Att spara energi i småhus dokumentation från Trähusdag 1987-11-17

8711067

p

lEiXFHPOffiir

Dokumentation från TräteknikCentrums temadag

Att spara energi i småhus

-Trähusdag

1987-11-19

Trätek

ATT SPARA ENERGI I SMÄHUS Dokumentation från Trahusdag 1987-11-17 Tr*ateknil<Centrum, Rapport P 8711067 Nyckelord energy consumption insulation moisture mortgage money nuclear energy residential construction single family houses ventilation

ATT SPARA ENERGI I SMAHUS _{- TRÄHUSDAG 1987}

Torsdagen den 19 november 1987

P l a t s : Ramada H o t e l , Strandvägen 1 , Huskvarna

Program

08.45 R e g i s t r e r i n g 09.15 I n l e d n i n g

Träteks i n s a t s e r inom träbyggeri, översikt över p r o j e k t inom s t y r g r u p p Trähus

Tore Hansson, Trätek

09.45 Underlag för lån och räntebidrag t i l l bostäder. Förenklade metoder för beräkning

3an-01of Svahn, B o s t a d s s t y r e l s e n 10.15 K a f f e

10.45 Framtida energisystem och kostnader för a t t värma bostäder/ sm&hus. Vad innebär omställningen inför a v v e c k l i n g e n av kärn-k r a f t e n ?

K a r i n Widegren-Dafgfird, Energidepartementet

11.15 Högisolerade k o n s t r u k t i o n e r med m i n e r a l u l l , t e o r i och p r a k t i k C h r i s t e r Harrysson, Bygg- och E n e r g i t e k n i k

11.45 M a t e r i a l för värmeisolering, n y t t system för k l a s s i f i c e r i n g och metoder för beräkning. Nyheter i den kommande byggnormen om värmeisolering, täthet och e f f e k t d i m e n s i o n e r i n g

Clarence Hector, Statens Planverk 12.15 Lunch

13.30 Ventilationsvärmeväxlare i småhus. E r f a r e n h e t e r f r f i n oanmälda besiktningsbesök

Knut-Olof L a g e r k v i s t , Statens P r o v n i n g s a n s t a l t

14.00 ökar r i s k e n för f u k t s k a d o r v i d högisolering med m i n e r a l u l l , luftvärme och F T - v e n t i l a t i o n ? E r f a r e n h e t e r f r f i n mätningar av t r y c k s k i l l n a d i 1 l / 2 - p l a n s s l u t t n i n g s h u a

U l f Bergström, LB-hus 14.30 K a f f e

15.00 Energiåtgfing i nya smfihus, prognoser och mätningar - F u k t r i s k e r och k o m f o r t v i d o l i k a systemlösningar - Energisnfila och mindre energisnåla system

S t i g Johansson, E n e r g i d o k t o r n Konsult AB 15.30 D i s k u s s i o n och sammanfattning

Tore Hansson 16.00 Temadagen a l u t

TRATEKS INSATSER INOM TRÄBYGGERI

Trätel<nikCentrum

Svxdish Imiiiuie for Wood Technology Research

1987-11-05

Sven Casselbrant/EL

Träteks i n s a t s e r inom träbyggeri

Träteks i n s a t s e r inom träbyggeri berör särskilt f y r a områden: Fukt, E n e r g i , Bärande k o n s t r u k t i o n e r och Brand.

Fukt: Det är nödvändigt a t t ha en r e a l i s t i s k b i l d av f u k t s i t u a t i o n e n i b e f i n t l i g a hus. Trätek har därför v a r i t engagerade i e t t f l e r t a l fuktmätningsprojekt. Nu pägär U l f Bergströms fleråriga p r o j e k t där f u k t i g h e t e n mäts pfi v i n d a r , i kryprumsbjälklag och i y t t e r p a n e l e r pfi e t t a n t a l småhus. Många andra har j u g j o r t mätningar och i Träteknik-Rapport I 8706038 "Fuktkvot i i n b y g g t v i r k e " redogörs för en genom-gång av o l i k a fuktmätningsprojekt.

I p r o j e k t e t "Bygga t o r r t " studeras förhållanden på byggplatsen och u t a r b e t a s u n d e r v i s n i n g s m a t e r i a l för byggföretagens p e r s o n a l . I nära a n k n y t n i n g t i l l d e t t a p r o j e k t prövas o l i k a metoder för temporärt

f u k t s k y d d av v i r k e , d v s en behandling som bromsar f u k t u p p t a g n i n g i träkomponenter under l a g r i n g och uppförande.

Många f u k t s k a d o r drabbar s y I l a r . Därför studeras d e l s o l i k a k o n s t r u k -tionslösningar i a n s l u t n i n g t i l l s y l l och d e l s o l i k a f u k t a v v i s a n d e behandlingar för s y I l a r .

Undersökningar, g j o r d a i o l i k a länder v i s a r , a t t om trä målas e f t e r a t t ha u t s a t t s för s o l l j u s så förkortas underhållsintervallen dras-t i s k dras-t . Dedras-t är därför en s dras-t o r fördel om ådras-tminsdras-tone grundning kan ske i f a b r i k . Inom Trätek studeras nu hur länge grundning håller innan färdigstrykning måste ske. Det är j u angeläget a t t man kan invänta tjänlig väderlek. I p r o j e k t e t kommer även k v a l i t e t s k r a v på v i r k e , grundningssystem och utförande a t t p r e c i s e r a s .

Den största i n s a t s e n på fuktområdet görs för a t t få fram säkra konst-r u k t i o n e konst-r fökonst-r kkonst-rypkonst-rum, såväl k a l l a u t e l u f t s v e n t i l e konst-r a d e som vakonst-rma frånluftsventilerade. Den senaste TrätekRapporten inom

krypgrunds-TräteknikCentrum

SzteJish liisliiiiic/or WooJ Technology Research

2.

området P 8704029 "Krypgrundssystem för moderna småhus U t v e c k l i n g s -möjligheter" ger underlag för f o r t s a t t u t v e c k l i n g s a r b e t e och inne-håller uppslag t i l l förbättringar. U t v e c k l i n g s a r b e t e t fortsätter.

Energi t Problemen med högisolerade m i n r a l u l l s k o n s t r u k t i o n e r har ägnats en h e l d e l uppmärksamhet. C h r i s t e r Harrysson kommer a t t ge oss en f y l l i g i n f o r m a t i o n om dessa frågor.

E t t annat o m d i s k u t e r a t område är om stenhus har lägre energiförbruk-ning än trähus med samma k-värde. Detta har undersökts i e t t a n t a l hus, liksom förutsättningarna för e n e r g i b e s p a r i n g genom v a r i a t i o n av

innetemperaturen.

Täthetens b e t y d e l s e för energiförbrukningen undersöks genom a t t jäm-föra energiåtgången i e t t a n t a l mycket täta hus med energiåtgången i e t t a n t a l r e l a t i v t otäta hus med samma k-värde.

För a t t få k l a r h e t i v e r k l i g a prestanda hos ventilationsvärmeväxlare s t u d e r a s värmeväxlarnas f u n k t i o n i e t t a n t a l hus och r e s u l t a t e n ställs mot leverantörens u p p g i f t e r och förväntade r e s u l t a t v i d p r o -j e k t e r i n g e n .

I n t r e s s e t för luftvärmesystem har ökat på senare år. För a t t bättre kunna behärska denna t e k n i k görs en omfattande s t u d i e av komfortegen-skaper och e n e r g i e f f e k t i v i t e t hos luftvärmesystem.

Bärande k o n s t r u k t i o n e r ; Hållfastheten hos k o n s t r u k t i o n s v i r k e v a r i e r a r u t e f t e r plankans längd. Inbyggd i e t t hus är den dimensionerande

l a s t e n o l i k a u t e f t e r plankans längd. H i t t i l l s har man räknat med a t t den svagaste punkten och den högsta b e l a s t n i n g e n sammanfaller. På f l e r a håll i världen a r b e t a s nu med metoder a t t på s a n n o l i k h e t s t e o -r e t i s k g-rund nå e t t bätt-re u t n y t t j a n d e av m a t e -r i a l e t . Fö-r svenskt

Trätel<nikCentrum

Sivedish Imiiiuie for Wood Technology Research

v i r k e pågår undersökningar av variationsförhållandena för a t t v i s k a l l kunna tillgodgöra oss de nya ber'akningss'att som kommer i fram-t i d e n .

Under årens lopp har många trätakstolar med spikplåtsförband p r o -v a t s . I samband med ut-värdering a-v sådana pro-v har s t a t i s k a modeller för beräkning av träfackverk föreslagits. Därför pågår nu e t t a r b e t e , som s y f t a r t i l l a t t ange godtagbara p r i n c i p e r för s t a t i s k a modeller för d i m e n s i o n e r i n g av träfackverk med spikplåtsförband.

För många småhustakstolar, som i n t e s k a l l t i l l v e r k a s i s t o r t a n t a l kan d e t vara m o t i v e r a t med en e n k l a r e beräkningsmetod än den p a r t i a l -k o e f f i c i e n t m e t o d , som den nya byggnormen innehåller. Sådana fören-kla» de beräkningsmetoder är under u t a r b e t a n d e .

Brand; Det d r i v s e t t f l e r t a l p r o j e k t inom brandområdet. F l e r a är trä-m a t e r i a l o r i e n t e r a d e t ex bestäträ-mning av träpanelers brandträ-motstånd och förbättring av d e t t a . V i d e l t a r också a k t i v t i normarbete och utveck-lande av provningsmetoder.

På trähusdagen 1983 presenterades s t a t i s t i k över brandskador i o l i k a t y p e r av småhus. I e t t n y t t p r o j e k t analyseras s t a t i s t i k från o l i k a källor, som kommit fram sedan dess. Det är särskilt på e x p o r t d e t behövs argument mot f r u k t a n för brand i trähus.

I svensk småhusindustri f i n n s e t t u t t a l a t behov av r e g l e r för bestäm-n i bestäm-n g av bärabestäm-nde småhusväggars brabestäm-ndmotståbestäm-nd. Dessa frågor h a r bearb e t a t s inom Trätek. Bärande träregelväggars bearbrandmotstånd har h i t -t i l l s bes-täm-ts v i d brandprovning som -t i d e n -t i l l b r o -t -t v i d en bes-tämd a x i a l l a s t . Metoden m o d i f i e r a s i s y f t e a t t v i d brandprovningen erhålla väggens bärförmåga v i d e t t bestämt brandmotstånd. Väggens upplägg-ningssätt v i d provningen e f t e r l i k n a r den som förekommer i p r a k t i k e n , dock utan a v s i k t l i g a i m p e r f e k t i o n e r såom r e g e l n s k r o k i g h e t och

upp-TräteknikCentrum *

SueJish Insliiuic for Wood Technology Research

lagens l u t n i n g . Dessa beaktas i e f t e r h a n d med hjälp av r e d u k t i o n s -k o e f f i c i e n t e r . För bestämning av väggens bärförmåga v i d s a m t i d i g t verkande v i n d l a s t föreslås förenklad brandprovning i l i t e n ugn samt a l t e r n a t i v t en metod för beräkningsmässig u p p s k a t t n i n g av bärförmåga v i d t r a n v e r s a l l a s t . V i d dimensionering superponeras sedan l a s t e f f e k t -er av a x i a l l a s t och t r a n s v e r s a l l a s t . F o r t s a t t f o r s k n i n g inom området pågår, v i l k e t kommer a t t leda t i l mer nyanserade metoder.

UNDERLAG FOR LÄN OCH RÄNTEBIDRAG TILL BOSTÄDER Förenklade metoder för beräkning

BOSTADSSTYRELSEN 1987 09 21

NYBYGGh4ADSSEKTI0NEN

JAN O SWAHN

FÖRENKLADE METODER ATT BERÄKNA LÄNEUNDERLAG OCH

RÄNTEBIDRAGSUNDERLAG FÖR BOSTÄDER (Ds Bo 1987:3)

Till följd av den kraftigt ökande efterfrågan pä bostäder framförallt i storstadsregionerna har det under de senaste året uppstått en viss överhettning av byggmarknaden.

Detta har lett till accelerade priser avseende såväl byggmaterial som byggarbetskraft.

Denna relativt hastigt uppkomna och delvis oväntade situation har pä ett mycket belysande sätt visat svårigheterna med att inom den nuvarande läneberäkningsmetoden fänga upp de stigande byggprisema, bebyggelse i saneringsomräden, smä komplexa objekt m m.

Resultatet har i mänga fall blivit mer eller mindre byggstopp eftersom länsbostadsnämnderna inte har ansett sig ha möjlighet att beläna objekt där överkostnaderna i förhällande till

schablonerna har varit för höga.

Behovet av en ny förbättrad läneberäkningsmetod som är bättre anpassad till dagens och morgondagens bostadsefterfrägan är stor.

Det är angeläget att en sådan metod kan göra det möjligt att utan ökade bostadssubventioner genomföra olika projekt.

Om en sädan metod dessutom är enkel är det naturligtvis ingen nackdel såvida resultatet inte leder till allför stora generaliseringar eller medför allför kraftig styrning till den

byggnadsteknik eller byggnadsutformning som ger det bästa läneutfallet, dvs mesta möjliga subventioner till minsta möjliga produktionsinsatser.

Nuvarande lånemetod beskylls ofta för att vara otymplig, resurskrävande och svårbegriplig. Detta har arbetsgruppen inom bostadsdepartementet använt som sitt sterilaste motiv till att som utgängspunkt välja den föreslagna läneberäkningsmetoden i stället för den mera flexibla

beräkningsmetod av traditionell typ som arbetats fram av bostadsstyrelsen, Metod III - i förra remissvändan.

Pästäendet att nuvarande läneberäkningsmetod skulle vara otymplig och resurskrävande är emellertid inte sant.

Att schablonmässigt beräkna läneunderlaget för säväl nybyggnader som ombyggnader utgör en mycket liten del av byggherrens totala art>ete att projektera, kostnadsberäkna, upphandla och producera bostäder och lokaler.

Att fylla i ett begränsat antal blanketter med pä förhand angivna belopp för olika byggnadsdelar skall jämföras med det enormt detaljerade arbete som läggs ned för att göra en korrekt

entreprenadkostnadskalkyl.

Om läneschablonerna grundar sig pä en analys av vilka faktorer som har störst betydelse för det slutliga priset och dessa läggs till gnjnd för en nogrann kostnadsberäkning uppdelad pä ett tillräckligt stort antal väl definierade och strategiska kostnadsbärare med en tillräcklig förfiningsgrad, för att fänga upp sä stora variationer som möjligt, sä skulle detta vara ett utomordentligt kalkylmaterial vid fastställandet av kostnadsnivän I ett byggnadsobjekt. Den föreslagna metoden saknar denna precision och kan aldrig läggas till grund för en seriös bedömning av ett projekts innehåll eller kvalitet.

Schablonmässigt räntebidragsunderlag vid nybggnad. Räntebidragsunderlag.

Arbetsgruppen föreslår att ett nytt begrepp Införs beträffande de schablonmässigt beräknade kostnaderna för ett nybyggnadsobjekt, räntrbidragsunderlag.

Se bif blankett, bil 1.

Läntagarbyggda egnahem

Arbetsgruppen föreslår att beräkningen av räntebidragsunderlag för läntagarbyggda egnahem begränsas till endast två schabloner utöver markbelåningen.

En så kraftig förenkling av metoden leder dock till svårigheter att fastställa nivån på beloppen. Om man bortser från energidelen i dagens metod är den redan kraftigt förenklad.

Det måste emellertid fortfarande vara av grundläggande intresse att även i framtiden värdera och premiera olika energiutföranden.

Bostadsstyrelsen har i sitt förslag till ny lånemetod bla valt att ändra utgångsstandarden till vattenburen värme i stället för direkt el som i dag är fallet.

KOSTNADERNA FÖR MARK

Behovet av förändringar är stort när det gäller beaktandet av kostnaderna för mark i räntebidragsunderlag och låneunderlag.

Förslaget att fastställa takbelopp har fördelar men det finns en risk för att takbetopp driver upp den totala markkostnaden.

Förslaget att slopa lägestillägg kan vara bra eftersom bostadsefterfrågan och betalningsvillighet i centrala lägen i högre grad än idag kan återspeglas i hyressättningen.

KOEFFICIENTER

Eftersom bostadsstyrelsen förordar ett bibehållet system med en enhetlig beräkningsmetod som hjälp vid kostnadsprövning och låneunderlagsberäkning bör ortskoefficienter för regionala kostnadsanpassningar finns kvar.

Grunderna för beräkning av koefficienterna måste anges och nivån 1.0 bör avse de genomsnittsliga kostnaderna i mellansverige.

Rationaliseringsfaktorn i tidskoefficienten bör reduceras från -0.2% till -0.1%. Reduktionen har medfört att eftersläpningen i schablonberäkningen i dagens metod ytterligare har ökat i förhållande till kostnadsutvecklingen.

B O S T A D S S T Y R E L S E N F Ö R E S L A R

Nuvarande iäneberSikningsmetod med de förenklingar som föreslagits i Metod 1)1.

Utgångsstandard och skälighetsprövning av kostnadsposter utvecklas och anpassas till de riktlinjer som även angetts av företrädare för de ströne byggherreorganisationerna.

Dän/id erhålls ett tillförlitligt underlag för skälighetsprövning och kostnadsjämförelse mellan olika projekt och utföranden samt för bestämning av länens storlek och säkerhetslägen. Räntebidragsunderiaget kan sedan utgöras av de delar av detta underlag som regeringen bestämmer och som motsvarar utföranden enligt SBN och en skälig långslktg kvalitetsnivå. Ovannömnda anpassning av beräkningsmetoder och utgångsstandard kombinerat med den utveckling av persondatorprogram för låneberäkning som pågår inom bostadsstyrelsen bör leda till en icke oväsentlig förenkling av nuvarande regelsystem.

Ny lånemetod

A B C D

1 FÖRSLAG TILL LÄNEBERÄKNINGSMETOD FOR B E R i IKNING 2 AV RANTEBIDRGSUNDERLAGfDs Bo 1987:3) 3 4 FUNKTIONSBELOPP 5 6 Kök<2RoK 50200 /loh 7 Kök>2RoK 54700 N 8 HvQienrum < 3 RoK 53300 • 9 Hygienrum > 3 RoK 75300 m

10 Extra god ijudmiliö < 3 RoK 10000 m

1 1 Extra god iiudmiljö > 3 RoK 15000 m

1 2 Uteplats (balkong, terrass, altan m m) 8000 st 13 Intern trappa i lägenhet 10000 st 14 1 5 GEMENSAMMA FUNKTIONER 1 6 1 7 Tvättutrustning 3500 /Igh 18 Sophanterina 4500 m 1 9 Värmeproduktion 10900 N 20 Ventilation (mekanisk) 13000 m

21 Enerqisparåtgärder (återv. isol) 6500 m

22 Lägenhetsförråd (utrustning) 2000 m

23 Hobbyrum, gemensamt (utrustning) 5000 m

24 Hiss 230000 St 2 5 Hisstannplan 35000 26 Trapplöp 25000 m 27 28 STOMME 29

30 BTA bostäder övrigt 605 kr/m2 31 BTA biutrymmen, källare, vind 380 N

3 2 BTA biutrymmen, enklare 225 N

3 3 BTA biälklag över upov utr. terrass 1600 N

34

3 5 YTTERVÄGG 3 6

37 över mark. kval 1 800 kr/m2 3 8 över mark. kval II 750 m 39 över mark. kval III 575 m 40 Under mark 400 m 41 Brandvägg, dilatationsfog 600 m

4 2

4 3 YTTERTAK 44

4 5 över isolerade utrymmen, kval 1 600 kr/m2 46 över Isolerade utrymmen, kval II 400 N

4 7 över oisolerade utrymmen 350 N

4 8 4 9 TILLÄGGSBELOPP 5 0 51 Saneringstillägg 300 kr/m2 BTA 5 2 Handikappanpassning Sida 1

Ny lånemetod

A B C D

5 3 1 r^^rliq utsmyckning 54 Kontroll och besiktning 55

'^S MARK flack normal Starkt kuperad 5 7 5 8 TomtbeloDP 5 9 VA-belopD 60 Exploaterinaskostnad 61 6 2 2 B 770 870 1030 6 3 2 C .'7 640 720 870 64 2 D ;^ 500 570 680 6 5 / 1 ' 66 Bvqqherrekostnader < 5000 m2 450 kr/m2 BTA 67 BvQQherrekostnader > 5000 m2 360 m 6 8 6 9 Moms 1 2 % 70

71 Räntor ränta x bvaatk 1 2 7 2

7 3 Räntetiliäaa som nuvarande 74

7 5 TILLÄGG FÖR BYGGKOSTNADER OCH iXPLOATERIN 3SK0STNADE \ UTÖVER 7 6 SCHABLONERNA E F T E R REDOVISNING 7 7 7 8 Tvättutrustnina i läaenhet 79 Diskmaskin 8 0 öppen spis 81 Läaenhetsbastu 8 2 Inqiasade balkonger 8 3 EneraisparåtQärder utöver SBN 84 SODSUQ

8 5 Exploaterinaskostnader utöver takbelopD 8 6 etc 87 etc 8 8 etc 8 9 Spec utformnina 9 0 91 9 2 MAXIMALT 10 % r Sida 2

Kalkylblad 1

A 1 B J C D E F

1 RUMSBESKRIVNING OCH UTGANGSSTAND ARD 2

3 4

5 Förkortninaar: G=aolv T-tak 6 S=sockel ö=övriQt 7 V=vägg t-tiocklek

8 NUVARANDE LÄNEMETOD FÖRESLAGEh METOD 9

1 0 UTRYMME 1 1

1 2 KÖK G: Linoleum al G: Unoleumma ita som täcker 1 3 Vinyplastmattc r alt hela köksQolve t(även under si åp)

1 4 PVC-matta pä mjukt underlaq eller plastskun matta med upij )vikta kanter. 1 5

1 6 tapet V: Målnlna el er tapet(torkbar) 1 7 Stänkskvdd ka< .el Stänkskvdd ka

1 8

1 9 BADRUM G: Vinylplastm atta GiVinylplastma ta med uppvik a kanter

2 0 (svetsbar)

2 1

2 2 V: Väv eller tc xtilburen plast ViKakel med uktspärr(från

2 3 Qotv till tak)

2 4

2 5 TOALETT Lika bad Lika bad 2 6

2 7 VARDAGSRUM G-.Parkett GiParkett (sll bbart.hårt träs aq) 2 8 VTaoet furusockel.

2 9 ViTapet ftorkl ar).

3 0

n-iCWrAear ollor e f o n 3 1

3 2

HUVUDENTRÉ O.rMirirver clloi

3 3 TVÄTTSTUGA G:VinvlDlastma tta GiVinylpIastmj ttafsvetsbar ) i ned

3 4 uppvikta kant r.

3 5 V.Vinvlplastma ta V-.MålnlnQ

OMSTÄLLNING AV ENERGISYSTEMET INFOR KÄRNKRAFTSAVVECKLINGEN. -FRAMTIDA ENERGISYSTEM OCH UPPVÄRMNINGSKGSTNADER FOR BOSTÄDER/ SMÄHUS

MILJÖ- OCH ENERGIDEPARTEMENTET 1987-11-01+ Enhet 6

Karin Widegren-Dafgård

OnstfiUnlng av energisystemet inför kåirnkraftsavveck-l i n g e n . - Framtida energisystem och upipvSrmnkåirnkraftsavveck-lngskostnader för hostfider/småhns

Inledning

Under 1980-talet har elvärmefrågorna t i l l d r a g i t s i g a l l t större uppmärksamhet. Intresset som t i d i g a r e fokuse-r a t s på elväfokuse-rme som e t t medel föfokuse-r oljeefokuse-rsättning hafokuse-r under senare år i stället koncentrerat s i g t i l l elvärmens

f l e x i b i l i t e t , och de långsiktiga möjligheterna a t t minska e l l e r ersätta elvärmen. Vad gäller användningen av d i r e k t -verkande elvärme har en intresseförskjutning skett från begränsning av användningen i nytillkommande bebyggelse t i l l ersättningsmöjligheterna i b e f i n t l i g direktelvärmd be'byggelse.

Vårens e n e r g i p o l l t i s k a beslut

Det ökade i n t r e s s e t för denna utveckling avspeglas också i den e n e r g i p o l i t i s k a proposition som regeringen presente-rade i våras.

De r i k t l i n j e r för energisystemets omställning som föreslås i propositionen kan sammanfattas i följande fem punkter. * Avvecklingen av kärnkraften s k a l l vara genomförd

senast år 2010. Den bortre parentesen för kärnkraftsav-vecklingen l i g g e r f a s t .

Omställningsperioden s k a l l sträckas u t över en längre t i d . Insatser för både elhushållning och ny

eltillför-s e l genomföreltillför-s omedellDart.

* En första reaktor s k a l l kunna tas ur d r i f t 1993-1995. * En andra reaktor s k a l l kunna tas ur d r i f t 199^""1996. * Tillförseln av ny energi och r e s u l t a t e n av

hushållning-en avgör dhushållning-en exakta tidpunkthushållning-en när reaktorerna kan tas ur d r i f t .

Den största nyheten i Jämförelse med den s t r a t e g i för kärnkraftens avveckling som presenterats i t i d i g a r e propositioner är a t t en längre omställningsperiod nu förordas.

Kraven på hur kärnkraftsawecklingen bÖr genomföras är emellertid r e l a t i v t oförändrade i förhållande t i l l t i d i g a r e r i k t l i n j e r , I propositionen betonas således a t t omställningen s k a l l ske med

- oförändrat hårda miljökrav

- f o r t s a t t minskat beroende av importerade bränslen. Y t t e r l i g a r e krav som anges i propositionen fir a t t

- Omställningen måste genomföras så a t t uppställda välfärdsmål i n t e äventyras.

- Omställningen får i n t e leda t i l l en sådan ökning av de r e l a t i v a energikostnaderna i Sverige a t t vår konkurrenskraft försämras.

- Omställningen måste hanteras så a t t svensk i n d u s t r i kan skapa s i g en god p o s i t i o n för framtiden.

- Kärnkraftsawecklingen måste genomföras så a t t en säker elförsörjning kan upprätthållas.

Det s i s t a kravet betonas njycket s t a r k t i propositionen samtidigt som det framhålls a t t detta kräver insatser

för såväl elhushållning som uppförande av nya produktions-anläggningar för e l . Det konstateras a t t det kommer a t t b l i nödvändigt a t t "bygga nya produktionsanläggningar även om långtgående e f f e k t i v i s e r i n g a r i elanvändningen genomförs.

V i l k a r i k t l i n j e r anges då i propositionen när det gäller insatser för e l e f f e k t i v i s e r i n g och minskad elvärmeanvänd-ning?

Grundläggande är a t t omställningen s k a l l ske på samhälls-ekonomiskt r a t i o n e l l a grunder. Prisbildningen på elmarkna-derna bör ske på sådant sätt a t t kostnaelmarkna-derna kommer t i l l korrekt u t t r y c k och a t t därmed både producenter och användare av e l får r i k t i g a signaler för s i t t ageran-de.

I propositionen betonas också a t t framtida elprishöjningar kan begränsas om elanvändningens ökning hålls t i l l b a k a . E t t v i k t i g t medel för detta är en r i k t i g avvägning mellan hushållningsåtgärder och åtgärder för tillförsel. Hushåll-ningsåtgärder bör v i d t a s så länge kostnaden för a t t spara en enhet i n t e är högre än kostnaden - i n k l u s i v e miljöbelastningen - för a t t tillföra en sådan enhet. Med en r a t i o n e l l avvägning från sådana utgångspunkter uppnås det p r i n c i p i e l l t r i k t i g a elsystemet.

I propositionen aviseras e t t förslag om e t t höjt avkast-ningskrav på V a t t e n f a l l . E t t höjt avkastavkast-ningskrav torde leda t i l l en allmän prishöjning t i l l följd av V a t t e n f a l l s prisledande ställning. Härigenom ökar lönsamheten för investeringar i ny elproduktion liksom för energihushåll-ningsåtgärder .

En v i s s ökning av investeringarna för a t t ersätta e l och för e f f e k t i v i s e r i n g av elanvändningen bör alltså vara a t t vänta. Men är de tillräckliga? De elprishöjningar

som sannolikt kommer a t t inträffa under de närmaste åren kommer knappast a t t utan andra åtgärder leda t i l l någon påtagligt minskad elanvändning. S t a t l i g a åtgärder kommer a t t behövas för a t t övervinna trögheter markna-den. I propositionen framhålls a t t målet bör vara a t t begränsa elanvändningen så n^ycket som är nödvändigt

för a t t v i s k a l l kunna genomföra kärnkraftsawecklingen utan a t t andra samhällsmål hotas.

För a t t klargöra v i l k a åtgärder som kommer a t t behövas inom detta område t i l l k a l l a d e regeringen i våras en särskild delegation för elanvändningsfrågor.

Elanvändn1ngs delegat ionen

Delegationen f i c k 1 upjxirag a t t utarbeta förslag t i l l åtgärder för a t t främja en e f f e k t l v l s e r i n g av elanvänd-ningen och en ersättning av e l med andra energibärare. Tre områden har angetts som s p e c i e l l t v i k t i g a :

ersättning av elvärme med andra uppvärmningsformer e f f e k t l v l s e r i n g e n 1 användningen av hushå3JLsel och d r i f t e l

e f f e k t l v l s e r i n g av elanvändningen inom i n d u s t r i n . Den 17 november kommer delegationen a t t överlämna sina

förslag t i l l regeringen.

Statssekreteraren Rolf Annerberg har u t s e t t s t i l l delega-tionens ordförande, övriga ledamöter är Sören Andersson, Vice VD i Sparbankernas bank, Björn Sprängare, koncernchef i Trygg-Hansa och Ines Uusmann, kommunalråd 1 Täby kommun. Delegationens arbete har 1 huvudsak b e d r i v i t s inom fyra o l i k a expertgrupper, som r i k t a r s i g t i l l o l i k a kategorier av elanvändare. Dessa f y r a grupper är

E l i n t e n s i v i n d u s t r i (ordf. Sverker Martin-Löf, SCA) Övrig i n d u s t r i (ordf. Leif Lenman, IM Ericsson) Prof. f a s t i g h e t s - (ordf. Ralf Hult berg. Riks "byggen)

förvaltning

Småhus och hushåll (Ordf. L a i l a Preivalds, Konsument-verket )

Varje expertgrupp har mot bakgrund av sina analyser och bedömningar t a g i t fram e t t förslag t i l l åtgärdspro-gram. Dessa program har sedan u t g j o r t grunden för delega-tionens förslag.

Delegationens förslag t i l l åtgärder har strukturerats i fem huvudområden e l l e r fem u t v e c k l i n g s l i n j e r för en r a t i o n e l l elhushållning.

1. Förstärka energianvändarnas incitament och resurser för e l e f f e k t i v i s e r i n g

2. Skapa marknadsmässiga förutsättningar för nya aktörer a t t agera som energitjänstföretag

3. Främja utvecklingen av elsnål t e k n i k

k. Direkta insatser för e l e f f e k t i v i s e r i n g

HÖGISOLERADE MINERALULLSKONSTRUKTIONER I TEORI OCH PRAKTIK

HÖGISOLERADE MINERALULLSKONSTRUKTIONER I TEORI OCH PRAKTIK av

C h r i s t e r H a r r y s s o n Bygg- o c h E n e r g i t e k n i k

SAMMANFATTNING

I v a l e t m e l l a n o l i k a energisparåtgärder, värme o c h v e n t i l a -t i o n s s y s -t e m är d e -t angeläge-t a -t -t lösningen med säkerhe-t når förväntade e n e r g i b e s p a r i n g a r . F o r s k n i n g s v e r k s a m h e t e n inom områ-d e t värmeisoleringens f u n k t i o n i t e o r i o c h p r a k t i k h a r t i l l s t o r d e l h a f t e n i n r i k t n i n g på i s o l e r m a t e r i a l . E g e n s k a p e r n a hos d e n färdiga p r o d u k t e n , k o n s t r u k t i o n e n , b y y g n a d s d e l e n e l l e r h u s e t h a r e j s t u d e r a t s i samma o m f a t t n i n g . Nuvarande m e t o d e r för bestämning av X-värden och värmoqenomgångskoefficienter, s k k-värden, h a r f r a m t a g i t s utifrån de i s o l e r t j o c k l e k a r som v a r v a n l i g a på 6 0 - t a l e t . Skärpta värmehushålIningskrav h a r dock medfört ökade i s o l e r t j o c k l e k a r , N y p r o d u k t i o n e n s i s o l e r

-t j o c k l e k a r närmar s i g en -t e o r e -t i s k , ekonomisk o c h p r a k -t i s k nivå för v a d som är möjligt a t t åstadkomma i s y f t e a t t r e d u c e r a t r a n s -missionsförlusternas s t o r l e k . I p r a k t i k e n kan de t e o r e t i s k t

bestämda e n e r g i b e s p a r i n g a r n a o c h värmegenomgångskocfficicntcrna m o t v e r k a s av t ex m i n e r a l u l l s f o r m e l n s uppbyggnad, a r b e t s u t

förandets k v a l i t e t , k o n s t r u k t i o n s u t f o r m n i n g e n , ökade s k a d e r i s -k e r av f u -k t m m.

På f l e r a håll h a r pågått a r b e t e med a t t klarlägga h u r man genom n o g g r a n t arbetsutförande och lämplig k o n s t r u k t i o n s u t f o r m n i n g kan åstadkomma så t u n n a i s o l e r t j o c k l e k a r som möjligt v i d e t t bestämt k - v a r d e . Ytterväggen är d e n "byggnadsdel i klimatskärmen som förekommer i f l e s t a n t a l o l i k a konstruktionslösningar o c h har den högsta förtillverkningsgraden. Denna b y g g n a d s d e l h a r också v i s a t s störst i n r e s s e för o p t i m e r i n g , b l a med h a n s y n t i l l t r a n s p o r t v o l y m , p r o d u k t i o n s k o s t n a d samt boende o c h t o m t -utrymme. Dessutom är förekommande hot-box-anläggningar för \'ärmemotståndsbestämning så g o t t som u t e s l u t a n d e avsedda för v e r -t i k a l -t p l a c e r a d e e l e m e n -t .

Den genomförda undersökningen o m f a t t a r b e s k r i v n i n g av n u v a r a n d e beräkningsmetoder för A o c h kvärden i s y f t e a t t jämföra b e -räknade värden med uppmätta för de i s o l e r t j o c k l e k a r som är

a k t u e l l a i n y p r o d u k t i o n e n . Undersökningen o m f a t t a r primärt även genomgång o c h a n a l y s av a k t u e l l l i t t e r a t u r inom området,

företrädesvis i n r i k t a d på produktionsförhållanden, k o n s t r u k -t i o n s u -t f o r m n i n g r e s p e k -t i v e värmemo-ts-tåndsmä-tningar på

vägge l vägge m vägge n t i f u l l s k a l a . O l i k a konstruktionslösningar samt v a r i a t i o n e r m e l l a n t e k n i s k t i d e n t i s k t u t f o r m a d e e l e m e n t h a r a n a l y s e -r a t s . Unde-rsökningen h a -r beg-ränsats t i l l a t t o m f a t t a t-rä-regel- träregel-k o n s t r u träregel-k t i o n e r med m i n e r a l u l l som i s o l e r i n g , e f t e r s o m d e t t a är förhärskande k o n s t r u k t i o n e r och värmeisoleringsmaterial i nya småhus. P e r i f e r t görs u t b l i c k a r t i l l lösfyllnadsisolering och c e l l p l a s t e r . Fuktfrågor d i s k u t e r a s i n t e i d e t t a a r b e t e .

Undersökningen o m f a t t a r s l u t l i g e n en lönsamhetsbedömning för e t t a n t a l energisparåtgärder (ökad i s o l e r i n g o c h / e l l e r från-luftsvärmepump för t a p p v a r m v a t t e n o c h byggnadsuppvärmning). Jämförelserna h a r b l a i n r i k t a t s på a t t s t u d e r a i n v e r k a n av v a r i a t i o n e r i arbetsutförande samt energiåtgång för framställ-n i framställ-n g av b y g g m a t e r i a l v i d o l i k a k o framställ-n s t r u k t i o framställ-n s t j o c k l e k a r .

F a k t o r e r av särskild b e t y d e l s e för k-värdet är arbetsutföran-d e t s k v a l i t e t , i s o l e r r a a t e r i a l e t s värmekonarbetsutföran-dukt i v i t e t , t j o c k l e k , d e n s i t e t , u t f y l l n a d , k o m p r i m e r i n g s g r a d samt r e g e l n s tvärsnitt och m a t e r i a l . Därtill s k a l l läggas tätskiktens o c h f o g a r n a s l u f t - o c h fuktgenomsläpplighet. Även b y g g n a d s d e l e n s o r i e n t e r i n g s o n t e l l t e l l e r v e r t i k a l t i n v e r k a r . Med a n d r a o r d är v a l e t

av ingående m a t e r i a l , k o n s t r u k t i o n e r , i n s t a l l a t i o n e r och genom-föringar avgörande för b y g g n a d s d e l e n s k-värde och värmeavgivn i värmeavgivn g e värmeavgivn fråvärmeavgivn h u s e t . Nämvärmeavgivnda f a k t o r e r berör såväl i s o l e r i värmeavgivn g , r e g e l -stomme, ångspärr, v i n d s k y d d som y t m a t e r i a l . Som u n d e r l a g för bättre k o n s t r u k t i o n s u t f o r m n i n g h a r en c h e c k l i s t a u t a r b e t a t s i n n e f a t t a n d e r i k t l i n j e r för p r o j e k t e r i n g o c h p r o d u k t i o n . Värmeförlusternas s t o r l e k kan öka genom

- e g e n k o n v e k t i o n i l u f t g e n o m s läppliga m a t e r i a l

påtvingad k o n v e k t i o n genom v i n d e n s i n v e r k a n om i n t e i s o l e r -m a t e r i a l e t är h e l t v i n d s k y d d a t

- b r i s t e r i arbetsutförandet på g r u n d av s p r i n g o r o c h s p a l t e r , d e l s genom a t t i s o l e r m a t e r i a l ersätts med l u f t som h a r högre e k v i v a l e n t Avärde, d e l s genom a t t k o n v e k t i o n e n k a n öka o r -s a k a d av luft-strömning i de-s-sa -s p r i n g o r o c h -s p a l t e r

genomblåsning v i l k e t påverkar v e n t i l a t i o n e n o c h v e n t i l a t i o n s -förlusterna.

Av den genomförda undersökningen framgår b l a a t t - I s o l e r m a t e r i a l e t m i n e r a l u l l i s i g självt h a r förutsättningar a t t som b y g g n a d s i s o l e r i n g f u n g e r a för t j o c k l e k a r upp t i l l ca i m. E g e n k o n v e k t i o n , p e r m e a b i l i t e t o c h t e m p e r a t u r b e r o e n d e a k t u e l l a i byggnadssammanhang h a r i allmänhet u r e n e r g i s y n -p u n k t försumbar i n v e r k a n . Särskilda k o m -p l e t t e r a n d e u t r e d n i n g a r anses e r f o r d e r l i g a för h o r i s o n t e l l i s o l e r i n g med s k i v o r e l l e r som lösfyllnadsisolering. S p e c i e l l t angeläget är d e t t a för bjälklag som innehåller v a r m l u f t s k a n a l e r . V i d bestämning av m a x i m a l t e f f e k t u t t a g kan nämnda f a k t o r e r behöva b e a k t a s . Två o l i k a t y p e r av kvärden bör därför i n t r o d u c e r a s , d e t ena r e p r e s e n t e r a n d e medelförhållanden o c h a v s e t t för t ex e n e r g i b e -räkningar, d e t a n d r a r e p r e s e n t e r a n d e e x t r e m s i t u a t i o n e r , t ex s t a r k blåst, låg u t e t e m p e r a t u r o c h a v s e t t för bestämning av d i m e n s i o n e r a n d e e f f e k t u t t a g .

- Arbetsutförandets n o g g r a n n h e t är den för k-värdet v i k t i g a s t e f a k t o r n . N o g g r a n t arbetsutförande o c h t i l l v e r k n i n g s k o n t r o l l är d e n lönsammaste energisparåtgärden o c h bör av d e t t a skäl a l l t i d genomföras före a n d r a energisparåtgärder. S k i l l n a d e n m e l l a n p e r f e k t o c h n o r m a l t arbetsutförande bedöms m o t s v a r a e t t m a x i m a l t Ak = 0.03 W/m *^C. De a l l t större i s o l e r t j o c k -l e k a r n a h a r a c c e n t u e r a t b e h o v e t av ändrade produktionsförut-sättningar. En ny p r o d u k t i o n s m e t o d i k som m i n s k a r mänhiskans i n v e r k a n på arbetsutförandets k v a l i t e t o c h k-värdet är där-för a t t rekommendera där-för högisolerade k o n s t r u k t i o n e r . E t t e x e m p e l därpå ges i r a p p o r t e n .

K o n s t r u k t i o n s u t f o r m n i n g e n är en annan v i k t i g f a k t o r . K o r s -l a g d a m a s s i v a träreg-lar med f -l e r s k i k t s i s o -l e r i n g h a r g e t t lägre k-värde än lättreglar. Rektangulära regeltvärsnitt är a t t föredra v i d t r a d i t i o n e l l p r o d u k t i o n s r a e t o d i k .

- K o m b i n a t i o n e n b r i s t e r i arbetsutförande o c h t r y c k s k i l l n a d av v i n d o c h / e l l e r v e n t i l a t i o n s s y s t e m k a n k r a f t i g t öka värmeförförlusternas s t o r l e k såväl för t r a n s m i s s i o n s som v e n t i l a

och s p a l t e r i samband med i s o l e r i n g e n s m o n t e r i n g . Även b r i s -t e r i v i n d s k y d d o c h ångspärr s k a l l i görligas-te mån u n d v i k a s . Särskilt tätas s k a r v a r i v i n d s k y d d och ångspärr. I n s t a l l a t i o n e r o c h genomföringar i klimatskärmen u n d v i k s e l l e r m i n i -m e r a s .

G r a n s k n i n g e n a v tillförlitligheten hos n u v a r a n d e beräknings-m e t o d e r för X- o c h k-värde h a r o beräknings-m f a t t a t beräknings-m i n e r a l u l l s i s o l e r a d e

träregelkonstruktioner o c h t j o c k l e k a r inom i n t e r v a l l e t 200-300 mm. M i n e r a l u l l s f o r m e l n s uppbyggnad och d e t arbetsutförandebet i n g a d e påslagearbetsutförandebet medför a arbetsutförandebet arbetsutförandebet kvärdearbetsutförandebets säkerhearbetsutförandebetspåslag för n o r -m a l a b r i s t e r i arbetsutförande a b s o l u t s e t t -m i n s k a r -med Ökande

i s o l e r t j o c k l e k . Uppmätta k-värden, även u t a n anblåsning och t r y c k s k i l l n a d , t e x av v i n d o c h / e l l e r v e n t i l a t i o n s s y s t e m , är högre än t e o r e t i s k t beräknade. En s p a l t o c h s p r i n g a av s t o r -l e k e n 1 cm g e r för 1 ra höga vägge-lement en ökning av k-värdet med 0.03 W/m^ °C även u t a n anblåsning o c h t r y c k s k i l l n a d . .\-värdesraetoden e n l i g t SBN 1980 g e r ca 10 % för låga beräknade k-värden jämfört med uppmätta k-värden v i d m i n e r a l u l l s t j o c k l e k a r inom i n t e r v a l l e t 200-300 mm. J u större i s o l e r t j o c k l e k e n är d e s t o större t y c k s a v v i k e l s e n o c h osäkerheten b l i m e l l a n beräk-nade o c h uppmätta värden. P e r f e k t arbetsutförande är m y c k e t o v a n l i g t a n n a t än i laboratorieförsök. För a t t ha tillräcklig säkerhet m o t n o r m a l a f e l o c h b r i s t e r samt fÖr a t t dessutom bea k t bea beräkningsmetodens s v bea g h e t e r synes en nivåhöjning" m o t s v bea -r a n d e 0.03-0.05 W/m^ v a -r a nödvändig. Höjningens s t o -r l e k b e r o r b l a på m a t e r i a l v a l , k o n s t r u k t i o n s u t f o r m n i n g , k l i m a t b e l a s t n i n g a r (vindförhållanden, v e n t i l a t i o n s s y s t e m ) , a r b e t s u t -förandets n o g g r a n n h e t och ev t i l l v e r k n i n g s k o n t r o l l .

En ny o c h mer r e l e v a n t beräkningsmetod för bestämning av X-och k-värde bör f r a m t a s . Denna bör e j d e t a l j e r a s mer än nödvän-d i g t o c h i n r i k t a s på nödvän-den färnödvän-diga p r o nödvän-d u k t e n , b y g g n a nödvän-d s nödvän-d e l e n e l l e r h e l a h u s e t . P r o j e k t e t h a r r e s u l t e r a t i förslag t i l l en ny s t a t i s t i s k t b a s e r a d beräkningsmetod r e s p e k t i v e innehåller en k o r t f a t t a d b e s k r i v n i n g av P l a n v e r k e t s förslag t i l l n y t t k l a s s i f i -c e r i n g s s y s t e m för värmeisoleringsmaterial.

Med de g j o r d a rönen h a r lönsamheten för ökad i s o l e r i n g försäm-r a t s g e n t e m o t a n d försäm-r a eneförsäm-rgispaförsäm-råtgäförsäm-rdeförsäm-r. Den o p t i m a l a (ekono-m i s k a ) i s o l e r t j o c k l e k e n h a r (ekono-m i n s k a t . V i d bibehållet k-värde ökar p r o d u k t i o n s k o s t n a d e r n a för e t t n o r m a l t småhus med ca 8000-12000 k r . Denna kostnadsökning k a n d e l v i s kompenseras med e t t n o g g r a n n a r e arbetsutförande. T i l l h u r s t o r d e l kan f n i n t e anses v a r a u t r e t t . Ur samhällsekonomisk s y n p u n k t bör c n e r giåtgången för framställning av b y g g m a t e r i a l b e a k t a s och r e l a t e r a s t i l l r i s k e r n a för a t t e n e r g i b e s p a r i n g e n h e l t e l l e r d e l -v i s kan u t e b l i p q a b r i s t e r i arbetsutförandet, e-v ogynnsam-mare fuktförhållanden e t c .

F r a m t i d a f o r s k n i n g inom området bör k o n c e n t r e r a s t i l l den fär-d i g a p r o fär-d u k t e n , b y g g n a fär-d s fär-d e l e n e l l e r h e l a h u s e t . E x p e r i m e n t e l l a s t u d i e r bör, åtminstone i n l e d n i n g s v i s , följas upp under välk o n t r o l l e r a d e laboratorieförhållanden för a t t senare välk o m p l e t -t e r a s med fäl-ts-tudier. P a p p o r -t e n innehåller en l i s -t n i n g av några angelägna projektförslag.

T a b e l l 1 _{Sammanställning av uppmätta o c h beräknade k-värden} De s e n a r e är b a s e r a d e på p r a k t i s k t tillämpbara A -värden e n l i g t SDN 1980. Beräknade k--värden a v s e r medelvärdet e n l i g t X o c h kvärdesmetoderna r e s -p e k t i v e e n l i g t >-värdesmetoden. Källa: N i l s s o n ( 1 9 8 7 ) . mv = medelvärde, s = s t i c k p r o v s s t a n d a r d -a w i k e l s e . N o m i n e l l i s o l e r -t j o c k l e k R e g e l t y p E l e m e n t m Uppmätt k-värde W/m^ Beräknat TT, 2 o^ k-värde ^ k , 4 K , _IT 220 Rockwool 1 2 3 4 5 mv s 0. 174 0. 188 0. 184 0.178 0.191 0.183 0.177 0.0070-0.0083 0. 1 80 220 K a r t r o 1 2 3 4 5 mv s 0. 188 0. 188 0.180 0.189 0. 188 0.186 0.179* 0.0035-0.0039' 0.183* 220 2 - s k i k t träreglar 1 2 3 4 5 mv s 0.182 0. 186 0.176 0. 186 0.177 0.181 0. 180 0.1 87 0.0039-0.0056 300 Rockwool 1 2 3 4 5 mv s 0.140 0.134 0.140 0. 133 0.135 0. 136 0.0041 0.132 0. 133

K(W/rrft 0,1 •• 0.4 + 0 . 3 - • AK=0.029 0,2 + 0,012 spånskiva d mineralull 0,012 spånskiva

tradihonellt beraknaf k-vartJe

mkUjsive normala brisfer i arbetsutforande exklusive normala bnster i arbetsutforande

0.009

lämplig nivS baserad pS erfaren-heter frän hot-boxmätningar 0.007 0.1 0,2 0.3 0.4 0,5 m<neralulst)ocklek dim] F i g u r 1 Samband m e l l a n k-värde o c h m i n e r a l u l l s t j o c k l e k t r a d i t i o n e l l t beräknat i n k l u s i v e r e s p e k t i v e e x k l u s i v e n o r m a l a b r i s t e r i arbetsutförande. S k r a f f e r a d y t a med föreslagen nivåhöjning b a s e r a s på e r f a r e n h e t e r från hot-boxmätningar m m.

antal hus medelvärde CX?o- fraKhien hogtorbruKare h - varde medelvärde antal hus a%-fraKtilen antal hus CX9o-fraktilen ^ y hbgforbnjkare > V - varde medelvärde ^//V-tl?Q^"brukare k-varde antal hus medelvärde F i g u r 2 hoqfbrt)r\jkare Ont-fraktilen K-varde P r i n c i p i e l l s k i s s av kvärdets v a r i a t i o n i e t t a n -t a l " -t e k n i s k -t i d e n -t i s k -t u -t f o r m a d e " h u s . a. U r s p r u n g l i g fördelning

b . H u v u d s a k l i g e n sänkt medelvärde o c h något minskad s p r i d n i n g

c. H u v u d s a k l i g e n m i n s k a d s p r i d n i n g o c h något sänkt medelvärde

1 0

T a b e l l 2 _{Energiåtgång för framställning av o l i k a byggmate} r i a l . Källa: Jacobsson.. M a t e r i a l kWh/ton kWh/m^ A l u m i n i u m 32000 ₈₅₀₀₀ Stål _{10500 82000} Koppar _{8000 71000} Cement _{1400 1900} Sand _{4 15} K a l k _{1200 1600} G l a s _{5700 15000} P o r s l i n 6200 14900 B e t o n g _{200 460} Lättbetong 500 250 T e g e l _{1200 2200} M i n e r a l u l l _{6000 180} G i p s s k i v o r 1000 800 P l a s t 1 1000 1 1000 Trä _{190 100}

11 REFERENSER H a r r y s s o n , C. ( 1 9 8 7 ) , H ö g i s o l e r a d e m i n e r a l u l l s k o n s t r u k t i o n e r i t e o r i o c h p r a k t i k . G r a n s k n i n g a v gällande m e t o d e r för b e -stämning a v - o c h k-värden. R i k t l i n j e r för p r o j e k t e r i n g o c h p r o d u k t i o n . T r ä t e k n i k c e n t r u m r a p p o r t u n d e r p u b l i c e r i n g , S t o c k h o l m .

BALANSERAD VENTILATION I S M A H U S

R e s u l t a t från några fältmätningar i fuktskadade byggnader

U l f Bergström S i d 1 ( 5 ) TTC-871119.

BALANSERAD VENTILATION I SMÅHUS

R e s u l t a t från några fältmätningar 1 fuktskadade byggnader. I Sverige har v i kommit långt då det gäller energisparande i bostäder, i n t e minst i småhus.

E r f a r e n h e t e n har lärt oss a t t d e t i första hand är förbättrad värmeisolering och täthet som bör eftersträvas, men också byggna-dens o r i e n t e r i n g i väderstreck är v i k t i g . Få fönster åt n o r r och f l e r a och större åt söder är gynnsamt.

V i v e r k a r dock i dag ungefär ha nått optimum för värmeisolering om v i använder ELAK-normen v i d dimensioneringen och räknar med en realränta på 4 $ och en r e e l l energiprisökning på 2 %f r e l a t i v t konsumentprisindex. Nuvarande täthetskrav 3.0 oms/h v i d 50 Pascals t r y c k s k i l l n a d u t e - inne förefaller också a t t vara tillräcklig v i d v a n l i g F - v e n t i l a t i o n . V i d så k a l l a d balanse-rad v e n t i l a t i o n av t y p FTX e l l e r VPX krävs dock b l a ökad täthet för a t t spara e n e r g i .

På senare t i d har d e t v i s a t s i g a t t man kan få f u k t p r o b l e m

i d e t värmeisolerade y t t e r s k a l e t i småhus med balanserad v e n t i l a -t i o n . I d e -t följande r e d o v i s a s mä-tningar inom e -t -t område i

N o r r l a n d där d e t t a inträffat. Fältmätningar

Området består av e t t a n t a l kopplade 1 1/2planshus med s o u t e r -rängvåning. Marken inom området l u t a r s t a r k t mot n o r r , varifrån också de dominerande vindarna kommer. Mot söder är byggnaderna vindskyddade av högre belägna byggnader och av högre terräng. Ytterväggarna har e n s k i k t s f a s a d , dvs ingen l u f t s p a l t mellan fasad och bakomvarande värmeisolering.

Boardskiva utgör såväl fasad som vindskydd. D i r e k t på boardskivan har s p i k a t s stående fasadläkt.

Sid 2

Husen är uppförda 1979 och försedda med k o n v e n t i o n e l l a värmeväxlare,

1985 kom klagomål från de boende om f u k t p r o b l e m .

Vid b e s i k t n i n g pä p l a t s konstaterades a t t n o r r f a s a d e r n a läckte och på en d e l ställen kunde d i r e k t f r i t t v a t t e n r i n n a på i n s i d a n av fasaden. T y d l i g a spår av f u k t och mögel kunde också i a k t t a s på en d e l ställen. Uppenbarligen är d e t svårt a t t i områden u t s a t t a för hård v i n d och regn få denna t y p av fasader t i l l -räckligt täta. Otätheterna var huvudsakligen l o k a l i s e r a d e t i l l fönsteromfattningar i n k l fönsterbleck och s k i v s k a r v a r . V i d regn längdändras boarden v i l k e t i d e t t a f a l l betyder a t t boarden buktar u t m e l l a n s p i k a r n a och a t t v a t t e n lätt sugs i n kapillärt b l a. D e t t a var i och för s i g e t t v i k t i g t problem och t e k n i s k t h a n t e r b a r t . Vad som däremot oroade mer v a r a t t man på baksidan av nedtagna f a s a d s k i v o r , kunde k o n s t a t e r a mögel- och

f u k t s k a d o r som i n t e kunde hänföras t i l l läckage av r e g n v a t t e n . Karaktär och läge på skadorna pekade på k o n v e k t i o n av l u f t

innifrån med kondens och f u k t s k a d o r som följd. För a t t fastställa i vad o m f a t t n i n g övertryck kunde uppkomma och hur lång t i d

f a r l i g a förhållanden kunde uppstå, genomfördes e t t a n t a l mät-n i mät-n g a r .

S t i f t t i l l e l e k t r o n i s k fuktkvotsmätare t y p Bollman Tromatic placerades i o l i k a punkter i ytterväggar på n o r r - och

söderfasaden på baksida fasadboard.

P r o v b i t a r av board och trä för fuktkvotsmätning e n l t o r r -viktsmetoden placerades i e t t a n t a l punkter i ytterväggar och på ouppvärmd v i n d .

T o t a l mängd t i l l - och frånluft mättes i e t t a n t a l hus v i d o l i k a tillfällen under året. Mätningarna g j o r d e s både i d e t s k i c k växlare befann s i g då mätningarna började och sedan såväl f i l t e r som växlare r e n g j o r t s .

T r y c k s k i l l n a d e r mättes v i d o l i k a tillfällen inom husets o l i k a våningar och mot vindsutrymme och ytterförhållanden. Mätningen g j o r d e s med vattenmanometrar av den t y p som användes v i d täthetsmätningar.

Tryckförhållandena k o n t r o l l e r a d e s också av CTH med tyckdosor anslutna t i l l e l e k t r o n i s k mätutrustning.

Sid 3

R e s u l t a t e n av mätningarna ses b l a av diagram 1, 2 och 3» Diagram 1. v i s a r r e s u l t a t e t av e l e k t r o n i s k fuktkvotsmätning på f a s a d s k i v a n i e t t a n t a l punkter på en n o r r f a s a d .

Diagram 2. v i s a r samma förhållanden för en sydfasad.

Diagram 3. v i s a r nederbörd i m m per dygn uppdelad på nederbörd då n o r d l i g r e s p e k t i v e s y d l i g v i n d råder, under den t i d (nära e t t år som mätningarna pågick). Den t i d på v i n t e r n då

nederbörden kommit i form av snö är e j medtagen.

T a b e l l 1. v i s a r exempel på ventilationsmätningar som v i s a r a t t t i l l u f t e n är större än frånluften dvs övertryck bör råda t o t a l t i byggnaden.

T a b e l l 2 v i s a r exempel på tryckskillnadsmätningar som v i s a r övertyck invändigt i förhållande t i l l u t e l u f t e l l e r i o i n r e d d vindsvåning.

Diagram M. v i s a r exempel på CTH:s e l e k t r o n i s k a mätningar av tryckförhållandena i byggnad under v i s s k o r t a r e t i d .

A l l a dessa mätningar v i s a r k l a r t a t t övertryck regelbundet kan uppkomma i byggnaderna med d e l v i s mycket höga f u k t k v o t e r som följd i de y t t r e delarna av det värmeisolerade ytterhöljet på husen. Fuktkvoterna är k l a r t så höga a t t f u k t och mögelproblem uppstår.

Vad kan orsaka övertrycken i FTX-ventilerade småhus? 1. F e l i n j u s t e r i n g v i d i n s t a l l a t i o n .

2. Hänsyn e j tagen t i l l t e m p e r a t u r s k i l l n a d installationstillfälle - k a l l a r e årstid.

3. Fläktfel.

4. Avfröstning f e l a k t i g e l l e r e j påkopplad. 5. B r i s t a n d e rengöring av f i l t e r och växlare. 6. Avstängd värmeväxlare.

Sid 4

De v i k t i g a s t e orsakerna t i l l övertryck t y c k s vara i första hand p k t 5 - b r i s t a n d e rengöring -, men även p k t 2 - hänsyn ej tagen t i l l t e m p . s k i l l n a d u t e inne p k t 7 - vindförhållanden - och p k t H - b r i s t e r i a v f r o s t n i n g , har k o n s t a t e r a t s medverka t i l l de uppkomna skadorna.

Åtgärder

A. FTX-växlare måste inbalanseras så a t t u n d e r t r y c k inomhus garanteras tillräckligt lång t i d för a t t denna t y p av kondens e j

s k a l l nå f a r l i g a värden.

B. Insug- och utblåsning måste placeras så a t t de i n t e påverkas ogynnsamt under de t i d e r då s k a d l i g a invändiga övertryck kan uppstå.

C. T r o l i g e n måste man också arbeta med större t r y c k s k i l l n a d e r inom v e n t i l a t i o n s s y s t e m e t än man gör för närvarande.

Sammanfattning

Balanserade v e n t i l a t i o n s s y s t e m i småhus måste utformas så a t t övertryck inomhus endast kan u t b i l d a s under k l i m a t

-förhållanden av k o r t v a r a k t i g h e t . Denna t y p av f u k t - och mögel-problem är på många sätt mer förrädiska än andra t y p e r då de normalt i n t e upptäcks förrän e f t e r lång t i d v i d t ex fasader med l u f t s p a l t .

Att man i d e t t a a k t u e l l a f a l l upptäckte skadorna i t i d kan d e l v i s t i l l s k r i v a s det faktum a t t e n s k i k t s f a s a d användes. Det innebär dock i n t e någon rekommendation a t t använda e n s k i k t s -fasad. Det undersökta området är i n t e något u n i k t f a l l . Andra områden har dykt upp i andra sammanhang. Tyvärr har dessa områden i n t e v a r i t tillgängliga för närmare undersökningar.

1987-10-15

T a b e l l 1

MÄlNiriG AV FKAN- O a i TILIWFlVENTILATION I HUS MED FTX n ^ / U

Fine teiigöring ECLer rengöring

Hus F T F T Anmärkning A 53 54 i/b B 45,5 46,5 l / o C 9 2 1 3 0 1 7 0 1 6 0 Mycket smuts. F i l t e r och växlare D 95 99 E 95 99 ^1 1 5 8 1 7 5 E n l u p p g i f t n y l i g e n r e n g j o r d ^2 174 181 Samna hus e f t e r ny rengöring G 165 172

8 3

i/i j - cp

CO O J o 2

i i

<

in

o

_in

o

in

o

o

o

in o in

8, 3 ?

as

' i

>

o

P3

^ ^ o o o

T I M E H I S T O R Y CH. NO. . 1 CAL. F A C T O R : 1 0 . 0 0 R E C . 1 -T I M E H I S -T O R Y CH. NO. : 5 C A L . F A C -T O R ; 1 0 . 0 0 R E C : 1 - 1 0

[11::

—.—h

7

INTEKHTTIYC»;;

2. E n e r g i a r g u m e n t a n v ä n d s i s t o r u t s t r ä c k n i n g a v h u s t i l l v e r k a r e i m a r k n a d s f ö r i n g e n . I s a m b a n d med a t t e l e n e r g i n kommer a t t i n o m en n ä r a f r a m t i d b l i a v s e v ä r t d y r a r e - o a v s e t t om v i s k r o t a r k ä r n k r a f t e n e l l e r e j - så kommer d e s s a a r g u m e n t a t t f å e n f r a m s k j u t e n p l a t s i m a r k n a d s f ö r i n g e n . T y v ä r r b e d ö m s e n e r g i a n -v ä n d n i n g e n a l l t f ö r o p t i m i s t i s k t o c h b e s p a r i n g s e f f e k t e n a -v o l i k a s y s t e m b a s e r a s o f t a s t p å l a b o r a t o r i e m ä t n i n g a r o c h m ä t -r e s u l t a t f -r å n u d d a e x p e -r i m e n t h u s . V i k t e n a v k v a l i t e t s s ä k -r a n d e k o n t r o l l a v a r b e t s u t f ö r a n d e o c h i n j u s t e r i n g s a m t p å v e r k a n a v d e b o e n d e g l ö m s b o r t i så g o t t som a l l a b e r ä k n i n g a r . En u n d e r s ö k n i n g i f o r m a v e t t e x a m e n s a r b e t e u t f ö r t v i d EHUB, KTH v i s a r h e l t k l a r t a t t d e t k r ä v s e n väl g e n o m t ä n k t o c h k o n s e k v e n t u p p f ö l j d k o n t r o l l a v a r b e t s u t f ö r a n d e o c h i n j u s t e r i n g i v a r j e h u s f ö r a t t s ä k e r s t ä l l a a t t b e r ä k n a d e n e r g i -a n v ä n d n i n g i e k e ö v e r s k r i d s . E n d -a s t 4 h u s t i l l v e r k -a r e " v å g -a d e " s t ä l l a u p p o c h l ä m n a u t a d r e s s e r t i l l h u s k ö p a r e , r i t n i n g a r mm: H j ä I t e v a d s h u s , F a l u h u s , M y r e s j ö h u s o c h Gu I I r i n g s h u s . R e s u l t a t e t a v u n d e r s ö k n i n g e n b l e v a t t H j ä I t e v a d s h u s kom lägst b å d e i a b s o l u t o c h r e l a t i v f ö r b r u k n i n g . F a l u h u s e n ä r d e e n d a som b e r ä k n i n g s m ä s s i g t u p p f y l l e r E L A K - k r a v e n men d e n u p p m ä t t a e n e r g i a n v ä n d n i n g e n ä r f ö r h ö g o c h i p r a k t i k e n u p p f y l l s e j E L A K - k r a v e n , T r o t s a t t H j ä I t e v a d s h u s e n b e r ä k n i n g s m ä s s i g t e j u p p f y l l e r E L A K - k r a v e n ä r d e d e n e n d a h u s g r u p p v a r s v e r k l i g a e n e r g i a n v ä n d n i n g u p p f y l l e r E L A K - k r a v e n . G i v e t v i s v i l l j a g i n t e p å s t å a t t e n e r g i f ö r b r u k n i n g e n ä r o m v ä n t p r o p o r t i o n e l l mot i s o I e r t j o c k I e k e n men u n d e r s ö k n i n g e n v i s a r med a l l t y d l i g h e t v i k t e n a v k o n t r o l l o c h u p p f ö l j n i n g . U n d e r m i n t i d p å M o d u l e n t " s å d d e j a g e n d e l f r ö n " o c h M o d u l e n t ä r p å g o d v ä g a t t i n f ö r a samma k o n t r o l I s y s t e m som s ä k e r s t ä l l e r H j ä I t e v a d s h u s e n s h ö g a o c h j ä m n a k v a l i t e t . T r o t s a t t ä v e n M o d u I e n t h u s e n - l i k s o m H j ä I t e v a d s h u s e n - h a r t ä m l i g e n o r d i n ä r a U - v ä r d e n l y c k a s d e b o e n d e l e v a e n e r g i s n å 1 1 ^ s å som e x v i s f a m i l j e n S ö r n e r i Ö r e b r o . T r o t s a t t d e t ä r f ö r s t a å r e t - n å g o n v ä r m e k u d d e ä r i n t e f u l l t u t b i l d a d u n d e r h u s e t - o c h t r o t s a t t v i n t e r n 86-87 v a r e x t r e m t k a l l h a r f a m i l j e n i n t e f ö r b r u k a t m e r än 13682 kWh på e t t å r o c h s j u d a g a r . EHUB, KTH h a r a m b i t i o n e r a t t u t f ö r a l i k n a n d e u n d e r s ö k n i n g a r men i n t r e s s e t f r å n B f r - s s i d a ä r s k r a l t o c h ö v r i g a m y n d i g h e t e r v e r k a r i n t e v a r a v ä r s t i n t r e s s e r a d e a v a t t s a n n i n g e n v a s k a s f r a m . Man k a n l i k s o m K a r l G e r h a r d f r å g a s i g : "Vem i h e I s k o t t a är d e t som r y c k e r i t å t e n ? "

Detta digitala dokument skapades med anslag från

Stiftelsen Nils och Dorthi Troédssons forskningsfond

TräteknikCentrum

I N S T I T U T E T F Ö R T R Ä T E K N I S K F O R S K N I N G

Box 5609,114 86 STOCKHOLM Asenvägen 9,552 58 JÖNKÖPING 931 87 SKELLEFTEÅ

Besöksadress: Drottning Kristinas väg 67 Telefon: 03612 60 41 Besöksadress: Bockholmsvägen 18 -Telefon: 08-14 53 00 Telefax: 036-16 87 98 -Telefon: 0910-652 00

Telex: 144 45 tratek s Telex: 650 31 expolar s Telefax: 08-11 61 88 Telefax: 0910-652 65 Huvudenhet med kansli ISSN 0283-4634