Locus 2002 nr 1

(1)

1 /0 2

LOCUS

1/02

Du har laddat ned en ar

tikel ur

LOCUS

–

tidskrift för forskning om barn och ungdomar

nr 1/02

I

nnehå

ll i numre

t som he

lh

e

t:

Gränser i skolan Vilka funktioner har dif

fer

entierade gr

upper?

Sedan 1990-talet ökar antalet elever i särskolan dramatiskt. Detta tr

ots att

den centralt uttalade intentionen är att skolan ska vara ”en skola för alla” och att segr

e

geringen av elever med funktionshinder ska minska. Hur kan

denna motsägelse förklaras? I denna ar

tikel utgår Mara W

estling Allodi från

inter

vjuer med specialpedagoger i tr

e segr

e

gerade gr

upper och diskuterar de

förändringar som inträf

fat i gr

undskolan under de senaste tio år

en.

Gärna barn – men inte nu Från välplanerade till bor

tplanerade barn

Dagens unga kvinnor skjuter bar

nafödande på framtiden. Det minskade

födelsetalet väcker befolkningspolitiska far

hågor och liksom tidigar

e i

histo-rien förber

eds r

efor

mer för att stimulera viljan till moderskap. Men går det

verkligen idag att med morötter som till exempel höjd föräldrapenning för

må

kvinnor att föda? Kanske behöver vi tänka i nya banor

, fästa blicken på

männen och pr

oblematisera deras r

oll i familjebildningen, menar Bir

gitta

Sandström. ”Nu

är jag som alla andra”

Skoldaghem ger barn chans att visa att de duger Är det positivt eller negativt för elever

, som drabbats av svårigheter i skolan,

att avskiljas från sin klass för att i stället gå en tid på skoldaghem? V

ad kan

skoldaghemmen tillföra dessa elever och deras familjer? Och vad händer vid återkomsten till hemskolan? Ingrid Sandén beslöt sig för att undersöka tio elevers pr

oblem och utveckling utifrån begr

eppen jagmedvetande, känsla av

kompetens och social samspelsför

måga.

En halvhjär

tad satsning?

Staten och förskolans pedagogiska uppdrag Sedan ﬂ

era år betonar statsmakten att förskolan inte bara är en plats för

tillsyn, utan även för lärande. Men dessa intentioner gr

umlas av en tvetydig

inställning till vad som krävs för att genomföra det pedagogiska uppdraget. Beslutet

att bar nskötar e och förskollärar e gemensamt ska genomföra lär

opla-nen visar på en dubbel och oklar inställning till förskolans r

oll, menar Paula

Ber

ntsson.

Det

’hemliga’ uppdraget

Om kvinnliga klasslärar

es liv och arbete

V

ad kännetecknar kvinnliga pedagogers inställning till yrket? Eva Ganner

ud

har undersökt detta och funnit för

hållningssätt som sällan uppmärksammas

som en del av ett yrkeskunnande. Det handlar till exempel om omsor

gsetik

och emotionella investeringar som en avgörande del av en lyckad pedagogisk praktik. Ganner

ud har skrivit en viktig bok som bidrar till förståelsen av hur

kvinnligheten skapas i skolan och av vad kvinnliga pedagoger lägger in i sin gär

ning, menar Kajsa Ohrlander

.

LOCUS

–

tidskrift för forskning om barn och ungdomar

utkommer med fyra nummer per år och utges av Institutionen för individ, omvärld och lärande vid Lärar

högskolan i Stockholm.

Ansvarig utgivar

e:

Eskil Franck. ISSN: 1100-3197.

Redaktion Redaktör:

Tilda Maria Forselius, Tilda-Maria.Forselius@lhs.se.

Adr

ess:

LOCUS, Lärar

högskolan, Box 47308, 10074 Stockholm.

Telefon : 08-737 55 85. Telefax : 08-737 56 94. E-post : Locus@lhs.se Pr enumeration Pr

enumerationen kostar 200 kr/år inklusive por

to.

Moms ingår i priset. Lösnummer kostar 50 kr plus por

to.

Beställ från

: Swedish Science Pr

ess, Box 118, 751 04 Uppsala.

Telefon: 018-36 55 66. E-post: info@ssp.nu

http://www

.lhs.se/iol/locus

(2)

2 0 1 /0 2

LOCUS

1/02 21

Bir

gitta

Sandström

Gär

na

bar

n

–

men

inte

nu

Från

välplanerade

till

bor

tplanerade

barn

Dagens

unga

kvinnor

skjuter

bar

nafödande

på

framti-den.

Det

minskade

födelsetalet

väcker

befolkningspoli-tiska

far

hågor

och

liksom

tidigar

e

i

historien

förber

eds

refor

mer

för

att

stimulera

viljan

till

moderskap.

Men

går

det

idag

att

med

morötter

som

till

exempel

höjd

föräldrapenning

för

må

kvinnor

att

föda?

Kanske

behöver

vi

tänka

i

nya

banor

,

fästa

blicken

på

männen

och

pr

oblematisera

deras

roll

i

familjebildningen,

menar

för-fattar

en.

ur tänker ungdomar idag om barn och föräldraskap? In går id én o m att bilda familj med för ebilden mamm a, pappa barn i unga människors tankar om framtiden? E

ller ser man barn som

hin-der för j ämställdhet, rör elsefrihet och självför ve rkligande? F rågorna är aktuella eftersom allt ﬂ er skjuter upp barnafödandet på obestämd tid. D enna tendens har motiv erat statli-ga utr edningar och förslag på olika stöd-åtgär der . A tt arbetsplatser ska förmås att ta störr e hänsyn till att de anställda har barn diskuteras som en lösning, liksom generösar e ersättning vid f öräldraskap . M en är det en framgångsrik väg? Låt oss istället pröv a tanken att befolkningsut-vecklingen i S verige är en konsekv ens av en politik som syftat till att g öra kvinnan självständig. E n politik, med trådar från 1930-talet, som i dag fungerar som e n hämsko på barnafödandet. Sett utifrån en hastig tillbakablick kan man säga att reformpolitiken har strävat efter att förmå kvinnor att i första hand bli ekonomiskt självförsörjande, i andra hand föda välplanerade och önskade barn. I ö ve r tr ettio å r har kvinnor haft m öj-lighet att använda pr ev entivmedel, göra abor t, lönearbeta, erhålla föräldrapenn in g och barnbidrag. D et har skett en förskjut-ning från att bli med barn till att planera en graviditet. D et är sådana välplanera-de barn, födda i b örjan a v denna peri-od, som nu skjuter upp sitt barnafödan-de. Idag är 38 pr ocent av 30-åriga kvin-nor barnlösa vilket är den högsta siffra Sv erige uppvisat på hundra år . I denna ar tikel resonerar jag om hur man kan f örstå detta fenomen och

av-slutar med att peka på några alternativ

a tankespår i debatten. Kris i befolkningsfrågan? T ill att börja med kan det behöv a sägas att det ﬁ nns anledning att v ara skeptisk till de ur val ur statistiken som görs i de-batten. V id en närmar e granskning ser man att det som kan te sig som stora va -riationer i barnafödande under 1900-ta-let i själv a ver ket är en förbluffande kon-tinuitet: sett ö ve r en hundraårsperiod fö-der i genomsnitt v arje kvinna t vå barn (Ds 2001:57). För klaringen till skiftn in g-ar ö ve r år tiondena ä r att olika genera-tioner valt att skaffa barn vid olika åld-rar . E n annan relativt oförändrad siffra över tid är andelen kvinnor som frivil-ligt eller ofrivilligt inte föder barn. Anta-let pendlar mellan 12-17 pr ocent. M ed dessa siffr or i minnet kan man ställa frå-gan o m det v er kligen ä r kris i befolk-ningsfrågan eller om en sådan beskriv-Bir gitta Sandström är ﬁ l.dr och

lektor vid Institutionen för Sam- hälle, Kultur och Lärande, Lärar- högskolan i Stockholm. Hon har styr

ningsmentaliteter i sexual-

och familjepolitik som särskilt forskningsintr

esse. Senaste

publikation (tills. med Agneta Nilsson):

”The best thing is

get-ting to know what others think”: a summar

y of a quality

assess-ment of sex education in 80 Swedish schools

(2001) Liber

,

Stockholm. E-post: Bir

gitta.Sandstr om@lhs.se Foto: Christer G ummeson 02-05-21, 15.34 11

(3)

2 2 1 /0 2

LO

CUS

LOCUS

1/02 23 ning b ygger p å en synvilla. D et som emeller tid idag ä r historiskt nytt ä r att barnafö dande skjuts s å hö gt upp i åldrar-na att det för efaller osannolikt att kv in -nor under sin fer tila ålder ska hinna med att föda två barn, vilket är det antal som krävs för att br omsa en negativ befolk-ningsutv eckling. Situationen har lett till att r egeringen 2001 tillsatte e n analys-gr

upp med uppgift att utr

eda den

sjun-kande nativiteten. D e för klaringar till sviktande barnafö-dande som idag lyfts fram i utr edningar och medier har påfallande likheter med sådant som framför des under 1930-ta-lets befolkningspolitiska debatt. M an är nu, liksom då, rädd för en utv

eck-ling där alltför få personer ska tvingas försörja

e n ökande andel a v befolk-ningen. K vinnors självständighet, el-ler som Alv a och G unnar M yr dal ut-tr yckte det p å 1930-talet, kvinnors ”självsvåldighet ” kopplades samman med minskad nativitet ( M yr dal & M yr dal 1934). I utr edningar f rån 1930-talet (SOU 1936:59, SOU 1938:57 och SOU 1937:6) argu-menteras kraftigt för ly ckan att föda barn. K vinnor uppmanas att tänka lite mindr e på sina egna egoistiska beho v och i s tället föda tr e barn i rask följd för nationens bästa. I dagens politiska analyser här-leds orsakerna till det uppskjutna barnafödandet främst till två om-råden: familjepolitik och arbetsliv . D et första området – familjepoli-tiken

– framställs både som

orsak till att

det fötts barn och till att kvinnor nu av-står . F ram till 1990-talet ﬁ nns, menar man, fog att påstå att Sv erige, till skillnad från övriga europeiska l änder , bibehöll en h ög f ruktsamhet p å gr u n d a v famil-jepolitiska insatser (RFV 2000). I nter-nationella jämför elser talar för dett a, om än inte enty digt. M en under 1990-talet, när det familjepolitiska s tödet minskade, sjönk antalet födslar drastiskt (O lsson & N or den 2000). D en andra för klaringen – förhållan-den i arbetsliv et – framhålls enty digt s om en dir ekt orsak till nedgången i barna-födandet. ” Inställningen p å arbetsmar k-naden ä r utan t vekan e n av d e största orsakerna till nedgången ”, säger dep ar -tementsrådet Ilja B atljan, or d förande i regeringens analysgr upp , i en inter vju (D agens N yheter 23 oktober 2001). Ana-lysgr uppens slutrappor t pekar också på arbetsgiv arnas ansv ar för att underlätta bar-nafödandet (Ds 2001:57). M an för eslår en minskning a v antalet tidsbegränsa-de jobb , åtgär der för att för eb ygga str ess och ohälsa och betonar att negativ a atti-ty der bland arbetsgiv arna till graviditet och föräldraskap måste motv er kas. K or t sagt, man vill ve rka för ett arbetsliv som kan kombineras med föräldra-skap . Det långa spår et i svensk familjepolitik Intentionerna kan länkas sam-man med e n lång s vensk tradi-tion. F amiljepolitiken har länge kännetecknas a v stöd till indi-viden för e värnandet om famil-jen som system (F lorin & N ils-son, 1999). So m en konsekv ens av detta har kvinnor uppmunt-rats att bli ekonomiskt självför-sörjande och därmed ober oen-de av mannens ekonomi. Li-kaså har sexualpolitiken under stora delar av 1900-talet by ggt på åtgär der riktade mot kvinnan (S andström, 2001). H o n har framställts som i beho v av stö d och som förändringsbar . Ibland har hon uppmanats att öppna upp och bejaka sin sexualitet ino m f a-miljen, ibland att hålla igen och kon-trollera den för att sedan återigen upp-muntras till att öppna upp och utv eckla

sin sexuella förmåga i största

allmänhet. Argumenten för nödvändigheten av dessa olika f örändringar har skiftat f rån ”na-tionens bästa ” på 1930-talet till ”befriel-se från det patriar kaliska f ör tr ycket ” på 1970-talet. Män har genomgående i detta samanhang skildrats som opålitliga,

oför-mögna att ta ansv

ar för sin sexualitet och

dess konsekv enser . M ed d e nya så kallade säkra p re ven-tivmedlen, p-piller och spiral, och en ny abor tlag 1975 gavs kvinnor i princip makt öv er repr oduktionen. D et innebar att sex-ualitet och barnafödande kunde skiljas

Modersideal på 1930-talet. Annons ur V

eckojournalen 1936.

V

id 1930-talets mitt star

tades föräldrauppfostrande

kurser vid Socialpedagogiska institutet. Bilderna på Alva Myr

dal, som var r

ektor vid insitutet, och dottern

Sissela är hämtad ur ett r epor tage om kurserna i V eckojournalen nr 43 1936 . .1 2 tt 02-05-21, 15.34 12

(4)

24 1/02

LOCUS

1/02 25 åt. Därmed f örändrades s ättet att tala om sexualitet. D en normala sexualiteten framställs som öppen, relationsinriktad och utlev ande, men där emot inte som en oplanerad aktivitet. A tt vara sexuellt åter-hållsam, vilket under 1940- och 1950-ta-len v ar den enda o fﬁ ciellt v älsignade barnbegränsningsmetoden, framställs i sexualpolitiska texter i slutet a v 1 9 6 0 -ta-stå att unga kvinnor idag lev er i tid där moderskap utgör ett av många konkur-rerande livsv al. D et blir också ty dligt att innebör den i begr epp som sexualitet och barnafödande sätter i rör

else och laddar

andra begr epp likt ”the dancing histor y” som B ernadette B aker (2001) uttr ycker det. För eställningar om barn och barn-dom f öljer med och f örändras i denna dans. Karriär och lämplig par tner Jag ska, som möjliga för klaringar till att barnafödandet inte prioriteras, peka på några tendenser i hur unga m änniskor idag talar om föräldraskapets möjlighet. Två av t re 30-åriga kvinnor kan visser-ligen tänka sig barn i framtiden men in-te just nu, visar en undersökning (RFV , 2000). D et ty cks också ﬁ nnas en utbredd för eställning att just två barn är normen för familjens storlek, vilket p å ett n äs-tan komiskt sätt stämmer med det poli-tiskt önskvär da (Ds 2001:57). Två barn i genomsnitt per kvinna anses förhindra en negativ befolkningsutv eckling. E n an-ledning till att i dén om t våbarnsfamil-jen inte för ver kligas är , menar tillfråga-de ungdomar , bristen p å lämplig par tner (B ernhar dt, 2001). D et anser inte bara de som saknar par tner; äv en 19 pr ocent av de män och 16 pr ocent av de kvinnor som lev de i en parr elation uppgav avsak-naden av en lämplig par tner som skäl till att de just nu inte ville ha barn. Sådana sv ar väcker naturligtvis en und-ran o m hur d e ska förstås. E n möjlig tolkning ä r att den tudelning mellan sexualitet och r epr oduktion, som se-dan länge är etablerad, kan innebära en motsv arande tudelad för eställning om att den par tner man v äljer att h a ett sexuellt förhållande med och den par t-ner man tänker sig skaffa barn med in-te behöver vara en och samma. M an kan också tolka detta som att r elatio-nens kv alitet framstår som bety delsefull och som en bristande tillit till livslånga parr elationer . P enny F agerberg (2000) konstaterar att den viktigaste faktorn för att aktivt fatta ett beslut o m att skaf-fa barn ä r hoppet o m en livslång kär-leksr

elation, vilket talar för r

elationens stora bety delse. M en för många ve rk ar det inte ens när kravet på par tner är uppfyllt vara självklar t att skaffa barn (B ernhar dt, 2001). D et pekar p å att det ﬁ nns annat i unga kvinnors liv som uppfattas som viktigar e. Betoningen på ”självet” D et ﬁ nns uppenbar t många sätt att ”gö-ra ” moderskap . I en studie av hur unga mammor uppfattar och uttr ycker sitt moderskap framhåller de unga mammor-na att de i första hand är något annat än mammor och det är utifrån detta de vill bli bedömda (B rembeck, 2002). D e vill, för att mar kera sitt motstånd mot vad de uppfattar som den traditionella moders-rollen, ”v ara sig själv a” . D et uttr ycks i ett påtagligt intr esse för att vår da och ta hand om kr oppen och i ett lekfullt expe-rimenterande med frisyr er och klädsti-lar . A tt vara och uppfattas som sexuellt attraktiv framhålls som viktigt. Följande citat visar själv a kärnan i studiens resul-tat: let som snudd p å patologiskt ( S O U 1969:2). S amhället hade o rdnat f ör ut-sättningar för ett individuellt beslut och medborgar en, i det h är fallet kvinnan, blev ansv arig f ör sexualitetens konse-kv enser . B arnet skulle vara både välpla-nerat och önskat. D et blev så att säga le-gitimt att bilda heter osexuella parr elatio-ner utan att tänka barn. P

arallellt med erbjudandet om

mak-ten ö ve r repr oduktionen p oängterades vikten a v kvinnors ekonomiska ober o-ende. Lönearbetet blev en uppmuntrad lösning och därmed identitetsmar kör för både män och kvinnor . D en enskilda indi-videns ansv ar och suv eränitet un derstöd-des kraftfullt (S andström 2001). D et är , menar jag, mot bakgr und av en lång tra-dition i s vensk familjepolitik med f ör-ändrade livsvillkor som följd man kan fö

r-V

ikten

av

att

för

verkliga

och

att

hävda

”sig

själv”

betonas

när

unga

människor

talar

om

sin

identitet

En önskedröm om enklar

e barnalstring? Skämtsam infallsvinkel från 1940-talet.

02-05-21, 15.35

(5)

2 6 1 /0 2

LO

CUS

LOCUS

1/02 27 Centralt för dem alla hade varit en – mer eller mindr e star k – vilja att h ävd a sig själv , att gå in i positioner där de kunnat uttr ycka eller för ver kliga vad de upplevt som ”sig själv ”. (S id.123) B etoningen a v autonomi och det in-dividuella har onekligen slagit igenom i unga m änniskors identitetsbildning. M argot B engtsson (2001) konstaterar i sin analys av inter vjuer med ungdomar gjor da 1992-93 att deras beskrivningar av vem de identifi erar sig med innehål-ler en parado x: man hänvisar till för äld-rarna som f ör ebilder v ad g äller utsee n -de, temperament och allmän attity d till livet samtidigt som man starkt b et onar ”jag själv ” som skapande av ”sig själv ”. E n påtaglig individualisering p räglar sv ar en, b åde kv antitativt oc h k valitativt, menar B engtsson, vilket i förlängningen synliggör en pr oblematik kring ensam-het och p restationsångest. M en bilden är inte enty dig. Citatet nedan visar p å komplexiteten i identitetsskapandet och också på det lekfullt fl yktiga: I de undersökta gr upperna ve rkar iden-titetsskapande inte enbar t vara f ör-knippat med h år t arbete, utan också med s ökande, pröv ande, lek och ex-periment. D et ve rk ar alltså fi nnas stör-re utr ymme f ör s ådana f ör eteelser i identitetsskapandet p å 1970-, 80-och 1990-talen än på 1950-talen. D

et-ta innebär samtidigt mindr

e tr ygghet. M odellen för hur man ska vara är inte giv en på samma sätt som tidigar e, kul-tur ellt erbjuds en mängd riv aliserande modeller , appeller och subjektspositio-ner . (B engtsson, M., 2001, sid. 241) U ngdomar lev er i en tid när en rad fö-reställningar ﬁ

nns och skapas som både

korsar och motsäger varandra. Nya sätt att förstå kvinnlighet B engtsson använder , som stöd i sin ana-lys, diskurspyskologins r esonemang om att identiteter konstr ueras i skiftande dis-kursiv

a möjligheter och därmed

är r ela-tionella, ofullständiga och ständigt i rö-relse. M ed diskurs menas olika samhäl-leliga sätt att tala om sociala för eteelser , som i sin tur skapar olika sätt att tänka och agera. M arianne W inter Jørgensen & Louise P hillips (2000) beskriv er an-satsen som ”…att våra sätt att tala på inte neutralt avspeglar vår omvärld, vå-ra identiteter och sociala r elationer ut-an spelar e n aktiv r oll i skapandet och förändringen av dem ” (sid. 7). Ser man intentionerna i sv ensk sexualpolitik från det perspektiv et kan d e förstås s om n å-got mer ä n ”bara ” politiska satsningar . Familjepolitik kan då betraktas som ett erbjudande om ett sätt att tala om

kvinn-lighet, manlighet och föräldraskap

. D et skapar i sin tur förändrade möjligheter för individer att förstå sig själv a. D etta leder i sin tur till nya förhandlingar i den sociala praktiken där kvinnors beslut att föda barn liksom mäns önskan att bli fä-der får skiftande möjlighetsvillkor . U nga

kvinnors uppskjutna barnaf

ödande kan således ses som att sexualmönstr et på in-dividnivå återspeglar e n dominerande samhällelig diskurs. K vinnors identitet och d ärmed kvinnlighet ä r inte enbar t kopplad till den repr oduktiv a förmågan utan minst lika star kt, om möjligt öv er-or dnat, till yr kesarbete, utbildning och ekonomiskt ober oende. D et ä r inte läng-re avvikande att v ara barnlös kvinna, i alla fall inte så länge som man kan tala om ett uppskjutet barnafödande. Jag ci-terar E va B ernhar dt (2001): A tt kvinnor väljer att föda sitt första barn senar e är dock en tr end som h ar pågått under en längr e tid oavsett kon-junktur er , och f år nog snarast be-traktas som en str uktur ell förändring, som har att göra med kvinnors ökade självständighet. (S id. 4) E n

liknande slutsats drar idéhistorikern

Karin Johannisson (2001), som anser att det idag är fullt möjligt att utan er far

en-het av moderskap uppnå kvinnlig identitet:

E n majoritet kvinnor sätter inte längr e likhetstecken mellan kvinnlighet och moderskap , det är fullt möjligt att va ra fullblodskvinna utan barn. (S id. 73) M an kan betrakta dessa förskjutningar i för eställningar som att gränserna för va d som kan betrakts som kvinnlighet r es-pektiv e manlighet blir oskarpar e. På en punkt ty cks unga kvinnor och män vara samstämmiga, de fäster lika stor vikt vid arbetets bety delse (B ernhar dt 2001). A tt ta steget in i föräldraskapet utgör en po-tentiell konfl ikt mellan arbetskarriär och barns beho v av omsorg. Samlevnadsfor merna har förändrats Förändrade för utsättningar skapar också nya familjekonstellationer . Anthony G id-dens (1992) och M anuel Castells (2000) diskuterar båda hur kvinnors emancipa-tion p åv er kat sexualitetens uttr yc k och fa-miljen som gr undkonstr uktion. D en pa-triar kala familjetypen befi nner sig i kris, anser för fattarna. N ya rekombinerade fa-miljer , bestående av barn från fl era olika äktenskap , har utv ecklat stödjande kvinn-liga nätv er k byggda på vänskap istället för på släktskap . Männen hamnar allt längr e ifrån ansv ar et för repr oduktionen. Socio-logen Z ygmunt B auman (1997), som tar avstamp i M ichel Foucaults analys av hur samhälleliga maktstr uktur er återspeglas i sexualmönster , kommer fram till liknan-de slutsatser . H an konstaterar att i mit-ten av 1900-talet påbörjades en ny sor ts sexuell re volution där familjen som enhet löses upp i kanterna. H an skriv er: V i bevittnar idag en gradvis, men ty d-ligen obev eklig upplösning (eller åt-minstone bety dande försv agning) av det en gång sakr osankta och or ubb-liga ”familjeboet ”; det kultur ella kor-relatet till denna p rocess ä r befriandet av den er otiska kärleken från dess ro -mantiska omslag och avslöjandet av dess sexuella substans. (S id. 200) H an säger vidar e: M an fr

estas till hypotesen att vi idag

bevittnar e n skilsmässa mellan sex u -aliteten och familjen och som liknar den skilsmässa mellan familj och för-vär vsliv som M ax W eber pekade u t som en av de viktigaste konstitutiv a pr ocesserna i den tidiga modernise-ringen. (S id. 201) I dagens Sv erige är den traditionella kärn-familjen inte längr e allenarådande norm .1 2 tt 0 2 -0 5 -21, 15.35 14

(6)

28 1/02

LOCUS

1/02 29 utan en mång fald familjetyper existe-rar jämsides. D en sociala praktiken visar att få lev er i livslånga relationer och att nya familjeformer s tändigt konstr ue-ras (Söderlind, 2002). K opplingen mel-lan kvinnlighet och moderskap luckras också upp . T rots detta ty cks familjen med mamma, pappa, barn vara en star k gr undläggande tankeﬁ gur som samlev-nadsform för repr oduktion. E xempelvis kan man i Välfär dsrådets rappor t 2001 N y kris i befolkningsfrågan? läsa att äk-tenskapet som kontraktsform bidrar till högr e födelsetal. Alternativa tankespår För att återgå till de inledande frågorna om idén om att bilda familj med för ebil-den mamma, pappa barn ingår som en del i unga människors tankar om framti-den s å är sv ar et inte enty digt ja. Ä ve n om de unga inte på sikt avser att avstå från barn är de dominerande målen självför-ve rkligande och ekonomiskt ober oende. D et ﬁ nns inte längr

e några givna ramar

för samlevnad vilket skapar möjligheter , men också en vilsenhet när det individu-ella valet ständigt poängteras. Innebör-den i kvinnlighet, moderskap och barn är i f örändring och m ånga alternativ a bil-der erbjuds. Om vi utgår från tanken att dagens sexualmönster ä r en konsekv ens a v en sedan länge och alltjämt pågående famil-jepolitik passar ungdomars sträv an ef-ter individualisering väl in i bilden med-va ra allt för säker . Kanske får vi snar t – som s va r mot rapporter om utbr ändhet och str ess i arbetslivet – lyssna till forsk-ningsr esultat som visar hur viktigt hem-mets lugna v rå är för b åde m or o ch barn? D et som dock talar emot e n sådan ut-veckling är den kraftiga betoningen på skapandet av ”själv et ” som ty cks ﬁ gur e-ra som en öv ergripande diskurs. D enna dominerande diskurs om självför ve rkli-gande kopplad till barnafödande för efal-ler pr oblematisk ur ﬂ era perspektiv . G ra

-viditeter tar kvinnors kr

oppar i anspr åk och barn föds inte s jälvständiga. D et krävs där för politiska åtgär der där kvin-nor öv er tygas om att barnafödande inte hindrar arbetskarriär , resor och andra så kallade självför ve rkligande aktiviteter . Låt oss med det i åtanke undersöka en bety dligt mindr e utv ecklad tankegång som inte behöv er s tå i motsättning till va re sig en ”barnvänligar e” arbetsmar k-nad eller en generös ersättning vid för-äldraskap . D et ä r knappast en öv er drift att påstå att mäns positiv a roll i repr oduktionen sällan uppmär ksammats i sv ensk sexual-politik. E tt undantag är Arbetsgr uppen om mansr ollen, en idégr upp som tillsat-tes av jämställdhetsminister Anita G ra-din 1983. G ruppens arbete resulterade i M an nen i förändring; Id épr ogr am från arbetsgr uppen om mansr ollen . E tt annat var när dåvarande socialminister Bengt W esterbergs dr ev frågan om att en sär-skild ”pappamånad ” skulle införas i för-äldraförsäkringen i mitten på 1990-ta-let, ett förslag som för övrigt mötte stor t motstånd inte minst från män. A tt manlighet och faderskap omfor-mulerats under det senaste seklet är en an b ar n f ra m st år s om m in d re s jä lv kl ar a. M ed t an ke p å d en befolkningspolitiska

debatt som pågår och de förslag till lös- ningar

som redo visas kan man ställa frå-gan o m inte politiken bidrar till men också uppfi nner de pr oblem de kan lö-sa. Den lönearbetande självförsörjande kvinnan fi nns kv ar som ideal. D et är ar-betsmar knaden som ska bli mer barntill-vänd och inte hemmet. Finns tänkbara alternativ? A tt lösa d en så kallade befolkningskrisen genom att förmå unga kvinnor att avstå från eko-nomisk självständighet och istället bli be-roende av antingen män eller av andra ekonomiska bidrag skulle br yta en lång-varig tr end i sv ensk familjepolitik. M ed tanke på den förändring som sker i väst-världen va d gäller familje- och identi-tetsbildning är det en föga tr olig vänd-ning. K ontr ollen öv er repr oduktionen h ar inneburit att kvinnor kunnat fl ytta fram sin positioner gentemot m än. D et är land-vinningar som kvinnor knappast släpper utan motstånd. M en d är kan man inte

V

ilka

önskningar

och

begär

har

unga

m

ä

n

när

det

gäller

föräldraskap?

För

eställningar om manlighet och faderskap har omfor

mulerats under det senaste seklet, men i sexual- och

familjepolitiken uppmärksammas sällan männens r

oll. Foto: r

edaktionen.

02-05-21, 15.35

(7)

3 0 1 /0 2

LO

CU

S

LO

CU

S

1 /0 2 31 självklarhet äv en om det politiska intres-set i huvudsak varit riktat mot kvinnor . Där för vo re det intr essant att utröna vad som kan uppnås om det politiska tänkan-det vägde in sådan aktuell forskning som har fokus på vad manlighet och faderskap idag har för innebör der . Här kan ex em-pelvis nämnas Pelle Janssons (2001) ge-nomgång av faderskap och jämställdhet och F or nesis (2001:4) temanummer om mannen liksom Claes E kenstams m .fl . (1998) antologi med fl era r elev anta bi-drag. U tifrån dessa utgångspunkter skul-le man kunna s tälla f rågor som: V ilka önskningar och begär har unga män när det gäller föräldraskap? V ilka visioner om samlevnad uttr ycker de? O m ett av skälen till att kvinnor avstår från att föda barn är att de vill undvika risken för ojämlikhet i förhållandet, väcks rimligen frågan om hur män kan p åv er ka jämställdheten. Fo rtfarande kr ävs en kvinnokr opp fö r att barn ska komma till v ärlden. D är sätter biologin idag en gräns men en tankegång vär d att följa är vad den ständiga teknik-utv eckling som r ör r epr oduktionen kan leda till. D en vidgar onekligen gränserna för v ad som ä r möjligt o m vi ä r ber edda att släppa tanken att ålder och sexuell l ägg-ning utgör hinder för repr oduktion. M ot bakgr und av familjens och identiteternas omv andling vo re det vär t att fundera på: H ur skulle ett stöd för barnafödande ut-formas, om man förmådde bor tse från de inv anda tankemönster där kvinnan är hu-vudfi gur i omsorgen, och där kärnfamil-jen och heter osexualiten är styrande tan-kefi gur

er? Kanske kunde ett sådant skifte

av fokus s ätta spelet o m familjebildning och barnafödande i ny rör else. ! D a g e n s Nyheter 23 oktober 2001 Depar tementsserien (Ds) 2001:57 Bar

nafödande i fokus: från befolkningspolitik

till ett bar

nvänligar

e samhälle.

Ekenstam, Claes m.ﬂ

. (r

ed.) (1998)

Rädd att falla: studier i manlighet.

Stock-holm, Gidlund. Fagerber

g, Penny (2000)

Att ge liv; aspekter av fr

uktbar

het i tid och r

um

. Diss,

Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Florin, Christina & Nilsson, Bengt (1999) ”Something in the natur

e of bloodless

revolution…” How gender r

elations became gender equality policy in Sweden

in the nineteen-sixties and seventies, i T

orstendahl, Rolf (r

ed.)

State Policy

and Gender system in Two Ger

man States and Sweden 1945-1989

. Opsuscula

Historica Upsaliensia nr 22. Fronesis

nr 8, 2001:4 Mannen.

Giddens, Anthony (1992)

Intimitetens omvandling: sexualitet, kärlek och er

otik i

det moder

na samhället.

Nora, Nya Doxa

Olsson, Hans & Carl J. Nor

den (2000)

Befolkningsutvecklingen och den framtida

välfär den: de demograﬁ ska förändringar nas inverkan på de of fentliga utgifter na och deras ﬁ nansiering . Stockholm, TCO

Jansson Pelle (2001) Forskning kring män, faderskap och jämställdhet i A. Skantze & A-M Gr

ewin (r

ed)

Kön och genus som villkor: forskning och samtal vid

Pedagogiska institutionen

Stockholms universitet, Forskningsrappor

t nr 66.

Johannisson, Karin (2001) Den frånvarande moderligheten: om tynande moders- kärlek i en jagﬁ

xerad tid, i

00tal

6/7 2001.

Myr

dal, Alva & Myr

dal, Gunnar (1934)

Kris i befolkningsfrågan.

Alber

t Bonniers

förlag, Stockholm. Riksförsäkringsverket (RFV) 2000

V a rför föds det inte ﬂ er bar n i Sverige? RFV

Redovisar 2000:9. Sandström, Bir

gitta (2001)

Den välplanerade sexualiteten: frihet och kontr

oll i

1970-talets svenska sexualpolitik.

Diss. HLS förlag, Stockholm.

SOU 1936:59 Betänkande i sexualfrågan. SOU 1937:6 Yttrande i abor tfrågan. SOU 1938:57

Slutbetänkande avgivet av Befolkningskommissionen.

SOU 1969:2 Om sexuallivet i Sverige. Välfär dsrådets rappor t (2001) Ny kris i befolkningsfrågan? SNS förlag, Stock-holm. Winter , Marianne Jør

gensen & Phillips, Louise (2000)

Diskursanalys som teori

och metod. Studentlitteratur , Lund. REFERENSER Arbetsmarknadsdepar tementet (1984)

Mannen i förändring; Idépr

ogram från

arbetsgr

uppen om mansr

ollen

. Tidens förlag, Stockholm.

Baker

, Ber

nadette (2001)

In perpetual motion: theories of power

, educational

histor

y, and the child

. Peter Lang Publishing, Inc., New Y

ork.

Bauman, Zygmunt (1997)

Vi vantrivs i det postmoder

na . Daidalos, Götebor g. Bengtsson, Mar got (2001) Tid, r u m, kön och identitet . Om föräldraidentiﬁ katio-nens omvandlingar 1959-1993. Studentlitteratur , Lund. Ber nhar dt, Eva (2001) i Framtider 4/2000. Br

embeck, Helen (2002) Kan en mamma ha ring i näsan?: Att leva en

annor-lunda mammar

oll. i Söderlind, Ingrid (r

ed.)

Uppväxt, familjefor

mer och bar

ns

bästa: om familjeliv som of

fentlig angelägenhet och var

daglig praktik. Institutet för framtidstudier . Castells, Manuel (2000) Infor mationsålder

n: ekonomi, samhälle och kultur

, Bd 2: Identitetens makt. Daidalos, Götebor g. 02-05-21, 15.35 16