Andraspråkelevers uppfattning om studiehandledning i matematikundervisning

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Natur, miljö, samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Andraspråkelevers uppfattning om studiehandledning

i matematikundervisning

Second Language Pupils' Perceptions of Guidance in Mathematics

Teaching.

Afraa Baqer

Lärarexamen 210 hp Examinator: Mats Areskoug Matematik och lärande Handledare: Annica Andersson

Sammanfattning

Arbetet handlar om matematikundervisning för tvåspråkiga elever och vad eleverna anser om ett undervisningssätt som bygger på två språk, svenska och arabiska. Syftet med arbetet är att undersöka hur studiehandledning fungerar som hjälp åt tvåspråkiga elever i matematik och vilken roll modersmålslärare har i matematikundervisning enligt eleverna.

Metoden som användes under arbetets gång, var kvalitativ intervju med åtta elever i detta fall arabiskatalande i grundskolans tidigare år.

Resultatet av undersökningen visade att de flesta av eleverna har en väldigt god inställning till studiehandledning och att de är medvetna om vilken betydelse modersmålslärare har i deras matematiska utveckling.

Nyckelord

Andraspråkelever, Arabisktalande, Matematikundervisning, Modersmål och Studiehandledning.

Innehållsförteckning

Sammanfattning

... 3

Innehållsförteckning

... 5

1 Inledning

... 7

2 Syfte

... 9 2.1 Frågeställning ... 9

3 Litteraturgenomgång

... 10 3.1 Begreppsdefinition ... 10 3.1.1 Tvåspråkighet ... 10 3.1.2 Studiehandledning ... 10 3.1.3 Modersmål ... 11 3.2 Vuxenpåverkan ... 11 3.2.1 Lärarens roll ... 11 3.2.2 Föräldrarnas roll ... 12 3.2.3 Modersmålslärarens roll ... 12 3.3 Matematik och språk ... 13

3.3.1 Matematiska ord och deras betydelse ... 13

3.3.2 Matematik som ett främmande språk ... 14

3.4 Elevers förståelse ... 15

3.4.1 Matematikförståelse ... 15

3.4.2 Förståelse av matematiska begrepp ... 16

4 Metod

... 16

4.1 utvald metod ... 16

4.2 Urval ... 17

4.2.1 Beskrivning för skolan som ingår i studien ... 17

4.2.2. Presentation av de utvalda respondenterna ... 17

4.3 Genomförande ... 19

5. Resultat och diskussion av intervjuerna

... 21

5.1 Bakgrunds frågor ... 21

5.2 Andraspråkelevers relationer till studiehandledning i matematik ... 22

7.

Slutsats

30...30

Referenser

... 32

Bilaga 1

... 34

1 Inledning

”Tvåspråkig undervisning i matematik har, genom dessa och andra elever, men också tidigare forskning, visat sig vara en väg att ge två- och flerspråkiga elever möjlighet att lyckas i matematik, att bevara sin självkänsla och att känna tilltro till den egna förmågan i matematik. Det är intressant att fundera över vad två- eller flerspråkighet innebär i lärandet eftersom de flesta människor i världen faktiskt är flerspråkiga ”( Norén, 2006 sid 4).

Ovanstående citat ger en bild av det som detta arbete handlar om och det som jag försöker lyfta fram och undersöker genom denna studie.

Eftersom jag själv är invandrare och genom mina barn har fått en egen erfarenhet av de problem och de möjligheter som tvåspråkighet innebär var detta val för mig ganska naturligt. Speciellt eftersom jag dels har matematik som inriktning på mitt examensarbete och dels då jag har ett intresse för att undersöka vad andraspråkelever anser om studiehandledning, undervisning i matematik med hjälp av modersmålspråket. Eftersom språket kan ge eleverna problem med att både förstå och ta till sig den undervisning som skolan vanligtvis

tillhandahåller finner jag metoden med två lärare i klassrummet, varav en som behärskar barnens modersmål språk som mycket intressant. Denna metod ger dessa elever betydligt bättre förutsättningar att ta till sig undervisningen i matematik. På samma gång som de kan få svenska matematiska begrepp förklarade för sig på sitt eget språk bidrar detta också till att elevernas kunskaper i svenska utvecklas. Att eleverna förstår vad läraren pratar om och kan följa med i undervisningen och då även kan se sin egen utveckling, såväl språklig som matematisk bör kunna bidra till att stärka elevens självkänsla.

I kursplanen för matematik, ”Mål att sträva mot” står det att:

”Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven: utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer” (Skolverket, 2000).

Vad eleven anser om de olika undervisningsmetoderna spelar en av de viktigaste rollerna, därför är det väldigt viktigt att undersöka elevernas uppfattning om studiehandledning.

2 Syfte

Mitt syfte med detta arbete är att få en tydlig bild av vilken uppfattning andraspråkelever har, i detta fall arabisktalande, till matematikundervisningen när det undervisas på två språk. Jag vill även undersöka modersmålslärares roll under matematiklektioner.

2.1 Frågeställning

 Vad anser arabiskelever om studiehandledning d.v.s. Matematik undervisning på svenska och handledning på sitt modersmål?

3 Litteraturgenomgång

I denna del kommer jag att presentera den litteratur som har hjälpt mig genom arbetets gång och som delvis har varit grunden som hela arbetet står på. Denna genomgång kommer att framhäva olika aspekter som påverkar elevernas uppfattning om matematikundervisning med hjälp av modersmålet. Jag börjar med att definiera olika begrepp som kommer upp genom arbetets gång, jag tar även upp olika faktorer som påverkar elevernas uppfattning om studiehandledning.

3.1 Begreppsdefinitioner

Här kommer jag att presentera några viktiga begrepp som återkommer i arbetet.

3.1.1 Tvåspråkighet

Att definiera tvåspråkighet är mycket svårt. En övergripande förklaring till begreppet är att barn eller ungdomar använder sig av mer än ett språk. Forskarna är inte överens när det gäller definitionen. Många anser att man måste vara uppvuxen med två språk för att uppfattas som tvåspråkig, och är en person som omväxlande använder två språk medan andra anser att man kan vara tvåspråkig enbart om man har vissa kunskaper i två olika språk (Håkansson, 2003& Svensson, 1998). I detta arbete definierar jag tvåspråkiga elever som elever med arabiska som modersmål och svenska som andraspråk.

3.1.2 Studiehandledning

Syftet med studiehandledningen är att en modersmålslärare stödjer och hjälper elever under lektionens gång, detta för att elevens språkutveckling ska stimuleras. Studiehandledning kan inte jämföras med undervisningen i hemspråk eller i andra ämnen, utan det är just

handledning på modersmålet under studietiden. Den ges till elever vars kunskaper i det svenska språket inte är tillräckliga för att de ska kunna följa den ordinarie undervisningen. Även elever som känner sig mer säkra kan få hjälp på sitt modersmål vid sidan om det svenska språket under sin skolgång (Paulin, 1993).

Studiehandledning är ett undervisningssätt som man kan använda i undervisning av många olika ämnen, främst matematik. Under matematikundervisningen, finns en lärare som förutom svenska har även ett annat språk med sig. Denna lärare finns där för att översätta och förklara

för tvåspråkiga elever på det gemensamma språket som både eleven och läraren har (Paulin, 1993).

3.1.3 Modersmål

Liksom tvåspråkighet kan modersmålsbegreppet definieras på många olika sätt. Svensson (1998) beskriver modersmålet som det första språk som individen lär sig och talar och det språk som individen behärskar bäst. Det definieras också som det språk som individen använder sig mest av och det språk som personen identifierar sig med.

Definitionen av modersmål som jag använder under arbetets gång är språket andraspråkelever använder, och det språk som föräldrar talar.

3.2 Vuxenpåverkan

Enligt läroplanens, Lpo94 ”mål att sträva efter” gäller det att få elever att utveckla goda färdigheter i svenska språket samt att de lär sig använda språket för att kunna framföra sina åsikter och tankar i relevanta sammanhang. Som pedagog är det viktigt att låta eleverna träna upp sina färdigheter i svenska språket. Det är dock viktigt att komma ihåg att ansvaret delas av alla vuxna som elever kommer i kontakt med(Utbildningsdepartementet, 2006).

Dysthe (2003) påpekar att klassrummet är bara en del av de olika ”samhällen” som eleven befinner sig i under sin inlärningsprocess. Där har många olika personer viktiga roller för elevens vidare utveckling, till exempel lärare och skolkamrater. Dessa personer har en större roll än bara att uppmuntra eleven anser författaren. De ska även utöka elevens kunskaper och färdigheter inom språket.

Alfakir (2004) har nämnt modersmålsläraren som en viktig person när det gäller andraspråk elevens språkliga inlärning och förståelse för samanhanget mellan modersmålet och svenska. Modersmålsläraren har många viktiga funktioner, där en av de viktigaste är att bygga broar mellan modersmålet och svenska språket. Bara det faktum att modersmålsläraren ofta har samma kulturella bakgrund som eleven bidrar till att göra det lättare för läraren att nå eleven. Modersmålsläraren kan dels förklara för eleven på ett språk som han eller hon kan förstå och dels göra den svenska kulturen begriplig genom att göra jämförelser med elevens egna kulturella bakgrund (Alfakir, 2004).

3.2.1 Lärarens roll

Lärarna är den naturliga länken mellan eleverna och matematiken, och i klassrummet

nya elevens anpassningsperiod, enligt Löwing & Kilborn (2002). Författarna anser att lärarna är ansvariga för elevens språkliga utveckling. Det gäller andraspråkelever som är nyflyttade till Sverige och även andraspråkelever som är födda i Sverige men med utländsk bakgrund. Både dessa grupper behöver språkligt stöd från skolan. Författarna anser även att skolan är en av de enda källor utländska barn har tillgång till när det gäller svenska språket, till skillnad från svenska barn som har även föräldrar och släkt som språkliga källor.

3.2.2 Föräldrarnas roll

Arnberg (2004) påpekar att föräldrar har en viktig roll som språklärare för sina barn.

Författaren jämför ett enspråkigt svensk barn med ett tvåspråkigt barn. Ett svenskt barn kan finna många språkliga källor som kan hjälpa barnet med att utveckla sitt språk, medan det tvåspråkiga barnet bara har sina föräldrar som kan hjälpa det att utveckla och utöka sina språkliga kunskaper.

Om föräldrarna har ett annat språk än svenska kan det vara en fördel för barnen. Man kan som förälder skapa en egen motivation till språkanvändningen och skapa tillfällen där barnet kan tycka att det är roligt att använda sitt modersmål (Arnberg, 2004).

Författaren anser också att barnets intresse blir viktigare med åldern. Då ska föräldrarna ta på sig rollen som en länk mellan barnet och språket och stödja sina barn och försöka bli så effektiva språklärare som möjligt (Arnberg, 2004).

3.2.3 Modersmålslärarens roll

Det är i första hand modersmålslärare som bekräftar elevernas identitet och deras samhörighet med sitt land och språk. Eftersom modersmålsläraren har samma kulturella bakgrund och använder samma språk kan han eller hon medföra en stor trygghet för eleverna. De kan hjälpa eleverna till en positiv utveckling (Paulin, 1993).

Ladberg (2000) anser att modersmålslärare är som vanliga lärare när det gäller den språkliga undervisningen. De är kunniga på sitt språk och de kan lära ut språket. I många olika

sammanhang tolkar de och förklarar vissa ord och begrepp som en elev med utländsk bakgrund inte kan, jämfört med sina klasskamrater. Författare anser även att

modersmålslärare är en länk mellan andraspråkelevernas egen värld och skolans värld (Ladberg, 2000).

Det som många inte förstår, anser Ladberg (2000) är att modersmålsläraren har en viktig roll i andraspråk elevens skolgång, dels när det gäller de språkliga faktorerna men minst lika viktigt när gäller matematikundervisningen. Om en modersmålslärare är närvarande under

matematiklektionen kan han eller hon inte bara medföra trygghet för eleven men även ökad förståelse. De ger eleven en god uppfattning om båda matematik och den matematiska undervisningen (Ladberg, 2000).

3.3 Matematik och språk

Svensson (1998) hävdar att språket har en väldigt viktig social funktion. Det är en av byggstenarna när det gäller kommunikation, både i tal och i skrift. Språket underlättar och hjälper oss att lösa problem, båda matematiska och andra. Författarinnan nämner även att kopplingen mellan matematik och språk är väldigt stort och för att utveckla sina matematiska kunskaper måste man även utveckla sitt språk.

Att både lärare och elever använder ett lämpligt språk är grundläggande för att undervisning ska kunna fungera på ett tillfredsställande sätt. Det innebär inte att man bara ska använda matematisktspråk, utan även att man ska anpassa sitt språk efter elevens kunskap. Det är även viktigt att förklara för eleven vad som menas på ett språk som eleven kan förstå, så att eleven lär sig att förstå innebörden i det matematiska språket för att själv kunna klara framtida uppgifter (Löwing, 2006).

Rönnberg & Rönnberg (2001) påpekar att undervisningsspråket har en viktig roll i matematikundervisning. Detta beror på att språket är det som påverkar och utvecklar tänkandet inom matematik. Därför är det viktigt för andraspråkelever att använda sitt modersmål språk om eleven behärskar sitt modersmål bättre än svenska anser Rönnberg & Rönnberg (2001).

3.3.1 Matematiska ord och deras betydelse

Eftersom språket har en central roll inom den matematiska undervisningen, kan bristen på detta leda till en brist i det matematiska självförtroendet, och ge eleverna en negativ

uppfattning gentemot matematik. Detta kan man undvika om man förklarar för eleven på ett språk han förstår och på ett sätt han tycker om (Hvenekilde, 1991).

I skolverkets rapport ”Lust att lära” (2002) står att både pedagoger och forskare är överens om att sambandet mellan den språkliga behärskningen och den matematiska förståelsen är viktig. Här påpekas även att det är nödvändigt att ha ett väl utvecklat språk för att kunna fortsätta inlärningsprocessen inom de flesta ämnen, även matematik (Skolverket, 2002). Gibbons (2007) har hävdat att språket stärks och utvecklas när det får stöd från alla riktningar. Både elever och lärare är delaktiga i inlärningsprocessen. Det innebär för läraren att bygga

vidare på den kunskapsgrund som eleven redan har och sen stötta eleven så att han eller hon kan utvecklas vidare.

Matematik har länge betraktats som ett eget språk som är svårinlärt och svårbehärskat. Om de matematiska symbolerna ska få en innebörd för eleverna måste dessa symboler kopplas till elevernas eget språk. Då måste symboler föras in under undervisningens gång. Man ska använda elevernas erfarenhetsvärld som utgångspunk för undervisning. Med det anser författarna att elevens erfarenhet och egen upplevelse ska vara grund för undervisningen. Detta ökar elevens möjlighet att kunna koppla matematiken till sitt eget tänkesätt vilket bygger en grund för matematiska begrepp och symboler (Ahlberg et alla, 2005).

När man hindrar en andraspråkelev från att tänka på sitt modersmål eller det språk som han eller hon tänker bäst på hindrar vi dem från att tänka. En elev som har en viss svårighet inom ett problemlösningsområde kan lösa problemet om han börjar tänka på sitt modersmål istället för att tänka på svenska. Detta gäller elever som har en låg språklighetsnivå inom det svenska språket (Ladberg, 2003).

Rönnberg & Rönnberg (2001) anser att symbolspråket i matematik och de olika matematiska begrepp leder till att matematik blir ett eget språk som är svårt för elever som har svenska som modersmål men ännu svårare för andraspråkelever.

3.3.2 Matematik som ett främmande språk

Ladberg (2000) skriver om en klass består av många elever som kommer från många olika håll i världen kan det bli svårt att anpassa undervisning så att alla får en chans att lära sig och utveckla sina kunskaper. Därför anser författaren att man först ska tänka på vad eleverna har med sig för olika föreställningar och sedan ska man bygga upp strukturer för undervisning. Pehkonen (2001) pekar på tre olika punkter som förändrar elevens uppfattning om matematik. Det första var att matematiken som lärs in ska ha en mening för eleven, det andra är att eleven ska ha strävan att förstå de matematiska termerna som ingår i uppgiften. Och det tredje rör främjandet av matematiska tillämpningar och färdigheter i matematiken. Författaren

diskuterar att man som lärare ska planera sina lektioner efter elevernas behov och ge eleverna mer möjlighet att uppfatta ämnet matematik som ett roligt ämne genom att förstå ( Pehkonen, 2001).

Enligt både Ahlberg (1995) och författarna i skolverkets rapport ”Lust att lära” (2002) ska man försöka individualisera undervisning på ett sätt som motverkar de negativa uppfattningar

som eleverna kan ha till matematik. Det för attändra det förhållande som många elever har till problemlösning under matematiklektioner, t.ex. multiplikation och räkneoperationer,

Detta gör man bäst när tvåspråkiga elever får använda sitt modersmål under undervisningens gång. Då får de tillfälle att se problemen och utföra handlingar i olika perspektiv (Ahlberg, 1995& Skolverket, 2002).

Att elevernas utveckling påverkar deras förmåga till inlärning tar Vygotskij, som nämns av Rönnberg & Rönnberg (2001) upp och han anser att utveckling är en process som är oberoende av lärande medan lärande är en extern process som följer efter utveckling. Han påpekar även att det inte är lönt att försöka att lära ett barn något som dem inte är moget för. Liksom det nämndes innan så anses matematik som ett främmande språk för de flesta elever. Därför bör eleverna vara på en viss språklig utvecklingsnivå för att kunna lösa matematiska problem och utveckla sig inom matematiken. När man tänker på eleverna som individer samtidigt som en grupp, kan man som lärare anpassa undervisningen så att alla elever lär sig och utvecklar både sina språkliga och matematiska kunskaper lika mycket (Svensson, 1998) Detta ger eleven en känsla av samhörighet med de andra klasskamraterna vilket ger eleven en positiv inställning gentemot studiehandledning.

Rönnberg & Rönnberg (2001) refererar till Tomas & Collier (1997) som anser att om läraren introducerar nya begrepp på ett språk som andraspråkelever inte behärskar väl, kommer eleverna att ha svårt med både begrepp och språk samtidigt. Detta leder till svårigheter inom matematik.

3.4 Elevers förståelse

Kullberg (2004) anser att all undervisning måste bygga på förståelse. Eleven måste öva sig på att tänka och man ska även ge eleven möjligheten att förstå. Om läraren då bara kan förklara på svenska är risken stor för att andraspråkelever inte förstår. Om det då finns en

modersmålslärare i klassrummet som förklarar för dessa elever på deras eget språk har de lika stor möjlighet att förstå som de andra eleverna i gruppen, och det är det som är syftet med studiehandledningen.

Gibbons (2007) anser att det är inte bara språk som påverkar elevernas förståelse, utan det är även de kunskaper de har med sig som underlättar när det gäller att förstå det nya språket.

3.4.1 Matematikförståelse

Magen (1998) skriver att när en elev har svårigheter i det språk som används är det självklart att det blir svårt för denna elev att läsa textuppgiften i de matematiska samanhangen.

I skolverkets rapport ”Lust att lära” (2002) kan följande läsas: Elevens behov till förståelse finns alltid där oavsett ålder, men känslan av att kunna förstå är det som berättar för oss vad som påverkar elevernas lust för lärande. Känslan man får när man äger kunskap är lustfylld för eleven. När man på ett medvetet eller omedvetet plan vet att man behärskar ett språk ökar man gradvis sitt vetande och sina kunskapsområden i alla ämnen, men man ökar även

förståelse som ökar lusten att lära. När man sedan bygger på med kunskap på den stabila grund andraspråk eleven nu har stärker eleven sin självtillit och självkänsla.

3.4.2 Förståelse av matematiska begrepp

I skolverkets rapport ”Lust att lära” (2002) står att om en elev helt plötsligt förstår ett begrepp eller ett matematiskt problem som har varit svårt länge, kan det öka elevens motivation

väldigt mycket. Men för att kunna få förmågan att förstå måste eleverna anknyta den nya kunskapen till något de kan. När andraspråkeleven använder sig av sitt modersmål kan det vara lättare för honom att utveckla sina matematiska begrepp. Då blir eleven mer medveten om sitt kunnande. Att inse att man faktiskt kan och förstår något påverkar i allra högsta grad elevens uppfattning till bådeskolan i allmänhet och det aktuella ämnet i synnerhet. För att detta ska ske så måste andraspråkeleven få chansen att förklara hur han eller hon tänker under undervisningens gång. Tankarna kring hur de har löst uppgiften är ännu ett steg framåt när det gäller att utveckla det matematiska språket, begreppen, tänkandet och förståelsen (Skolverket, 2002).

4 Metod

Jag kommer under detta kapitel att redovisa bl.a. min metod, urval, en beskrivning av skolan jag har valt och presentation av de åtta eleverna som jag har intervjuat, och genomförandet av arbetet och intervjun.

4.1 Metodval

Jag har valt att använda kvalitativa intervjun som den metod som hjälper mig att genomföra mitt arbete och kunna besvara min fråga. Typen av intervju som valdes var den kvalitativa intervjun som är den vanligaste metoden och som oftast används vid liknande undersökningar. Denna typ av intervju kan ge oftast väldigt bra och intressanta resultat om elevernas

En kvalitativ intervju är frågeområdet bestämde i förväg men frågorna kan varieras enligt de intervjuades svar (Johansson & Svedner, 2006). Författarna anser att kvalitativa intervjuer kan ge grundliga och fullständiga svar på det man vill ha reda på.

Mina tankar bakom valet av intervjufrågor var att få svar på mina frågor om vilken uppfattning arbaisktalande elever har till matematikundervisning på två språk nämligen arabiska och svenska, och hur de ser på matematikundervisning på sitt modersmål d.v.s. studiehandledning.

Under intervjuerna har jag ställt fråga efter fråga. Frågorna var öppna och inga svar var bestämda, detta ledde till ett samtal och dialog mellan mig och intervjuade personer.

Jag ställde frågorna på båda arabiska och svenska för att kunna få djupare svar på mina frågor. Jag har informerat respondenterna i förväg om undersökningsmetoder och syfte (Se bilaga 3).

Under intervjuerna har jag antecknat svaret. Eftersom frågorna jag har ställt var på båda arabiska och svenska har den underlättat för mig när jag antecknade. När jag kände mig osäker på mina anteckningar, bad jag dem förklara på ett mer utförligt sätt. För att vara ännu säkrare på att jag fick med allt jag läste gick jag igenom anteckningarna efter varje intervju.

4.2 Urval

4.2.1 Beskrivning av skolan som ingår i studien

Skolan jag valde ligger i ett område där majoriteten av befolkningen och eleverna har invandrarbakgrund, där befann jag mig under min verksamhetsförlagda tid. Skolan har en byggnad som delas av i två arbetslag, för lågstadiet och för mellanstadiet. Det sker

modersmålsundervisningar på olika språk, och även studiehandledning för ämnet matematik, svenska och engelska till andraspråkelever som vill undervisas med denna metod.

I denna skola utövar modersmålslärare studiehandledning i matematik med hjälp av två olika metoder, det första är att modersmålslärare hjälper eleverna när de sitter i klassrummet. Det andra är att eleverna får introduktion av sin matematiklärare och sen får de undervisning och förklaring med hjälp av sitt modersmål i ett separat klassrum eller ett litet grupprum.

4.2.2. Presentation av de utvalda respondenterna

Eftersom jag talar arabiska och mitt arbete tar upp studiehandledning som utövas på svenska och arabiska var det naturligt att göra en undersökning med elever som har arabiska som

modersmål. Till min undersökning valde jag att intervjua åtta elever i årskurs fem. Alla dessa elever kommer från arabisktalande familjer som har det svenska språket som andraspråk. Dessa elever kommer från tre olika länder, Irak, Palestina och Libanon.

Efter bortfall och elevers föräldrar som inte lämnat tillbaka brevet och andra som inte skrev på blev det bara de åtta elever.

Eftersom eleverna går på den skola där jag befann mig under min verksamhetsförlagda tid, har jag utnyttjat mina tidigare kontakter.

Eleverna är från två olika klasser, där alla elever har haft matematikundervisningen enligt studiehandledning under en treårsperiod. Jag har varit med dem under tre terminer.

Detta har underlättat intervjuerna för mig eftersom jag redan har en relation med eleverna som gjorde att de har känt sig självsäkra och trygga under intervjun.

Eleverna kände sig mer trygga med mig eftersom de känner mig, som jag redan nämt, och kan säga till mig vad de tycker på riktigt.

För att respondenterna skall vara anonyma, ändrade jag deras namn till påhittade namn. 1. Mohanad är född i Sverige och har arabiska som sitt modersmål som han talar hemma.

Svenska pratar han ibland med sina syskon. Men med sina föräldrar pratar han bara arabiska.

2. Ali är född i Sverige och har arabiska som sitt modersmål och som han talar hemma. Han pratar svenska ute med sina kompisar som inte kan arabiska.

3. Maher är född i Sverige och har arabiska som modersmål, han talar bara arabiska hemma.

4. Sara är född i Sverige och har arabiska som modersmål, och som hon talar hemma, och lite svenska med sina syskon.

5. Laila är född i Sverige och har arabiska som modersmål, hon pratar bara arabiska hemma.

6. Ahlam är född i Sverige, har arabiska som modersmål. Hon pratar arabiska med sina föräldrar och ibland pratar de svenska.

7. Amna är född i Sverige och har även arabiska som modersmål. Hon pratar både arabiska och svenska hemma för hennes mamma kan inte svenska.

8. Maha är född i Libanon, hon var tre år när hela familjen flyttade till Sverige. Hon pratar arabiska hemma, och svenska ibland med sina syskon.

4.3 Genomförande

Innan jag började skriva mitt arbete tog jag kontakt med rektorn i skolan där jag praktiserade under hela min utbildnings gång för att få medgivande till att genomföra denna undersökning på skolan. Jag berättade om mitt arbete som jag ännu inte har påbörjat och om min

undersökning, som ska handla om studiehandledning.Detta medgivande fick jag utan svårighet.

Efteråt kontaktade jag två lärare, de som är ansvariga för klasserna och den modersmålslärare som är ansvarig för studiehandledning i arabiska som pågår i klasserna.

Urvalsprocessen av eleverna gick till på så sätt att jag valde bara slumpmässigt från två klasser som hade haft matematikundervisning enligt studiehandledning. Anledningen till varför jag valde att intervjua endast åtta elever var för att jag ansåg att det var ett lämpligt antal, och att svaren kommer att kunna blir hanterade på ett bra sätt.När jag hade bestämt mig att intervjua elever valde jag ut elever som är arabisktalande, eftersom mitt arbete tar upp två språk, svenska och arabiska som jag nämnde innan. Jag talade om för eleverna vad jag

kommer att göra, och vilken typ av frågor intervjun skulle innehålla (Se bilaga 1).Detta för att den intervjuade måste känna trygghet och förtroende för den person som intervjuar honom, (Johansson & Svedner 2006).Jag berättade även för dem att det var frivilligt att delta i undersökningen. Eleverna som ville delta fick med sig ett brev hem till föräldrarna som de skulle skriva under, som intygade att deras barn fick lov att delta. I brevet (Se bilaga 2) skrev jag lite om mig själv och om mitt arbete, men även vad deras barn skulle göra och hur mycket de skulle hjälpa mig. I brevet var jag även noga med att klargöra, att alla deltagare skulle förbli anonyma.

Johansson & Svedner (2006) nämnde i sin bok att det är viktigt att spela in intervjun ifall man använder de kvalitativa intervju metoden. Eftersom var det första gången eleverna blev

intervjuade ville de inte att jag skulle spela in när de besvarade mina frågor. Eleverna blev lite stressade i början av intervjuns gång, då var det viktigt för mig att skapa en trygg miljö så att jag kan fortsätta och få ett bra resultat av intervjun. Därför har jag antecknat svaret. Men som jag nämnde innan, så känner eleverna mig väl, vilket var till min fördel under intervjuns gång. Intervjuerna ägde rum utanför klassrummet i en liten sal, där eleverna vanligtvis sitter när de har grupparbete. Detta innebar att det var en känd miljö för eleverna vilket också bidrar till att öka deras trygghet. De skedde under lektionstid, vilket innebär att jag var ensam med eleven och det fanns inga andra elever som kunde störa intervjuns gång. Hela intervjun tog ca 15-20

som har lättare att förstå på sitt modersmål. Jag var noga med att ge respondenterna samma förutsättningar eftersom det annars kan påverka de svar som jag får.

5. Resultat och diskussion av intervjuerna

Under detta kapitel kommer jag att dela upp intervju frågorna i två delar. Denna uppdelning gjorde jag för att få en tydligare bild och tydliga svar på min frågeställning, som är: vad anser andraspråk elever om studiehandledning i matematik och vilken roll har modersmålslärare inom detta område. Mina intervjufrågor undersöker både elevernas bakgrund och vad de anser om sitt kunnande och språkliga erfarenheter, samt vilken relationer de har till

matematikundervisning på två språk enligt studiehandledning.

5.1 Bakgrundsfrågor

Första delen består av bakgrundfrågor: var eleven är född, vilket språk de pratar hemma och vilket språk de kan bäst?

Var är du född?

Eleverna utom en är födda i Sverige. Maha var bara tre år när hon kom till Sverige.

Vilket språk pratar ni hemma?

När jag frågat eleverna om vilket språk pratar de hemma, var arabiska det första språket för många. Sara säger: ”jag pratar arabiska såklart, arabiska är vårt språk”

Medan Ali pratar bara arabiska hemma han säger ”Bara arabiska hemma, svenska är bara ute med mina kompisar som inte kan arabiska”. Amna och Maha pratar arabiska med sina föräldrar och svenska med sina syskon, det gör också Mohanad.

Vilket språk anser du att du kan bäst?

Fem av eleverna anser att de kan sitt modersmål, arabiska, bättre än svenska. Maha tycker hon kan arabiska bättre eftersom hon alltid behöver hjälp med svenska.

Resten av eleverna tycker att de pratar bättre svenska än arabiska, de tycker även att det är lättare att förstå på svenska. ”jag tror att jag kan svenska bättre, det är lättare ibland” säger Maher.

Diskussion

Elevernas svar visar att de flesta använder sitt modersmål hemma. Fem av de åtta elever ansåg att de kunde arabiska bättre än vad de kunde svenska. Det är precis det som Arnberg (2004) tar upp att barn kan känna en viss samhörighet med sina föräldrar på grund av sitt språk. Ifall föräldrarna pratar med sina barn på arabiska kan de öka barnets språkliga kunskaper samtidigt som de ökar sitt självförtroende och känslan av att tillhöra en viss grupp eller en viss del av människor anser författaren.

5.2 Andraspråkelevers relationer till studiehandledning i matematik

Andra delen består av frågor som undersöker elevernas relationer till studiehandledning i matematik. Jag presenterar elevernas svar med en analys för varje fråga.

På vilket språk får du hjälp hemma ”med matematik”, arabiska, svenska eller båda? Alla elever jag intervjuat får hjälp med matematik på arabiska utom Sara som säger: ”min mamma och pappa förklarar på svenska, för att uppgifterna är på svenska”.

Föräldrar läser matematikuppgiften på svenska och förklarar för sina barn på arabiska ”hjälpen som jag får hemma är bara på arabiska, de läser uppgiften på svenska och förklarar för mig på arabiska, mina föräldrar menar jag” säger Ali.

Föräldrarna tänker på arabiska som Mohanad säger: ”Jag får hjälp på arabiska, bara arabiska för att mina föräldrar tänker på arabiska och kan bättre arabiska än svenska” Det gjorde Ahlams föräldrar också, ”de tänker och förklarar på arabiska, jag förstår när de förklarar på arabiska” säger hon.

Amna översätter matematikuppgiften för sin mamma ”min mamma hjälper mig med arabiska, hon kan inte svenska jag översätter för henne, och hon säger till mig vad jag behöver göra” Laila och Maha får hjälp på båda språken arabiska och svenska, Maha säger:

”om mamma hjälper mig så lite svenska och mer arabiska”

Diskussion

Av elevernas svar kan man se att föräldrarna mest använder sitt modersmål för att förklara för sina barn. Det kan vara att föräldrarna vill att deras barn ska lära sig modersmålet eller för att andraspråkelever kan sitt språk bättre än svenska som eleverna har bekräftat genom sitt svar på frågan om vilket språk kan de bäst. Det är viktigt att förklara på ett språk eleverna förstår, så att de får lära sig innebörden i det matematiska språket för att själv kunna klara av framtida

uppgifter (Löwing, 2006). Ledberg (2003) anser att vissa elever behöver tänka och lära sig på sitt modersmål för att kunna lösa problemet inom ett problemslösningsområde. Detta

bekräftar Hvenekilde (1991) precis som att det är viktigt att man förklarar för elever på ett språk de förstår och anpassar sitt språk efter elevernas kunskaper.

Vilket språk tänker och talar du när du arbetar med matematik? Själv? Med andra elever?

Första delen av frågan handlar om vilket språk eleven använder när han eller hon tänker på en lösning till matematiska uppgifter. Fem av eleverna tänker bara på svenska när de löser uppgifterna själva ” jag tänker mest på svenska, för att uppgifterna är på svenska” Säger Sara. Ahlam tänker på svenska när hon arbetar med matematik för att det är lättare för henne. För Amna är det samma hon säger: ”när jag arbetar med matematik så tänker jag bara på svenska”

Andra elever tänker på båda svenska och arabiska.

Andra delen av frågan handlar om vilket språk eleverna talar när de är med andra elever. Svaret var att om eleverna befinner sig i en arabisktalande grupp då blir diskussionen på arabiska ”jag talar arabiska med elever som jag jobbar med om de kan arabiska för att det är lätt, och med vår lärare som kan arabiska också” säger Maha.

Mohanad säger att han ”talar på arabiska om jag jobbar med arabiska elever och arabiska lärare” Men ifall en elev i gruppen inte talar arabiska, då blir diskussionen på svenska som Mohanad säger. Medan vissa tycker att användning av språket beror på personen man arbetar med ”det beror på vem jag jobbar med, och vilket språk vi kan både två” säger Ali.

Diskussion

Det är inte förvånande att många elever som blev intervjuade tänker på svenska eftersom de har gått i svensk skola hela sitt liv och har fått matematikundervisning på svenska.

Utav elevernas svar kan man läsa att de flesta elever som talar arabiska inom gruppen anser att det är lättare för dem att förstå och förklara för varandra på arabiska.

Dysthe (2003) nämner skolkamrater som viktiga personer i elevens utveckling, samtalet med andra ökar elevens erfarenhet inom språket.

När en icke arabiskatalande elev befinner sig i gruppen försöker eleverna att anpassa

Författaren menar att elever med två språk har lätt för att kommunicera med andra på båda språken.

Vilket sätt tycker du bäst om att arbeta med matematikuppgifter på, med text eller bara med siffror?

De flesta av eleverna tycker att med textuppgifter behöver de förstå vad det står, men med bara siffror ser man tydligt vad de behöver göra. Även om eleverna gillar att arbeta med båda typer av uppgifter var de medvetna att förståelse för textinnehållet är viktigt för att kunna arbeta med. ”Siffror är lättare för ibland när man har uppgift med text då förstår man inte vad det står och vad ska man göra, men jag giller både” säger Sara.

Amna tycker att det är lättare att arbeta med textuppgifter ”jag har inte svårt med text, de giller jag, men om jag inte kan så frågar jag”.

Ahlam visste inte vilket hon tyckte bäst om att arbete med. Hon säger: ”vet inte kanske siffror är lättare.”

Vilken lärare frågar du först när du behöver hjälp med matematik, om du har båda lärarna i klassen?

Av eleverna som blev intervjuade sa tre elever att de frågar båda lärarna om de behöver hjälp. Tre andra elever frågar oftast den arabisktalande läraren först. Andra frågar den svensktalande läraren först eftersom uppgifterna är på svenska.

Diskussion

I detta arbete ville jag undersöka vad arabisktalande eleverna anser om studiehandledning, och vilken roll har mar modersmålslärare, därför var det användbart att ställa denna fråga till eleverna. Eleverna som frågar sin arabiska lärare under matematiklektionen när de behöver hjälp känner mer trygghet med förklaringarna de får av sin modersmålslärare. Paulin (1993) nämner att modersmålslärare har samma språk och samma kulturella bakgrund och den kan ge eleverna trygghet som leder till en positiv attityd.

När det gäller eleverna som bara frågar den svensktalande läraren kan det betyda att de anser att eftersom uppgifterna är på svenska så ska man låta den svensktalande lärare förklara och detta stämmer med litteraturen. Löwing & Kilborn (2002) skriver att lärarna är ansvariga för elevens språkliga utveckling.

Elever med utländsk bakgrund behöver språkligt stöd från skolan, eftersom skolan är en av de enda källor utländska barn har tillgång till när det gäller svenska språket anser författarna.

Vad tycker du om matematikundervisning som du får med hjälp på ditt modersmål? Varför?

Flesta av eleverna var överens att de förstår bättre när de har tillgång till båda språken. ”Matematiklektionerna med hjälp av arabiska hjälper mig att förstå båda språken, om jag inte kan ett ord på svenska så hjälper modersmålsläraren mig och om jag inte kan ett ord på arabiska så kan hon också hjälpa mig. Hon hjälper mig att utveckla mina två språk” säger Amna.

Eleverna tycker att det var bra att ha tillgång till en arabisktalande lärare som kunde förklara när de inte förstod. De utvecklar sina två språk samtidigt som de lär sig mer matematik ”Det är bra, jag lär mig av båda språken. Om jag inte förstår på arabiska för jag hjälp på svenska och tvärtom” säger Ali.

Maha tycker att hon förstår arabiskatalande lärare bättre ”Det är bra, jag förstår den

arabisktalande läraren bättre än den svenska läraren för att hon pratar arabiska” säger Maha. Laila och Sara vet inte riktigt vad de tycker om matematikundervisning som eleverna får med hjälp av sitt modersmål.

Diskussion

För att kunna undersöka elevernas uppfattning om studiehandledning var det viktigt att fråga eleverna om vad de tyckte om detta undervisningssätt. Ladberg (2000) anser i detta

sammanhang att modersmålslärare är kunniga på sitt språk och de kan tolka och förklara ord och begrepp som elever med utländsk bakgrund inte kan förstå. Författaren anser ytterligare att en modersmålslärare som är närvarnande under matematiklektionen kan ge eleven en ökad förståelse såväl som en ökad trygghet.

Detta framgår tydligt av svaren att eleverna tyckte det var bra att ha tillgång till den arabiska läraren. De förstod bättre när det förklarades på två språk.

Vad tycker du skulle vara bra för dig, matematikundervisning på två språk, eller på bara svenska?

hjälp på svenska” säger han. Sara tycker att man ska undervisas på svenska när man går i en svensk skola. Hon säger: ”Svenska tror jag, man går i svensk skola”

Resten av eleverna vill ha matematikundervisning på båda språken, för att översättningen på arabiska hjälper dem att förstå bättre ”både blir bra, då översättar arabiska lärare för oss” Säger Laila.

Med modersmålsläraren vågar eleverna utrycka sig mer ”jag vill ha på både språk, hon hjälpt mig mycket sen hon började jobba här, modersmålslärare menar jag” hon hjälper mig att förstå vad vi ska göra om vi inte förstår introduktionen” säger Maha.

Diskussion

Två tycker att de kan bli bättre på det svenska språket om de får matematikundervisning med bara svenska. De ser hur viktigt språket är för matematikundervisning. Svensson (1998) hävdar att språket underlättar och hjälper oss att lösa problem, både i matematik och i andra ämnen. För att eleverna ska kunna utveckla sina matematiska kunskaper måste man även utveckla sitt språk anser författaren.

Dysthe (2003) beskriver lärares roll som större än att bara uppmuntra eleven. De ska även utöka elevens kunskaper och erfarenheter inom språket.

När det gäller resten av eleverna, som ville ha matematikundervisning på två språk, ser de sin modersmålslärare som stöd och stor hjälp med det svenska språket. Inlärning och förståelse är två viktiga delar som eleven får hjälp med av sin modersmålslärare. Eftersom

matematikinlärning bygger på förståelse, om eleven förstår under matematik lektionen då får han eller hon en positiv uppfattning om matematikundervisning.

6. Slutdiskussion

Syftet med mitt arbete är att undersöka vilken uppfattning andraspråks elever, i detta fall arabisktalande, har till matematikundervisning på två språk, svenska och arabiska, och vilken roll en modersmålslärare har under matematikundervisning som sker på två språk.

Här kommer jag att ta upp och diskutera min frågeställning och resultatet på kvalitativa intervju frågor.

Alla elever utom en elev, som var tre år när hon kom hit, är födda i Sverige. Det resultatet förvånade mig därför att när jag ställde frågan om vilket språk de kunde bäst, så svarade majoriteten att det var arabiska. Två av eleverna var osäkra på vilket språk de kunde bäst. Detta påverkas anser jag av föräldrarna och hur mycket är de villiga att utveckla sina barns språkliga kunskaper inom det arabiska språket. Detta kan också bero på att de bor i ett segregerat område där de använder det arabiska språket mer än det svenska språket. I skolan är antalet arabisktalande elever högt. Man kan fråga sig om det då blir pratat mer arabiska än svenska för många av dessa elever under en dag. Eftersom andraspråkselever har två språk som de inte behärskar särskilt bra, så är det viktigt att man stärker båda språken. Eftersom elevernas starka språk är arabiska, då är det viktigt för elevernas matematikutveckling att ha en modersmålslärare som stödjer dem under matematiklektioner. Detta stämmer med vad Paulin (1993) anser att modersmålslärare kan hjälpa andraspråk elever till en positiv utveckling eftersom de har samma språk.

När jag frågat eleverna om vilket språk deras föräldrar använder när de hjälper sina barn med matematik, svarar alla elever utom en, att de får hjälp på arabiska. Eftersom de flesta eleverna får hjälp av sina föräldrar på sitt modersmål, så innebär det att sättet och begreppen de

föräldrarna använder är annorlunda än vad som används i klassrummet. Det är där

modersmålslärarens roll kommer in. Eftersom modersmålsläraren har samma kulturella och språkliga bakgrund som eleverna och deras föräldrar har så innebär det att

modersmålslärarens närvaro, i klassrummet under matematikundervisning, är viktigt. Hon blir som en sammanlänkande tråd mellan de två olika världarna som eleverna befinner sig i, hemmet och klassrummet. Båda lärarena modersmålslärare och matematiklärare har lika stor betydelse i klassrummet, men de har två inte så lika roller. Båda lärarna jobbar sida vid sida för att undervisar och utveckla elevenas matematiska förståelse och kunskaper.

Det stämmer med vad Alfakir (2004) nämner att modersmålslärare har samma bakgrund som andraspråk elever och kan bidra till att göra det lättare för eleven under matematiklektionen. Även om föräldrarna är kunniga på svenska så blir det bra om de förklarar uppgiften på arabiska. Detta utvecklar elevens självförtroende som leder till positiva uppfattningar om matematikundervisning på modersmålet, studiehandledning. Elever känner en trygghet i att få hjälp på det språk som föräldrarna hjälper dem med hemma. Arnberg (2004) anser att barn kan tycka att det är roligt att använda modersmål när deras föräldrar motiverar dem till att använda det.

Resultatet har även visat att andraspråkelevers behov av förståelse är stort. Genom förklaring och översättning för de svåra matematiska uppgifter, som eleverna arbetar med, av sin modersmålslärare, kan eleverna få denna förståelse de behöver för att kunna utveckla sina matematiska kunskaper. Detta stämmer med vad Rönnberg & Rönnberg (2001) anser att eleverna kan utveckla sin tänkande om de använder språket som de behärskar bättre än svenska. I skolverkets rapport ”Lust att lära” (2002) anses att det finns ett samband mellan den matematiska förståelsen och språkliga behärskningen och att detta samband är viktigt. Detta stämmer med vad jag nämnde tidigare, anledningen till att eleverna frågar sin

modersmålslärare är för att det finns förståelse brist. När eleven inte förstår uppgiften vänder han eller hon sig till läraren som behärskar samma språk. Om andraspråkelever får förklaring på sitt modersmål, vilket han behärskar bäst, då ökar förståelsen för de matematiska

uppgifterna.

Av elevernas svar har jag kommit fram till att de flesta elever som talar arabiska inom gruppen anser att det är lättare för dem att förstå och förklara för varandra på arabiska.

När det gäller frågan om vilken lärare frågar du först, så var svaren olika. De som frågar modersmålslärare känner sig tryggare när de få förklaringar på sitt modersmål. Detta bekräftade eleverna själva när de sa att de förstår henne. Detta nämnde Paulin (1993) att modersmålslärare medför trygghet och bekräftar elevernas identitet, men de hjälper även till en positiv utveckling inom matematik. Det stämmer med vad Ledberg (2000) anser, att en modersmålslärare kan öka elevernas förståelse under matematikundervisning.

Förklaring till varför två elever frågar svenska lärare är för att de anser att eftersom uppgifterna är på svenska så ska förklaringen också vara på svenska.

På frågan om vad andraspråkeleverna tycker om studiehandledning så ansåg de flesta eleverna att det är bra att ha matematikundervisning med hjälp av modersmålsspråket. Detta var de flesta elever överens om p.g.a. att modersmålsläraren ökar deras förståelse inom matematik. Även Ledberg (2000) anser att modersmålslärarens roll i klassrummet under matematikundervisning är viktigt. För att modersmålslärarna tolkar och förklarar ord och begrepp som andraspråk elever inte förstår annars. Svensson (1998) & Löwing (2006) anser att man ska förklara för andraspråk eleven på ett språk han eller hon förstår. När modersmålslärare förklarar uppgift för eleven så förklarar hon samtidigt vad olika begrepp betyder. Vilket innebär att eleverna kan klara av

uppgifterna utan svårigheter. Detta stämmer med vad Rönneberg & Rönneberg (2001) anser: att det är viktigt att eleverna lär sig nya begrepp med språk de behärskar, då undvikermatematiska svårigheter.

Som jag nämnde under resultatdelen så fann jag att de flesta andraspråk elever vill ha matematikundervisning på två språk. De anser att med hjälp av sitt modersmål och sin

modersmålslärare får de förbättra sig på både språken. Med svar på intervju frågorna kom jag fram till att andraspråkelever har en positiv inställning och är medvetna om hur viktigt det är med att få undervisningen på båda språken. Och hur viktigt det är med en modersmålslärare som påverkar elevernas inställning till matematikinlärning. Andraspråkelever är även medvetna om studiehandlednings betydelse för deras matematik utveckling. Detta bekräftar eleverna genom svaret de gav mig på olika frågor när de sa att modersmålslärare hjälper dem och att med hjälp av deras modersmål språk förstår de bättre.

Språkliga kunskaper är nyckeln till att kunna fungera som samhällsmedborgare och om skolan inte ger eleverna den grunden riskerar vi att dessa individer marginaliseras. Om vi då kan kombinera matematikundervisning med språkundervisning har vi kommit en bit på väg mot att ge andraspråk eleverna de nödvändiga språkkunskaperna.

Genom att undervisning sker på svenska men studiehandledningen sker på modersmålet lär sig eleverna att förstå uttryck på svenska som de kanske inte hade lärt sig annars. Genom att den modersmålsläraren lär eleverna på ett enkelt sätt och förklarar de svenska orden utifrån det modersmål språket ökar elevens språkliga färdigheter.

7. Slutsats

Min frågeställning under arbetet var att ta reda på vad andraspråkelever, som i detta arbete är arabisktalande, anser om studiehandledning dvs. matematikundervisning på svenska och på sitt modersmål, och vilken roll en modersmålslärare har i detta sammanhang.

Mitt syfte med detta arbete var att få en tydlig bild av vilken uppfattning andraspråkelever har till matematikundervisningen när det undervisas på två språk. Samt att undersöka elevernas syn på modersmålslärares roll under matematik lektioner.

Eftersom studeihandledning är så realitivt ny inlärningsmetod, så fanns det inte många litteraturer källor som jag kunde använda som referens. Därför använde jag mig av littertur som beskriver elevernas svårigheter när det gäller matematik, elever och språk samt böcker som handlar om tvåspråkiga barn i Sverige. Vilket också är en del av mitt examenarbete. Under min arbetsgång har jag försökt koppla matematiken med språket, och man kan även se att eleverna är medvetna om vilket betydelse språket har för den matematiska undervisningen. Jag anser att språket är det viktigaste man har med sig under undervisningens gång. Om en elev har språkliga brister kan de påverka hans eller hennes uppfattning negativt när det gäller skolämnena.

Svaret på min första fråga om vad eleverna anser om studeihandledning har visat att de flesta elever har en positiv uppfattning för studiehandledning. De anser att det är bra sätt att

undervisas på, eftersom modersmålslärare ökar deras förstålese inom matematiken. Arbetet har även visat att eleverna är medvetna om vilket behov de har av modersmålslärare och vilken betydelse studiehandledningen har för deras matematikutveckling.

På min andra fråga så anser eleverna att modersmålslärarens roll är viktig och användbar. Eftersom hon har samma kulturella bakgrund och använder samma språk kan det medföra en stor trygghet för eleverna. Hon kan hjälpa eleverna till en positiv utveckling som ger de en god uppfattning gentemot matematikundervisning.

Eftersom jag har varit med under denna typ av undervisning, d.v.s studiehandledning, under tre års period, så var det väldigt lätt för mig att kunna analysera elevernas svar. Utifrån mina erfarenheter kunde jag även förstå eleverna och deras svar och tankar under intervjun.

Jag är medveten om att detta är en liten undersökning, men på samma gång vill jag påpeka att detta var åtta elevers åsikter på en skola. Det skulle vara intressant att undersöka vad

Referenser

Ahlberg, Ann (1995). Barn och matematik. Lund :Studentlitteratur.

Ahlberg Ann, Bergius Berit, Doverborg Elisabet, Emanuelsson Lillemor, Olsson Ingrid, Samuelsson Ingrid Pramling & Sterner Görel. (2005). Nämnaren Tema Matematik från början. Göteborg: Grafikerna Livrena i Kungälv AB.

Alfakir Nabila (2004). Skapa dialog med föräldrarna integration i praktiken. Malmö: Prinfo/Team Offset.

Arja, Paulin, m.fl. (1993). Mer än ett modersmål. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning.

Arnberg, Lenore (2004). Så blir barn tvåspråkig vägledning och råd under förskoleåldern. Falun: Scandbokk/ AB.

Dysthe, Olga (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.

Gibbons, Pauline (2007). Stärk språket stärk lärandet språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Göteborg: Elanders

Sverige /AB.

Hvenekilde, Anne (1991). Matte på ett språk vi förstår. Stockholm: Skriptor Förlag/AB.

Håkansson, Gisela (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Bo & Svedner, Olov Svedner (2006). Examensarbete i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Kullberg, Birgitta (2004). Lust och undervisning baserat lärande- ett teoribygge. Lund: Studentlitteratur.

Ladberg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets – att undervisa barn från språkliga minoriteter. Lund: Studentlitteratur.

Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle. Stockholm: Liber/ AB.

Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo (2002). Baskunskaper i matematik för skola, hem och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Löwing, Madelenie (2006). Matematikundervisning dilemman. Lund: Studentlitteratur.

Magne, Olof (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.

Norén, Eva (2006). Det går att lära sig mer En utvärdering av tvåspråkig matematikundervisning. Stockholm: Lärarhögskolan.

Pehkonen, Erkki (red.) (2001). Matematikdidaktik - ett nordisk perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Rönnberg, Irene & Rönnberg, Lennart (2001). Minoritetselever och matematikutbildning. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning.

Skolverket (2002) Lusten att lära – med fokus på matematik. Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002.Skolverkets rapport nr 221.

Svensson, Ann-Katrin (1998). Barnet, språket och miljön. Lund : Studentlitteratur.

Styrdokument

Kursplan och betygskriterier i matematik (2000). Hämtas från www.skolverket.se. Publicerat 2008/09

Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskola och Fritidshemmet (Lpo 94). Stockholm: Fritzes.

Bilaga 1

Intervjufrågorna till eleverna

1. Var är du född?

2. Vilket språk pratar ni hemma?

3. På vilket språk får du hjälp hemma ”med matematik”, arabiska, svenska eller båda? 4. Vilket språk tänker och talar du när du arbetar med matematik? Själv? Med andra elever? 5. Vilket sätt tycker du bäst om att arbeta med matematikuppgifter på, text eller bara siffror? 6. Vilken lärare frågar du först när du behöver hjälp med matematik, om du har båda lärarna i klassen?

7. Vad tycker du om matematikundervisning som du får med hjälp på ditt modersmål? 8. Vad tycker du skulle vara bra för dig, matematikundervisning på två språk eller bara svenska? Varför?

Bilaga 2

Brev till föräldrar

Hej!

Jag heter Afraa Baqer och är matematiklärarestudent på Pilängeskola. Jag arbetar med min sista uppgift. Innan jag blir färdig lärare. Det är mitt examensarbete som behandlar frågor kring matematikundervisning för andra språk elever. För att kunna genomföra mitt arbete behöver jag intervjua ert barn. Det kommer att vara anonymt och ingen blir tvungen att vara med, men det skulle underlätta arbetet. Tack

Ja! Jag accepterar att mitt barn blir intervjuad

Mitt barns namn………...