Örebro universitet Örebro University
Institutionen för naturvetenskap och teknik School of Science and Technology
701 82 Örebro SE-701 82 Örebro, Sweden
Examensarbete 15 högskolepoäng C-nivå
EN JÄMFÖRELSE MELLAN
MADAGASKAR OCH SVERIGE
Lagar, regler och säkerhet Mikael Bdaoui och Nafisa Mustaf Cali Byggingenjörsprogrammet 180 högskolepoäng
Örebro vårterminen 2020
Examinator: Amir Sattari
THE DIFFERENCE IN LAWS AND RULES BETWEEN MADAGASCAR AND SWEDEN A comparison between an industrialized- and developing country
1
Förord
Detta examensarbete omfattar 15 högskolepoäng och utfördes på Örebro Universitet inom utbildningen för högskoleingenjör, byggteknik. Arbetet har tagits fram i samarbete med Sweco AB samt The Green Lion.
Vi vill tacka Dino Chauhan på The Green Lion för att ha varit med och bidragit med information om Madagaskar, Nosy Be som behövdes för att slutföra arbetet. Vi vill även tacka Rayyan Haddad och Esra Raof på Sweco AB som varit med och bidragit till detta arbete.
Ett stort tack till vår handledare Anders Lindén som har hjälpt oss genom arbetsgången med sin handledning och kommentarer på arbetet.
Örebro, 2020 Nafisa Mustaf Cali Mikael Bdaoui
2
Innehållsförteckning
Förord ... 1 Innehållsförteckning ... 2 Sammanfattning ... 4 Abstract ... 5 1 Inledning ... 6 1.1 Bakgrund ... 6 1.2 Syfte ... 6 1.2.1 Frågeställningar ... 6 1.3 Avgränsning ... 6 2 Metod ... 72.1 Litteratur- och Internetstudier ... 7
2.2 Diskussioner & Intervjuer ... 7
2.3 Reseskildring från Madagaskar ... 7 3 Teori ... 8 3.1 Sverige ... 8 3.1.1 Lagar i Sverige ... 9 3.1.2 Byggprocessen ... 10 3.1.2.1 Svenska arbetsplatsen ... 10 3.1.2.2 Tidsplanering ... 10 3.1.3 Säkerhet ... 10 3.1.3.1 Arbetsmiljölagen, AML ... 11 3.2 Madagaskar ... 12
3.2.1 Lagar i Madagaskar, Nosy Be ... 14
3.2.2 Byggprocessen ... 15
4 Resultat och analys ... 18
4.1 Intervju med Esra Raof, Sweco ... 18
4.2 Jämförelse mellan Sverige och Madagaskar ... 19
5 Diskussion/ Slutsats ... 19
5.1 Diskussion ... 19
5.2 Slutsats ... 20
6 Referenser ... 21
7 Bilagor ... 22
3
Bilaga B, Reseskildring, skriven av: Nafisa Mustaf Cali ... 23 Bilaga C, Allmänna bilder från Madagaskar ... 29
4
Sammanfattning
Alla länder har olika lagar och regler inom byggbranschen. Dessa lagar och regler sätter en grund till hur ett samhälle ser ut och är strukturerat. Det finns olika faktorer till varför vissa länder har mer lagar och regler medan andra har mindre. Genom att studera ett land som Sverige med Madagaskar kan man se tydliga skillnader inom lagar och regler. Studien kommer att undersöka de skillnader som finns samt om de lagar och regler som skiljer sig åt är till en fördel eller nackdel.
Syftet med denna studie är att jämföra ett U-land och ett i land när det kommer till lagar och regler. I detta fall Madagaskar och Sverige.
Studien kommer att baseras på intervjuer, litterära studier och en reseskildring. En jämförelse med ett annat land, i detta fall Madagaskar, som har en stor skillnad på struktur, säkerhet och process kommer även att undersökas och jämföras med Sverige. Informationen om Madagaskar kommer baseras på en reseskildring som skrivits utifrån en resa som gjordes.
Länder som har en stor skillnad från Sveriges byråkrati kommer att jämföras och studeras. I och med att det finns många lagar och regler så har även dessa avgränsats till det som är relevant för denna studie.
Studien visar att den byggprocess som Sverige har är mer omfattande och tar längre tid än vad det gör i Madagaskar. Ett samhälle fungerar utan en omfattande byggprocess men då kommer
hållfastheten att kompromissas.
Säkerheten på arbetsplatsen i respektive länder skiljer sig åt, där Sverige har fler lagar och regler angående arbetarnas säkerhet. Genom att ha fler lagar och regler angående säkerheten, kan arbetsplatsolyckor minskas samt att ohälsa förebyggs.
Keywords: Madagaskar, Sverige, säkerhet, lagar och regler, i-land, u-land, skillnad byggande, reseskildring
5
Abstract
Every country have different laws and rules regarding construction work. These laws and rules are a foundation of how the structure in a country is.
There is many reasons why some countries have more laws and rules than others. By studying a country like Sweden and compare it with Madagascar will show distinct differences when it comes to laws and rules. This study will examine the differences that exist and analyze whether the laws and rules that differs are at an advantage or a disadvantage.
The purpose of this study is to compare an industrialized- and a developing country regarding laws and rules. In this case Madagascar and Sweden.
This study is based on interviews, literature, and a travel book from a trip to Madagascar. The reason why Madagascar was chosen is because Madagascar has significant difference between structure and security. The information regarding Madagascar is based on a travel book that was written from a journey in the respective country.
Countries that have similar structures and laws like Sweden are not included in this study. Since there are many laws and rules in Sweden, there will be a limitation to what laws and rules that will be applied in this study.
This study shows that laws and rules are a contributing aspect to a structured, sustainable, functional building and indicates that the construction process in Sweden takes more time than what it does in Madagascar. This study also proves that a community can work without many laws and rules, however the solidity will be compromised. The safety in workplace in each country differs, with Sweden having more laws and rules regarding works safety. By having more laws and rules regarding safety leads to fewer accidents to occur as well as preventing ill-health.
6
1 Inledning
Alla länder har annorlunda samhällen. Det kan till exempel bero på arkitekturen, kulturen eller till och med miljön. Det finns många anledningar till varför ett samhälle i ett land inte ser ut som Sveriges. Hur ser det ut när det kommer till byggbranschen?
En studie har gjorts där Madagaskar, Nosy Be och Sverige studerats och jämförts när det kommer till lagar, regler samt arbetsmiljö. Det är intressant att undersöka vilka stora skillnader det finns mellan ett U-land och ett I-land och hur det påverkar samhället.
1.1 Bakgrund
Om ett hus eller en anläggning skall byggas i Sverige behövs det oftast ett bygglov. Detta innebär att en massa lagar och regler skall upprätthållas och att byggnationen sker under rätt villkor. Kollar man på exempelvis Madagaskar finns det inte lika många lagar och regler.
Jämför man dessa två länder kan man enkelt se att skillnader finns. Vilka skillnader finns det? Hur påverkar det byggbranschen i respektive land?
1.2 Syfte
Syftet med denna undersökning är att studera hur det ser ut i ett U-land, i detta fall, Madagaskar och jämföra det med Sverige. Hur ser det ut i respektive land gällande lagar och regler? Denna fråga är intressant att analysera och grunda en studie på.
1.2.1 Frågeställningar
Frågeställningarna är valda utifrån avgränsningar som beskrivs i nästkommande avsnitt.
Inga ekonomiska faktorer tas med eftersom det är en självklar faktor till en stor och påverkande skillnad mellan dessa två länder. De frågor som då valts som relevanta är följande:
• Hur ser skillnaden ut gällande säkerheten mellan Sverige och Madagaskar? • Hur ser skillnaden ut när det kommer till byggprocess i respektive land?
1.3 Avgränsning
I och med att det finns många lagar och regler i Sverige så har en avgränsning tillämpats där de mest relevanta faktorer tas med. Detta görs för att enkelt kunna begränsa undersökningen och begränsa det till det som är relevant.
En jämförelse med ett U-land såsom Madagaskar kommer att studeras och jämföras med Sverige då skillnaderna mellan länderna är markant. Anledningen till varför Madagaskar valdes är för att en jämförelse med ett U-land är intressant och en volontärs resa ner till Madagaskar har utförts för att få en bättre uppfattning.
7
2 Metod
2.1 Litteratur- och Internetstudier
För att utföra studien på bästa möjliga sätt och få fram ett resultat som är trovärdigt och sant är all fakta baseras från källkritiska och trovärdiga källor. All fakta från internet har granskats och
kontrollerats. Relativ och användbar litteratur har även tagits med under arbetsgången. Nedan beskrivs de litterära studier som använts under arbetsgången:
• Litteratur • Rapporter
• Källkritiska internetsidor
2.2 Diskussioner & Intervjuer
Diskussioner och samtal med andra personer har skrivits ned och tas med till kännedom för rapporten.
För att få en bra förståelse för hur man bygger i Sverige så har även en intervju med Rayyan Haddad, Konstruktör på Sweco upprättats.
För att få en bättre inblick på hur det är att arbeta i Madagaskar, Nosy Be har en intervju med Esra Raos, Sweco AB genomförts då hon också var en volontärarbetare där.
2.3 Reseskildring från Madagaskar
Anteckningar från resan ner till Madagaskar samt bilder som tagits med för att stärka anteckningarna har även bifogats i rapporten under avsnitt “bilagor”. Dessa har även studerats djupare under
arbetets gång. I och med att det inte finns mycket information kring Madagaskar gällande bygg på nätet har Madagaskars ambassadör i Sverige kontaktats. Det var svårt att hitta relativ information, då det inte finns på internet eller i litterära studier. Mycket som skrivits ned i rapporten är baserad på reseskildringen.
8
3 Teori
3.1 Sverige
Sverige har en stabil tillgång på naturresurser. Sand och grus har störst exportering då det utvanns 96 miljoner ton år 2017, därefter kommer timmer med 37 miljoner ton. [1] [2].
Byggnaderna är därför oftast byggda av betong eller trä. Valet varierar beroende på vem som skall bygga och vad byggnaden eller anläggningen har för syfte. Nedan illustreras två typiska byggnader i Sverige betong- och träfasad (Se figur 1 och 2).
Figur 1. Lägenheter med träfasad i Örebro [3]
Figur 2. Lägenheter med betongfasad [4]
Sverige har jämfört med andra länder en mycket låg fattigdom, det är ungefär en procent som lever i allvarlig materiell fattigdom. Dock lever cirka 15 procent idag med en låg ekonomisk standard. [5]. Antalet invånare per kvadratkilometer i Sverige har ökat från 25,4 invånare per kvadratkilometer till 26,1. Dock är det ett glesbefolkat land jämfört med andra länder i EU där befolkningstätheten i de 28 länder som är med i EU är 117,7 invånare per kvadratkilometer. [6].
Byggnadskvalitén i Sverige har en hög standard då den följer lagar och regler som har tagits fram av riksdagen. Genom att följa boverkets byggregler har Sverige kunnat bygga med samma standard i hela landet. Efterkontroller sköts och åtgärder tas itu med omgående, vilket leder till en bra standard även vid de områden som exempelvis byggdes under Miljonprogrammet som genomfördes år 1965-1975.
9
Sveriges BNP (bruttonationalprodukt) låg år 2019, på cirka 502,6 miljarder USD och har under det fjärde kvartalet ökat med 0,2%, jämfört med det föregående kvartalet. Tillväxten året 2019 var med en preliminär siffra 1,2%. [7] Redovisning av Sveriges BNP hänvisas till tabell 1.
Tabell 1. Sveriges BNP 2000-2019 [8]
3.1.1 Lagar i Sverige
Sverige har en byggbransch som omfattas av många lagar, regler och bestämmelser som tas fram av riksdagen.
Plan- och bygglagen (PBL) är en övergripande lag som skall gälla för alla byggen runt om i landet. PBL innehåller föreskrifter om byggtillsyn, detaljplaner, bygglov. Den innehåller även regler om
“svartbyggen”. [9]
Boverket ger ut allmänna råd och föreskrifter. Råd och föreskrifter skiljs åt beroende på vad man ska bygga. De byggen som genomförs ska följa boverkets byggregler (BBR) och dessa förnyades 1 oktober 2019. [10]
I och med att Sverige är med i EU gäller det som kallas för eurokoder. Detta är gemensamma bestämmelser i Europa som ger underlag till standarder för dimensionering och utformning av bärande konstruktioner och anläggningar. Boverket redovisar regler för hur de europeiska konstruktionsstandarder (EKS), ska tillämpas vid dimensionering av byggnader i Sverige. [11]
10
3.1.2 Byggprocessen
Boverket har sammanfattat byggprocessen i 11 steg, från start till slut. Byggprocessen som boverket ger ut skall följas upp av alla byggen som omfattas av en byggprocess.
Ett enkelt sätt att beskriva hela byggprocessen är att dela in den i 3 delar: • Utredning
• Byggprocessen • Förvaltning [12]
Det första som sker är en utredning om det som önskas bygga. Byggherren skickar in sin ansökan som sedan går igenom en rad processer innan ett startbesked kan ges.
Innan klartecknet till startbeskedet upprättas en byggprocess. Där kollar man att alla papper och ritningar är tillräckliga samt godkända, man kollar även att en kontrollansvarig finns med. Eventuella samråd och åtgärdsplaner ses även det över.
Förvaltningsskedet börjar när byggprocessen är avslutad samt att byggprojektet skall vara godkänt. Det är byggherren som ansvarar för förvaltningen av byggnaden där, städning, underhåll och uppvärmning är en del av förvaltningen. I längden kan byggnaden behöva en renovering som även den går under förvaltning.
3.1.2.1 Svenska arbetsplatsen
Ute på bygget läggs mycket tid på regler och lagar som måste tas till hänsyn. Efter att projekteringen är klar kan man börja bygga men innan dess krävs det att arbetsplatsen har en arbetsplatsdisposition, APD, där man placerar de maskiner och material som krävs för bygget.
Arbetsberedning är något som görs tillsammans med de som ska utföra arbetet för att planera och bestämma hur arbetet på byggplatsen skall gå till. Arbetsberedningen kan delas in i 3 delar, 1. Förbered 2. Genomför 3. Avstämningar och uppföljning.
När en förberedning planeras inför arbetet där exempelvis en riskbedömning görs för de arbeten som anses kräva sådan. Material är något som förbereds i god tid innan bygget startar.
Genomförandet av de moment som är planerade och de åtgärdsplaner som skall tas vid som tagits fram av en riskbedömning.
Avstämningar och uppföljning dokumenteras för att se om det som planerats för har gått igenom eller om det måste ske ändringar.
3.1.2.2 Tidsplanering
Tidsplanering är en viktig punkt på byggplatsen då det finns tidskrav från de kontrakt som finns. Detta görs via en god kommunikation mellan olika aktörer men även en väl organiserad planering. Byggets upprättning har olika skeden, vissa av dem kan ske parallellt med andra aktiviteter. Aktiviteter som är kritiska för att andra skeden ska kunna utföras kallas för, kritisk aktivitet. Planering utifrån de kritiska aktiviteterna ger en bättre tidsplan.
Om en kritisk aktivitet på linjen försenas blir hela projektet försenat.[13]
3.1.3 Säkerhet
Sveriges byggbransch har genom åren fått en hel del nya krav inom säkerhet. Detta gäller inte enbart byggarbetarnas säkerhet utan de som även ska använda byggnaden.
11
3.1.3.1 Arbetsmiljölagen, AML
Miljön på arbetsplatsen styrs av AML, men det finns även en annan lag, arbetstidslagen, som bestämmer hur många timmar en arbetstagare får jobba per dygn samt i vilken utsträckning raster får tas.
Syftet med AML är att skapa en bra miljö på arbetsplatsen där man vill förebygga ohälsa och olycksfall. Den som är ansvarig att detta sköts är arbetsgivaren.
Det är arbetsmiljöverket som ger ut föreskrifter som säger hur det skall vara på en arbetsplats. Arbetsmiljöverket specificerar i exempelvis hur buller, farliga ämnen, ensamarbete m.m. ska anpassas på en arbetsplats.[14]
3.1.3.2 Byggnadssäkerhet, anpassning och PBL
Plan- och bygglagstiftningen, PBL, beskriver vilka krav en typ av byggnad skall ha. PBL gäller även för anläggningar, dessa krav gäller vid flyttning, uppförande och ändring av byggnader eller anläggningar. Byggnader och anläggningar ska ha en god säkerhet och ska kunna anpassas till funktionshindrade personer. Brandkrav, ljusinsläpp, ventilation m.m. är viktiga punkter som måste uppfyllas innan en byggnad eller anläggning kan få ett slutbesked. [15]
När ett byggnadsverk upprättas är det viktigt med anpassning till omgivningen. De ansvariga för uppbyggnaden ska se till att omgivningen inte påverkas för omfattande.
3.1.3.3 Utrustning & Verktyg
Skyddsutrustning är ett krav i Sverige, oavsett hur litet eller snabbt arbetet är. Arbetsgivaren är ansvarig att ta fram rätt typ av utrustning och ska se till att eventuella riskområden på arbetsplatsen säkerställs. Materialet som används ska även det vara säkert att använda.
Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren ska undersöka och åtgärda för att se till att
olyckor och ohälsa förebyggs. En regelbunden uppföljning av detta ska ske.
Tillbud och olyckor ska rapporteras till arbetsmiljöverket. Ett tillbud kan innebära att något eller någon har inneburit allvarlig skada för liv eller hälsa.
Olyckor som har orsakat, dödsfall, allvarlig personskada eller om flera arbetstagare har drabbats samtidigt, ska rapporteras.
Den utrustning som används varierar beroende på vilket typ av arbete som ska utföras. Till exempel, har man sele när man jobbar vid höga höjder, skyddshjälm, anpassade skor, varselkläder (klass 3) m.m. [16]
3.1.3.4 Arbetsolyckor
Trots all säkerhet och utrustning sker det, tyvärr, arbetsplatsolyckor som leder till dödsfall. Fallolyckor och olyckor med verktyg och maskiner är den största anledningen till dödsfallen. Det är tre gånger större risk att råka utför någon arbetsskada i byggbranschen än någon annan bransch. [17]
12
3.2 Madagaskar
Madagaskar är en liten ö vid Afrikas kontinent och är världens fjärde största ö efter Grönland, Nya Guinea och Borneo. Enligt statistiken är Madagaskar ett av världens fattigaste länder då 7 av 10 malagasser lever i fattigdom [18].
Under år 2019 hade Madagaskar enligt statistik en genomsnittlig befolkningstäthet på 45 invånare per km2 [19]. Befolkningstätheten varierar från 130 invånare per km2 i de centrala områdena till 2 invånare per km2 längst landets västkust. Befolkningen var dock ojämnt fördelad över landet på grund av dess topografiska och ekologiska förutsättningar. Under samma år bodde 37 % av befolkningen i städer och resterande ute i landet/byar. Huvudstaden i Madagaskar, Antananarivo, har 2 160 000 invånare (2019) och hela landet har ungefär 26,3 miljoner invånare totalt (2019) [20]. Byggnaderna i Madagaskar består mestadels utav organiskt material. De utnyttjar sina naturliga resurser till fullo såsom trä, bambu och löv. De har även konstruktioner gjorda av betong och cement och väldigt få konstruktioner av stål. Dessa material utvinns från deras gruvor och tillverkas för att bygga i de “rikare” områdena. Nedan illustreras tre vanliga byggnader i staden Nosy Be för att tydliggöra samhällsklyftorna som finns i staden (Se figur 3,4 och 5).
13
Figur 4. Ett typiskt hus för invånare i staden Nosy Be som även säljer tjänster. Fotograf: Nafisa Mustaf Cali, Tagen: 2019-07-02
Figur 5. Ett hotell nära stranden bredvid centrala Nosy Be, Fotograf: Nafisa Mustaf Cali, Tagen: 2019-07-02
Som tidigare nämnt är Madagaskar ett av världens fattigaste land. Redovisning av Madagaskars BNP per invånare hänvisas till tabell 2.(2018) [21].
14
Tabell 2. Madagaskars BNP 1990-2019 [22]
Madagaskars BNP låg år 2018 på 11,9 miljarder USD och BNP tillväxten låg på 4,6 % samma år. [22] Tabell 3 beskriver en jämförelse på BNP per invånare mellan Madagaskar och Sverige för att illustrera den kraftiga skillnaden i ekonomin hos länderna.
Tabell 3. Jämförelse mellan Sverige och Madagaskar enligt BNP [22]
3.2.1 Lagar i Madagaskar, Nosy Be
När det kommer till lagar kring byggnation i Nosy Be så finns det inga konkreta krav och regler som måste följas. Till skillnad från Sverige som har massa krav som ställs vid byggnation så hade staden i Madagaskar nästan inget.
15
3.2.2 Byggprocessen
Gällande byggprocessen så hade denna stad inget som liknade Sveriges byggprocess. Tidigare förklarades del av Sveriges byggprocess och utifrån det kan byggprocessen konstateras väldigt omfattande och utförligt innan påbörjad byggnation. I Madagaskar, Nosy Be finns ingen sådan byggprocess utan det är mer eller mindre att byggherren tar kontakt med någon kunnig inom bygg som kommer agera som en totalentreprenör som då tar hand om projekteringen och produktionen. I och med att utbildning är väldigt begränsad i landet så utgår entreprenören från personliga
erfarenheter och kunskap. Entreprenören tar i sin tur kontakt med personer som hjälper till i denna process och dessa personer har i sin tur egna kunskaper som kan vara en bidragande faktor och stöd till projektet. Entreprenören tar även kontakt med olika volontärorganisationer som då bidrar med ett antal volontärer som hjälper till under produktionens gång.
Trots att det inte finns samma kontroll gällande byggprocess som Sverige har, så fungerar
samhället fortfarande i Madagaskar, Nosy Be. Detta beskrivs mer ingående i bilaga B.
3.2.3 Säkerhet
När det kommer till säkerheten skulle Nafisa Mustaf Cali konstatera att det inte finns någon åtgärd för att säkra arbetskraftens säkerhet. Hon menar att när hon arbetade i produktionen för att bygga en lektionssal åt ungdomar på en skola i centrala delen av Nosy Be så arbetade hon utan
skyddsutrustning. Jämför man detta med hur produktionen i Sverige sker så måste arbetskraften i produktionen alltid använda skyddsutrustning oavsett vilken typ av projekt det gäller.Säkerheten i Madagaskar är väldigt begränsad.
Ett exempel för att demonstrera hur minimal säkerheten i Madagaskar är illustreras i figur 6. I figur 6 visas en hiss som används för att lyfta arbetarna så de kan arbeta på taket och på höga höjder.
Figur 6. En hiss gjord av stål och trä på en byggarbetsplats, Fotograf: Nafisa Mustaf Cali, Tagen: 2019-07-04
När det kommer till byggnation så finns det inte heller en struktur kring arbetet. De som arbetar lyssnar på vad entreprenören har att säga och utför arbetet utifrån det. De flesta arbetarna har på sig vanliga skor eller tofflor och arbetar i vardagskläder där vissa har på sig reflexvästar. Detta på grund
16
av att det inte finns en ekonomisk tillgång som gör att man kan köpa skyddsutrustning till arbetskraften och/eller att det är för varmt.
Säkerheten kring konstruktionerna är även diskuterbar. Om man tittar på anslutningsdetaljerna ser man en stor skillnad på hållfastheten i respektive land och detta väcker frågor om huruvida de flesta konstruktioner i Nosy Be har tillräcklig hållfasthet. Nedan illustreras en anslutningsdetalj på en hög arbetsbänk som arbetarna brukar stå på för att jobba på en högre höjd (Se figur 7).
Figur 7. En byggställning på en byggarbetsplats, Fotograf: Nafisa Mustaf Cali, Tagen: 2019-07-04
För övrigt väcker säkerheten i konstruktionerna samt arbetsplatsen många frågor. De har inte som Sverige, ett säkert och strukturerat arbetssätt. De har inget så kallat PBL eller AML vilket är två viktiga och befintliga lagar i Sverige och därför kan det konstateras att säkerheten påverkar resultatet av byggnation på så sätt att det tar längre tid att utföra ett projekt, sämre hållbarhet för vissa konstruktioner samt att risk för skador ökar.
3.2.4.1 Utrustning & Verktyg
Som tidigare nämnts har staden i Madagaskar begränsade möjligheter till säkra och välutrustade redskap. Arbetarna får oftast bära vardagliga kläder och skor som inte är ämnade till produktionen. Detta gäller även redskapen. Tidigare illustrerades en hiss som användes för en produktion i centrala Nosy Be. När Nafisa Mustaf Cali arbetade under produktionen för en lektionssal åt ungdomar som även var lokaliserad i centrala delen av Nosy Be så berättade hon att verktygen som användes för att bygga exempelvis väggarna var enbart ett begränsat antal hammare, handsåg, spik och trämejsel. Även på slutet av hennes tjänstgöring noterade hon även att använda spikar och trämaterial återanvändes eftersom det inte fanns tillgång till nytt material på grund av begränsad ekonomi. Detta är en faktor som säkerligen ifrågasätter konstruktionernas hållfasthet i Nosy Be. Självfallet gäller detta inte överallt då det inte påverkar de invånare som har bättre ekonomiska
förutsättningar. Dock bör man tänka på att skapa en säker miljö för alla ungdomar som studerar där och därför borde krav även ställas för olika projekt för att säkerställa att det inte leder till ökad mortalitet. Figur 8 och 9 visar hur en vanlig arbetsdag i Madagaskar, Nosy Be är och visar även exempel på material som använts.
17 Figur 8. Fotograf: Nafisa Mustaf Cali, Tagen: 2019-07-06
Figur 9. Fotograf: Nafisa Mustaf Cali, Tagen: 2019-07-07
När det kommer till arbetsstrukturen så finns det ingen hävdar Nafisa. Hon och Esra Raof, en volontärarbetare på samma projekt, noterade även att tidplanen blev förskjuten eftersom det inte fanns någon struktur i arbetet. I och med att alla som arbetade fick olika arbetsuppgifter inom samma område så hände det ofta att saker och ting krockade med varandra. Exempelvis:
18
Grupp 1 hanterade installationen av väggens support genom att spika in trämaterial på pelarna. Grupp 2 hanterade installationen av “väggarna” men detta kunde endast ske när väggens support var färdig. I och med att grupp 1 inte var klara så hände det oftast att Grupp 2 fick vänta. Och istället för att låta grupp 2 hjälpa grupp 1 att installera väggens support ville inte den ansvariga på plats låta det ske. Detta ledde till en fördröjning av projektets slut.
En allmän överblick på hur det ser ut i Madagaskar Nosy Be, hänvisas till ”Bilaga C”.
4 Resultat och analys
4.1 Intervju med Esra Raof, Sweco
Hur var det att arbeta i Madagaskar, Nosy Be?
För att få en inblick på hur det var att arbeta i Madagaskar, Nosy Be kontaktades Esra Raof som också arbetar på Sweco AB.
Esra volontärarbetade hos The Green Lion, Construction sommaren 2019. Esra berättade att det var roligt att arbeta där men att den kunde vara påfrestande. Hur kommer det sig?
Enligt Esra så tyckte hon att det inte fanns rätt eller bra verktyg till jobbet. Hon berättade även att det fanns en del kommunikationssvårigheter med arbetsledaren vilket resulterade i att
instruktionerna blev svåra att tolka. Esra nämnde även att det blev en hel del omarbete och väntan på arbetsmaterial då det inte fanns någon struktur på arbetsplatsen.
När det kommer till säkerheten så ansåg hon att det inte fanns något som skyddade arbetarna. De fick ingen skyddsutrustning såsom handskar, hjälm eller reflexväst. Däremot tror hon att på större projekt i Nosy Be, Madagaskar finns det bättre säkerhet. När frågan om hon någonsin skadade sig under tiden hon arbetade så berättade hon att hon fick ont i ryggen men inget som hindrade henne från att göra sina vardagliga rutiner. Däremot om det hade varit tyngre jobb så hade man definitivt skadats sig.
När Esra blev tillfrågad om positiva samt negativa aspekter från hennes tid där svarade hon med att det positiva var erfarenheten hon var med om. Allt hon fick uppleva där var enligt henne något hon skulle vilja göra om. Däremot vad det inga positiva åsikter kring arbetssättet, arbetsmiljön, verktyg och säkerhet. Hon hävdar att på arbetsplatsen hon befann sig på fanns det inga lagar eller regler utan de fick lära sig att såga och spika rätt, men att det inte var ett krav att såga och spika på sättet som arbetsledaren ville.
Vad skulle ha kunnat bli bättre i Madagaskar, Nosy Be?
Enligt Esra Raof så bör det finnas rutiner och struktur på så vis hamnar man inte efter i planeringen. Dessutom bör man införa lagar inom säkerhet för att förhindra skada på arbetsplats.
19
4.2 Jämförelse mellan Sverige och Madagaskar
Som studien nu visar så är det en markant skillnad på Sverige och Madagaskar. Som tidigare nämnts så har studien indikerat att Sverige har en omfattande byråkrati och jämför man detta med
Madagaskar som inte har samma struktur på byggprocess och säkerhet kan man konstatera att strukturen är bättre i Sverige men att samhället fungerar som den gör i Madagaskar utan Sveriges byråkrati. Ett exempel som kan tas upp är arbetsmiljölagen. Madagaskar har inte denna lag och det resulterar i att risken för en arbetsplatsolycka är större där än i Sverige.
I Sverige gör man riskbedömningar för de arbetsområden som anses vara riskfyllda. Detta resulterar i mindre arbetsplatsolyckor och en tryggare arbetsplats. Om man jämför detta med Madagaskar kan man tydligt se att en sådan riskbedömning inte finns, vilket är en bidragande faktor till större risk för arbetsplatsolycka.
Även när det kommer till verktygen och utrustningen så ser man en stor skillnad på kvalitén. Verktygen som används i Sverige är pålitliga och placering av större maskiner bestäms innan ett bygge påbörjas. I Madagaskar, Nosy Be var det ostrukturerat. Verktygen som användes var i begränsat antal och i vissa situationer opassande att använda.
5 Diskussion/ Slutsats
5.1 Diskussion
Efter att ha studerat respektive land kan vi notera att den svenska arbetsmiljön har mycket högre standard än Madagaskar. Detta är på grund av alla lagar och regler som tillämpats på arbetsplatsen. Tidigare nämndes AML som bidrar till en säkrare arbetsmiljö och som även förebygger ohälsa och olycksfall, vilket Madagaskar saknar.
I Nosy Be är risken för skada betydligt högre än i Sverige och det är dels på grund av att det inte finns lika höga krav på skyddsutrustning såsom i Sverige. Det som gör att Sverige har en säkrare
arbetsplats är att vi använder oss utav olika rutiner och regler på arbetsplatsen. Skyddsutrustning är ett krav men även verktygen och de maskiner vi använder oss av är säkra. Som tidigare nämnt var utrustningen I Madagaskar, Nosy Be inte konstruktions säkra. De har inte i samma kvalité som i Sverige och därav ökar risken för skada. Ett annat exempel på en säkrare arbetsplats är att det görs riskbedömningar i Sverige. Riskbedömningar görs där man tar fram de risker som eventuellt kan uppstå på arbetsplatsen, en åtgärdsplan används för att förhindra de risker som tagits fram. För att ge kunskap till arbetstagarna kan de exempelvis bli informerade och i vissa fall gå utbildningar innan de kan utföra en typ av arbete, detta finns inte i Madagaskar.
Sveriges byggprocess innehåller betydligt mer steg och pappersarbeten än Madagaskars. För att få bygglov i Sverige krävs det att alla krav och mål är uppfyllda men i Madagaskar kan i princip vem som helst bygga det som faller byggherren i smaken.
Man kan se att den svenska byggprocessen leder till ett säkrare bygge och konstruktioner som är mer hållfasta. Men efter att ha studerat konstruktionerna i Madagaskar kan man se att det fortfarande går att ha en god uppbyggnad av ett samhälle men där kvalitén brister om man jämför med Sverige. Tidsplanering är ett viktigt steg i den svenska byggbranschen. Man kan se att mycket tid läggs på att ha en så pass effektiv byggtid som möjligt. Det tar även tid att planera en konstruktion innan den uppförs. Tidsplaneringen i Madagaskar är väsentligt mycket kortare då byråkratin inte är lika omfattande och strukturerat som i Sverige.
20
5.2 Slutsats
Nu när jämförelser har dragits mellan respektive land som studerats i denna uppsats så kan frågeställningarna besvaras.
Frågeställningarna besvaras
• Hur ser skillnaden ut gällande säkerheten mellan Sverige och Madagaskar?
Lagar och regler gällande arbetsmiljön är något som denna studie tyder på är bra att ha. Ett bygge kan fortfarande genomföras utan lagar och regler däremot ökar risken för skador och olyckor på arbetsplatsen. Studien visar att risken för arbetsskador och olyckor är större i Madagaskar på grund av brist på lagar och regler.
• Hur ser skillnaden ut när det kommer till byggprocess i respektive land?
Byggprocessen i Sverige är mer omfattande och det tar längre tid att utföra ett projekt. För att få ett godkännande i ett projekt man vill upprätta krävs det att alla krav och mål som ställs blir uppfyllda. I Madagaskar, Nosy Be är deras byråkrati inte alls samma som Sverige. Det ställs alltså inte lika mycket krav på en byggherre i Madagaskar så som det gör i Sverige. Det är mycket som provas i
byggprocessen i Sverige, till exempel framkomlighet, grönyta mm. Denna studie visar att det faktiskt går att ha ett fungerande samhälle utan en massa kontroller. Däremot går det inte att dra slutsatsen att samhället skulle fungera utan lagar och regler i Sverige, bara för att det fungerar i Madagaskar.
21
6 Referenser
[1] https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sverige , Nationalencyklopedin, Sverige, 2020-05-18 [2] https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/miljorakenskaper/pong/statistiknyhet/miljorakenskaper--materialflodesrakenskaper-1998-2017/ , SCB, Den svenska utvinningen av naturresurser ökar kraftigt, 2018-12-12
[3]https://k2a.se/orebro/orebro-2/, 2020-04-07
[4]https://www.hyrenbostad.se/hyresbostad/1062876/1-rums-laegenhet-paa-40-m 2020-04-07
[5] https://fn.se/aktuellt/varldshorisont/fattigdom-i-sverige-finns-det/ , Louise Gårdemyr, Fattigdom
i Sverige – finns det?, 2020-02-27
[6]
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/befolkningstathet-i-sverige/ , SCB, Befolkningstäthet i Sverige, 2020-04-03
[7] https://www.ekonomifakta.se/fakta/ekonomi/tillvaxt/bnp---sverige/ , Fredrik Carlgren,
BNP-Sverige, 2020-02-28
[8]https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/bnp-i-sverige/,
2020-04-07
[9] https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900 , Sveriges riksdags, Plan- och bygglag (2010:900), 2010-07-01
[10] https://www.boverket.se/sv/byggande/regler-for-byggande/ , boverket, Om Boverkets regler för
byggande, 2019-08-07
[11]
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-konstruktionsregler/om-eks/ , Boverket, Om Boverkets konstruktionsregler, EKS, 2020-02-12
[12] Uno Nordstrand, 2008-05-01, Byggprocessen [13] Uno Nordstrand, 2008-05-01, Byggprocessen [14] Uno Nordstrand, 2008-05-01, Byggprocessen
[15]
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/krav-pa-byggnadsverk-tomter-mm/ , Boverket, Krav på byggnadsverk, tomter med mera, 2018-10-08
[16] Uno Nordstrand, 2008-05-01, Byggprocessen
[17] https://www.hallnollan.se/kunskap/statistik/intervju-byggbranschen-sveriges-farligaste-bransch , Håll nollan, Byggbranschen – Sveriges farligaste bransch?, 2019-12-12
[18] https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/madagaskar/sociala-forhallanden/ ,Pia Daleke, Sociala förhållanden, 2020-02-04
[19] https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/madagaskar , Nationalencyklopedin,
Madagaskar, 2020-05-18
[20] https://www.swedenabroad.se/sv/om-utlandet-för-svenska- , Sweden Abroad, Landfakta
Madagaskar, 2020-04-03
[21] https://www.globalis.se/Laender/Madagaskar , Globalis, Madagaskar, 2015-06-24
[22]https://www.globalis.se/Laender/Madagaskar?indicator=BNP%20per%20invånare&id=182,
2020-04-07
[23] Intervju, Rayyan Haddad, Arkitekt, Sweco AB, 2020-04-24 [24] Intervju, Esra Raof, Projektör, Sweco AB, 2020-04-27
22
7 Bilagor
Bilaga A, Intervju med Esra Raof
1. Hur var det att jobba där?Det var definitivt en rolig upplevelse och något som jag skulle göra om fastän det inte var ett säkert jobb. Det var roligt men kämpigt.
2. Upplevde du några svårigheter?
Ja, det fanns en hel del svårigheter. Bland annat att vi varken hade rätt eller bra verktyg. En annan svårighet var kommunikationen med arbetsledaren. Han kunde inte prata engelska, instruktionerna blev då en utmaning. Det var dessutom mycket omarbete och väntan på arbetsmaterial. Det fanns ingen struktur.
3. Vad tyckte du om säkerheten?
Vi hade inget som skyddade oss från en skada sådant som vantar, hjälm, arbetsskor, reflexväst och så vidare. Däremot så tror jag att detta berodde på att vi hade en enkel renovering. På en riktig
arbetsplats där de bygger ett hus eller en väg så tror jag att de har bättre säkerhet. 4. Hur var arbetsmiljön?
Man kan inte förvänta sig en arbetsmiljö och säkerhet som Sverige då Madagaskar fortfarande är under en stor utveckling. Vi arbetade på skolbänkar som var trasiga och ostadiga. Ryggen och händerna gjorde ont efter ett arbetspass. Detta för att vi inte hade rätt material för att utföra jobbet på ett säkert sätt.
5. Skadade du dig under arbetet?
Nej jag skadade inte mig. Visst fick man lite ont i ryggen i slutet av dagen men det var inget som hindrade mig från att göra mina vardagliga rutiner. Hade det varit ett tyngre jobb så tror jag definitivt att man hade skadat sig.
6. Hur var arbetstiderna?
Om jag minns rätt så jobbade vi ifrån 07–16 varje dag med cirka 3 timmars lunch. Sedan hade vi kortare pauser på plats då att såga och spika i 35 graders värme tog på en.
7. Kan du nämna positiva och negativa aspekter från din tid där?
Det positiva med det hela var erfarenheten. Att arbeta på ett sätt som jag aldrig kommer att göra i Sverige samtidigt som jag hjälper de utsatta. Det var dessutom väldigt roligt, då kollegorna var i min ålder.
Det negativa var arbetssättet, arbetsmiljön, verktygen och så vidare. 8. Tycker du att alla lagar och regler vi har i Sverige är nödvändiga?
23
Självklart är det nödvändigt. Det är väldigt viktigt med regler och lagar så man vet inom vilka ramar man ska hålla sig inom. Dessa lagar och regler leder dessutom till färre dödsfall på arbetsplatsen, speciellt inom bygg.
9. Tycker du att det saknades regler/lagar på arbetsplatsen i Madagaskar?
I Madagaskar, på vår arbetsplats så hade vi inga lagar eller regler. Vi fick lära oss hur man ska såga och spika rätt. Men du fick självklart göra det på ett annat sätt.
10. Vad skulle ha kunnat bli bättre i Madagaskar enligt du?
Det som bör förbättras i Madagaskar är att det ska finnas rutiner som man ska följa och förbättra. På så vis så kommer man inte att hamna efter i planeringen. Dessutom så behövs kommunikation mellan arbetsledare och arbetare bli bättre. Man bör dessutom införa lagar inom säkerhet, detta för att man inte ska skada sig.
11. Vad är största skillnaden, skulle du säga, är att jobba här i Sverige och i Madagaskar? Jag har aldrig arbetat som snickare i Sverige men jag skulle nog säga allt. Det är lättare att jämföra Sverige och Norge då vi har många likheter och få olikheter. Madagaskar är inte ett land lika utvecklad som Sverige och därmed blir det väldigt svårt att sätta fingret på den största skillnaden. I Sverige har vi bättre förutsättningar att utföra vårt arbete på ett säkert sätt. Här har vi exempelvis stark säkerhet, regler, maskiner som gör 80 % av jobbet och så vidare.
Bilaga B, Reseskildring, skriven av: Nafisa Mustaf Cali
Reseskildring
Mitt namn är Nafisa Mustaf Cali och jag gjorde en resa ner till Madagaskar sommaren 2019 med en kamrat. Vi hade bestämt oss några månader innan avgångsresa att göra ett volontärsarbete och då valde vi Madagaskar, Nosy Be på grund av dess tropiska och vackra miljöer. När vi såg på
annonseringen att de hade ett volontärsarbete inom bygg och konstruktion blev vi genast
intresserade och då fick jag även en idé om att skriva ner mina upplevelser från denna härliga resa. Notera att alla bilder jag tagit från denna resa är bifogade under avsnitt Bilaga C.
När vi först kom in i landet så var det verkligen inte som jag hade tänk. Flygplatsen var liten och placerad högt upp på ett berg. Det tog cirka 2 timmar för att nå till Nosy Be och det första jag la märke till under hela bilresan dit var hur fantastiskt miljön var. Nästan allt var omringad av vackra bergslag och exotiska träd.
När vi passerade centrala delen av Nosy Be blev jag personligen förvånad av alla byggnader som fanns. Jag visste sedan innan att landet var ett av världens fattigaste länder men kände inte av det förens jag var där personligen och såg hur det låg till. Majoriteten av befolkningen bodde på simpla trähus. Och med simpelt så menar jag verkligen enkel där man direkt kunde se att byggnaderna inte alls skulle klara sig ifall en massiv storm kom. Detta kan jag garantera då det skedde en mindre storm under min vistelse där och många enkla hus som befann sig nära stranden blev förstörda. Däremot fanns det många hållbara byggnader i centrala delen av staden. Många av dessa byggnader liknade de betongkonstruktionerna vi har här. När jag frågade vår guide om detta så berättade han att de som har sådana byggnader är de som har bättre ekonomi jämfört med andra, vilket är förståeligt.
24
När det kommer till byggnaderna i Nosy Be så fanns det några liknelser till Sveriges konstruktioner och en hel del fascinerande konstruktioner som kunde kopplas ihop med de forna stilarna. Hos en del konstruktioner fanns klara tecken på en stil som oftast benämns och används här i Sverige.
Jugendstilen var en stil som kunde förekomma i olika delar av området. Se figur 1.
Figur 1
Fotograf: Nafisa Mustaf Cali, Tagen: 2019-02-07
Sedan finns det även en del fascinerande delar i en konstruktion som redovisas under “bilagor”. Det finns även en stor stålhall som efterliknar många stålhallar här i exempelvis Sverige. Se figur 2.
Och en intressant grej är att i och med att miljön nere i Madagaskar inte alls är samma som Sverige. Utan det är mycket mer varmare och tropiskt så har de inte ett ventilationssystem som Sverige har. Utan de har istället “hål” på byggnaderna (se figur 3) som agerar som ventilation och de som har möjligheten, har även en fläkt inne i huset.
25 Figur 3
För övrigt kan man även påpeka att i landsbygden kunde man se en tydlig metod som användes förr i Sverige. Rutnät Metoden var tydligt ute i byarna utanför och inne i centrala Nosy Be. Se figur 4.
Figur 4 Arbetet
Jag var med och hjälpte till att bygga och renovera ett klassrum till barn på en skola de hade inne i staden. Vi arbetade med enkla verktyg såsom hammare, trämejsel, handsåg och spikar. Vi fick i uppdrag att måla om, ta bort gamla väggar och bygga nya (se figur 5).
26 Figur 5
Hur var det egentligen att arbeta där?
Det var kul att arbeta med andra volontärarbetare från olika delar av världen. Däremot var det fysiskt ansträngande att arbeta dels för att vi exempelvis inte hade lämpliga verktyg att arbeta med. Även kommunikationen blev ett hinder då vår arbetsledare bara kunde prata franska och malagassiska. Som tur hade vi några volontär arbetare som var från Belgien och kunde prata både tyska och franska som underlättade kommunikationen.
Vi fick olika arbetsuppgifter tilldelade till oss såsom måla om väggens nedre sida (betong delen), Såga de långa vägg delarna(se figur 6) till mindre delar, spika in vägg delarna samt lägga upp och spika in avlånga trä delar på befinnande pelare.
27
Det jag först la märke till var hur ostrukturerat arbetet var. Flera gånger under arbetets gång så var vi tvungna att exempelvis göra om målandet på grund av att smuts som alltid uppstod vid installationen av väggarna. Eller att de som exempelvis skötte in spikningen av väggen var tvungna att vänta på de som hade ansvar får träreglarna att bli klara. Personligen tyckte jag att alla borde hålla på med samma arbetsuppgift för att förhindra krock och dubbelarbete.
När det kommer till säkerheten så var det verkligen inte som Sverige. Vi arbetade med våra vardagliga kläder och våra egna skor, vilket ofta var tofflor då miljön där nere var väldigt varmt. Däremot såg jag vissa arbetare på andra byggarbetsplatser hade en reflexväst och hjälm. Dock hade inte alla på den arbetsplatsen någon väst eller hjälm. Under min vistelse var det inga som allvarligt skadade sig. Däremot fick jag lite skråmor och efter varje arbetsplats var jag helt utmattad och kroppen värkte, speciellt armarna då jag fick såga/hamra mycket. Jag och Esra Raof, min resekramrat, diskuterade någon gång under vår vistelse om hur konstruktionen inte skulle klara långsiktigt då vi såg att pelarna som håll upp taket var ”mögligt”. Man kunde slå med hammaren på pelarna vilket i sin tur resulterade till en grop på pelarna. I vissa delar av takets ”fackverk” kunde man även lätt dra bort materialet och skapa hål. Vi nämnde detta till vår arbetsledare men han svara i sin tur med att det inte finns nog med material eller tid för att fixa det.
Figur 7 Säkerhet
Som tidigare nämnt så arbetade vi inte i någon form av skyddsutrustning. En annan grej jag tänkte på var verktygen som användes under bygget. Och då syftar jag inte på handverktyg utan större såsom hissar, stora pallar eller liknande. Jag märkte att dessa verktyg inte konstruktionssäkra. Hissen på en arbetsplats vid centrala delen av Nosy Be såg inte säker ut alls (se figur 8) och på samma ställe såg jag
28
även att folk arbetade på tak i hög höjd utan selen. Även arbetspallarna som användes i en annan byggarbetsplats såg inte säkra ut då anslutningarna till varje del var in spikade konstigt vilket gjorde vissa pallar mer ”rörliga” än andra. Detta fick mig att inse att säkerheten på arbetsplatsen var minimal och inte alls samma som Sverige så vi till exempel AML (arbetsmiljölagen) som vi måste följa vilket ger oss en säkrare arbetsplats. Detta var faktiskt något jag tyckte Madagaskar, Nosy Be
saknade.
Figur 8
Efter att ha volontär arbetat i Madagaskar, Nosy Be så kan jag lätt säga att det var min bästa resa jag gjort hittills. Det var verkligen en helt annan miljö och man fick uppleva så mycket med andra volontär arbetare. Det bästa av allt var att jag fick vara med och hjälpa till för att ge barn en plats att studera på!
29
Bilaga C, Allmänna bilder från Madagaskar
Här presenteras bilder från volontärsarbete i Madagaskar sommaren 2019, Fotograf: Nafisa Mustaf Cali
55
There is currently an epidemic, COVID-19, spreading around the world. The Swedish hospitals are overwhelmed by the situation that is occurring and one of the problems is the lack of intensive care units (ICU). One solution to this problem, would be to temporarily build a hospital in a short time period. However, this would not be possible due to all the laws and rules in Sweden, since all the laws and rules have to be applied and overseen before it is approved. Should this really have to be like this? Are all the laws and rules in Sweden regarding construction work necessary?
The purpose of this study is to test the following hypothesis are liable or not:
Hypothesis A: The laws and rules related to construction work in specific to structure and security is necessary in Sweden.
Hypothesis B: The laws and rules related to construction work in specific to structure and security is not necessary in Sweden.
The result from the interviews that were made, laws and rules regarding structure and building could be overlooked and improved.
