Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek och är fritt att använda. Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.
Th is work has been digitized at Gothenburg University Library and is free to use. All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text. Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the ima- ges to determine what is correct.
01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM
Rapport R35:1980
T emperaturreglering i bostadshus
Undersökning av överordnade reglersystems effektivitet
Viktor Oja
J R
â^
institutet för
BYGGDOKUMENTATION
Accnr Ô0-OS99
R35:1980
TEMPERATURREGLERING I BOSTADSHUS
Undersökning av överordnade reglersystems effektivitet
Viktor Oja
Denna arpport hänför sig till forskningsanslag 770795-6 från Statens råd för byggnadsforskning till Industriellt Utvecklingscentrum, Skellefteå.
I Byggforskningsrådets rapportserie redovisar forskaren sitt anslagsprojekt. Publiceringen innebär inte att rådet tagit ställning till åsikter, slutsatser och resultat.
R35:1980
ISBN 91-540-3206-7
Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm
LiberTryck Stockholm 1980 051177
INNEHÅLL
1 BAKGRUND, SYFTET MED UNDERSÖKNINGEN... 5
2 SAMMANFATTNING... 8
3 UNDERSÖKNINGEN - HUR VI GENOMFÖRDE DEN... 10
4 DISKUSSION AV FEL I MÄTNINGARNA... 28
REFERENSER... 31
BILAGA 1: Journalistens syn på vad husägarna tyckte om reglérutrustningen... 32
BILAGA 2 : Reglering av temperatur i bostadshus. • Undersökning av överordnad pegler- systems effektivitet. . ... 33
BILAGA 3: Undersökning av överordnade regler- systems effektivitet. Resultatdel,I...64
BILAGA 4 : Undersökning av överordnade regler- system. Resultatdel II. Eluppvärmada hus..88
BILAGA 5: Undersökning av överordnade regler- systems effektivitet. Resultatdel III. Eluppvärmda hus... 106
5
BAKGRUND, SYFTET MED UNDERSÖKNINGEN
Temperaturen i ett hus har, åtminstone tidigare, reg lerats mer eller mindre manuellt. I oljeuppvärmda hus har man reglerat temperaturen genom att för hand stäl
la in shunten på pannan- I eluppvärmda hus och i manga hus med vattenburna uppvärmningssystem har man termo
stater på radiatorerna. Termostaternas uppgift är att konstanthålla temperaturen i respektive rum.
Man kan dock fråga sig om inte man får en förbättring till stånd.om man låter utetemperaturen påverka effekt
tillförseln till radiatorerna. I ett förberedande stu dium framkom att mycket litet är gjort när det gäller att undersöka utetemperaturgivarens funktion, speci
ellt i kombination med nattsänkning.
I referens 1 finns några exempel på reglersystem^som förekommer i marknaden. I allmänhet består ett sadant reglersystem av (fig 1 och 2)
1 Utetemperaturgivare som påverkar
2.1 Reglercentral, vilken styr shuntmotorn till shunten i pannan, eller
2.2 Reglercentral, som i sin tur reglerar el- effçkten till radiatorerna.
3 En eller flera termostater, som finreglerar rumstemperaturen.
Uppgifterna om hur mycket energi man^spar med dessa överordnade reglersystem varierar från 10 till 30%.
Det beror antagligen på svårigheterna med att bestäm
ma spareffekten. Jämför man tva likadana hus med avse
ende på energiförbrukningen kan den variera mellan 30 och 100%! Hur ska man då förfara för att få ett objek
tivt svar på hur mycket man spar i energi genom att installera ovanstående överordnade reglersystem?
Varje hus har, ur energisynpunkt, vissa karakteristis
ka egenskaper, som sålunda kan vara mycket väsenskilda från ett annat hus. Därför är det ej meningsfullt att rätt och slätt jämföra ett hu.s med reglersystem och ett hus utan ett sådant system.
Om man däremot jämför två hus, i vilka reglersystemet växelvis är inkopplat under vissa tidsintervall, far man, enligt vår mening, en mer rättvis blid av spar
ef fekten med en överordand reglering.
Antag nämligen följande
Under tidsintervall Tp är reglersystemet inkopplat hos A och bortkopplat hos B. Vid nästa tidsintervall T2 är reglersystemen omkastade.
Vi får då
AQr =
QbTi QaTi QaT2 VT2
därAQj^ = spareffekten då reglerutrustningen kopplas in, per tidsenhet räknat.
T T
Qa 1, Qg 2 etc = energiförbrukningen i hus A under tiden osv.
Hur tillförlitlig är då dettaAQR = beräknad energi
besparing? K
Under punkt 4 kommer vi att diskutera möjliga felkäl
lor. En felkälla som ej går att eliminera helt, är olikheten i att handha reglerutrustning. Mäter man temperaturen i huset i någon eller några punkter med god noggrannhet (<0,2°C), bör dock denna felkälla kunna minimeras.
Syftet med undersökningen är sålunda att
- Undersöka hur effektivt ett överordnat reglersystem är
- Uppskatta noggrannheten i mätmetoden.
Om mätmetoden är tillräckligt noggrann, kan den användas i andra liknande tillämpningar.
Undersökningen, som är rent experimentell, har genom
förts av Industriellt Utvecklingscentrum, Skellefteå under tiden 6/10 1978 - 31/5 1979. Ansvarig för mät
ningarnas genomförande har varit civ ing Ola Jilderyd Civ ing Ingemar Andersson har svarat för programme
ringen av datamaskin.
I ref 1-4 har dokumenterats alla mätresultat. Denna slutrapport utgör sålunda ett sammandrag av dessa resultat.
ENERGIBESPARING IDIREKTELVÄRMESYSTEM
7
;ur■1.ReglerutrustningföroljeeldadehusFigur2.Reglerutrustningföreluppvärmdahus
8
2 SAMMANFATTNING
En undersökning av överordnade reglersystems effektivi
tet är gjord. I tio likadana oljeuppvärmda hus inmon
terades utetemperaturgivare, rumstermostat med tidstyr
ning, reglercentral med motorshunt. I åtta hus inmonte
rades motsvarande utrustning för elvärme.
Effekten av reglerutrustningen uppmättes med en ny metod som är beskriven närmare i föregående avsnitt.
Resultatet av undersökningen kan sammanfattas enligt följande:
Energibesparingen för oljeuppvärmda husen beräknades kli 12 kWh/dygn genom att införa överordnade regler- system
Motsvarande tal för de eluppvärmda husen var 7 kWh/dygn.
Temperaturvariationen - dagtemperaturen - var i genom
snitt 0,7°C vid oljeuppvärmt hus och 0,5°C vid eluppvärm
da hus. Motsvarande tal 'utan reglering1,dvs manuell shuntregiering resp radiatortermostater var 2,5°C resp 1,1°C.
Vid stickprovsmässiga intervjuer med husägarna framkom, att de upplevde reglerutrustningen som en stor positiv tillgång utöver energivinsten, framför allt för att man erhöll
- en behaglig nattemperatur - en jämn temperatur på dagen
Ar det lönande för den enskilde att installera regler- systemet?^ Frågan är svår att besvara generellt men ut- ë^^ride fran de kostnader som drabbade de i vårt försök deltagande husen kan vi göra följande kalkyl
Olj eupp värmt hu s
Energipris = 900 kr/m3 olja = 12,8 öre/kWh Energibesparing 12 kWh/dygn under ca 250 dagar
= 3 000 kWh/år i kr räknat = 384 kr/år Apparatkostnad = ca 2 500 kr
Montagekostnad = ca 1 000 kr (genomsnittspris) Summa kostnad = 3 500 kr
Energisparbidrag ca 875 kr Netto kostnad = 2 625 kr
Ränta^pa eget kapital (om man ej tagit energi- sparlån utan bara bidraget)
2 2.1
Eluppvärmt hus
Energipris = 15 öre/kWh
Energibesparing 7 kWh/dygn under
= 1 750 kWh/år eller 262 kr/år Apparatkostnad = 2 700 kr Montagekostnad = 1 650 kr Summa kostnader = 4 350 kr Energisparbidrag = 945 kr Nettokostnad = 3 405 kr
250 dagar 2.2
9
2.3 Ränta på eget kapital Com man ej tagit ener- gisparlån utan bara bidraget)
= 262 • ^ = 7,7%
3 405
Hur stor andel är utegivarens förtjänst och hur stor andel är tidstyrningens ( = natt-temperatursänkning)?
Vi har ej kunnat särskilja dessa två faktorer bero
ende på att
- Reglersystemen är så gjorda att funktionen 'natt- temperatursänkning' och 'effektens utetemperatur
beroende' är intimt kopplade med varandra.
- Det ingick i premisserna, att vi skulle undersöka reglersystemen med de 'finesser' som ingick i dem.
Dock har vi kunnat belysa frågan något:
Natt-temperatursänkningen betyder mer än vad man teoretiskt har beräknat den till. Detta beror på att huset därvid fungerar som lager för solenergi.
Dessutom får man en möjlighet att bekvämt koppla om manuellt till natt-temperatur när man åker bort. En sådan faktor får man inte reda på, av naturliga skäl, i en undersökning av genomförd art.
Enbart tidstyrningen kan dock ej medföra de vinster, som ovan angivits. Det är trots allt den noggranna temperaturregleringen som möjliggjort tidstyrningens goda effekt.
I eluppvärmda hus var temperaturvariationen 1,1°C vid 'manuéll' reglering. Om man inför tidstyrning utan utetemperaturgiväre kommer den tillförda effek
ten (speciellt på morgonen vid omkoppling från natt till dagtemperatur) att bli upp till 3 å 4 gånger mer än erforderligt med hänsyn till utetemperaturen.
Alla element kopplas ju då till med full effekt!
Temperaturvariationen kommer då att bli minst lika stor (om inte större) som natt-temperatursänkningen.
Under sådana omständigheter får man varken komfort
mässiga fördelar eller energivinst med tidstyrning.
Slutsatsen blir sålunda, att man gör en energivinst och når komfortmässiga fördelar med tidstyrning endast i kombination med noggrann temperaturregle
ring i kombination med utetemperaturgivare. En fördel med utetemperaturgivare är också att man ej får
onödig överförbrukning vid öppna fönster o dyligt.
Mätmetodens tillförlitlighet har varit bättre än beräknat. 1 de oljeuppvärmda husen hade vi ett fel i medelvärdet för skillnaden i oljeförbrukning s=0,4 kWh/dygn medan det beräknade felet låg på s=2,3 kWh/
dygn. Motsvarande fel i Skellefteå var s= 1,2 kWh/
dygn resp s= 2,3 kWh/dygn. Mätmetoden är uppenbarli
gen mycket lämplig for mätning av allehanda margi
naleffekter såsom värmeväxlare, reflektorer bakom radiatorer, avgasspjäll för pannor etc.
Stor vikt har lagts ner vid att följa temperaturen i varje hus hela tiden och med stor precision (bättre än 0,2°C).
10
3 UNDERSÖKNINGEN - HUR VI GENOMFÖRDE DEN
Ett antal villor valdes ut, i grupper om två, fyra eller tio likadana, enligt följande
3.1 Tio villor i Stenbäcken, Kalix
Fyra villor i Hedensbyn, Skellefteå Fyra villor på Moröbacke, Skellefteå
I varje villa inmonterades en reglerutrustning inne
hållande, utetemperaturgivare, reglercentral samt ef
fektstyrdon, för villorna i Kalix (oljeuppvärmda) en shuntmotor,för de eluppvärmda husen tyristorstyrdon Två likadana och ur klimatsynpunkt likbelägna villor jämfördes med varandra med avseende på energiförbruk
ning. För att få grepp om så många störfaktorer som möjligt, uppmättes, förutom energiförbrukningen,_även vattenförbrukningen, elförbrukning (vid uppvärmning med olja) ,vind (meteorologdata) samt sol (meteorolog- data).
I varje hus monterades in temperaturmätutrustning, minst två givare/hus, fig 3
Dessutom uppmättes utetemperaturen
I Kalix kontrollerades även ventilationen i husen.
För att få ett noggrannt värde på oljeförbrukningen, kalibrerades oljetankarnas nivåmätare mot oljebilens volymmätare för olja.
Mätvärdena för temperatur avlästes automatiskt 1 gång/
timme med en datalogger.
Tre serier försök genomfördes. En serie å fyra två
veckors perioder för villorna i Kalix (endast fyra villor vid 4:e perioden). Två serier å tre resp fyra två-veckors perioder för villorna i Skellefteå.
Vid varje periods början kopplades hälften av regler- utrustningen ur och i dessa hus reglerades temperaturen som tidigare (då man ej hade överordnad reglerutrust
ning). Två ur klimatsynpunkt och byggnadstekniskt li
kadana hus jämfördes med varandra ur energiförbruk- ningssynpunkt. I dessa två hus hade alltid det ena hu
set reglersystemet inkopplat och det andra urkopplat.
Efter varje två-veckors period kopplades reglerutrust- ningen om.
I enlighet med schemat i fig 4 beräknades sedan be
sparingseffekten. I ref 2, ref 3 och ref 4 redovisas försöksresultaten närmare, liksom sättet att beräkna energispareffekten och korrektion för medeltemperatur- variationen mellan husen och perioderna.
DessahusjämfördesmapenergiförbrukningDessahusjämfördesmapenergiförbrukning
11
Tid
<1) P
U) p P P
fÖ rd fö
CO rH rH rH st
ft ft ft
(D ft ft ft CO
•—l O O O P
bO ft X y; K L
<1) p u c
ft M M
Q)
P -F
co p P P J
>> fÖ fö fÖ
10 rH 1—1 rH CO
ft ft ft
<D ft ft ft CO
i—i O o O p
bO .y X K
O P P p
ft M p)
BQ)
Pco
>ï cop
<u
i—i
bOQ) ft
P fÖ
i—I ft ft
ft O p>p
p fö i—I ft ft O
ft P
p r—Ifö P<
ftO ftp p>
0)
pCO P P P rd---
>ï fÖ fÖ fö
CO rH rH 1—1 rH
ft (X ft
0) ft ft ft CO
rH O O o P
bû ft y; K i_
0) P U P
ft M p) Pi
M
M M
M M H
XJ XJ XJ
O O O
•H
p Sh
CD 0) a)
ft ft ft
co P rP
Q)
•r~t PfÖ
>
•H
PbO bO
oo
PP
•HbO
ft
PP PfÖ PO) ft
<u p
>
fö bO
•HC
C
:fÖp
OO
OJ
o
Noggrannhet
12
co
TUCD
P
:0Mh B :rd rd
•n G TU
CO
CD T)P
.‘O
4h
:rd Tl e
•n G TU
TU bQ O G
•H G X P-
3 CO
G TU n -H
CO G co G s* -t-1
G Tl G Tl :0
,C G rC G 4h O
rd rd •H -n
Tl > rd > hO P
CO CO O
CO TU co TU (L) >
<U Q) Cl) <1) C
Q B Q B W -H
P P P P
(1) O) CD CD
G e B B
Q) P 0) CD P <D
P T) -P P rd P M
CO P co -P CO rH CO P M
>> P >> rd >» P >> rd M
co Gu CO rH co P CO P
G O G P G O G P TU
Cl) X 0) P <D X CD P O
rH G rH O P G P O •H
b0®rd bOX bO°n) bOX G
Q) G 0) G CD G CD G CD
P P P M P P P P P
4-» p> P P
0) 0) CD CD
£ e Ë e
Q) CD P CD CD P
P P rd P P rd
CO p CO rH C0 P CO P M
>> T) >> P rd >> P M
CO i—1 CO P CO rH co p
G P G O G P G O TU
O) p CD X 0) P CD X O
rH O rH G rH O P G •H
bOX b0°rd box bO°rd G
Q) G CD G CD G CD G CD
« P P P P M P P P
P ■P P P
0) CD CD CD TU
e e B B •H
CD P CD CD P 0) E-
P rd -P P rd P
CO rH CO -P C0 rH co P i
>Ï P rd >1 P >> rd P
co G. CO rH co P CO P
G O G P G O G P TU
CD X CD P CD X 0) P O
rH G rH O rH c P O •H
bO°rd bOX bû°rd bOX G
<ü G CD G CD G CD G 0)
P P P M X P P M P
CO CO CO CO P CM CO Zt
cy O' O' O'
CM CM CM CM f—I CM CO .3"
cy o' o' cr
o o o o
TU
•H
CO
Cl)e
go
4h
CM
OCM
CO CM
O
O
+ CM + CM
i—I
OCM
I I Oi—I
CM
OCM
Il II
iH CM
O O
<7 <1
♦H CM co H- i—1 CM co •H- >
CO CO co CO co CO co CO CO
3 73 73 G 73 73 73 3
P X X P X X X P O Figur4 Beräkningaveffektenavenöverordnadregulator,ändringienergiförbrukning/period genomattinföraöverordnadreglering.
Tabell 1-3 visar energi- och vattenförbrukningarna i respektive hus och försöksserie. De utgör grunden för beräkningarna (enligt figur 4) som är samman
ställda i tabell 4.
Tabell 5-8 visar stickprovsmässig uppmätning av tem
peraturer vid golv, brösthöjd och tak i några av hu
sen.
Figur 5-10 visar ett slumpmässigt urval av exempel på hur temperaturen varierar i husen med och 'utan' reglering.
Fullständig dokumentation av mätningarna finns i ref 1-3.
Bilaga 1 och 2 ger journalisternas syn på vad villa
ägarna tyckte om reglerutrustningen.
14
i—1 O CT) CD LD
rH CM r» ** *
\ i—i O CD CO
r- \ CD CD CD CM
CM CM CM CM
* •
co r- CO O CD r—1 CM CD H- CD
r' r' ** r r' r-
rH ^ CO CO CO CD r- CD r- co H- CO
\ r- CD r- LD CD r- CO co H- LD zt
rH rH 1—1 1—1 1—1
• • •
1
o r- zt CD CD 1—1 LD CM LD CD co
«—1 i—1 r' r' ** r. **
\ rH co Zt LD r- zt CD r- CD r- zt
O ">*. o- LD C- CD O CD C"~ r- zt CM i—! i—1 r—1 1—1
• •
V-X
O CD CO LD CM r~- CM co CD CM CM
rö O ,H
•r~> rH ^ rH CM LD i—1 CD O CM rH rH CO
i—1 O >J Zt CM co zt CD H* CM CO CO
O CD CM H i—1 H 1—1 f—1 rH
• • •
i—1 rH CM
rH LD CD r- CD
f- N. bO
£ -
£ *r“>
1 rH M i—1
rH rH P O
rH ^ r-~ r~- CD CD o CD C"- r- r- CD Pi
M r- rQ £h
co «H P. CD.
:0 P
4h *H
1 £ i—1
o CD
I—1 1—1 P .rj-
f—«, CD CD r- CD r-- Zt r- CD co t"- P
CO o \ rö H-l
E CM CO >
£ Ü rö
0) 1 O O £
P o rH Pi
P rH ^ r-~ CD LD CM r- CD CD •—1 CD CO 1 fÖ
rö \ o i—1 i—1 rH bO
> CD CM CD £
•H Q
bO co
Q ^Ö
•H rH
rH ^ zt Zt LD zt CM CD CO CD CM CM C >
"v. |>- zt co O CM CO O o O Zt CO rö
CO rH CM CM CM CO CM CM H- CO CO CO P
p« • rö rQ (Ö -O
1 U £ rH
O :0 Pi *H
rH rH 4h <D X
M rH Zt CD r"- LD CD CO LD CM 00 (D P œ
O \ o rH CO CM CM CD co CD CD CO •n O C
CM CO CM CM CM CO CM 1—1 co CM CT) co i—1 •H Q)
O (D (D
s > cx-ö
1 O rö p
v_x O rH :iü -H
rH \ O O rH CM zt Zt CD C"- O zt bO e
1—1 \ O rH O i—1 CD CO CD LD CO LD £ P
w CD CM CM CM CM CO 1—1 CM CM CM CO CO •H rö (D
^ .c
bO i—1 >> c
£ i—1 •n c
^Ö fö
C P a> k
co rO bO
P c bO
u £ rö U o
rQ Ë dl c
co 1 g TJ P
:0 P J rö C :rti
K * rH CM CO zt LD CD co CD O CO 3 S
j rH
P< ii 0)
.Q
<0
H
Reglersystemetinkopplat
15
oo e
cn C ro
(1) L g P ,Q
P P CD ao CD CM
LO fö Æ)
> P CO r- OO CD
i—1 L
jQ r- oo zt
1—1 u
lO -C CM r- CO CO
M p 3: o LO 1—1 CO
M 1—t -X -=f 1—1 1—1 OO
M w CM CM CM rH
'O O
•H o X X
CD
Cu X X
CD
r- c
CD U CO
P ,Q B o
P P O CO cn
cd :0 *» * lO r—1
1
> 4H CD r-~ i—1 LO
c- CM
P
\ P CD zt LO CD
CO L ** ■ **
CM tO ^ CO rH 1—1 i—1
1*h it; CD r— CM OO
M rH 2 CD OO CD
M w •* CM CM CM i—1
T>
O t*
•H o X X
CD
a, X X
CO c
CD P co
B
r-~ P P zt O CM
i P P •* ** **
CM uJ ® CO 1 t>- CO rH > P 1—1
\ CM
1 L
CM Ä CM CO CO
i—1 u «N ON #*
\ -O CD CO CO
zt s»-
1-1 J*:
r-~ CD lO CO
i—i CO CD CD 1—1
w CM CM CM CM
•o
o o X X
L<D
o, X X
rH CM CO n-
w CD w Ui
3 p p 3
tc cc rc k
CO
c e
CD P P .Q P P
fö :0
> 4h
t— cd t"- i—1 O CD CD CD 1—1
L
rQ CD CO CD O
L
:0 rn St t"- LD CD 4h£ LO CD LD CO
rH *5 CD LO CD CD CM CM CM rH
o X X
ps X X
CDr-
\CM
CD1 i—1 CM CO Zt
\ U) Ui 10 Ui
3 3 O P
a: x k x
w3
rC
«Ü Ë
=ftf
>
ÇX (X 2
I—I
&) ^
>
•H MI
C M
<D 4-» $H P CD
fö P.
> w
,C cr>
O r-~
O ICM rH \
a) oo orö CD
> i P nj 4h
co a) hOt— rH C I rH
•H <M CD
X 00 CH^
3 J-
^ H (fl ,Q P H
p "O «Ö H
:0 -H H hHPnOPi
a)
H«13
Husregleratmedvanligatermostater Husregleratmedreglersystemet
16
CO c e o u
4-> .Q rH CM cn O
■P Ch » •* » #»
<0 SO CD CO cn
> *M rH
,QPi cn r» LO LO
Pi •» #* #* •»
aD CD CM St LO
<p £ CVJ rH rH CO r- CO LO H=f
W -X rH rH rH rH
P<
O X X
(K X X
co c e CD U
+J .Q CO iO cn CO
+-* p. t»' ** **
n) X) CD UD CM cn
p» *H rH rH
■QPi »O rî- OO LO
Pi •» •* •» •*
3D 04 OO LO co
CO o- CM CM
CD CM CD O
w 2 CM rH CM CM
O X X
P5 X X
C CD £«
4-» .Q
4-* U (O CD to CD
fd ** **
:> «h e cr> CO LO cn
Ph
JQ cn CM LO o
Pi •» •* •».
3D TO CO rî-
*P .C cn rH LO CD
rH ^ lO CD CO CO
w .x CM CM CM CM
PSO X X
« X X
rH CM CO CT
to CO m (0
P 3 3 3
ta se se S3
# fd
CO CP
p G)
jo:
rö D
'O 4-**d
£ •H
u T3
3d fd
> P Ofl(X *H 4-»
p <D
rH U B
0) M CD Q) M 4-* 4-*
•H M fd co 1 4J >3 C M co co
CD O P
4-> P e cd 4-> CD £» rH
*d P, CD bO
> ^ 4-* CD
x: cn b
TJ O r- CD •O O 1 B CD
to E
rH M 4J o io «a
rH O
> -F
<d I 4h bOcn r—I o) Ct'rH -H I fl) Cray
.XX to
;} in ••
P i-l to
•Q -P P< -o ta O-HH Cm fi Ph
it) -P U it
fl) c<
i—! fl>
bOr-t fl) bO P fl) to P.
3 to SC 3
II 3;
II PSo ps
co
Tabell
17
X 0 fö rQ
G -H
X x3 P I Pt 0 -H rQ bû fd P
•H > :0 P P P P (U fö Pt Pt G G Pu O :0 0 bû
CQ 0 CD P P rG 5 X
P bO
>) CM X)
rC ,X
G P bû
* >, O XJ
•—I \
rG
G lo bû
•* >) st XJ
,P .X co bû G
* >>
r- x) 1
1 ,x
P P XJ p
0 P 1 S. i i 1 CD
P ,P bO i—1 o P -H d)
P P P O CD o [-■ x) o o X P P CD
fd :0 -rH CD CD XfMO\ CO LO \ fd fd P
> P P CM CO X st r-i P CM CO —1 P g <u bû O M
bû \ \ bû P -H
XJ P P ^ P ''V. M O P >
fd i -h 3 X 3 p P C flJ >
O* .r-i Cl ,X P 3 P fd
y bû fd y d) 1 »H O O O
:rd p Pt CT) p CM P P G p d) o o O
•» bû bû o bû co bû M +-> 13 LO LO
(U P fl) o >, CM >, •* >■ ~ >) d) d) d) ** r'
CQ 0 rQ P XJ r~i X co X C" X « Æ s CD o O
i—1
i—1 CM LO 1
P P \ \ \ p d)
X P r-- CO CT) LO P CD
P :fd 1 r- 1—1 fd i—i i—i
P B 1 CM 1 1 P P d)
Pt o co P co CO bû d) P
XJ P P C"~ M r- \ M 3 -rH
•H :0 \ CT) st CT) LO o p >
b-i P CO i—1 i—1 rH CM C <0 >
peu O O O
P 1 0 O O O
1 bû P X LO CM 1—1
P bû CM CO CO 0 0 0 O'
P G P5 X 2 CM i—1 1—1
bû bû bû
d) P •H •H •H
P P p P P 1
.bû cd •H
d) P d) eu d) bû
y p CD CD CD P
0 bû d) - H P
d) <u rH fd dv°
e -p rd fd Pt LO dP dp
P CD ■n P CD *» CO co
:rd >) i—1 i—! i—1 O 0 LO ** **
> CD O 0 d) p p 1—1 LO H-
\ X Pp X
d) fd i p X
XJ P P :fd X
P X X m
d) :rd 0 P df> dP dP
O P P p: CM CD LO
p 0 P 0 O' O' O'
1—1 fö
CQ 0 P H" CM CM LO
1
LO LO
1 Pt
P CD P P
< .e CM CM CM g
0 P O
O O
CD bû 0 O LO O
P p CM CM P O p i—1
P :rd e e O P 6 X o 1 1
P d) C~" fd o
> P CM C L <*> P «H CO fd Pt p
rd rd v e
P P rH P 1 rH 1 1
Pt >1 P st Ph rH CD p, LO O CD r-\
>> O O co C :<d H P LO P P X
Eh P CO P W ^ CM H H H P bû ■c
•H >> p .s
CD s
x
e u CO s
fd O rQ LO O' X
t-f U) G P ** LO
p p o 0 :0 CT) r- st
< p 1—1 st st CO CD P c-' P CT)
«rd ord »id •rd ord
d) d) d) d) M 0 0 0
P P P M P P P
P >H H p P P P
3Ö d) M (d M d) O 3d 0 0 M
p X p i—1 i—1 p X i—1 M P H
CD 1—1 rH r-i H CD •H i—1 P
P 1—I d) d) d) P P 0 0
ad fd :fd 0 ,X ,X
33 co CO co s: 5*5 CO CO
P d) -H P fÔ
>
ord Pt bû G
•H G
M G
U rQ P :0P
U
<D e p 0)
p rd
P rd G M :rd Pt CD rQ
bûrC G 3
•H X G y o :0 cm
CD P°rd 0 Pt XJ
II bû G G •H G G P ^ fd G P. Pt bûrP bû Pt O :0 G P Pt G 0 d) 6 Pt G d) d)
•r~> P P P P
fd
O d) Pt d) p
O B Pt Pt fd fd
Pt
G
bû
•H P P
bû
•H
i—i G XJ d)
fd cH bû
Pt P Pt-H O G y -h
G CD
«rd P P Pt P P
P
G U d) d) bû bOP P P bû H -H d) G U U
y d) P P XJ P bû fd rQ Q) G P P X :0 P P d) O
d) XJ P
•n fd d) rH P >
O XJ :0 P ord O XJ
Pt P d) d) S d) >
X:o «i P ^ d) » tn 0 -H
•H rG P fd
•H ►>
P > CD
X X X
« H H
> rH fd fd d) B
P O XJ p -P tu cd P S S <
✓~N X X X
st
fÔ P E-tCO
2-06
[anställningavmätresultat
