Sjuksköterskans upplevelse av att möta barn som anhörig till sin egen förälder inom palliativ vård : En litteraturstudie

EXAMENSARBETE -KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

2020:76

Sjuksköterskans upplevelse av att möta barn som anhörig

till sin egen förälder inom palliativ vård

En litteraturstudie

Anette Claesson

Jennifer Mendoza

Examensarbetets titel:

Sjuksköterskans upplevelse av att möta barn som anhörig inom palliativ vård

En litteraturstudie

Författare: Anette Claesson & Jennifer Mendoza

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng

Utbildning: Sjuksköterskeutbildning GSJUK18v Handledare: Ida Kleye

Examinator: Lena Nordholm

Sammanfattning

Sjuksköterskor som arbetar inom den palliativa vården kommer ständigt i kontakt med anhöriga och även anhöriga barn. Barn som är anhörig till en svårt sjuk förälder är ofta i stort behov av att bli inkluderade i vad som händer och få åldersadekvat stöd utifrån sin ålder och mognad. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose god omvårdnad, vara lyssnande, stödjande och kunna samtala både med patienten och dennes anhöriga. Syftet med detta examensarbete var att ta reda på sjuksköterskans upplevelse av att möta barn som anhörig till sin egen förälder. Examensarbetet är en litteraturöversikt, där åtta artiklar används. Resultatet består av tre huvudteman, Ökad kunskap, Utgångspunkter i mötet, och Utmaning för sjuksköterskan. Efter det valdes sex subteman som består av, Relation till barnen, Brist på utbildning, Upplevelse av brister i vården, Behov av stöd, Delaktighet i vården och Barn uppmärksammas inte.

Resultatet visar vikten av att sjuksköterskorna får kunskap och erfarenhet i att möta barn som anhöriga och kunna skapa en relation med hela familjen. Sjuksköterskorna upplever att det är en utmaning att möta barn som anhöriga. Sjuksköterskorna upplever att de inte har den kunskap som behövs för att möta barnen, samt att de inte vet vem som bär ansvaret för barnen som anhöriga i vårdsituationen. De menar även att det råder tidsbrist för att hinna med att uppmärksamma barnen och att kunna ge det stöd som barnen behöver. Sjuksköterskorna behöver kunna reflektera och föra diskussioner med sina kollegor för att kunna lära sig mer och få mer erfarenhet. Regler och riktlinjer behöver skapas på arbetsplatsen för att skapa en bättre arbetsmiljö, vilket även gynnar barnens välbefinnande samt att det minskar risken för psykisk ohälsa hos de anhöriga barnen i framtiden

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1 Palliativ vård _____________________________________________________________ 1 Barnet som anhörig till en svårt sjuk förälder __________________________________ 1 Anpassa stöd utifrån varje enskilt barns behov _________________________________ 2 Sjuksköterskans ansvar _____________________________________________________ 2 Livsvärld _________________________________________________________________ 3 PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 4 SYFTE ______________________________________________________________ 4 METOD _____________________________________________________________ 4 Design ___________________________________________________________________ 4 Datainsamling och urval ____________________________________________________ 4 Dataanalys _______________________________________________________________ 5 Etiska överväganden _______________________________________________________ 5 RESULTAT __________________________________________________________ 6 Ökad kunskap ____________________________________________________________ 6 Relation till barnen _______________________________________________________________ 6 Brist på utbildning _______________________________________________________________ 6 Utgångspunkter i mötet _____________________________________________________ 7 Upplevelse av brister i vården ______________________________________________________ 7 Behov av stöd___________________________________________________________________ 7 Utmaning för sjuksköterskan ________________________________________________ 7 Delaktighet i vården ______________________________________________________________ 7 Barn uppmärksammas inte _________________________________________________________ 8 DISKUSSION ________________________________________________________ 8 Metoddiskussion ___________________________________________________________ 8 Resultatdiskussion _________________________________________________________ 9 Hållbar utveckling ________________________________________________________ 11 SLUTSATSER _______________________________________________________ 11 REFERENSER ______________________________________________________ 12 BILAGA 1 - SÖKHISTORIK _______________________________________________ 16 BILAGA 2 - ARTIKELÖVERSIKT _________________________________________ 17

INLEDNING

Sjuksköterskor som arbetar inom den palliativa vården kommer ofta i nära kontakt med anhöriga. Det kan kännas extra smärtsamt och påfrestande för sjuksköterskorna att möta barn som anhörig inom den palliativa vården. Att möta barn kan upplevas skrämmande och bli en utmaning för sjuksköterskan där starka känslor väcks, vilket kan påverka arbetet. Författarna vill med detta examensarbete belysa hur sjuksköterskor upplever det att möta barn som är anhörig till sin egen förälder inom palliativ vård. I detta

examensarbete kommer definitionen av barn vara människor mellan 0–18 år (UNICEF 2009)

BAKGRUND

Palliativ vård

Innebörden i palliativ vård är minskat lidande för patienten och ökat välbefinnande genom förbättrad livskvalitet för både patient och dennes anhöriga. Melin-Johansson (2017, s. 251) beskriver palliativ vård som ett förhållningssätt som utgår från en humanistisk människosyn och är personlig med avsikt att förbättra livskvaliteten och lindra fysiska, psykiska, sociala och existentiella symtom i livets slutskede. För att utföra en god palliativ vård ska vården utgå från ett helhetsperspektiv på patienten. Ekebergh (2016, s. 18b) menar att sjukdom och lidande påverkar patientens livssituation, detta gör att patienten känner sig sårbar och utsatt. Genom att vara öppen för patientens livsvärld och sammanhang i relation till de närmaste kommer patienten att uppleva mening. Närstående kan vara patientens familj, vänner eller andra personer i patientens omgivning, som på något sätt blir påverkade eller berörs av patientens sjukdom, vårdande och hälsa (Dahlberg & Ekebergh 2016, s. 95). Den palliativa vården bygger på att sjuksköterskan skapar en bra relation med både patient och anhöriga (Bökberg & Drevenhorn 2017, s. 68). Regionala Cancercentrum (2016) beskriver att sjuksköterskan har det övergripande ansvaret för patient och närstående genom hela vårdkedjan. Enligt Ekebergh (2016, s. 16b) behöver sjuksköterskan kännedom och kunskap från både det medicinska och vårdvetenskapliga området för att erbjuda en god vård och möta patientens behov.

Barnet som anhörig till en svårt sjuk förälder

Med barnperspektiv menas att den vuxne sätter sig in i barnets situation i den utsträckning det går. Meningen är att den vuxne skall försöka förstå barnets livsvärld. Wiklund (2003, s. 40) menar att alla människor är unika, och upplever livsvärlden och händelser på olika sätt. För att den vuxne skall kunna agera på bästa sätt måste barnets intressen och behov analyseras (Rikshandboken 2018). Barnets perspektiv syftar till barnets egen upplevelse, hur barnet tolkar situationen och hur barnet senare återberättar sin upplevelse av situationen. Hallström (2015, s. 363) beskriver att barn upplever en förvånansvärt realistisk syn på sjukdom och eventuell död. Det finns en huvudsaklig olikhet mellan begreppen barnperspektiv och barnets perspektiv (Barnens rätt i samhället, [Bris] 2020). Barnets perspektiv kommer enbart fram genom att barnet självt kommer till tals om hur det ser på sig själv och sitt liv. Forskning visar att barn, som upplevt tidiga trauman, får en påverkan på den växande hjärnan både funktionellt, neurokemiskt och strukturellt, med negativa följder hos barnet (Socialstyrelsen 2013b). Sjuksköterskan möter dagligen

barn som anhörig inom palliativ vård. Hela familjens livsvärld förändras när en familjemedlem eller nära anhörig blir sjuk. Barnen påverkas av det som blir annorlunda i tillvaron och är beroende av den andra föräldern, syskon och nära anhöriga. Omständigheterna kring dödsfallet, hur den efterlevande föräldern mår och kan hantera situationen och hur den övriga familjen bearbetar sorgen kommer att påverka barnet (Socialstyrelsen 2013a). Rutiner kommer att förändras och barnet kommer att få ta ett större egenansvar. Det ställs krav på sjuksköterskan att anpassa samtal och information utifrån barnets mognadsnivå (Socialstyrelsen 2018).

Anpassa stöd utifrån varje enskilt barns behov

Enligt Socialstyrelsen (2019) är det ett lagstadgat ansvar att stödja och uppmärksamma barn som anhöriga, detta rör verksamheter inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Det är viktigt att barnet i den mån det är möjligt, görs delaktigt och får all information utifrån sin mognadsnivå och sina behov. Broberg (2015, s. 66) beskriver att i Piagets teori finns det fyra olika stadier i barnets utveckling av tänkandet och att de är åldersadekvata och konstruerade, där barnet tänker på ett visst sätt i en fas och på ett annat sätt under en annan fas. Piaget delade upp barnets kognitiva utveckling i fyra stadier, det första stadiet är det sensomotoriska som innefattar barn 0–2 år. Här tänker barnet endast genom sina sinnen och hanterar sin kropp på ett motoriskt sätt. Det andra är det preoperationella stadiet som infaller vid 2–6 år, där barnet tänker genom symboler, som visar sig genom fantasin och språket. Vid 7–11 års ålder kommer barnet in i de konkreta operationernas stadium, där barnet har förmåga att tänka mer konsekvent runt konkreta saker. Till sist vid 12 års ålder och framåt så träder barnet in i de formella operationernas stadium, där barnet tänker logiskt och abstrakt och har förmågan att reflektera över sitt eget tänkande. Broberg menar även att det finns två olika teorier. Den första är den organistiska teorin där barnets utveckling drivs av inre krafter, tex mognad eller biologiskt arv. Den andra teorin är den mekanistiska, där barnets miljö och omgivning är den drivande kraften bakom barnets utveckling, där barn uppvisar olika förmågor i olika åldrar och har unika sätt att känna, tänka och bete sig. Enligt Hallström (2015, s. 360) finns det vissa allmänna åtgärder som tar hänsyn till det enskilda barnet som närstående. Det innebär att barnet får känna sig delaktig och blir sedd genom att miljön på olika sätt görs mer välkomnade med såväl leksaker, böcker och ett inbjudande bemötande. Hallström (2015, s. 362) beskriver att barn som är anhörig till en svårt sjuk förälder skall få adekvat information och råd av sjuksköterskan, som har en trygghet i att använda ordet död eller döende och som kan förklara den aktuella situationen för barnet. Hallström beskriver även att barn behöver hjälp med att kunna formulera sina tankar och känslor på ett sätt som passar just det enskilda barnet.

Sjuksköterskans ansvar

I sjuksköterskans ansvarsområde ingår att planera, genomföra och granska information och utbildningsinsatser i samtal med patienter och närstående med avsikt att stödja hälsa och förebygga ohälsa (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Sjuksköterskor som möter barn som anhöriga inom palliativ vård, beskriver det som komplicerat, då det väcker starka känslor hos dem själva och att barnet är särskilt sårbart i den specifika situationen. Ett bra omhändertagande och lämpligt stöd i ett tidigt skede kan vara väsentligt för hur barnen ska kunna bearbeta och hantera händelsen och känslorna som väcks. Tvärtom kan

ett olämpligt eller opassande omhändertagande öka risken för negativa konsekvenser (Socialstyrelsen 2013b). Sjuksköterskans kompetens innefattar ett ansvar att arbeta utifrån ett etiskt perspektiv och att etablera en tillitsfull relation med både patient och anhörig. Även vid behov ge stöd, råd och information (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Socialstyrelsen (2013a) menar att det är vårdavdelningen eller enheten där föräldern vårdas som har det övergripande ansvaret att ge rätt information till barnet samt hjälpa barnet att hantera och förstå situationen. Enligt svensk sjuksköterskeförening (2017) skall sjuksköterskan ha kvalifikationer att utföra omvårdnadsuppgifter på ett säkert sätt och att skapa en förtroendefull relation med patienten och dennes anhöriga, vilket är en förutsättning för god omvårdnad. Legitimerad sjuksköterska ansvarar för den omvårdnad som genomförs i samarbete med patient och närstående så att värdighet och integritet bevaras. Personcentrerad vård kännetecknas av att patient och närstående blir sedda och förstådda som unika personer med individuella behov, resurser, värderingar och förväntningar. Enligt kap. 5 § 7 i Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) skall ett barns behov av information, råd och stöd särskilt beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom, skada eller har ett missbruk av alkohol, annat beroendeframkallande medel eller spel om pengar. Sandman och Kjellström (2015, ss. 247–248) framställer sjuksköterskans vårdande ansvar med fyra ansvarsområden, att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa och lindra lidande. Lindberg (2016, s. 269) beskriver att vid teamsamverkan kan sjuksköterskans ledande funktion ställas på sin spets och utmanas.

Livsvärld

Ekebergh (2016, s. 19b) beskriver livsvärlden som en “värld” av erfarenheter och upplevelser, som var och en av oss människor är bärare av. Det handlar egentligen om hållningen eller inställningen till den vanliga världen, det vill säga det handlar om den välkända världen såsom den erfars och upplevs av var och en av oss. Genom att sjuksköterskan arbetar utifrån ett individanpassat förhållningssätt uppmärksammar sjuksköterskan det anhöriga barnet, och ser till att barnet kommer till tals och blir lyssnad på. På samma gång som det individuella och unika beaktas, kan och måste sammanhangen också betonas. Det finns alltid ett sammanhang i varje enskild människa och en värld där även andra människor ingår (Ekebergh 2016, s. 69a). Ett utmärkande tecken för människan är längtan efter omgivningen och att söka syftet i livet, för andra och sin egen existens. Livsvärlden handlar om hur vi ser på och gör med små som stora frågor som formar vår livsvärld. Det som är meningsfullt är olika för varje individ och personligt i olika sammanhang. I en omgivning som är meningsfull mår människor bra och kan samla energi. När människor är utan sammanhang, kan en form av vilsenhet och ensamhet upplevas och en känsla av mening svikta (Ekebergh 2016, ss. 70–71a). Snellman (2009) beskriver att mötet med ett barn skiljer sig från mötet med en vuxen människa. Enligt Ekebergh (2016, s. 75a) spelar förståelsen för patientens livsvärld en viktig roll för att kunna ge god omvårdnad, då det betyder att sjuksköterskan är följsam mot patienten, försöker förstå patientens innersta tankar och känslor, utifrån patientens förhållningssätt till sjukdom och lidande. Hon beskriver även att sjuksköterskan har ett ansvar att möta patientens egen värld av lidande, om inte detta sker är vården inte vårdande.

PROBLEMFORMULERING

De studier där det finns medbarn som anhöriga till en förälder inom palliativ vård visar klart, att förlora en förälder är den mest stressfulla och traumatiska upplevelse ett barn kan vara med om. Det ställs höga krav på sjuksköterskan vid möten med barn som anhörig, då de är i behov av råd och stöd. Det ingår i sjuksköterskans ansvarsområde att omsorgsfullt ta hand om den sjuka föräldern samt tillgodose hela familjen. Den begränsade kunskap som finns, när det gäller att möta barn som anhörig, gör att sjuksköterskorna inte har erfarenhet att bemöta dessa barn. För att sjuksköterskorna bättre ska kunna bemöta barn som anhörig behövs kunskap om hur sjuksköterskorna upplever dessa möten.

SYFTE

Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta barn som anhörig till sin egen förälder inom palliativ vård.

METOD

Design

Examensarbetet utgörs av en litteraturöversikt. En litteraturöversikt innebär att skapa en översikt över kunskapen inom ett särskilt område (Friberg 2018, s.141b). Genom att göra en litteraturöversikt, kan en djupare förståelse uppnås över hur sjuksköterskan upplever det att möta barn som anhörig inom palliativ vård. Utifrån det valda området, som är vårdvetenskap, handlar examensarbetet om problem som kan uppstå inom sjuksköterskans kompetensområde.

Datainsamling och urval

Datainsamlingen gjordes genom att det söktes efter vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl och PubMed för att hitta det som lämpar sig bäst för detta examensarbete. För att hitta artiklar utifrån examensarbetets syfte användes ett urval av sökord som utökades efterhand och kombinerades med varandra. I den första sökningen som gjordes användes sökorden ”palliative care”, ”children as relatives”, ”the nurses experience” och ”children of parents”. Dessa sökord användes för att hitta artiklar som svarade mot sjuksköterskans upplevelse och för att hitta artiklar som hade med “barn som anhörig” i texten. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara skrivna mellan 2000–2020 och vara peer-reviewed. Exklusionskriterierna var reviews. Efterhand utökades sökorden med ”nurse”, ”experience of hospice”, ”children as relatives”, ”experience”, ”children as visitors in adult intensive care unit”, för att hitta artiklar som passade in på det som önskades. Under varje sökning lästes titlarna och om det stämde överens med syftet i arbetet lästes även abstractet, för att få en uppfattning av artikelns innehåll. Sedan lästes de artiklar, som stämde överens med syftet mer noggrant, för att får en helhetsbild. I bilaga 1 redovisas sökningens tillvägagångssätt.

Dataanalys

Dataanalysen utförs enligt Friberg (2018, ss-146-149b). De artiklar som användes, har analyserats och sammanställts för att få en helhetsbild. Artiklarna lästes och sedan dokumenterades artiklarnas i en översiktstabell (se bilaga 2). Att skapa en översiktstabell gör det lättare att få en helhet av vad artikeln innehåller, vilket gör det lättare att analysera data. Det blir även en hjälp för att lättare kunna analysera och strukturera upp materialet. Analysen gjordes i fem steg. Detta för att först få en helhet och sedan dela upp dessa i olika delar för att få en ny helhet och få fram ett resultat (Friberg, 2018, ss. 135–137a). I steg ett analyserades artiklarnas resultat och anteckningar gjordes för att få en tydligare förståelse över vad artiklarna handlar om. I steg två identifierades tydliga teman som besvarade vårt syfte i examensarbetet. I steg tre färgmarkeras olika teman utifrån likheter och olikheter, för att få en överblick över artiklarna. Friberg (2018, s.149b) poängterar vikten av att kvantitativa och kvalitativa artiklar presenterar resultatet på olika sätt och skall därför inte jämföras. I steg fyra sammanställdes resultatet i subteman och huvudteman, för att få en översikt av vad som skulle analyseras. I steg fem gjordes analysen klar och bildade en ny helhet. Resultatet har skapats genom en omformulering av resultaten av de analyserade artiklarna, vilket redovisas i tre olika huvudteman och sex subteman (tabell 1).

Etiska överväganden

Sandman & Kjellström (2015, s. 329) beskriver att forskningsetiska problem kan uppstå vid val av angreppssätt och metod. När data samlas in behöver det göras på ett sätt som inte skadar eller kränker dem som berörs. Sandman & Kjellström (2015, s. 332) menar att det finns vetenskapliga krav inom forskning som skall följas, när dessa krav inte följs, eller att författarna på ett normbrytande sätt väljer att vilseleda, kallas detta för vetenskaplig oredlighet. Vetenskaplig oredlighet kan till exempel vara när författarna plagierar andra skribenters ord, resultat, idéer, processer utan att upphovsmannen har gett sitt samtycke. Enligt Sandman & Kjellström (2015, s. 332) är vetenskaplig oredlighet även när författarna använder sig av påhittat källmaterial och data som sedan redovisas som om det vore sanning, eller när författarna tolkar resultatet på ett felaktigt sätt medvetet.

Författarna har valt detta ämne utifrån tankar, erfarenheter och gemensam reflektion. Utifrån detta framkom olika frågeställningar inom området. Artiklarna som använts för denna litteraturstudie har granskats systematiskt utifrån ett etiskt perspektiv och författarna har endast använt sig av artiklar som går att försvara etiskt eller genomgått etisk prövning.

RESULTAT

Tabell 1. Översikt av huvudteman och subteman

Huvudteman Subteman

 Ökad kunskap  Relation till barnen

 Brist på utbildning

 Utgångspunkter i mötet  Upplevelse av brister i vården  Behov av stöd

 Utmaning för sjuksköterskan  Delaktighet i vården  Barn uppmärksammas inte

Ökad kunskap

Relation till barnen

Sjuksköterskorna menar att det är svårt att möta barn som anhörig, utifrån deras mognadsnivå och utveckling. De beskriver även att det är svårt att veta hur de ska bemöta barnen i krissituationer, som det innebär med en svårt sjuk förälder, då de inte vet hur barnet reagerar i situationer med sorg. (Arber & Odelius 2017; Golsäter, Henricson, Enskär & Knutsson 2016; Knutsson, Enskär, Andersson-Gäre & Golsäter 2017).

Sjuksköterskorna uppmuntrar föräldrarna i att låta barnen komma på besök på sjukhuset. Genom tidigare inhämtade kunskaper från forskning och sin egen erfarenhet försöker sjuksköterskan få föräldrarna att låta sina barn besöka sjukhuset och den sjuka föräldern (Knutsson, Enskär & Golsäter 2017). Enligt Arber och Odelius (2017) menar sjuksköterskorna att de använde sina egna erfarenheter som föräldrar, för att kunna känna in mer i hur föräldrarna kände. Sjuksköterskorna menar att det brister i erfarenheten när det gäller att träffa barn som anhörig i vården. De vill även få möjlighet till att kunna utbyta sina upplevelser och erfarenheter (Arber & Odelius 2017; Golsäter et al. 2016; Knutsson et al. 2017).

Brist på utbildning

Sjuksköterskorna beskriver att genom reflektion och diskussion med kollegorna ökar deras kunskap (Knutsson, Enskär & Golsäter 2017). Sjuksköterskorna upplever att i situationer som är påfrestande, behövs det mer kunskap och vägledning för att kunna se till barnets behov (Arber & Odelius 2017). Enligt Knutsson, Enskär och Golsäter (2017); Knutsson, Otterberg och Bergbom (2004) beskriver sjuksköterskorna hur kunskap och tidigare forskning gör det möjligt att involvera barnen i vården (Knutsson, Enskär & Golsäter 2017). Enligt Clipsham, Islam och Faull (2015) menar sjuksköterskorna att utbildning är något som behövs för att öka kunskapen. Sjuksköterskorna menar att

kunskaperna i att bemöta barn som anhöriga inte ökar, då de oftast inte träffar barn som anhöriga.

Utgångspunkter i mötet

Upplevelse av brister i vården

Sjuksköterskan beskriver att de upplever tidsbrist, vilket gör att barnen blir påverkade. När föräldrarna var i den sena fasen i den palliativa vården menar sjuksköterskorna att tiden inte fanns för barnen, då de prioriterade den sjuka föräldern enligt Karidar, Åkesson och Glasdam (2016); Knutsson et al. (2017); Knutsson, Enskär och Golsäter (2017). Sjuksköterskorna beskriver att användning av tillgängliga resurser och samarbete med kollegor behövs, då detta skapar en trygghet för sjuksköterskorna, barnen och föräldrarna (Clipsham, Islam och Faull 2015), (Knutsson et al. 2017; Knutsson, Enskär & Golsäter 2017).

Behov av stöd

Sjuksköterskorna beskriver det som komplext och krävande att stödja barnfamiljer. De beskriver även att det saknas rutiner och regler på arbetsplatsen för hur de ska identifiera och uppmärksamma patientens barn och ge rätt stöd till dem. Dokumentation om patientens barn och anhöriga var något som inte gjordes rutinmässigt berättar sjuksköterskorna (Arber & Odelius 2017; Clarke 2008; Knutsson et al. 2017). Enligt Golsäter et al. (2016) menar sjuksköterskorna att det fanns frågeformulär och dokument att använda för att ta hand om och identifiera barn i situationer där patienten har barn, men att enheten sällan använder dessa. Enligt Knutsson, Enskär och Golsäter (2017); Knutsson, Otterberg och Bergbom (2004) beskriver sjuksköterskorna vikten av att ge stöd till barnen, för att de ska känna sig trygga innan de går in till rummet där föräldern vårdas, genom att beskriva miljön för barnen innan de ska gå in i rummet. Enligt Knutsson, Enskär och Golsäter (2017) upplever sjuksköterskorna att de blir motiverade till att ta hand om barnen som anhöriga, när de får stöd och råd av sina kollegor. Sjuksköterskorna uppger att de är i behov av stöd både när det gäller känslomässigt och för strukturen i arbetet.

Utmaning för sjuksköterskan

Delaktighet i vården

Enligt Arber och Odelius (2017) beskriver sjuksköterskorna att arbeta med barn som anhöriga är spännande och stimulerande men även en utmaning. Knutsson, Enskär och Golsäter (2017); Knutsson, Otterberg och Bergbom (2004) beskriver att sjuksköterskorna är övertygade om att barnen behöver vara delaktiga i vården av den sjuka föräldern, för att undvika lidande hos barnet både nu och även i framtiden. Sjuksköterskorna menar även att det är familjen som ska få bestämma själva om de vill att barnen ska vara närvarande i vården (Arber & Odelius 2017; Golsäter et al. 2016; Knutsson et al. 2017).

Barn uppmärksammas inte

Sjuksköterskorna uppmärksammar inte barnen, de ser inte barnen som sitt ansvar, utan fokus ligger på den sjuka patienten. Sjuksköterskorna menar även att de inte ser barnen som sin del av det dagliga arbetet. De känner en rädsla och osäkerhet i hur de ska ta hand om barnen, vilket påverkas av den kunskap och erfarenhet som saknas, vilket gör att sjuksköterskorna undviker barnen. I vissa fall upplever sjuksköterskorna svårigheter när det gäller att möta barn och att de då inte anser att barnen är deras ansvarsområde. Sjuksköterskorna menar att ansvaret ligger hos föräldrarna och undviker därför att ta kontakt med barnen. De anser att de inte behöver skapa en kontakt med barnen, då de inte anser att de har något ansvar över barnen och att de inte vill komma emellan föräldrarna och barnen. Sjuksköterskorna beskriver även att de inte ser barnen som anhörig vilket gör att barnen glöms bort (Arber & Odelius 2017; Golsäter et al. 2016; Knutsson et al. 2017). Vetskapen om vem som är ansvarig över barnen är oklart (Knutsson et el. 2017).

DISKUSSION

Metoddiskussion

Syftet med examensarbetet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta barn som anhöriga till sin egen förälder inom palliativ vård. Vald metod, som har använts för att kunna svara an mot syftet, var litteraturöversikt. Segersten (2018, s. 108) menar att litteraturöversikten innebär kartläggning från både kvantitativa och kvalitativa artiklar. Författarna valde att använda sig av Cinahl och PubMed, då det är två stora databaser som är lämpliga när sökning av artiklar inom omvårdnad och medicin görs (Östlundh 2018, s.67). Enligt Östlundh (2018, s. 67) är databaserna indelade efter olika ämnen och innebär ett noga avvägt litteraturval som är avsett för en viss målgrupp. Att inte sökningen har gjorts i fler databaser kan ha påverkat resultatet, då relevanta artiklar kan ha missats. Men genom att utöka sökorden hittades fler artiklar som kunde användas för att få fram ett resultat. Artiklar som inkluderades i examensarbetet var tio, varav åtta av dem var de som lades till grund för resultatet.

Östlundh (2018, s. 60) beskriver att många som skriver ett examensarbete blir förvånade över tiden det tar att hitta relevanta artiklar, trots mängden det finns att välja på. För att få fram information som behövdes för examensarbetet söktes artiklar mellan åren 2010– 2020, vilket resulterade i ett gynnsamt utfall, där författarna fann flertalet användbara artiklar. Författarna var tvungna att ändra spannet på årtalen, ytterligare 10 år bakåt i tiden, då det var svårt att hitta lämpligt material att analysera. Genom att begränsa årtalen kan artiklar som varit publicerade under tidigare år blivit missade. Men att begränsa årtalen gör också att det är den nyaste forskningen, som kommer fram. Då författarna använt sig av artiklar som är mer än tio år gamla, kan detta ses som en svaghet i studien. Resultatet stämmer dock överens med artiklarna och författarna anser att innehållet är relevant.

Då syftet med examensarbetet var sjuksköterskans upplevelse, uteslöts vissa artiklar där författarna till studien inte var tydliga nog med vilken profession de hade intervjuat. Dahlborg- Lyckhage (2018, s. 178) menar att noggrann undersökning av artiklar kräver

ett stort tålamod, för att kunna “vänta ut” det som är grundläggande i texten. Detta är en fördel för examensarbetet eftersom resultatet kan användas specifikt av sjuksköterskor inom den palliativa vården som kommer i kontakt med barn som är anhörig till en svårt sjuk förälder.

För att minska missförstånd har uteslutande engelskspråkiga artiklar använts både från Sverige och England, då engelska utöver svenska är det språk som författarna förstår och kan tolka. Att översätta från andra språk tar tid och det finns en stor risk för misstolkningar. Det kan alltså ha skett misstolkningar under analysen av artiklarna, vilket kan ha påverkat resultatet. Friberg (2018, s.135a) beskriver analysarbetet så att man arbetar från helheten till delarna och sedermera till en ny helhet. Om författarna skulle översätta från andra språk än svenska och engelska hade det funnits en risk för misstolkning, detta hade kunnat leda till att de använda artiklarnas slutsatser inte hade blivit korrekt bedömda.

För att få en begriplig bild av de olika artiklarna, lästes artiklarna flera gånger och författarna utgick från Friberg (2018, s. 135–137a) för att förstå vad analys är och hur en analys beskriver syftet. Genom att använda analysmetoden kunde en förståelse för artiklarnas innehåll uppmärksammas. I analysprocessen granskades artiklarna mot varandra och vissa av likheterna som fanns resulterade i de olika teman som finns med i resultatet.

I början av examensarbetet diskuterade författarna kring egna tidigare erfarenheter av sjuksköterskors förhållningssätt till att möta anhöriga barn. En diskussion uppstod kring vår egen förförståelse av sjuksköterskans upplevelse och genom detta fick författarna en förståelse för vad som är egna tankar och reflektioner. Under processen att leta rätt på relevanta artiklar har ett följsamt och öppet förhållningssätt använts, där författarna gjort ett aktivt val för att den egna förförståelsen skall tyglas. Författarna har hela tiden haft i åtanke att skriva examensarbetet på ett så objektivt sätt som möjligt och skilja egna erfarenheter från artiklarnas innehåll.

Genom att strukturera upp arbetet och kartlägga utifrån olika synvinklar genom tidigare forskning som är relevant för detta examensarbete, har författarna fått en övergripande helhetssyn inom det aktuella området. Friberg (2018, s. 142b) beskriver att en litteraturöversikt kan göras som ett separat arbete för att med underlag i litteraturen få ökad kunskap om det valda problemet. Författarna upplever utveckling och lärande i samband med processen i arbetet och en djupare förståelse och kunskap i hur sjuksköterskan upplever att vårda en palliativ patient och att möta barn som anhöriga. Förståelsen för att genomföra en litteraturöversikt och hur processen går till har också blivit tydligare.

Resultatdiskussion

Resultatet i detta examensarbete visar att sjuksköterskorna upplever att det finns en okunskap och oro i att möta barn som anhöriga. Sjuksköterskornas livsvärld påverkas dagligen i arbetet med människor, då de tar del av nya upplevelser och erfarenheter (Ekebergh 2016, s.19b). Genom att sjuksköterskorna på ett djupare plan tar sig an patientens livsvärld kommer den egna livsvärlden av oro, okunskap och upplevelsen av

detta att påverka bemötandet av patienten och dennes anhöriga. Wiklund (2003, s. 103) menar att livsvärlden inte bara innefattar relationen till andra människor, funderingar på vad som är rätt eller fel, existentiellt sökande, vad som är ont och vad som är gott, utan att sjuksköterskan också behöver ha förmågan att distansera mot något som i själva verket inte handlar om den egna livsvärlden. En del sjuksköterskor ser inte barnen som sitt ansvar, utan anser att det är föräldrarnas ansvar, medan andra ständigt arbetar för att se barnens behov och kunna ge dem rätt stöd. Då det kan konstateras en kunskapsbrist hos sjuksköterskorna gör det att barn som anhöriga inte uppmärksammas och sjuksköterskorna ser då inte barnen som sitt ansvarsområde.

Sjuksköterskorna anser att patienten är deras ansvar och ska prioriteras. Sjuksköterskorna försöker uppmuntra föräldrarna till att låta barnen vara med under vårdtiden. De använder sig även av sin tidigare erfarenhet som förälder för att kunna möta och stödja föräldrarna. Golsäter, Enskär och Knutsson (2019) visar i sin studie att sjuksköterskorna hjälper föräldrarna att förstå barnens behov av att få vara med under vårdtiden. I resultatet visas det att, då sjuksköterskorna har bristande erfarenhet och kunskap i att möta barn som anhöriga, blir det svårare att ge råd och stötta föräldrarna.

I Golsäter, Enskär och Knutssons (2019) studie visas det även att föräldrarna vill få upprepande och djupare kunskap, stöd och information allt eftersom. Detta är svårt då det finns brister i hur de ska kunna möta barnen, då kunskapsnivån inte är hög. Höga krav ställs på sjuksköterskorna hur de ska kunna dela med sig av kunskapen till föräldrarna och hur de ska informera barnen utifrån deras mognadsnivå.

Sjuksköterskorna behöver vara utbildade i ämnet för att kunna framföra sin kunskap och även känna sig trygga i att undervisa föräldrarna under tiden som de också ska vara stöd för barnen. Att sjuksköterskorna uppmuntrar föräldrarna att ta med barnen till sjukhuset är viktigt, för att få barnen involverade i vården och kunna skapa en relation med hela familjen. Genom att barnen följer med gör det att sjuksköterskan kan få barnen att bli delaktiga i vårdandet av den sjuke föräldern, vilket kan leda till att barnen vågar öppna sig och ställa frågor. Detta kan hjälpa barnen att minska ångest och ibland skuldkänslor som kan komma efter att föräldern gått bort.

I examensarbetets resultat framkom det att sjuksköterskorna behöver samarbeta och få stöd av sina kollegor, för att kunna möta och stödja barnen utifrån deras ålder och utvecklingsnivå. När det är barn som är anhöriga är det viktigt att uppmärksamma dessa, för att minska risken att de drabbas av psykisk ohälsa i framtiden. I Hanna, McCaughan och Semples (2019) studie beskriver dessa att när det brister i kommunikationen mellan barnen, föräldrarna och sjuksköterskorna kan barnen drabbas av ångest, depression och känna sig ensamma. Sjuksköterskorna efterfrågar reflektion, diskussion och utbildning på sin arbetsplats för att kunna öka sin kunskap i mötet med barn som anhöriga. Under examensarbetets gång har vi fått ta del av att barn som är anhöriga till en svårt sjuk förälder inom palliativ vård, har en ökad risk för psykisk ohälsa. Vi har även fått kunskap om osäkerheten hos sjuksköterskan i mötet med barn som anhöriga.

Hållbar utveckling

Enligt Sandman och Kjellström (2015, ss. 340) innefattar hållbar utveckling även framtidens generationer, deras välbefinnande, hälsa och välfärd och är lika viktigt som för de personer som lever idag. Hållbar utveckling består av tre dimensioner ekonomiska, sociala och ekologiska, som är beroende av varandra. De tre dimensionerna handlar om att skapa goda förutsättningar och jämställdhet vad gäller ekonomin. Inom den sociala dimensionen handlar det om att tillfredsställa de grundläggande behoven hos människan, såsom värme och mat. Den ekologiska dimensionen innebär att värna om jordens begränsade resurser (Sandman och Kjellström 2015, ss. 338).

Genom examensarbetet och forskning om sjuksköterskors upplevelse av att möta barn som anhöriga inom palliativ vård kan författarna belysa vikten av ett bra bemötande grundat på ny och ökad kunskap hos sjuksköterskan, reflektion och kollegialt stöd samt väl implementerade arbetsmetoder. Vårt arbete har också påvisat att mer kunskap leder till ökad trygghet och säkerhet hos sjuksköterskan som i sin tur leder till ett minskat lidande för barnen. Det främjar hälsa och genererar en hållbar utveckling genom att barnen får känna sig delaktiga i det som händer, blir lyssnade på och får rätt stöd utifrån ålder, vilket leder till en ökad hälsovinst för både barnet och samhället i stort. Sandman och Kjellström (2015, ss. 338) menar att den sociala dimensionen inte enbart handlar om överlevnad utan att ge likvärdig möjlighet till livskvalitet och ett gott liv. Att ta reda på hur sjuksköterskan upplever mötet med barnen kan det utifrån sjuksköterskans erfarenhet och kunskap, utöka och förbättra kunskapen, så att sjuksköterskan känner sig mer trygg i mötet med barnet som anhörig. Detta bidrar till en hållbar utveckling då man tydligt kan se vad som behövs för att möta dessa barn. Agenda 2030 verkar för att säkerställa att studerande får en ökad kunskap och erfarenheter som gynnar hållbar utveckling (Regeringskansliet 2015).

Genom att integrera sjuksköterskan, öka kunskapen och beredskapen för att möta barn som anhöriga inom palliativ vård, kommer vi förhoppningsvis att kunna minska framtida psykisk ohälsa och vårdbehov genom ökat stöd, förståelse och kunskap. Det minskar risken för allvarliga konsekvenser för barnet och minskade samhällskostnader i ett långsiktigt perspektiv. Enligt agenda 2030 är mål tre att värna om människors välbefinnande oavsett ålder (Regeringskansliet 2017). Genom att värna om kommande generationer bidrar vi till en hållbar utveckling med minskade vårdkostnader, minskat lidande och kan sprida kunskapen till övriga delar av världen.

SLUTSATSER

Brist på kunskap och utbildning är något som sjuksköterskorna uttrycker när det gäller att möta barn som anhöriga till föräldrar i palliativ vård. Detta gör att barn som anhörig inte uppmärksammas i vården. Sjuksköterskorna vill kunna reflektera och diskutera med sina kollegor för att kunna lära av dem. För att skapa en bättre arbetsmiljö för sjuksköterskorna behöver det införas riktlinjer och regler för alla och då även reflektionstid, vilket då även kommer att gynna barnens välbefinnande. Att uppmärksamma barnen som anhöriga gör att risken för eventuell framtida psykisk ohälsa minskas. Mer forskning inom ämnet behövs för att sjuksköterskorna ska få mer kunskap och vara mer förberedda när den anhöriga är ett barn.

REFERENSER

*avser artiklar som använts i resultatdelen.

*Arber, A. & Odelius, A. (2017) ‘Experiences of Oncology and Palliative Care Nurses When Supporting Parents Who Have Cancer and Dependent Children’, Cancer Nursing, 41(3), pp. 248–254. doi: 10.1097/NCC.0000000000000491.

Bris (2020). Barnens rätt i samhället. https://www.bris.se/for-vuxna-om-barn/samtala-med-barn/barnperspektiv-i-samtal/

[2020-10-19]

Broberg, M. (2016). Utvecklingspsykologiska teorier. I Hallström, I. & Lindberg, T. (red.) Pediatrisk omvårdnad. Liber: Stockholm, ss. 66–71.

Bökberg, C. & Drevenhorn, E. (2017). Omvårdnad av vuxna och äldre. I Drevenhorn, E. (red.) Hemsjukvård. 2:2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 59–76.

*Clarke, C. M. (2008). Children visiting family and friends on adult intensive care units: the nurses’ perspective. Journal of Advanced Nursing. 31 (2), ss. 330–338. doi-org.lib.costello.pub.hb.se/10.1046/j.1365-2648.2000.01293.x

*Clipsham, L. Islam, Z. & Faull, C. (2015). Experiences of hospice inpatient nurses in supporting children before the death of a parent. International Journal of Palliative Nursing. 21 (9), ss. 453-459. doi:10.12968/ijpn.2015.21.9.4531

Dahlberg & Ekebergh, M. (2016). En livsvärldsorienterad etik. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Liber: Stockholm, ss. 95– 103.

Dahlborg- Lyckhage, E. (2018). Att analysera berättelser (narrative). I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbete. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 171–181

Ekebergh, M. (2016a). Att förstå patienten ur ett livsvärldsperspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Liber: Stockholm, ss. 66–75.

Ekebergh, M. (2016b). Vårdvetenskap som kunskap och perspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Liber: Stockholm, ss. 16–24.

Friberg, F. (2018a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbete. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 129–139. Friberg, F. (2018b). Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbete. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 141–152.

Golsäter, M., Enskär, K. & Knutsson, S. (2019). Parents’ perceptions of how nurses care for children as relatives of an ill patient- Experiences from an oncological outpatient department’, European Journal of Oncology Nursing, 39, ss. 35–40. doi.org/10.1016/j.ejon.2019.01.004

*Golsäter, M., Henricson, M., Enskär, K & Knutsson, S. (2016). Are children as relatives our responsibility? – How nurses perceive their role in caring for children as relatives of seriously ill patients. European journal of oncology nursing. 25, ss. 33-39. doi.org/10.1016/j.ejon.2016.09.005

Hallström, I. (2015). Pediatrisk omvårdnad. I Hallström, I. & Lindberg, T. (red.) Liber: Stockholm, ss. 360–365.

Hanna, J.R., McCaughan, E & Semple, C.J. (2019). Challenges and support needs of parents and children when a parent is at end of life: A systematic review. Palliative

Medicine. 33(8), ss. 1017–1044.

Doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1177/0269216319857622

*Karidar, H., Åkesson, H. & Glasdam, S. (2016). A gap between the intention of the Swedish law and interactions between nurses and children of patients in the field of palliative oncology - The perspective of nurses. European Journal of Oncology Nursing, (22), ss. 23–29. doi.org/10.1016/j.ejon.2016.01.005

*Knutsson, S., Enskär, K., Andersson-Gäre, B & Golsäter, M. (2017). Children as relatives to a sick parent: Healthcare professionals’ approaches. Nordic Journal of Nursing Research, vol. 37(2), ss. 61–69. doi.org/10.1177/2057158516662538

*Knutsson, S., Enskär, K. & Golsäter, M. (2017). Nurses’ experiences of what constitutes the encounter with children visiting a sick parent at an adult ICU. Intensive and Critical Care Nursing, (39), ss. 9–17. doi.org.lib.costello.pub.hb.se/10.1016/j.iccn.2016.09.003 *Knutsson, S., Otterberg, C. & Bergbom, I. (2004). Visits of children to patients being cared for in adult ICU:s policies, guidelines and recommendations. Intensive and Critical Care Nursing, (20), ss. 264-274. Doi:10.1016/j.iccn.2004.06.004

Lindberg, E. (2016). Formella krav på sjuksköterskan att leda vårdandet. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Liber: Stockholm, ss. 268–277.

Melin-Johansson, C. (2017). Vård i livets slutskede. I Drevenhorn, E. (red.) Hemsjukvård. 2:2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 251–272.

Regeringskansliet (2017) Hälsa och välbefinnande: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Stockholm. [Broschyr].

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/17-globala-mal-for-hallbar-utveckling/

Regeringskansliet (2015) God utbildning för alla: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Stockholm. [Broschyr].

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/god-utbildning-for-alla/ [2020-12-04]

Regionala cancercentrum (2016). Nationellt vårdprogram Palliativ vård i livets slutskede. Stockholm Gotland: Regionala cancercentrum. https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/rehabilitering-palliativ-vard/vardprogram/natvp_palliativvard_vers.2.1_dec2016.pdf [2020-10-19] Rikshandboken (2018). Barnkonventionen. Barnkonventionen - Rikshandboken i barnhälsovård (rikshandboken-bhv.se) [2020-11-03]

Sandman, L. & Kjellström, S. (2015). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur

Segersten, K. (2018). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbete. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 105–108.

SFS 2017:30 Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. [2020-10-14] Snellman, I. (2009). Vårdrelationer – en filosofisk belysning. I Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) Omvårdnadens grunder; Perspektiv och förhållningssätt ss.377–407. Lund: Studentlitteratur AB.

Socialstyrelsen (2013a). Barn som anhöriga.

Barn som anhöriga – Konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter, eller avlider (socialstyrelsen.se) [2020-09-24]

Socialstyrelsen (2013b). När föräldrar oväntat avlider.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2013-11-31.pdf [2020-09-22]

Socialstyrelsen (2018). Att samtala med barn.

Att samtala med barn (socialstyrelsen.se)[2020-12-03]

Socialstyrelsen (2019). Stöd till barn som anhöriga. Stöd till barn som är anhöriga - Socialstyrelsen [2020-09-24]

Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-

svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

UNICEF (2009) Barnkonventionen, FN: s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

Östlundh, L. (2018). Informationssökning. I Friberg, F. (red.) Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbete. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 59–82.

BILAGA 1 - SÖKHISTORIK

Sökord Databas Resultat Antal

granskade artiklar Antal artiklar i uppsatsen Nurse, Children as visitors in adult intensive care unit Cinahl 21 3 1 Nurse, Child as relatives Cinahl 386 6 4 Experience of hospice, nurses Cinahl 820 1 1 Children as relatives, Palliative care Cinahl 68 1 0 Nurse experience, Child as relatives Cinahl 93 2 0 Experience AND Children as relatives AND Palliative care PubMed 589 1 1 Children as visitors, Children as relatives Cinahl 49 1 1

BILAGA 2 - ARTIKELÖVERSIKT

Artikel Syfte Metod Urval (N) Datainsamli

ng/dataanal ys Etiska-övervägande n Resultat Titel: Experienc es of Oncology and Palliative Care Nurses When Supportin g Parents Who Have Cancer and Dependen t Children Författar e: Anna Arber & Anki Odelius Årtal: 2018 Tidskrift: Cancer Nursing Land: England Syftet är att undersöka sjukskötersk ans upplevelse av att vårda föräldrar med cancer och som har barn som anhöriga Kvalitativ metod Målmedve tet urval av onkologi och palliativ-sjuksköter skor (n=12) sjuksköter skor, 11 kvinnor och 1 man Två fokusgruppi ntervjuer En tematisk analys för att analysera kvalitativ data, delades upp i etapper i tre superordinat e teman Studien blev etiskt godkänd av National Health Service Trust's Research Governance Committee och university of Surrey Ethics Committee. Resultatet visar viktiga teman som framkom var ”identifiera sig med föräldern”, ”hålla dörren öppen”, ”hjälpa patienten att hjälpa barnen” & ”behov av sjukskötersko r”. Det visar även hur komplext och utmanande det är att stödja barnfamiljer och att det saknas riktlinjer för att identifiera barnen som anhöriga. Resultatet visar även hur sjukskötersko rna använde sig av sina egna erfarenheter för att kunna möta barnen.

Titel: Children visiting family and friends on adult intensive care units: the nurses´ perspektiv e Författar e: Clare M. Clarke Årtal: 2000 Tidskrift: Journal of Advanced Nursing Land: England Syftet var att undersöka sjukskötersk ans upplevelse och erfarenhet att möta barn som besöker intensivvård savdelning Kvalitativ metod Sjuksköter skor som hade erfarenhet att arbeta på intensivvå rdsavdelni ng och hade arbetet 8 månader till 19år. Personern a valdes ut för att kunna vara en del av utveckling en av den växande teorin. 12 sjuksköter sk-or Djupfokuser ade intervjuer Tematisk innehållsana lys Deltagar na fick ta del av studiens syfte och att det skulle bli en forskningsra pp-ort som eventuellt skulle publiceras. Ansträngning ar gjordes för att deltagarnas identitet, anonymitet och välbefinnand e skulle bevaras. Deltagarna fick ge samtycke både skriftligt och verbalt samt att de var medvetna om att de när som helts kunde avstå från att svara på frågor. Resultatet visar att sjukskötersko rna försöker erbjuda stöd till barnen, föräldrarna försökte skydda barnen från sjukhusmiljö n. Sjukskötersk orna saknar kunskap inom ämnet. Titel: Experienc es of hospice inpatient nurses in supportin g children before the death of a parent Undersöka sjukskötersk ans upplevelse av att stödja barn som anhörig till en döende förälder Kvalitativ metod 10 Sjuksköter s-kor som alla var kvinnor och hade minst fem års erfarenhet Semistruktu rerad intervju Interpretivis tiskt paradigm användes för att skapa ny kunskap genom att t reda på Studien gjordes enligt NHS Research Governance framework och var peer rewiewed. Studien var godkänd av forsknings- och utvecklingsk Fyra teman: identifiera barns behov av stöd, ge stöd till barn, hur sjukskötersko r påverkas & konsekvenser . Resultatet visar att sjukskötersko

Författar e: Laura Clipsham, Zoebia Islam & Christina Faull Årtal: 2015 Tidskrift: Internatio nal Journal of Palliative Nursing Land: England deltagarnas upplevelser. Intervjuerna varade i genomsnitt i 49 minuter och tematiskt tillvägagång ssätt användes ontoret och Hospice forskningsko mmittén rna diskuterade och reflekterade över sina egna erfarenheter för att kunna ge stöd. Titel: Are children as relatives our responsibi lity? – How nurses perceive their role in caring for children as relatives of seriously ill patients Författar e: Marie Golsäter, Beskriva hur sjukskötersk or uppfattar sin roll i att möta barn som anhörig till en svårt sjuk förälder Kvalitativ metod 22 sjuksköter skor som arbetade på neurologis k, hematolog iska och onkologis ka avdelninga r Fokusgrupp sintervjuer. Analysen gjorden enligt en induktiv kvalitativ innehållsana lys. Studien följde riktlinjerna som utfördes av World Medical Associations (2009). Chefen för varje enhet gav ett godkännande av studien. Deltagarna fick både skriftligt och muntlig information om studien, om att uppgifterna skulle behandlas konfidentiellt samt att Resultatet visa sex variationer i sjuksköterska ns uppfattning i sin roll att möta barn som anhörig och deras ansvar gentemot barnen

Maria Henricson , Karin Enskär & Susanne Knutsson Årtal: 2016 Tidskrift: European Journal of Oncology Nursing Land: Sverige personerna hade rätt att när som helts lämna studien. Titel: A gap between the intention of the Swedish law and interactio ns between nurses and children of patients in the field of palliative onvology – the perspektiv e of nurses Författar e: Hakima Karidar, Ta reda på hur samspelet funkar mellan sjukskötersk or och barn som anhöriga till en förälder med obotlig cancer. Sjuksköters kans perspektiv Kvalitativ metod Nio sjuksköter skor som arbetade på palliativ onkologi Semistruktu rerade intervjuer. Analysen gjordes i en latent innehållsana lys Studien godkändes av rådgivande kommittén för forskningseti sk i hälsopedagog ik vid medicinska fakulteten, Lunds universitet och följer svensk lagstiftning. Resultatet visar att det var begränsninga r för sjuksköterska n att möta barnen av olika anledningar då föräldrarna bestämmer hur engagerade barnen ska vara

Helene Åkesson & Stinne Glasdam Årtal: 2016 Tidskrift: European Journal of Oncology Nursing Land: Sverige Titel: Nurses experienc e of what constitute s the encounter with children visiting a sick parent at an adult ICU Författar e: Susanne Knutsson, Karin Enskär & Marie Golsäter Årtal: 2017 Syftet var att undersöka sjukskötersk ans erfarenheter av att ett barn besöker sin sjuka förälder på en intensivvård savdelning Kvalitativ metod. 23 sjuksköter skor som arbetar på IVA Fokusgrupp sintervjuer. Analysen gjordes enligt induktiv innehållsana lys Studien gjordes enligt svensk lag och etiskt godkännande inte behövs när det gäller intervju av vårdpersonal. Personerna fick information om studien både skriftligt och muntligt och att de när som helst kunna lämna studien Resultatet visar delar som utgör mötet med barn som anhöriga. Fyra kategorier: sjuksköterska n motivation, föräldrars motivation, vägledning hos barnet och strukturerad uppföljning.

Tidskrift: Intensiv and critical care nursing Land: Sverige Titel: Children a s relatives to a sick parent: Healthcar e profession als' approache s Författar e: Susanne Knutsson, Karin Enskär, Boel Andersso n-Gäre & Marie Golsäter Årtal: 2017 Tidskrift: Nordic Journal of Nursing Research Land: Sverige Beskriva hälso- och sjukvårdspe rsonalens syn på barn som anhörig Kvalitativ metod 852 sjuksköter skor svarade Enkätunders ökning. Analysen gjordes med hjälp av en beskrivande statistik Etiska frågor som med hjälp av principerna i Helsingforsd eklarationen övervägdes Resultatet visar att riktlinjer och rutiner saknas när det gäller att involvera barn. Resultaten visar även att ett organiserat tillvägagångs sätt för att bli medveten om barns behov är avgörande för familjefokuse rad vård

Titel: Visits of children to patients begining cared for in adult ICUs: policies, guidelines and recommen dations Författar e: Susanne Knutsson, Cecilia Otterberg & Ingegerd Bergbom Årtal: 2004 Tidskrift: Intensive and Critical Care Nursing Land: Sverige Syftet var att kartlägga riktlinjer och rekomendati oner för att låta barn besöka sjukhuset eller inte Kvantitativ metod 56 sjukskötes -kor som arbetade på sjukhus Flercenterst udie som är en del av ett forskningsp rogram. Det användes för att ge större djup och bredd på studien. Analysen gjordes med hjälp av statistiska paket för samhällsvet enskaperna. Etiska frågor som med hjälp av de övervägande principerna i Helsingforsd eklarationen övervägdes. Studien fastställdes enligt etikforskarko mmittén vis Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet. Resultatet visar att riktlinjer och rekomendatio ner nästan inte fanns på något sjukhus. Sjukhusen visar att de tycker det är positivt med antal barnbesök, men det var bara två som uppmuntrade till detta. Resultatet visar även att de flesta föräldrarna till barn 0-6 år bad om råd och stöd, men föräldrar till barn över 12 år bad sällan om råd.