• No results found

Territoriellt samarbete

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Territoriellt samarbete"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Territoriellt samarbete

Fem exempel på kunskaps- och nätverksbyggande

(2)
(3)

Vi i Sverige har sedan starten varit mycket aktiva och i stor utsträckning

tagit tillvara på de möjligheter till gränsöverskridande samarbete som ges

inom målet Territoriellt samarbete och dess föregångare Interreg.

Både i form av projektledare och projektdeltagare har myndigheter,

organisationer och universitet och högskolor samt aktörer från den

privata marknaden medverkat i erfarenhetsutbyte,

kunskapsuppbyggnad och nätverksbyggande.

I den här broschyren låter vi några av dessa personer bakom

projekten få komma till tals och dela med sig av sina erfarenheter av att

arbeta i Interreg-projekt. Vilka är deras kunskaper om det territoriella

samarbetet och på vilket sätt har deras organisationer tagit till sig av de

nya möjligheter som öppnas genom ett europasamarbete inriktat på

territoriella utvecklingsfrågor? Tillsammans ger de en bild som

konkretiserar det livaktiga och engagerade arbete som svenska aktörer,

tillsammans med sina utländska kolleger, bedriver

under termen europeiskt territoriellt samarbete.

(4)

Klimatanpassningsstrategin

färdig före utsatt tid tack

vare Interreg-samarbete

Malmö stad har ett omfattande engagemang i

Interreg-samarbetet. Bara miljöförvaltningen

deltar för tillfället i åtta projekt.

– Vi har väldig nytta av projekten och kommer

säkert fortsätta att ha det, säger Mathilda

Ed-lund, hållbarhetsstrateg på miljöförvaltningen

i Malmö.

Hon menar att hon egentligen inte kan uttala sig om hela Malmö stads nytta men för miljöförvaltningen kan hon inte nog betona betydelsen.

– Det är väldigt positivt att delta i Interreg-samarbeten. Det passar bra in i vårt arbetssätt, eftersom vi överlag arbetar mycket i projektform. Interreg ger oss möjlig-heter att göra sådant som vi tycker är angeläget.

Verktyg för förbättringar

Enligt Mathilda Edlund handlar det många gånger om att man hittar något som behöver förbättras i staden. – Interreg-samarbetet är ett redskap som vi använder för att uppnå förändringar och förbättringar. Det ger oss möjligheter att få ekonomiska medel, som annars

(5)

Mathilda Edlund, hållbarhetsstrateg, miljöförvaltningen i Malmö. Foto: Interreg/Tillväxtverket. inte skulle ha funnits, och som gör att vi kan gå in i och

genomföra projekt.

Några exempel på samverkansprojekt där miljöför-valtningen deltar är åtgärdsprogram för klimatföränd-ringarna, energieffektivisering av fastigheter och ett projekt för att främja elbilar.

En annan fördel med Interreg är kunna hämta hem inspiration och kunskaper från andra länder och regio-ner, liksom att det är viktigt att få dela med sig av sina egna erfarenheter, menar Mathilda Edlund. Det är ock-så en förmån att vara en bland flera aktörer som måste hantera och förhålla sig till samma slags problem. Därigenom blir man många som kan skjuta processen och det nödvändiga arbetet framåt tillsammans. – Vi har lärt oss väldigt mycket av att träffa personer från andra länder och inspirerats att göra något minst lika bra på hemmaplan.

Projekt kan tidigareläggas

För miljöförvaltningen har deltagande i olika Inter-regprojekt överlag inneburit att projekt kunnat tidi-gareläggas. Det har till exempel betytt att kommunen kunnat ta fram en klimatanpassningsstrategi. – Det är ett angeläget område och vi hade visserligen tagit fram en strategi även utan projektsamarbetet, men detta skulle ha blivit senare. Vi hade heller inte haft det stöd som nu funnits tack vare de olika interna-tionella aktörerna i projektet.

Att delta i Interreg-samarbete är i grunden mycket positivt, menar hon. Men det kan vara en betungande uppgift, framför allt att vara leadpartner i ett projekt. Det är heller inte helt enkelt att vara nybörjare. – Som leadpartner kan man nog säga att man blir ganska mycket av en pådrivare och ordningsman. Men oavsett roll, så är det värt besväret. Man har väldigt stor nytta av samarbetet. Att Interreg blivit framgångs-rikt inom miljöförvaltningen i Malmö, beror bland

an-nat på engagerade medarbetare och att det finns rejält med resurser avsatta, menar Mathilda Edlund. – Vi är många som har erfarenhet av att jobba i EU-projekt, vi brinner för det och har en väl upparbetad administration. Dessutom tror jag att framgången be-ror på att vi har rätt inriktning – vi är bra på att känna vad som är på gång.

Fakta GRaBS:

• Malmö stad deltar bland annat i GRaBS som står för ”Green and blue space adaptation for urban areas and eco towns”.

• Projektets syfte är att förbättra stadsplanering i be-fintlig bebyggelse och i nyexploaterade områden, för att stå förberedd inför kommande klimatförändringar. • Aktörerna är fjorton stycken från åtta medlemsländer,

bland andra flera kommuner och universitet. Projektet leds av Town and Country Planning Association från Storbritannien.

• Projektperioden är 1 september 2008 till 31 augusti 2011.

(6)

Diskussionsforum och

konkreta verktyg identifierar

aktörer som berörs av

klimatförändringarna

Det finns många goda skäl att delta i Inter-

regprojekt, till exempel kunskapsutbyte och

vidgade planeringshorisonter. Men för att nå

framgång krävs rätt attityd. Det har man i

Söderhamns kommun.

Ingemar Olofsson är planeringschef i

Söderhamn och ansvarig för kommunens

deltagande i Interreg-projektet BalticClimate.

– För oss handlar medverkan om kompetensutveckling i sakfrågan, i det här fallet alltså beredskap för hur kli-matförändringen påverkar samhället. Men det handlar också om det allmänt positiva och lärorika i att delta i internationell projektutveckling.

Underlag för översiktsplaneringen

I konkreta termer har Interreg-samarbetet bland annat resulterat i underlag för regionens översiktsplanering. Dessutom har man, med hjälp av ett databaserat verk-tyg, kunnat identifiera vilka som i första hand berörs av klimatförändringarna. Verktyget hjälper också till att Skvattram.. Foto:

(7)

sätta siffror på troliga konsekvenser av utvecklingen. Det senare betyder att man kunnat provköra olika framtidsscenarier.

– Det har gjort det möjligt för oss att diskutera olika infallsvinklar, stort och smått, vilket jag tror är viktigt generellt.

Att skapa forum för diskussioner är en av de stora vinsterna med att delta i Interreg-samverkan, menar Ingemar Olofsson. En annan poäng är den möjlighet samarbetet ger att bedriva informationsarbete. – Det känns som något väldigt angeläget, att vi kunnat göra det känt vad klimatförändringar är och vad de kan få för följder. Oavsett sammanhang så är information viktig.

Arbetsinsatsen ger utdelning

Ingemar Olofsson menar att det krävs en relativt stor arbetsinsats för att delta i projekt som Interreg eller lik-nande. Men att det är värt besväret.

– Jag tycker att vi vunnit mycket så här långt. Sedan kostar det ju, framför allt i arbetsinsats, även om vi inte varit leadpartner i några projekt. Bidragsnivån är relativt hög, så ekonomiskt är det ingen jättestor på-frestning.

Allmänt sett är det viktigt att Interreg-samarbeten identifierar möjligheter, inte bara problem, menar han. Att ge aktörerna beredskap och förse dem med verktyg för att möta till exempel förändringar är också betydel-sefullt. Det kan till exempel handla om hur näringslivet kan dra nytta av framtida klimatförändringar.

– Påverkan på planeringsförutsättningarna är förstås viktiga, men även hur näringslivet både kan anpassa sig till, och tjäna på, utvecklingen. Temperaturhöjning-en kommer till exempel att innebära att träd och andra växter växer fortare.

Enligt Ingemar Olofsson fanns det från början en viss tvekan inför Interreg-samarbetet inom kommunen, men med tiden har tongångarna blivit mer positiva. En förklaring till detta är stödet från Länsstyrelsen i Gävle-borgs län, liksom stöd från kommunens egna interna-tionella kontor.

– Sedan är attityden till internationella projekt viktig. Det finns en bild av att det bara handlar om att umgås kring vin och mat. Så är det inte. Vår inställning är att det är nödvändigt och intressant med nätverkbyg-gande och erfarenhetsutbyte. Det tror jag har haft stor betydelse.

Fakta BalticClimate:

• Projektet startade 1 januari och avslutas 31 december 2011.

• Deltagande länder är Sverige, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland och Ryssland. • Projektet består av sammanlagt 23 partners. • Syftet med BalticClimate är att stödja lokala och

regionala myndigheter och aktörer i att hantera frågan om klimatförändringar.

• Mer information om BalticClimate hittas på www. balticclimates.org.

Ingemar Olofsson, planeringschef, Söderhamn.

(8)

Interreg-projekt skapar

beredskap för oljeutsläpp i

känsliga Östersjön

Inom Region Blekinge fungerar

Interreg-samarbetet både som smörjmedel och som

verktyg för konkret handling. Det menar

regiondirektör Anna-Lena Cederström.

– Drivkraften för oss är att utveckla samarbetet mel-lan länder och regioner kring olika gemensamma utmaningar. Det kan till exempel handla om att skapa beredskap för oljeutsläpp i Östersjön, vilket vi jobbar med inom Baltic Master II, säger Anna-Lena Ceder-ström.

Hon betonar att Interreg täcker in en mängd områden, bland andra transporter, miljö, turism, kultur och ung-domssamarbete.

Arena för att utveckla strategier

För Region Blekinge är samarbetet en arena för att utforma strategier och policys för gränsöverskridande samarbete. Det är också en viktig källa till komplet-terande finansiering av projekt och det fungerar som redskap för att få saker att hända.

– Vi har länge arbetat inom Interreg och jag vill påstå att det är en förutsättning för att vi ska kunna driva och genomföra olika viktiga, gränsöverskridande projekt. Foto: Robert Stutter.

(9)

För att förbättra erfarenhetsutbyte och samverkan gäl-ler det att använda de ekonomiska medel som finns, menar Anna-Lena Cederström. Ett konkret resultat är de oljeskyddsplaner och tillhörande övningar som ge-nomförts inom ramen för Baltic Master II.

För Region Blekinge bidrar Interreg-samarbetet bland annat till att visa hur förhållanden och förutsättningar skiljer sig åt i olika länder och regioner. En poäng med att delta är att det ger möjligheter att överbrygga så-dana skillnader. Bland annat genom att påverka aktö-rer i de olika länderna och regionerna att dra åt samma håll.

Övar tillsammans

En stor vinst med Interreg är ökat utbyte och mer kom-munikation mellan och inom länder.

– Det handlar till exempel om möjligheten att kunna öva tillsammans, vilket är viktigt. Det är också ett ex-empel på hur Interreg-projekt kan synliggöra en situa-tion, i det här fallet riskerna i Östersjöregionen, och gör dem kända för både allmänheten och för myndig-heter.

Regionen har många goda erfarenheter av Interreg. Bland dessa nämner Anna-Lena Cederström möjlighe-ten att få utveckla den egna organisationen genom att driva samarbeten med många aktörer. En annan erfa-renhet är att det är lättare att vara med i projekt med starka deltagare och med relativt stor budget, jämfört med projekt med många aktörer och mindre budget. Några förklaringar till att Interreg-samverkan har fung-erat bra för Region Blekinge är projektens tydliga mål-beskrivningar och angelägenhetsgrad, menar Anna-Lena Cederström.

– Baltic Master II, som gäller den känsliga Östersjön, är ett exempel på ett sådant angeläget projekt.

Hon ser Interreg som ett viktigt verktyg för genomför-andet av EU:s strategi för Östersjöregionen. Strategin kommer att påverka hela storregionens utveckling och är därför viktig för Blekinge.

– Strategin har ökat EU:s fokus på Östersjöregionen och gett samarbetet ny energi. Inför nästa programpe-riod är det viktigt att behålla de olika Interreg-nivåer-na. Det är viktigt för att möjliggöra lokalt och regionalt Östersjösamarbete men även samarbete med andra delar av EU.

Fakta Baltic Master II:

• Syftet med Baltic Master II är att höja säkerheten till havs genom att integrera lokala och regionala perspektiv.

• Projektet arbetar med att öka förmågan att från land ta hand om oljeutsläpp och med att förebygga föroreningar från sjöfarten.

• Region Blekinge är huvudansvarig (leadpartner) för projektet, som har 48 partners från nio länder. • Projektet varar från januari 2009 till januari 2012. • Mer information finns på: www.balticmaster.org.

Anna-Lena Cederström, regiondirektör, Region Blekinge. Foto: Ola Åkerborn

(10)

Effektiv medborgardialog

inför byggandet av

resecentrum i Lidköping

Att kunna prova nya infallsvinklar och

tillvä-gagångssätt är en av de stora vinsterna med

Interreg-samarbete, liksom snabba resultat. Det

menar Dirk Harmsen, som är projektledare för

Interreg-projektet Dryport, där Västra

Göta-landsregionen är leadpartner.

– Interreg-samarbetet handlade ursprungligen mycket om att lära känna varandra, om att se och höra hur an-dra hade gjort. Det är fortfarande väldigt viktiga inslag i projekten, säger Dirk Harmsen. Han menar också att det är mycket givande att få vara med om att inspirera någon genom det man själv gjort.

– Speciellt när man själv är osäker på hur bra det egna tillvägagångssättet faktiskt är. Det kan vara projekt-partners som säger ”Kan man göra så här? Det visste vi inte men det är väldigt bra”. Då inser man att det kan-ske inte var så dumt det vi gjorde. Vi behöver sådant i en annars ganska tuff verklighet.

Hållbar utveckling den röda tråden

Dirk Harmsen menar också att Interreg-sammanhang-et ger gott om tillfällen att påverka och debattera. DInterreg-sammanhang-et kan handla om större frågor som framtidens infra-Foto: Thomas Harrysson

(11)

struktur eller om energieffektivitet i byggsektorn. Ofta är hållbar utveckling den röda tråden.

Det är också positivt att ges möjligheten att pröva nya angreppssätt.

– Inom Interreg kan vi testa olika uppslag inom en tidsram mycket snabbare och enklare än i till exempel ett vanligt kommunalt planeringssammanhang. Vi kan kosta på oss en utsvävning för att ta reda på om något fungerar eller inte.

Ett exempel är hur man i Västra Götaland provade en medborgarremissrunda i processen inför byggandet av ett nytt resecentrum i Lidköping.

– Vi ville veta vilken typ av resecentrum folk ville ha. Vi lyssnade på önskemålen och en del av dem blev verk-lighet när resecentrumet sedan planerades och bygg-des.

Snabbare process med Interreg

Remissrundan blev verklighet betydligt snabbare, san-nolikt 2-3 år tidigare, tack vare att det skedde i form av Interreg-projekt, än om det hade varit ett kommunalt genomförande, menar Dirk Harmsen.

– Slutresultatet blev också väldigt bra, antalet resenärer har ökat med 15-20 procent sedan centrumet blev fär-digt.

Ett viktigt skäl till att delta i Interreg-samverkan är in-spiration och nya intryck som kan bidra till nya infalls-vinklar på gamla problem. Till exempel inom miljöom-rådet är det en viktig samarbetsform, eftersom ommiljöom-rådet är stort, gränsöverskridande och komplext, menar Dirk Harmsen.

Han tycker överlag att det finns många goda skäl att delta i EU-projekt, men höjer samtidigt lite av ett var-ningens finger.

– Det pågår en byråkratisering och dessutom växer kon-trollsystemen runt projekten, det är jag besviken på.

Trots detta är Interreg-projekt en bra drivkraft för att få saker att hända, menar han. Det som annars kanske skulle stannat vid en vision, en tanke blir faktiskt nå-got. För att nå framgång, framför allt som leadpartner, krävs en stor arbetsinsats.

– Det gäller att skapa bra samarbetsprojekt, lägga mycket tid på kontakter, träffas och kanske framför allt att skapa en gemensamhetskänsla. Det lönar sig på sikt.

Fakta Dryport:

• Projektets syfte är att effektivisera transportlogistiken genom att skapa torr- eller inlandshamnar som är integrerade med viktiga stora hamnar.

• I en torrhamn sker omlastning mellan olika trafikslag. Systemet bygger på att godset mellan torrhamn och hamn främst transporteras via järnväg eller vattenled. En torrhamn är en inlandshamn med samma

funktioner och säkerhet som en vanlig hamn. • Projektet har 18 partners från sex länder. • Det löper under tre år och har en budget på 5,3

miljoner Euro, varav hälften är EU-finansierat. • Mer information finns på www.dryport.org och www.

vgregionen.se/dryport.

Dirk Harmsen, projektledare, Västra Götalandsregionen.

(12)

Analyserar transporter

och tillgänglighet i

Öresundsregionen

För Region Skåne är Interreg-samarbetet en

möjlighet att organisera samverkan med

många aktörer. Att avsätta tid och förankra

projekt i den egna organisationen är viktiga

erfarenheter.

Charlotte Lindström är chef för enheten för plane-ringsstrategier i Region Skåne. Hon har lång erfarenhet av Interreg-samarbete och har lett flera projekt. Det finns många goda skäl för regionen, som flera gånger varit leadpartner, att vara med i Interreg, menar hon. – Samarbete är viktigt och vi tror på att skapa gemen-samma strategier och mål med många aktörer för att få en bra utveckling, säger Charlotte Lindström.

Interreg-samarbetet är ett sätt att finansiera och få legitimitet för stora och angelägna projekt, som de enskilda aktörerna knappast skulle ha möjlighet att be-kosta på egen hand, menar hon.

– Det finns flera exempel på sådant som vi inte klarar själva, sådant som vi varken har ekonomiska eller an-dra resurser till. Men tack vare medfinansieringen kan vi organisera och bemanna stora projekt, och knyta till oss experter som konsulter för att berika arbete och dialog.

(13)

Gör det möjligt att köpa experttjänster

Att köpa sådana experttjänster är just vad man gjort inom Interreg-projekt IBU Öresund, där Region Skåne varit leadpartner. IBU är främst ett kunskapsprojekt och de tjänster som köpts in handlar bland annat om analyser av transporter och tillgänglighet. Men också om vad olika aktörer kan göra och vilka investeringar som krävs för en god och hållbar utveckling i hela regionen. Det har bland annat resulterat i förslag på gemensamma prioriteringar som kommuner och andra aktörer ska kunna använda i sin planering. Kun-skapsunderlagen kan också användas i dialogen med svenska och danska staten.

IBU Öresund är ett stort projekt och det största inom Interreg IVA med en budget på 3,8 miljoner euro. Att driva samarbeten av den omfattningen fordrar erfa-renhet, menar Charlotte Lindström.

– Interreg-projekt kräver också mycket administration och det är viktigt att planera för att minska onödig administration. Tidredovisning och reseräkningar är exempelvis tidskrävande att hantera. Oavsett hur pro-jektet är strukturerat så är det viktigt att arbetet organi-seras så effektivt som möjligt.

Kraften ska satsas på innehåll och på samverkan, me-nar hon. Det ger legitimitet åt projekten och gör att många aktörer vill vara med.

– Det är viktigt att alla medverkande aktörer har nytta av arbetet och att det berikar deras dagliga verksam-het.

Viktigt med förankring i den egna organisationen

Projektet IBU Öresund avslutades vid årsskiftet 2010-2011 och utfallet är mycket bra – pengarna har använts väl, enligt Charlotte Lindström. En förklaring är att projektet varit väl bemannat och att aktörerna har varit motiverade att samarbeta. En förutsättning är också

att arbetet och deltagandet är väl förankrat i den egna organisationen.

– Att driva projekt med personer som enbart sätter in tid, till exempel tio, tjugo procent, i ett samarbete innebär ofta att det blir en kamp om tid mellan den egna verksamheten och deltagandet i projektet.

Fakta IBU Öresund:

• IBU Öresund består totalt av 29 parter. Deltagarna är svenska och danska kommuner, regionerna samt några svenska myndigheter.

• IBU är ett kunskapsprojekt, vars syfte är att skapa fysiska förutsättningar för integration och tillgänglighet i Öresundsregionen.

• Projektet startade 1 juli 2008 och pågick till den 31 december 2010.

• Mer information finns på www.ibu-oresund.se och på Region Skånes webbplats under ”Skånes utveckling”.

Charlotte Lindström, enhetschef, Region Skåne.

(14)

EU:s regionalpolitik

EU:s politik för regional utveckling,

samman-hållningspolitiken, har som målsättning att

bidra till ekonomisk och social

sammanhåll-ning inom EU. Syftet är att minska regionala

skillnader och ojämlikheter mellan människor.

Det främsta instrumentet för att uppnå detta är

strukturfonderna som utgör drygt en tredjedel

av EU:s budget.

Det finns tre mål för sammanhållningspolitiken för pe-rioden 2007-2013:

• konvergens

• regional konkurrenskraft och sysselsättning • territoriellt samarbete.

Europeiskt territoriellt samarbete

De territoriella samarbetsprogrammen handlar om att utveckla samarbetet över nationsgränserna. De finan-sieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Pro-grammen, som också kallas Interreg, ger möjligheter för bland annat organisationer, myndigheter, universi-tet och högskolor, företag med flera att utveckla sam-arbete med motsvarande aktörer i andra EU-länder. I de flesta programmen är specifika geografiska om-råden utpekade. I några program kan samarbetet ske tvärs över hela EU. Även länder som inte tillhör EU kan i vissa fall delta i territoriella samarbetsprojekt.

(15)

Det finns tre programtyper för territoriellt samarbete:

A – Gränsregionala samarbetsprogram

I de gränsregionala samarbetsprogrammen sker sam-arbetet mellan regioner som fysiskt gränsar till varan-dra. Syftet med dessa program är att förstora regionen och därmed öka förutsättningarna för tillväxt och sys-selsättning. Botnia-Atlanticaprogrammet är ett Inter-reg IV A-program. I Sverige omfattas 17 län.

B – Transnationella samarbetsprogram

I de transnationella programmen sker samarbetet i större angränsande regioner. Dessa program omfattar ibland hela länder och ibland delar av länder. Norra periferiprogrammet är ett Interreg IV B-program. Pro-gramtypen omfattar hela Sverige.

C – Interregionala samarbetsprogram

De interregionala samarbetsprogrammen omfattar hela EU. De regioner eller länder som får stöd från de interregionala samarbetsprogrammen behöver inte gränsa till varandra. Tyngdpunkten för samarbetet lig-ger på erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande mellan regionala och lokala aktörer. Hela EU samt Norge och Schweiz omfattas av dessa program.

Svenskt deltagande

Sverige omfattas sammanlagt av 13 territoriella pro-gram: sex gränsregionala, fyra interregionala program för nätverkande och erfarenhetsutbyte samt tre trans-nationella. Under programperioden 2007-2013 finns cirka 10 miljarder kronor i EU-pengar i de program som Sverige medverkar i.

• Gränsregionala samarbetsprogram Öresund-Kategatt-Skagerrak Sverige-Norge

Botnia-Atlantica Nord

Central Baltic/mellersta Östersjön South Baltic/södra Östersjön • Transnationella samarbetsprogram

North Sea Region Programme/ Nordsjöprogrammet

Baltic Sea Region Programme/ Östersjöprogrammet

Northern Perifery Programme/Norra Periferin • Interregionala samarbetsprogram

Interreg IVC Urbact II ESPON 2013 Interact II

Samarbete över nationsgränser berikar planeringen

Boverket har tidigare redovisat några nedslag i den myllrande projektfloran

som utgörs av det euro-peiska planeringssam-arbetet med territoriella förtecken. Rapporten åskådliggör metoder och förfaringssätt inom fysisk samhällspla-nering och regionalt tillväxtarbete med med-verkan från svenska aktörer. Rapporten ”Samarbete över na-tionsgränser berikar planeringen” finns i Boverkets webbokhandel.

Boverket

Samarbete över nationsgränserna berikar planeringen

(16)

Titel: T

erritoriellt samarbete – F

em exempel på kunskaps- och nätverksbyggande. T

ext: Johan Granath. F

oto omslag: MKB F

astighetsbolag från projektet GRaBS, Augustenborg.

ISBN pdf: 978-91-86827-11-3. Boverket 2011

Box 534, 371 23 Karlskrona Besök: Drottninggatan 18 Telefon: 0455-35 30 00 Webbplats: www.boverket.se

References

Related documents

I elevboken för årskurs två, Diamantjakten, kategoriserades till och med fler aktiviteter på högre nivåer av kognitiva processer än i elevboken för årskurs tre,

Därtill ska de hittills uppnådda/levererade resultaten beskrivas, dels sedan projektstart och dels för rapportens period, med utgångspunkt i projektets förväntade resultat,

De åtgärder som mest har bidragit till att minska koldioxidutsläppen under 2008 är sparsam körning, arbete för att påverka valet av fordon och färdsätt, förändrade

2012 – Vi begär att regeringen tillåtlig- hetsprövar Västlänken och föreslår villkor för fortsatt planering och projektering.. 2013 – Samråd med allmänhet, myndigheter

Ställs en heterogen skola med hög andel elever med annan etnisk bakgrund och socioekonomiskt svag bakgrund mot en homogen skola där den stora majoriteten av eleverna har

Projekten pågick i 6 månader och med utgångspunkt i de två ovanstående projekten syftar detta paper till att belysa erfarenheter från projekten och skapa ytterligare förståelse

Enligt en lagrådsremiss den 19 februari 2009 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till.. lag om ändring i

I anslutning till den bestämmelsen anförs i remissen att det i EG-förordningen inte finns någon uttrycklig bestämmelse som innebär att beslut måste kunna domstolsprövas men att