Några tillämpningsexempel inom projektet " Kvalitetssimulering av sågtimmer"

Några tiDämpningsexempel

inom projektet

''Kvalitetssimulering av

sågtimmer''

Some Applications within the Project

^'Quality Simulation of Saw Logs**

Trätek

NÄGRA TILLÄMPNINGSEXEMPEL INOM PROJEKTET "KVALITETSSIMULERING AV SÄGTIMMER"

Some Applications within the Project "Quality Simulation of Saw Logs"

TräteknikCentrum, Rapport I 8806050 Nyckelord grade knots logs model optimization quality sawing simulation yield Stockholm september 1988

Centrum i löpande följd.

Rapporter kan som regel beställas kostnadsfritt i ett exemplar av medlemsföretag. Ytterligare be-ställda exemplar faktureras.

Citat tillätes om källan anges.

Reports issued hy the Swedish Institute for Wood Technology Research comprise complete accounts for research resu/ts, or summaries, surveys a/id stu-dies. Published reports hear the desi^^nation I or P and are numbered in consecutive order together with all the other publications from the Institute.

Member companies may generally order one copy of any report free of charge. A charge will be made for any further copies ordered.

Extracts from the text nuiy be reproduced provided the source is acknowledged.

Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) utgör grunden för verksamheten som utförs med egna. samverkande och externa resurser. Träteknik-Centrum har forskningsenheter, förutom i Stock-holm, även i Jönköping och Skellefteå.

The Swedish Institiae for Wood Technology Re-search serves the five branches of the industry: saw-mills, manufacturing (joinery, wooden houses, fur-niture and other woodworking plants), fibre board, particle board and plywood. A research and deve-loptnent agreement between the industry and the Swedish National Board for Technical Development (STU) forms the basis for the Institutes activities. The Institute utilises its own resources as well as those of its collaborators and other outside bodies. Apart from Stockholm, research units are also located in Jönköping and Skellefteå.

1. FÖRORD 3 2. SAMMANFATTNING 4

3. INLEDNING 6 4. KVALITETSGRÄNSER HOS STAMMAR - 9

gränser för o/s och k v i n t a och deras beroende av inläggningsläget för s t o c k a r i första såg

4.1 Begreppet "kvalitetsgräns"

4.2 Vår d e f i n i t i o n av kvalitetsgräns i stam 4.3 Indata

4.4 R e s u l t a t

4.5 Exempel på kvalitetsgränser i två stammar 4.6 Sammanfattande kommentarer

4.7 Jämförelse med andra f o r s k a r e s r e s u l t a t

5. ROTATIONSOPTIMERING - 35 ekonomiska p o t e n t i a l e r v i d k v a l i t e t s a n p a s s a d inlägg-n i inlägg-n g i första såg 5.1 O l i k a o p t i m e r i n g s f a l l 5.2 Metod 5.3 R e s u l t a t 5.4 Exempel på o p t i m e r i n g s e f f e k t från en stock 5.5 Sammanfattande kommentarer

5.6 Jämförelse med andra f o r s k a r e s r e s u l t a t

6. POSTNINGSOPTIMERING - 59 ekonomiska samband mellan p o s t n i n g och timmerdiameter

v i d sågning 6.1 I n l e d n i n g 6.2 Metod 6.3 R e s u l t a t

6.4 Sammanfattande kommentarer

7. DISKUSSION AV RESULTATEN I KAPITLEN 4, 5 OCH 6 70

8. SUMMARY 74 9. REFERENSER 76

Bilaga 2 Kvalitetsgränser - r e s u l t a t per stam 81 Bilaga 3 Geometriska egenskaper hos r o t s t o c k a r 85 B i l a g a 4 B i o l o g i s k a kvalitetsfördelningar för r o t s t o c k a r 87 B i l a g a 5 R o t a t i o n s o p t i m e r i n g - r e s u l t a t per stock 93 B i l a g a 6 P o s t n i n g s o p t i m e r i n g - r e s u l t a t per stock 95 Bilaga 7 S k a t t n i n g av o p t i m a l t värde utgående från e t t ändligt

s t i c k p r o v

P r o j e k t e t " K v a l i t e t s s i m u l e r i n g av sågtimmer" har v a r i t e t t samarbetspro-j e k t mellan Sveriges L a n t b r u k s u n i v e r s i t e t s (SLU) I n s t i t u t i o n för Skogstek-n i k i GarpeSkogstek-nberg och TrätekSkogstek-nikCeSkogstek-ntrum (Trätek) i Stockholm.

P r o j e k t e t s t a r t a d e s f o r m e l l t 1985-01-01 med Skogs- och J o r d b r u k e t s Forsk-ningsRåd (SJFR), Skogsstyrelsens Forskningsnämnd, S t y r e l s e n för Teknisk U t v e c k l i n g (STU) samt TräteknikCentrums ramprogram som finansiärer. Pro-j e k t e t a v s l u t a d e s 1988-06-30.

P r o j e k t e t s bakgrund, s y f t e n och uppläggning f i n n s redovisade i rapporten " K v a l i t e t s s i m u l e r i n g av sågtimmer - metoder för r e k o n s t r u k t i o n och sönder-d e l n i n g av stammar" /14/.

Denna r a p p o r t r e d o v i s a r några tillämpningar av metoden " K v a l i t e t s s i m u l e r i n g " , nämligen a t t på den "stambank" som samlats i n genom u t b y t e s s i m u l e r i n g a r undersöka o l i k a sönderdelningssätt m m som påverkar k v a l i t e t s u t -f a l l e t ur den runda varan.

Målgruppen för r a p p o r t e n är andra f o r s k a r e samt u t r e d a r e och u t v e c k l a r e inom skogs- och sågverksföretag samt hos m a s k i n u t v e c k l a r e .

I n s t i t u t i o n e n för Skogsteknik.

P r o j e k t e t har h a f t en d e l a k t i v i t e t där d r y g t 50 furustammar från 4 o l i k a bestånd s k i v a t s upp i 13 mm t j o c k a t r i s s o r . Data från v a r j e t r i s s a har sedan r e g i s t r e r a t s i en d a t o r . Därvid har t r i s s a n s p e r i f e r i , k v i s t a r s p e r i f e r i och t y p , märgpunkt, gräns kärna/splint m m r e g i s t r e r a t s på v a r dera sidan av t r i s s a n . Utgående från dessa data har stammarna r e k o n s t r u e r a t s i dator vad gäller både y t t r e form och i n r e t r e d i m e n s i o n e l l k v i s t -s t r u k t u r . I p r o j e k t e t har ock-så e t t -simulering-s-sy-stem på dator u t v e c k l a t -s för kapning av stammarna t i l l s t o c k a r , sågning, k a n t n i n g , j u s t e r i n g och s l u t l i g värdeberäkning av stammarna, stockarna och ämnena. Kvalitetsbedöm-ningen av sågade varor baserar s i g på "Gröna boken" / I / . Rapporterna /13/, /14/ r e s p e k t i v e / l O / b e s k r i v e r inmätningsproceduren, metoderna för stam-r e k o n s t stam-r u k t i o n , s i m u l e stam-r i n g av söndestam-rdelning och fästam-rdigvastam-ruklassning samt de i p r o j e k t e n inmätta stammarna.

En t r e d j e a k t i v i t e t i p r o j e k t e t har v a r i t a t t med de rekonstruerade stam-marna och d e t simuleringssystem som u t v e c k l a t s genomföra några tillämp-ningsexempel. Dessa dokumenteras i denna fjärde r a p p o r t från p r o j e k t e t . S y f t e t med tillämpningsexemplen är a t t påvisa användbarheten av metoden " K v a l i t e t s s i m u l e r i n g av sågtimmer", d v s a t t genomföra u t r e d n i n g a r med hjälp av s i m u l e r i n g a r på de stamdata som samlats i n . Dessa tillämpnings-exempel har därför i n t e g j o r t s med ambitionen a t t de däri behandlade frå-geställningarna ska ha b e l y s t s uttömmande och metodmässigt invändnings-f r i t t . V i har exempelvis i n t e d i s k u t e r a t invändnings-frågor om s t a t i s t i s k representa-t i v i representa-t e representa-t , e v e n representa-t u e l l u representa-t s o r representa-t e r i n g av exrepresenta-tremvärden e representa-t c . Förslag representa-t i l l v i d a r e s t u d i e r behandlas i k a p i t e l 3 och i /14/. A t t y t t e r l i g a r e s t u d i e r föreslås h i n d r a r i n t e a t t de r e s u l t a t som redovisas i denna r a p p o r t har e t t värde i s i g .

Tre tillämpningsexempel h a r genomförts: Kvalitetsqränser i stammar

Gränserna har fastställts med hjälp av s i m u l e r i n g av 2 exlog-postningar och baserats på c e n t r u m v i r k e s k v a l i t e t e n . Fyra o l i k a kvalitetsgränser har s t u d e r a t s : Höjdläget v i d v i l k e t man får u t o / s - k v a l i t e t u r bägge centrumplankorna, högsta läget med minst e t t o / s u t f a l l , högsta läget för k v i n t a -u t f a l l -u r bägge plankorna samt läget med minst e t t k v i n t a - -u t f a l l .

V a r i a t i o n e n hos kvalitetsgränserna med avseende på det sågläge ( r o t a t i o n s -läge) som stockarna sågas i har s t u d e r a t s . Därvid har en mycket s t o r va-r i a t i o n i kvalitetsgva-räns k o n s t a t e va-r a t s beva-roende på d e t sågläge som väljs i första såg.

Ur v a r j e stam har en r o t s t o c k av standardlängd ( s i m u l e r i n g s - ) a p t e r a t s fram. Varje sådan stock har därefter (simulerings)sågats i o l i k a r o t a tionslägen v a r v i d e t t värdemässigt bästa läge kunnat h i t t a s . Detta " o p t i -mala" läge har sedan jämförts med läget med stockens krok uppåt i första såg (normalläge). En sådan jämförelse gav en o p t i m e r i n g s p o t e n t i a l för k v i s t - ( o c h geometri-)anpassad inläggning jämfört med e t t standardläqe på hela 9,6 % i värde. En o p t i m e r i n g enbart med avseende på stockarnas y t t e r -geometri gav e t t mervärde på 3,0 %. Den t o t a l a p o t e n t i a l e n på 9,6 %

s j u n k e r e m e l l e r t i d r e l a t i v t k r a f t i g t i f a l l man i n t e l y c k a s e f f e k t u e r a en avsedd inläggning. V i d b r i s t a n d e p r e c i s i o n i inläggningen med t ex s p r i d -ningen ( s t a n d a r d a v v i k e l s e n ) 10° sjönk p o t e n t i a l e n t i l l 4,0 %.

P o s t n i n q s o p t i m e r i n g med avseende på k v i s t och stockqeometri

En begränsad s t u d i e på 10 r o t s t o c k a r har utförts. Därvid har postningen hållits f i x men v a r j e stock storleksförändrats både nedåt och uppåt. På så sätt har v i erhållit storleksförändrade v a r i a n t e r av dessa 10 t y p s t o c k a r . Det innebär a t t stockens y t t r e geometri ( m a n t e l y t a ) och i n r e k v i s t s t o r -leksförändrats l i k f o r m i g t . Därvid har v i f u n n i t a t t hänsynstagande t i l l k v i s t e n innebär a t t en annan toppdiameter är bäst för en given p o s t n i n g än om k a l k y l e n baseras enbart på stockens y t t r e g e o m e t r i . Denna e f f e k t beror på a t t ökande k v i s t s t o r l e k a r l e d e r t i l l avkap e l l e r nedklassning medan centrumvarans dimension hålles k o n s t a n t . Om man t a r hänsyn t i l l k v i s t e n vid postningsberäkningen f i n n e r man a t t man bör göra postningen snävare i stocken (sågsnitten närmare stockens m a n t e l y t a ) än om man beräknar p o s t -ningen bara med hänsyn t i l l stockens y t t e r g e o m e t r i .

De t r e genomförda tillämpningsexemplen v i s a r a t t k v i s t i s i g är en mycket v i k t i g f a k t o r som bestämmer värdeutfallet ur fururåvara. För a t t nå e t t högt värde är d e t v i k t i g t a t t välja rätt p o s t n i n g och inläggning med hän-syn t i l l k v i s t a r s p l a c e r i n g .

I dessa s t u d i e r har fyrsågning använts. K v a l i t e t s k l a s s n i n g av färdigvaran har s k e t t i o/s, k v i n t a och u t s k o t t e n l i g t en s t r i k t tillämpning av "Gröna boken". ("O/s" är s o r t e r n a I - I V i "Gröna boken".) Den s o r t e r i n g som nor-malt utförs i p r a k t i k e n kan a v v i k a från denna både s y s t e m a t i s k t och i form av s p r i d n i n g ( d v s icke-konsekvent s o r t e r i n g ) . Sådana a v v i k e l s e r från våra använda förutsättningar kan ge andra r e s u l t a t vad gäller t ex k v a l i -tetsgränser, o p t i m e r i n g o s v . Likaså kan andra, kanske mer slutförbrukar-anpassade, regelsystem leda t i l l andra r e s u l t a t . För a t t svara på frågor om sådant behövs y t t e r l i g a r e s t u d i e r både av f a k t i s k a s o r t e r i n g s s y s t e m och av deras påverkan på värderingar och u t n y t t j a n d e t av råvarans k v a l i t e t .

a t t med s i m u l e r i n g s t e k n i k sönderdela dessa stammar t i l l sågad vara.

Inom p r o j e k t e t har 51 furustammar (och 4 granstammar) från 4 o l i k a l o k a l e r mätts i n . Metoden för inmätning f i n n s redovisad i /13/ och stamdata i 710/.

Simuleringssystemet har följande f u n k t i o n e r (se också /14/ och / 8 / ) : Kapning av stammar

Kapning av stammen t i l l sågtimmer v i d m a n u e l l t angivna apteringslägen. Programvara för o p t i m a l a p t e r i n g f i n n s för närvarande e j i n t e g r e -rad i p r o j e k t e t .

Sågning

Fyrsågning a l t e r n a t i v t genomsågning, k a n t n i n g och j u s t e r i n g t i l l fär-d i g t v i r k e .

K l a s s n i n g i färdigkvaliteter

Detta görs e n l i g t "Gröna bokens" /!/ regelsystem. - Volym- och värdeberäkning

Stockar e l l e r h e l a stammar kan totalberäknas vad gäller volymer och värde av sågat v i r k e , f l i s och spån.

Det simuleringssystem som u t v e c k l a t s inom p r o j e k t e t och använts i de u t -redningar som redovisas i denna r a p p o r t har v i k a l l a t "OPTSAWQ" ("Q" står för en "kvalitetspåbyggnad" på OPTSAW, se / 8 / ) .

Inom systemet f i n n s dessutom programvara för g r a f i s k p r e s e n t a t i o n av stam-mar, s t o c k a r , sågade ämnen och färdiga v a r o r . Exteriör form, k v i s t a r och sågsnitt kan v i s a s .

Den metod som använts inom p r o j e k t e t har (åtminstone med dagens t e k n i k ) den egenskapen a t t inmätningen och beräkningsarbetet v i d sönderdelningen är tunga moment. Det l e d e r t i l l a t t a n t a l e t stammar som ingår i p r o j e k t e t är r e l a t i v t l i t e t . Det är knappast m e n i n g s f u l l t a t t ens d i s k u t e r a begrep-pet " s t a t i s t i s k r e p r e s e n t a t i v i t e t " med drygt 50 stammar ( e l l e r ens något h u n d r a t a l ) . A andra sidan upplever v i a t t forskningsfältet som öppnas med arbetsmetoden " K v a l i t e t s s i m u l e r i n g " är så pass obearbetat a t t "typstammar" räcker för a t t ge i n d i k a t i o n e r för senare, kanske med andra metoder, för-djupade s t u d i e r .

För d e t första innebär p r o j e k t e t a t t e n s k i l d a stammars egenskaper kan s t u -deras på e t t h a n t e r l i g t sätt ( i en databank). Det möjliggör s t u d i e r av en mängd egenskaper, t ex samband mellan mantelytans geometri och o l i k a i n r e egenskaper som förekomsten av k v i s t , gränser mellan f r i s k och t o r r k v i s t , övervallad k v i s t m m.

För det andra kan man upprepa sönderdelningen av samma o b j e k t på e t t obegränsat a n t a l o l i k a sätt. Det gör d e t möjligt a t t h i t t a och värdera o p t i

-på r u n d v i r k e s s i d a n (som exempelvis a p t e r i n g ) .

Metoden " K v a l i t e t s s i m u l e r i n g " är lämplig a t t använda på idéstadiet då den a l t e r n a t i v a metoden " P r a k t i s k a provsågningar" upplevs vara för dyrbar och tidsödande. Provsågningar är lämpliga och bör användas för a t t t e s t a en hypotes. Notera dock a t t d e t f i n n s tillämpningsområden för " K v a l i t e t s s i m u -l e r i n g " som saknar konkurrerande metod. H i t hör s t u d i e r av nya mätmetoder, v i l k e t annars s k u l l e kräva a t t mätutrustningen redan funnes. Med " K v a l i -t e -t s s i m u l e r i n g " kan mä-tu-trus-tningens f u n k -t i o n prövas i s i m u l e r i n g s f o r m e n . T i l l samma k l a s s hör också a t t kunna såga samma stock på många a l t e r n a t i v a sätt.

Inom d e t t a g r u n d p r o j e k t har v i v a l t a t t genomföra t r e tillämpningar av " K v a l i t e t s s i m u l e r i n g " , v i l k a redovisas i r e s p e k t i v e k a p i t e l 4, 5 och 6.

Kvalitetsgränser i stammar ( k a p i t e l 4 )

Här i l l u s t r e r a s hur v a l av sågalternativ påverkar förutsättningarna för a p t e r i n g s b e s l u t e t (som dock för d e t mesta redan är t a g e t ) . De såg-a l t e r n såg-a t i v som s t u d e r såg-a t s är såg-a l t e r n såg-a t i v såg-a rotsåg-ationslägen v i d inlägg-ningen t i l l första såg. K a p i t l e t v i s a r hur kvalitetsgränser för o/s och k v i n t s i stammen b e r o r av sågläget för s t o c k a r n a .

R o t a t i o n s o p t i m e r i n g i första såg ( k a p i t e l 5)

Här visas den värdevinst man kan göra i f a l l man r o t e r a r stock t i l l e t t o p t i m a l t , med hänsyn t i l l form och k v i s t , sågläge jämfört med e t t kon-v e n t i o n e l l t "krok upp"-läge.

P o s t n i n g s o p t i m e r i n g med hänsyn t i l l stockens k v a l i t e t ( k a p i t e l 6) Här v i s a s hur e t t hänsynstagande t i l l stockens i n r e k v a l i t e t bör på-verka p o s t n i n g s v a l e t v i d sågning jämfört med p o s t n i n g enbart med av-seende på stockens y t t r e g e o m e t r i .

Förslag t i l l v i d a r e s t u d i e r

Som b e s k r i v i t s ovan har t r e mindre tillämpningar av d e m o n s t r a t i v karaktär genomförts i g r u n d p r o j e k t e t . Det är vår förhoppning och a v s i k t med fram-tagningen av metoden " K v a l i t e t s s i m u l e r i n g " a t t denna ska användas på y t t e r l i g a r e tillämpningsprojekt e f t e r d e t a t t g r u n d p r o j e k t e t a v s l u t a t s . Exempel på i n t r e s s a n t a tillämpningsområden är:

1. Y t t e r l i g a r e s t u d i e r av ekonomiska p o t e n t i a l e r och andra e f f e k t e r v i d k v a l i t e t s a n p a s s a d a p t e r i n g , p o s t n i n g och inläggning.

I a v s n i t t 5.1 nedan ( s i d 35) f i n n s en förteckning över sönderdelnings-s i t u a t i o n e r där en kvalitetsönderdelnings-shänsönderdelnings-syn kan öka d e t ekonomisönderdelnings-ska u t f a l l e t . Att fastställa en t o t a l ekonomisk p o t e n t i a l samt a t t b e s k r i v a e f f e k t e r på sortimentssammansättning m m v i d en k v a l i t e t s s t y r d sönderdelning är en f o r s k n i n g s u p p g i f t .

mätmetod (röntgen, gammastrålning, u l t r a l j u d m f l f y s i k a l i s k a p r i n c i -per) likaså. Hur man sedan ska använda mätinformationen för styrande u p p g i f t e r , a p t e r i n g , p o s t n i n g och inläggning, behöver också klarläg-gas.

3. A l t e r n a t i v a sönderdelningsmetoder

Sönderdelning med d i r e k t i n r i k t n i n g på slutmålet (komponent) är den mest omtalade metoden. I n t e g r a t i o n s v i n s t e r kan göras i f a l l man hoppar förbi de mellanprodukter som dagens b u l k v a r o r utgör. S t o r l e k på o p t i -m e r i n g s v i n s t e r sa-mt t e k n i s k a data ( t ex d i -m e n s i o n s f l o r a ) kan undersö-kas med " K v a l i t e t s s i m u l e r i n g " . E t t a n t a l sönderdelningssystem med o l i k a kombinationer av sönderdelningsmoment och mellanprodukter kan g i v e t v i s också studeras (se r e f e r e n s e r / l l / och /15/.

4. Utvärdering av kvalitetspåverkande åtgärder i skogsbruket

T i l l dessa åtgärder hör g e n e t i s k t förädlingsarbete, p l a n t e r i n g , skogs-vård, s t a m k v i s t n i n g m m. Utvärdering kan både avse b e f i n t l i g a och p o t e n t i e l l a egenskaper hos r u n d v i r k e t . H i t hör k v i s t a r s a n t a l , s t o r -l e k a r , g r e n v i n k -l a r , k v a -l i t e t e r ( f r i s k , t o r r e t c ) , r a d i e -l -l utsträckning ( k v i s t s l u t e n s lägen inom i n t e r v a l l e t märgmantelyta), m m. Med " K v a l i -t e -t s s i m u l e r i n g " kan man göra en ekonomisk u-tvärdering mo-t " f a c i -t " , d v s e t t ( s i m u l e r a t ) u t f a l l e f t e r sågning.

4.1 Begreppet "kvalitetsqräns"

Kvalitetsgränsen är e t t hjälpbegrepp inför a p t e r i n g s b e s l u t e t . Denna gräns kan d e f i n i e r a s som d e t höjdläge på stammen nedanför v i l k e t en v i s s s t o c k -k v a l i t e t -kan erhållas och ovanför v i l -k e t samma -k v a l i t e t i n t e -kan erhål-l a s . I d e f i n i t i o n e r n a av s t o c k k v a erhål-l i t e t e r e n erhål-l i g t virkesmätningsrådet (VMR) e x i s t e r a r k v a l i t e t e r n a (se /2/ och /4/) " s p e c i a l " , " ( h e l ) o / s " , " h a l v -k v i n t a " (en o/s- och en -k v i n t a - p l a n -k a -kan t a s u t ) , " ( h e l - ) -k v i n t a " , " h a l v u t s k o t t " (en o/s- och en u t s k o t t s p l a n k a ) , " k v i n t a - u t s k o t t " och s l u t l i g e n " ( h e l - ) u t s k o t t " . Det innebär a t t d e t vad gäller kvalitetsgränser f i n n s en "hel-o/s"-gräns, en "halv-kvinta"-gräns, en "hel-kvinta"-gräns o s v på motsvarande sätt. Bedömning av s t o c k s k v a l i t e t s k a l l avse c e n t r u m u t b y t e t e f t e r a v k o r t n i n g e l l e r nedsättning ( d i a m e t e r r e d u k t i o n ) . "Stockhalvan" är bedömningsgrund. (Se /2/, s i d 13 f f . )

Eftersom d e f i n i t i o n e n av kvalitetsgränsen i stammen e n l i g t ovan baseras på d e f i n i t i o n e n av stockarnas k v a l i t e t , och dessa i s i n t u r kvalitetsbedöms e n l i g t en g i v e n i n s t r u k t i o n , så b l i r "VMR"-kvalitetsgränsen e n t y d i g (med bortseende från i n s l a g e t av mänsklig bedömning). I n s t r u k t i o n e n innehåller e t t antagande om "normal" p o s t n i n g (2 e x l o g ) och e t t "bästa" sågläge ( s e / 3 / ) .

E t t a l t e r n a t i v t sätt a t t d e f i n i e r a kvalitetsgräns i stammen (en " v e r k l i g " kvalitetsgräns) är a t t utgå från f a k t i s k t u t f a l l u r stockarna e f t e r prov-sågning (som g j o r t s i /5/) e l l e r e f t e r s i m u l e r a d prov-sågning, som g j o r t s här. E t t sådant förfarande l e d e r d i r e k t t i l l några k o m p l i k a t i o n e r v i d bestäm-ningen av stammens kvalitetsgräns:

Postningsberoendet

Stockarna postas kanske i n t e e n l i g t de "normal"-postningar som förut-sätts i VMR-instruktionen.

Inläggningsberoendet

Bästa sågläge är i n t e så e n k e l t a t t fastställa. Ej monotont försämrad k v a l i t e t u p p e f t e r stammen

Exempelvis kan e t t o / s - a v s n i t t med början i r o t e n a v b r y t a s av e t t k v i n t a - a v s n i t t för a t t återkomma som o/s igen högre upp i stammen. Apteringsberoendet

K l a s s n i n g s r e g l e r n a e n l i g t / I / t v i n g a r i många f a l l t i l l nedklassning utgående från en kombination av två e l l e r f l e r k v i s t a r i d e t sågade v i r k e s s t y c k e t . Dessutom bestäms k v a l i t e t e n av d e t sämsta 1,5 meter långa s t y c k e t på b i t e n . Apteringen l e d e r t i l l en uppdelning av de bef i n t l i g a k v i s t a r n a på o l i k a s t o c k a r och v i d a r e på o l i k a sågade v i r k e s s t y c k e n , v i l k e t gör a t t kvalitetsgränser bestämda u r d e t sågade v i r k e t s k v a l i t e t b l i r apteringsberoende! V i har alltså en c i r k e l d e f i n i -t i o n , där kvali-te-tsgränsen både är bes-tämmande för och beroende av a p t e r i n g e n . (Se v i d a r e d i s k u s s i o n e n i a v s n i t t 4.5 nedan.)

r e s u l t a t påverkas av de p o s t n i n g a r och den a p t e r i n g v i väljer. Någon u t -redning av dessa e f f e k t e r ( p o s t n i n g s v a l och a p t e r i n g ) gör v i dock i n t e här.

Vi s t u d e r a r följande kvalitetsgränser:

0 / s - l : E g e n t l i g o/s-gräns, bägge centrumplankorna håller o / s - k v a l i t e t t i l l d e t t a höjdläge.

O/s-2: H a l v - k v i n t a e l l e r halv-utskottsgräns, minst en planka håller o / s - k v a l i t e t .

K v i n t a - 1 : Hel-kvinta-gräns, bägge plankor är k v i n t a .

K v i n t a 2 : Kvintautskottsgräns, ovanför d e t t a höjdläge v i d t a r u t s k o t t s -stock ( e l l e r massaved e l l e r a n n a t ) .

Figur 4.1 nedan v i s a r p r i n c i p e n för dessa f y r a kvalitetsgränser.

VI o/s VI o/s Kvinta-2 -gräns Kvinta-2 -gräns O/s-2 -gräns 0/s-l -gräns

F i g u r 4.1 Kvalitetsgränserna o/s-1, o/s-2, V-1 och V-2 bestäms av de t v i centrumplankornas k v a l i t e t v i d sågning av de ur stammen apte-rade stockarna.

4.2 Vår d e f i n i t i o n av kvalitetsqränser i stam

Vi d e f i n i e r a r kvalitetsgränser hos stammarna utgående från färdigvarukva-l i t e t e n hos centrumpfärdigvarukva-lankorna e f t e r simufärdigvarukva-lerad sågning i OPTSAWQ-systemet

(se /8/ och / 1 4 / ) . Eftersom i n t e stammar kan sågas ( i vårt system) så t v i n g a s v i a p t e r a s t o c k a r ur stammar för a t t beräkna kvalitetsgränser. På grund av a t t minlängden för v i r k e s s t y c k e n i j u s t e r r u t i n e n e j kan göras k o r t a r e än 1,8 meter så tillämpar v i en överlappande a p t e r i n g (se

f i g u r 4.2 nedan) med 1,8 meters överlappning. I f a l l en centrumplanka f a l l e r u t i f u l l längd (för a k t u e l l k v a l i t e t ) i en stock så söks k v a l i t e t s gränsen i nästa s t o c k . I f a l l avkap måste göras i stocken så f i x e r a s k v a l i -tetsgränsen e n l i g t p r i n c i p e n som b e s k r i v s i flödesschemats punkt 6 nedan. Kvalitetsgränsen fastställs för 19 o l i k a såglägen av stockarna ur stammen med 10 graders r o t a t i o n s d i f f e r e n s i första såg mellan lägena.

Mer exakt utförs följande procedur för a t t fastställa kvalitetsgränser i en stam v i d e t t g i v e t rotationsläge för stockarna i sågen ( p a r a l l e l l t be-räknas kvalitetsgränser v i d 19 o l i k a rotationslägen):

START

1. En 4,5 meter lång r o t -stock a p t e r a s .

5. En ny stock apteras ur stammen som är 2,7 meter förskjuten r e l a t i v t den föregående. Den nya stocken görs också t i l l längden 4,5 meter, över-lappningen är alltså 1,8 meter. Se f i g u r 4.2 nedan!

2. A k t u e l l stock är nu antingen r o t s t o c k ( i f a l l v i kommit från procedurens steg 1 ovan) e l l e r i c k e - r o t s t o c k ( i f a l l v i kommit från s t e g 5 ) . Toppdiameter beräknas och lämplig centrumpost-n i centrumpost-n g (2 e x l o g ) l e t a s upp i p o s t centrumpost-n i centrumpost-n g s t a b e l l

(se B i l a g a 1 ) .

3. Stockens sågning s i m u l e r a s i d e t a k t u e l l a i n -läggningsläget ( a k t u e l l r o t a t i o n och därav följande c e n t r e r a t sidoläge).

4. I f a l l någon av plankorna erhöll f u l l längd så fortsätter proceduren med s t e g 5. Därvid beaktas enbart den planka som erhållit f u l l längd för denna och a l l a t i d i g a r e apterade s t o c k a r u r denna stam. (Proceduren löper a l l t s f p a r a l l e l l t och oberoende för de två plankorna (likväl som för de 19 o l i k a inläggningslägena). För den e l l e r de p l a n k o r som i n t e erhöll f u l l längd i t i d i g a r e s t o c k a r fastställs k v a l i t e t s -gränsen e n l i g t steg 6 nedan.

1

6. Kvalitetsgränsen fastställs något o l i k a för r o t - r e s p e k t i v e i c k e r o t s t o c k a r .

Icke r o t s t o c k :

I f a l l i n g e t rotkap g j o r d e s s a m t i d i g t så s a t t e s kvalitetsgränsen t i l l läget för toppkapet. I annat f a l l ( r o t k a p förekom) så s a t t e s k v a l i -tetsgränsen t i l l läget för toppkapet minus rotkaplängden. D e t t a för a t t i v i s s mån t a hänsyn t i l l " k v i s t g r u p p e f f e k t " (se anmärkning c nedan). V i v e t nämligen a t t i n g e t toppkap g j o r d e s på den föregående stocken ( e f t e r s o m proceduren i n t e har a v s l u t a t s ) . D e t t a medför a t t det i n t e fanns något e n s k i l t f e l i toppen på föregående stock (= r o -ten på innevarande) utan r o t k a p e t g j o r d e s av "kvistgruppskäl".

Samma "gruppskäl" s k u l l e kanske ha kunnat k l a r a s av utan r o t k a p i f a l l y t t e r l i g a r e avkap g j o r t s i toppen. V i v i l l e g e n t l i g e n i n t e (av konsistensskäl) ha något r o t k a p , därför " f l y t t a r " v i d e t t a från r o t e n t i l l toppen på stocken.

Rotstock:

I f a l l d e t överhuvud t a g e t i n t e går a t t få u t någon längd av den a k t u e l l a k v a l i t e t e n ( b i t e n v r a k a s ) , så sätts kvalitetsgränsen t i l l 0,9 meter. (Eftersom minimal längd i proceduren är 1,8 meter och v i alltså vet a t t kvalitetsgränsen är mindre än 1,8 men i n t e hur mycket mindre, så väljer v i medelvärdet av O m och 1,8 meter. Se också an-märkningen längst ned i a v s n i t t 4.3.) I annat f a l l ( b i t e n vrakas i n t e ) så fastställs kvalitetsgränsen på samma sätt som för i c k e r o t -s t o c k a r .

_JL_

Stock 1

Stock 2

I

Stock Z

Stock 4

Figur 4.2 P r i n c i p för "överlappande" a p t e r i n g av s t o c k a r u r stammen i den här använda proceduren för a t t beräkna kvalitetsgränser i stam.

Anmärkningar t i l l procedurbeskrivningen (flödesschemat) ovan:

a) Skälet t i l l a t t v i i proceduren a p t e r a r "överlappande" s t o c k a r u r stammarna beror på a t t OPTSAWQs j u s t e r r u t i n för närvarande i n t e kan arbeta med k o r t a r e minimilängder än 1,8 meter. En k o r t a r e minimal virkeslängd s k u l l e kräva mer beräkningstid för a t t s i m u l e r a j u s t e r i n g -en. En a p t e r i n g utan överlappning s k u l l e medföra a t t kvalitetsgränser inom e t t 1,7 meters i n t e r v a l l från rotänden av v a r j e apterad stock ej^ kunde komma u t som r e s u l t a t av vår procedur. Detta beror på a t t så k o r t a v i r k e s b i t a r e j kan t a s fram, på grund av minimilängds-restrik-t i o n e n .

b) I proceduren a r b e t a r v i e g e n t l i g e n hela t i d e n med två grundläggande kvalitetsgränser s a m t i d i g t , nämligen de som bestäms av de e n s k i l d a två c e n t r u m b i t a r n a . Eftersom v i i proceduren "sågar" a l l a s t o c k a r u r samma stam i samma rotationsläge, så kommer " b i t 1 " i stock 1 a t t b e f i n n a sig i samma rotationsläge som b i t 1 i stock 2, stock 3 o s v. För v a r j e rotationsläge får v i alltså " v e r k l i g a " kvalitetsgränser för de två c e n t r u m b i t a r n a . Observera dock a t t enbart rotationsläget är d e t -samma från stock t i l l s t o c k ; centrerläget kan vara e t t annat, l i k s o m g i v e t v i s postningen. Proceduren "sågar" alltså i n t e hela stammen i en sammanhängade följd med en p o s t n i n g . Utgående från kvalitetsgränser för de två c e n t r u m b i t a r n a b i l d a r v i sedan följande två kvalitetsgrän-ser (per o/s och per k v i n t a , se f i g u r 4.1 ovan):

"Kvalitetsgräns-1" = minimum av de två b i t a r n a . "Kvalitetsgräns-2" = maximum av de två b i t a r n a .

c) Med "kvistgruppskäl" t i l l kapning e l l e r nedklassning menar v i a t t mer än en e n s k i l d k v i s t s t y r t kap/nedklassning, d v s a t t två e l l e r f l e r k v i s t a r g j o r t d e t .

med 10° s t e g . Dessa är g i v e t v i s i n t e avsedda som " r e a l i s t i s k a " inlägg-ningslägen. Då s y n l i g krok förekommer sker inläggningen normalt i p r a k t i k e n med hänsyn t i l l denna. Här har v i dock v e l a t renodla e f -f e k t e n av inläggningen av stock på kvalitetsgränsen i stammen. Genom a t t vara generös med tillåten vankant och genom a t t kurvsåga i andra såg har v i minimerat stockkrokens e f f e k t . I d e a l t s k u l l e v i i en sådan här s t u d i e ha använt en erfarenhetsmässig s p r i d n i n g i rotationsinlägg-ningen beroende på krokens s t o r l e k för s t o c k e n , a l t e r n a t i v t bara räk-nat på de raka stammarna. Detta s k u l l e dock ha krävt avsevärt mycket f l e r stammar.

e) V i h a r använt andra p o s t n i n g a r än VMR. (Jämför B i l a g a 1 med /2/!) VMR har c e n t i m e t e r k l a s s e r , medan v i använt f a k t i s k a sågklasser i referens-sågverken, v i l k a l i g g e r 5-10 mm generösare än VMR för motsvarande p o s t n i n g a r ( s e a v s n i t t 4.3). Y t t e r l i g a r e en k o m p l i k a t i o n är a t t samma s t a m a v s n i t t genom den överlappande a p t e r i n g e n och den toppdiameter-s t y r d a potoppdiameter-stningen kan kvalitettoppdiameter-sgräntoppdiameter-sberäknatoppdiameter-s med o l i k a p o toppdiameter-s t n i n g . (Se exempelstammen 39 i a v s n i t t 4.5 nedan.)

f ) VMR fl/ har e n k l a r e k v a l i t e t s d e f i n i t i o n e r än "Gröna boken" /!/, men ungefär med likvärdig innebörd. I bägge r e g e l d e f i n i t i o n e r n a beaktas 1,5 meters a v s n i t t av sågat v i r k e och k a n t s i d o r bedöms hårdare än f l a t s i d o r .

4.3 I n d a t a

Huvudsakligen samma i n d a t a har använts som i /!/ från Korsnäs-Marma. Föl-jande a v v i k e l s e r gäller:

Modullängd för färdig vara: 10 cm

50 % sågad y t a har krävts på färdig vara, d v s 50 % van tillåts. Detta gäller på både f l a t - och k a n t s i d o r .

Detta krav har s a t t s i n som en kompromiss för a t t d e l s i n t e geo-m e t r i n ska s t y r a u t f a l l e n , d e l s för a t t v i f o r t f a r a n d e ska ha geo- möj-l i g h e t t i möj-l möj-l r i m möj-l i g h e t s k o n t r o möj-l möj-l . Amöj-lmöj-ltför mycket vankanter s k u möj-l möj-l e dessutom snedvrida r e s u l t a t e n eftersom virkesämnena då får mindre a n t a l framsågade k v i s t a r . G e n e r e l l t garanteras r i m l i g a p o s t n i n g a r t i l l stockarna genom a t t de t a s u r p o s t n i n g s t a b e l l beroende på stockens toppdiameter.

P r i s e t på a k t u e l l k v a l i t e t har s a t t s t i l l 1.000 kr/m^ sågad vara och p r i s e t på sämre k v a l i t e t t i l l O k r . (Nar o/s-gräns har s t u d e r a t s så har alltså o / s k v a l i t e t e n s p r i s s a t t s t i l l 1.000 k r och k v i n t a r e s -p e k t i v e u t s k o t t s -p r i s t i l l O k r . ) Det l e d e r t i l l a t t -programmet "ka-par" v i d kvalitetsgräns, eftersom d e t v i d j u s t e r i n g e n b l i r mycket olönsamt a t t gå ned i k v a l i t e t (intäkt O k r ) . For a t t dessutom erhålla en d i f -f e r e n t i e r i n g på u n d e r k v a l i t e t e r inom o/s ( I , I I , I I I och I V ) har v i d s t u d i e n av o/s-gräns p r i s e t på k v a l i t e t e r n a I-IV särskiljts t i l l 1.003, 1.002, 1.001 r e s p e k t i v e 1.000 kronor (dessa r e s u l t a t är dock e j redovisade här).

Röstningar har v a l t s u r p o s t n i n g s t a b e l l ( B i l a g a 1 ) , s t y r t av den en-s k i l d a en-stockenen-s toppdiameter.

A l l a block har kurvsågats.

- Stuageavdraget för kortlängder har t a g i t s b o r t .

Det minimala renkapet i virkesändarna har sänkts från 30 mm i v a r j e ände t i l l O mm.

Anmärkning: Minimal virkeslängd har s a t t s t i l l 1,8 meter. Tyvärr går det i n t e a t t sätta den t i l l O meter, v i l k e t s k u l l e vara önskvärt. Behov av a t t begränsa beräkningsvolymen i OPTSAWQs j u s t e r r u t i n har s t y r t d e t t a .

4.4 R e s u l t a t

Kvalitetsgränser har beräknats för v a r j e stam ur f y r a bestånd (Bredbyn, Järlåsa, Mora och Skara, se /lO/) e n l i g t den metod som b e s k r i v i t s i av-s n i t t 4.2 ovan. Kvalitetav-sgränav-ser av-som f u n k t i o n av rotationav-släge i av-sågningen har s t u d e r a t s v a r v i d medelvärden och s p r i d n i n g a r d e l s inom beståndet, dels per e n s k i l d stam har erhållits. R e s u l t a t per stam redovisas i B i l a g a 2. R e s u l t a t per bestånd och t o t a l t r e d o v i s a s nedan. Först visas dock e t t exempel ( f i g u r 4.3) på hur kvalitetsgränser för o/s-1 och o/s-2 v a r i e r a r med sågläget för en t y p i s k stam.

Höjdläge (meter) O/s-2 1 ^ Stam 59 O/s-1 1 2 3 5 6 7 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Sågläge

Figur 4.3 Kvalitetsgränser för o/s-1 ( f y l l d a s t a p l a r ) och o/s-2 (sned-streckade s t a p l a r ) som f u n k t i o n av rotationsläge i såg för stam 39 (Bredbyn).

för kvalitetsgränser.

T a b e l l 4.1 Beräknade gränser för o/s-1 och o/s-2 samt "kvarvarande o/s". Medelvärden och s p r i d n i n g a r v i s a s för f y r a o l i k a bestånd samt t o t a l t . A l l a mått anges i meter (utom "kvarvarande o / s " ) .

Bredbyn Järlåsa Mora Skara T o t a l t O/s-1 Medelvärde 2,70 1,37 2,02 1,13 1,85 S p r i d n i n g inom stam (*1) 0,65 0,30 0,51 0,16 0,42 S p r i d n i n g mellan stammar (*2) 1,57 0,85 0,89 0,43 0,99 O/s-2 Medelvärde 3,92 1,94 3,04 1,50 2,67 S p r i d n i n g inom stam 0,96 0,64 0,89 0,49 0,76 S p r i d n i n g mellan stammar 1,84 1,08 0,82 0,84 1,20 Kvarvarande o/s i r e s t e n av stammen (%) (*3) 13,6 4,3 6,0 3,8 7,3

Förklaringar: * 1 : Varje sågläge ger s i n kvalitetsgräns. De 19 o l i k a såg-lägena ger en s p r i d n i n g ( s t a n d a r d a v v i k e l s e ) inom v a r j e stam. De redovisade t a l e n är medelvärden för hela be-ståndet och t o t a l t av dessa s p r i d n i n g a r inom stam. *2: De 19 såglägena ger också e t t medelvärde för k v a l i t e t s

-gränsen för den e n s k i l d a stammen. För beståndet och t o t a l t kan v i då b i l d a en s p r i d n i n g ( s t a n d a r d a v v i k e l s e ) mellan stammarna räknat på de stamvisa medelvärdena. *3 Kvarvarande o/s i r e s t e n av stammen uppstår i d e t f a l l

a t t den procedur v i använt för a t t fastställa en k v a l i -tetsgräns f i x e r a t gränsen, men a t t d e t e f t e r e t t p a r t i med k v i n t a e l l e r sämre åter f i n n s o/s högre upp i stam-men. Detta anges som den procentandel av kvarvarande inmätt stamlängd ovanför kvaiitetsgränsen som utgörs av o / s - v i r k e erhållet v i d tillämpning av proceduren för kvalitetsgränsbestämning. Proceduren avstannar alltså e g e n t l i g e n i n t e utan fortsätter j u s t för a t t beräkna kvarvarande o/s. P r o c e n t t a l e t är e t t medelvärde över a l l a såglägen och de bägge centrumutbytena för a l l a stammar per bestånd och t o t a l t .

T a b e l l 4.2 Beräknade gränser för k v i n t a - 1 och k v i n t a - 2 samt "kvarvarande k v i n t a " . Medelvärden och s p r i d n i n g a r v i s a s för f y r a o l i k a be-stånd samt t o t a l t . A l l a mått anges i meter (utom "kvarvarande k v i n t a " ) . Se förklaringar t i l l t a b e l l 4.1

Bredbyn Järlåsa Mora Skara T o t a l t K v i n t a - 1 Medelvärde 7,57 3,66 6,46 3,24 5,33 S p r i d n i n g inom stam 1,91 1,04 1,51 1,12 1,41 S p r i d n i n g mellan stammar 2,75 1,67 1,51 1,35 1,89 K v i n t a - 2 Medelvärde 10,55 5,54 8,26 4,86 7,47 S p r i d n i n g inom stam 2,12 1,35 1,43 1,34 1,59 S p r i d n i n g mellan stammar 2,84 1,98 2,02 1,54 2,16 Medelvärde 9,06 4,60 7,36 4,05 6,40 Kvarvarande k v i n t a i r e s t e n av stammen {%) 50,2 47,5 21,0 52,9 43,6 Kommentar t i l l t a b e l l e r 4.1 och 4.2:

Observera a t t kvarvarande k v i n t a i t e s t e n av stammen är hög (43,6 % t o t a l t ) medan den är r e l a t i v t låg för o/s (7,3 % ) , Det höga k v i n t a p r o c e n t -t a l e -t säger a -t -t kvin-tagränserna är mycke-t oskarpa. De-t f i n n s s -t o r -t o -t a l kvintalängd även ovanför d e t sammanhängande k v i n t a - p a r t i e t som begränsas uppåt av kvintagränsen.

Nedan r e d o v i s a s värden på o/s-1- och kvinta-l-gränserna för de e n s k i l d a stammarna beståndsvis. Detta görs i e t t diagram per bestånd och v i s a r medelvärden samt min- och maxvärden per stam. Dessa min- och maxvärden är erhållna genom r o t a t i o n av s t o c k a r i första såg.

Rvst. tr r o t s k a r 17,© J 16,(2 J 15,(2 J M,(2 J 12,(2 _ 11,0 _ 1(2,(2 _ B,t2 J 5,0 J TRADNUMMPR •may. V - 1 m e d e l V - 1 ma;c o / s - 1 m e d e l o / s - 1 m m o / s - 1

F i g u r 4.4 Kvalitetsgränser per stam i Bredbyn. Stammarna är s o r t e r a d e med avseende på medelvärde o/s-l-gräns. Medelvärde, min- och maxvärden o/s-l-gräns, medel- och maxvärden kvinta-l-gräns samt t o t a l stamlängd v i s a s . Minvärdet för kvinta-l-gränsen är e j medtaget eftersom d e t för v i s s a stammar går under max o/s-l-gräns, v i l k e t s k u l l e försvåra t o l k n i n g e n av f i g u r e n .

Avst. f r 17,0 _ 16.0 -15.0 J 14.(2 J 12,0 J 11.0 _ 10.0 _ B.O J TRADNUMMER t n a x V - 1 m e d e l V - 1 ma;; o / s - l m e d e l o / s - 1 m i n o / s - l

F i g u r 4.5 Kvalitetsgränser p e r stam i Järlåsa. Stammarna är s o r t e r a d e med avseende på medelvärde o/slgräns. Se förklaring f i -gur 4.4.

Avst. fi-r - o t s k a fi-r 16,0 _ 15.0 _ 14,0 _ 13,0 12,0 J 11,0 _ 10.0 _ 9,0 8 , 0 - j 7,0 _ 6,0 5,0 J 4.0 _ 3,0 _ 2 , 0 1.0 -W 13 15 11 10 8 3 2 12 1 --ma:: V-1 V NUMMER medel V-1 |--tna:: o/s-1 •medel o/s h m i n o/s-1

F i g u r 4.6 Kvalitetsgränser per stam i Mora. Stammarna är s o r t e r a d e med avseende på medelvärde o/s-l-gräns. Se förklaring f i g u r 4.4.

Avst. f r r o t s k a r m A 17.0 _ 16,0 _ 15,0 _ 14.0 _ 13.0 _ 12.0 _ 11.0 _ 10.0 _ 9,0 8 . 0 -7.0 _ 6,0 _ 5,0 _ A,0_ 3 , 0 . 2 , 0 1,0 -0.0 -t--ma:; V-1 medel v-i "" min o/s-1 TRAD-••ma;; o/s-1 medel O / s - l 31 18 22 16 32 21 20 27 19 17 NUMMER

F i g u r 4.7 Kvalitetsgränser per stam i Skara. Stammarna är s o r t e r a d e med avseende på medelvärde o/s-l-gräns. Se förklaring f i g u r 4.4.

Nedan v i s a s två exempel: stam 9 (Mora-beståndet) där kvalitetsgränser för o/s är " t y d l i g a " och stam 39 (Bredbynbeståndet) där motsvarande k v a l i -tetsgränser är o t y d l i g a .

Exempel Stam 9, o/s-gränser

Först v i s a s i f i g u r 4.8 o/s-gränser för stam 9 v i d a l l a de 19 o l i k a såg-lägen som prövats.

Höjdläge (me ter)

Stam 9

O/s-2

13 14 15 16 17 18 19 Sågläge

F i g u r 4.8 Kvalitetsgränser o/s1 ( f y l l d a s t a p l a r ) och o/s2 ( s n e d s t r e c -kade s t a p l a r ) som f u n k t i o n av rotationsläge i såg för stam 9 (Mora). Jämför med f i g u r 4.2.

V i väljer a t t t i t t a på o/s-gränserna i sågläge 10. Röstningen 50x100, 2 exlog används. Centrumbit 1 får här o/s-längden 3,9 meter och centrum-b i t 2 längden 3,5 meter. Gränserna o/s-1 och o/s-2 är alltså 3,5 respekt i v e 3,9 merespekter. Figur 4.9 nedan v i s a r b l o c k e respekt s båda sågade y respekt o r . F i -gur 4.10 v i s a r bästa f l a t s i d a och k a n t s i d o r för de bagge centrumplankor-na. K v a l i t e t s k l a s s n i n g e n l i g t / I / baseras på de två k a n t s i d o r n a samt bästa f l a t s i d a .

F i g u r 4.9 Utsågat block ur en 4,5 meters r o t s t o c k från stam 9. De bägge framsågade y t o r n a med k v i s t a r v i s a s . A l l a k v i s t a r är t o r r a k v i s t a r . Observera den ökade kvistmängden v i d 3,0 - 4,0 meter från r o t . Skalan i f i g u r e n är breddförstorad.

Vänster planka Splintsida Höger planka Splintsida

i

Figur 4.10 De bägge centrumplankorna ur r o t s t o c k e n från stam 9. Bästa f l a t s i d a och de bägge k a n t s i d o r n a ( u p p v i k t a ) per planka v i s a s med framsågade k v i s t a r . Skalan är breddförstorad. Merparten av k v i s t a r n a är t o r r a k v i s t a r . ( T o r r a k v i s t a r är r i t a d e " o f y l l d a " och f r i s k a k v i s t a r " f y l l d a " . ) Vankant förekommer på vänster planka. V i d kvalitetsgränsbestämning krävs i n g e t renkap i plankändar.

Exempel Stam 39, o/s-gränser

I f i g u r 4.3 ( s i d 15) har o/s-gränserna för de prövade 19 o l i k a såglägena redan v i s a t s . V i t i t t a r nu på o/s-gränserna i sågläge 12. Den i a v s n i t t 4.2 använda proceduren för a t t fastställa kvalitetsgränser har g i v i t föl-jande m e l l a n r e s u l t a t : Första s t o c k : 0 - 4 , 5 meter från r o t . Toppdiameter: 296 mm Röstning: 63 x 225 2 exlog U t f a l l : B i t 1 : F u l l längd o/s ( I V ) B i t 2: 2,5 meter ( I V ) , r o t k a p v i d 0,9 meter, toppkap v i d 3,4 meter. Andra s t o c k : 2,7 - 7,2 meter från r o t . Toppdiameter: 282 mm Röstning: 50 x 225 2 exlog U t f a l l : B i t 1 : 2,6 meter o/s ( I I I ) , r o t k a p (!) v i d 1,9 meter.

B i t 2: 2,3 meter ( I V ) , rotkap v i d 0,5 meter, toppkap v i d 2,8 meter.

Erhållna kvalitetsgränser e n l i g t proceduren i a v s n i t t 4.2 b l i r då: B i t 1 : Eftersom b i t e n var av f u l l längd i första stocken så f o r t

-sätter v i t i l l andra s t o c k e n . B i t e n har i n t e f u l l längd i den andra s t o c k e n , v i l k e t gör a t t proceduren avstannar. K v a l i -tetsgränsen b l i r l i k a med l a g e t för andra stockens början p l u s längden för b i t 1 u r andra s t o c k . Kvalitetsgränsen b l i r därför 2,7 + 2,6 = 5,3 meter för b i t 1 .

B i t 2: Då b i t e n i n t e hade f u l l längd i första stocken så avstannar proceduren redan där. Kvalitetsgränsen sätts t i l l toppkap-läget minus r o t k a p e t (= bitlängden), d v s 2,5 meter. Rå samma sätt som för stam 9 v i s a s g r a f i k på de utsågade blocken och äm-nena i f i g u r e r 4.11 - 4.14.

F i g u r 4.11 Utsågat block ur första stock från stam 39 (0-4,5 meter från r o t ) . A l l a k v i s t a r är t o r r a k v i s t a r .

Toppkap

Ro tkap

F i g u r 4.12 De bägge centrumplankorna ur första stock från stam 39. F r i s k a k v i s t a r är r i t a d e o f y l l d a och t o r r a k v i s t a r f y l l d a .

Figur 4.13 Utsågat block ur andra stock från stam 39 (2,7 - 7,2 meter från r o t ) . Breddskalan har ändrats från f i g u r e r n a för första s t o c k .

Toppkap

Rotkap

Rotkap

F i g u r 4.14 De bägge centrumplankorna u r andra stock från stam 39. Obser-vera a t t breddskalan har ändrats från f i g u r e r för första s t o c k .

Kommentar t i l l stam 39:

Små s k i l l n a d e r i k v i s t p l a c e r i n g a r ger upphov t i l s t o r a s k i l l n a d e r i k v a l i -tetsgränsens läge. Observera a t t d e t f i n n s y t t e r l i g a r e "o/s" i stock 2 för b i t 2 t r o t s a t t kvalitetsgränsen hamnade i s t o c k 1 ! Sammantaget för hela

vad gäller k v i s t i g h e t i b i t 1 jämfört med b i t 2. Observera a t t stamav-s n i t t e t 2,7 - 4,5 meter h a f t o l i k a p o stamav-s t n i n g för de två stamav-stockarna (63 x 225 för stock 1 och 50 x 225 för stock 2 ) . Detta innebär a t t y t t r e f l a t s i d o r hamnat närmare märg i stock 2 än i stock 1 , v i l k e t kan ha b i d r a g i t t i l l a t t r o t k a p skedde av plankorna ur stock 2. Se f i g u r 4.15.

50 X 225

63 X 225

F i g u r 4.15 Sågsnitten som skapar de y t t r e f l a t s i d o r n a på centrumplankorna l i g g e r närmare märg i stock 2 än i stock 1 v i d beräkning av kvalitetsgränser i stam 39.

4.6 Sammanfattande kommentarer

Kvalitetsgränserna för stammarna uppvisar en s t o r v a r i a t i o n med avseende på d e t sågläge som stockarna sågas i . För r e s p e k t i v e kvalitetsgräns o/s-1, o/s-2, k v i n t a - 1 och k v i n t a - 2 är kvoten mellan s t a n d a r d a v v i k e l s e och medel-värde ( " r e l a t i v a m e d e l f e l e t " , v a r i a t i o n s k o e f f i c i e n t e n ) 23 %, 28 %, 26 % r e s p e k t i v e 21 %. I meter motsvarar d e t 0,42, 0,76, 1,41 r e s p e k t i v e 1,59 meter. S k i l l n a d e n mellan kvalitetsgräns v i d d e t bästa sågläget jäm-fört med v i d d e t sämsta är anmärkningsvärt s t o r (se f i g u r e r 4.4 - 4.7 och B i l a g a 2 ) .

för-delade mellan s i n a min- och maxlägen. E n l i g t B i l a g a 2 ger en medelvärdes-b i l d n i n g över a l l a de 51 stammarna av den minimala o/s-l-gränsen värdet 1,29 meter och av den maximala 2,71 meter. Ansätter v i en l i k f o r m i g för-d e l n i n g mellan 1,29 - 2,71 meter får v i en s t a n för-d a r för-d a v v i k e l s e för en såför-dan fördelning t i l l :

(2,71 - 1,29)2 _

12 - ^'^-^

Detta är samma spridningsnivå som v i k o n s t a t e r a t i m a t e r i a l e t (0,42 me-t e r ) . Samma förhållande gäller för o/s-2-gränsen! A me-t me-t kvalime-teme-tsgränserna för o/s i s t o r t s e t t är l i k f o r m i g t fördelade mellan s i n a min- och max-nivåer betonar y t t e r l i g a r e den s t o r a s p r i d n i n g e n i kvalitetsgränsens läge. Mot bakgrund av denna s t o r a v a r i a t i o n i kvalitetsgränsens läge v i d o l i k a såglägen av stockarna s k u l l e man kunna ifrågasätta begreppet k v a l i t e t s -gräns och dess användning i a p t e r i n g e n . Eftersom man i n t e v e t sågläget är osäkerheten om f a k t i s k kvalitetsgräns s t o r . V a r i a t i o n e n t a l a r i stället för en i n t e g r a t i o n av a p t e r i n g s - och såglägesvalen.

Det f i n n s två invändningar mot ovanstående s l u t s a t s . I vår analys har v i a n t a g i t a t t sågläget sker h e l t slumpmässigt ( v a r v i d v i även b o r t s e t t från k r o k ) . I p r a k t i k e n är använda såglägen mer begränsade, åtminstone när krok förekommer. Möjligen t a r man hänsyn t i l l d e t t a v i d v i s s p r a k t i s k a p t e -r i n g . Dock misstänke-r v i a t t man i en p -r a k t i s k s i t u a t i o n sällan ha-r t i d e l l e r möjlighet a t t göra d e t t a .

Den andra invändningen är a t t vår metod för a t t beräkna kvalitetsgränserna kan ha överskattat s p r i d n i n g a r n a . Se exempelvis a v s n i t t 4.5 där b i t 1 och b i t 2 i stam 39 hade likvärdiga kvistfördelningar upp t i l l 7,2 meter, men där den ena b i t e n hade o/s-gränsen 5,3 meter och den andra bara 2,5 me-ter. V i s s e r l i g e n innebär den s t o c k u p p d e l n i n g av stammen som ingår i vår metod för a t t fastställa kvalitetsgränser e t t v i s s t mått av godtycke, men s a m t i d i g t g a r a n t e r a r den överlappande a p t e r i n g e n ( s t o c k 2 börjar 1,8 meter in på stock 1 o s v ) a t t denna s t o c k u p p d e l n i n g i n t e påverkat de r e s u l t e rande kvalitetsgränserna. Det f i n n s två möjliga orsaker t i l l a t t en k v a l i -tet ( o / s e l l e r k v i n t a ) i n t e är tillåten e n l i g t / I / ; a n t i n g e n är en e n s k i l d k v i s t oacceptabel e l l e r så är kvistmängden på något 1,5 meters v i r k e s -s t y c k e otillåten. Den överlappande a p t e r i n g e n medför a t t a l l a 1,5 meter-s s t a m a v s n i t t f i n n s med odelade i minst en s t o c k . Utan överlappning s k u l l e det f i n n a s s t a m a v s n i t t vars ena d e l f i n n s i toppen på stock 1 och vars andra d e l f i n n s i rotänden på stock 2 o s v. Frågan kompliceras y t t e r l i -gare av a t t i n t e samma p o s t n i n g används för de o l i k a stockarna u r stammen. Existensen av en kvalitetsgräns erhållen med vår metod v i s a r alltså e x i -stensen av a n t i n g e n e t t e n s k i l t f e l e l l e r e t t 1,5 meters a v s n i t t som är o a c c e p t a b e l t , d v s kvalitetsgränsen är " r e e l l " och i n t e påverkad av vår metod a t t räkna fram den. ( " R e e l l " har s a t t s inom c i t a t i o n s t e c k e n e f t e r s o m v i har s i m u l e r a t u t f a l l e n . )

Invändningen, som exemplets stam 39 också pekade på, bör i stället r i k t a in s i g på d e t faktum a t t m a r g i n e l l a förändringar av k v i s t a n t a l och -för-d e l n i n g a r på plankorna får s t o r a e f f e k t e r på kvalitetsgränsens läge i stammen när denna gräns fastställs utgående från r e s u l t a t e f t e r sågning. För d e t första lär d e t b l i svårt ( e l l e r omöjligt) a t t d e t e k t e r a denna

vänta s i g a t t en o b j e k t i v t r i k t i g k l a s s n i n g av färdigvaran är svår a t t fastställa i dessa f a l l . Frågan om d e t e k t e r b a r h e t e n är dock i v i s s mån ovidkommande; oberoende av om d e t går a t t mäta e n s k i l d a k v i s t a r e l l e r i n t e så l e d e r ändå en s t o r v a r i a t i o n av kvalitetsgränsens läge t i l l a t t me-n i me-n g s f u l l h e t e me-n av d e t t a begrepp i sambame-nd med a p t e r i me-n g kame-n ifrågasättas. Den andra frågan om o b j e k t i v färdigvaruklassning är dock mycket c e n t r a l . Man kan tänka s i g f l e r a s c e n a r i o s . E t t sådant är a t t en f a k t i s k j u s t e r i n g av färdigvara är mer " d i s t i n k t " än vår tillämpning av "Gröna boken" / I / , d v s a t t man i v e r k l i g h e t e n t a r mindre hänsyn t i l l s u b t i l a g r u p p f e l och mer t i l l e n s k i l d a f e l o c h / e l l e r h e l h e t s i n t r y c k . I e t t sådant scenario kan man e v e n t u e l l t tänka s i g a t t kvalitetsgränserna i stammen s k u l l e b l i

mindre "såglägesberoende". I e t t annat m o t s a t t s c e n a r i o kan man tänka s i g a t t e t t s u b j e k t i v t i n s l a g i färdigvaruklassningen s k u l l e y t t e r l i g a r e öka " s p r i d n i n g e n " i kvalitetsgränsernas lägen i stammen.

Här kan v i bara k o n s t a t e r a a t t dessa frågor är för l i t e t undersökta i dagsläget och måste kartläggas innan man kan ge något s l u t g i l t i g t svar på frågan om kvalitetsgränsens v a r i a t i o n och m e n i n g s f u l l h e t v i d a p t e r i n g e n . Observera a t t den kvalitetsgräns som k o n s t a t e r a s i p r a k t i k e n r i m l i g e n måste basera s i g på r e l a t i v t t y d l i g a " f e l " s y n l i g a på stammens u t s i d a . Den kvalitetspåverkan som dessa exteriört s y n l i g a stamegenskaper ger är antag-l i g e n mindre påverkbar av sågantag-läget än de r e e antag-l antag-l a kvaantag-litetsgränser i n u t i stammen som v i beräknat. Begreppet kvalitetsgräns baserat på exteriör be-dömning kan därför mycket väl äga s i n m e n i n g s f u l l h e t utan a t t en förfinad mer exakt bestämd kvalitetsgräns gör d e t . Man måste dock vara medveten om a t t denna i p r a k t i k e n använda "exteriöra" kvalitetsgräns för d e t första b l i r s y s t e m a t i s k t överskattad (se k a p i t e l 7) och för d e t andra uppvisar en r e l a t i v t s t o r slumpmässig a v v i k e l s e från den "rätta" kvalitetsgränsen.

4.7 Jämförelse med andra f o r s k a r e s / 3 / r e s u l t a t Följande sammanfattningar görs i / 5 / ( s i d 1 ) :

"Den v e r k l i g a o/s-höjden i träd från samma bestånd v a r i e r a r mycket. V a r i a t i o n e n i m a t e r i a l e t är större i bestånd med normal k v a l i t e t än i mycket goda bestånd."

"O/s-gränsen i träd är o f t a d i f f u s beroende på s k i l l n a d e r i k v a l i t e t mellan trädets h a l v o r .

I m e d e l t a l för hela m a t e r i a l e t fortsätter o / s - k v a l i t e t e n i ena träd-halvan 2 m längre än i den andra. S k i l l n a d e n mellan trädhalvornas kva-l i t e t är större i kvakva-litetsmässigt normakva-la bestånd än i mycket goda bestånd."

Det f i n n s några begränsningar i jämförelsen mellan /5/ och innevarande s t u d i e : /5/ har e j samma rotationsläge för stockarna u r samma stam; istäl-l e t paras i / 5 / bästa c e n t r u m b i t i stock 1 med bästa b i t i stock 2 o s v. I vår s t u d i e är a l l t i d rotationsläget detsamma för a l l a s t o c k a r som sågas ur samma stam (dock i n t e centrerläget). Dessutom har / 5 / a l l t i d 2 x 50 som p o s t n i n g med v a r i a b e l bredd beroende på s t o c k d i a m e t e r . V i h a r t o p p d i a -meteranpassad p o s t n i n g e n l i g t B i l a g a 1 .

Jämförelse av r e s u l t a t från /5/_med vår_studie£

/5/ ( B i l a g a 6 och F i g u r 7, s i d 19) v i s a r beståndsvisa medelvärden och s p r i d n i n g a r för v e r k l i g a o/s-gränser 1 och 2 (motsvarar våra o/s-1 och o/s-2). T a b e l l e r n a 4.3 och 4.4 nedan v i s a r en jämförelse mellan r e s u l t a t ur /5/ och ur vår s t u d i e :

T a b e l l 4.3 0/s-l-gränser ur /5/ och u r innevarande s t u d i e . A l l a mått ges i meter. S p r i d n i n g avser s t a n d a r d a v v i k e l s e mellan stammar inom bestånd. För innevarande s t u d i e har både medelvärde över a l l a såglägen för kvalitetsgränser och gränser v i d bästa

såg-läge r e d o v i s a t s .

Ur innevarande s t u d i e

Ur /5/ Medelvärde, såqläge Bästa såqläge O/s-1 Sämsta bestånd 2,29 1,13 1,51 Bästa bestånd 5,78 2,70 3,97 Medelvärde a l l a bestånd 4,39 1,85 2,71 Minsta s p r i d n i n g 1,63 0,43 1,03 Största s p r i d n i n g 3,21 1,57 2,14 T o t a l s p r i d n i n g a l l a bestånd 2,72 1,25 1,79

T a b e l l 4.4 O/s-2-gränser ur /5/ och ur innevarande s t u d i e . Se förkla-r i n g a förkla-r t i l l t a b e l l 4.3.

Ur innevarande s t u d i e

Ur /5/ Medelvärde, såqläge Bästa såqläge O/s-2 Sämsta bestånd 4,47 1,50 2,99 Bästa bestånd 8,09 3,92 5,87 Medelvärde a l l a bestånd 6,59 2,67 4,31 Minsta s p r i d n i n g 1,73 0,82 1,06 Största s p r i d n i n g 4,96 1,84 2,23 T o t a l s p r i d n i n g a l l a bestånd 3,01 1,61 1,95 Kommentarer:

1. Både o/s-1- och o/s-2-gränserna är väsentligt k o r t a r e i vår s t u d i e v i d medelsågläge jämfört med i /5/1 Vårt bästa bestånd (Bredbyn) h a r unge-fär samma o/s-längder som de sämsta bestånden ( n r 8 och 9) i /5/. Vårt bästa sågläge förlänger dock o/s-l-gränsen med c i r k a 0,9 och o/s-2-gränsen med c i r k a 1,6 meter i m e d e l t a l för våra bestånd. Aven v i d bästa sågläge är e m e l l e r t i d våra kvalitetsgränser lägre än i /5/. Det kan förklaras med a t t bestånden i / 5 / är av väsentligt bättre f a k -t i s k k v a l i -t e -t än våra bes-tånd. De-t s k u l l e e m e l l e r -t i d också kunna

för-än den s o r t e r i n g som tillämpats i /5/. För närvarande har v i svårt a t t fastslå orsaken t i l l den b r i s t a n d e överensstämmelsen.

2. S p r i d n i n g a r n a är mindre i vår s t u d i e än de som f u n n i t s i /5/ i samma p r o p o r t i o n som våra medelvärden för o/s-1 och o/s-2 är k o r t a r e . En förklaring t i l l de mindre s p r i d n i n g a r n a mellan stammar i vår s t u d i e är att v i för många stammar hamnat på 0,9 meter (mingräns). För dessa stammar är s p r i d n i n g e n 0,0 meter.

/5/ ( B i l a g a 7 och F i g u r 8, s i d 20) v i s a r s k i l l n a d i o/s-längd mellan de två centrumutbytena. T a b e l l 4.5 nedan v i s a r en jämförelse mellan dessa r e s u l t a t och vår s t u d i e .

T a b e l l 4.5 S k i l l n a d mellan o/s1 och o/s2gränser ur /5/ och ur i n n e -varande s t u d i e , A l l a mått ges i meter.

Bestånd med minst s k i l l n a d Bestånd med störst s k i l l n a d Medel a l l a bestånd Ur / 3 / 1,21 4,10 2,01 Ur innevarande s t u d i e

Medelvärde, sågläge Bästa sågläge 0,37 1,22 0,80 1,28 1,90 1,60 Kommentar:

Våra s k i l l n a d e r mellan o/s-2 och o/s-1 är mindre än i /5/. D e t t a gäller med en f a k t o r 2,5 - 3,4 för medelsågläge och upp t i l l 2,1 v i d bästa såg-läge.

I /5/ k o n s t a t e r a s , som c i t e r a t s i n l e d n i n g s v i s i d e t t a a v s n i t t , a t t s k i l l -naden mellan trädhalvors k v a l i t e t är större i normala bestånd än i goda bestånd. En förlängning av d e t t a s k u l l e vara a t t dåliga bestånd uppvisade ännu större s k i l l n a d mellan trädhalvor. R e s u l t a t e n från de f y r a bestånden här, v i l k a i r e l a t i o n t i l l de bestånd som r e d o v i s a t s i /5/ får b e t r a k t a s som kvalitetsmässigt dåliga, motsäger e m e l l e r t i d d e t t a . Här är s k i l l n a d e r -na mellan gränser-na o/s-1 och o/s-2 l i k a med e l l e r k l a r t lägre än i /5/. En förklaring s k u l l e kunna vara a t t beståndsegenskaper har mer komplexa samband ( t ex mellan allmän k v a l i t e t i beståndet och s k i l l n a d mellan två trädhalvor) än vad som h y p o t e t i s e r a t s ovan. En annan förklaring vore a t t den i h o p - p a r n i n g av c e n t r u m b i t a r (bästa t i l l bästa) u r o l i k a s t o c k a r som g j o r t s i /5/ för a t t bestämma kvalitetsgräns är f e l a k t i g , v i l k e t s k u l l e överskatta o/s-2-gränsen (och u n d e r s k a t t a t o/s-l-gränsen).

5. ROTATIONSOPTIMERING - EKONOMISKA POTENTIALER VID KVALITETSANPASSAD INLÄGGNING I FÖRSTA SÄG

5.1 O l i k a o p t i m e r i n q s f a l l

I d e t t a k a p i t e l v i s a s p o t e n t i a l e n v i d en k v a l i t e t s a n p a s s a d inläggning i första såg. Rotationsläget för sågning väljs med avseende på kända i n r e k v i s t a r i s t o c k e n . Det f i n n s dock e t t f l e r t a l andra sönderdelningsmoment där k v a l i t e t s a n p a s s n i n g kan ske:

A) A p t e r i n g mot p r i s l i s t a ( p o s t n i n g och inläggning i såg "okänd"). B) Val av p o s t n i n g (inläggning "okänd").

C) V a l av inläggningsläge, p o s t n i n g bestämd sedan t i d i g a r e . D) I n t e g r e r a t p o s t n i n g s - och inläggningsval.

E) I n t e g r e r a t a p t e r i n g s - , p o s t n i n g s - och inläggningsval.

Här studeras en delmängd av punkt C, nämligen r o t a t i o n s o p t i m e r i n g ( v a l av rundvridningsläge av s t o c k i första såg). Inläggning av stock i första såg har y t t e r l i g a r e två f r i h e t s g r a d e r : P a r a l l e l l - och vridläge av s t o c k , v i l k a tillsammans bestämmer e t t c e n t r e r - e l l e r sidoinläggningsläge. (Se v i d a r e /7/, som behandlar o p t i m e r i n g av inläggning i första såg med avseende på stockens geometri.)

I k a p i t e l 6 nedan behandlas o p t i m e r i n g s f a l l B. 5.2 Metod

Ur v a r j e stam ( 5 1 s t u r de f y r a bestånden) apterades en 4,5 meters r o t -s t o c k .

Toppdiametern för v a r j e stock beräknades och en p o s t n i n g (med både c e n t rum och s i d o p o s t n i n g ) och såglinje (BAND e l l e r RAM) valdes ur p o s t n i n g s -t a b e l l ( B i l a g a 1 ) .

Fördelningar över toppdiameter och båghöjder för de 51 r o t s t o c k a r n a v i s a s i f i g u r e r n a 5.1 och 5.2 nedan.

Antal stookar BREDBYN Medeldiam.= 263 mm JÄRLÅSA _{Medeldiam.= 245 mm} MORA Medeldiam.= 197 mm SKARA H \-Medeldiam.= 220 mm -i 1-127 150 165 175 195 210 230 253 185 220 240 265 285 305 330 Toppdia-meter (mm)

F i g u r 5.1 Toppdiameterfördelning för de 51 r o t s t o c k a r n a per bestånd. Fördelningarna är angivna i a n t a l s t o c k a r per sågklass (se B i l a g o r 1 och 3 ) . Antal stockar 5 10 IS 20 25 30 35 BREDBYN Medel = 16,2 rm Båghöjd (mm) JRRLÅSA Medel = 22,2 mm 5 10 15 20 25 30 35 40 _Båghöjd (mm) MORA Medel = 10,4 rm 5 10 15 20 25 SKARA Båghöjd (rm) Mede I = 25,4 mm 5 10 15 20 25 30 35 40 Båghöjd (mm)

F i g u r 5.2 Fördelning över båghöjder för de 51 r o t s t o c k a r n a per bestånd (se B i l a g a 3 ) .

Rotationsläge för stocken i första såg v a r i e r a d e s inom i n t e r v a l l e t : - 180' t i l l + 180° med 5° s t e g , d v s 72 o l i k a rotationslägen prövade. V i d v a r j e rotationsläge utfördes c e n t r e r a d sidoinläggning i första såg. Kurvsågning utfördes i andra såg för a t t minimera stockgeometrins i n v e r k a n . Skälet t i l l a t t h e l a i n t e r v a l l e t ± 180° prövats är a t t annan inläggning i andra såg då kan uppstå jämfört med v i d inläggning ± 90° i första såg. (Inlägg-ningen och kurvsåg(Inlägg-ningen i andra såg baseras enbart på övre b l o c k y t a . ) Sågningen simulerades med OPTSAWQ, v i l k e t gav u t f a l l per b i t i postningen och e t t t o t a l t stockvärde från v i r k e , f l i s och spån.

Det bästa läget (med störst värde u r stocken i k r o n o r ) jämfördes med "krok upp"läget. Värdeökningen under antagen s p r i d n i n g ( " f e l " ) i r o t a -tionsläggningen beräknades också v i d 2,5°, 5°, 10° och 20° standardavv i k e l s e . D e t t a g j o r d e s för a t t analysera e f f e k t e n astandardavv en b r i s t a n d e p r e c i -s i o n i e f f e k t u e r i n g e n av e t t o p t i m a l t inläggning-släge ( i n k l u -s i v e b r i -s t a n d e f u n k t i o n hos mät- och styrmodulerna i e t t system). Observera också a t t i f a l l en o p t i m e r i n g s p o t e n t i a l bibehålls v i d en pålagd s p r i d n i n g så är optimet " f l a c k t " (okänsligt).

Indata v a r desamma som i /I/ (Korsnäs-Marma), med den s k i l l n a d e n a t t nu a l l t i d kurvsågning utförs i andra såg. Röstningarna som användes v a r de som redovisas i B i l a g a 1 . Såglinje BAND motsvarar " K a s t e t " och RAM motsvarar "Marma" i /7/. Vankantsregler var normala t i l l s k i l l n a d från i k a p i -t e l 4, d v s någo-t skarpare än e n l i g -t /!/ (se / 7 / ) .

Förutom s i m u l e r i n g av s t o c k a r n a e n l i g t ovan genomfördes också en r o t a t i o n s o p t i m e r i n g av stockarna utan hänsyn t i l l e n s k i l d a k v i s t a r . Det i n n e -bar a t t o p t i m e r i n g med avseende på stockarnas mantelyta utfördes, v a r v i d begreppet " b i o l o g i s k k v a l i t e t " användes för stockarnas i n r e . Den " b i o l o -g i s k a k v a l i t e t e n " är en allmän k v a l i t e t som s t y r v a l av v a n k a n t s r e -g l e r och u t f a l l av färdigvarukvalitet. Den anges per p o s i t i o n i postningen och kan anges som en s t a t i s t i s k fördelning. (Se /8/, s i d 45 och /14/!) Den b i o l o giska k v a l i t e t e n framräknades som m e d e l u t f a l l e t för a l l a simulerade r o t a -tionslägen för stocken med k v i s t a r n a k v a r . B i l a g a 4 v i s a r därvid erhållna b i o l o g i s k a kvalitetsfördelningar. M o t i v e t t i l l a t t beräkna b i o l o g i s k kva-l i t e t på d e t t a sätt är fökva-ljande: För a t t erhåkva-lkva-la jämförbara r e s u kva-l t a t för stock med e n s k i l d a k v i s t a r och stock som bara g e o m e t r i b e s k r i v i t s så bör använda v a n k a n t s r e g l e r vara l i k a r t a d e , d v s den b i o l o g i s k a k v a l i t e t e n bör

l i g g a nära den f a k t i s k a k v a l i t e t e n (bestämd av k v i s t a r n a ) i stocken. Idea-l e t är a t t färdigvarukvaIdea-liteten v i d sågning av stock med e n s k i Idea-l d a k v i s t a r r e s p e k t i v e med b i o l o g i s k k v a l i t e t s b e s k r i v n i n g är densamma e l l e r på samma medelnivå. Färdigvarukvaliteten kan bara b l i sämre än den b i o l o g i s k a

kva-l i t e t e n , a kva-l d r i g bättre (se d e f i n i t i o n i / 7 / ! ) . På grund av v i s s t avkap (bortkap av k v i s t e n ) för a t t höja färdigvarukvaliteten kommer också d e t beräknade m e d e l u t f a l l e t över a l l a rotationslägen för stock med e n s k i l d a k v i s t a r a t t utgöra e t t något bättre k v a l i t e t s u t f a l l än vad den allmänna " k v i s t i g h e t e n " b e t i n g a r . V i h a r alltså beräknat en " b i o l o g i s k k v a l i t e t " som är något bättre än f a k t i s k k v a l i t e t v i l k e t önskades.