Mognad hos unga flickor : normbrytande beteende, alkoholvanor och sexuellt beteende.

alkoholvanor och sexuellt beteende

Sammanfattning

Studien ämnar undersöka om flickor med tidig biologisk mognad samt flickor som upplever att pojkar behandlar dem som äldre än var de är har en högre alkoholkonsumtion, mer normbrytande beteende, fler romantiska relationer och samlag. Data samlades in från sju skolor i Örebro. Vi fann att tidig mognad hade signifikanta samband med alla fyra beroende variablerna. Vi fann också signifikanta samband mellan flickors upplevelse av pojkars behandling och en högre alkoholkonsumtion, flera romantiska relationer samt samlag. För två av våra beroendemått fann vi svaga interaktionseffekter för flickors biologiska mognad och deras upplevelse av hur pojkar behandlade dem. Resultaten stöder till viss del tidigare forskning och bidrar med unika resultat, intressanta för vidare forskning på området.

Nyckelord: Biologisk mognad, problembeteenden.

Loo Sahlin & Sofia Scherfors Handledare: Håkan Stattin

Psykologi D-nivå Termin 10 Örebro Universitet

Maturation in young girls- normbreaking behaviour, alcohol

use and sexual behaviour

Loo Sahlin & Sofia Scherfors Centre for Developmental Research

Department of Behavioural, Social and Legal Sciences Psychology, Örebro University

Abstract

The aim of this study was to examine if biological early maturing girls and girls that percieved that boys treated them as older than they actually where drank more alcohol, were more delinquent, had more romantic relationships and sexual intercourse. Our data was collected from seven schools in Sweden. Significant relationships where found between early maturation and all four dependent variables. Significant relationships could also bee seen between how girls perceived that boys treated them and alcohol use, romantic relationships and sexual intercourse. For two of our dependent measures we found week interaction effects, for girls biological maturation and there perception of how boys treated them according to there age. Our results partly support earlier research and contribute to future research within this area.

Tack

Therese Glatz för otroligt mycket stöd, engagemang och hjälp. Vi tackar dig för goda råd och vägledning. Vi tackar Håkan Stattin för handledning. Stort tack till Louise Haglund för hjälp med den statistiska delen. Sist men inte minst vill vi tacka Daniel och Patrik för allt stöd och

förståelse! Loo & Sofia

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INTRODUKTION...5

SYFTE...10

HYPOTES...10

METOD ...11

Design...11

Deltagare...12

Material och Procedur...12

Etik och Sekretess... 14

RESULTAT ...15

DISKUSSION...20

REFERENSER...26

Mognad hos unga flickor - normbrytande beteende, alkoholvanor och riskfyllt sexuellt beteende Att komma in i puberteten är ett stort steg i unga människors utveckling, men att komma in i puberteten tidigt som flicka kan medföra negativa konsekvenser (Blumstein Posner, 2006). Flera studier har visat på samband mellan att som flicka vara tidigare biologiskt utvecklad än sina jämnåriga kamrater och normbrytande beteenden (Caspi, Lynam, Moffitt, & Silva, 1993), mer frekvent alkoholkonsumtion (Costello, Sung, Worthman, & Angold, 2007; Dick, Rose, Pulkkinen & Kaprio 2001; Lanka, & Collins, 2002; Wichström, 2001) tidigare inledande av och fler romantiska relationer (Halpern, Kaestle & Hallfors, 2007) och deltagande i fler sexuella aktiviteter (Blumstein Posner, 2006). Vi kommer att kalla dessa beteenden för problembeteenden då man har sett att de vid en tidig ålder i vissa fall kan leda till negativa konsekvenser, som exempelvis missbruk, sexuellt överförbara sjukdomar och psykisk ohälsa (Belsky, Steinberg, & Draper, 1991; Miller & Moore, 1990; Kaltiala-Heino, Kosunen, & Rimpela, 2003). Vi tyckte det skulle vara intressant att undersöka om detta samband även kunde ses i en svensk population.

Att få sin första menstruation används i de flesta studier som ett mått på om man har kommit in i puberteten. Men också utveckling av bröst, kroppsbehåring och och annan visuellt synlig utveckling har använts som mått på pubertal utveckling (Costello.,2007; Halpern et al., 2007). Medelåldern för flickor att få sin första mens i västerländsk kultur är 12.6 år (Biro, Huang, Crawford, Lucky, Striegel-Moore, Barton et al., 2006).

En studie fann att flickor själva kopplar ihop biologisk mognad med inledande av relationer med andra könet (Caspi et. al. 1993). En annan studie fann att de dessutom är medvetna om att deras fysiska utseende kommer att fånga pojkars intresse (O´Sullivan,

Heino, Meyer- Bahlburg, &Watkins, 2000). Även vännernas åsikter och värderingar har visats ha större påverkan när man kommer in i puberteten (Chassin et al., 2004; Simons-Morton, Lerner, & Singer, 2005). Att jämnåriga kamrater och potentiella kärlekspartner får en större

betydelse i ungdomars liv under just puberteten, har visats i flera studier. (Simons-Morton et al.,2005; Steinberg & Silverberg, 1986; Steinberg, 1988). Utifrån det tänker vi oss att pojkars åsikter kan ha betydelse för flickor i högre utsträckning när de har kommit in i puberteten. Vi har en ide om att det kan finnas ett samband mellan flickor som å ena sidan upplever att pojkar behandlar dem som om de var äldre än de är å andra sidan problembeteenden, likt de samband som hittats i tidigare forskning, mellan flickor som är tidigt biologiskt utvecklade och problembeteenden (Caspi et al., 1993; Costello et al., 2007; Dick et al., 2001; Lanka & Collins, 2002; Wichström, 2001; Halpern et al., 2007; Blumstein Posner, 2006). Denna idé, har, såvitt vi vet, inte undersökts tidigare.

Att det finns ett samband mellan att som flicka utvecklas biologiskt tidigt och en mer frekvent alkoholkonsumtion (Costello et al., 2007; Dick, Rose, Viken & Kaprio 2000; Lanza, & Collins, 2002; Wichstrom, 2001), inledande av tidiga och fler romantiska relationer

(Halpern et al., 2007), deltagandet i fler sexuella aktiviteter ( Blumstein Posner, 2006; Halpern et al., 2007) samt engagerande i normbrytande beteenden (Caspi et. al. 1993) har man funnit i många studier. Tidig och frekvent alkoholkonsumtion kan leda till risker för hälsan (Plant & Miller, 2001; Rossow, Groholt & Wichstrom, 2005) och till en ökad risk för ett framtida missbruk (Grant & Dawson, 1997). Många forskare har funnit samband mellan tidiga romantiska relationer och problembeteenden (Fidler, West, Jarvis, & Wardle, 2006; Jessor & Jessor 1975; Zabin 1984) och att ha en romantisk partner, speciellt en äldre partner kan leda till en ökad risk för flera olika problembeteende (Halpernet al., 2007). När unga flickor börjar inleda romantiska relationer med det motsatta könet i tonåren har man sett att den sexuella aktiviteten avancerar från kyssar till lätt och tyngre petting och till sist samlag inom några år (Kaltiala-Heino et al., 2003). Det är även väl dokumenterat att tidig pubertet bland flickor är relaterat till en tidigare sexualdebut och ett mer riskfyllt sexuellt beteende, som oskyddat sex (Belsky, Steinberg, Houts & Halpern-Felsher, 2010; Lam, Shi, Ho, Stewart,

& Fan, 2002). Om man är ung vid sin sexualdebut kan det innebära en ökad risk att drabbas av depression (Kaltiala-Heino et al., 2003), könssjukdomar som AIDS, oönskade graviditeter och aborter då man sett att ungdomar skyddar sig sämre än vuxna samlag (Belsky et al., 1991; Miller & Moore, 1990). Man har även sett att unga flickor som är sexuellt aktiva tidigt har flera problem beteenden som en hög alkoholkonsumtion och normbrytande beteende (Goodson, Evans & Edmundson, 1997). Då man har sett att ungdomar som ägnar sig åt en typ av problem beteende löper större risk att börja ägna sig åt fler olika typer av problem beteenden (Graber & Brooks-Gunn, 1996) kan man tänka sig att deltagandet i en typ av problembeteende kan leda till flera olika typer av negativa konsekvenser. Vi drar slutsatsen utifrån de studier som har gjorts att det är svårt att veta vilka problembeteenden som kan tänkas ligga till grund för andra problembeteenden. Vi anser inte att man kan dra några kausala slutsatser men konstaterar att det kan finnas ett samband mellan tidig biologisk mognad hos flickor och vissa problembeteenden och att man kan löpa större risk för

ytterligare problembeteenden om man redan ägnar sig åt en typ av problembeteende. Utifrån detta grundade vi vår första hypotes: att biologiskt tidigt utvecklade flickor i större

utsträckning har problembeteenden än normalt eller sent utvecklade flickor.

Vad sambandet mellan tidig biologisk mognad och problembeteenden beror på är oklart och det finns flera olika teorier, som bl.a. Peer socialization hypotesen som menar att flickor som biologiskt utvecklas tidigt kommer att vilja umgås med vänner som liknar dem själva gällande biologisk mognad vilket då kommer att vara äldre kamrater. Man tänker sig även att dessa flickor kommer att inleda romantiska relationer tidigare och att de kommer att föredra pojkvänner som liknar dem i biologisk mognad och som då kommer att vara äldre än flickorna är (Magnusson, Stattin, & Allen, 1985; 1986). Trots att dessa flickor är biologiskt mogna kan de vara psykologiskt omogna och sakna de kognitiva förmågor som krävs för att stå emot grupptryck (Caspi et al., 1993). Då man har sett att äldre ungdomar tenderar att ha

fler problembeteenden än yngre (Sampson & Laub, 2003) och då tidigt biologiskt mogna flickor troligtvis kommer att umgås med äldre kamrater i högre utsträckning än sina jämnåriga kamrater, kommer dessa flickor att umgås med ungdomar som engagerar sig i problembeteenden och löper därmed större risk att själva börja med den typen av beteende (Magnusson et al., 1985; 1986; Stattin & Magnusson, 1990). En annan möjlig förklaring till sambandet mellan tidig biologisk mognad och problembeteenden skulle kunna vara att flickor förr i tiden kom in i puberteten vid en senare ålder, men att flickor idag kommer in i

puberteten vid en yngre ålder. Detta kan leda till att vissa flickor under en period i sitt liv är biologiskt vuxna men ändå inte får ta ett vuxet ansvar och ta del av de vuxna privilegierna. Detta borde i allra högsta grad gälla de flickor som blir biologiskt mogna vid en mycket låg ålder. De är ekonomiskt och socialt beroende av sina föräldrar och har inte laglig rätt att fatta många viktiga beslut. Under just denna period i livet längtar många tonåringar efter att fatta egna beslut, äga sina egna saker och inleda romantiska relationer (Caspi et al 1993). Vi tänker oss då att detta kan leda till att dessa flickor dras till vänner med problembeteenden som kan upplevas ha en större frihet då de inte följer alla regler och kanske skaffar sig saker genom olagliga handlingar.

Vännernas åsikter och värderingar får ofta större påverkan när man kommer in i

puberteten. Att vännernas åsikter och grupptryck påverkar tonåringar har visats i flera studier och många menar att viljan att imponera på andra samt grupptryck ofta ligger bakom olika former av problem beteende som alkohol- och droganvändning och normbrytande handlingar bland tonåringar (Chassin et al., 2004; Simons-Morton, Lerner, & Singer, 2005). Man har även sett att vänner med problembeteenden har en negativ påverkan på unga flickors alkoholkonsumtion (Costello et al., 2007; Wichström, 2001). När man kommer in i tonåren blir det viktigt att bilda nära relationer med andra. Man börjar spendera mer tid tillsammans med vänner och påverkas i högre utsträckning av deras åsikter och beteenden än man gjort

tidigare i livet och kommer att göra senare i livet (Simons-Morton et al., 2005; Steinberg & Silverberg, 1986). Konflikter mellan barn och deras föräldrar ökar när barnen kommer in i puberteten och kan medföra att tonåringarna vänder sig till sina vänner för råd och stöd i högre utsträckning än vad de gjort tidigare (Steinberg, 1988). De flesta antisociala handlingar som genomförs av tonåringar sker i grupp och man har sett att vänners närvaro, till stor grad, påverkar individens beteende (Warr, 2002). Resultat visar att denna påverkan från vänner minskar när man blir äldre (Berndt, 1979; Steinberg & Monahan, 2007; Steinberg &

Silverberg, 1986). Äldre tonåringar och vuxna söker inte likasinnade när det gäller antisocialt beteende på samma sätt som ungdomar och avvikande vänners påverkan på individens beteende är mycket svagare hos äldre tonåringar och vuxna än hos yngre tonåringar. Även de som fortsätter att umgås med avvikande vänner in i vuxen ålder påverkas inte på samma sätt av sina vänner som yngre tonåringar gör (Berndt, 1979; Steinberg & Monahan, 2007; Steinberg & Silverberg, 1986). Gruppens stöd verkar vara en högst viktig faktor för att man ska fortsätta med antisociala handlingar (Caspi et al., 1993). Att inleda romantiska relationer och senare sexuella relationer är också ett naturlig steg på vägen till vuxenlivet. Flickor upplever själva att det är ett naturligt steg i utvecklingen att inleda romantiska relationer när man kommer in i puberteten och de flickor som utvecklas tidigare än sina jämnåriga kamrater utsätts för ett starkare intresse från det motsatta könet (Caspi et al 1993). Det har visat sig att flickor själva är medvetna om att deras fysiska utveckling kommer att väcka intresse från pojkar (O´Sullivan et al., 2000). Flickor tenderar att se på sin kropp som ett objekt för andra att titta på och utvärdera (Lindberg et al., 2007). Utifrån detta väcktes en tanke om att flickor som upplever att pojkar behandlar dem som om de vore äldre än vad de var skulle kunna ägna sig åt problembeteenden i högre utsträckning än flickor som upplever att pojkar behandlar dem som yngre eller i enighet med deras ålder. Vi tänker oss att om en flicka upplever att hon blir behandlad som om hon vore äldre än hon är kan hon tro att hon också förväntas ha ett

aktivt sexliv, då man funnit att ungdomar ser ett aktivt sexliv som ett tecken på ett hälsosamt liv bland vuxna (Kaltiala-Heino et al., 2003). Då flertalet studier har funnit att drog och alkohol användning samt förekomsten av normbrytande beteenden är vanligare bland äldre ungdomar (Costello et al., 2007 ; Wichström, 2001) har vi också en idé om att flickor som upplever att de behandlas som om de vore äldre än de är kan känna en förväntan om att dricka mer och bete sig mer normbrytande. Resonemanget om att just upplevelsen av pojkars

behandling skulle vara viktigt grundade vi på att jämnåriga kamrater och potentiella

kärlekspartner får en större betydelse i ungdomars liv under just puberteten (Simons-Morton et al.,2005; Steinberg & Silverberg, 1986; Steinberg, 1988). Detta är helt vår egen idé och har inte tidigare undersökts så vitt vi vet. Vi skulle tycka att det vore intressant att se om man kunde hitta något sådant samband mellan upplevelsen av att pojkar behandlade flickor som om de vore äldre än de är och problembeteenden. Utifrån detta formulerade vi vår andra hypotes: att flickor som upplever att pojkar i deras omgivning ser dem som äldre än de i själva verket är har mer problembeteenden än flickor som upplever att pojkar ser dem som yngre än de är eller i enlighet med deras faktiska ålder.

Vidare funderade vi på om det kunde vara så att tidigt biologiskt mogna flickor kanske upplevde att pojkar behandlade dem som äldre än de var och om det kunde vara förknippat med en högre grad av problematiskt beteende. Detta mynnade ut till vår tredje hypotes, där vi undersöker interaktionen mellan våra två tidigare hypoteser.

Syfte och hypoteser

Syftet är att i en svensk population undersöka faktorer relaterade till unga flickors problembeteenden. Studien ämnar undersöka sambandet mellan biologisk mognad och alkoholkonsumtion, normbrytande beteende, sexuellt beteende och romantiska relationer. Vår första hypotes, som får stöd från tidigare forskning, är att biologiskt tidigt utvecklade flickor i större utsträckning har problembeteenden än normalt eller sent utvecklade flickor.

Studien ämnar även undersök sambandet mellan flickors upplevelse av hur pojkar behandlar dem i förhållande till deras ålder och mognadsgrad å ena sidan och

alkoholkonsumtion, normbrytande beteende, sexuell aktivitet och romantiska relationer å andra sidan. Vår andra hypotes är att flickor som upplever att pojkar i deras omgivning ser dem som äldre än de är har mer problembeteende än flickor som upplever att pojkar ser dem som yngre än eller i enlighet med deras ålder.

Till sist vill vi med den här studien undersöka om de flickor som är tidigt biologiskt mogna och upplever att pojkar behandlar dem som om de vore äldre än de är har en högre grad av problembeteenden än de flickor som endast är tidigt biologiskt mogna eller upplever att pojkar behandlade dem som äldre. Vår tredje hypotes är ett antagande om att det

förekommer en interaktion mellan dessa två förhållanden. Vi antar att problembeteenden främst kommer att existera bland flickor som är tidigt biologisk mogna och som upplever att pojkar upplever dem som äldre än vad de i själva verket är.

Metod

Design

Detta är en tvärsnittstudie, där vi har använt oss av data insamlad vid ett tillfälle av Center for Developemental Research (CDR) år 2008. Forsknings projektet "Sju skolor" startade våren 2007 och är ett pågående projekt som genomförs av CDR vid Örebro universitet under ledning av professorerna Håkan Stattin och Margaret Kerr. Syftet med projektet är att ta reda på mer om ungdomars erfarenheter av ohälsosamma och otrygga förhållanden i skolan, fritiden, hemmiljön och bostadsområdet. Man vill ta reda på vad som gör att ungdomar blir stressade och mår dåligt för att försöka hitta rätt möjlighet att vända utvecklingen rätt.

Deltagare

skolor: Mikaelskolan, Brickebackens skola, Almby skola, Olaus Petri skola,

Engelbrektsskolan, Vivallaskolan och Navet i Örebro. De sju skolorna ligger i områden med olika socioekonomisk standard för att man ska kunna få in data från en så bred population som möjligt. 725 flickor existerade enligt klasslistor på de sju skolorna våren 2008. Så många som 720 flickor har besvarat studiens enkäter. Av de 720 flickorna gick 243 flickor i årskurs 7, 232 stycken i årskurs 8 och 245 flickor i årskurs 9.

Material och procedur

Enkäterna som används är framtagna av forskagruppen vid CDR. Frågorna i enkäterna täcker områden som skola, fritid, relation till föräldrar, vänner, sexualitet, alkohol och

narkotikavanor, kriminalitet, psykisk och fysisk hälsa. Vi har endast tagit med de frågor som berör vår studie. I bilaga 1 kan ni se hur enkäterna ser ut. Vid datainsamlingen har man åkt ut till en skola i taget och låtit alla elever i årskurs 7-9 svara på enkäterna samtidigt. Eleverna fick ca 2 timmar på sig att svara på frågorna. Ingen belöning utgick för medverkan.

Frågorna som ingår i variablerna överfördes till Z-poäng och adderades till skalor. I den här studien använde vi oss av följande mått:

Biologisk mognad: Flickornas pubertets utveckling mättes med en förstärkt version av the Pubertal Development Scale (Petersen, Crockett, Richards, & Boxer, 1988). Den skalan har visats ha god reliabilitet och validitet. Följande frågor summerades: ”Hur långt har du gått igenom dessa förändringar: vuxit snabbt på längden, kroppsbehåring (könshår/hår under armarna), annorlunda hud t.ex. oljig hy och finnar, fått bröst? Svarsalternativen för dessa frågor var: 1 (Ingen utveckling skett än), 2 (Utvecklingen har precis börjat), 3 (Utvecklingen

har pågått en tid) eller 4 (Utvecklingen färdig). Följande fråga inkluderades även: ”Hur

gammal var du när du fick din första menstruation?” Svarsalternativ: 1 (Före jag var 10 år), 2 (när jag var 10 år), 3 ( när jag var 11 år), 4 (när jag var 12 år), 5 ( när jag var 13 år), 6 (när

75 för denna skala.

Hur pojkar upplever mig: Man ställde följande påstående: ”Killar behandlar mig som att jag vore...än jag är”. Svarsalternativ: 1 (Mycket yngre), 2 (Lika gammal) eller 3 (Mycket

äldre). Detta var en av två oberoende variabeler.

Alkohol: Frågan som ställdes var: ”Har du druckit så mycket öl, sprit eller vin att du blivit berusad under det senaste året?” Svarsalternativ: 1 (nej det har inte hänt), 2 (1 gång), 3 (2-3 gånger), 3 (4-10 gånger) eller 4 (mer än 10 gånger). Detta var en av två oberoende variabler.

Normbrytande beteende: För att få fram variabeln normbrytande beteende slog vi samman följande frågor;” Har du tagit varor i ett varuhus, kiosk, utan att betala?”, ”Har du med avsikt förstört eller varit med om att förstöra saker?”, ”Har du tagit pengar hemma som inte varit dina?”, ”Har du varit med om att utan tillstånd klottra, grafittimåla, eller skriva något med tusch eller sprayfärg på t.ex. en betongvägg?”, ”Har du varit med om att bryta dig in i en bostad, affär, kiosk, förråd, eller annan byggnad med avsikt att ta saker?”, ”Har du stulit något ur någons ficka eller väska?”, ”Har du köpt eller sålt något som du vetat eller trott att det var stulet?”, ”Har du utan lov tagit en cykel?”, ”Har du hotat eller tvingat någon att ge dig pengar, cigaretter, eller något annat?”, ”Har du deltagit i slagsmål på stan?”, ”Har du burit vapen i skolan eller på stan?”, ”Har du utan lov tagit en moped, motorcykel eller vespa?”, ”Har du varit med om att slå någon så du tror eller vet att han/hon behöver sjukvård? Har du med flit gjort någon illa med kniv, stilett, knogjärn eller något liknande?”, ”Har du varit med om att hota eller tvinga någon till att göra något som han/hon inte ville?”, ”Har du smitit från betalning?” och ”Har du rökt hasch (marijuana, cannabis)?” Alla frågor avslutades med: ”under det senaste året?” Svarsalternativ: 1 (Nej det har inte hänt), 2 (1 gång), 3 (2-3 gånger), 4 (4-10 gånger) eller 5 (mer än 10 gånger). Reliabiliteten uttryckt i en alfa koefficient var .94. Denna normbrottsskala har använts i många tidigare svenska studier. En jämförelse mellan

självrapporterade normbrott och registrerad kriminalitet gjordes av Magnusson, Dunér och Zetterblom (1975). De fann i sin studie god överensstämmelse.

Romantiska relationer: Följande fråga ställdes: ”Har du haft pojkvän /flickvän?” Svarsalternativ: 1 (Har aldrig haft och vill inte ha nu), 2 (har aldrig haft men kan tänka mig att ha nu), 3 (har haft men har inte nu), 4 (har nu men har inte haft tidigare) eller 5 (har nu

och har haft tidigare).

Samlag: Frågan som ställdes var: ”Har du haft samlag?” Svarsalternativ: 1 (Nej), 2 (1

gång) eller 3 (flera gånger).

Alkohol, normbrytande beteende, romantiska relationer och samlag var våra fyra beroendemått.

Etik och sekretess

Undersökningen ”Sju skolor” är etikprövad och godkänd av den regionala etikprövningnämnden i Uppsala. Föräldrarna har fått ett informationsbrev innan

datainsamlingen. I informations brevet fanns det en kortfattad beskrivning av vad syftet med forskningen är, att studien är helt frivillig, att man när som helst kan välja att avbryta sin medverkan och att både föräldrarna men också ungdomarna själva kan bestämma sig för att inte delta. En talong bifogades som man kunde skriva på och skicka in om man inte ville att barnet skulle delta. Föräldrarna blev även informerade om att barnet kunde välja att avstå om han/hon inte ville besvara enkäterna vid datainsamlingstillfället och fick då göra något annat istället. Man informerade föräldrarna om att ingen obehörig kommer att kunna ta del av uppgifterna och att man aldrig pekar ut enskilda individer när man redovisar resultatet.

Resultat

För att undersöka våra hypoteser genomförde vi först en korrelations analys för att se om det fanns några samband mellan våra oberoende mått å ena sida och våra beroende mått å andra.

För att sedan kunna se hur stor del av variansen i våra beroende variabler som förklaras av våra oberoende variabler genomförde vi flera regressions analyser där vi även lade in en interaktions term. Vi undersökte relationen mellan skalorna på våra oberoende mått och beroende mått. Vi valde sedan att replikera analyserna och lade även in flickornas ålder som en prediktor för att se om våra resultat fortfarande var robusta då vi kontrollerade för

flickornas faktiska ålder. Vi valde att använda oss av parametriska test trots att vi har ordinaldata då de flesta mått i psykologisk forskning är ordinaldata och man sällan har en absolut nollpunkt och kan få en kvotskala. Måtten var inte helt normalfördelade men var inte så skeva att vi behövde använda oss av icke-parametriska test.

Statistiska analyser

Vår första hypotes är att tidigt biologiskt utvecklade flickor i större utsträckning har problembeteenden än normalt eller sent utvecklade flickor. Vi genomförde en korrelations analys för att se om det fanns något samband mellan vår oberoende variabel biologisk mognad och våra beroende variabler: alkoholkonsumtion, samlag, tidigare romantiska

relationer och normbrytande beteenden (se Tabell 1). Vi fann svaga men signifikanta samband mellan biologisk mognad och alla beroende variablerna. Starkast samband uppmättes mellan biologisk mognad och samlag (r = .25, p<.001, N= 690). Vi genomförde även en regressions analys för att se hur stor del av variansen i beroende variablerna som kunde förklaras av vår oberoende variabel biologisk mognad (se Tabell 2). Vi fann att biologisk mognad svagt predicerar utfall för alla våra beroende mått. Starkast prediktionsvärde fann vi för samlag (β=.21, p<.001, N= 673).

Vår andra hypotes är att flickor som upplever att pojkar i deras omgivning ser dem som äldre än de är har mer problembeteenden än flickor som upplever att pojkar ser dem som yngre än eller i enlighet med deras ålder. Korrelations analysen visade svaga men dock signifikanta positiva samband mellan flickors självskattning av, om pojkar behandlade dem

som äldre än vad de var och tre av våra fyra beroendemått. De tre variablerna där samband kunde fastställas var alkoholkonsumtion, romantiska relationer och samlag (se Tabell 1). Flickor som upplevde att pojkar behandlade dem som äldre än vad de var drack lite mer alkohol. Det var också vanligare att de hade en romantisk relation och att de hade haft samlag fler gånger. Inget signifikant samband hittades mellan flickors självskattning av, om pojkar behandlade dem som äldre än vad de var och variabeln normbrytande beteende. Starkast samband hittades mellan flickors självskattning av, om pojkar behandlade dem som äldre än var de var och samlag (r =. 24, p<.001, N=691). Regressions analysen visade att hur flickor upplever att pojkar behandlade dem till viss del predicerar utfall för tre av våra beroendemått: alkohol, romantiska relationer och samlag (se Tabell 2). Starkast predktionsvärde fann vi för romantiska relationer (β=.168, p<.001, N= 672).

Vår tredje hypotes är ett antagande om att det förekommer en interaktion. Vi antar att problembeteenden främst kommer att existera bland flickor som är tidigt biologisk mogna

och som upplever att pojkar behandlar dem som äldre än vad de i själva verket är. Interaktions

termen (mognad x hur pojkar behandlade) predicerade svagt utfallet i både alkohol (β=.08, p<.05) och samlag (β =.08, p<.05). De två interaktions effekterna redovisas i Figurerna 1 och 2. Alla interaktions effekter med signifikansnivå redovisas i Tabell 2.

Tabell 1

Pearsons Korrelation mellan Upplevd behandling och Alkohol, Normbrytande beteende, Romantiska relationer och Samlag och mellan Biologisk mognad och samma variabler.

Variabel Alkohol Normbrytande Relationer Samlag

Upplevd behandling Pearsons Correlation N .23** 686 .08 692 .23** 689 .24** 691 Biologisk mognad Pearsons Correlation N .21** 682 .12* 688 .19** 689 .25** 690 **p<.001 (2-tailed). *p<.01 (2-tailed).

Tabell 2

Regressionsanalys; upplevd mognad och biologisk mognads predektionsvärde på ute på stan, alkohol, normbrytande beteende, relation och samlag.

Variabel B SE B β Alkohol Upplevd .18 .04 .17*** behandling Biologisk .18 .04 .17** mognad Interaktion .08 .04 .08* Normbrytande Upplevd .01 .01 .04 behandling Biologisk .03 .01 .17** mognad Interaktion .01 .01 .04 Pojkvän Upplevd .22 .05 .19*** behandling Biologisk .16 .05 .14*** mognad Interaktion .01 .04 .01 Samlag Upplevd .13 .03 .17*** behandling Biologisk .15 .03 .21*** mognad Interaktion .05 .03 .08*

***p<.001. **p<.01. *p<.05. r2= .078 för alkohol. r2= . 018 för normbrytande. r2= .067 för relation. r2= .096 för samlag.

Vi gjorde om de analyserna som redovisades i Tabell 2 och vi inkluderade flickornas ålder som ännu en prediktor. Vi fann att flickornas ålder var en signifikant prediktor av alkoholdrickande (t = 5.02, p<.001), romantiska relationer (t = 2.14, p<.05) och att ha samlag (t = 6.10, p <.001). Ju äldre flickorna var desto oftare hade de varit berusade och desto mer vanligt var det att de hade

en romantisk relation och desto oftare hade de haft samlag. Men de resultat som redovisas i Tabell 2 kvarstår.

Interaktion mellan biologisk mognad och hur pojkar behandlar mig, för alkohol

Figur 1

Skalan för drinking är kapad och löper egentligen från 1- 4 men ingen av flickorna hade angett en högre siffra än 2. Skalan kapades för att interaktionen skulle bli tydligare.

Drinking

Interaktion mellan biologisk mognad och hur pojkar behandlar mig, för samlag.

Figur 2

Skalan för samlag är kapad och löper egentligen från 1- 3 men ingen av flickorna hade angett en högre siffra än 2. Skalan kapades för att interaktionen skulle bli tydligare.

Samlag

Diskussion

Vi har med den här studien visat att (via tidigare forskning och våra egna resultat), att det är en stor omställning att komma in i puberteten och ett viktigt steg på väg mot att bli vuxen Men att komma in i puberteten tidigare än sina jämnåriga kamrater kan vara förknippat med en rad olika problembeteenden som alkohol missbruk, normbrytande beteenden och riskfyllda sexuella handlingar (Bratberg ett al., 2005; Caspi., & Moffitt., 1991; Caspi et. al. 1993;

Costello et al., 2007; Dick et al, 2000; Dick et al., 2001; Halpern et al., 2007; Lanza., & Collins, 2002; Mendle et al., 2007; Tschann et al., 1994; Wichström, 2001). Det har i litteraturen resonerats kring att unga flickor som kommer in i puberteten tidigt tenderar att uppleva sig själva som mer psykologiskt mogna och äldre än de egentligen är (Magnusson et al., 1985; 1986; Stattin & Magnusson, 1990). Då ungdomar ofta väljer vänner som liknar dem själva på flera sätt (Monahan, 2009) finns det en sannolikhet att dessa flickor kommer att umgås med äldre tonåringar. När de börjar umgås med äldre tonåringar kan det leda till att de tidigt hamnar i en miljö där alkohol, droger, sex och normbrytande beteenden är vanligare (Costello et al., 2007; Wichström, 2001). Detta kan vara problematiskt då flickorna kanske

inte har hunnit utveckla de kognitiva förmågor som de behöver för att klara av ett eventuellt grupptryck och riskerar därmed att själva involveras i problembeteenden (Caspi et al., 1993). Man har, som vi tagit upp tidigare, sett att ungdomar som har vänner som är avvikande utför antisociala handlingar i större utsträckning än ungdomar som inte har avvikande vänner (Brendgen et al., 2000). Grupptryck och viljan att imponera på sina vänner kan tänkas ligga bakom många problembeteenden (Chassin et. al. 2004), man har sett att tonåringar ägnar sig åt dubbelt så mycket riskfyllt beteende i närheten av vänner som när de var helt själv (Gardner & Steinberg, 2005). Då ungdomar spenderar mer tid tillsammans med vänner och vänners åsikter blir viktigare när man kommer in i tonåren (Steinberg & Silverberg, 1986; Simons-Morton et al., 2005) kan man tänka sig att detta kan vara en viktig faktor vid problem

beteenden hos ungdomar i puberatal ålder. Flickor upplever själva att det är ett naturligt steg i utvecklingen att inleda romantiska relationer när man kommer in i puberteten (Caspi et al 1993) och kommer man in i puberteten tidigt, kan det leda till att man som ung flicka inleder romantiska relationer tidigare än sina jämnåriga kamrater. Något som kan vara problematiskt, då flera studier har visat på samband mellan tidiga romantiska relationer och problem

beteende (Fidler et al., 2006; Jessor & Jessor, 1975; Zabin, 1984). Något som kan bli extra problematiskt på området är det samband mellan tidig biologisk mognad hos flickor och problembeteenden men också mellan olika problembeteenden, som verkar föreligga, som exempelvis mellan unga flickor som är sexuellt aktiva, alkoholkonsumtion och normbrytande beteende (Goodson et al., 1997). Man har alltså sett att ungdomar som ägnar sig åt en typ av problem beteende löper större risk att börja ägna sig åt flera olika typer av problem beteenden (Graber & Brooks-Gunn, 1996). Det blir därmed svårt att fastställa några kausala samband då man läser den mängd litteratur som finns på området. Det verkar i stort vara svårt att urskilja vad som leder till vad och vad som faktiskt är de bakomliggande faktorerna för den

problematiska utvecklingen som ibland uppkommer. Då det finns så mycket som verkar spela in i ungdomars utveckling blir detta även ett svårt område att undersöka. Dels blir det

problematiskt då det finns så många variabler som skulle vara intressanta att ta upp och dels blir det svårt att veta hur man på bästa sätt ska angripa området, för att bara nämna två av de svårigheter vi stött på. Vi ville i denna studie undersöka ett perspektiv som var relativt väl beforskat, flickors biologiska mognad och dess samband till problem beteenden. Detta var det perspektiv som vi intresserade oss för när vi påbörjade denna studien, då vi anser att det är en viktigt fråga och högst intressant att undersöka på en svensk population. Ett perspektiv som inte tidigare studerats såvitt vi vet var om flickors egen upplevelse av hur pojkar behandlar dem när det kom till deras ålder kunde ha någon påverkan på de problembeteenden som litteraturen så ofta tar upp. Vi fann stöd för detta. Vi fann att flickor som upplevde att pojkar

behandlade dem som äldre än var de var, drack mer alkohol, hade haft fler romantiska

relationer och att de hade haft samlag tidigare och fler gånger än sina kamrater i samma ålder. Vi anser att detta perspektiv och de resultat vi funnit är intressant då det pekar på att flickornas egna upplevelse av hur andra behandlar dem kanske kan ha en viss betydelse för deras egna beteenden. Utifrån våra svaga resultat kan det dock vara svårt att helt fastställa samband med våra mått på problembeteenden. Vi anser dock att de resultat vi funnit är intressanta nog, då ingen för oss känd studie har undersökt den här aspekten tidigare. Det vi funnit skulle kunna peka på en ny riskgrupp bland ungdomar när det kommer till att utveckla de

problembeteenden vi tog upp här. Vad som ännu är oklart är hur sambanden vi funnit ser ut. Vi kan utifrån denna studie inte säga något angående kausalitet, något som skulle vara intressant att ta upp för vidare forskning. Kan det exempelvis vara så att de flickor som upplevde att pojkar behandlade dem som äldre än de är, engagerade sig i problembeteenden innan och att det är det som leder till att de upplever att pojkar behandlar dem som äldre? Kanske anses de som tuffare och äldre bland andra då de engagerar sig i problematiska beteenden? Och kan det i sin tur leda till att de blir behandlade som att det vore äldre? Något som kanske ökar deras problematiska beteende, då de ska leva upp till den roll de upplever att de fått av

omgivningen? Vidare frågor som skulle vara intressanta att besvara är, hur det kommer sig, om så är fallet, att vissa flickor upplever att pojkar behandlar dem som äldre än vad de är trots att de kanske inte är mer biologiskt mogna än sina vänner? Vilka faktorer är det som ligger bakom flickornas upplevelse om att pojkar behandlar dem som äldre och vad är det som gör att denna upplevelse får betydelse för problem beteenden? Och är det verkligen så att pojkar behandlar dessa flickor som äldre eller har det endast med flickornas egen upplevelse att göra? Det här är viktiga frågor i fortsatt forskning om vi vill komma fram till de faktorer som ligger bakom frågan om varför vissa ungdomar ägnar sig åt riskfyllt beteende mer än andra? Vi tycker att det är viktigt område att titta på då man har sett att dessa problembeteenden får

en rad olika konsekvenser för ungdomarnas hälsa och kan leda till problem som kvarstår i vuxenlivet (Plant & Miller, 2001; Rossow, Groholt & Wichström, 2005). Om vi får mer kunskap om vilka faktorer som är kritiska i dessa samband kan man förhoppningsvis ta reda på hur man kan arbeta preventivt och förhindra att ungdomar hamnar i dessa spiraler av problem.

I enlighet med tidigare studier och vår första hypotes fann vi att flickor som var tidigt biologiskt utvecklade ägnade sig mer åt problem beteenden. De ägnade sig mer åt

normbrytande beteende och de drack mer alkohol. Det var också vanligare att samma grupp hade haft fler romantiska relationer och mer samlag. Något som bör nämnas och diskuteras är att även här var de samband som vi fann svaga. Dock ska sägas att det fanns systematiska samband. Alla fyra förhållanden som utgjorde studiens beroendevariabler hade signifikanta samband med biologisk mognad. Det finns även en mängd litteratur som styrker de resultat vi fick mellan å ena sidan biologisk mognad å andra sidan alkoholkonsumtion, normrytande beteende, romantiska relationer och samlag.

Vår tredje hypotes var ett antagande om att det förekommer en interaktion mellan dessa två förhållanden. Vi antog att det som vi definierar som problem beteenden i denna studie, främst skulle existera bland flickor som är tidigt biologiskt mogna och som upplever att pojkar behandlar dem som äldre än vad de i själva verket är. Vi fann svaga interaktionseffekter för två av våra beroendemått: alkohol och samlag. I båda fallen kan man se att det var just de tidigt mogna flickorna som upplevde att pojkar såg dem som äldre som oftare hade varit berusade och oftare haft samlag. I den mån stöder detta vår hypotes. Men då dessa

interaktionseffekter var såpass svaga drar vi ändå slutsatsen att vi inte fann nog stöd för vår tredje hypotes. Våra resultat visade alltså inga tydliga resultat av att flickor som var tidigare biologiskt mogna och upplevde att pojkar behandlade dem som äldre än de var skattade att de drack mer alkohol, ägnade sig mer åt normbrytande beteende, hade haft fler romantiska

relationer och mer samlag än de flickor som endast upplevde att pojkar behandlade dem som äldre än vad de var eller var tidigare biologiskt mogna. Dessa resultat pekar på att antingen så ökar inte problembeteenden då man som flicka är biologiskt mogen och upplever att pojkar behandlar en som äldre än man är eller så så är det ovanligt att flickor som är biologiskt mogna också upplever att pojkar behandlar en som äldre eller då man som flicka upplever att pojkar behandlar mig som äldre är också är tidigare biologiskt mogna och därav ser vi ingen direkt förändring i problematisk beteende. Vi undersökte aldrig sambandet mellan tidig biologisk mognad och flickor som upplevde att pojkar behandlade en som äldre än man var, men det skulle vara intressant att undersöka detta samband och vi önskar vidare forskning på det.

Då vi replikerade våra regressionsanalyser för att kontrollera för ålder, fann vi att även flickornas faktiska ålder hade samband med alkoholkonsumtion, romantiska relationer och samlag. Det var alltså enligt dessa resultat vanligare att flickor som var äldre hade druckit mer alkohol, hade haft fler romantiska relationer och haft mer samlag än flickor som var yngre. Trots dessa fynd kvarstod de effekter vi fann mellan våra två oberoende mått och de problembeteenden vi undersökte. Vår slutsats blir därmed att våra resultat som redovisas i Tabell 2 är robusta över det ålders spann vi undersöker.

Denna studie är en korrelations studie. Den säger något om sambanden mellan de förhållanden som specifikt studeras i studien. Vi har inte använt gruppjämförelser, exempelvis studerat undergrupper av mycket tidigt mogna flickor eller mycket sent mogna. Detta var inte syftet med studien men är något som kan följas upp i framtida studier.

En styrka med vår studie var det stora antalet deltagare och att vi hade möjlighet att undersöka flickor i tre årskurser med högst relevanta åldrar för det vi undersökte. P.g.a. det stora antalet deltagare och med litet bortfall kan vi säkrare säga att vårt data representerade den population vi ämnade undersöka. I den här studien begränsade vi oss till att inkludera

endast flickor, men vi önskar vidare forskning på det här området även när det gäller pojkar. Det finns inget som pekar på att de riskfaktorer som tagits upp här inte också skulle vara aktuella för utveckling av problembeteenden hos pojkar.

Ytterligare en styrka är att data samlades in från olika områden i Örebro med olika socioekonomisk standard, vilket borde stärka studiens ekologiska validitet.

Några svagheter som borde nämnas och diskutera är för det första att vi endast använde oss av självskattningformulär för att mäta våra variabler. Detta kan bli problematiskt då det kan uppstå viss rapporteringsbias, som exempelvis sociala förväntningar och önskemål om att uppnå dessa förväntningar. Utifrån litteraturen angående vänners påverkan, kan det

exempelvis tänkas att vissa ungdomar svarar att de ägnar sig mer åt problematiska beteenden då detta kan vara något som uppskattas och/eller förväntas av kamratgruppen. Vi anser dock att våra mått borde vara ganska skyddade från den formen av bias då skattningen görs individuellt med försäkran om anonymitet.

För det andra verkar det råda lite konsensus i forsknings världen om vilka mått som bör användas då man undersöker biologisk mognad och dess inverkan på ungdomar. Dorn, Dahl, Woodward, & Biro, (2006) drog som slutsats att det råder stor oklarhet kring metoder,

definitioner och konceptualisering av pubertet och pubertetens utvecklingsteg. Detta är något som måste tas hänsyn till vid forskning på detta område. Vi önskar mer forskning på området för att komma närmare en konsensus kring valida och reliabla mått inom pubertets

forskningen.

För det tredje bör man ta hänsyn till och uppmärksamma att de skalor vi använt oss av hade olika antal svarsalternativ. Detta kan leda till att skalor med fler svarsalternativ gav starkare korrelations resultat medan de skalorna med färre svarsalternativ kan ha producerat en svagare korrelations effekt. Detta är dock inget som vi med blotta ögat kan utläsa då vi ser på våra skalor i relation till de korrelations resultat vi fick.

Slutsats

I den här studien ser vi att flickor som är tidigare biologiskt mogna ägnar sig mer åt

problembeteenden i jämförelse med sina jämnåriga kamrater. Även de flickor som upplever att pojkar behandlade dem som äldre än vad de är har högre alkoholkonsumtion, fler

romantiska relationer och oftare samlag än de flickor som inte upplever detta. Men flickor som är både biologiskt mogna och upplevde att pojkar behandlar dem som äldre än de är, ägnar sig inte åt mer problematiska beteenden än de flickor som tillhörde en av grupperna. Vi tolkar resultaten med försiktighet då de samband vi fann i denna studie var svaga. Vi anser trots det att vår studie ger ett unikt bidrag till forskningen då vi tar upp frågan om flickors upplevelse i relation till problem beteenden och kan därmed ha öppnat andras ögon för en eventuell ny riskgrupp bland ungdomar som utvecklar problematiska beteenden. Vi önskar fortsatt forskning på detta för att på ett bättre sätt komma åt ungdomars utvecklande av problematiska beteenden. Slutligen bör nämnas att flickorna här studeras som grupp. Inte alla tidigt biologiskt mogna flickor eller alla flickor som upplever att pojkar behandlade dem som äldre kommer ägna sig åt problematiska beteenden.

Referenser

Bachman, J. G., Johnston, L. D., O'Malley, P., & Schulenberg, J. (1996). Transitions in drug use during late adolescence and young adulthood. J. A. Graber, J. Brooks-Gunn, & A. C. Petersen (Eds.), Transitions through adolescence: Interpersonal domains and context (pp. 111-140). Mahwah, NJ: Erlbau

Belsky, J., Steinberg, L., & Draper, P. (1991). Childhood experience, interpersonal development, and reproductive strategy: An evolutionary theory of socialization. Child

Developement, 62, 647–670.

Belsky, J., Steinberg, L. D., Houts, R. M. & Halpern-Felsher, B.L. (2010). The development of reproductive strategy in females: early maternal, harshness, earlier menarche, increased sexual risk taking. Developmental Psychology, 46, 120–128.

Berndt, T. J. (1979). Developmental changes in conformity to peers and parents.

Biro, F. M., Huang, B., Crawford, P. B., Lucky, A. W., Striegel-Moore, R., Barton, B. A. (2006). Pubertal correlates in black and white girls. Journal of Pediatrics, 148, 234-240. Blumstein Posner, R. (2006) Early menarche: a review of research on trends in timing, racial differences, etiology and psychosocial consequences. Sex Roles, 54, 315-322.

Bratberg, G.H., Nilsen, T.I.L., & Holmen, T.L. (2005). Sexual maturation in early adolescence and alcohol drinking and cigarette smoking in late adolescence: a prospective study of 2,129 Norwegian girls and boys. European Journal of Pediatrics, 164, 621–625.

Brendgen, M., Vitaro, F., & Bukowski, W. M. (2000). Deviant friends and early adolescents’ emotional and behavior adjustment. Journal of Research on Adolescence, 10, 173–189. Buchanan, C. M., Eccles, J. S., & Becker, J. B. (1992). Are adolescents the victims of raging hormones? Evidence for activational effects of hormones on moods and behavior at

adolescence. Psychological Bulletin, 111, 62-107.

Caspi, A., Lynam, D., Moffitt, T.E., & Silva, P. (1993). Unraveling girls' delinquency: Biological, dispositional, and contextual contributions to adolescent misbehavior.

Developmental Psychology, 29, 19-30.

Caspi, A., & Moffitt, T. E. (1991). Individual differences are accentuated during periods of social change: The sample case of girls at puberty. Journal of Personality and Social

Psychology, 61, 157-168.

Chassin, L., Hussong, A., Barrera, M., Jr., Molina, B., Trim, R., & Ritter, J. (2004). Adolescent substance use. In R. Lerner & L. Steinberg (Eds.), Handbook of adolescent

psychology (pp. 665–696). New York: Wiley.

Costello, E. J., Sung, M., Worthman, C., & Angold, A. (2007). Pubertal maturation and the development of alcohol use and abuse. Drug and Alcohol Dependence, 88, 50-59.

Dick, D. M., Rose, R. J., Viken, R. J., & Kaprio, J. (2000). Pubertal timing and substance use: Associations between and within families across late adolescence. Developmental

Psychology, 36, 180-189.

Dick, D. M., Rose, R. J., Pulkkinen, L. & Kaprio J. (2001). Measuring puberty and understanding its impact: a longitudinal study of adolescent twins. Journal of Youth and

Adolescence, Vol. 30, 385-399.

Dorn, L. D., Dahl, R. E., Woodward, H. R., & Biro, F. (2006). Defining the boundaries of early adolescence: A user's guide to assessing pubertal status and pubertal timing in research with adolescents. Applied Developmental Science, 10, 30-56.

Fidler, J. A., West, R., Jarvis, M. J., & Wardle, J. (2006). Early dating predicts smoking during adolescence: A prospective study. Addiction, 101, 1805–1813.

Gardner, M., & Steinberg, L. (2005). Peer influence on risk taking, risk preference, and risky decision making in adolescence and adulthood: An experimental study. Developmental

Ge, X., Conger, R. D., & Elder, G. H. (1996). Coming of age too early: Pubertal influences on girls' vulnerability to psychological distress. Child developement, 67, 3386-3400.

Giordano, P. C. (1978). Girls, guys, and gangs: The changing social context of female delinquency. American Journal of Sociology, 91, 1170-1203.

Goodson, P., Evans, A., & Edmundson, E. (1997). Female adolescents and onset of sexual intercourse: A theory-based review of research from 1984 to 1994. Journal of Adolescent

Health, 21, 147-156.

Graber, J. A., & Brooks-Gunn, J. (1996). Transitions and turning points: Navigating the passage from childhood through adolescence. Developmental Psychology, 32, 768–776. Grant, B. R, & Dawson, D. A. (1997). Age at onset of alcohol use and its association with DSM-IV alcohol abuse and dependence: Results from the National Longitudinal Alcohol Epidemiologic Survey.

Halpern, C. T., Kaestle, C. E., Hallfors, D. D. (2007). Perceived physical maturity, age of romantic partner, and adolescent risk behavior. Prevention Science, 8, 1-10.

Jessor, S. L., & Jessor, R. (1975). Transition from virginity to nonvirginity among youth: A social-psychological study over time. Developmental Psychology, 11, 473-484.

Kaltiala-Heino, R., Kosunen, E., & Rimpela, M. (2003). Pubertal timing, sexual behavior and self-reported depression in middle adolescence. Journal of Adolescence, 26, 531-545.

Lam, T. H., Shi, H. J., Ho, L. M., Stewart, S. M., & Fan, S. (2002).Timing of pubertal maturation and heterosexual behavior among Hong Kong Chinese adolescents. Archives of

Sexual Behaviour, 31, 359–366.

Lanza, S. T., & Collins, L. M. (2002). Pubertal timing and the onset of substance use in females during early adolescence. Prevention Science, 3, 69-82.

Lindberg, S. M., Grabe, S., & Hyde, J. S. (2007). Gender, pubertal development, and peer sexual harassment predict objectified body consciousness in early adolescence. Journal of

Research on Adolescence, 17, 723-742.

Magnusson, D., Dunér, A., & Zetterblom, G. (1975). Adjustment: A longitudinal study. New York: John Wiley & Sons.

Magnusson, D., Stattin, H., & Allen, V. (1985). Biological maturation and social

development: A longitudinal study of some adjustment processes from mid-adolescence to adulthood.

J

Magnusson, D., Stattin, H., & Allen, V. (1986). Differential maturation among girls and its relation to social adjustment: A longitudinal perspective. P. Baltes, D. Featherman, & R. Lerner (Eds.), Life span development (pp. 134-172). New York: Academic Press.

associated with early pubertal timing in adolescent girls. Developmental Review, 27, 151-171. Miller BC, Moore KA (1990). Adolescent sexual behavior, pregnancy, and parenting:

Research through the 1980s. Journal of Marriage and the Family, 52, 1025-44

Monahan, K.C. (2009). Affiliation with antisocial peers, susceptibility to peer influence, and antisocial behavior during the transition to adulthood. Developmental Psychology, 45, 1520-1520.

Newcomb, M. D., & Bentler, P. M. (1988). Impact of adolescent drug use and social support on problems of young adults: A longitudinal study. Journal of Abnormal Psychology, 97, 64-75

O’Sullivan, L. F., Heino, F. L., Meyer-Bahlburg, H. F. L., & Watkins, B. X. (2000). Social cognitions associated with pubertal development in a sample of urban, low-income, African-American and Latina girls and mothers. Journal of Adolescent Health, 27, 227-235.

Patton, G. C., Mc Morris, B.J., Toumbourou, J.W., Hemphill, S.A., Donath, S., Catalano, R.F. (2004). Puberty and the onset of substance use and abuse. Pediatrics, 114, 300-306.

Petersen, A.C., Crockett, L., Richards, M., & Boxer, A. (1988). A self-report measure of pubertal status: Reliability, validity, and initial norms. Journal of Youth and Adolescence, 17, 117-133.

Plant M, Miller P. (2001).Young people and alcohol: an international insight. Alcohol, 36, 513–515

Rossow I, Groholt B, Wichstrom L. (2005). Intoxicants and suicidal behaviour among adolescents: changes in levels and associations from 1992 to 2002. Addiction, 100, 79–88. Simons-Morton, B., Lerner, N., & Singer, J. (2005) The observed effects of teenage

passengers on the risky driving behavior of teenage drivers. Accident Analysis & Prevention,

37, 973–982.

Stattin, H., & Magnusson, D. (1990). Pubertal maturation in female development. Hillsdale, NJ: Erlbaum.

Steinberg, L., & Silverberg, S. (1986). The vicissitudes of autonomy in early adolescence.

Child Development, 57, 841–851.

Steinberg, L. (1988). Reciprocal relation between parent-child distance and pubertal motivation. Developmental Psychology, 24,122—128

Steinberg, L., & Monahan, K. C. (2007). Age differences in resistance to peer influence.

Developmental Psychology, 43, 1531–1543.

Tschann, J. M., Adler, N. E., Irwin Jr., C. E., Millstein, S. G., Turner, R. A., & Kegeles, S. M. (1994). Initiation of substance use in early adolescence: The roles of pubertal timing and emotional distress. Health Psychology, 13, 326-333.

Warr, M. (2002). Companions in crime: The social aspects of criminal conduct. New York: Cambridge University Press.

Wichström, L. (2001). The impact of pubertal timing on adolescents’ alcohol use. Journal of

Research on Adolescence, 11, 131-150.

Zabin, L. (1984). The association between smoking and sexual behavior among teens in U.S. contraceptive clinics. American Journal of Public Health, 74, 261-263.