(O) Synliga på arbetsmarknaden "Invandrarkvinnors" inträde på den svenska arbetsmarknaden

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

(O) Synliga på arbetsmarknaden

”Invandrarkvinnors” inträde på den

svenska arbetsmarknaden

Invisible in the labor market

”Immigrant women” entry in the Swedish labor

market

Fanni Kunstek

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Anders Lovén

Förord

Jag vill framföra ett stort tack till alla som varit delaktiga i mitt examensarbete. De personer som jag vill rikta ett speciellt tack till är min handledare Marita Flisbäck. Tack till mina informanter som har ställt upp och gett mig all den värdefulla information som ligger till grund för mitt arbete. Stort tack till min vän Daniela. Jag vill även passa på att tacka min make Rudolf som har varit ett stort stöd för mig under hela min utbildning.

Malmö mars 2009 Fanni Kunstek

Sammanfattning

Examensarbetet är ett försök att bidra med kunskap om ”invandrarkvinnors” anpassning och tillträde på den svenska arbetsmarknaden. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur integrationsprocessen kan se ut och hur den kan påverka kvinnors liv i Sverige. Med hjälp av tidigare forskning och kvalitativa samtalsintervjuer med sex studie- och yrkesvägledare undersöker jag vilka introduktions- och integrationssatsningar som erbjuds ”invandrarkvinnor” i det svenska samhället. Arbetet syftar också till att ge ökad förståelse för vilka hindrande och stödjande faktorer som studie- och yrkesvägledare anser finns för etablering och integration för dessa kvinnor. Intervjuerna har utgått ifrån frågeområden som rör vägledarnas uppfattningar om ”invandrarkvinnors” bakgrund, deras utbildningsgrad, framtidsambitioner och liv i Sverige.

Examensarbetets metod är alltså av kvalitativ art och de vägledare som intervjuats har alla erfarenhet av arbete med ”invandrarkvinnor” som står långt ifrån arbetsmarknaden. De förklaringar de ger till ”invandrarkvinnors” svårigheter att anpassa sig på den svenska arbetsmarknaden har olika orsaker: religion, kulturskillnader, låg eller ingen utbildning, bristande språkkunskaper och tradition. Den grupp de anser som särskilt utsatt är analfabetiska kvinnor. En kvalificerad vägledning anser informanterna är nödvändig för kvinnorna. Kraven på den enskilde individen har ökat när det gäller utveckling och anpassning på arbetsmarknaden. De förändringar som växer fram på arbetsmarknaden får dåliga konsekvenser för de som är redan utsatta. En väsentlig uppgift för vägledaren är att hjälpa individen i att undersöka, och förbättra sina intressen, tillgångar och möjligheter. Vägledning med studiesvaga grupper betyder mer än bara information för ett val. Individen behöver förbättra sin självkännedom och få kunskap om omvärlden för att själv kunna forma sin framtid.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Inledande bakgrund 5

1.2 Syfte och frågeställningar 6

2 Teoretiskt perspektiv 8

2.1 Stigma och kategorisering 8

3 Tidigare forskning 10

3.1 Integration 10

3.1.1 Svenska för invandrare sfi 11

3.1.2 Försörjning 12

3.1.3 Etablering 12

3.1.4 Syselsättning och arbetslöshet 13

3.1.5 Bidragsberoende och fattigdom 14

3.1.6 Begreppet ”invandrare” 15

3.1.7 Bilden av ”invandrarkvinnan” 16

4 Metod 20

4.1 Naturalistisk kvalitativ intervju 20

4.2 Urval 21

4.3 Etiska aspekter 22

4.4 Tillvägagångssätt och data insamling 23

4.5 Dataanalys 23

5 Resultat och presentation av intervjuarna 26

5.1 Omständigheter som försvårar ”invandrarkvinnors” anpassning 26

på den svenska arbetsmarknaden 5.1.1 Introduktionens betydelse och insatser som kan underlätta 28

arbetsinträdet 5.1.2 Utbildningsbakgrund 29

6 Analys 36

6.1Den stereotypa bilden av ”invandrarkvinnan” 36

6.2 Den komplexa bilden av ”invandrarkvinnan” 37

6.3Hur de intervjuade arbetar med vägledning med ”invandrarkvinnor” 38

7 Avslutande diskussion 40

Källförtäckning 42

1 Inledande bakgrund

Arbetsmarknaden idag kännetecknas av ständiga förändringar och det ställs allt högre krav på oss som individer att följa med i denna samhällsutveckling. Dagens arbetsmarknad kännetecknas av globalisering och snabb teknisk utveckling. I den ekonomiska utveckling som kallas globalisering måste individer, länder och regionen bevisa sitt värde som producenter och konsumenter både när gäller varor, kunskap och information, annars placeras man utanför i den snabba förändringstakten (Hansen & Orban, 2002, s. 22).

Att anpassa och bibehålla ett arbete innebär i dessa sammanhang att kontinuerligt uppgradera och uppdatera kunskap och kompetens. Kunskap och kompetens är betydelsefulla faktorer för ekonomisk tillväxt. Svensson (2002) menar att ”kunskap och kompetens har blivit dagens lösningar på nationell och internationell konkurrens om arbetskraft och innovationer” (Svensson, 2002, s. 185). Men frågan är vad dessa kunskapskrav och hastiga förändringar kan innebära för resurssvaga grupper med knappa utbildningskapital och med bristande ekonomiska tillgångar.

Homovic (2008), anger att ”invandrarkvinnor” anses vara en svag grupp i dagens moderna samhälle. En grupp som har svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. ”Invandrarkvinnor” drabbas av dubbel diskriminering. Med detta avses att de både är kvinnor och invandrare. Ordet ”invandrarkvinna” är ofta associerat med tungt liv där tradition och kvinnoroll råder kombinerat med ingen eller obefintlig utbildning. ”Invandrarkvinnor” med flera barn, analfabet är bara några stereotyper som är skapade av samhället och som lätt grupperar människor i olika klasser. ”Invandrarkvinnor” uppfattas ”inte som individer eller arbetskraft utan som medföljare till männen” (Homovic, 2008, s.2-5). Under hela min tid på studie- och yrkesvägledarprogrammet har mitt intresse alltmer väckts beträffande ”invandrarkvinnors” situationer, anpassning och

många gånger har jag ställt mig frågan om man överhuvudtaget kan tala om ”invandrarkvinnors” situation/er utifrån föreställningen om dem som en homogen grupp. Särskilt under min praktik blev jag intresserad av ”invandrarkvinnors” situation då jag träffade kvinnor från olika delar av världen som invandrat till Sverige. Deras livshistoria fängslade på olika sätt mina tankar. Erfarenheten av att vara flerbarnsmamma var tillsammans med analfabetism bara några teman som fanns med i dessa kvinnors livshistorier.

I uppsatsen kommer ordet ”invandrarkvinna” att användas även då jag anser att ”invandrarkvinna/or” homogeniserar en mängd olika människor i en stor kategori, därtill fyller ”invandrarkvinna/or” en funktion då jag anser att det är ett laddat begrepp, som jag i mina intervjuer medvetet har använt för att skapa diskussion. I uppsatsen avgränsas begreppet ”invandrarkvinnor” med en grupp som står långt ifrån arbetsmarknaden med ingen eller låg utbildning samt dåliga kunskaper i svenska.

I uppsatsen ville jag därför närmare undersöka detta genom att fördjupa mig i ett urval av den litteratur och de rapporter som fanns tillgängliga.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med detta examensarbete är undersöka hur sex stycken studie- och yrkesvägledare ser på ”invandrarkvinnors” integrationsprocesser på den svenska arbetsmarknaden. Mer precist syftar arbetet till att ge ökad förståelse för vilka hindrande och stödjande faktorer som studie- och yrkesvägledarna menar finns för etablering och integration, samt att undersöka hur dessa synsätt är relaterade till kategoriska och förutbestämda föreställningar om

”invandrarkvinnors” situation. Med kategoriska föreställningar anses skillnader som svart/vit, kvinna/man, utbildat/outbildat eller

medborgare/utlänning snarare än individuella skillnader vad gäller egenskaper, ställningar, eller prestation.

Utifrån ovanstående syfte har följande frågeställningar formulerats:

♦ Hur uppfattar de intervjuade vägledarna att ”invandrarkvinnors” situation och etablering ser ut på den svenska arbetsmarknaden?

♦ Vilka förutsättningar och villkor anser de som råder för denna grupp beträffande etablering och integration?

♦ Vilka faktorer använder de för att förklara kvinnornas arbetslöshet och hur kan dessa förklaringar relateras till deras föreställningar om ”invandrarkvinnor” som social kategori?

2 Teoretiskt perspektiv

I detta kapitel kommer jag att förklara de olika teorierna jag använt mig av för att analysera det empiriska materialet. Teorin består i huvudsak av Goffmans teorier om stigmatisering, men ett urval av tidigare forskning i form av böcker, kurslitteratur och rapporter har också blivit väsentliga för att fördjupa analysen och ge perspektiv på mitt undersökningsområde.

2.1. Stigma och kategorisering

I vardagligt talkallas barn till personer som invandrat för invandrarungdomar. I vissa offentliga debatter talas ibland till och med om tredje generationens invandrare, det vill säga barnbarn till första generationens invandrare. I samband med det ställer jag mig ofta frågan varför samhället kategoriserar människor utifrån deras bakgrund. I Goffmans (1972) perspektiv handlar det om att varje samhälle begagnar olika hjälpmedel för att dela in människor i kategorier, samt avgör vilka kännetecken som uppfattas som vanliga och naturliga för medlemmarna inom varje sådan kategori (Goffman, 1972, s. 11). Han anger att det inte tar lång tid innan människor försöker att kategorisera och fastställa vissa egenskaper hos en annan människa som man möter. Det är tillräckligt med en första anblick av honom, för att man ska bilda sig en egen uppfattning om hur personen är. Personens sociala identitet fastställer man redan vid det första ögonblicket. Med sociala identitet menas vår upplevelse om vilka vi är som människor. En social och en personlig uppfattning. Personligt, hur vi uppfattar oss som människor och sociala identitet utgår från de grupper som vi hör till. Besitter grupperna låg status, får även vi låg status. När främlingen som är i vår närvaro:

besitter någon egenskap som gör honom olik de övriga personer som hör den kategori där han inplacerats, någon mindre önskvärd egenskap. På så visreduceras han i vårt medvetande från en fullständig och vanligt människa till en kastmärkt, en utstött människa (Goffman, 1972, s.12).

Goffman anger att stämplas på det sättet innebär att få stigma. Attityder som ”normala” personer intar till en person med stigma är att de inte är ”fullt mänskliga”. Då vidtar de ”normala” diskriminerande åtgärder och på ett effektivt sätt minskar vi individens livsmöjligheter. En ”stigmateori ” förklarar personen underlägsenhet och fara han representerar för ”normala” personer.

(Goffman, 1972, s. 14-15).Goffmans stigmateori hjälpte mig att förstå hur utsatta grupper som invandrare kan ha svårt för att anpassa sig på arbetsmarknaden på grund att de är stigmatiserade som avvikare.

3 Tidigare forskning

Jag kommer i detta avsnitt kortfattat redovisa tidigare forskning som gjorts kring ämnet integration, svenska för invandrare, försörjning, etablering, sysselsättning och arbetslöshet samt bidragsberoende och fattigdom. Vidare redovisar jag om begreppet invandrare och bilden av ”invandrarkvinnan”. I såväl avhandlingar och rapporter, media, i politiska och vardagliga sammanhang återkommer dessa diskussioner. Detsamma gäller det tema som ämnet för min uppsats, d.v.s. förställningar om ”invandrarkvinnors” etableringsmöjligheter. Jag börjar avsnittet med att definiera syftet med integrationen.

3.1 Integration

I Regeringens proposition, ”Framtiden och mångfalden – från invandrarpolitik till integrationspolitik” (1997), fokuserar man på syftet med integrationen. Att integrera sig i det nya landet är en krävande förlopp både för individen och samhället. Begreppet ”integration” syftar på något som skall åstadkommas, dvs. ett syfte, eller på en process. Integrationen utveckling kan bli individ eller samhälls inriktade. ”Integrationsprocesserna kan också knytas till t.ex. kulturella, sociala och ekonomiska aspekter” (Regeringens proposition 1997/98:16, s. 22).

I rapporten finns ett avsnitt, (s.14), som behandlar ”invandrarkvinnornas” deltagande i arbetskraften. Deltagandet varierar och det kan bero på deras utbildning och språkkunskaper. Utomnordiska kvinnor har exceptionellt låg sysselsättningsgrad jämfört med kvinnor som är födda i Norden. Den minskande arbetsmarknaden inom den statliga sektorn och traditionellt kvinnliga jobb har drabbat ”invandrarkvinnor” kraftigt. Ett stort antal av kvinnorna har hamnat i kortare arbetsperioder avbrutna av arbetslöshet och studier. ”Invandrarkvinnor” som har invandrat de senaste åren har aldrig kommit in på arbetsmarknaden. Speciellt drabbade är dem som har flyttat till

Sverige när de var äldre och dessutom har kort eller ingen utbildning från hemlandet. Problemet ligger i att många ”invandrarkvinnor” kommer ”från kulturer som inte uppmuntrar förvärvsarbete för kvinnor”. Detta kan påverka kvinnornas drivkraft och strävan att utbilda sig och upptäcka den svenska arbetsmarknaden” (Regeringens proposition 1997/98: 16).

Flyktingar och vissa andra invandrare har rätt till introduktion under sin första tid i Sverige. Introduktionsmålen är att varje individ ska kunna bli självförsörjande och bli delaktig i svenska samhället. Introduktionen skall vara individanpassad, oavsett kön, ålder, bakgrund och tidigare utbildning. ”Introduktionen ska vara varierad för att möta alla nyanländas behov och kompetens” (Länsstyrelsen, u.å.).

Vanliga introduktionsinsatser är samhällsinformation, svenska för invandrare (sfi), svenska som andra språk (SAS) och yrkespraktik. Invandraren får en ersättning för sitt medverkande som motsvarar socialbidragen. Det största målet är den så kallade ”arbetslinjen”, som innebär att individen efter avslutad introduktion ska kunna medverka och bidra till svenskt arbets- och samhällsliv (Integrationsverket). Målen är:

Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och

kulturell bakgrund. En samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund. En samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och medansvariga för (Länsstyrelserna, Integration).

3.1.1

Svenska för invandrare Sfi

Skollagen (1985:1100) fast slår:

grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. (Lpo 94, s. 3).

Syftet med undervisningen är att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället. Målet för Sfi är att eleven skall förbättra sin ord kapacitet, kunna läsa, tolka, begripa och skriva svenska. Att behärska den svenska språket genom att erhålla kunskaper i hur man lär sig ett språk (Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi), svensk undervisning för invandrare, Skolverket).

3.1.2 Försörjning

Mellan olika invandrargrupper finns skillnader vad gäller deras försörjning. Sundström (1999) anger att invandrare som bott en kort tid i Sverige tjänar 46 procent mindre än svenskfödda i samma ålder. För invandrare som har kommit för 20 år sedan tjänar 8 procent mindre än jämnåriga infödda. Försörjningsstöd eller socialbidrag är del av invandrarnas självförsörjning. Sämst ekonomisk läge enligt författaren har invandrare som har kommit till Sverige från Latinamerika, Afrika och Asien (Sundström,1999, s. 79). Enligt

Socialstyrelsens regler är andelen personer som lever i familjer vars disponibla inkomster inte lever upp till fattigdomsstrecket mycket högre bland utrikes födda än bland svenskfödda (Sundström,1999, s. 80).

3.1.3 Etablering

Etableringsperioden anses som en period då invandraren skaffar sig språkkunskap, samhällskunskap och kanske uppdaterar sin yrkeskompetens. Alla dessa insatser ska leda till egenförsörjning via förvärvsarbete. Enligt Vogel och Hjerm (2002), är integration till svensk välfärd en ”utvecklingsgång”, som efter en viss period väntas leda till likställdhet med de infödda svenskarnas jämförliga situation. Integrationspolitikens syfte är att

göra lättare för invandraren att etablera sig och minska hinder som är på vägatt etablera sig. ”Etableringstidens längd är därför en indikator på integrationspolitikens effektivitet ”(Vogel & Hjerm, 2002, s. 150).

Invandrarnas etablering och integration kan hindras av ”öppen och dold

diskriminering”. Viktig beståndsdel som påverkar invandrares välfärdssituation är ”öppen och dold diskriminering” som kan fördröja integrationen eller

producera en underklass av invandrare. Vogel och Hjerm tar upp ”individuell särbehandling” och menar att faktorer som hudfärg, religion, livsuppfattning ”kan få vidsträckta välfärdskonsekvenser genom att bilda kedjor av dåliga levnadsförhållanden, som spänner över många välfärdskomponenter” (Vogel & Hjerm, 2002, s. 150).

3.1.4 Sysselsättning och arbetslöshet

Rapporten Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering, belyser att lägre sysselsättning bland invandrarpersoner är tecken på ”etnisk delning” på arbetsmarknader. Reyes anger att problemet är välbelyst i allmänheten men orsakerna bakom är inte klara (De los Reyes, 2006, s. 59).

Hansen och Orban (2002), belyser att sysselsättningsgraden bland invandrare har växlat sedan 1950- talet. Då var andelen förvärvsarbetande bland

invandrarna ca 20 procent högre än andelen svenskar. Andelen

invandrarkvinnor i arbetsmarknaden år 1950 var 48 procent, jämfört med svenska kvinnor som var 23 procent (Hansen & Orban, 2002, s. 421). I början av 60-talet var 35 procent av andelen ”invandrarkvinnor” i arbetskraft jämfört med svenska kvinnors 26 procent. Andelarna förvärvsarbetare var under mitten av 70- talet nästan densamma för både svenska och invandrarpersoner.

Situationen blev annorlunda vid mitten av 90- talet då invandrarpersoner var mer än 35 procentenheten lägre än andelen förvärvsarbetande i

totalbefolkningen. Den ekonomiska krisen hade negativa konsekvenser för ”invandrarkvinnor” (Hansen & Orban, 2002, s. 421).

Hansen och Orban belyser fyra hypoteser som har formulerades bland forskarna vid mitten av 1990- talet som skulle förklara förändringen i invandrarnas sysselsättning och arbetslöshet:

♦ den ekonomiska krisen (avser 90- talskrisen), ♦ svaga incitament att välja arbete före bidrag,

♦ strukturella förändringar i det svenska arbetslivet i kombination med en ökad invandring från tredje världen (kulturellt avlägsna länder), vilket antas ha lett till ett ökande gap mellan invandrares kompetens och det svenska arbetslivets krav,

♦ ökad diskriminering (Hansen & Orban, 2002, s. 421).

Deltagande på arbetsmarknaden är klart sämre för invandrare än för infödda svenskar. I första hand drabbas flyktinginvandrare, medan invandrare från rika länder som Norden och centrala EU-länder har en liknande position på arbetsmarknader som infödda svenskars.

3.1.5 Bidragsberoende och fattigdom

Jonsson och Wallette (2006), anser att invandrarna är anställda i så kallade ”atypiska jobb”. Begreppet betyder korta deltidsjobb och kortvariga tidsbegränsade jobb utan anställningstrygghet. Från den formella arbetsmarknaden och arbetslöshetsförsäkringssystemet har ett större tal invandrare helt uteslutits. Sedan början av 1990 – talet ökade beroendet av socialbidraget som tecken på detta (De Los Reyes, 2006 s. 62 - 63). Reyes anger att brist på sysselsättning har främst angripit invandrade med bakgrund utanför EU. Minskande sysselsättning, högarbetslöshet samt ”exkludering från arbetsmarknader” är de viktigaste skälen till snabbt ökande inkomstskillnader mellan svenskar och invandrare (De Los Reyes, 2006 s. 63).

Zäll (2001), anger att en stor grupp av invandrare är arbetslösa och bidragsberoende. Hananger att ”Sverige har varit väldigt bra på att ta ifrån människor det egna initiativet. Stora grupper som mycket väl kan ta ansvar för sina egna liv har utpekats som svaga”. Zäll påpekar att bidragserbjudandet ofta använt istället för jobb. Detta har skapad passivitet mellan långtidsarbetslösa (Zäll, 2001, s. 61).

3.1.6 Begreppet invandrare

Begreppet invandrare innefattar personer som av olika skäl har flyttat till Sverige. Nationalencyklopedin definition av invandrare är: ”Invandrare, immigrant, person som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta sig där en längre tid, enligt folkbokföringen i Sverige minst ett år” Nationalencyklopedin, (2008).

Begreppet invandrare är omdiskuterat och svårt att definiera, samtidigt som det används såväl i dagligt tal som i offentliga sammanhang. Begreppet förekommer inte heller som ett övergripande juridiskt begrepp. Det kan i stället inringas på en mängd olika sätt. I rapporten ”Begreppen invandrare, användning i myndigheters verksamhet” (2000), skriver Hermanson och Friberg att begreppet invandrare kan ses från objektiva som subjektiva kriterier. Med objektiva kriterier menar forfattarna: nationalitet, födelseland, vistelsetid i Sverige, familjebildning eller hemspråk medan subjektiva kriterier anses vara individens fysionomi eller om han eller hon pratar svenska med eller utan accent. Den gruppering och tillhörighet som individen i fråga själv gör kan därför givetvis ibland avvika av från den som människor i allmänhet gör. En individ som uppfattar sig själva som svensk kan med andra ord betraktas som invandrare av andra personer eller tvärtom (Hermanson & Friberg 2000, s.19-21).

Brune (2004), hänvisar till statsvetaren Kristina Boréus som poängterar, att trots att ”invandrarbegreppet” har bedömts som negativt av många för att begreppet utnyttjas som motsats till ”svensk”, så har innebörden i begreppet ”svensk” nästan inte ifrågasätts och problematiserats. Brune uppfattar det som en process där ”svensk” fungerar som förebild, ideal och ”normkategori” och därmed uppträder invandraren som avvikare. Brune anger att allmänheten ifrågasätts och betvivlas aldrig normkategorin ”svensk” men däremot ifrågasätts och undras over kategorin ”invandrare”. Kategorin omfattar människor som avviker från majoriteten, människor som är annorlunda, utseendemesig, hårfärg, samtalar inte som folkmajoriteten, de är människor som ingår i ”invandrarkategorin” som ständigt skall definieras och skiljas ut (Brune 2004, s. 61).

3.1.7 Bilden av ”invandrarkvinnan”

Att vara invandare och kvinna parallellt kan bli besvärligt. ”Invandrarkvinnor” diskrimineras inte bara för att de är invandrare utan även som kvinnor. Den stereotypa och komplexa bilden av ”invandrarkvinnan” framställer henne som outbildad och underlydande hemmafru. Forskning visar att denna orätta stereotypa bild av ”invandrarkvinnan” påverkar negativt på hennes möjligheter till sysselsättning, arbete och på hennes ställning i förvärvslivet. Denna stereotypa bild måste förändras och modifieras eftersom forskningen ger bevis på att det finns grupper av invandrarkvinnor som har likadana utbildningar eller högre än infödda kvinnor (Dzenana, 2008, s.2).

En annan stereotyp bild av invandrarkvinnan är den som framställer henne som olycksoffer. Kvinnan som inte kan bra svenska, är analfabet, städar och är underordnad i den stora invandrarfamiljen. På så sätt framställs en viss bild av invandrarkvinnan, som är motsatsen till den emanciperade svenska kvinnan (Dzenana, 2008, s.5).

Att gruppera människor i olika grupper och tillskriva dem olika uppfattningar endast för att dessa individer inte är födda eller uppvuxna i Sverige är bevis på att dessa individer redan är klassade som sekundära och underordnade. Gruppering och etikettering av individer och beteckningar som tillskrivs dem är sällan neutrala. Beteckningar som ”invandrare” kan bli tyngda av negativa uppfattningar som riskerar att förefalla diskriminerande. Borevi och Strömblad (2004), anser t.ex. att formuleringen ”invandrare” och kategoriseringar är ”en baksida som stavas stigmatisering” (Borevi & Strömblad 2004, s.9).

Särskilda grupper i samhället syftar till att karaktäriseras i förutbestämda modeller. Att synligöra och uppmärksamma människor som är redan tillsatta i olika grupperingar som ”invandrare” och samhällets avvikare är första steget av sann och riktig integration. Kategoriseringen i sig kan komma med kunskap av olika nationella och etniska ursprung. Borevi och Strömblad anger att sådan kunskap är dyrbar och nödvändig (Borevi & Strömblad 2004, s.12).

Kategorin invandrare består av enformiga och stela föreställningar som är skapade genom lagstiftning och förväntas vara tillgängliga processer med syfte att identifiera en grupp av människor. Svårigheten med identifieringen av en grupp människor är att det skapar gemensamma, kollektiva likheter och identiteter. Individen försvinner i processen, alla besitter en enda samma uniform. (Borevi & Strömblad, s.13).

Wigerfelt (2004), anger att forskningen har stor betydelse för hur begrepp och benämningar tolkas och förstås generellt i samhället. Kategorier och ”påklistrade etiketter” kan bli invecklade och problembaserade, men samtidigt är kategorier viktiga då det gäller att synliggöra problem och problemgrupper. I förlängningen kan ju dessa begrepp både påverka och förändra samhällsordningen. Hur forskarna begagnar termer som främlingsfientlighet, diskriminering och särbehandling i undersökningar av integrationsproblem är

alltså inte enbart av vikt för forskarsamhället utan också i ett bredare sammanhang (Borevi & Strömblad, s.14).

Hur forskare använder sig av begrepp är alltså styrande. Begrepp som ”invandrare” kan komma att underordna, utesluta och marginalisera individer och allt för kategoriskt gruppera enskilda. Vad som anses vara etablerade eller sanna föreställningar handlar med andra ord mycket om makt och förmåga att fasställa definitioner och tolka dem. Det är därför betydande att noga undersöka och kritisera de tolkningar som är uppfattade som sanna, verkliga och att kunna erbjuda alternativ till frågor som har med särbehandling och rasism att göra (Borevi & Strömblad, 2004, s.23).

Brune anger att även nyhetsmedierna utgör exempel på hur individer kategoriseras som ”invandrare” och därmed tillhörande kategorin ”avvikande” med specifika karaktärsdrag. Brune hänvisar till ett artikelblock från 1975 i Svenska Dagbladet om ”den typiska invandrarkvinnan”. Hon anser att rubrikerna är formulerade som ”metonymier” och med ”metonymier” menar hon att nyhetsmedierna tillåter ett par ställningar och egenskaper hos ”invandrarkvinnor” att symbolisera och ”beteckna helheten”. Brune ger exempel av hur enstaka ord kan sammanfattas och feldefinierats, som:

Invandrarkvinnan: Städa, kan inte svenska, u-landskvinna

Hon städar och kan ingen svenska – det är den typiska invandrarkvinnan U-landskvinna i Sverige (Brune, 2004, s.66).

Brune anser att metonymierna är alldagliga i rubrikerna. Den komplexa bilden av ”invandrarkvinnan” kan skapas med hjälp av nyheterna och deras auktoritet. Nyhetsmedierna makt kan påverka individers sätt att tolka verkligheten. Hur man väljer att skriva någonting blir betydande eftersom det kan påverka den gemensamma uppfattningen i fråga om makt och påverkan för individer och grupper. Att använda sig av metonymier kan ge ”slagkraft”. Hur ordet används

och förbrukas kan ha olika konsekvenser i nyheterna. Brune hänvisar vidare till artikeln ”den typiska invandrarkvinnan” som är författad ur en rationell och vetenskaplig ställning. Artikeln beskriver ”invandrarkvinnan” och hennes ställning i samhället som obetydligt och oviktigt. På grund av hennes okunnighet att behärska svenska språket blir hon placerad i arbete som städare eller diskare. ”Invandrarkvinnan” är omedveten om sina möjligheter och rättigheter i samhället . ”Invandrarkvinnans” barn ”får ofta psykiska problem”. I artikeln påpekas att åtgärder måste tas upp för kvinnorna för att undvika kommande problem ( Brune, 2004, s. 66).

Integrationen och olika satsningar som görs för ”invandrarkvinnor” har enligt Thomsson och Hoflund (2000) visat att samhället hjälper den invandrarkvinnan, men hjälpen grundas på ”andras” tankar och ”andras” gissningar om ”invandrarkvinnornas” läge och behöv, men inte på vad själva kvinnorna behövs och uttalar sig för.

Uppfattningar som ”etnicitet, kultur och könstillhörighet förklarar varför vissa grupper av ”invandrarkvinnor” har otur med att påverka sina ställningar. Thomson och Hoflund anger att när samhället konstruerar sådana uppfattningar och tolkningar om ”invandrarkvinnor” då finns faran att kvinnorna själva får på sig ”skulden” om de inte klarar sig i samhället eller på arbetsmarknaden. På det sättet undviker man att tala om samhället och kapaciteten att bemöta dessa kvinnor utan kvinnorna själva få leva med antagandet att de själva är problemet. Svårigheten med årgärderna anser Thomson och Hoflund att de formuleras och gestaltas som om det är kvinnorna själva som är problematiken. Det är ”invandrarkvinnans” ansvar att inse hur skall hon uppträda ”rätt” som många gånger blir helt felaktigt (Thomsson och Hoflund, 2000, s.19).

4 Metod

Jag har nu gått igenom olika teorierna: stigma och kategorisering tidigare forskning kring integration, svenska för invandrare, försörjning, etablering, sysselsättning och arbetslöshet, bidragsberoende och fattigdom samt ”invandrar” begrepp. Nedan följer kapitel fyra som beskriver metoden i arbetet. Jag redogör för hur jag arbetat med en s.k. naturalistisk kvalitativ intervju, hur urvalet gjorts, etiska aspekter, samt tillvägagångssätt och bearbetning.

4.1 Naturalistisk kvalitativ intervju

I mitt arbete har jag valt att använda mig av naturalistiska kvalitativa intervjuer. Ryen (2004) anger att detta angreppsätt har en lång tradition inom kvalitativ forskning. ”Kärnan i det naturalistiska metodsamtalet består i tron på att den sociala verkligheten är verklig” (Ryen, 2004, s. 32). Underlagen för den naturalistiska kvalitativa intervjun är: ” att forskaren genom intervjun söker komma åt verkligheten som den framstår för intervjupersonen” (Ryen, 2004, s. 182). Intervjupersonen är källan till information och insamling av data. ”Data finns redan hos intervjupersonen, och utmaningen för forskaren blir att få fram dem som data” (Ryen, 2004, s. 182).

Jag intervjuade sex studie- och yrkesvägledare (fyra kvinnor och två män) som dagligen har kontakt med ”invandrarkvinnor” som står långt ifrån arbetsmarknaden. Jag har inte intervjuat ”invandrarkvinnor” personligen utan arbetet grundar sig på intervjupersonernas egna perspektiv och samarbete med ”invandrarkvinnor”. Jag använde mig av öppna frågor som studie- och yrkesvägledarna besvarade (se bilaga).

4.2 Urval

För att jag skulle få en bättre och mer heltäckande bild över mitt arbete valde jag medvetet ut informanter från så olika arbetsplatser som möjligt. Det var viktigt att informanterna hade breda erfarenheter av att arbeta med ”invandrarkvinnor” och därför valde jag personer som jobbat både på skolor och integrationsverksamheter som studie- och yrkesvägledare. Ryen anser ”att göra ett urval betyder därför mer än att bara bestämma vem som ska delta i projektet. Man måste välja ut miljöer där det man vill undersöka verkligen kan undersökas (Ryen, 2004, s. 71).

Ryen anger att efter man har valt ut organisationen är nästa moment att välja informanter. Det är praktiskt att använda sig av informanter ”det vill säga en som är placerad inne i systemet och kan ge forskaren en introduktion till organisationens inre liv eller kultur eller annars fungera som dörröppnare" (Ryen, 2004, s. 83). Två informanter som ställde upp för intervjun har jag träffat tidigare under min praktikperiod och genom dem fick jag kontakt med de andra fyra intervjupersonerna.

Ryen använder sig av ”snöbollsmetoden” för att förklara hur kan man komma i kontakt med informanter.

Man kontaktar personer som tidigare informanter har introducerat eller rekommenderat, genom att man ber utomstående med relevant kunskap att rekommendera någon man bör tala med, genom att man frågar flera på fältet (Ryen, 2004, s. 83).

De intervjupersoner som jag har intervjuat är relevanta för mitt arbete på grund av att jag personligen inte har intervjuad ”invandrarkvinnor” och därför placeras stor ansvar på informanterna. Arbetet grundar sig på studie- och yrkesvägledarna egna svar, erfarenhet och samarbete med ”invandrarkvinnor”. Intervjuarna upplyste om ”invandrarkvinnornas” situation och etablering på den svenska arbetsmarknaden, kvinnornas förutsättningar, villkor och faktorer

som råder för denna grupp. Viktigt för mig var att välja intervjuare utifrån att de kan bidra med olika uppfattningar och erfararenheter d.v.s. personer som kan ämnet. Jag var uppmärksam att etablera bra relation med intervjuarna, lyssna intensivt vara intresserad med tanke på att deras egna ord styr mitt arbete.

4.3

Etiska aspekter

Mitt arbete bygger på frågor angående ”invandrarkvinnors” anpassning på den svenska arbetsmarknaden utifrån studie- och yrkesvägledarnas syn. Informanterna var medvetna om att deras deltagande var frivilligt och att informationen i intervjun skulle användas för arbetets ändamål. För att skydda kvinnornas identitet har informanterna använt sig av begreppet ”invandrarkvinnor” när de svarade på frågor som var av känslig karaktär och rörde kvinnornas personliga liv. Berörda informanter har tillåtit att samtalet utförs med hjälp av en bandspelare.

Kravet att skydda individen kan konkretiseras i fyra allmänna huvudkrav. Dessa krav kallas för informationskravet, samtyckekravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

♦ Informationskravet: ”Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte”.

♦ Samtyckeskravet: ”Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan”.

♦ Konfidentialitetskravet: ”Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem”.

♦ Nyttjandekravet:” Uppgifter om enskilda, insamlade för forskningsändamål, får inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften”(Vetenskapsrådet, u.å.).

För att skydda informanternas identitet kommer jag att använda mig av begreppet informant och hänvisa dem som informanter: 1,2,3,4,5 och 6 i presentationen av intervjuerna.

4.4 Tillvägagångssätt och datainsamling

Jag valde att använda mig av personliga kontakter när jag valde ut potentiella informanter och frågade helt enkelt om de kunde tänka sig att ställa upp på en intervju med anledning av mitt examensarbete. Av sju studie- och yrkesvägledare jag kontaktade fick jag bara ett nej och det var på grund av att jag var felinformerad om dennes bakgrund. Personen ifråga var inte studie- och yrkesvägledare utan socionom. Jag bokade tid och datum och till dem som så önskade skickade jag intervjufrågorna i förväg.

Jag valde att dokumentera två av mina samtal med hjälp av bandspelare. Resterande intervjuerna skrevs ner under samtalets gång på grund av att jag inte hade tillgång till bandspelare. Jag är väl medveten om nackdelen utan bandspelare under resterande samtal men intervjuerna är ändå av stor värde på grund av att samtalet utan bandspelare kändes okonventionellt och fritt, som var givande både för mig och för intervjuarna. Alla interjuver genomfördes på informanternas arbetsplatser, antingen på deras kontor eller i ett samtalsrum. Varje intervju tog cirka en timme att genomföra. Interjuvguiden finns med som bilaga. De två inspelade intervjuerna transkriberade jag så snart så möjligt, medan de andra fyra redan var nedtecknade. Sedan har jag komprimerat intervjuarna.

4.5 Dataanalys

Intervjuerna har hjälpt mig att komma närmare en förståelse av problemet. Den förförståelse som jag bar med mig innan jag intervjuade studie- och yrkesvägledarna har förändrats genom arbetet. Jag är väl medveten om att mitt bakgrund som invandrarkvinna kan komma att gestalta sig i själva temat och

skapa en bit av analysen. Redan i början av material insamlingen hade jag tankar mellan intervjuarnas realitet och deras presentation av verkligheten. Jag tillåt deras förklaringar att vara ombud för verkligheten. Verkligheten som det ser ut från deras sida. Insamling och reducering av intervjumaterialet krävde en viss flexibilitet. Tematiseringen i analysarbetet utfördes på det viset att varje intervju lästes och beroende på innehål och betydelse som fanns i skriften indelades i olika teman och kategorier och på det sättet försökte jag få huvudteman i hela ämnet. Först har jag delat intervjuerna i små enheten som kunde vara för sig. Enheterna sedan ordnades in i olika kategorier. Jag sökte efter beteckningar på de kategorier som uppträder. Efter det sorterade jag de små enheterna i kategorier på så sätt alla kategorier var skapade. Rubriker växte fram som urskiljde kategorierna. Olika teman skapades och på det sättet kom fram olika inblickar som materialet kan framställa. Varje ny intervju är kedjad mellan teori, intervjuer som har redan genomförs och nuvarande intervju. Samspelet mellan teori och egenskaper som varje indelningsgrupp har, till exempel vilken kategori de tillhör, förhållande till andra kategorier växer redan under samtalets gång (Ryen, 2004, s.105-111). Efter insamlad material hittade jag liknande kopplingar i de sex intervjuerna. Intervjun visar klart att teman som jag vill fördjupa mig i är:

♦ Stereotypa bilden av ”invandrarkvinnan”, ♦ Den komplexa bilden av ”invandrarkvinnan”,

♦ Hur de intervjuade arbetar med vägledning (i relation till punkt 1 och 2).

Inför kommande kapitel vill jag presentera och förklara frågorna som jag hade ställt till intervjuarna. Temat i frågeställningarna är: Hinder på

arbetsmarknader, introduktion, åtgärder och insatser samt i syv samtalet.

Idéen med valda frågeställningar är att få fram intervjuarnas tankar och uppfattningar om ”invandrarkvinnors” förmåga och kapacitet att ordna fram och bevara ett arbete. Exempel på frågor:

♦ ”Vilka omständigheter anser studie- och yrkesvägledarna försvårar ”invandrarkvinnors” anpassning på den svenska arbetsmarknaden?”;

♦ ”Vad är ”lyckad” introduktion enligt informanterna?”; ♦ ”Vilka åtgärder om insatser kan underlätta arbetsinträdet för

”invandrarkvinnor?”

♦ ” Vilka behov har kvinnorna angående skola och arbete”?

♦ ”Vad hoppas dessa kvinnor på?” är bara några av frågorna som jag uppmanar informanterna att svara på. För vidare information se bilaga.

5 Resultat och presentation av intervjuerna

5.1 Omständigheter som försvårar ”invandrarkvinnors” anpassning på den svenska arbetsmarknaden

Resultatet belyser informanternas uppfattningar om ”invandrarkvinnor” och deras villkor i samhället. Omständigheter som studie- och yrkesvägledarna anser försvårar ”invandrarkvinnors” anpassning på den svenska arbetsmarknaden kan sammanfattas inom områdena sysselsättning, inföddas attityder, boendemönster samt språk. Att ha en sysselsättning är en omständighet som samtliga informanter uppfattar som väldigt dyrbar för ”invandrarkvinnor”. De positiva effekter ett arbete eller någon form av sysselsättning kan medföra beskrivs vara självständighet, delaktighet, möjlighet att få kontakt med infödda och skaffa sig ett nätverk.

Arbete är vägen till höjd förståelse då man lär känna varandra som individ och inte som grupp. Grupperar man människor i en grupp bidrar det till skapandet av fördomar. Skapandet av fördomar mellan oss svenskar bidrar till högre arbetslöshetssiffror bland personer med utländsk bakgrund (Informant 2).

Segregerat boende anser informanterna kan vara en bidragande orsak till invandrarnas utanförskap. Att invandrare söker sig till sina egna förklaras av informanterna som behovet av trygghetskänsla.

Att man söker sina egna är normalt beteende tycker jag. Man vill gärna bo vid sina landsmän. Det kan underlätta i skapandet av sociala nätverk och byta erfarenheter av det nya landet. (Informant 3).

Informanterna förknippar även boendet med andra faktorer som ekonomi och sysselsättning. Hög koncentration av individer med utländsk bakgrund inom vissa områden kan vara ett tecken på att ekonomin styr deras val av boende.

Ekonomin spelar roll. Arbete och bostadsägande hänger ihop. Boendet styrs ju av marknaden och det är ju bara så att det är oerhört dyrt för nyanlända invandrare att bosätta sig där det är bostadsrätter eller villor i områden som är tilldragande. (Informant 3)

Dåliga eller inga språkkunskaper kan vara en av orsakerna till dom höga arbetslöshetssiffrorna bland personer med utländsk bakgrund.

Språket är viktigt. Kan man inte språket….Det går inte liksom att få jobb utan språk kunskaper. Vad leder det till? Vilka jobb pratar vi om? Och det är det…med tolken…Att ta hjälp av en tolk är rimligt och nödvändigt men hur länge? En fåtal invandrarkvinnor som har bott i Sverige i minst tio år kommer regelbundet till mig tillsammans med en tolk. Inte så ovanligt att de kommer med en tioårig tolk som är ofta deras minsta son.

(Informant 3).

”Invandrarkvinnornas” högre andel i arbetslöshetsstatistiken förklarar informanterna beror på bristande språkkunskaper. Informanterna lyfter fram vikten av att lära sig svenska för att komma in på den svenska arbetsmarknader och samhället. En informant tycker att i vissa fall är det männen som bestämmer vilka ämne och kurser som hans hustru ska läsa.

Ja du….kurser som är sena på kvällen är ett stort problem. Kvinnorna vill inte ha såna kurser då frågar de om jag har samma kurs men på dagen! Kvinnorna påpekar att deras män inte är positiva av tanken att de skulle läsa sent på kvällen (Informant 3).

Ekonomin och CSN bidraget styr dessa kvinnors val av ämne och kurser, anser informanterna. ”Alla vet om det…Vissa kvinnor läser kurser och ämne som leder ingenstans bara för att få studiestöd. Det är sorgligt …men… (Informant 4).

5.1.1 Introduktionens betydelse och insatser som kan underlätta

arbetsinträdet

Informanterna anser att Introduktion och integration är en ömsesidigt process. Denna process omfattar samarbete mellan invandraren och samhället. Introduktionen är viktigt för den nyanlända med tanke på att det är första steget av förståelse av det nya samhället. Vikten av introduktionen är stor för nyanlända menar informanterna. ”Det är första kontakten som en invandrare har med samhället i stort…Hur samhället fungerar, information av utbildning och arbete (Informant 5).

Integration …ja du….då ställer jag frågan vem skall integreras?

Invandraren eller vi svenskar? Integrera till vad? En samverkan mellan den som anses vara invandrare och en svensk är vad jag anser vara integration…Att integrera någon betyder för mig att individen i fråga har besvärligt att anpassa sig i samhället och då kommer vi som är redan anpassade och skall hjälpa… Hjälpa med vad? Jag har kanske samma intresse med en invandrarakademiker än med en svensk… (Informanter 5).

Åtgärder och insatser som kan underlätta arbetsinträdet för invandrarkvinnor anses vara praktikplatser där invandrarkvinnor kan träna språket. Språk-praktik kan underlätta inträdet på arbetsmarknaden tycker informanterna.

Praktiken är vägen till arbetet….Träna språket, skaffa kontakter…

Arbetsgivarna är rädda av invandrar namn och deras efternamn och därför Tycker jag att det är betydande för personen som vi ordnar praktik åt att

Vissa sin bästa sida. Utländska namn säger ingenting om vem den här personen är och därför tycker jag det är viktigt med personligt kontakt (Informant 2).

En av informanterna tyckte att ”invandrarkvinnor” har olika uppfattningar av vad ett arbete är. Kvinnodominerade jobb anses vara lockande för invandrarkvinnor.

Barnskötare, undersköterskor lockar dessa kvinnor…Utbildningen skall vara kort och leda snarast till ett arbete. Med arbete menar jag arbetsplatser med bara kvinnor! Arbete som maskinreparatör, truckförare anses vara typisk mansjobb och invandrarkvinnor har svårt att föreställa sig ett sånt jobb! (Informant 5).

5.1.2 Utbildningsbakgrund

Kvinnornas utbildningsbakgrund och erfarenheter är ytterliggare en faktor som fyra informanter tror kan ligga till grund för arbetslösheten bland ”invandrarkvinnor”.”Varierande grad av utbildning är en faktor tycker jag…Det kommer ju en del utländska kvinnor som är analfabeter till exempel…det finns kvinnor som är högtutbildade!” (Informant 1).

Att validera sitt utbildning är vad jag rekommenderar till varje individ. Valideringen underlättar skolprocessen för individen och arbetsinträdet blir mycket snabbare. (Informant 6).

Många invandrarkvinnor går på vård och omsorgsprogrammet, många av dessa kvinnor har en jättebra utbildning från hemlandet …fast

de kommer inte längre (Informant 4).

Mycket handlar om kompetens och vilja. I Sverige har vi inte mycket tillverkningsindustri och då gäller det att varje individ ska tänka igenom sin utbildning. Vidareutbilda sig och satsa mer i sig själv. Jag hade en

gruppvägledning med invandrarkvinnor där jag förklarade vikten av vidareutbildning och kompetens höjande men det var svåruppfattat av kvinnorna….de tyckte att en kvinna skall utbilda sig till en viss ålder. Bildning av familj och barn anses vara viktigare för kvinnorna som jag har träffat (Informant 5).

På frågorna om kvinnorna skickades till syv eller kom frivilligt svarade informant 3 att de definitivt kommer friviligt. Intresset för vidare utbildning och arbete dominerar i invandrarkvinnornas liv.

Jag träffade en student…en målinriktad invandrarkvinna som var intresserat av att fortsätta läsa på högskola, hon är akademiker från Iran. Vi bestämde en datum för att vi skall träffas och gå igenom alla förberedningar inför första högskoleantagning men jag var förvånad av att höra att hon vill gärna träffa mig men på grund av att jag är en man vill hon gärna prata med en kvinnokollega (Informant 3).

Kvinnornas situation idag, angående skola och arbete anses vara olika av informanterna. Kvinnorna som de har dagligen kontakt med skiljer sig mycket beroende på personen i fråga. Vissa kvinnor, anser informanterna, är väl anpassade och har klart för sig vad de vill och hur skall de komma dit. Andra stannar på samma nivå år efter år menar (Informant 1). Anpassningsprocessen för invandrarkvinnor i Sverige anses vara varierande.

Det är så olika från individ till individ. Kvinnor som jag har kontakt med är välanpassade anser jag, med tanke på tiden som de har varit i Sverige är de väll anpassade. Allt handlar om tid. Det tar tid att lära känna andra kulturer och människor, tid för att lära sig språket (Informant 4).

Jag har märkt att för vissa kvinnor går hur bra som helst, Sfi, Komvux,

folkskola det går smidigt men för andra är det långvarig process. Det kan bero på att kvinnorna har obefintligt utbildning från tidigare och då är det

svårt att lära något nytt som ett språk om man inte har något i bagaget (Informant 3).

Introduktionen för invandrare är något som informanterna tycker är mycket viktigt med tanke på att den är den första kontakten som en invandrare får med det svenska samhället.

Introduktionen omfattar stora delar av hur samhället fungerar. För en person som har varit i Sverige i bara några månader kan uppfattas som mycket information på en gång. Men det kommer. Olika faktorer som: ålder, utbildning, språkkunskaper, kultur med mera spelar stor roll hur individen uppfattar introduktionen. Jag har träffat invandrare som kan obefintligt lite svenska, kan knappast förstå vad jag säger men de kan fråga mig om det är jag som ansvarar om socialbidragen…Då

frågar man sig vad är meningen med att stanna i Sverige? (Informant 1).

Informanterna anser att invandrarkvinnornas behov angående skolan är kvinnornas vilja att vidareutbilda sig. De flesta kvinnor som informanterna har träffat är målmedvetna kvinnor med klar inställning av vad en utbildning innebär och hoppas att utbildningen kan leda till arbete.

Vissa kvinnor som har kontakt med är målmedvetna kvinnor som vet att en utbildning kan underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Behov som jag

har upplevt är att de vill bara prata med någon, att vägleda de. Vissa kvinnor är bara rädda att förstsätta vidare. De fastnar i jobb som barnskötare och vårdbiträde (Informant 4).

På mina frågor om kvinnorna har klart för sig vad de vill och förväntningar av samtalet med studie- och yrkesvägledarna hade informanterna olika uppfattning.

Jag har dagligen kontakt med invandrarkvinnor, flesta är muslimska kvinnor. Det som har förvånat mig är att vissa kvinnor anser att jag har svaret till alla frågor. När jag förklarar att utbildningen som de har önskat sig behöver kompletteringar i vissa ämne och att deras gymnasium gäller inte i Sverige blir kvinnorna nästan agrya och kräver då att de skall prata med en annan kolega (Informant 2).

Vissa kvinnor förväntar sig att till exempel ha lektionen i bara fyra timmar och allt efter den tiden upplevs som för lång . De har förklarat att de finner inte med skola, hemmet och barnen och det är anledningen till att de avslutar sin utbildning (Informant 1).

Svårigheter som kan uppstå i samtalet anses vara obefintliga och normala enligt informanterna.

Det ät inte så konstigt att det kan uppstå en missuppfattning när man samtalar med en individ som kanske är bara några månader i Sverige. Jag ser det som ett normal reaktion. Att inte behärska svenska språket

kan leda till en missuppfattningar (Informant 5).

Möjligheter eller hinder som studie- och yrkesvägledarna har lagt märke till när invandrarkvinnor söker sig till utbildning eller arbete är svårigheter att tillgodoräkna sig den utbildning de skaffat sig i sitt hemland.

Komplikationer kan även uppstå om arbetsgivaren….den svenska arbetsgivarna inte har tillfredsställande kunskaper för att kunna tolka betygen eller examen som kvinnorna har och därmed kan bortser från ansökan. Är en individ högskoleutbildad ökar motivationen

och potentialen att arbeta. Chansen att en invandrarkvinna ändrar på sin ställning av arbetsmarknaden och vill satsa på nytt är större om hon är utbildad eftersom hon då blir mer anpassbar och förbered inför entrén på arbetsmarknaden (Informant 3).

Språket är ett hinder som vissa kvinnor måste anstränga sig lite mer tycker jag. Vissa kvinnor kommer i skolan här år efter år men deras kunskaper i svenska är obefintliga (Informant 4).

Viljan att läsa finns så klart men bara för enstaka kurser har jag upplevt. Kurser som är korta och inte så krävande (Informant 1).

Skola och arbete är, enligt informanterna, väldigt viktiga för kvinnorna .Arbete leder till ekonomisk oberoende och för vissa kvinnor är detta ”vägen till friheten”. De påpekade att en antal invandrarkvinnor stannar med sina män enbart av ekonomiska skäl. En informant tyckte det var märkligt att vissa kvinnor ansåg att det var omöjligt att arbeta åtta timmar per dag.

Ett arbete skall vara nära hemmet, några timmar….Nu pratar vi så klart om en liten grupp kvinnor som jag har träffat, men det finns såna också (Informant 2).

Informanterna anser att invandrarkvinnor som de har kontakt med har varierande information angående utbildning och arbete. Enligt informanterna är studie- och yrkesvägledarna kvinnornas första kontakt och informationskälla när det gäller arbete och utbildning.

Jag kan säga att det är olika från person till person. Många kvinnor är utrustade med mycke information, har klart för sig vad de vill och hur skall de gå till vägar medan andra fastnar på samma nivå år efter år (Informant 4).

Enligt informanternas är kvinnornas framtid när det gäller arbete och utbildning av varierande karaktär. Informanterna menar att det hos kvinnor som kommer från Afrika och Mellanöster finns ett minskat arbetskraftsdeltagandet. Hos kvinnor från EU/OECD samt Östeuropa ser informanterna en positiv effekt. Informanterna förklarade att invandrarkvinnornas chanser för att få jobb ökade ju längre de bott i Sverige.

Efter viss tid i Sverige blir invandrarkvinnorna sannolikt mer integrerade i det samhället de har flyttat till. Detta kan leda till att de långsamt börjar

ändra på sin mentala hållning och blir villiga att arbeta (Informant 1).

Enligt informanterna hoppas ”invandrarkvinnor” på en bättre framtid i Sverige, en framtid som skulle underlätta deras inträde på den svenska arbetsmarknader. Vissa av kvinnorna har, enligt informanterna, get upp allt hopp om att de någonsin kommer integrera sig och hitta sitt plats på den svenska arbetsmarknader. Variationer finns dock, menar informanterna.

Informanterna har påpekat att de invandrarkvinnor som de har kontakt med drömmer om bättre skolgång och andra chans för deras barn.

Kvinnor som känner att de har kastat ut sin tid i Sverige, hoppas att deras barn skulle få bättre angående skola och arbete. De satsar på deras barn och deras bättre framtid. Framtid som en muslimsk kvinna uttalade som något annat än städning (Informant 5).

Informanterna var kluvna angående frågan om hur invandrarkvinnorna ser sig själva om fem år. Vissa upplevde frågan som mycket svårt att svara på medan andra informanter var lite mer konkreta.

Ja du…Allt handlar om hur mycket vill man satsa på sig själv.

Invandrarkvinnor som jag har träffat är mycket positiva angående jobb i framtiden. Kvinnorna ser sig själva mest inom kvinnodominerade jobb, som barnskötare…och det kan jag förstå att vissa kvinnor inte vill

satsa på utbildning i flera år, de vill ha jobb. Vissa är redan akademiker och är i viss ålder då de känner sig lite skoltrota eller känner att de vill bilda familj (Informant 3).

Jag skulle aldrig veta vad alla invandrar kvinnor i mitt grupp ser sig själva om några år…När jag ställer den frågan i en

gruppvägledning brukar alltid vara tyst….jag vet inte vad kan det bero på….att kvinnorna har svårt att föreställa göra något annat i sitt liv Sfi studierna eller att de inte vågar drömma. Det kan bero på att flesta av kvinnorna ansvarar själva om hemmet, familjen, barnen och det är konst i sig själv…då kan jag förstå att det inte är så lätt

att föreställa sig vad kan jag annat bli än att vara mamma (Informant 5).

I nästa kapitel kommer analys delen utvecklad i bilden av ”invandrarkvinnan”, den komplexa bilden av ”invandrarkvinnan” samt hur de intervjuade arbetar med kvinnorna.

6

Analys

Jag kommer nedan att analysera mitt empiriska material utifrån de teorier som diskuteras i kapitel två, det vill säga stigma och kategorisering, integration, svenska för invandrare (sfi), försörjning, etablering, sysselsättning och arbetslöshet samt bidragsberoende och fattigdom.

6.1 Den stereotypa bilden av ”invandrarkvinnan”

Ett av de problem jag haft under uppsatsarbetet är hur jag ska använda begreppet invandrare utan att stigmatisera och gruppera dessa individer. Jag sätter citationstecken runt begreppet ”invandrarkvinnor” för att på så sätt visa att det är en beskrivning som laddas med olika innebörd beroende av sammanhanget. Det inte min egen definition av en grupp människor utan ordet kommer ut från medier och forskare som använder det.

Stereotyper är allmänna bilder och föreställningar om människor, de är oftast negativa och nedvärderande. Kategorier som andra människor kan ordnas in i. Stereotyper finns inom alla människor på ett omedvetet sätt. Hotet är om stereotyper får starkare grepp inom oss – då kan de leda till ett negativt handlande gentemot någon eller några andra.

Bilden av ”invandrarkvinnan” som informanterna förmedlades är en tilltalande bild. Men bilden som förmedlas både i samhället och i media är relativt stereotypisk och stigmatiserad. ”Invandrarkvinnor” belysas ofta med en muslimsk kvinna med slöja och heltäckande klädsel. Bilden består av mörkhåriga kvinnor, generellt outbildade och utan ambitioner eller erfarenhet. Kvinnan med många barn, misshandlad och tillbaka dragen av sin man (Humovic, 2008, sid. 32). På det viset stigmatiserar och kategoriserar vi människor utan att reflektera om det stämmer i verkligheten eller icke.

Sverige beskrivs som ett föregångsland vad gäller jämställdhet där individer kan välja själv vad de vill göra. Samtliga intervjuare uttryckte under samtalets gång att det är viktigt att se individen i varje människa. ”Vi kan inte sätta alla människor i ett fack”. Individperspektivet lyfts fram och det kan bidra med att se individen i varje människa istället för att klassa människor till olika fack beroende av hudfärg och språkkunskaper. Varje ”invandrarkvinna” har sin individuella situation och människor kan sällan stoppas in i bekväm fack (informant 3). Trots allt används stereotypa

bilden av ”invandrarkvinnan” som ett enhetligt begrepp oavsett utbildning och erfarenhet. Den stereotypa bilden av ”invandrarkvinnor” kan bidra till negativ och destruktiv presentation av ”invandrarkvinnan”. Konsekvenserna är att alla ”invandrarkvinnor” placeras in i samma underordnad position oberoende av utbildning och prestation. Hur hjälper då en hel del

integration insatser när vi redan från början har annorlunda uppfattningar om vad dessa kvinnor är kapabla och kompetenta att göra. Som jag nämnde tidigare i kapitel två så syftar begreppet ”integration” på något som skall skapas och produceras dvs. en process som varje individ måste gå igenom, men hur kan vi prata om integration när vi omedveten har den stereotypa bilden av kvinnorna.

”Invandrarkvinnans” försörjning och etablering kan bli nedtryckta på grund av sådana stereotypa bilder som syftar till att kvinnans svårigheter orsakas av ensamhet, språklig och social isolerad, arbetslös. Den avsnitt är redan berörd i allmänheten medan kvinnans möjligheter att påverka sitt arbetssituation sällan tagits upp. Några av informanterna har poängterat att kvinnornas kulturbakgrund eller mannens patriarkalisk ståndpunkt gör att kvinnorna har svårigheter på arbetsmarknaden. Sällan har ”invandrarkvinnans” försörjning, arbets- och levnadsvillkor tagits in som tolkningar till hennes position i samhället. ”Invandrarkvinnor” kan aldrig uppfattas som egen försörjare om de redan från början är bedömda som förtryckta och okunniga (Informant 2).

6.2.Den komplexa bilden av ”invandrarkvinnan”

”Invandrarkvinnor” blir ofta bemötta med en viss ”tycka synd om” attityd och klassas som kvinnor som är i stort behov av andras hjälp. Dessa kvinnor blir då automatiskt tilldelade rollen som olycksoffer. Den komplexa bilden av ”invandrarkvinnan” som forskarna med god avsikt har lyft är bilden av outbildad kvinna, förtryckt av sin män, kvinnan som befinner sig i skuggan av sin familj. ”Invandrarkvinnan” drabbar av: ”att vara underordnad två genusordningar, den egna gruppens och majoritetssamhällets” (Paola Frías H, 2000, s. 22).

De los Reyes och Ålund (2006), har studerat hur invandrarkvinnor framställs i samhället. Enligt de los Reyes framställer man att invandrarkvinnan först kom att ”identifieras med det avvikande” och längre fram att identifieras med det ”gamla och traditionella”. Enligt de los

påpekar att samhällsdebatter som lyfter fram frågan om ”invandrarkvinnor” och deras status leder till ”stigmatisering” av invandrarkvinnor, ”etnicitet och invandrarstatus har etablerats som metaforer för utanförskap och marginalisering” (Gustavsson, 2006, s.18).

I trots av välmenande intentioner att uppmärksamma invandrarkvinnans tryck, har skapats en ofullständig och ensidig bild som gett bidrag till att ”invandrarkvinnan” bedöms som ”offer”. ”Invandrarkvinnan” framförs som ”objekt, förtryckt”, beroende av andras skydd och hjälp, medan bilden av ”invandrarkvinnan” som agerande och kreativ individ uppmärksammats inte i forskningen eller i den allmänna diskussionen (Gustavsson, 2006, s.18). Den ”förtryckta ”invandrarkvinnan” menar intervjuarna finns inte, ”människor kan kategoriseras och tilldelas roller utan stora anledningar”.

Vidare råder Ålund (2006), till ”ett perspektivbyte”, att ”invandrarkvinnorna” inser sin potential och tillgång. Ålund anger att debatten om ”invandrarkvinnornas” problematik leder till att avgränsa deras potential att se sina egna tillgångar, resurser och medverkar ”till en passiviserande och ensidig självförståelse”. Ålund anger att ”invandrarkvinnorna” kollektiviserar sig själva som räddningsbehövande och omogna, skrämda av sin sekundär status på arbetsmarknaden. Om vi inte uppfattar kvinnorna som resurs och potential så leder det till deras lägre sysselsättning och arbetsmöjligeter. Detta medför till passivisering och i riktning mot ett enda mål och det är bidragsberoende och fattigdom. ”Bidragsberoendet gör att ett större antal av kvinnorna väljer kurser endast för CSN bidraget” uttryckte en informant.

6.3 Hur de intervjuade arbetar med vägledning med ”invandrarkvinnor”

Som studie- och yrkesvägledare träffar man människor från olika kulturer och för det behövs professionell vägledning. Vägledningen förändras menar författarna Dresch och Lovén (2003) som beskriver i sin rapport hur vägledningen behöver förändras för att passa det i dag multikulturella samhället.

Andelen medborgare med annat modersmål än svenska, antingen första eller andra generationens invandrare har ökat. Från en nästan homogen befolkning fram till 1960-talet har Sverige under en 40-års period utvecklats

till ett mångkulturellt samhälle (Dresch & Lovén, 2003, s. 14).

De intervjuade påpekade att det är viktigt att tro på att individen har förmågan och viljan till att utvecklas genom vägledning. Individens mål, förutsättningar och kompetens är startpunkten i vägledningen. Individen måste vara motiverad för att vägledningen ska realiseras och ge resultat.

Det är betydelsefullt om ”invandrarkvinnorna” har motivation och utifrån det skapar vägledarna förståelse med hjälp av sina kunskaper och kompetens att ge stöd till individen i vägledningen och vidare i arbetslivet. Intervjuade poängterade att de arbetar mycket med lösningsfokuserad samtalsmodell. Att arbeta med denna modell innebär att vägledaren samtalar om hur livet skulle se ut för den individen, när problemet är löst och utifrån det byggs lösningar, lösningar som är individens egna. Tanken är att förändra lösningen och titta på vad som fungerar för individen, med betoning på vad personen vill. ”Individen är mästaren som har förmågan och talangen att ändra sitt liv” anser intervjuarna. Vägledaren fokuserar på vad som redan görs bättre och förstärker de positiva sammanhangen. Att använda sig av intervjumetoder, som lyfter fram individens möjligheter och kompetenser på ett effektivt sätt, så att undantagen till problemen belyses. Individens egna mål är i fokus för att individen själv ska bli delaktig i förändringsarbetet. Informanterna anser att deras uppgift är att få individen att själv finna lösningarna inom sig och vägledaren strävar efter att utforska den sökandes idéer, som individen kan använda för att skapa ett tillfredställande liv. De intervjuade menar att individen har förmågan att äga sin egen lösning. Det är viktigt är att få individen att förstå att livet innebär förändringar och att livet består av olika val anser informanterna..

7 Avslutande diskussion

De intervjuade vägledarna anser att det är svårt för en ”invandrarkvinna” att anpassa sig till den svenska arbetsmarknaden. Människor som kommer i Sverige har olika bakgrunder en del har akademiska utbildningar och en del kan inte läsa eller skriva. Informanterna förklarade att Sfi- undervisningen är idag mycket mer individualiserad än den har varit tidigare och det underlättar för invandraren att anpassa sitt eget lästempo. Det som är märkligt är faktum att eleverna stannar mycket länge än det behövs i Sfi- undervisningen på grund av CSN bidraget.

Vägledarna lyfter fram vikten av integrationen och alla insatser som kan underlätta ”invandrarkvinnors” vilkor till arbete och sysselsättning. Kvinnornas arbetslöshet förklarade de kan ha olika faktorer. Språkbrist, kultur, kvinnornas olika uppfattningar av arbetets betydelse.

Ur intervjuerna framkommer att ”invandrarkvinnor” får vikariat längst ner i samhället som omvårdnad eller matlagning. Kan det beror på att de har låg utbildning eller är det fördomar som fungerar som uteslutningsmekanism både från arbetsmarknaden och från samhället.

Jag har försökt visa att människor underordnas utifrån genus, klass och etnicitet i relation till arbete. Anser vi att normen är fortfarande en vit heterosexuell man?. Arbetsdelningen är kanske fortfarande desamma för ”invandrarkvinnor” och avvisar dem till tunga och smutsiga jobb med låg status och lön.

Dock finns det faktorer som kanske tilltalar ”invandrarkvinnor” att leva i gamla banor. Till exempel socialbidrag. Sociologen Giddens (1998), hänvisar till den svenske nationalekonomen Lindbeck som menar att ”ju högre bidragen är, desto större risk för moralisk hasard, liksom för bedrägerier” (Giddens, 1998, s. 125). Bidragsberoendet menar forfattaren betraktas inte som tillfälligt hjälp utan ”förväntat” handlande. Som studie- och yrkesvägledare anser jag att det är viktigt att skapa arbete åt människor och sänka socialbidraget. Jag skulle hänvisa till den danska Farummodellen som bygger på nytänkande kring socialbidrag, arbetslöshet och individens egenmakt. I början av 1980-talet