tjänstgöring? 2. Upplever militärerna att det erbjudna stödet är tillräckligt?

3. Hur anser de svenska militärerna att ett bra stöd ska vara utformat?

4. Begrepp

Psykisk ohälsa - Övergripande benämning som innefattar både psykisk sjukdom och

psykiska besvär. Det kan exempelvis handla om att tillvaron känns meningslös, att individens resurser inte tas till vara, att de inte är delaktiga i samhället samt att de inte upplever att de har förmågan att hantera normala motgångar i livet (SKL, 2014)

Psykiska besvär – Olika tillstånd och symtom som visar på tecken till psykisk obalans vilka i

olika grad kan påverka funktionsförmågan hos individer. Exempel kan vara nedstämdhet, sömnsvårigheter, oro och ångest. Besvären är oftast normala reaktioner av en påfrestande livssituation. (SKL, 2014)

PTSD – Posttraumatisk stress syndrom, kan drabba individer som upplevt en svår händelse

som inneburit livsfara eller där den personliga integriteten allvarligt kränkts. Traumat kan vara riktat direkt mot individen, som misshandel, eller mer opersonligt som vid till exempel en olycka. Den traumatiska händelsen kan leda till att yttre sinnesintryck och andra liknande händelser leder till ett återupplevande av den ursprungliga händelsen där individen kan reagera med skräck eller vrede (Försvarsmakten, 2014b).

Stöd – Vi definierar stöd som den hjälp som ges från Försvarsmaktens och anhörigas sida när

soldater återvänder hem från utlandstjänstgöring och hur stödet upplevs av den enskilda militären.

Veteran – En veteran är enligt Försvarsmakten (2014c) de som har tjänstgjort i

Försvarsmakten oavsett om det har varit internationellt eller nationellt. De individer som tjänstgjort utomlands kallas för utlandsveteraner.

Emotionell Debriefing – En psykologisk genomgång på gruppnivå som ett hjälpmedel att

hantera och bearbeta starka känslor och intryck i samband med yrkesutövningen (Hammarlund, 2012)

Mission (numera benämnt internationell insats) – Försvarsmaktens tjänstgöring för att

skapa fred och säkerhet i länder drabbade av konflikter och krig. Beslutat av Sveriges riksdag och regering och då endast i de fall FN gett legitimitet (Försvarsmakten, 2014d).

5. Tidigare forskning

Amerikanska försvarsdepartementet (Department of Defense) har i en rapport fört fram kritik mot det nuvarande systemet och menar att vården är otillräcklig och oförmögen att möta de nuvarande behov som veteranerna har och dem som kan uppstå i framtiden (Wheeler & Bragin, 2007). I det nuvarande systemet används en medicinsk modell som behandlar psykosociala problem som om de vore en sjukdom. Denna modell skiljer sig från det

(9)

4

biopsykosociala ramverket som det sociala arbetet bygger på vilken innebär att individen ses som ett subjekt istället för ett objekt (Wheeler & Bragin, 2007). Enligt Wheeler och Bragin (2007) så består utmaningen av att använda det sociala arbetets arbetsmetoder så att de går att använda för att återanpassa de militära veteranerna till ett civilt samhälle och förstå och mildra effekterna av utsatthet för våld på militärer och civila. Wheeler och Bragins (2007) slutsats är att det sociala arbetet måste avstå att överlåta veteraners återanpassning eller klienters vård av traumatiska livshändelser till en medicinsk modell. En medicinsk modell riskerar att patologisera individer och misslyckas med att erbjuda en effektiv behandling. Wheeler och Bragin (2007) förespråkar istället en utveckling av det sociala arbetets synsätt som bygger på ett biopsykosocialt och strenght-baserat perspektiv. Författarna menar att ett sådant synsätt skulle medföra att veteraner och andra som drabbats av våld skulle framträda som delaktiga medlemmar och ledare i samhället (Wheeler & Bragin, 2007).

Savitsky, Illingworth och Dulaney (2009) beskriver begreppet deployment som innehållande tre delar som var och en beskriver militärernas upplevelser och känslor före, under och efter utstationering. Under den första delen så förbereds militärerna för sin stationering och genomgår sin stridsträning. Detta medför förväntningar som i sin tur kan leda till oro för militärerna. Under den andra delen så möts militärerna av den stressande miljön i stridszonen i kombination av oro för familjens välmående på hemmaplan. Efter stationeringen så måste militärerna och deras eventuella familjer anpassa sig till den förändring som militärerna har genomgått. Detta innebär ett omförhandlande av roller och ansvar (Savitsky, Illingworth & Dulaney, 2009). Författarna menar att den största risken för anpassning till ett civilt liv är isolering. De mentala och känslomässiga skador som militärerna kan ha är ofta osynliga tills de manifesterar sig i ett avvikande beteende. Hoge, Castro, Messer, McGurk, Cotting och Koffman (ref i Savitsky et al., 2009) hävdade att rädslan för att bli stigmatiserad var

oproportionerligt störst bland de som var i störst behov av psykisk vård. Savitsky, Illingworth och Dulaney (2009) hävdade att den amerikanska försvarsmakten har blivit mer benägen att arbeta för att destigmatisera behandlingen och göra den mer tillgänglig för militärerna. Mumford (2012) förklarar det brittiska samhällets minskande förståelse för och samhörighet med militärerna som ett resultat av avskaffandet av den obligatoriska militärtjänstgöringen 1960. Bristen på synlighet inför resten av samhället kan förklaras med militärernas osynliga närvaro i vardagslivet då de istället träffas i slutna grupper på barer och olika evenemang. Marquez (2012) hävdar att en central del i socialt arbete är antagandet att individerna är en del av mänskliga system och att problematiska händelser är situationsbundna och bör behandlas utifrån en ekologisk modell. Detta innebär att kontexten runt individen spelar stor roll för hur individerna visar upp sina känslor, kognitioner och beteenden. Författaren hävdar att inte alla militärer som befinner sig i krigszoner drabbas av PTSD men att de alla blir förändrade av upplevelsen. En del av militärerna önskar bara att de ska få ett erkännande av att deras erfarenheter av sina upplevelser är normala och att de inte har behov av professionell hjälp. För att återanpassa sig till ett civilt liv har de återvändande militärerna olika strategier. En del av militärerna har kvar ett tänkande som fungerar i stridszonen men kan bli till problem i det civila livet (Marquez, 2012). Andra problematiska frågor som rör återanpassning kan handla om komplicerade omständigheter som påverkar militärernas villighet och möjlighet att

återanpassa sig till det liv och de relationer som fanns före tjänstgöringen. De olika processer, funktioner och handlingar som ingår i en upplevelse av militär gestaltning kan definieras som ett militärcentrerat socialt arbete. Ett militärcentriskt perspektiv i det sociala arbetet utgår från ett ekologiskt perspektiv som innebär att konstruktionen krigaren-i-krigszonen reflekterar

(10)

5

konstruktionen individen-i-miljön. Detta innebär att det sociala arbetet passar väl in i ett arbete med militärer (Marquez, 2012).

Hall (2011) hävdar med stöd av Fennel att förutom att det finns kulturella, religiösa och etniska skillnader inom militären också finns en egen unik kultur. Sue, Arredondo och McDavies (ref i Hall, 2011) skriver att detta medför att de professionella har ett ansvar att vara väl bevandrade inom tre multikulturella kompetenser. Den första innebär att vara medveten om de egna beteenden, värderingar, biases, förutfattade meningar och personliga begränsningar. För det andra att förstå den syn på världen som våra kulturellt annorlunda klienter har utan att göra negativa bedömningar av dem. För det tredje handlar det om att aktivt utveckla och praktisera lämpliga, relevanta och lyhörda strategier i arbetet med klienter med annorlunda kulturella synsätt.

Wertsch (ref i Hall, 2011) diskuterar olika orsaker till varför unga personer söker sig till det militära. Dessa orsaker kan vara familjetraditioner, olika fördelar såsom ekonomiska eller utbildning, en identifikation med krigarmentaliteten och en flykt. När det kommer till identitet som krigare så handlar det om att strukturen, förväntningarna och reglerna ger en trygghet samtidigt som det ger individerna en identitet, säkerhet och en känsla av ändamål. Vidare så ger det militärerna en bekräftelse på ett trossystem och en personlig identitet.

6. Teorier

6.1 Systemteori

För att förstå den enskilda militären och dess relation till närstående och bekanta kommer vi att använda oss av systemteorin. Systemteorin handlar om hur delar i system påverkar och samspelar med varandra (Forsberg & Wallmark, 2002). När människor är tillsammans bildar de kommunikationssystem. En människas identitet utvecklas i det pågående samspelet med andra människor. Det är samspelet och kommunikationen mellan människor som är det centrala i systemteorin (Forsberg & Wallmark, 2002). Problem som uppstår är inte något som endast uppstår inom individen utan existerar också i samspelet mellan människor (Forsberg & Wallmark, 2002). Några grundsatser inom systemteorin är för det första att varje system organiseras hierarkiskt, detta innebär att varje system ingår i större system samt att inom systemet ryms mindre sub- delsystem. Inom familjesystemet kan ett delsystem vara make-makasystemet. Ett begrepp som kan användas för att beteckna en enhet bestående av två personer är dyad. Ett annat grundantagande inom systemteorin är att när det sker en

förändring i en del av systemet så innebär det förändring i de andra delarna också. Ett system behöver för att fungera vara öppna. Ett system som är öppet innebär att det finns ett utbyte med andra och för att inte kollapsa måste det finnas gränser som skyddar och definierar vem som är en del av systemet eller inte. Vidare så måste ett system för att vara levande och leva vidare vara i ständig rörelse. Detta för att anpassa sig från krav som ställs både från yttre och inre system. Inom varje system förs en kommunikation mellan de olika parterna och det som utväxlas är information. För att informationen ska bli meningsfull måste mottagaren uppfatta kommunikationen som meningsfull (Forsberg & Wallmark, 2002). Människans sinnesceller har en tröskel där vi under denna tröskel inte uppfatta någon skillnad. Vidare så behöver människan sätta in informationen i ett sammanhang för att informationen ska göras

tillgänglig. Om det är för stor skillnad mellan vad någon säger till oss och vad vår världsbild säger oss, så går informationen oss förbi (Forsberg & Wallmark, 2002).

Inom den socialekologiska systemteorin (Forsberg & Wallmark, 2002) pågår det ett samspel mellan den individuella nivån och de sammanhang som individen är en del av och det

(11)

6

omgivande samhället. Systemet där individen ingår i kallas för mikrosystem. Vidare så finns det mezzosystem som innebär de kommunikationsvägar som finns mellan en individs olika mikrosystem. Utanför en individs mikrosystem finns exosystem, som innebär de system där individen inte är en del utav men som hen indirekt påverkas av. Ett samhälles samlade

kulturella värderingar som uttrycks i lagar, religion och den politiska och ekonomiska makten betecknas makrosystem. Massmedia hör till makrosystemet och det som sägs där påverkar individerna (Forsberg & Wallmark, 2002). Enligt Forsberg och Wallmark (2002) så har forskning visat att det finns en tydlig koppling mellan nätverket och förekomsten av fysiska och psykiska sjukdomstillstånd. Vidare så visar det sig att individer som saknar socialt stöd när de utsätts för livskriser har en större risk att drabbas av hälsorisker (Forsberg & Wallmark, 2002). Ett sätt att se på varför vissa människor klarar påfrestningarna bättre än andra är att använda Antonovskys begrepp KASAM (känsla av sammanhang). KASAM handlar om att individerna upplever sin omgivning som begriplig och förutsebar. Vidare så är det viktigt att individen har resurser för att hantera de olika yttre krav och utmaningar som ställs på hen (Forsberg & Wallmark, 2002).

6.2 KASAM

Enligt Lindström (1998) ingår tre begrepp inom KASAM. De tre begreppen är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Individen måste för det första förstå tillvaron och bli förstådd. För det andra så måste individen uppleva att hen bemästrar sin situation. För det tredje måste hen se en mening med sin existens för att vara motiverad att fortsätta. KASAM är under ständig förändring men den största möjligheten att påverka är under de tre första

decennierna. Efter trettioårsåldern krävs stora livsförändringar för att ändra på en individs känsla av sammanhang. (Lindström, 1998).

6.3 Rollteori

Rollteorin söker förklara individers samspel och beteenden i sociala sammanhang utifrån deras uppfattningar om sina egna och andras positioner och uppgifter (Egidius, 2008).

Angelöw och Jonsson (2000) poängterar att de sociala rollerna i samhället är av betydelse och påverkar individers beteenden och kan enligt Johansson (1999) beskrivas med en uppsättning av normer, regler och värderingar som styr individers möjligheter att agera.

Inom funktionalismen beskrivs roller som uppgifter som individer utför inom samhället eller en organisation. Funktionalismen skiljer på roll och status där status både är en position i ett samhälle och summan av olika positioner inom samhället. Roll är i denna betydelse dynamisk på så sätt att individen sätter rättigheter och skyldigheter som är knutna till en viss position i rörelse och utför på så sätt en roll. Vidare så måste individen förhålla sig till förväntningarna som andra har på rollen (Persson, 2012). En individs personlighet och beteende kan förstås utifrån dennes roll i sin omgivning. Utifrån olika faktorer som exempelvis förväntningar på individen, hur omgivningen uppfattar och tolkar den och interaktionen med andra människor så skapas roller som individen sedan förhåller sig till och agerar utifrån. Individens

personlighet kan förklaras genom sociala förklaringar, vilka kompletterar de psykologiska förklaringarna (Payne, 2008). Beroende på vilken position och roll individen har så inverkar det på olika sätt i hur konflikter och förändringar kan uppstå i det dagliga livet (Payne, 2008) Rollteorin kan delas upp i två olika former: dramaturgisk som handlar om skapandet av en roll och funktionalistisk som handlar om hur en redan skapad roll anammas.

Den dramaturgiska rollteorin handlar om hur individer lever upp till förväntningar som hör samman med den sociala status i samhället de tillhör. När individer samspelar sinsemellan så fångar de upp signaler från varandra, vilket gör att de därmed kan styra vilken uppfattning de

(12)

7

andra ska få av dem genom att skicka ut information de vill att andra ska tolka, bedöma och därefter bilda en uppfattning om individen. Utifrån sättet som individen beter sig skapar den ett intryck med vilket syftet är att uppfylla de sociala förväntningar som råder för den sociala statusen vilken är sammankopplad med positionen och rollen de innehar (Payne, 2008). Den dramaturgiska rollteorin kan enligt Goffman (2004) förklaras med att individer under livet kommer att vilja uppvisa olika sidor av sig själva beroende på i vilken situation de befinner sig i för tillfället. Då individer befinner sig tillsammans med andra så vill de oftast uppvisa positiva sidor av sig själva, medan beteendet förändras då de blir ensamma. De här olika arenorna benämner Goffman bakre och främre region (Angelöw & Jonsson, 2000). Det finns ett samband mellan den process då individer internaliseras och den sociala rollen den innehar vilken kan förklaras med att det finns en rad förväntningar på vad som av omgivningen anses vara ett passande beteende i samhället. Individens jag införlivar de förväntningar, förklaringar och teorier från samhället vilket oftast sker omedvetet. Beroende på i vilken livssituation individen befinner sig så tas de olika kraven och förväntningarna emot och blir till viss del till individens egna förväntningar på sig själv (Angelöw & Jonsson, 2000). Det är en skillnad på roller som blir tillskrivna och de som förvärvas. En tillskriven roll tilldelas individen och är i stort sett opåverkbar, exempelvis rollen som man eller kvinna. Den förvärvade rollen däremot är någon som individen själv skaffat sig genom att till exempel utbilda sig eller sökt det yrke den arbetar med (Angelöw & Jonsson, 2000).

6.3.1 Rollkonflikt

Begreppet rollkonflikt kan innebära två olika saker. Individen kan i sin position möta olika förväntningar på vad som är ett riktigt rollbeteende i dess position. Individen kan också inneha flera positioner vilka i sin tur motsäger varandra (Angelöw & Jonsson, 2000).

6.3.2 Role-set

Ett annat begrepp inom rollteorin är role-set som innebär de relationer som följer med en viss roll och med dessa relationer följer förväntningar från de andra. Goffmans beskrivning av roll innebär att individer tar roller i samspel med samhällets identitetsvärden. Identitetsvärden är de normer och förväntningar som läggs på en individ och bestämmer hur denne ska vara (Persson, 2012).

Inom den strukturfunktionalistiska rollteorin tilldelas varje individ en position i den sociala struktur som råder. Kan individen förstå rollen den tilldelats så har den lättare att handskas med förändringar (Payne, 2008). Angelöw och Jonsson (2000) redogör för rollteorin och beskriver att rollteoretiker tar reda på hur samhället påverkar personens egna handlingssätt. Teoretikerna ville undersöka hur en individ kan komma att påverkas av alla de förväntningar som finns riktat mot dem (Angelöw & Jonsson, 2000).

6.3.3 Rollförlust

Individer upplever ibland att de förlorar en del av sin roll. Angelöw (1988) beskriver hur individer som förlorat sina arbeten och är arbetslösa kan uppleva en förlust av sin självkänsla, av att vara värdelösa, kasserade och obrukbara. Då de innehar ett arbete känner de att de har en mening, en viss makt över sin situation och ett socialt erkännande från omgivningen. Arbetslöshet innebär istället en förlust där deras sociala status försvunnit i och med att de blir avskurna och isolerade från den gemenskap de haft i sin tidigare arbetsgrupp (Angelöw, 1988).

(13)

8

6.3.4 Rollbyte

Johansson (1999) hävdar att individer vid flera tillfällen i livet kan vara benägna att byta roller. På samma sätt som en individ tidigare tagit en roll och därmed valt att följa de olika normer som råder inom ramen för den, så kan den även välja att byta roll. Beslutet till det är en process som påverkas av olika faktorer såsom betydelsen för individens identitet, möjlighet att ångra sig, olika valmöjligheter och den sociala prägel den nya rollen innebär. Orsaker till att individen väljer att byta roll kan vara exempelvis skilsmässa, hälsoproblem eller avsked från arbetet. Individen upplever sig som en främling i såväl den gamla som den nya rollen och miljön och känner sig därmed vilsen och ensam (Johansson, 1999).

6.3.5 Stigma

Björkman och Lundberg (2014) menar att begreppet stigma vanligen används för att beskriva de värderingar av sociala roller som finns i samhället och den sociala utstötning som inträffar. Persson (2012) skriver att stigma rör sig i förhållandet mellan individen och samhällets identitetsvärden. Dessa reglerar de förväntningar och föreställningar som finns på hur

individer ska vara. Personen som har ett stigma bryter på ett eller annat sätt med dessa värden (Persson, 2012). Ett stigma kan enligt Goffman (Persson, 2012) delas in i tre delar: kropp, karaktär och kategoritillhörighet. Ett stigma som rör kroppen kan vara tatueringar eller piercingar. Stigma kopplat till karaktär har istället att göra med personliga

tillkortakommanden som uppfattas som exempelvis viljesvaghet och därmed fastställer hur personer är. Kategoritillhörighet handlar om den grupp som personen tillhör och därmed blir stämplad i allmänhetens uppfattning (Goffman, 1971)

Persson (2012) skriver att en individ som saknar ett socialt erkännande från sin omgivning på grund av att den saknar något som värdesätts av samhället blir därmed stigmatiserad.

6.4 Kristeori

Enligt Persson (1995) finns det två definitioner på kris, dels en beskrivande definition som menar att en kris utgörs av en situation som den drabbade individen inte har förmåga att komma ur på egen hand. Den andra definitionen menar att kris är ett identitetshotande avbrott i en människas liv (Persson, 1995).

Enligt Otto, Bliding, Fries och Lundin (1982) så innebär den traumatiska krisen ett tillstånd som kännetecknas av att individen möter ett hinder för viktiga livsmål och som hen inte kan lösa med de vanliga metoderna för problemlösning. Vidare så beskriver författarna (Otto et al, 1982) de fyra faserna i den traumatiska krisen. De faser som ingår i den traumatiska krisens förlopp är chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Under den första fasen kännetecknas individens känslor kring händelsen av förnekelse. Förnekelsen är en försvarsmekanism som innebär ett kraftigt psykiskt avvärjningsförsök av händelsen. Efter den första fasen följer reaktionsfasen som innebär att verkligheten kommer ikapp individen som börjar reagera på det inträffade. Vanliga känslor som kännetecknar denna fas är ångest och depressivitet. De försvarsmekanismer som kännetecknar denna fas är regression,

rationalisering, undertryckande, förnekande och projektion.

Under den tredje fasen sker en psykisk bearbetning genom drömmar och ett repeterande och återupplevande i vaket tillstånd. I denna fas behöver den drabbade tala om det inträffade och kan av andra upplevas som ältande. Den här fasen innebär en separation och ett lösgörande från den traumatiska händelsen. Slutligen kommer den sista fasen som innebär en läkning av såret från den traumatiska händelsen. Nyorienteringsfasen innebär inte att händelsen

(14)

9

Händelsen kommer att leva kvar och påverka individens självbild. Individer som gått igenom dessa faser på ett riktigt sätt kan uppleva personlighetsmässiga vinster i form av ökad mognad och erfarenhet (Otto et al., 1982).

Enligt Otto et al. (1982) så är de psykosomatiska symtom eller de fysiologiska störningar som uppkommer stressreaktioner. Det är traumat som är den utlösande faktor, stressorn. Den psykiska stressen innebär att ett hot föreligger t.ex. en strid. Ett begrepp som handlar om vilka processer som sätts igång vid en hotfull situation är coping. Coping innebär en strävan att minska eller utplåna den hotande faran genom att hantera den (Otto et al., 1982).

Coping är ett begrepp som beskriver olika bemästringsåtgärder som människor använder för att bemöta och anpassa sig till yttre och inre former av hot (Michel, Berg Johannesson, Lundin, Nilsson & Otto, 2010). Vidare så nämner författarna två personlighetsdrag som underlättar coping och minskar sårbarheten för hot. Dessa två är jagstyrka och en god impulskontroll. Det finns fyra typer av bemästringsstrategier där varje grupp rymmer en hierarki från negativ till positiv bemästring. De fyra bemästringsstrategierna är fysiologisk, emotionell, kognitiv och beteendemässig (Michel et al., 2010).

Enligt Michel et al. (2010) så är två av de mest ångestreducerande metoderna kunskap och insikt. Genom att individen har kunskap så ökar hens möjligheter att vidta konkreta åtgärder för att minska skadeverkningar. Ett hot som uppfattas kommer att ge effekt på hela

personligheten, såväl på en medveten och en omedveten nivå. Detta kan innebära en

ommöblering av vårt psykologiska försvar. Det kan visa sig genom att minnet av det vi trodde att vi hade trängt bort kommer tillbaka. Det aktuella hotet behöver bara på ett symboliskt plan efterlikna det tidigare hotet för att väcka minnen och känslor kring den traumatiska händelsen (Michel et al., 2010).

Enligt Hammarlund (2012) så stöds uppfattningen att en krisintervention som sker ibland kamrater är till gagn för de drabbade individerna av flera studier rörande krisintervention.

6.5 Strengthteori

Weick, Rapp, Sullivan och Kisthardt (1989) beskriver i sin artikel strenght perspektivet i socialt arbete. Strength perspektivet innebär en värdering av en individs positiva attribut och kapacitet och de olika sätt individuella och sociala resurser kan utvecklas och upprätthållas. Strenght perspektivet innebär att en tro på en människas potential är knuten till dennes outnyttjade behållare av psykiska, fysiska, sociala och andliga förmågor.

Samspelet mellan att vara och att bli samt vad en individs totala personlighet är och vad som kan utvecklas till en större helhet markerar den grundläggande dynamiken i att växa. Strenght perspektivet hävdar att människor inte kan växa om tyngdpunkten ligger på deras problem. Det finns vissa tillhörande principer som vägleder fokus för ett strenght perspektiv. Den första principen är en tro på att människor har en kapacitet att själva bestämma vad som är bäst för dem. Vidare så är den andra principen att människor gör så gott de kan även om det från en utomståendes perspektiv kan tyckas vara fel val. Socialarbetares icke-dömande attityd föreskriver inte bara att socialarbetare inte ska döma utan också att de inte kan döma. Istället så innebär principen om kunnande om vad som är bäst och att göra vad som är bäst att beslutsfattandet placeras där det hör hemma, nämligen hos klienten. En strenght-baserad praktik innebär att fokus läggs på en klients resurser istället för på klientens symptom och beteendeproblem. Fokuset ligger på vilket liv klienten vill ha. Arbetet går ut på att föra fram de personliga och sociala resurser som finns tillgängligt för att uppnå dessa mål. Betoningen

(15)

10

inom strenght-perspektivet är på att hjälpa människor att erkänna och uppskatta sina styrkor. Detta innebär en förändrad roll för socialarbetaren när klienten bestämmer kursriktningen i arbetet.

7. Metod

Vi valde att använda oss av en kvalitativ ansats i vår studie för att besvara syftet i uppsatsen. I syftet framgår det att vi önskade få militärernas egna upplevelser kring stödet. Bryman (2011) skriver att en karakteristisk del i kvalitativ forskning är att det är deltagarnas uppfattning som ska vara utgångspunkten för studien. En annan grundtanke inom den kvalitativa forskningen är att fokus ligger på att förståelse av den sociala verkligheten bygger på hur individerna tolkar denna (Bryman, 2011). Vi hade för avsikt att fånga individernas upplevelser av stödet från Försvarsmakten utifrån deras berättelser hur de upplever världen.

Ett argument för att använda en kvalitativ ansats i studien vi gör är att vi vill komma så nära intervjupersonerna som möjligt för att vi vill försöka förstå deras upplevelse av världen. Bryman (2011) skriver att det som kännetecknar kvalitativ forskning till skillnad mot kvantitativ är den strävan att komma undersökningspersonerna nära för att se världen från deras perspektiv.

En nackdel med att uppfatta en situation utifrån undersökningspersonernas perspektiv kan vara risken för att ”going native”, detta innebär att forskaren kan riskera att identifiera sig med forskningsobjektet allt för mycket och därigenom förlorar syftet med studien (Bryman, 2011). En annan nackdel med en kvalitativ metod som Bryman (2011) tar upp är risken att forskaren bara ser vissa personers synsätt och bortser från andra synsätt. Vi menar att det finns en risk att vi är så fokuserade på de enskilda militärerna upplevelser av stödet och glömmer bort de insatser som Försvarsmakten och Regeringens faktiskt har gjort för veteranerna.

Sverige har ändrat sin försvarsmakt från en allmän värnplikt till en yrkesarmé. I studien intervjuas svenska militärer som genomfört utlandstjänstgöring under värnpliktsystemet. Vi ville undersöka deras upplevelser av stöd och förståelse från omgivningen.

Inom kvalitativ forskning används begreppet trovärdighet för att beskriva att forskaren delger sina resultat till de som forskningen berör och att de kan kontrollera att de har blivit korrekt uppfattade (Bryman, 2011). Eftersom vi i vår studie har ett litet antal intervjupersoner så kan det vara svårt att dra slutsatser om den större gruppen militärer. Enligt Bryman (2011) så innebär begreppet överförbarhet att forskaren som använder en kvalitativ ansats bör producera fylliga och täta beskrivningar för att andra forskare ska kunna bedöma om det går att överföra till andra miljöer. Vi har i vår studie fått ut ett stort material från de intervjuer vi har

genomfört och anser därför att det som intervjupersonerna har berättat om kan anses gälla den större populationen svenska militärer som gjort utlandstjänstgöring.

7.1 Intervjuernas genomförande

Den metod vi använt oss av är kvalitativa intervjuer där vi följt en semi-strukturerad

intervjuguide utifrån ett frågeschema med allmänt formulerade frågor som vi förberett innan intervjuerna (se bilaga 1), som hade sin grund i våra frågeställningar. Det vi fokuserade på var riktat mot att undersöka intervjupersonernas egna upplevelser och tankar kring det stöd som de fått eller inte fått från Försvarsmakten efter genomförd utlandstjänstgöring, och utifrån det belysa vad de ansåg var relevant och viktigt för en återhämtning till ett civilt liv. Semi-strukturerade intervjuer innehåller olika teman som forskaren vill beröra, men ger också personen som blir intervjuad möjlighet och frihet att utforma sina svar. Vi får som forskare

(16)

11

möjligheten att ställa följdfrågor gällande det vi tycker är intressant. Dessutom ges intervjupersonen möjligheten att själv tillföra teman som de anser vara viktiga (Bryman, 2011).

Vi intervjuade fem veteraner som genomfört utlandstjänstgöring. Två intervjuer gjordes i närvaro av personerna hemma hos en av uppsatsförfattarna utifrån intervjupersonernas önskemål att göra intervjuerna öga mot öga, medan de övriga tre gjordes via telefon från samma ställe. Under intervjuerna tillkom det frågor som vi inte hade förberett innan och då gjordes en kompletterande insamling via email och telefon för att alla intervjupersoner skulle få samma frågor. Dessa frågor rörde hur de intervjuade såg på de eventuella erfarenheterna som de fick under utlandstjänstgöringen, och hur detta hjälpte de i det civila livet när de kommit hem. De frågor som tillkom handlade om de erfarenheter som militärerna fick under utlandstjänstgöring och huruvida det kom till användning i det civila livet och om de upplevde att det var meriterande på arbetsmarknaden. I diskussionen förs ett resonemang kring dessa frågor.

Under intervjuerna tillkom det även följdfrågor gällande specifika händelser som vi tyckte var intressanta att fråga vidare kring. Bryman (2011) skriver att ett viktigt kriterium för att

bedöma kvaliteten i en kvalitativ undersökning är respondentvalidering, som innebär att forskaren delar med sig av sitt resultat till personerna som deltagit i studien.

Respondentvalideringen har som mål att få en bekräftelse på att forskarens beskrivning är riktig. Vi har efter att intervjuerna var färdiga skickat de renskrivna intervjuerna till

respondenterna för att de ska se att vi inte har förvanskat eller missförstått deras svar. Vi fick svar från samtliga intervjupersoner som godkände transkriberingen av intervjuerna.

Under arbetets gång så har vi insett att vi skulle ha skrivit med i informationsbrevet att en av uppsatsförfattarna har egen erfarenhet av att ha tjänstgjort i utlandsstyrkan. Detta hade kanske gjort det lättare för veteranerna att orka ta kontakt då de kände att de blev förstådda på ett annat sätt än om det är någon utan personlig erfarenhet som har svårare att förstå deras upplevelser. Vi har även haft nytta av den kunskap om militära begrepp som

intervjupersonerna har använt i sina berättelser som kommer av att en av uppsatsförfattarna har egen erfarenhet av utlandstjänst. Vi anser vidare att det är bra att inte båda

uppsatsförfattarna har denna erfarenhet då det blir en bättre balans och minskar risken för en ensidig snedvridning mot veteranernas upplevelser. Innan och efter de intervjuer vi

genomförde på plats och på telefon såg vi till att det fanns tid att samtala med intervjupersonerna. Detta upplevde vi var väldigt positivt på grund av att det blev en

inbjudande och trivsam atmosfär som möjliggjorde för intervjupersonerna att slappna av och känna sig trygga.

7.2 Urval

Då vi hade för avsikt att komma i kontakt med intervjupersoner som är av relevans för det vi avser studera och därmed skapa en överensstämmelse mellan våra frågeställningar och urvalet av respondenter använde vi oss av ett målinriktat urval. Bryman (2011) hävdar att ett målinriktat urval garanterar att intervjupersonerna är relevanta för forskningsfrågan. På grund av att vi hade svårt att få kontakt med intervjupersoner som hade lidit av psykisk ohälsa så valde vi att bredda vår sökning till veteraner från utlandstjänst som hade varit med om allvarliga händelser men kanske inte lidit av psykisk ohälsa på grund av det. Med allvarliga händelser menar vi med stöd i Försvarsmakten (2014b) händelser som hotar livet eller är en

(17)

12

kränkning av individens integritet. Anledningen till att vi endast har intervjuat män är att vi inte kom i kontakt med någon kvinna.

För att komma i kontakt med svenska militära veteraner som kunde tänka sig bli intervjuade av oss kontaktade vi Fredsbaskrarna som är en kamratförening för utlandsveteraner. Vi sammanställde därefter ett informationsblad (se bilaga 2) där syftet med vår studie framgick och hur de som var intresserade av att medverka kunde kontakta oss. Fredsbaskrarna hjälpte oss sedan att dela informationsbladet på sina olika informationskanaler: Facebook, Twitter och Fredsbaskrarnas hemsida.

I informationen framgick även att intervjuerna skulle vara anonyma, att intervjupersonerna hade rätt att dra sig ur när de ville utan att behöva uppge skäl till det samt att de kommer erbjudas möjlighet att läsa igenom och godkänna att vi tolkat det som framkommit i intervjun på ett korrekt sätt. Syftet med arbetssättet var att säkerhetsställa att inga missförstånd uppstått och att intervjupersonerna inte skulle riskera att känna sig kränkta (se avsnittet

forskningsetik).

Efter att vi kommit i kontakt med några intervjupersoner visade det sig att några befann sig långt bort från oss vilket gjorde att vi därför fick överväga om vi kunde genomföra

intervjuerna över telefon.

Under arbetets gång så har vi ställts inför varierande svårigheter. Det första hindret vi stötte på var när vi skulle söka efter intervjupersoner. Fredsbaskrarna hjälpte oss att lägga ut ett informationsbrev på deras hemsida samt på deras olika sociala mediekanaler. Svarsfrekvensen var väldigt dålig och ledde till att vi fick söka i det egna personliga kontaktnätet och dela annonsen på olika Facebook grupper för veteraner. Vi fick dock kontakt med en potentiell intervjuperson som kontaktade oss efter att ha läst annonsen via Fredsbaskrarna men efter att vi varit i kontakt med honom via mejl så avslutade han kontakten och slutade svara på våra mejl.

7.3 Intervjupersoner

De nedanstående personerna var de som blev utvalda att ingå i studien. Namnen är fingerade. Personerna som intervjuats har haft olika uppgifter under missionerna exempelvis

lastbilschaufför eller skyttesoldat. En av intervjupersonerna har varit FN-observatör och till skillnad mot de andra så var han inte en del av en grupp åkte gemensamt från Sverige.

”Adam”

35-årig man boendes i en mellanstor svensk stad. Han var 22-år när han genomförde sin första mission i Kosovo och därefter ytterligare en mission i Liberia.

”Bertil”

67-årig man boende i en större svensk stad tillsammans med sin fru. Han är reservofficer och har tjänstgjort som observatör för FN i Mellanöstern och då Egypten/Libanon och

Libanon/Syrien (UNTSO). Därefter har han tjänstgjort som observatör för FN

(UNPROFOR/UNPF) i forna Jugoslavien. Som observatör var han obeväpnad och arbetade tillsammans med personer från andra länder.

”Ceasar”

35-årig man boende med sin fru och sina barn i en förort till en större svensk stad. Han började sin militära bana ganska så tidigt då han redan som 15-åring gick med i en frivilligorganisation. Han åkte som 21-åring på sin första mission till Kosovo. Ceasar har senare även tjänstgjort i Liberia och Afghanistan.

(18)

13

”David”

41-årig man boendes tillsammans med sin fästmö och barn i en mindre svensk stad. Hans militära bakgrund är värnplikt, flertalet missioner i Kosovo med den första som 26-åring. Han är nu med i Hemvärnet.

”Erik”

44-årig ensamstående man boendes utanför en större svensk stad. Han genomförde sin

värnplikt 1988 och åkte därefter som 24-åring till Bosnien. Han har även tjänstgjort i Kosovo, Tchad och Afghanistan.

7.4 Litteratursök

Vi använde oss av databasen Social Services Abstracts i syfte att söka internationella och svenska artiklar för att få en översikt över vad tidigare forskning har att säga om psykisk ohälsa bland veteraner. De sökord vi använde oss av var armed forces*, mental

health*, health*, military*, veterans*, Social Work*. Vidare så skulle artiklarna vara

tillgängliga i fulltext och vi ville få tillgång till artiklarna över internet. Artiklar som inte gick att få i fulltext eller som vi inte hade behörighet att läsa sorterades bort. Vidare så sorterades artiklar på mikrofilm bort. Utöver artikelsökningen använde vi oss av relevant litteratur för vår studie.

7.5 Analysmetod

Vi har använt oss av en narrativ analys för att analysera våra intervjuer. En narrativ analys handlar enligt Bryman (2011) om att fokusera analysen på det meningsskapande som människor lägger i händelser som de är med om. Den narrativa analysen är inriktad på de tidsmässiga sekvenserna som människor finner i sina berättelser (Bryman, 2011). Vidare beskriver Bryman (2011) hur en narrativ analys innebär en koppling mellan olika händelser och hur dessa hänger ihop. Vi vill i vår studie se hur händelser i missionen och det stöd som de upplever att de fått eller inte fått påverkar deras upplevelse av psykisk ohälsa. Vi har efter att intervjuerna var färdiga transkriberat materialet för att därefter lyfta ut citat som beskrivit likheter och olikheter i intervjupersonernas berättelser. Därefter har vi sammanställt materialet i teman utifrån frågeställningarna. De olika teman som vi har använt oss av har varit:

Veteranernas upplevelse av stöd efter utlandstjänstgöring, omgivningens reaktioner på veteranernas upplevelser och veteranernas syn på hur ett bra stöd ska vara utformat.

7.6 Forskningsetik

För att försäkra oss om att studien uppfyller god forskningsetik har vi varit noga med att följa de forskningsetiska principer som antagits av Humanistisk och Samhällsvetenskapliga

Forskningsrådet (1990). På grund av de känsliga uppgifterna som kommit fram i intervjuerna så är det viktigt att individskyddskravet uppfylls. Individskyddskravet säger att individen inte får utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Inom

Individskyddskravet finns det fyra krav som ska uppfyllas för att god forskningsetik kan sägas råda. Informationskravet innebär att forskaren informerar intervjupersonerna om syftet med studien och att medverkan är frivilligt och kan avbrytas när som helst. Samtyckeskravet innebär att deltagarna i studien deltagit frivilligt. Deltagarna i vår studie har själva tagit kontakt med oss och uttryckt önskan om att deltaga i studien. Konfidentalitetskravet innebär att deltagare i studien inte ska kunna identifieras av utomstående. Vi har under arbetets gång varit noga med att informera intervjupersoner om att de är anonyma och att avidentifiera dem i det färdigställda materialet. I arbetet har intervjupersonernas namn bytts ut till fingerade namn för att säkerställa deras anonymitet. Nyttjandekravet innebär att uppgifter från

(19)

14

deltagarna i studien inte får användas för beslut eller åtgärder som direkt påverkar den enskilde utan dennes särskilda medgivande. Vi har dock givigt en av deltagarna i studien kontaktuppgifter till en person med erfarenhet och kontaktnät som kan stödja honom i kontakten med Försvarsmakten. Detta gjorde vi efter att ha talat med den berörda efter intervjun, då personen uttryckt ett hjälpbehov som han inte ansåg sig ha fått hjälp med.

8. Resultat och Analys

Resultatet kommer att presenteras utifrån tre teman som har sitt ursprung i de frågeställningar som formulerats för studien. De tre teman som analysen kommer att beröra är: Veteranernas upplevelse av stöd efter utlandstjänstgöring, upplevelserna av det erbjudna stödet och hur de anser att ett bra stöd ska vara utformat. Resultatet kommer sedan att analyseras utifrån tidigare forskning och teorier.

Intervjupersonerna skiljer sig åt vilken typ av tjänstgöring de haft. En av de respondenterna har varit ute som observatör åt FN och var därmed ensam till skillnad mot de andra

intervjuade som återvände i grupp.

8.1 Veteraners upplevelse av stöd efter utlandstjänstgöring

Flera av respondenterna tyckte att det stöd de fick direkt efter hemkomst var otillräckligt och bortkastad tid. De beskrev att den allmänna attityden bland veteranerna till de obligatoriska hemkomstsamtal som Försvarsmakten anordnade var att dessa inte skulle tas på allvar. De olika tjänstgöringstyperna märks i skillnaden i attityden inför stödet, där han som var FN-observatör hade en mycket mer positiv inställning till det givna stödet. Bertil säger i intervjun att han upplevde att han fick ett fantastiskt stöd av Försvarsmakten både när händelsen med gisslansituationen inträffade och när han kom hem och fick problem, även om det tog ett tag mellan hemkomsten och när hans problem uppmärksammades.

Två av intervjupersonerna uppger att den allmänna attityden var att det inte var okej att behöva hjälp och att alla skulle hålla tyst så att de snabbt kunde avverka hemkomstsamtalen och få åka hem till familj och bekanta. Vidare uppgav Ceasar att han upplevde en sorg över att behöva skiljas från gruppen. Veteranerna uppger i intervjuerna att en av anledningarna till att samtalen inte fungerade i direkt anslutning till hemkomsten var att militärerna var glada att vara hemma och inte brydde sig så mycket om att diskutera det som hänt under missionen och om de mådde dåligt utan var mer intresserade av att komma hem till familj och vänner. Adam tror att Försvarsmaktens sätt att utforma samtalen kan ha bidragit till att hemkomstsamtalen inte blev så bra som han önskade. Adam upplevde att Försvarsmakten sparade in pengar genom att hålla ganska stora gruppmöten med få samtalsledare.

”Innan vi roterade hem till Sverige så gick ju snacket att ja, `nu ska man ha hemkomstsamtal och de är helt dumma i huvudet´ … attityden var ju att ingen gav dem som höll hemkomstsamtalen en chans och alla såg ner på de där människorna fruktansvärt mycket”

Adam En av respondenterna var med om en allvarlig händelse under tjänstgöringen och sa i

intervjun att stödet från Försvarsmakten pågick under hela missionen. Han var osäker på om det var på grund av händelsen i sig eller om det var bestämt redan från början.

Intervjupersonen uppger dessutom att han tyckte att stödet efter den allvarliga händelsen som han fick från Försvarsmakten var bra. Det som han uttryckte var positivt var att de hade en extra återträff efter hemkomst då hela kompaniet träffades.

(20)

15

”Just efter kravallerna så tycker jag att Försvarsmakten gjorde ett bra jobb. De hade en uppföljning när vi kom hem, återträffen och sen ytterligare en extra återträff ett halvår efteråt då de följde upp och sedan brevenkäter” David Vid ett av hemkomstsamtalen berättade Erik att han hade fått ett enskilt samtal då han

tjänstgjort som gruppbefäl. Han höll till en början skenet uppe av att han inte behövde någon hjälp men när samtalsledaren började ställa mer ingående frågor så bröt han ihop. Han säger i intervjun att han upplevde att det låg på hans ansvar att säga om han mådde dåligt vilket visar sig i följande citat: ”Om jag hade sagt att `allting är glass och ballong, allt är jättebra´ då hade dem sagt, `trevligt! Tack och adjö!´”

Sammanbrottet under samtalet upplevde han till stor del berodde på samtalsledarens kompetens och inte på Försvarsmaktens generella metoder.

”Jag höll full min under hemkomstsamtalet eftersom jag tänkte `jag ska klara mig igenom det här, jag ska inte ha någon hjälp, det här är lugnt´. Jag hamnade hos en poliskommissarie som var väldigt bra på att lura ut saker och ting så det slutade med att jag brakade ihop totalt. Han fixade lite så jag fick kontakt med en psykolog på Försvarsmakten.”

Erik

8.1.1 Analys av stödet efter hemkomst

Flera av intervjupersonerna talar om hur attityden är till hemkomstsamtalen och att dessa inte tas på allvar. Adam, Ceasar och Erik pratar om känslorna vid hemkomst. De sa att de bara ville komma hem och återgå till ett civilt liv. Erik pratar om att känslan vid hemkomst var glädje över att vara hemma och därför ville de klara av samtalen så snabbt som möjligt. Inom funktionalismen beskrivs roller som uppgifter som individer utför inom samhället eller en organisation (Persson, 2012). Vid hemkomst upplever veteranerna att deras roller har ändrats och nu övergår i en annan roll. Detta blir tydligt när vi tittar på deras uttalanden om stödet i samband med hemkomsten. Rollen ändrades efter hemkomst och gjorde att

veteranerna upplevde sig inte var motiverade att ha några samtal, de var redan någon annanstans i tankarna. Ceasar pratar om hur han upplevde hemkomsten efter hans sista mission. Han pratade om hur vetskapen om att han skulle bli far påverkade hans känslor i samband med hemkomsten. Detta kan kopplas till begreppet rollbyte på grund av att han lämnar rollen som militär och går in i en ny roll som pappa. Vidare säger han att bytet av rollidentitet påverkade honom i återanpassningen till ett civilt liv. Detta då han inte längre bara hade sig själv att ta hänsyn till.

Skillnaden som blev tydlig var mellan rollen i det militära livet och de nya rollerna i det civila. Denna skillnad kan förklara den attityd inför hemkomstsamtal som framkommit i intervjuerna. Enligt Hoge, Castro, Messer, McGurk, Cotting och Koffman (2004) så är rädslan för att stigmatiseras störst bland de som är i behov av psykisk vård. Något som framkom under intervjuerna var upplevelsen att attityden inför hemkomstsamtalen var att det inte var okej att behöva hjälp och att behöva emotionell debriefing vilket kan kopplas till det som Hoge et al. (2004) skriver om rädslan för att stigmatiseras. Attityden kan motverka att de som verkligen mår dåligt av sina upplevelser från tjänstgöringen inte vågar föra fram det och får därmed inte det stöd de behöver.

I kristeorin beskrivs olika former av bemästringsstrategier som en individ under stark psykisk påfrestning kan användas sig av. Dessa kallas copingstrategier (Michel et al., 2010). Erik nämner hur han ”höll full min” under hemkomstsamtalen och tänkte att ”jag ska inte ha någon

(21)

16

hjälp, det här är lugnt”. Han hade utvecklat en copingstrategi som han använde för att klara sig igenom samtalen med Försvarsmakten. Erik hade tur och mötte en samtalsledare som såg igenom honom och som Erik säger ”var väldigt bra på att lura ut saker” vilket gjorde att han bröt ihop och fick hjälp att komma i kontakt med en psykolog.

8.2 Omgivningens förståelse för veteranernas upplevelser

Samtliga intervjuade uppger att de upplever ett oförstående från omgivningen i form av familj, vänner och andra i deras närhet av vad de har varit med om och vad deras uppgift har varit i utlandsstyrkan. Det är flera som uppger att de har slutat att berätta och istället valt att hålla upplevelserna inom sig. En av veteranerna uppger att han valt att bryta med familj och släkt efter att hans mor gick bort. Han upplevde att de inte förstod honom och att han blev kall och hård och hade lätt för att stöta bort personer i sin närhet.

”Det var intressant att lyssna i typ en, två minuter och sen såg man att de började skruva på sig… började titta på klockan och sådana grejer… till slut så blev man en mussla… man sa inte ett ljud när folk frågade… man la allting inom sig”

Erik Veteranerna säger att de upplever att omgivningen har en skev bild av vad de har gjort och att den vanligaste frågan de får är hur många de dödat. En annan sak som militärerna berättade är att reaktionen som de får av allmänheten när de berättar om sina upplevelser i

utlandstjänstgöring är att de får skylla sig själva och att de åkte iväg frivilligt. Det här kan förklara veteranernas upplevelse av att omgivningen saknar förståelse för vad deras uppgift var i utlandsstyrkan. Något som samtliga har uppgett som den viktigaste orsaken till att de åkte iväg på utlandstjänstgöring var möjligheten att göra en insats och hjälpa andra

människor, något som de upplevde att omgivningen inte hade någon kunskap om och därför var oförstående inför.

En annan sak som militärerna tagit upp i intervjuerna är hur människor i deras omgivning tystnade efter att de hade ställt frågor om deras upplevelser och de svarat ärligt. Orsaken till det tror intervjupersonerna kan ha att göra med en oförmåga att kunna relatera till de uppgifter de haft i det militära.

”Inte alls! Jag skulle nog säga det… inte alls nära… folk har antingen ingen aning alls om vad verksamheten handlar om vilket gör att jag nuförtiden väldigt sällan överhuvudtaget säger till främmande människor att jag varit i utlandsstyrkan”

Adam En annan sak som militärerna uppger är att de saknar att politikerna tar ett tydligt ansvar när det gäller att stå upp för det beslut de har tagit att sända ut militärer utomlands. Veteranerna upplever att det i dagsläget uppkommer en situation där de blir utelämnade inför

omgivningens ifrågasättande utan att de får den uppbackningen de önskar från politikerna. Adam uppger att han sett hos vänner vilken extrem livserfarenhet det har varit att tjänstgöra i utlandsstyrkan och hur det speciellt har påverkat de unga och blivit en väldigt stor del av deras identitet.

”så att folk inte blir så upphängda på att hela deras identitet handlar om den där utlandsstyrkan för utlandsstyrkan är någonting som tar slut, och det måste det få göra och då ska du ha ett annat liv”

(22)

17

”jag märkte att det finns ju en… det fanns en viss risk att man skulle fastna kvar i det där och det har vi ju sett på jättemånga kompisar som har varit i utlandsstyrkan att, det är rätt många som, är kvar i det där ganska lång tid efter”

Adam

Bertil talar om det stöd han upplevde sig få från den kollega han satt gisslan tillsammans med vilket visar sig i följande citat: ”Jag satt tillsammans med en kille som jag samarbetat med under lång tid och det hade varit ett fantastiskt samarbete. Det var en erfaren och mycket omdömesgill kille och hade det inte varit för honom så vet jag inte om jag hade klarat mig så bra som jag gjorde… vi brukar skoja och säga att `om vi inte hade varit av samma kön så hade vi varit gifta idag´. Så bra fungerade vi ihop”.

8.2.1 Analys av omgivningens förståelse av veteranernas upplevelser

Persson (2012) skriver att stigma rör sig i förhållandet mellan individen och samhällets identitetsvärden. Omgivningens bristande kunskap av militärernas uppgifter reglerar de förväntningar och föreställningar som finns på hur militärer är.

Erik pratar om hur han blev bemött av invandrarungdomar och hur deras syn på honom var. Attityden var att svenska soldater åkte ner till deras länder för att döda deras barn, fruar och kvinnor. Persson (2012) skriver att stigma handlar om de förväntningar och föreställningar som finns på hur en individ ska vara. Invandrarungdomarna har kanske fått med sig sin bild av militärerna från sina föräldrar och genom det samtal som förs hemma bildat sig en

uppfattning om hur militärer är och vad de gör. Vidare så pratar Adam om hur han uppfattade universitetsstudenters bild av vad svenska militärer gjorde i utlandstjänst. Han upplevde det som att han var tvungen att försvara sig i diskussioner med andra studenter då han läste på universitet. Studenterna hade skapat sig en bild utifrån massmedia om vad militärerna gjorde vilket enligt Adam var en felaktig bild av vad de gjorde. Detta upplevde Adam som

provocerande och gjorde att han valde att vara tyst och inte prata om sina upplevelser. Utifrån vad Persson (2012) framhåller om de förväntningar och föreställningar som skapar en

stigmatisering kan vi se att studenterna genom sina förväntningar och föreställningar på militärer i utlandstjänst bidrar till att stigmatisera de svenska militärerna.

Adam säger också att människors bristande kunskap om vad militären gjorde i

utlandstjänstgöring innebar att han sällan ville prata om vad han varit med om. Människors förutfattade meningar kring vad militärerna gjorde vid tjänstgöring i utlandet omöjliggjorde en förståelse av veteranernas upplevelse och bidrog därmed till en stigmatiserande bild av svenska militärer. Människan kan på grund av olika kategoritillhörigheter stigmatiseras vilket innebär att en grupp i allmänhetens ögon blir stämplad utifrån denna allmänhets förutfattade mening om gruppen. Det som veteranerna berättar om hur de upplever att folk reagerar då de svarar på frågor om deras tjänstgöring i utlandsstyrkan stödjer antagandet att det kan röra sig om okunskap kring militärernas uppdrag under tjänstgöring.

En individs personlighet och beteende kan bland annat förstås utifrån dennes roller i sin omgivning. Utifrån olika faktorer som exempelvis förväntningar på individen, hur

omgivningen uppfattar och tolkar den och interaktionen med andra människor så skapas roller som individen sedan förhåller sig till och agerar utifrån. Angelöw och Jonsson (2000) skriver att det beror på livssituationen som individen befinner sig i hur individen kommer att

påverkas av förväntningarna från omgivningen och hur individen uppfattar och tolkar dessa förväntningar. Dessa förväntningar blir till en del av individens egna förväntningar på sig själv. Detta kan kopplas till det som Adam säger om att för många unga personer så innebär de starka livserfarenheter som de utsätts för i utlandstjänstgöring en sådan stor del av deras identitet. Detta förklarar varför många återvänder till nya missioner. Det kan också vara så att

(23)

18

det negativa bemötandet militärerna möter från övriga samhället kan leda till att de söker sig till den grupp som de känner tillhörighet med.

Veteranernas tendens att hålla upplevelserna inom sig kan förklaras av omgivningens uppfattningar och reaktioner när de berättar om sina upplevelser under utlandstjänstgöring. Flera av dem upplever att det blev en motsättning mellan omgivningens syn på militären och deras egen syn på militärens roll. Adams upplevelse att han ofta hamnade i diskussioner med studenter om vad militären gjorde i utlandsstyrkan kan kopplas till begreppet rollkonflikt eftersom det blir en konflikt mellan de olika förväntningar som Adam upplever inom sig. Det kan vara så att studenternas ifrågasättande skapar en konflikt hos Adam leder till att han ifrågasätter sina egna upplevelser. Det framkommer i veteranernas berättelse att deras bild av vad de utför och allmänhetens bild inte går ihop. Här blir det en konflikt mellan omgivningens syn på vad det innebär att vara militär och den roll som militärerna anser att de har i

utlandsstyrkan. Omgivningens syn på att militärerna ”får skylla sig själva” och att de åkte ner frivilligt kan kopplas till rollförlust då militärerna upplever sig sakna ett socialt erkännande för sina insatser och en oförmåga från omgivningens sida att förstå varför de valt att engagera sig i utlandsstyrkan samt vad de upplevt sig vara utsatt för. Rollförlusten leder till att

militärerna kan uppleva en förlust i sin självkänsla och en avsaknad av mening om vad de har uträttat. Det kan också leda till att militärerna vid hemkomst och avsked från Försvarsmakten kan uppleva att deras sociala status har försvunnit i och med att allmänheten har en sådan attityd att militärerna får skylla sig själva om de mår dåligt.

Veteranerna talar i intervjun om politikernas ansvar gentemot de som de skickat ut till krigshärdar: Detta kan kopplas till begreppet role-set då militärerna skapar en roll utifrån de förväntningar och normer som är bestämda av politikerna. När så militärerna vid hemkomst upptäcker att de inte får det stöd som de förväntat sig från de som de har arbetat för kan de uppleva ett svek. På samma sätt som politikerna inte tar sitt ansvar gentemot de återvändande militärerna så bidrar även omgivningens bristande intresse och förståelse till att militärerna kan ifrågasätta vad deras roll egentligen var och varför de åkte på utlandstjänstgöring. Detta kan leda till att de ifrågasätter det de har gjort i utlandstjänst och därmed får svårare att hantera den förändring som en återgång till det civila innebär.

(24)

19

Fig.1

Bilden ovan illustrerar hur det civila systemet och det militära systemet interagerar med varandra och påverkar de enskilda militärerna efter hemkomst från utlandstjänstgöring. Forsberg och Wallmark (2002) hävdar att systemteorin utgår från antagandet att varje människa ingår i olika system och hur dessa påverkar och samspelar med varandra. Intervjupersonerna rör sig i skärningspunkten mellan de olika systemen, både under

utlandstjänstgöringen och när de kommer hem till det civila livet. Påverkan kommer från två håll, dels tankarna på familjen och hur deras liv ser ut, och dels den militära rollen och gemenskapen som är nödvändigt för att fungera som en grupp. Ett citat som illustrerar den påverkan som sker mellan det civila systemet och det militära är när Bertil säger: ”… jag var ju socialarbetare i Sverige… då trodde jag ju på det, att vi har en uppgift att komma dit och hjälpa till och lära dem, och övervaka. Så det var ju mycket idealitet”. Det Bertil säger visar på hur de svenska

militärerna tar med sig sina erfarenheter från det civila systemet in i det militära systemet. Det system som en individ tillhör och aktivt påverkas av är mikrosystemet vilket innefattar familj och släkt. Bertil säger i intervjun att när han kom hem efter gisslansituationen och talade om sina tankar om att åka tillbaka och fortsätta sin tjänstgöring med familjen. Inom systemteorin finns det system som befinner sig utanför människornas direkta kontroll men som påverkar dem indirekt. Dessa system kallas för makrosystem. Ett sådant system är det militära konfliktområde där Bertil arbetar. Eftersom Bertil är en del av sin familj så påverkas det mikrosystemet av att han arbetar i ett konfliktområde. När Bertil ville åka tillbaka till området så var det viktigt att familjen fick vara med och diskutera och föra fram sina åsikter. När Bertil återvände till sin tjänstgöring så drabbades han av en infektionssjukdom vilket gjorde att han återigen var tvungen att återvända till Sverige. Han diskuterade även den här gången igenom om han skulle återvända till tjänstgöringen med sin familj. Det har visat sig att individer som har ett starkt socialt stöd när de utsätts för livskriser har ett starkare skydd än individer som inte har något eller ett svagt socialt stöd (Forsberg & Wallmark, 2002). Att ha en familj som individen kan söka stöd hos och som även stöttar ett beslut att åka ut på utlandstjänstgöring ger en större chans att klara de påfrestningar som man utsätts för under tjänstgöringen. Detta skiljer Bertils upplevelse från en annan av veteranerna som uppger att han inte hade det stödet från familjen utan blev ensam med sina upplevelser. Detta kan förklara att Bertil klarade av de psykiska påfrestningar som gisslansituationen skapade hos honom på ett bättre sätt. Om en människa inte haft det starka stöd från sin familj så kan det ha gjort att de inte kunnat fokusera på det arbete de var där för att utföra. En sak som kan

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :