8711070
D)l
D
(S)m
Tom Nordquist
Statisk elektricitet vid
slipning av trä och lack
Förstudie
Trätek
Tom N o r d q u i s t , k o n s u l t
STATISK ELEKTRICITET VID S L I P N I N G AV TRÄ OCH LACK - FÖRSTUDIE TräteknikCentrum Rapport P 8711070 Nyckelord explosion hazard fire hazard furniture manufacture health joineries production management Sander dust sanding seasonal effects static electricity varnishes working conditions Stockholm november 1987
I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Su FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND - PROBLEMOMRÅDE 4 UPPLÄGGNING AV UNDERSÖKNINGEN 5 BASKUNSKAPER OM STATISK ELEKTRICITET 5
L i t t e r a t u r 6 Kontaktuppladdning 6
Sekundär uppladdning 7 Mätning av s t a t i s k e l e k t r i c i t e t 7
STATISK ELEKTRICITET VID TRÄ- OCH LACK5LIPNING 8
ANVÄNDBARA KUNSKAPER FRÄN ANDRA OMRÅDEN 9
RISKER 9 Antändnings- och e x p l o s i o n s r i s k 9 Brännbar l u f t b l a n d n i n g 9 E l e k t r o s t a t i s k uppladdning . 10 Tändfarlig u r l a d d n i n g 10 ökad dammexponering 11 Uppladdning av personalen 11
MÄTMETODER, INSTRUMENT OCH REGISTRERING 12
Fältstyrkemätning 12 Av ledningsmotstånd för l e d a r e 12
Yt- och övergångsmotstånd för i s o l a t o r e r 13
R e l a t i v l u f t f u k t i g h e t 13 Dammalstring, dammspridning och personalens dammexponering 13
Slipmotoreffektmätning 14
Händelseförlopp 14 ELIMINERING AV "SKADLIGA" LADDNINGAR 15
J o r d n i n g 15 M a t e r i a l b y t e n 15 A n t i s t a t i s k a s l i p b a n d 16 Passiva e l i m i n a t o r e r 16 J o n i s e r i n g 17 Walnostat 17 V i l k e n e l i m i n e r i n g s m e t o d är bäst? 18
PROBLEMINVENTERING INOM TRÄINDUSTRIN 19
FORTSATTA STUDIER 21 BILAGOR
FÖRORD
P r o j e k t e t är en förstudie, f i n a n s i e r a d av Arbetarskyddsfonden med p r o j e k t -nummer 83-1130 och 84-1186.
Som r e f e r e n s g r u p p ingår:
K j e l l Hansson M i l d , A r b e t a r s k y d d s s t y r e l s e n , Umeå.
S t a f f a n Krantz, A r b e t a r s k y d d s s t y r e l s e n , Aerosolavd., Solna. P e r t t i K u u s i s t o , A r b e t a r s k y d d s s t y r e l s e n , Aerosolavd., Solna. E r i c von G e r t t e n , E r i c von G e r t t e n AB, Malmö.
T i l l a l l a , som b i d r a g i t med värdefulla kunskaper, synpunkter och m a t e r i a l , framföres e t t varmt t a c k .
Tom Nordquist SAMMANFATTNING
S t a t i s k e l e k t r i c i t e t uppträder o f t a v i d trä- och l a c k s l i p n i n g , särskilt dammexponering, uppladdning och stötar, som vållar obehag, o l y c k s f a l l s r i s -ker och e v e n t u e l l t medicinska r i s k e r . Dammexplosion e l l e r brand kan orsa-kas av s t a t i s k e l e k t r i c i t e t .
I denna förstudie har genom en enkät k a r t l a g t s hur möbel- och snickerifö-r e t a g s e snickerifö-r på s t a t i s k e l e k t snickerifö-r i c i t e t . Näsnickerifö-ra 80 % av de svasnickerifö-rande fösnickerifö-retagen som a r b e t a r med s l i p n i n g har i b l a n d e l l e r regelbundet problem med s t a t i s k e l e k t r i c i t e t , huvudparten v i n t e r t i d . Stötar och uppladdning, som vållar obehag, är d e t dominerande problemet, tätt följt av onormalt mycket damm, som f a s t n a r på personal och a r b e t s s t y c k e n . S l i p a r e och y t b e h a n d l i n g s p e r s o -n a l är de mest drabbade grupper-na.
Kunskap och m a t e r i a l om d e t t a och närliggande områden har i n s a m l a t s genom litteratursökningar och k o n t a k t e r med i n s t i t u t i o n e r och företag. I förstudien r e d o v i s a s d e t t a uppdelat i baskunskaper om s t a t i s k e l e k t r i c i t e t , r i s -ker, mätmetoder, e l i m i n e r i n g och p r o b l e m i n v e n t e r i n g . Dessutom har mätning-ar företagits v i d några företag.
R e s u l t a t e t av förstudien v i s a r , a t t s t a t i s k e l e k t r i c i t e t berör e t t s t o r t a n t a l människor på möbel och s n i c k e r i f a b r i k e r och utsätter dem för r i s -ker. Kunskaperna v i d företagen är r e l a t i v t dåliga i d e t t a ämne och i h u r man åtgärdar problemen.
Som en fortsättning av p r o j e k t e t rekommenderas upprättande av en mobil klimatkammare med mätutrustning för djupare undersökningar följt av u t
4
BAKGRUND -- PROBLEMOMRÅDE
Vid och l a c k s l i p n i n g uppträder s t a t i s k e l e k t r i c i t e t , dels när träp a r t i k l a r n a a v s k i l j s från träytan, d e l s när s l i träp b a n d e t rör s i g mot t r y c k
-b a l k a r , -bord och l i k n a n d e . Dessutom kan a r -b e t s s t y c k e t vara uppladdat från t i d i g a r e o p e r a t i o n e r e l l e r b l i d e t v i d t r a n s p o r t e n genom s l i p m a s k i n e n . 3u lägre l u f t f u k t i g h e t , desto högre b l i r fältstyrkorna. Problemet är särskilt v a n l i g t v i n t e r t i d , när den r e l a t i v a l u f t f u k t i g h e t e n i f a b r i k s l o k a l e r n a p e r i o d v i s l i g g e r pfi mycket låga nivåer. B i l a g a 1 v i s a r några v a n l i g t före-kommande s l i p m a s k i n e r , där man o f t a har problem med s t a t i s k e l e k t r i c i t e t . S t a t i s k e l e k t r i c i t e t v i d trä- och l a c k s l i p n i n g ger negativa e f f e k t e r , så-som:
ökad dammexponering för personalen.
Risk för överslag, som ger dammexplosion e l l e r brand. Risk för o l y c k s f a l l på grund av stötar.
Medicinska r i s k e r från e l e k t r o s t a t i s k a fält, ozon och l i k n a n d e . K v a l i t e t s p r o b l e m och produktionsstörningar.
Kunskapen om s t a t i s k e l e k t r i c i t e t och om hur dess s k a d l i g a verkningar minskas är mycket dåligt u t b r e d d inom s n i c k e r i - och möbelindustrin, varför rätt åtgärd sällan sätts i n . För a t t minska problemen, bör man antingen förhindra a t t s t a t i s k e l e k t r i c i t e t uppstår e l l e r e l i m i n e r a de s k a d l i g a verkningarna.
S t o r l e k e n av de e l e k t r o s t a t i s k a laddningarna v i d s l i p n i n g beror i huvudsak på den r e l a t i v a l u f t f u k t i g h e t e n , på m a t e r i a l e t i a r b e t s s t y c k e , s l i p v e r k t y g och maskindelar samt på skärdata.
För a t t e l i m i n e r a höga fältstyrkor kan man j o r d a e l l e r montera passiva e l l e r a k t i v a e l i m i n a t o r e r .
S t a t i s k e l e k t r i c i t e t uppträder oberäkneligt och pulserande. Laddningarna byggs upp, laddas ur och växlar p o l a r i t e t med långa t i d s k o n s t a n t e r , varför s t u d i e r och mätningar måste ske under lång t i d .
Vid Trätek har två p r o j e k t berört dammproblem v i d bandslipmaskiner, nämli-gen "Arbetsmiljöbetingade k o n s t r u k t i o n e r och försök v i d bandputsmaskiner", p r o j e k t l e d a r e E r i k von G e r t t e n , och "Dammbildning och dammhantering v i d bredbandputs", p r o j e k t l e d a r e L e i f Andersson. Bägge har berört problemet med s t a t i s k e l e k t r i c i t e t . P a r a l l e l l t med denna förstudie pågår v i d Trätek andra p r o j e k t som berör arbetsmiljön v i d s l i p n i n g , såsom "Arbetsmiljöför-bättrande åtgärder v i d bordbandputsmaskin", p r o j e k t l e d a r e Göran Nisshagen, och " F r i b a n d p u t s n i n g - arbetsmiljöförbättrande åtgärder", p r o j e k t l e d a r e Tore Strand. En allmän u t v e c k l i n g mot mer automatiserade p r o d u k t i o n s l i n j e r ger vissa förbättringar ifråga om e l e k t r o s t a t i s k a problem, men införandet sker långsamt och mest på större företag.
Eftersom trä- och l a c k s l i p n i n g förekommer på så g o t t som s a m t l i g a möbel-och s n i c k e r i f a b r i k e r , berörs många personer av problemen. P r o j e k t e t s y f t a r t i l l a t t förbättra arbetsmiljön och minska dammexponering och s k a d e r i s k e r för berörd p e r s o n a l .
I denna förstudie har de v i k t i g a s t e f a k t o r e r n a r u n t s t a t i s k e l e k t r i c i t e t v i d t r a - och l a c k s l i p n i n g k a r t l a g t s och kunskaper och m a t e r i a l insamlats och sammanställts. En p r o b l e m i n v e n t e r i n g i form av en enkät har följts upp med mätningar på några företag som har problem med s t a t i s k e l e k t r i c i t e t . Behovet och i n t r e s s e t för f o r t s a t t och fördjupat arbete för a t t e l i m i n e r a den s t a t i s k a e l e k t r i c i t e t e n är mycket s t o r t bland företagen. Denna rapport är avsedd a t t vara en sammanställning av nuvarande kunskaper och t e k n i k inom området a t t användas både för f o r t s a t t f o r s k n i n g s a r b e t e och som i n -f o r m a t i o n och hjälp t i l l möbel- och snickeri-företagen.
UPPLÄGGNING AV UNDERSÖKNINGEN
M a t e r i a l om s t a t i s k e l e k t r i c i t e t med i n r i k t n i n g på trä- och l a c k s l i p n i n g har insamlats och sammanställts e n l i g t nedanstående uppdelning:
1. Baskunskaper om s t a t i s k e l e k t r i c i t e t .
2. S t a t i s k e l e k t r i c i t e t v i d trä- och l a c k s l i p n i n g . 3. Användbara kunskaper från andra områden.
4. Risker.
5. Mätmetoder och mätresultat.
6. E l i m i n e r i n g av s k a d l i g a laddningar. 7. Probleminventering inom träindustrin. 8. Undersökning av problem på några företag.
Kontakter har t a g i t s med i n s t i t u t i o n e r och företag e n l i g t b i l a g a 2, v i l k a välvilligt har ställt m a t e r i a l och kunskaper t i l l förfogande.
BASKUNSKAPER OM STATISK ELEKTRICITET
Det f i n n s mycken baskunskap om s t a t i s k e l e k t r i c i t e t , framför a l l t inom o l i k a f o r s k n i n g s i n s t i t u t i Sverige och utomlands. Tyvärr pågår dock, såv i t t känt, i n t e någon f o r s k n i n g på området i Ssåverige sedan några år. I n -s t i t u t e t för Hög-spänning-sfor-skning har i n t e h a f t några an-slag för d e t t a och de f o r s k a r e , som mest ägnat s i g åt s t a t i s k e l e k t r i c i t e t , har lämnat i n s t i t u t e t .
Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, har försökt d r i v a på u t v e c k l i n g e n genom a t t ordna e t t symposium 1980. S y f t e t v a r a t t belysa användningen av s t a -t i s k e l e k -t r i c i -t e -t och a -t -t s -t i m u l e r a -t i l l i n d u s -t r i e l l a -tillämpningar i större o m f a t t n i n g .
I u t l a n d e t d r i v s dessa frågor b e t y d l i g t a k t i v a r e och f o r s k n i n g pågår b l a på följande i n s t i t u t i o n e r :
I Norge på Chr Michelsens I n s t i t u t t , Bergen.
I Danmark på Danmarks Tekniska Högskola, Lyngby, p r o f N i e l s Jonassen. I Kanada på U n i v e r s i t y o f Western O n t a r i o , p r o f l o n I n c u l e t .
L i t t e r a t u r
L i t t e r a t u r rörande s t a t i s k e l e k t r i c i t e t f i n n s v i d I n s t i t u t e t för Högspän-n i Högspän-n g s f o r s k Högspän-n i Högspän-n g , I f H . LitteraturförteckHögspän-niHögspän-ng kaHögspän-n r e k v i r e r a s därifråHögspän-n. Ur deHögspän-n s t o r a mängden s k r i f t e r kan följande rekommenderas t i l l den, som önskar sätta s i g i n i grunderna för s t a t i s k e l e k t r i c i t e t :
/ I / S t a t i s k e l e k t r i c i t e t , kurskompendium av S t i g Lundguist, K G Lövstrand och Owe Fredholm, I f H , i samarbete med Svenska Brandförsvarsföre-ningen.
/2/ S t a t i s k e l e k t r i c i t e t av N i e l s Jonasson, P o l y t e k n i s k Förlag. /3/ E l e c t r o s t a t i c s and I t s A p p l i c a t i o n s av A D Moore, Wiley.
/4/ S t a t i s k e l e k t r i c i t e t av J a r l Larsson, Svenska Brandförsvarsföreningen. /5/ E l i m i n a t i o n o f s t a t i c e l e c t r i c i t y from i n s u l a t o r s u r f a c e s w i t h i n
-fluence e l i m i n a t o r s av K G Lövstrand, UURIE:47-73.
/6/ En s t u d i e av e l i m i n a t o r e r för s t a t i s k e l e k t r i c i t e t av Owe Fredholm, UURIE:46-73.
/7/ Anordning för förhindrande a t t s t a t i s k e l e k t r i c i t e t överförs i en maskindel; Patent nr 8202628-7.
Kontaktuppladdning
Denna t y p av uppladdning k a l l a s även t r i b o e l e k t r i f i e r i n g , och uppstår när f a s t a kroppar s k i l j s åt. Man brukar ställa upp m a t e r i a l e n i en sk k t r i b o -e l -e k t r i s k s -e r i -e , som ang-er v i l k -e n p o l a r i t -e t -e t t m a t -e r i a l får v i d gnidning mot e t t annat. När två m a t e r i a l ur denna s e r i e gnids mot varandra, b l i r det m a t e r i a l , som f i n n s närmast den p o s i t i v a änden p o s i t i v t l a d d a t . Mate-r i a l e n b l i Mate-r p o l a Mate-r i s e Mate-r a d e . Se nedanstående t a b e l l som upptaMate-r o l i k a m a t e Mate-r i a l ordnade i en t r i b o e l e k t r i s k s e r i e . P o s i t i v ände P l e x i g l a s B a k e l i t Glas Nylon Y l l e Bomull Papper M e t a l l e r Gummi P o l y s t y r e n P o l y e t y l e n Negativ ände
Laddningarna leds b o r t från y t a n , så a t t jämvikten mellan uppladdning och b o r t l e d n i n g b l i r den e f f e k t i v a uppladdningen. Hur snabbt b o r t l e d n i n g e n sker, beror på den s p e c i f i k a y t r e s i s t a n s e n , som är en m a t e r i a l k o n s t a n t , men som kan v a r i e r a inom m a t e r i a l e t e l l e r förändras av t ex l u f t f u k t i g -heten .
M a t e r i a l S p e c i f i k a y t r e s i s t a n s e n
Lättladdade l O l ^ - 10^5 ohm
A s t a t i s k a lOlO - l O l ^ " A n t i s t a t i s k a <10iO I I
Vid fältstyrkor på 500-3000 kV/m kan u r l a d d n i n g ske i l u f t genom överslag t i l l andra föremål. I b r a n d f a r l i g miljö kan antändning e l l e r e x p l o s i o n ske.
Kontaktuppladdningens s t o r l e k beror på många f a k t o r e r :
Materialegenskaper, såsom d i e l e k t r i c i t e t s k o n s t a n t (högt värde ger s t o r l a d d n i n g ) , s p e c i f i k y t r e s i s t a n s (högt värde ger s t o r l a d d n i n g ) .
R e l a t i v l u f t f u k t i g h e t (hög l u f t f u k t i g h e t minskar s p e c i f i k a y t r e s i s t a n -sen) .
Beröringspunkter, a n t a l och s t o r l e k beroende på t r y c k , hårdhet, y t -s t r u k t u r (många och -s t o r a y t o r ger -s t o r l a d d n i n g ) .
S e p a r a t i o n s h a s t i g h e t (hög h a s t i g h e t ger s t o r l a d d n i n g ) . Temperatur (hög temperatur ger s t o r l a d d n i n g ) .
Även vätskor kan uppladdas på motsvarande sätt v i d t ex strömning genom rör och v i d b l a n d n i n g av vätskor.
Sekundär uppladdning
Moln av laddade p a r t i k l a r kan ge uppladdning av föremål, t ex s p r u t p i s t o -l e r , i n f -l u e n s från p r o d u k t i o n s -l i n j e r och j o n i s e r i n g s u t r u s t n i n g a r . Finför-delade vätskedroppar, g r a n u l a t , p u l v e r e l l e r damm kan t r a n s p o r t e r a s med l u f t . Därvid gnids p a r t i k l a r n a mot varandra e l l e r mot omgivande m a t e r i a l , v a r v i d de b l i r uppladdade. Så länge de är l u f t b u r n a , har man en e l e k t r o -s t a t i -s k rum-sladdning. Föremål kan därigenom b l i uppladdade även på långa avstånd.
Mätning av s t a t i s k e l e k t r i c i t e t
Spänningsskillnad, strömstyrka, r e s i s t e n s , kapacitans och fältstyrka är s t o r h e t e r , som är av i n t r e s s e v i d e l e k t r o s t a t i s k a mätningar. För p r a k t i s k t bruk är mätning av fältstyrkan tillräcklig. Den u t t r y c k e r både laddningens s t o r l e k och p o l a r i t e t hos uppladdade föremål.
Vid mätningen använder man s i g av en s t a t i s k v o l t m e t e r , som v i a en skärmad kabel är förbunden med en sond, e l l e r en s k fältkvarn med en roterande v i n g e , som växelvis öppnar och stänger en sond.
STATISK ELEKTRICITET VID TRÄ- OCH LACKSLIPNING
Trä- och l a c k s l i p n i n g innehåller många av de förutsättningar, som ger upp-hov t i l l s t a t i s k e l e k t r i c i t e t :
Separation v i d slipförloppets spånavskiljning.
Gnidning och f r i k t i o n mellan s l i p v e r k t y g , t r a n s p o r t a n o r d n i n g a r och a r -betsstycken .
Höga s e p a r a t i o n s h a s t i g h e t e r . Stora och många beröringspunkter.
Både kontaktuppladdning och sekundär uppladdning.
Både a r b e t s s t y c k e n och s l i p v e r k t y g har låga s p e c i f i k a r e s i s t e n s e r . M a t e r i a l i a r b e t s s t y c k e n och s l i p v e r k t y g har o f t a p o t e n t i a l e r i ändar-na av den t r i b o e l e k t r i s k a s e r i e n .
Låga r e l a t i v a l u f t f u k t i g h e t e r under s t o r a d e l a r av året.
Det är därför i n t e u n d e r l i g t , a t t en s t o r andel av de svenska möbel- och snickeriföretagen anser s i g ha problem med s t a t i s k e l e k t r i c i t e t . Proble-met är av o l i k a s l a g :
Risk för antändning och e x p l o s i o n .
Dammtransport på arbetsstyckena utanför s l i p m a s k i n e r n a utsätter många människor för dammexponering.
Dammsamling i s l i p m a s k i n e r n a ger extrem dammexponering v i d rengöring. E l e k t r o s t a t i s k uppladdning av personal förorsakar obehag och even-t u e l l even-t medicinska problem.
Vidhäftning av slipdamm på a r b e t s s t y c k e n , s l i p v e r k t y g och maskindelar ger k v a l i t e t s - och produktionsproblem.
Det f i n n s två, från s k o l u n d e r v i s n i n g e n , välkända metoder a t t a l s t r a s t a -t i s k e l e k -t r i c i -t e -t , d e l s e b o n i -t s -t a v e n , som gnids med en y l l e -t r a s a , d e l s bandgeneratorn (van der Graafs g e n e r a t o r ) , där e t t ändlöst band laddar upp u t s i d a n av e t t m e t a l l k l o t . Med bandgeneratorn uppnår man så höga fältstyr-kor, a t t g n i s t u r l a d d n i n g a r kan ske med g n i s t g a p på några c e n t i m e t e r .
Vid trä- och l a c k s l i p n i n g f i n n s bägge metoderna representerade. Gnidningen f i n n s v i d h a n d s l i p n i n g , v i d b a n d s l i p n i n g mot s l i p d y n o r , v i d b o r s t n i n g med b o r s t v a l s a r och v i d a r b e t s s t y c k e t s t r a n s p o r t genom s l i p m a s k i n e r och andra u t r u s t n i n g a r . Bandgeneratorn f i n n s d e l s i form av bandslipaggregaten, men också som bandtransportörer och matarmattor. Dessutom t i l l k o m m e r några t y -per av sekundär uppladdning v i d t ex ridålackering och s p r u t n i n g .
Vid slipförloppet sker först en mycket nära k o n t a k t mellan s l i p v e r k t y g och a r b e t s s t y c k e och därefter en s e p a r a t i o n , som innebär a t t man r y c k e r l o s s små p a r t i k l a r i form av slipspån från ytan på m a t e r i a l e t . Lägg därtill också a t t d e t hela sker med mycket höga h a s t i g h e t e r och v i d förhöjd tempe-r a t u tempe-r , så hatempe-r man mycket goda fötempe-rutsättningatempe-r fötempe-r a t t s t a t i s k e l e k t tempe-r i c i t e t s k a l l uppstå.
I Sverige och andra länder med k a l l v i n t e r har v i under en s t o r d e l av året mycket t o r r l u f t i f a b r i k s l o k a l e r n a . Den r e l a t i v a l u f t f u k t i g h e t e n l i g g e r o f t a under 50 % och kan v i n t e r t i d krypa ner mot 15-20 %. Detta i kombination med a t t a r b e t s s t y c k e n , särskilt v i d l a c k s l i p n i n g e n , består av o l i k a s k i k t av i s o l e r a n d e m a t e r i a l , ger mycket dålig b o r t l e d n i n g av ladd-n i ladd-n g a r . Uppladdladd-niladd-ngeladd-n av y t o r ladd-n a kommer därför a t t iladd-nladd-nebära höga fältstyr-kor, som består under lång t i d . Exponerade y t o r på arbetsstyckena b l i r då u t s a t t a för nedsmutsning genom a t t de a t t r a h e r a r damm av många s l a g .
ANVÄNDBARA KUNSKAPER FRÄN ANDRA OMRÄDEN
S t a t i s k e l e k t r i c i t e t ger svåra problem på t r y c k e r i e r och v i d l i k n a n d e papp e r s h a n t e r i n g , i kemisk i n d u s t r i och v i d t r a n s papp o r t och h a n t e r i n g av e l d
f a r l i g a vätskor, v i d p u l v e r och g r a n u l a t h a n t e r i n g , inom e l e k t r o n i k i n d u -s t r i och i o p e r a t i o n -s -s a l a r för a t t nämna några exempel.
Inom dessa områden har man a r b e t a t a k t i v t i många år och s a t s a t s t o r a r e s u r s e r både på a t t minska uppkomsten och verkningarna av s t a t i s k e l e k t r i c i t e t . Därifrån f i n n s mycket användbart a t t a p p l i c e r a på s l i p n i n g s -s i d a n . En v i k t i g d e l handlar om a t t förhindra bränder och e x p l o -s i o n e r . S t a t i s k e l e k t r i c i t e t förekommer också som en p o s i t i v f a k t o r , som kan u t -n y t t j a s i o l i k a processer. Exempel på såda-n a-nvä-nd-ni-ng är l u f t r e -n i -n g i e l e k t r o s t a t i s k a f i l t e r , e l e k t r o s t a t i s k s e p a r a t i o n och r e n i n g av p u l v e r / g r a n u l a t b l a n d n i n g a r , e l e k t r o s t a t i s k y t b e h a n d l i n g , e l e k t r o s t a t i s k beläggn i beläggn g med s l i p m e d e l , f i b r e r ( v e l o u r i s e r i beläggn g ) med f l e r a m a t e r i a l samt b i l d -framställning ( x e r o g r a f i ) .
RISKER
S t a t i s k e l e k t r i c i t e t v i d trä- och l a c k s l i p n i n g innebär r i s k e r av o l i k a s l a g för människor och u t r u s t n i n g .
Antändninqs- och e x p l o s i o n s r i s k
E n l i g t N i e l s Jonassen / 2 / krävs t r e förutsättningar för antändning: 1. L u f t e n s k a l l innehålla en e x p l o s i v e l l e r brännbar blandning av gas
e l l e r u p p v i r v l a t damm.
2. Det ska f i n n a s en e l e k t r o s t a t i s k uppladdning av väsentlig s t o r l e k . 3. Det ska förekomma en tändfarlig u r l a d d n i n g .
1. Brännbar l u f t b l a n d n i n g
P a r t i k e l s t o r l e k e n för explosionsbenäget damm är mellan 1lOOO^m. V i d f i n -s l i p n i n g b i l d a -s f i n t damm med -s t o r l e k a r i det undre området. E n l i g t - sven-ska normer är undre explosionsgräns för trämjÖl 20 g/m^ l u f t och för trä-damm 35 g/m-^ l u f t . Dessa gränsvärden påverkas dock av p a r t i k l a r n a s s t o r l e k och form, så a t t även lägre värden kan vara f a r l i g a .
10
Både s l i p a r b e t e , u t f o r m n i n g och k a p a c i t e t på s l i p m a s k i n e r n a s utsug varie-r a varie-r mycket, vavarie-rfövarie-r dammkoncentvarie-rationen också växlavarie-r k varie-r a f t i g t inne i ma-skinerna och i utsugningsrören. V i d rengöring används o f t a renblåsnings-p i s t o l e r , som åstadkommer k r a f t i g a dammoln.
2. E l e k t r o s t a t i s k uppladdning
Som t i d i g a r e b e s k r i v i t s f i n n s många möjligheter t i l l k r a f t i g a uppladd-ningar både i n u t i och utanför s l i p m a s k i n e r n a .
3. Tändfarlig u r l a d d n i n g
Ur / I / hämtas följande: " S t a t i s k e l e k t r i c i t e t kan snabbt urladdas på 5 o l i k a sätt, varav 1-4 kan vara tändande:
1. G n i s t a , u t v e c k l a s mellan två laddade ledare e l l e r mellan ledare och s t a r k t laddad i s o l a t o r . Ledaren kan vara en person, e t t f i n g e r e t c . Strax före genomslaget är fältstyrkan v i d e l e k t r o d e n 3000 kV/m e l l e r v i d små e l e k t r o d e r mer. Gnistan byggs upp på mindre än 10"^ sek. Gnista mellan två l e d a r e u r l a d d a r dessa t o t a l t , v a r v i d hela den e l e k t r o s t a t i s k a e n e r g i n tillförs g n i s t k a n a l e n , vars temperatur kan överstiga 10.000 °C. Dessa g n i s t o r är f a r l i g a s t .
2. B l i x t a r t a d e g n i s t o r , medelfältstyrka >500 kV/m, maxvärde >3000 kV/m. 3. G l i d u r l a d d n i n g längs laddad gränsyta mellan l u f t och f a s t i s o l a t o r
e l l e r vätska. T ex pumpning av bensin i tank och v a l s n i n g av f o l i e . Tändförmåga e j undersökt, får t i l l s v i d a r e jämställas med g n i s t a , u r -laddad e n e r g i får anses 100 %.
4. T o f s u r l a d d n i n g är e t t förstadium t i l l g n i s t a . Uppstår då t r u b b i g l e d a -re närmas laddad i s o l a t o r . Kan v i d s t a r k uppladdning övergå i g n i s t a . 100 cm2 y t a med s t a r k l a d d n i n g kan tända kolväten, 20 cm^ vätgas. P o s i t i v t o f s u r l a d d n i n g har i b l a n d s k a f t och har då högre tändförmåga, likaså är t r u b b i g a r e l e d a r e f a r l i g a r e . 50 % e l l e r mer av e n e r g i n u r -laddas.
5. S p e t s u r l a d d n i n g (korona) är e j tändande. Den kan i v i s s a f a l l övergå i tändande g n i s t a . Spetsar kan i r e g e l användas för u r l a d d n i n g av s t a -t i s k e l e k -t r i c i -t e -t . V i d f i n a spe-tsar börjar s-tröm f l y -t a v i d ca 3 kV, för a t t v i d 20 kV utgöra ca lOyuA. Större strömmar ^A/mm längd) kan erhållas från tunna trådar. Diameter av tråd e l l e r spets bör e j över-s t i g a 1 mm."
Föreskrifter för undvikande av dammexplosioner utfärdas av Arbetarskyddss t y r e l Arbetarskyddss e n och SprängämneArbetarskyddssinArbetarskyddsspektionen motArbetarskyddssvarande de Arbetarskyddssom gäller för e x p l o -s i o n -s f a r l i g a b l a n d n i n g a r .
11 Okad dammexponering
På grund av s t a t i s k e l e k t r i c i t e t följer slipdammet i n t e med u t s u g e t , utan f a s t n a r på arbetsstyckena och förflyttas t i l l o l i k a d e l a r av f a b r i k e n . Förutom a t t dammet kan lossna och utsätta personalen för s t o r dammexponer i n g v i d passage e l l e dammexponer h a n t e dammexponer i n g av a dammexponer b e t s s t y c k e n , innebädammexponer d e t k v a l i t e t s -och produktionsproblem. Detta f r a m t v i n g a r en rengöring av a r b e t s s t y c k e n , v i l k e t o f t a s t sker genom renblåsning med t r y c k l u f t . Det utsätter persona-len för s t o r a koncentrerade dammängder.
Likaså f a s t n a r slipdammet i n u t i slipmaskinerna och på s l i p b a n d e n . De görs rent genom renblåsning, v i l k e t s p r i d e r dammet i och r u n t maskinen och ger extremt höga dammkoncentrationer. Man kan dammsuga i stället, men det förekommer tyvärr sällan.
Uppladdning av personalen
Slipoperatörerna b l i r o f t a uppladdade under a r b e t e t . V i d manuell s l i p n i n g med handslipmaskiner e l l e r i stationära maskiner t a r s l i p a r e n emot l a d d -ningar genom a r b e t s s t y c k e t e l l e r genom i n f l u e n s . En u r l a d d n i n g sker lätt o a v s i k t l i g t mot någon j o r d a d maskindel. Denna oväntade stöt kan göra a t t man r y c k e r t i l l och råkar u t för o l y c k s f a l l i slipmaskinen.
V i d v i s s a o p e r a t i o n e r sker o f t a återkommande u r l a d d n i n g a r genom samma kroppsdel. Det kan gälla manuell s l i p n i n g av smådetaljer, där man laddas upp under s l i p n i n g e n och laddas u r när man lägger ifrån s i g d e t a l j e r n a . Särskilt i f i n g e r t o p p a r n a kan känseln försämras av f r e k v e n t a stötar. Ett annat v a n l i g t förekommande arbete är mottagning av a r b e t s s t y c k e n i s l u t e t av en l a c k e r i n g s l i n j e . Arbetsstyckena b l i r uppladdade både under l a c k s l i p n i n g e n och under t r a n s p o r t och y t b e h a n d l i n g . V i d matning av fält-s t y r k a n v i d mottagaren i en fält-sådan l a c k e r i n g fält-s l i n j e , kunde man k o n fält-s t a t e r a , a t t laddningen på a r b e t s s t y c k e t försvann i samma ögonblick, som mottagaren s a t t e händerna på a r b e t s s t y c k e t .
Att utsättas för e l e k t r o s t a t i s k a fält och laddningar ger obehag. De medicinska r i s k e r n a därmed är l i t e u t f o r s k a d e . Dock pågår f o r s k n i n g om e f f e k -t e r n a av närliggande a r b e -t e n , nämligen i högspänningss-tällverk och v i d bildskärmar. V i d e t t besök hos en f o r s k a r e på d e t t a område, dr K j e l l
Hansson M i l d v i d A r b e t a r s k y d d s s t y r e l s e n i Umeå, d i s k u t e r a d e s r i s k e r n a v i d trä- och l a c k s l i p n i n g (se Besöksrapport i b i l a g a 3 ) . S l u t s a t s e r n a blev följande:
1. Påtaglig o l y c k s f a l l s r i s k v i d överslag p g a h a s t i g a rörelser.
2. Risk för nedsatt känsel v i d överslag i t ex f i n g r a r , s p e c i e l l t i sam-band med v i b r a t i o n e r .
3. Möjligen men s a n n o l i k t i n t e blodpåverkan. Endast en l i t e n andel av blodvolymen påverkas v i d överslag.
En i a k t t a g e l s e från företagsbesöken v i d probleminventeringen är, a t t s t a t i s k e l e k t r i c i t e t förekommer mycket o f t a v i d l a c k s l i p n i n g i l a c k e r i n g s l i n -j e r . I v i s s a f a l l används -j o n i s e r i n g som e l i m i n a t o r . Man frågar s i g , om det b l i r n e g a t i v påverkan på personalen av denna j o n i s e r i n g och e v e n t u e l l a ozonproduktion.
12
MÄTMETODER, INSTRUMENT OCH REGISTRERING
För a t t kartlägga och åtgärda problemen med s t a t i s k e l e k t r i c i t e t , behöver man kunna mäta följande s t o r h e t e r :
1. E l e k t r o s t a t i s k a fältstyrkan.
2. Avledningsmotståndet för l e d a r e , som ska vara jordade ( 10 Megaohm M ) .
3. Y t - e l l e r genomgångsmotståndet för i s o l a t o r e r (^100 Megaohm MQ). 4. R e l a t i v a l u f t f u k t i g h e t e n .
5. Dammalstringen, dammspridningen och personalens dammexponering. 6. S l i p m o t o r e f f e k t e n .
7. Händelseförloppet v i d s l i p n i n g e n . 1. Fältstyrkemätning
En s t a t i s k v o l t m e t e r kan användas för mätning av fältstyrkan. En sond, an-s l u t e n t i l l v o l t m e t e r n med en an-skärmad k a b e l , p l a c e r a an-s på e t t bean-stämt av-stånd från den p l a t s , där man önskar mäta fältstyrkan. Sonden laddas upp av fältet och fältstyrkan v i s a s på v o l t m e t e r n . Värdet påverkas av k a p a c i -tansen hos sond, kabel, instrument och e v e n t u e l l a y t t r e störningar. Genom k a l i b r e r i n g v i d l i k a r t a d e förhållanden kan man minska felkällorna. Det f i n n s behändiga och lätthanterliga instrument av denna t y p på marknaden. Mätsignalen kan även r e g i s t r e r a s på s k r i v a r e .
Ett instrument för säkrare mätning är fältkvarnen. Där har sonden uppde-l a t s i segment och a n s uppde-l u t i t s t i uppde-l uppde-l j o r d över e t t motstånd. Framför sonden r o t e r a r e t t segmenterat h j u l , a n s l u t e t d i r e k t t i l l j o r d . H j u l e t växelvis frilägger och döljer sonden, varigenom en växelspänning uppstår över mot-ståndet, p r o p o r t i o n e l l mot fältstyrkan. Nackdelen med fältkvarnen v i d s l i p n i n g är, a t t den känsliga finmekaniken kan störas av damm och s l i p -p a r t i k l a r .
En fältstyrkemätare av första typen, SIMCO t y p SS 2, har använts v i d mät-n i mät-n g a r på företag med e l e k t r o s t a t i s k a problem. Demät-nmät-na mätare är k a l i b r e r a d i både p o t e n t i a l ( v o l t ) och fältstyrka (kV/m). Resultaten har a n g e t t s i kV/m och med p o l a r i t e t . E r f a r e n h e t e r n a från d e t t a instrument är goda och det rekommenderas för användning i d e t f o r t s a t t a a r b e t e t .
2. Avledningsmotstånd för ledare
I en s l i p m a s k i n och angränsande u t r u s t n i n g f i n n s många ledande m e t a l l d e -lar, som ska vara jordade. Mycket o f t a är e m e l l e r t i d j o r d n i n g e n av v i s s a d e l a r dåligt utförd. Förbindningar k o r t a s t e vägen mellan de o l i k a kompo-nenterna i u t r u s t n i n g e n med rejäl jordfläta (>16 mm^) är d e l s en säker-hetsåtgärd mot tändande överslag, dels o f t a tillräckligt för a t t minska problemen med ledande d e l a r . Maskinens a n s l u t n i n g t i l l j o r d är o f t a o t i l l -räcklig, en särskild j o r d l e d n i n g med s t o r area t i l l j o r d s p e t t är behövl i g . För k o n t r o behövl behövl av motståndet t i behövl behövl j o r d kan man använda s i g av en m u behövl t i -meter, megger e l l e r i s o l a t i o n s p r o v a r e . Mätområdet bör vara upp t i l l 10 Megaohm.
13 3. Y t - och övergångsmotstånd för i s o l a t o r e r
E t t sätt a t t undvika e l e k t r o s t a t i s k a problem är a t t snabbt leda b o r t de l a d d n i n g a r som uppstår. I u t r u s t n i n g a r n a för och k r i n g s l i p n i n g f i n n s åt-s k i l l i g a i åt-s o l a t o r e r , i n t e minåt-st a r b e t åt-s åt-s t y c k e t åt-självt. Ytmotåt-ståndet påverkas b l a av f u k t h a l t e n på y t a n . Man kan a p p l i c e r a g r a f i t , som gör ytan l e -dande o s v . Mätning av motståndet t i l l j o r d kan vara en bra hjälp för a t t man ska kunna åtgärda problemen. För d e t t a krävs då en Teraohm-meter, som kan mäta från 100 Megaohm och uppåt.
4. R e l a t i v l u f t f u k t i g h e t
Problemen med s t a t i s k e l e k t r i c i t e t sammanhänger i hög grad med l u f t f u k t i g -heten. V i d 50 % RF och högre är problemen små; de kan förekomma mellan 40 och 50 % RF och är v a n l i g a under 40 % RF. Ju lägre l u f t f u k t i g h e t , desto värre b l i r problemen och särskilt i y t b e h a n d l i n g s l o k a l e r n a kan man k a l l a v i n t e r d a g a r kommer ner mot 10-20 % RF.
För mätning av r e l a t i v l u f t f u k t i g h e t f i n n s e t t o t a l i n s t r u m e n t tillgängli-ga. Mätprincipen är antingen torr/våt termometer e l l e r hårhygrometer. För mätning i en l o k a l är en hårhygrometer tillräckligt noggrann. Det f i n n s både små v i s a r i n s t r u m e n t och s k termohygrografer, där både temperatur och l u f t f u k t i g h e t r e g i s t r e r a s på e t t s k r i v a r p a p p e r .
Det kan vara i n t r e s s a n t a t t mäta y t f u k t e n på a r b e t s s t y c k e n och andra i s o -lerade komponenter eftersom den har s t o r inverkan på ytmotståndet. Enklast är a t t använda en v a n l i g fuktkvotsmätare för trä tillsammans med en spec i e l l e l e k t r o d för mätning på y t a n . En annan metod är a t t mäta v a t t e n -ångans p a r t i a l t r y c k v i d y t a n .
5. Dammalstring, dammspridning och personalens dammexponering
Det f i n n s e t a b l e r a d e metoder för mätning av damm. Den v a n l i g a s t e är f i l -termetoden, som används v i d expositionsmätningar på personal för jämförel-se med gränsvärdena. Det är en metod med s t o r t i d s k o n s t a n t , timmar t i l l dagar. Den dammbemängda l u f t e n sugs i n genom e t t f i l t e r , där dammet f a s t -nar. Mängden damm i förhållande t i l l luftmängden fastställs genom vägning av f i l t r e t och u t t r y c k s i mg/m^. Genom a t t använda föravskiljare kan man s i l a b o r t det grova dammet och endast mäta den r e s p i r a b l a delen.
F i l t e r m e t o d e n bör användas när man behöver k o n t r o l l e r a personalens dammexponering i förhållande t i l l gränsvärdet. I denna undersökning av i n v e r kan av s t a t i s k e l e k t r i c i t e t v i d trä och l a c k s l i p n i n g är det i n t e så i n -t r e s s a n -t med fil-termä-tning, då man har anledning miss-tänka, a -t -t personalen utsätts för s t o r a dammängder v i d k o r t v a r i g a exponeringar. Det behövs då en mätmetod för damm, som ger mätresultat med t i d s k o n s t a n t på sekunder. Re-s u l t a t e t behöver i n t e kopplaRe-s t i l l gränRe-svärdet e l l e r f i l t e r m e t o d e n , utan kan vara en relativmätning.
E n l i g t A r b e t a r s k y d d s s t y r e l s e n s A e r o s o l a v d e l n i n g är den bästa metoden, a t t studera dammrörelserna genom v i s u a l i s e r i n g med lämplig b e l y s n i n g . Video-f i l m n i n g är då e t t b r a sätt a t t r e g i s t r e r a både dammrörelser, arbetsmeto-dik och händelser, så a t t orsakssammanhang kan analyseras efteråt. I v i s s a d e l a r t o r d e s t r o b o s k o p b e l y s n i n g kunna ge kompletterande i n f o r m a t i o n e r .
14
Som komplement kan den r e l a t i v t nya fotometern RAM 1 användas. Det är e t t p o r t a b e l t d i r e k t v i s a n d e i n s t r u m e n t , en s k r e a l t i d s a e r o s o l m o n i t o r , som kan k a l i b r e r a s för mängd av en v i s s s o r t s damm. Den ger då en k v a n t i f i e r i n g av den ovannämnda s t u d i e n .
I b l a n d kan d e t vara i n t r e s s a n t a t t veta något om partikelstorleksfördel-ningen. Det är dock omständligt och kräver stationär u t r u s t n i n g .
6. Slipmotoreffektmätning
E f f e k t u t t a g e t hos s l i p m o t o r n u t t r y c k e r på e t t bra sätt vad som händer i slipförloppet. Med en modern e f f e k t v a k t kan man få en u t s i g n a l , som är
p r o p o r t i o n e l l mot e f f e k t e n och som även reagerar på snabba förlopp. Det är därigenom möjligt a t t få e t t u t s l a g , som i p r i n c i p är p r o p o r t i o n e l l t mot spånmängden e l l e r dammbildningen. Det f i n n s också möjligheter a t t få larm-s i g n a l e r v i d över- e l l e r underlarm-skridande av inlarm-ställda nivåer.
7. Händelseförlopp
Det är v i k t i g t med någon t y p av r e g i s t r e r i n g av händelseförloppet, vidtag-na åtgärder och förändringar. T i l l v i s s d e l kan man protokollföra d e t t a , men det är svårt a t t hinna med både mätningar och s t u d i e r s a m t i d i g t med protokollförandet. För en g r u n d l i g kartläggning krävs s t u d i e r under en e l l e r f l e r a dagar v i d samma a r b e t s p l a t s , för a t t man ska få med v a r i a t i o -nerna. S t a t i s k e l e k t r i c i t e t byggs upp under en v i s s t i d , u r l a d d a s , byggs upp i g e n , växlar kanske p o l a r i t e t o s v .
Den ovannämnda v i d e o f i l m n i n g e n är därför en utmärkt metod a t t r e g i s t r e r a både dammrörelser och händelseförlopp, önskvärt är a t t s i m u l t a n t r e g i s t r e -ra mätvärdena från fältstyrke-, damm- och effektmätningarna tillsammans med v i d e o f i l m n i n g e n . Den k o n v e n t i o n e l l a lösningen av r e g i s t r e r i n g a r n a är en f l e r k a n a l s k r i v a r e för mätvärdena men har nackdelen a t t vara mycket a r -betssam v i d utvärdering.
En möjlighet under u t v e c k l i n g är a t t lägga i n f l e r a o l i k a mätsignaler i b i l d r u t a n v i d v i d e o f i l m n i n g e n . Därigenom kan a l l i n f o r m a t i o n samlas på v i d e o f i l m e n , v i l k e t förenklar utvärderingen r a d i k a l t . Med hjälp av l a r m s i g -n a l v i d högt e f f e k t u t a g ka-n ma-n s-nabbt köra fram v i d e o f i l m e -n t i l l a v s -n i t t med höga effektnivåer, d v s s a n n o l i k t s t o r a dammemissioner, och s p e c i a l -studera dessa.
15 ELIMINERING AV "SKADLIGA" LADDNINGAR
"Skadliga" laddningar uppstår, när de l a d d n i n g a r , som b i l d a s i n t e leds b o r t tillräckligt f o r t , varigenom fältstyrkan ökar. Man kan i n t e sätta någon särskild nivå på fältstyrkan, v i d v i l k e n det är p r o b l e m f r i t t e l l e r ger problem. V i d mätningar v i d företag med problem kunde slipdammet häfta
f a s t v i d a r b e t s s t y c k e t v i d så låga fältstyrkor som 20-40 kV/m. Som jäm-förelse var d e t högsta uppmätta värdet 800 kV/m. Under den t i d mätningar pågick var r e l a t i v a l u f t f u k t i g h e t e n i n t e under 32 % RH, varför ännu högre fältstyrkor är möjliga v i n t e r t i d . Några mätningar v i n t e r t i d som bekräftar d e t t a har dock i n t e g j o r t s .
Följande metoder redovisas för e l i m i n e r i n g av " s k a d l i g a " l a d d n i n g a r : 1. Jordning. 2. M a t e r i a l b y t e n . 3. A n t i s t a t i s k a s l i p b a n d . 4. Passiva e l i m i n a t o r e r . 5. J o n i s e r i n g . 6. Walnostat. 1. Oordning
Jordning av s l i p m a s k i n e r och angränsande u t r u s t n i n g är en elementär åt-gärd. Den k o n v e n t i o n e l l a j o r d n i n g e n som sker v i a e l a n s l u t n i n g e n är i n t e tillräcklig. Maskinerna bör dessutom a n s l u t a s t i l l j o r d s p e t t , åskledare e l l e r l i k n a n d e med en grov kabel (>16 mm^). De o l i k a enheterna i och k r i n g slipmaskinen bör förbindas med varandra. S p e c i e l l t bör rörliga d e l a r ob-s e r v e r a ob-s , ob-som har en n a t u r l i g t dålig förbindning genom l a g r i n g a r .
Jordning av personalen kan vara e t t p r a k t i s k t sätt a t t minska verkningarna av s t a t i s k e l e k t r i c i t e t . Det f i n n s jordande a r b e t s s k o r , som i kombination med halvledande golv kan ge bra r e s u l t a t . V i d j o r d n i n g av personer bör det f i n n a s e t t motstånd på 50 K Ö i k r e t s e n .
E t t s p e c i e l l t problem utgör de v a n l i g t förekommande torkvagnarna i a n s l u t n i n g t i l l l a c k e r i n g s l i n j e n . Genom a t t de f y l l s med uppladdade a r b e t s s t y c -ken e l l e r laddas genom i n f l u e n s och v a n l i g e n är i s o l e r a d e genom h j u l e n , kan de b l i så uppladdade, a t t k r a f t i g a g n i s t o r slår över mot jordade me-t a l l d e l a r . Avledning genom lämplig släpkonme-takme-t och halvledande golv är då nödvändigt.
2. M a t e r i a l b y t e n
Det f i n n s o l i k a d e l a r i och k r i n g s l i p m a s k i n e r n a , som fungerar som i s o l a -t o r e r i onödan. D i -t hör s l i p d y n o r , b o r s -t v a l s a r , ma-tarma-t-tor, r u l l b a n o r och t r y c k b a l k a r . Slipdynorna har o f t a e t t g l i d b e l a g av i s o l e r a n d e m a t e r i a l , t ex t e f l o n , n y l o n , f i l t . Genom a t t antingen klä s l i p d y n a n med g r a f i t d u k , som j o r d a s , e l l e r genom a t t smörja baksidan av bandet med g r a f i t f e t t , kan man e n k e l t reducera uppladdningen.
16
B o r s t v a l s a r av nylon och liknande s y n t e t m a t e r i a l a l s t r a r o f t a s t a t i s k e l e k t r i c i t e t , nar de a r b e t a r mot a r b e t s s t y c k e t . I stället för den avsedda rengöringseffekten får de motsatt verkan, a t t dammet häftar f a s t hårt. En matarmatta, som går o a v b r u t e t , är en bra bandgenerator. I v i s s a f a l l kan man byta m a t e r i a l i mattan och i bordet under mattan t i l l något bättre ledande. A t t här använda g r a f i t f e t t är e j lämpligt med tanke på kraftöver-föringen.
Många r u l l b a n o r har r u l l a r av p l a s t . Jordningen v i d lagren är dålig. R u l l a r n a tillförs laddningar löpande av arbetsstyckena utan a t t b l i u r -laddande. Med m e t a l l r u l l a r b l i r det bättre, a l l r a bäst om de j o r d a s med en släpkontakt e l l e r d y l i k t .
Tryckbalkar i slipmaskinen kan också b l i uppladdade, om de är av i s o l e r a n -de m a t e r i a l .
I v i s s a f a l l kan en a n t i s t a t i s k golvbeläggning vara motiverad. Den f i n n s både i form av g o l v l a c k och som matta. I många äldre s n i c k e r i l o k a l e r har man trägolv, som s a n n o l i k t ger e t t högt övergångsmotstånd t i l l j o r d , och b i d r a r t i l l uppladdning av både människor och m a t e r i a l .
3. A n t i s t a t i s k a s l i p b a n d
Ekamant har u t v e c k l a t en s l i p b a n d s k o n s t r u k t i o n , k a l l a d A n t i s t a t e x . Det är en kombination av ledande och oledande s k i k t i s l i p b a n d e t s beläggning. Det gör, a t t laddningarna, som b i l d a s v i d spånavskiljningen, d i r e k t leds b o r t . Normalt f a s t n a r d e t laddade spånet hårt på a r b e t s s t y c k e t och s l i p maskinens i n s i d a och har mycket svårt a t t följa med u t s u g e t . Med a n t i s t a t -banden b l i r slipspånen e j laddade och kan därför lätt följa med utsuget. Det är en bra lösning, särskilt på s l i p m a s k i n e r där d e t är långt mellan kontaktpunkt och utsug. Observeras bör a t t slipbanden i n t e kan t a b o r t laddningen från t i d i g a r e uppladdade d e t a l j e r . Därför måste a l l a banden i en l i n j e vara a n t i s t a t i s k a . Dessutom är det en merkostnad jämfört med van-l i g a s van-l i p b a n d , som v a n van-l i g e n räcker van-l i k a van-länge.
4. Passiva e l i m i n a t o r e r
På I n s t i t u t e t för Högspänningsforskning ( I f H ) har man provat o l i k a t y p e r av passiva e l i m i n a t o r e r /5/. En j o r d a n s l u t e n pianotråd med l i t e n diameter spänns så nära som möjligt i n t i l l den laddade y t a n . Ju mindre diameter och j u närmare y t a n desto bättre e l i m i n e r i n g får man. Tråddiametern bör e j överstiga 1 mm. Denna passiva e l i m i n a t o r har f l e r a fördelar:
- B i l l i g .
Enkel a t t i n s t a l l e r a . Underhållsfri.
God e l i m i n e r i n g v i d o l i k a h a s t i g h e t e r och fältstyrkor. - Ger o b e t y d l i g överkompensation.
17 Det f i n n s passiva e l i m i n a t o r e r med s p e t s a r , som kan ge b'attre r e s u l t a t , v i l k e t dock minskar när spetsarna har förorenats av t ex slipdamm. Passiva e l i m i n a t o r e r ger något sämre r e s u l t a t v i d p o s i t i v t laddade y t o r än v i d ne-g a t i v a . V i d i n s t a l l a t i o n bör man tänka pfi a t t e l i m i n a t o r n kan störas av jordade metallföremål som v a l s a r och plana y t o r i närheten.
Vid mätningarj i en kantputsmaskin uppmättes v i d e t t tillfälle med en fält-kvarn en fältstyrka på 360 kV/m på "raksträckan" av s l i p b a n d e t mittemot
kontaktpunkten. Med en 0,5 mm pianotråd spänd tvärs s l i p b a n d e t s baksida minskade fältstyrkan t i l l 160 kV/m med tråden på 20 mm avstånd från bandet och t i l l 120 kV/m v i d 10 mm avstånd.
Vid samma tillfälle uppmättes 280 kV/m ca 50 cm e f t e r k o n t a k t p u n k t e n . En l i k a d a n trådeliminator spänd 5 mm från bandet minskade fältstyrkan t i l l 50 kV/m.
5. J o n i s e r i n g
A k t i v a e l i m i n a t o r e r a r b e t a r e f t e r p r i n c i p e n a t t de j o n i s e r a r l u f t e n , o f t a s t med både p o s i t i v a och n e g a t i v a j o n e r . Det åstadkoms antingen med högspänningsaggregat e l l e r med r a d i o a k t i v i t e t . Laddningar av motsatt p o l a r i t e t t i l l den laddade banan a t t r a h e r a s av denna och e l i m i n e r a r dess n e t -t o l a d d n i n g . Laddningar av samma p o l a r i -t e -t r e p e l l e r a s . O l i k a e l i m i n a -t o r e r har s t u d e r a t s av I f H /6/. Den r a d i o a k t i v a typen ger lägre e f f e k t än hög-spänningstyperna och passar v i d låga fältstyrkor. A k t i v a e l i m i n a t o r e r pas-sar bäst där man har e t t konstant e l e k t r i s k t fält, så a t t man kan dimen-sionera j o n i s e r i n g s e f f e k t e n e f t e r behovet. I annat f a l l får man en över-kompensering, som i s i n t u r kan ge problem.
Vid trä- och l a c k s l i p n i n g har man e t t mycket varierande förlopp med upp-och u r l a d d n i n g a r , varför a k t i v a e l i m i n a t o r e r e j är särskilt lämpade för d e t t a . De måste vara e f f e k t i v t beröringsskyddande och s a m t i d i g t hållas r e -na. Dessutom inför man r i s k e r för antändning med högspänningsaggregaten. Den r a d i o a k t i v a typen har begränsad livslängd på s i n r a d i o a k t i v a kapsel, som regelbundet behöver b y t a s .
Med en hyrd u t r u s t n i n g , bestående av renblåsningspistol med högspännings-aggregat, för renblåsning med j o n i s e r a d l u f t , utfördes o l i k a experiment på uppladdade a r b e t s s t y c k e n . De v i s a d e , a t t man kunde sänka fältstyrkan t i l l mycket låga värden, men slipdammet s a t t kvar l i k a hårt ändå. När laddade dammpartiklar en gång f a s t n a t på a r b e t s s t y c k e t s y t a , b l i r det mycket s t a r -ka b i n d n i n g s k r a f t e r och dammet -kan anses utgöra en d e l av a r b e t s s t y c k e t . Det är alltså bättre a t t förhindra a t t dammet b l i r laddat och f a s t n a r än a t t försöka t a b o r t det efteråt.
6. Walnostat
E n l i g t /7/ kan man fånga upp laddningarna och oskadliggöra dem. Denna p r i n c i p har v i d a r e u t v e c k l a t s och marknadsförs som "Walnostat". Den består av en e l e k t r o n i k d e l , t i l l v i l k e n avledare i form av k o l f i b e r b o r s t a r an-s l u t an-s . Dean-san-sa p l a c e r a an-s på 5-20 mm avan-stånd från den laddade banan och an-samlar upp laddningarna från banan. Den k l a r a r både p o s i t i v a och negativa ladd-n i ladd-n g a r och är beröriladd-ngssäker. Huruvida deladd-n äveladd-n k l a r a r a t t uladd-ndvika
18
V i l k e n e l i m i n e r i n q s m e t o d är bäst?
Det t o r d e vara omöjligt a t t idag svara på denna fråga. Det krävs e t t om-f a t t a n d e undersökningsarbete både i laboratoriemiljö och u t e på om-företagen för a t t få e t t rättvisande svar. I de ovan angivna r a p p o r t e r n a har passiva och a k t i v a e l i m i n a t o r e r p r o v a t s på e t t o b j e k t i v t sätt av I f H . En s l u t s a t s av dessa r a p p o r t e r är, a t t passiva e l i m i n a t o r e r ger en k l a r sänkning av fältstyrkorna och minskar både b r a n d r i s k och andra e l e k t r o s t a t i s k a pro-blem. Exempelvis kan utsuget bättre t a hand om dammet och ge en renare maskin, men vidhäftningen av slipdammet t i l l a r b e t s s t y c k e t förhindras i n t e nämnvärt.
Jordning av maskiner och maskindelar har l i k n a n d e verkan. M a t e r i a l b y t e n är också enkla och b i l l i g a sätt a t t minska den s t a t i s k a e l e k t r i c i t e t e n .
I b l a n d kan t ex byte t i l l j o r d a d g r a f i t d u k i s l i p d y n a n e l i m i n e r a p r o -blemen.
A n t i s t a t b a n d bygger på en r i k t i g idé, nämligen a t t förhindra uppkomsten av s t a t i s k e l e k t r i c i t e t . Därigenom laddas v a n l i g e n i n t e slipdammet v i l k e t är en s t o r fördel. S p e c i e l l t i s l i p m a s k i n e r med långa s l i p b a n d , t ex b a l k -bandputsar och -bandputsar med k l o s s , kan slipdammet därigenom följa med bandet och u t genom u t s u g e t . En förutsättning är a t t a l l a banden i l i n j e n är a n t i s t a t b a n d och a t t arbetsstyckena i n t e laddas upp på andra ställen i l i n j e n .
E f f e k t e n av j o n i s e r i n g är mycket svår a t t k o n s t a t e r a , t r o l i g e n beroende på överkompensering och a t t slipdammet förblir uppladdat. Walnostaten är för l i t e provad ännu för a t t man ska kunna ha en säker u p p f a t t n i n g .
19 PROBLEMINVENTERING INOM TRÄINDUSTRIN
Det är sedan länge känt, a t t s t a t i s k e l e k t r i c i t e t o f t a orsakar problem på trämanufakturföretag i samband med trä- och l a c k s l i p n i n g . Många människor har på o l i k a sätt och med växlande framgång försökt minska problemen. Ekamant AB är kanske d e t företag, som s a t s a t störst r e s u r s e r på a t t u t veckla t e k n i k för e l i m i n e r i n g av s t a t i s k e l e k t r i c i t e t , genom de a n t i s t a -t i s k a s l i p b a n d e n .
För a t t v i s k u l l e få en a k t u e l l kartläggning av hur berörda företag upp-f a t t a r problemen skickade v i u t en enkät, b i l a g a 4, t i l l ca 330 upp-företag. Enkäten skickades t i l l v i s s a medlemmar i S t i f t e l s e n Trämanufakturteknisk F o r s k n i n g , Sveriges Möbelindustriförbund, B o r s t - och Penselfabrikantföre-ningen samt Samhällsföretags träindustrier.
T o t a l t 78 svar kom i n . Enkäten hade t r e s v a r s a l t e r n a t i v ; man hade problem med s t a t i s k e l e t r i c i t e t v i d trä- och l a c k s l i p n i n g 1 ) regelbundet, 2) i b l a n d e l l e r 3 ) a l d r i g . R e s u l t a t e t blev följande: Regelbundet 15 s t 17 (y /O I b l a n d 39 s t 50 (V /O A l d r i g 26 s t 33 0' /O Summa 78 s t 100 %
67 % av dem som besvarade enkäten har alltså mer e l l e r mindre regelbundna problem med s t a t i s k e l e k t r i c i t e t .
En närmare analys av de 26 svaren " a l r l r i g problem" ger följande r e s u l t a t : 11 s t saknar problem därför a t t de i n t e hade någon trä e l l e r l a c k s l i p -n i -n g .
11 s t har endast s v a r a t " a l d r i g " utan a t t lämna namn. 4 s t har därutöver s v a r a t på någon enstaka punkt.
En r i k t i g a r e b i l d av frekvensen e l e k t r o s t a t i s k a problem ger följande j u s -terade t a b e l l : Regelbundet 13 s t 19 (V /O I b l a n d 39 s t 58 0' /O A l d r i g 15 s t 22 /O Summa 67 s t 100 /O
Med denna j u s t e r i n g har 78 % av de svarande företagen med trä- och lack-s l i p n i n g e l e k t r o lack-s t a t i lack-s k a problem.
20
Med tanke på hur många trämanufakturföretag med s l i p n i n g , som d e t f i n n s i Sverige, måste, hur man än räknar, a n t a l e t berörda människor vara mycket s t o r t .
När problemen uppträder, v i l k e n t y p av problem det är, v i l k a som drabbas samt prövade åtgärder redovisas i den bifogade enkäten som a n t a l svar på
r e s p e k t i v e punkt.
V i l k e n årstid problemen uppträder har någon a n g i v i t som " p e r i o d e r med låg f u k t i g h e t " . V i n t e r har fått h e l t dominerande a n t a l svar, 41 s t .
Problemet med stötar, som vållar obehag, är störst, följt av a t t onormalt mycket damm f a s t n a r på a r b e t s s t y c k e n , uppladdning, som vållar obehags-känsla och onormalt mycket damm som f a s t n a r på personalen.
De drabbade domineras av s l i p a r e , 38 s t , mot 19 s t ytbehandlare.
Få har r a p p o r t e r a t om försök a t t avhjälpa problemen. Det är svårt a t t för-k l a r a varför så l i t e p r o v a t s , när problemen är så v a n l i g a . S a n n o l i för-k t beror det på a t t problemen dyker upp och sedan går över av s i g självt e f t e r e t t t a g , beroende på l u f t f u k t i g h e t e n . Dessutom känner man s i g nog o f t a hjälp-lös inför e l e k t r o s t a t p r o b l e m .
Förbättrad j o r d n i n g av slipmaskinen har p r o v a t s av f l e s t företag, 4 försök lyckades, 15 lyckades d e l v i s och 6 misslyckades.
Byte t i l l a n t i s t a t b a n d har l y c k a t s i 4 f a l l , d e l v i s i 9 och m i s s l y c k a t s i 6 f a l l .
L u f t b e f u k t n i n g har d e l v i s l y c k a t s i 6 f a l l .
För närmare d e t a l j e r i svarandet hänvisas t i l l enkäten.
Några av enkätsvaren bearbetades d j u p a r e med undersökning och mätningar under våren 1985. Det var i n t e under den t o r r a s t e t i d e n , men på de f l e s t a ställena hade man problem ändå. R e s u l t a t e n härifrån framgår av b i l a g a 5.
21 FORTSATTA STUDIER
Denna förstudie bör med v i s s n y t t a kunna användas som i n f o r m a t i o n t i l l fö-retagen om s t a t i s k e l e k t r i c i t e t och vad man kan göra åt den. Därutöver är det v i k t i g t a t t få fram metoder med v i l k a e l e k t r o s t a t i s k a problem kan e l i -mineras .
Som en fortsättning av p r o j e k t e t rekommenderas upprättande av en mobil klimatkammare med mätutrustning för y t t e r l i g a r e f o r s k n i n g och djupare p r o b l e m i n v e n t e r i n g , u t v e c k l i n g och o b j e k t i v utvärdering av e l i m i n e r i n g s m e -t o d e r , följ-t av u -t b i l d n i n g och i n f o r m a -t i o n om lämpliga å-tgärder, even-t u e l l even-t även uppsökande verksamheeven-t.
Ett samband mellan r e l a t i v a l u f t f u k t i g h e t e n och de redovisade e l i m i n e ringsmetoderna är nödvändigt a t t fastställa. En förhöjd y t f u k t på a r b e t s -s t y c k e t ger bra e l i m i n e r i n g -s e f f e k t , men förkortar d r a -s t i -s k t liv-slängden på s l i p v e r k t y g e n . V i d slipförsök som utförts med a r b e t s s t y c k e n med o l i k a f u k t k v o t blev r e s u l t a t e t av en fuktkvotshöjning från 6 t i l l 12 % en l i v s -längdssänkning t i l l 1/10! U t v e c k l i n g av en p r a k t i s k t användbar metod a t t minska uppladdningen med b e f u k t n i n g utan denna k r a f t i g a livslängssänkning kan vara en bra väg a t t gå.
BILAGA 1 1 (2) 22 c c D. CO u u :0 u c
2 (2)
BILAGA 2 1(2) 24
Nedanstående företag och i n s t i t u t i o n e r har k o n t a k t a t s
Institution/företag Kontaktperson /motsvarande I n s t i t u t e t för Högspänningsforskning, S t i g Lundguist Uppsala, t e l 018-13 27 03 Ämnesområde 1, 3, 4, 5, 6, 7, L i t t . sökn. Försvarets F o r s k n i n g s a n s t a l t , Avd 3. Barbro Löwemo
B i b l i o t e k e t , Linköping, t e l 013-11 80 00 L i t t . sökn. Kungl Patent- o R e g i s t r e r i n g s v e r k e t , Stockholm, t e l 08-782 25 00 Läsesal P a t e n t s k r i f t e r A r b e t a r s k y d d s s t y r e l s e n , Aerosolavd,
Solna, t e l 08-730 94 00 S t a f f a n Krantz P e r t t i Kuusistn A r b e t a r s k y d d s s t y r e l s e n ,
Umeå, t e l 090-16 50 98 K j e l l Hansson M i l d 1, 3, 4, 5 Sprängämnesinspektionen,
Solna, t e l 08-82 03 60 Owe Fredholm 1, 4
E r i c von Gertten AB,
Malmö, t e l 040-49 04 40 E r i c von Gertten 1, 2, 3, 5, 6, 7 Ekamant AB,
Markaryd, t e l 0433-107 00 Torsten Sandell 1, 2, 4, 5, 6
Lippke Sweden AB,
Örebro, t e l 019-10 55 10 Gerard Wöhl 6, 7 I , 2, 3, 5, Wallén E l e c t r o n i c I n t AB,
Strängnäs, t e l 0152-147 88, 147 98 Jan Olov Wallén 1, 2, 3, 5, 6, 7 Axel Ståhls Möbelfabrik AB,
Vimmerby, t e l 0492-126 20 U l f Meier Kinnarps AB,
Falköping, t e l 0515-333 70 Bernt B e r t i l s s o n 8 Kvänumkök AB,
TUA-verken AB,
T i b r o , t e l 0504-125 10
R o l f Bock
Börje Larsson Travaru AB, T i b r o , t e l 0504-125 55
Sven Englund
Höglandsverken,
Vetlanda, t e l 0383-15010
Äke Svensson
JOC Möbel AB,
Vetlanda, t e l 0383-120 40
Egon Mikkelsen
Marbodal AB,
Tidaholm, t e l 0502-170 00
Peter V u l e v i t y
Dux Möbel AB,
Bodafors, t e l 0380-304 00 N i l s E r i k E r i k s s o n 8 Upsam, örbyhus, t e l 0295-111 40 B e r t i l Larsson 25
Därutöver har m a t e r i a l samlats i n från y t t e r l i g a r e personer och företag i form av t e l e f o n s a m t a l , s k r i f t e r och b r o s c h y r e r .
BILAGA 3 1 (2) 26
B E S O K S R A P P O R T
Från besök 1984-09-27 hos dr K j e l l Hansson M i l d , A r b e t a r s k y d d s s t y r e l s e n , Box 6104, 900 06 Umeå
Bakgrund
K j e l l Hansson M i l d a r b e t a r regelbundet med mätning av gränsvärden för r a -d i o f r e k v e n t strålning e n l i g t APS 111. Han kan mäta e l e k t r i s k a och magne-t i s k a fälmagne-t såväl på l a b o r a magne-t o r i u m som m o b i l magne-t . Han har a r b e magne-t a magne-t med HF-lim-n i HF-lim-n g , p l a s t s v e t s HF-lim-n i HF-lim-n g , s j u k g y m HF-lim-n a s t u t r u s t HF-lim-n i HF-lim-n g och radiosäHF-lim-ndare och har sedaHF-lim-n 1980 f o r s k a t om hur a r b e t a r e v i d 400 kV ställverk påverkas av s i t t a r b e t e . Pågående f o r s k n i n g
K j e l l Hansson M i l d har påvisat, a t t det i n t e är den d i r e k t a e l e k t r i s k a e l l e r magnetiska strålningen, som ger problem. I stället 'år det föremål i ställverket, som uppladdas av strålningen och sedan urladdas genom över-s l a g t i l l a r b e t a r n a . De utöver-sättöver-s för många överöver-slag per dag. V a n l i g a över-s t över-slår det över t i l l f i n g r a r n a , men genom a t t de klättrar omkring i ställverket, kan även andra kroppsdelar få överslag.
Blodprover v i s a r , a t t en grupp ställverksarbetare har förhöjd frekvens kromosomförändringar jämfört med k o n t r o l l g r u p p . K j e l l Hansson M i l d har byggt upp en l a b u t r u s t n i n g , med hjälp av v i l k e n han kan s k i c k a u r l a d d n i n g -ar genom e t t blodprov. En blodanalys v i s a r sedan om kromosomförändring-ar uppstått.
En v a r i a c matad av en s p a r t r a n s f o r m a t o r ger önskad växelspänning t i l l e t t nollgenomgångsrelä med v a r i a b e l t i d . Den e l l e r de p u l s e r , som kommer igenom relät, laddar v i a en högspänningsgenerator med l i k r i k t a r e och seriemotstånd en kondensator. Denna urladdas genom e t t spetsgap med v a r i a -b e l t avstånd och en provkammare med -b l o d p r o v e t . Spetsavståndet och spänningen har e t t bestämt samband, varför spänspänningen kan r e g l e r a s genom i n -ställning av spetsavståndet. T i d s k o n s t a n t , spänning och a n t a l p u l s e r va-r i e va-r a s . Man föva-rsökeva-r e f t e va-r l i k n a ställveva-rksföva-rhållandena så mycket som möj-l i g t . Pumöj-lsmätning sker med o s c i möj-l möj-l o s k o p och pumöj-lsräknare. Man kan skicka en p u l s e l l e r e t t pulståg igenom b l o d p r o v e t .
Försöken v i s a r , a t t ökande fältstyrka från 2 t i l l 3,5 kV/cm medför ökande a n t a l kromosomförändringar och > 4 kV/cm dör a l l a c e l l e r . Det är t r e f a k -t o r e r a -t -t -t a hänsyn -t i l l :
1. Urladdning i c i r k u l e r a n d e blod ger övergående problem.
2. Urladdning i b l o d b i l d a n d e organ, t ex lymfkörtlar, kan möjligen ge leukemi.
3. Uraddning i t e s t i k l a r n a ger problem a t t få barn.
John H o p k i n s i n s t i t u t e t har undersökt i n v e r k a n av u r l a d d n i n g a r på männi-s k o r , t ex trömänni-skelvärdet för a t t känna u r l a d d n i n g och irritationmänni-svärdet, som är ca 2,6 gånger större än tröskelvärdet. Tröskelvärdet ökar med k r o p p s v i k t e n och är av den anledningen högre fÖr män än för k v i n n o r . Chr M i c h e l s e n i n s t i t u t e t har undersökt hur bildskärmars fält påverkar aero-solexponeringen. Där f i n n s v i s s a p a r a l l e l l e r t i l l trä- och l a c k s l i p n i n g ifråga om l u f t b u r n a p a r t i k l a r s påverkan av både luftrörelser och fält.
27 Risker v i d trä- och l a c k s l i p n i n g
Vid d i s k u s s i o n av r i s k e r med överslag p g a s t a t i s k e l e k t r i c i t e t v i d trä-och l a c k s l i p n i n g kom v i fram t i l l följande:
1. Påtaglig o l y c k s f a l l s r i s k v i d överslag p g a h a s t i g a rörelser.
2. Risk för nedsatt känsel v i d överslag i t ex f i n g r a r , s p e c i e l l t i kom-b i n a t i o n med v i kom-b r a t i o n e r .
3. Möjligen, men s a n n o l i k t i n t e , blodpåverkan. Endast l i t e n andel av blodvolymen påverkas v i d överslag.
Förutsättningen är a t t det gäller enstaka överslag. B l i r d e t i något spe-c i e l l t f a l l täta u r l a d d n i n g a r under längre p e r i o d e r l i k n a r r i s k e r n a mer ställverksarbetarnas.
Det f i n n s möjlighet a t t få något enstaka blodprov från u t s a t t s l i p a r e un-dersökt i Umeå. Provtagning kan göras av distriktssköterska, önskas större a n t a l prover måste det f a k t u r e r a s .
L i t t e r a t u r och l i t t e r a t u r a n v i s n i n g a r ställdes t i l l förfogande av K j e l l Hansson M i l d , som på e t t föredömligt sätt demonstrerade s i n u t r u s t n i n g , informerade om s i n f o r s k n i n g och d i s k u t e r a d e problemen k r i n g vårt p r o j e k t .
28
Trätelcn i kCentru m
I N S T I T U T E T F O R T R A T E K N I S K F O R S K N I N G
Suednh liiiiiiiiirjor WooJ Tnhnnln^- Rnfarch
1984-10-24 GF/YL BILAGA k ] (2) Enkäten sänds t i l l : Tor. N o r d q u i s t Bågvägen 7 59 3 00 VÄSTERVIK T e l : 0490-331 75 E N K Ä T OM S T A T I S K E L E K T R I C I T E T 1. Har N i p r o b l e m med s t a t i s k e l e k t r i c i t e t v i d trä- o c h l a c k s l i p n i n g ? 13 • R e g e l b u n d e t 39 D I b l a n d 26 Q A l d r i g Summa svar 7 2. V i l k e n årstid uppträder p r o b l e n e n ? 19 • Vår 16 • Sommar 17 • Höst 41 • V i n t e r 3. V i l k e n t y p av problem? 0 D B r a n d / E x p l o s i o n
^ D Stötar som i n d i r e k t vållat o l y c k s f a l l
40 D Stötar som vållar obehag
20 D U p p l a d d n i n g som vållar obehagskänsla
1^ D O n o r m a l t mycket slipdamm f a s t n a r på p e r s o n a l e n 28 D Onormalt mycket slipdamm f a s t n a r på a r b e t s s t y c k e n
^ D Y t b e h a n d l i n g s p r o b l e m 4 D Spånhanteringsproblem ^ D Annat såsom: 4. V i l k a drabbas? 38 • S l i p a r e 19 D Y t b e h a n d l i n g s p e r s o n a l 1 D T r a n s p o r t p e r s o n a l 6 D Andra, såsoir.:
TräteknikCentrum
I N S T I T U T E T F O R T R A T E K K I S K F O R S K N M N T ,
2 (2)
Svcdnh liiiimiir jor \X'ood Technolo^- Racarch 29
5. Har N i försökt a t t avhjälpa p r o b l e m e n och i v i l k e n utsträckning har d e t l y c k a t s ? •fl -o ro *-» v» i-J in * J -5^ 4^ V (U V O) 0) U :o :o ro :o ro
