Malmö högskola
Lärarutbildningen
IS
Examensarbete
15 högskolepoäng
Hållbar utveckling i samhällsläroböcker
Sustainable Development in Social Science Textbooks
Tobias
Andersson
Lärarutbildningen 90 hp Examinator: Nils Anderson
2008-11-07 Handledare: Therese Vincenti-Malmgren
Sammanfattning
Uppsatsen fokuserar på hur begreppet hållbar utveckling behandlas i läroböcker i Samhällskunskap A. Syftet med min undersökning är att studera hur hållbar utveckling behandlas i samhällsböckerna i kurs A och jämföra om det finns en diskrepans med kursmålen och hur detta förhållande har förändrats över tid. Som metod har jag valt att göra en läromedelsanalys där jag utifrån en egen operationalisering av begreppet hållbar utveckling undersöker hur lärobokstexterna behandlar begreppet. Undersökningen visade att hållbar utveckling inte har någon central roll i läroböckerna och att väldigt lite har förändrats mellan undersökningstiden 1995 till 2005. Dessutom kan man hävda att det finns en diskrepans mellan läroböckerna och kursmålen, i synnerhet när det gäller dagens kursmål och de senaste läroböckerna.
1 Innehållsförteckning
1 Inledning
31.1 Bakgrund 3
1.2 Definition av hållbar utveckling 5
1.3 Syfte och frågeställningar 5
2 Teori
62.1 Hållbar utveckling – Historik 6
2.2 Tidigare forskning 7
2.3 Teoretiskt ramverk 8
3 Metod
11
3.1 Metodologisk tillvägagångssätt 11
3.3 Avgränsningar och urval 12
4 Undersökning 1995
144.1 Kursmålen om hållbar utveckling 14
4.2 Läroböckerna om hållbar utveckling 14
4.2.1 Zigma 14
4.2.2 Reflex 15
4.2.3 Samhälle A 2000 16
4.2.4 Millennium 17
5 Undersökning 2005
195.1 Kursmålen om hållbar utveckling 19
5.2 Läroböckerna om hållbar utveckling 19
5.2.1 Z-classic 19
5.2.2 Reflex 20
5.2.3 Aspekt 2007 – Samhällskunskap A 21
5.2.4 Nya Millennium 22
6 Analys
236.1 Hur förhåller sig de utvalda läroböckerna till begreppet hållbar utveckling och hur har det förändrats från 1995 till 2005? 23
6.2 Hur stämmer läroböckernas förhållningssätt överens med de kursmål som finns för Samhällskunskap A och hur har detta förhållande utvecklats från 1995 till 2005? 25
7 Avslutning
267.1 Slutsatser och avslutande diskussion 26
8 Referenser
291.1 Bakgrund
Man torde, utan överdrift, kunna hävda att miljöproblematiken och klimatfrågan har fått ett väldigt stort genomslag hos massmedia, beslutsfattare och gemene man de senaste åren. Den forne vicepresidenten Al Gores film An Inconventional Truth väckte mycket debatt i såväl massmedia som på den politiska arenan. På det politiska planet har många länder ställt sig bakom Kyotoavtalet, där man bland annat åtar sig att minska sina koldioxidutsläpp. I skrivande stund håller arbetet på med hur dess efterträdare skall utformas. Forskare och andra aktörer kring klimatforskningen är mer eller mindre eniga om att människans agerande har en påverkan på vårt klimat och vår miljö.1 Även inom den ekonomiska forskningen går det inte längre att blunda för miljöproblemen. I Stern Review on the Economics on Climat Change är kontentan att klimatförändringarna hämmar den globala ekonomins tillväxt och att det därför skulle vara ekonomiskt fördelaktig att så fort som möjligt verka för ett mer hållbart samhälle.2 Det går alltså inte att se miljöproblem som ett isolerat problem utan det är kraftigt inkorporerat i hela samhällslivet.
Detta är givetvis något som präglar även skolans värld. I Lpf 94 (Läroplan för den frivilliga skolan) är ett av målen att uppnå att eleven kan ”observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån ekonomsikt och ekologiskt perspektiv.”3 Som en del i att verka för en hållbar utveckling i Östersjöregionen slöt utbildningsministrarna i regionen år 2000 en överenskommelse att införa en Agenda 21 för utbildning. Centralt i denna överenskommelse var att utbildning sågs som en viktig komponent för människors vilja att verka för en hållbar utveckling i regionen och denna utbildning skulle börja redan på skolnivå.4 Dessutom kan man skönja, utifrån de undervisningstraditioner som finns om miljö, att det har skett en utveckling mot undervisning om hållbar utveckling. Denna undervisningstradition utvecklades under 1990-talet i spåren av Rio-konferensen 1992 och den samhälleliga debatt som följde därefter.5
När man beaktar faktumet att hållbar utveckling och klimatproblematiken har en så central roll i samhället, såväl inom som utanför skolans värld, är det intressant för mig som blivande
1 Bernes, Claes, En ännu varmare värld – Växthuseffekten och klimatets förändringar, s 5 2www.enerybulletin.net/21774.html (2008-09-30)
3 Regeringskansliet, Utbildningsdeparementet, 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94, s 11 4 Skolverket, Hållbar utveckling i skolan, s 5
samhällslärare att fundera över hur det står till med undervisningen om hållbar utveckling i mitt eget ämne. Hur fungerar undervisningen om hållbar utveckling i samhällsämnet i realiteten? En risk med undervisning som skall genomsyras av stora värden och värderingar som hållbar utveckling, tillsammans med exempelvis genus och värdegrund, är att de lätt faller mellan stolarna. Ämneslärare i samhällskunskap förlitar sig på att lärare i geografi undervisar i hållbar utveckling och vice versa. I kursmålen för Samhällskunskap från 2008 går det att läsa att ett av målen eleven skall sträva mot är att denne ”utvecklar kunskaper för att kunna ta ställning och agera i lokala, regionala och globala frågor som är av betydelse för ett
ekologiskt hållbart samhälle.” 6Ovanstående citat kan fungera som ett exempel på att det finns
klara direktiv om begreppets relevans i samhällsämnet från politiskt håll men hur förhåller det sig egentligen ute på skolorna?
Själva angreppssättet för att undersöka hur undervisningen om hållbar utveckling ser ut på samhällslektioner kan angripas på flera olika sätt. Jag har valt att sätta fokus på läromedlen därför att läromedlen under en lång tid haft en central roll í lärarens undervisning och har, enligt mina erfarenheter från VFT och existerade forskning, fortfarande en stark ställning. Därmed kommer jag att använda läroböckerna som ett skyltfönster mot hur undervisningen om hållbar utveckling bedrivs och ställa dessa mot vad som sägs i kursmålen om begreppet.
Undersökningen kommer att fokusera enbart på läromedel från Samhällskunskap A, dels på grund av avgränsningsskäl dels för att ett sådant fokus riktar in sig på den undervisning som når samtliga gymnasielever och inte enbart de som aktivt valt att läsa Samhällskunskap.
I och med att miljödebatten intensifierats allt mer under de senaste åren och att begreppet hållbar utveckling blivit lite av ett modeord är det även intressant att göra en undersökning över tid. Jag menar att det är lämpligt att börja undersökningen i mitten av 1990-talet då undervisning om hållbar utveckling allt mer började etablera sig som undervisningstradition. Därefter kommer jag att fokusera på de allra senaste upplagorna av samma Samhällskunskapsböcker för att undersöka en eventuell skillnad mot hur böckerna förhåller sig till begreppet hållbar utveckling.
1.2 Definition av hållbar utveckling
Det är lite av en snårskog att finna en enkel och operationaliserbar definition av begreppet då det inte finns någon entydig definition. I min undersökning har jag valt att utgå från Brundtlandrapportens definition ”En hållbar utveckling tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov.”7 Samtidigt menar
jag att det är viktigt att bredda begreppet så att det tar hänsyn till såväl social och ekonomisk som ekologisk utveckling. Något som blev allt vanligare på 1990-talet.8 En djupare genomgång om begreppets innebörd och utveckling redovisas i kapitel 2.
1.3 Syfte och frågeställningar
Med bakgrund av resonemanget i bakgrundsavsnittet är det tydligt att det finns klara direktiv från politiskt håll att hållbar utveckling skall ha en central roll i Samhällskunskap A men hur svarar läroböckerna i kurs A upp mot dessa direktiv? Syftet med min undersökning är att studera hur hållbar utveckling behandlas i samhällsböckerna i kurs A och jämföra om det finns en diskrepans med kursmålen och hur detta förhållande har förändrats över tid.
För att uppfylla mitt syfte kommer jag att använda mig av två preciserade forskningsfrågor som kommer att ligga som grund för analysen av arbetet.
1. Hur förhåller sig de utvalda läroböckerna i Samhällskunskap A till begreppet hållbar
utveckling och hur har det förändrats från 1995 till 2005?
2. Hur stämmer läroböckernas förhållningssätt överens med de kursmål som finns för
Samhällskunskap A och hur har detta förhållande utvecklats från 1995 till 2005
7 Skolverket, Hållbar utveckling i skolan, s 29
2
Teori
2.1 Hållbar utveckling – Historik
Begreppet hållbar utveckling lanserades redan i början av 1980-talet men fick sitt stora politiska genomslag först 1987 mycket tack vare Brundtlandkommissionens rapport till FN:s generalförsamling – den så kallade Världskommission för miljö och utveckling. I denna rapport definierades begreppet som ”En hållbar utveckling tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredställa sina behov.”9 Vid den här tiden
kan man mer eller mindre sätta en liktydighet mellan hållbar utveckling och ekologisk utveckling
Begreppets vaghet bidrog starkt till det stora genomslaget genom att olika politiska aktörer själv kunde tolka begreppet efter eget tycke och smak. Från vetenskapligt håll ansågs begreppets vaghet istället medföra en rad olika problem. Just att begreppet var så stort och vagt resulterade i att det var väldigt svårt att mäta och operationalisera det. Under 90-talet skapades därför en utveckling av begreppet i två huvudriktningar.10
Den första var att bredda själva innebörden av begreppet för att ta med fler samhälleliga aspekter än enbart ekologisk hållbarhet. För att inte begreppet skulle bli för urvattnat och snävt var det viktigt att ta med sociala och ekonomiska dimensioner. Den andra utvecklingsriktningen fokuserade främst på att utveckla begreppets empiriska brukbarhet och på så sätt göra det mer operationaliserbart. För att kunna mäta hållbarhet måste man även veta vilka företeelser som är direkt ohållbara. Från politiskt håll är det centralt att kunna mäta begreppet för att det skall kunna vara en pådrivare för förändring. På EU-nivå har det under de senaste åren lagts en stor tonvikt vid att identifiera de största utmaningarna mot hållbar utveckling för att sedan koncentrera sina insatser dithän. 11
Under de senaste åren har hållbar utveckling blivit allt mer centralt, såväl politiskt som i forskningen. Därmed har begreppet blivit ytterliggare konkretiserat. I exempelvis Att
undervisa om hållbar utveckling som Statens Offentliga Utredningar (SOU) gav ut 2004
skrevs: ”Begreppet hållbar utveckling tar sin utgångspunkt i en helhetssyn på människors och
9 Skolverket, Hållbar utveckling i skolan, s 29
10 Wärneryd Olof, Hallin Per-Olof, Hultman Johan, Hållbar utveckling, s 27 f 11 Ibid, 25 ff
samhällens behov, förutsättningar och problem. Den bärande principen är att ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och processer är integrerade – de är varandras förutsättning och stöd.”12
Det som är tongivande här är att det väldigt tydligt poängteras att de sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekterna förhållandena är kraftigt sammanlänkade med varandra. Ekonomisk utveckling kan aldrig ske på bekostnad av social eller miljömässig utveckling.13
SOU beskriver förhållandet mellan hållbar utvecklingsbegreppets tre dimensioner ungefär som följande. Människorna är beroende av naturen och dess kretslopp dels som resursbas och dels som livsuppehållande förmåga. Därför är det viktigt att ekosystemets funktioner inte utarmas. Den miljömässiga dimensionen utgör således en yttre gräns. Den sociala dimensionen är själva målet med en hållbar utveckling, det vill säga att alla människor skall få sina grundläggande behov tillgodosedda. Detta skall dock ske utan att ekosystemets yttre gränser överskrids. Den ekonomiska dimensionen kan i detta sammanhang ses som själva medlet för att uppnå ett socialt och miljömässigt hållbart samhälle.14
Det kan vara på sin plats att påpeka att det finns en uppsjö olika definitioner och tankar om vad som innefattar begreppet hållbar utveckling. Min redovisning om begreppets historik bör ses som en väldigt vid redogörelse för dess uppkomst och framväxt för att skänka läsaren en grundförståelse av begreppets innebörd.
2.2 Tidigare forskning
Under de senaste åren har forskningen om hållbar utveckling blivit allt vanligare inom många olika forskningsfält. Detta avspeglas även i den forskning som bedrivs i skolans värld. Som jag redan varit inne lite på gav, till exempel, Skolverket ut ett referensmaterial: Hållbar
utveckling i skolan, som i stort sett innehåller en redovisning av en nationell kartläggning av
miljöundervisning i den svenska skolan. Kartläggningen ligger till grund för ett mer omfattande projekt med att utveckla strategier för hållbar utveckling för länderna i
12 SOU, Att lära för hållbar utveckling, s 31 13 Ibid
Östersjöregionen15. En stor del av projektet var att undersöka hur lärare bedriver sin miljöundervisning. Genom att utföra en kvalitativ utvärdering kategoriserades miljöundervisningen utifrån olika undervisningstraditioner om miljö, Faktabaserad undervisning, Normerande miljöundervisning och Undervisning om hållbar utveckling. De tillfrågade lärarna, från lågstadienivå upp till Komvux, fick ta ställning till vilken kategori av miljöundervisning som de använde eller skulle vilja använda. Undersökningen visade, bland annat, att andelen lärare som använde sig av hållbar utveckling var större på gymnasienivå än i övriga skolan.16
Inger Björneloo fokuserar på, i sin avhandling Innebörder av hållbar utveckling – en studie av
lärares utsagor om undervisning, på hur lärarna förhåller sig till hållbar utveckling och hur
det visar sig i deras undervisning. Det vill säga, vilka innebörder av fenomenet hållbar utveckling kommer till uttryck i lärarens beskrivning av sin undervisning. Björneloo fokuserar på lärare på förskolan och grundskolan. Hon kommer, bland annat, fram till att det går att skönja tre olika teman hos lärarna i undervisningen om hållbar utveckling. Det finns de lärare som menar att undervisningen är ett etiskt projekt där eleverna skall lära sig ansvartagande. Ett annat tema som utkristalliseras är undervisningen om hållbar utveckling som kulturbygge där eleverna skall lära sig ett holistiskt tänkande. Det sista temat fokuserar undervisningen på att bygga upp elevernas självkänsla för att på så sätt bli rustade för att verka för ett hållbart samhälle.17
2.3 Teoretiskt ramverk
I det här avsnittet kommer jag att gå mer in på varför hållbar utveckling är relevant i undervisningssynpunkt i dagens skola och därför har en så central roll i min undersökning. Detta genom att tränga djupare in i de undervisningstraditioner som finns när det handlat om miljö. Dessa traditioner är även centrala i Skolverkets referensmaterial som jag behandlade lite kort i föregående avsnitt.
Man kan säga att sedan miljöundervisningen introducerades i början av 1960-talat har det utkristalliserat sig tre olika miljöundervisningstraditioner, Faktabaserad miljöundervisning,
15 Skolverket, Hållbar utveckling i skolan, s 5 16 Ibid, s 116 ff
Normerande miljöundervisning och Undervisning om hållbar utveckling. Underlaget för traditionsindelningen har hämtats både från en analys av styrdokumenten för svensk skola och från nationell och internationell forskning kring miljöundervisning.18
I miljöundervisningens vagga var det rådande förhållningssättet för lärarna att inta en faktabaserad miljöundervisning. Detta introducerades på 1960-talet och växte sig allt starkare under 70-talet. Förhållningssättet kan förstås i ljuset av en stark tilltro till vetenskapen som lösning på människors problem. Miljöproblemen sågs som ett kunskapsproblem som forskare, främst från det naturvetenskapliga fältet skulle åtgärda.19
Den normerande miljöundervisningen började utmana den faktabaserade miljöundervisningen under 1980-talet. Anledningen till detta går att koppla till den nyorientering som sker i den samhälleliga debatten i sviterna av kärnkraftsomröstningen. Centralt i denna tradition är att stort fokus läggs vid miljömoraliska ställningstaganden och kunskapsbaserad argumentation. Miljöproblemen är en konflikt mellan människan och naturen. Experter inom olika forskningsområden skall vägleda människor om hur de skall tänka om miljöfrågor. Undervisningen fokuseras på att lära eleverna ett miljövänligt beteende, exempelvis att handla miljövänliga varor.20
Undervisningen om hållbar utveckling växer från under 90-talet i spåren efter Rio-konferensen 1992 och den samhälleliga debatt som följde därefter. Denna tradition kan ses som en direkt utveckling av den föregående miljöundervisningstraditionen. Centralt i undervisningen för hållbar utveckling är att miljöfrågor handlar om konflikter mellan olika mänskliga intressen. Man kan säga att miljöproblem kan förstås som sociala konstruktioner där olika människor utifrån olika synsätt och värderingar väljer att se olika fenomen som miljöproblem. Man börjar utveckla miljötematiken till att få en allt bredare innebörd genom att tala om hållbar utveckling och ta med såväl ekonomiska och sociala aspekter som ekologiska. Förändringen i miljötematiken återspeglas i undervisningen där en rad olika arbetssätt lyfts fram beroende på momentets karaktär och problem. Samtalet blir allt viktigare som ett medel att lyfta fram och diskutera olika uppfattningar. Vetenskapliga uppfattningar får sällskap med erfarenhetsbaserade, moraliska och estetiska aspekter och undervisningen
18 Skolverket, Hållbar utveckling i skolan, s 13 19 Ibid
kännetecknas av pluralism. Undervisningen fokuserar på att eleverna aktivt och kritiskt värderar olika alternativ och tar ställning.21
De tre miljöundervisningstraditionerna kan ses som historiska traditioner där den ena bygger på den andra, det vill säga en utveckling i flera steg där undervisningen om hållbar utveckling ses som ett steg i utvecklingen av miljöundervisningen. Med detta menas inte per automatik att någon är bättre eller sämre än den andra. Det är helt beroende på i vilken kontext
undervisningen sker och vilka syften och perspektiv som används.22
Jag menar dock att utifrån dagens samhälle och den kontext vi lever i är undervisning om hållbar utveckling den mest relevanta då den ger en mycket bredare förståelse om de problem som kan sammanlänkas med epitetet miljö. Utifrån denna utgångspunkt, tillsammans med Inger Björneloos forskning och Skolverkets referensmaterial om Hållbar utveckling, menar jag att begreppet utgör en central roll i dagens skola och således är relevant som grund för undersökningen.
21 Skolverket, Hållbar utveckling i skolan, s 14 f 22 Ibid
3 Metod
3.1 Metodologisk tillvägagångssätt
Som jag nämnde tidigare har jag valt att använda mig av en läromedelsanalys som metod för att uppnå mitt syfte, då jag analyserar hur begreppet hållbar utveckling behandlas. Jag har således valt att inte ge mig ut i skolans värld för att intervjua eller på annat sätt försöka mäta hur olika samhällslärare undervisar om begreppet hållbar utveckling utan fokuserar helt på läromedel, i detta fall, samhällskunskapsböcker. Jag menar att jag med en läromedelsanalys som metod lättare kan finna underlag för generella tendenser och underlag om hur undervisningen om hållbar utveckling bedrivs på samhällslektioner runt om i landet. För att undersökningen skall ha en god validitet måste således läromedlen utgöra en central del i undervisningen. Boel Englund skriver i sin forskningsartikel Lärobokskunskap, styrning och
elevinflytande, att läroboken på en ett generellt plan bör anses haft och fortfarande har en
central roll i undervisningen.23
Läroböckerna kommer även att kontrasteras mot kursmålen för samhällskunskap och jämföra hur väl de stämmer överens med varandra. Som jag nämnde i syftet vill jag även undersöka hur detta förhållande utvecklats över tid. En lämplig startpunkt för undersökningen är någon gång i mitten av 1990-talet för då har begreppet blivit mer tydlig i sin definition.24 Samtidigt var det, som jag nämnde inledningsvis, först vid mitten av 1990-talet som undervisning om hållbar utveckling vann insteg som undervisningstradition. Jag har således valt att göra mitt första nedslag 1995. En utförligare diskussion om begreppet finns i kapitel 2. Nästa nedslag i historien kommer att göras 2005 på grund av att jag vill göra mitt nedslag så nära nutiden som möjligt samtidigt som jag vill försäkra mig om att läromedlen finns tillgängliga.
För att undersökningen skall kunna genomföras på ett vetenskapligt sätt är det ytterst centralt att jag på något vis lyckas operationalisera begreppet hållbar utveckling för att konkretisera själva analysen och undersökningen. Hur skall jag kunna utveckla en metod där jag kan mäta och undersöka hur läroböckerna förhåller sig till begreppet hållbar utveckling? Utifrån den diskussion, som jag förde i kapitel 2 om hur de miljömässiga, ekonomiska och sociala dimensionerna är sammanlänkade med varandra har jag utarbetat följande metod:
23 Englund, Boel, Pedagogisk forskning i Sverige - Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande, s 327 ff 24 Wärneryd Olof, Hallin Per-Olof, Hultman Johan, Hållbar utveckling, s 28
1. Inledningsvis undersöker jag om begreppet hållbar utveckling överhuvudtaget nämns i de valda läromedlen och i så fall om det finns en definition av begreppet.
2. Vid eventuella miljöavsnitt, kommer jag att undersöka om böckerna kopplar samman miljö med ekonomiska och sociala dimensioner.
3. Vid avsnitten om ekonomisk utveckling undersöker jag om böckerna tar hänsyn till den miljömässiga och sociala dimensionen.
Med denna metod menar jag att jag får en tillräckligt god bild av hur böckerna behandlar begreppet hållbar utveckling samtidigt som jag på ett konkret sätt redovisar hur jag går till väga i undersökningen. Detta är något som gynnar validiteten samtidigt som en konkret utarbetad metod gör det lätt för efterkommande forskare att granska undersökningen och göra sin egen tolkning och version.
Det är även på sin plats att föra ett resonemang om subjektivitet kontra objektivitet vid en som här undersökning. Jag menar att en sådan här undersökning alltid kommer att präglas av en viss grad av subjektivitet. Vi är alla olika människor med olika värderingar och sätt att förhålla oss till vår omvärld. Det gäller även i forskningsvärlden. Genom att erkänna subjektiviteten för sig själv som forskare har man tagit första steget till att skapa en mer objektiv grundform för sin undersökning.
3.3 Avgränsningar och urval
För att undersökningen skall kunna bli genomförbar inom ramen för ett examensarbete på lärarutbildningen krävs det att jag gör ytterligare avgränsningar och urval. Först och främst kommer jag enbart att inrikta mig på A-kursen i Samhällskunskap. Den främsta anledningen till detta val är att det är bara A-kursen som är obligatorisk för alla gymnasieelever och på så sätt kan jag fokusera på den undervisning som alla gymnasieelever får ta del av. I rättvisans namn bör tilläggas att A-kursböckerna ofta inriktar sig på elever som endast läser A-kursen i Samhällskunskap Jag menar att ett sådant fokus blir intressant då det visar vad dessa läroboksförfattare menar är central kunskap för den samhällsundervisning dessa elever erbjuds.
Det är även viktigt att göra ett urval av läroböcker för att undersökningen skall kunna bli genomförbar. Jag har valt att använda mig av fyra vanligt förekommande läroböcker i
Samhällskunskap: Zigma, Reflex, Samhälle A 2000 och (Nya) Millennium. För att undersökningen skall bli intressant menar jag att det är viktigt att använda samma böcker med samma författare vid de två undersökningstidpunkterna och då sker det ett naturligt urval. Efter att undersökt vilka böcker som skulle kunna vara lämpliga för undersökningen visade sig att samhällsläroböckerna inte är särskilt långlivade. Det är ytterst få av dagens läroböcker som varit verksamma mer än tio år. De läromedel som jag valt att undersöka är de som har varit verksamma under längst tid av de böcker som används i dagens skola. Anledningen till att jag skriver (Nya) Millennium i parentes är att den från början enbart hette Millennium.
Samhäll A 2000 byter senare namn till Aspekt 2007. Som jag nämnde i förra avsnittet har jag
valt att två undersökningstidpunkter som jag satt som 1995 och 2005. Detta behöver förtydligas innan själva undersökningen inleds. I och med att de olika läroböckerna inte utkommer med sina nya upplagor samtidigt får årtalen 1995 och 2005 ses som ungefärliga. Med detta menar jag att jag kommer att använda mig av böcker som ligger så nära de två undersökningstidpunkterna som möjligt och vid den senaste kommer jag givetvis använda mig av de senaste upplagorna.
När det gäller användandet av kursplaner och kursmål kommer jag att lägga tonvikten vid den specifika A-kursen men jag menar att det även är viktigt att ta kursplanen för Samhällskunskap i sin helhet i beaktning. Detta för undersökningen inriktar sig på läroböcker för A-kursen och de elever som nyttjar dessa böcker är troligtvis ofta kärnämneselever. Då dessa elever inte läser mer av ämnet borde kursmålen för A-kursen vara likvärdiga för målen i Samhällskunskap i sin helhet.
4
Undersökning 1995
4.1 Kursmålen om hållbar utveckling
I kursplanen för Samhällskunskap kan man utläsa att eleven skall uppnå kunskaper om ”internationella förhållanden, internationell utveckling, samlevnad och konfliktsamspelet mellan samhälle och natur och därmed sammanhängande överlevnadsfrågor.”25 Det står inget om begreppet hållbar utveckling.
I kursplanen för Samhällskunskap A står det att eleven, bland annat, skall ”kunna reflektera över internationella relationer och globala förhållanden ur ekonomiska, sociala, politiska, folkrättsliga och kulturella aspekter samt vara medveten om förutsättningarna för internationell samverkan och den svenska säkerhetspolitikens mål och medel.”26 Det står inget om hållbar utveckling och inte heller att eleven skall kunna reflektera över relationer och globala förhållande ur något miljömässigt perspektiv.
4.2 Läroböckerna om hållbar utveckling
De fyra undersökningsböckerna är hämtade från 1995-1998. Jag börjar med de som utkom närmast 1995 och går i fallande ordning. Anledningen till att tidsspannet kan tyckas vara långt är att första upplagan av Millennium utkom 1998. Jag menar ändå att det är intressant och befogat att ta med Millennium i och med att det är en väldigt vanligt förekommande lärobok i dagens svenska skola och det är därför intressant att studera dess utveckling. Zigma är den lärobok som varit verksam under längst tid. Första upplagan utkom redan 1995.
4.2.1 Zigma
Det finns ingen diskussion eller redogörande om hållbar utveckling eller någon genomgång om miljöproblem för den delen. Under blocket ”Resurser” ligger fokus på ekonomi medan genomgång om miljöproblem är förpassad till B och C-kursen27
25http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=9900&infotyp=8&skolform=21&id=SH&extraId=,
2008-10-22
26http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=9900&infotyp=5&skolform=21&id=558&extraId=,
2008-10-15
Vid avsnitten som behandlar ekonomisk tillväxt kan man utläsa en sammanlänkning mellan ekonomisk utveckling och ekologisk samt social utveckling. Författaren belyser vilka problem som medförs om man enbart fokuserar på ekonomisk tillväxt. Tydligt blir detta i redogörelsen om BNP som måttstock för länders levnadsstandard. Den visar producerad mängd men säger inget om innehållet av produktionen. Miljöförstörande produktion ses således som vilken produktion som helst även om den medför förödande effekter på länders miljö. Författaren använder sig av avverkningen av Brasiliens regnskog som ett exempel.28 Samtidigt tar författaren upp att det även finns andra problem med BNP som mått på välstånd genom att belysa att den inte tar hänsyn till sociala aspekter. För att ge en mer mångsidig bild av ett lands utvecklingsgrad finns det alternativ metoder. Detta genom att ta med mer sociala aspekter, till exempel ta med hur stor del av ett lands befolkning som är läskunniga eller hur många läkare det finns per tusen invånare.29
4.2.2 Reflex
I avsnittet ”Människan, miljön och naturtillgångarna” läggs stort fokus på vikten av att hushålla med jordens resurser och internationell miljösamverkan. Författarna nämner Rio-konferensen och att resultatet från Rio-konferensen mynnade ut i fem dokument. De går närmare in på Agenda 21 och målet med detta dokument är att ”arbeta för en hållbar utveckling, utrota fattigdomen och undanröja hoten mot miljön.”30 Där finns ingen vidare diskussion eller redogörelse med vad som menas med begreppet hållbar utveckling.
Vidare i detta avsnitt finns det även exempel på att författarna kopplingar mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. I en redogörelse om den skeva fördelningen av välstånd i världen skriver författarna att den rika och den fattiga världens påverkan på miljön ser ut på olika sätt. Den rika delen av världen förbrukar stora mängder energi och råvaror för att de har den möjligheten genom högt välstånd. Den fattiga delens miljöpåverkan sker istället genom överutnyttjande av skog och betesmark på grund av att de är tvingade för att kunna överleva, vilket gör dem ännu fattigare.31
28 Bengtsson Bengt-Arne, Zigma – kurs A s 186, 29 Ibid, s 241 f
30 Almgren Hans, Höjelid Stefan, Nilsson Erik, Reflex A-kurs bas, 191 f 31 Ibid, s 186
I avsnittet ”Produktion, välståndet och tillväxten” kan man uttyda kopplingar mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner när det gäller ekonomisk tillväxt. Författarna menar att det finns problem med att se BNP som ett mått på välstånd och utveckling. BNP tar inte hänsyn till ekonomisk utveckling som skadar miljön. Författarna talar om en grön BNP som riktar in sig på att ta med kostnaderna för miljön vid beräkning av produktion och varor och tjänster. En annan sak som BNP inte tar i beräkning är fördelning av välstånd. Författarna tar upp alternativa mått på välstånd som tar upp mer sociala aspekter. Human Development Index (HDI) tar upp andra aspekter än ekonomisk tillväxt och tar med bland annat utbildningsnivå, livslängd och inkomstnivån i undersökningslandet.32
4.2.3 Samhälle A 2000
I Kapitlet ”Jordens utvecklingsvägar” är det stort fokus på aktuella miljöproblem och resursfrågor. Under rubriken ”Agenda 21” går författarna igenom att Rio-konferensen resulterade i en rad dokument och handlingsprogram som skulle verka för att uppnå en hållbar utveckling för världen. De skriver vidare att målet är att utrota fattigdomen undanröja hoten mot miljön. Trots detta finns det ingen närmare definition över begreppet hållbar utveckling eller hur man når dit.33
Även i detta kapitel kan man uppfatta att författarna gör en koppling mellan miljöproblem och ekonomiska och sociala dimensioner. Ett tydligt exempel är när avverkningen av regnskogen diskuteras. Författarna menar att det är olika människor och aktörer som ligger bakom detta och det finns olika orsaker till varför regnskogen avverkas. Fattiga människor tvingas att avverka regnskogen odla i askan för att överleva medan stora skogsföretag hugger ner regnskogen för ökad ekonomisk vinning. Miljöförstöringen genererar därför mer fattigdom.34
I Kapitlet ”Ekonomi” och under rubriken ”Vad är Bruttonationalprodukten?” gör författarna antydningar om att man även måste ta sociala och miljömässiga aspekter när man ser till ekonomisk utveckling. Problemet med BNP som välfärdsmått är att den inte tar hänsyn till produktion som skadar miljön. BNP tar inte heller hänsyn till landets sociala status som till exempel läskunnighet och inkomstnivå därför finns alternativa mått som HDI som tar detta i
32 Almgren Hans, Höjelid Stefan, Nilsson Erik, Reflex A-kurs bas, s 231 f 33 Lundberg Frank, Olsson Lars, Samhälle A 2000, s 176
beaktning. Författarna gör i slutet av detta avsnitt en utläggning om att i dagens samhälle så låter man ofta naturen betala för ekonomisk utveckling och att det har alltför länge varit gratis att förgifta naturen.35
4.2.4 Mellennium
I avsnittet ”Det är ont om jordklot”, tar författarna upp en hel del om de miljöproblem som är aktuella. De tar upp Riokonferensen och att konferensen resulterade i en deklaration om miljö och utveckling men det finns ingen direkt tydlig diskussion om hur denna utveckling skall ske. Samtidigt lyser begreppet hållbar utveckling med sin frånvaro.36
I samma avsnitt går det att hitta exempel på att miljöaspekter är sammanlänkade med ekonomiska och sociala aspekter. Ett exempel på detta finns under rubriken ”Den nya tiden” där författarna skriver att en fortsatt ekonomisk tillväxt inte automatiskt medför ökat välstånd och välfärd. Tvärtom kan ibland en ekonomisk tillväxt ske på bekostnad av vår miljö. Samtidigt kan man finna exempel på att författarna förmedlar en bild av att det finns kopplingar mellan miljömässiga aspekter och sociala aspekter. Under rubriken ”Internationellt miljösamarbete” skriver författarna att miljöförstöring även existerar i fattiga länder och att miljöproblemen i dessa länder är ett resultat av deras fattigdom samtidigt som fattigdomen i mångt och mycket beror på miljöförstörande aktiviteter såsom urlakning av jordar med mera.37
I avsnittet om ”Samhällets ekonomi” och under rubriken ”Kan välstånd mätas?” förmedlar författarna att det finns en koppling mellan ekonomisk tillväxt och ekologisk samt social tillväxt. Detta blir tydligt vid redogörelsen om problemen med BNP som välfärdsmått. I och med att BNP enbart tar med värdet av varor och tjänster som ekonomisk tillväxt tar författarna upp att det pågår försök att utveckla ett BNP-mått som även tar hänsyn till hur produktion och konsumtion påverkar miljön då dessa faktorer har ett nära samband. Det går även att finna exempel på att sociala aspekter och dimensioner måste tas med i analysen om ett lands välfärd.
35 Lundberg Frank, Olsson Lars, Samhälle A 2000, s, 123 f
36 Palmquist Christer, Widberg Hans Kristian, Millennium – Samhällskunskap A, s 199 ff 37 Ibid,
Till exempel att det är viktigt att ta i beaktning och studera medellivslängden hos befolkningen, antalet sjukvårdsplatser/1000 invånare, antalet analfabeter och arbetslösa.38
Undersökning 2005
5.1 Kursmålen om hållbar utveckling
I kursmålen för Samhällskunskap står det utförligt att eleven ska ha färdigheter i hur man ”utvecklar kunskaper för att kunna ta ställning och agera i lokala, regionala och globala frågor som är av betydelse för ett ekologiskt hållbart samhälle.”39
Kursmålen för Samhällskunskap A är inte lika tydliga. Man kan istället läsa att eleven, bland annat skall utveckla en färdighet i att ”kunna lägga etiska och miljömässiga perspektiv på olika samhällsfrågor.”40
5.2 Läroböckerna om hållbar utveckling
Under den tid som förflutit sedan förra undersökningstillfället har flera böcker ändrat namn.
Zigma A heter numera Z-classic, Samhäll A 2000 heter Aspekt 2007 och Millennium heter Nya Millennium. Trots att böckerna har ändrat karaktär något menar jag det är fullt gångbart att
jämföra dem med sina förlagor i och med att författarna är desamma. Även här skiljer utgivningsårtalet sig mellan böckerna. Z-classic är från 2005, liksom Reflex. Aspekt 2007 är utgiven 2007 och så även Nya Millennium. Nya Millennium är inte en renodlad A-kursbok utan en sammanslagning av de tre kurserna i Samhällskunskap. Det finns trots allt en väldigt tydlig uppdelning över vad som utgör A-kursen och vad som är fördjupning.
5.2.1 Z-classic
I Z-classic finns det inget kapitel eller avsnitt som behandlar miljö. Begreppet hållbar utveckling går inte att finna någonstans och det finns inte heller någon sammankoppling mellan social, ekonomisk och ekologisk utveckling i något miljöavsnitt.
Vid redogörelsen av BNP som mått på ekonomisk tillväxt går det att finna en viss
sammankoppling mellan ekonomisk utveckling och sociala och miljömässiga dimensioner. Författaren beskriver problem med att använda BNP som mått på ett lands utvecklingsnivå då måttet inte tar hänsyn till produktion som skadar miljön. Produktion som skadar miljön kan istället utgöra en pluspost då pengar som läggs ut på, exempelvis, kalkning av försurade sjöar
39http://www.skolverket.se/skolfs?id=1372 (2008-10-21) 40 Ibid
bidrar till en ökning av BNP.Även sociala aspekter som läskunnighet, antalet läkare på tusen invånare och fördelning mellan välstånd tas inte med i BNP.41
5.2.2 Reflex
I kapitlet ”Människa och miljö” under rubriken ”En gemensam jord” tar författarna upp att mer och mer miljösamarbete bedrivs internationellt mellan världens länder. Författarna beskriver att Rio-konferensen 1992 var lite av en milstolpe i miljösamarbetet och att konferensen resulterade i en rad dokument, bland annat Agenda 21. Det går även att läsa att målet med Agenda 21 är att ”arbeta för en hållbar utveckling, utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön”42 Precis som sin föregångare från 1996 finns det inte heller här någon vidare diskussion eller definition över vad som menas med hållbar utveckling.
Under rubriken ”Människan – Förvaltare eller förstörare” går författarna in på att olika människor påverkar och sliter på miljön på olika sätt beroende på om de är rika eller fattiga. Rika delen av världen förbrukar stora mängder energi och råvaror vilket ofta leder till miljöförstörning medan många människor i den fattiga delen av världen tvingas att överutnyttja skog och betesmark för att kunna överleva. Detta leder på sikt till att de blir ännu fattigare då jorden urlakas. Som exempel på detta förhållande använder författarna avskogningen av regnskogen. Många fattiga jordbrukare hugger ner skogen och odlar för att överleva medan stora företag avverkar regnskogen för att ge plats åt plantageodling. Detta för att nå så stor lönsamhet som möjligt.43 Detta är ett tydligt exempel på att författarna visar att det finns ett samband mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter.
I avsnittet ”BNP och den ekonomiska tillväxten” förmedlar författarna att sociala och
miljömässiga aspekter är viktiga att ha i åtanke när man talar om ekonomisk tillväxt. Detta är tydligt när diskussionen om BNP som välfärdsmått diskuteras. BNP som välfärdsmått har sina begränsningar genom att den varken tar hänsyn till miljön eller fördelning. För att få med dessa aspekter är det viktigt att använda alternativa välfärdsmått som, exempelvis Human Development Index (HDI) som väger samman livslängd, utbildningsnivå, spädbarnsdödlighet
41 Bengtsson Bengt-Arne, Z-classic – Samhällskunskap Kurs A, s 159 f 42 Almgren Hans, Höjelid Stefan, Nilsson Erik, Reflex A-kurs Bas, 32 f 43 Ibid, s 28
och inkomstnivån. Det finns även en utveckling av detta mått som ser till fördelning mellan män och kvinnor, så kallat Gender-related Development Index (GDI).44
5.2.3 Aspekt 2007- Samhällskunskap A
I kapitlet ”Jordens utvecklingsvägar” lägger författarna stor tonvikt vid människors resursförbrukning och hur det skadar miljön. Under rubriken Agenda 21 beskriver författarna att det vid FN-konferensen i Rio de Janeiro antogs ett handlingsprogram för att uppnå en hållbar utveckling. Författarna skriver att målet med detta handlingsprogram är att utrota fattigdom och undanröja hoten mot miljön men det finns ingen definition av begreppet eller någon vidare diskussion hur man skall nå dit.45
Vidare i diskussionen om resursförbrukningen kan man finna att boken förmedlar en sammanlänkning mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner. Under rubriken ”Konsumtionsexplosion” skriver, bland annat, författarna att den rika delen av världen, som har genomgått en ekonomisk utveckling, förbrukar väldigt stor del av jordens resurser vilket sliter på miljön. Den fattiga delen av världen påverkar miljön på ett annat sätt, genom exempelvis jordförstöring och skogsförstöring just främst för att de är fattiga.46
I kapitlet ”Ekonomi” kan man finna sammanlänkning mellan ekonomisk utveckling och social/miljömässig utveckling i den sedvanliga genomgången av bristerna hos BNP som mått på ekonomiskt välstånd och utveckling. Ytterligare samband mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer går att finna när författarna går in på diskussionen om att inget är gratis. Vissa saker som är billiga i affären eller på marknaden är det på grund av att någon annan får betala för det, genom bland annat dåliga levnads – och arbetsförhållanden eller genom barnarbete. Naturen får ofta betala genom att exempelvis fabriker sparar in på kostnader för rening av utsläpp.47
44 Almgren Hans, Höjelid Stefan, Nilsson Erik, Reflex A-kurs Bas, s 207 45 Lundberg Frank, Olsson Lars, Aspekt 2007 – Samhällskunskap A, s 229 46 Ibid, s 220 f
5.2.4 Nya Millennium
I kapitlet ”Omvärlden” och i avsnittet ”Det är ont om jordklot” sätter författarna stort fokus på miljösamarbete och Agenda 21. De beskriver, bland annat, att Agenda 21 utgör en deklaration om 27 principer som kopplar ihop den ekonomiska utvecklingen i världen med miljön. Vidare skriver de att Agenda 21 är indelad i fyra olika avdelningar där den första fokuserar på sociala och ekonomiska dimensioner som handel, fattigdom och miljö och utveckling i beslutsfattande. Den andra avdelningen tar upp hushållning med fysiska resurser, som exempelvis markresurser. Den tredje behandlar olika gruppers roll för utveckling, exempelvis kvinnor, ursprungsbefolkning och vetenskapsmän. Avslutningsvis behandlas hur man skall genomföra programmet. Begreppet hållbar utveckling nämns inte och därför finns ingen definition men begreppets innebörd behandlas.48
I samman kapitel förstärker författarna sammanlänkningen mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner när de belyser att miljöförstöringen ser olika ut på olika delar av världen. U-ländernas miljöpåverkan är ett resultat av fattigdom och fattigdomen är i sin tur ett resultat av miljöförstöring. Medan i-länderna miljöförstöring i stor utsträckning är ett resultat av slöseri av resurser genom högt välstånd.49
I kapitlet ”Ekonomin i praktiken” kan man även finna sammankopplingar mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter, i synnerhet i diskussionen om välstånd kan mätas. BNP är ett bristfälligt mått att mäta ekonomisk utveckling då det inte tar hänsyn till miljö och sociala förhållanden. För att få med dessa dimensioner är det viktig att använda sig av alternativa mått som exempelvis, så kallad, Grön BNP som tar med produktion som skadar miljön och andra mått som tar sociala faktorer som livslängd samhällservice och sjukvård i beaktning.50
48 Palmquist Christer, Widberg Hans Kristian, Nya Millennium, s 210 f 49 Ibid, s 207 ff
6
Analys
För att tydliggöra resultatet av undersökningen har jag utvecklat en modell som sammanfattar de valda läroböckernas förhållningssätt till begreppet hållbar utveckling mellan 1995 och 2005. Modellen bygger på den metod som jag utvecklade för att operationalisera begreppet hållbar utveckling.
1995 2005 Zigma Reflex Samhälle
A 2000 Millennium Z-classic Reflex Aspekt 2007 Nya Millennium Begreppet tas upp * * * * * Begreppet definieras Sammankoppling mellan Ekonomisk, social och miljöfaktorer i ev. miljöavsnitt. * * * * * * Vid genomgång av ekonomisk utv. tas hänsyn till social och miljömässiga aspekter.
* * * * * * * *
Figur 1 Läroböckernas förhållningssätt till begreppet hållbar utveckling
6.1 Hur förhåller sig de utvalda läroböckerna i Samhällskunskap A till begreppet hållbar utveckling och hur har det förändrats från 1995 till 2005?
Det som är slående efter undersökningen är att de fyra läroböckerna inte lägger någon större vikt vid just begreppet hållbar utveckling. Det är något som är genomgående för alla böckerna vid båda tidpunkterna. Reflex och Samhäll A 2000/Aspekt A 2007 tar visserligen upp
begreppet både 1995 och 2005, i redogörelsen om Agenda 21:s handlingsprogram, men de går aldrig in djupare i vad som menas med hållbar utveckling och hur man skall nå dit. Nya
Millennium tar upp begreppet 2005 och går ganska djupt in i det handlingsprogram som
Agenda 21 utgör men trots detta ges inte en konkret definition av hållbar utveckling, även om de snuddar vid innebörden. Värt att notera i sammanhanget så Millennium förvandlats från en
renodlad A-kursbok till en sammanslagning av kurserna ABC mellan 1995 och 2005, förvisso med en tydlig uppdelning mellan A och fördjupningskurserna B och C.
Däremot kan man finna spår av i sammanlänkningen mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna som är så centrala för innebörden av begreppet hållbar utveckling. Alla böckerna utom Zigma/Z-classic redovisar tydliga exempel på denna sammanlänkning i sina miljökapitel eller miljöavsnitt. Reflex och Samhäll A 2000/Aspekt A
2007 visar tydligast exempel vid båda undersökningstillfällena, ofta i exempel på att fattiga
och rika människor påverkar miljön på olika sätt och av olika anledningar. Även
Millennium/Nya Millennium visar liknande tendenser. Zigma/Z-classic har inte något som
helst miljöavsnitt i sina böcker. I kapitlen om jordens resurser läggs stort fokus på den ekonomiska biten medan den miljömässiga aspekten först tillkommer i kursböckerna för B och C-kursen.
Alla läroböckerna tar upp de sociala och miljömässiga dimensionerna när det skriver om ekonomisk utveckling, i synnerhet när BNP som välfärdsmått behandlas. Samhäll A
2000/Aspekt A 2007 går djupare in i detta förhållande när de skriver att sociala och
miljömässiga dimensioner ofta blir lidande vid ekonomisk utveckling.
Det går att utläsa en tydlig tendens i analysen av läroböckerna i förändringen mellan 1995 och 2005 och det är just att väldigt lite har förändrats och utvecklats. De böcker som redovisar sammanlänkning mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner gör det redan 1995 och inte mycket utvecklas under de tio åren fram till 2005. Det är i stort sett samma stoff som redovisas vid båda undersökningstillfällena trots att miljödebatten intensifierats och begreppet hållbar utveckling blivit mer och mer centralt i sammanhanget. Kanske kan man hävda att Nya Millennium bryter trenden lite när de i sin senaste upplaga när den, i viss mån, berör innebörden av hållbar utveckling.
6.2 Hur stämmer läroböckernas förhållningssätt överens med de kursmål som finns för Samhällskunskap A och hur har detta förhållande utvecklats från 1995 till 2005?
Om vi börjar vid 1995 så finns det inget i kursplanen i A-kursen som visar att eleven bör nå kunskaper om hållbar utveckling. Det finns inte heller någonting som säger att eleverna skall kunna erlägga ett miljömässigt perspektiv när det gäller samhälleliga relationer och
förhållanden. Kursplanen för Samhällskunskap i sin helhet lägger större vikt vid
miljöaspekten utan att nämna hållbar utveckling. Med detta i åtanke stämmer läroböckerna väl överens med kursplanernas mål då ingen lägger någon större vikt vid begreppet hållbar
utveckling. Kanske är det så att läroböckernas behandling av hållbar utveckling och den miljömässiga dimensionen är mer generös än vad kursplanen kräver. Särskilt om man enbart ser till de mål som finns i kursplanen för A-kursen.
Den senaste kursplanen för Samhällskunskap i sin helhet skriver uttryckligen att eleverna skall nå kunskaper för att kunna ta ställning i frågor som rör ett ekologiskt hållbart samhälle. I den specifika kursplanen för A-kursen står det enbart att eleven skall kunna lägga miljömässiga perspektiv på samhällsfrågor. För att de elever som endast läser kärnkursen i Samhällskunskap så borde de miljömässiga perspektiv som ska läggas på samhällsfrågor som uttrycks i kursmålen för A-kursen vara liktydigt med vad som skrivs i kursmålen för Samhällskunskap. Annars går dessa elever miste om att nå kunskaper för att i sin tur kunna ta ställning för ett ekologiskt hållbart samhälle. Med detta som utgångspunkt vill jag hävda att det finns en viss diskrepans mellan kursmålen och läroböckerna, i synnerhet om man ser till de senaste böckerna och kursmålen. Läroböckerna förmedlar förvisso spår av begreppet hållbar utveckling då samtliga, i varierande utsträckning, påvisar en sammanlänkning mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner. Trots att Zigma/Z-classic endast nämner detta i ekonomikapitlet då läsarna inte erbjuds något miljökapitel eller miljöavsnitt. För att kunna nå kunskaper i frågor som är av betydelse för ett hållbart samhälle torde man kunna kräva att läroböckerna skänker sina läsare en tydlig redogörelse av innebörden av begreppet hållbar utveckling.
7
Avslutning
I det här avslutande kapitlet redovisar jag de slutsatser som undersökningen genererat och jag för även diskussioner om varför dessa slutsatser kan dras. Jag diskuterar även vilka följder mina slutsatser får för införandet av hållbar utveckling i undervisningen.
7.1 Slutsatser och avslutande diskussion
Trots att det går att finna spår av innebörden av begreppet hållbar utveckling i läroböckerna, i synnerhet sammanlänkningen mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner, är slutsatsen att begreppet inte har någon central roll i läroböckerna. Varför är det så när begreppet under de senaste åren blivit allt vanligare i den samhälleliga debatten?
Jag tror att det finns en rad olika anledningar till det. För det första är att begreppet hållbar utveckling inte är så lätt att förhålla dig till. Som jag nämnde i teorikapitlet har begreppet ofta kritiserats för att vara diffust och svårt att mäta. Samtidigt finns det väldigt många olika definitioner av hållbar utveckling. Möjligtvis är det så att läromedelsförfattarna känt av denna problematik och inte riktigt vet hur begreppet skall definieras och förklaras för att göra det tydligt och förståligt för dess läsare.
En annan anledning som jag tror medför att begreppet hållbar utveckling i mångt och mycket lyser med sin frånvaro är att undersökningsböckerna varit med under en lång tid och uppdaterats många gånger, eller bytt namn men med samma författare som tidigare. Jag tror att författarna präglas av de visioner och idéer som formade den första upplagan när stoffet sedan skall uppdateras. I min undersökning är det slående intrycket att väldigt lite har utvecklats mellan undersökningsperioden. Stoffet är stort sett detsamma i varje fall inom det område som jag har fokuserat på. Zigma/Z-classic är ett väldigt tydligt exempel på detta fenomen, när de inte alls har fört in något miljöavsnitt trots att miljöfrågor blivit allt vanligare sedan första upplagan såg sitt ljus i mitten av 1990-talet. Jag menar därför att det skulle vara intressant, vid ett framtida undersökningsprojekt, att göra en jämförelse mellan de böcker jag använt mig av och nya läroböcker som är skrivna av författare som inte varit verksamma läroboksfärfattare under lång tid.
Den andra slutsatsen som kan dras är det går att urskilja en viss diskrepans mellan
läroböckerna och kursplanen i den senaste undersökningsperioden, i synnerhet om man väljer att se kursplanen för A-kursen som sammanlänkad och en del av kursplanen för
Samhällskunskap i sin helhet. De miljömässiga dimensionerna, som eleverna skall kunna lägga på samhällsfrågor, borde således utgöra en vidare beskrivning på den kunskap om frågor som har betydelse för ett hållbart samhälle. Vid detta förhållningssätt är givetvis diskrepansen mellan läroböckerna större än om man enbart ser till kursmålen för A-kursen och att förhållande har ökat med tiden. Väljer man att enbart se till kursmålen för A-kursen förmedlar läroböckerna ett stoff som i mångt och mycket stämmer överens med kursplanen och dess mål.
Det kan förefalla lite märkligt att A-kursens mål är så vagt formulerade vid båda undersökningstidpunkterna. Är det inte lika viktigt att kärnämneseleverna når kunskaper i frågor som är av betydelse för ett hållbart samhälle än för elever som läser alla kurserna inom ämnet? Jag tror att en del av orsaken återigen går att finna i begreppets definitionsproblematik vilket medför problem med att konkretisera begreppet. Kanske är det så att de som utarbetar kursplanen menar att det är extra svårt att förhålla sig till begreppet hållbar utveckling i kärnämneskursen i och med dess komprimerande karaktär.
Avslutningsvis kan man, utifrån mina slutsatser, hävda att undervisningen om hållbar utveckling som Skolverket vill ska genomsyra hela skolvärlden51 inte tillfullo gått den vägen, i synnerhet om man ser till läroböckerna. För att på ett bredare plan föra in hållbar utveckling i skolan tror jag att det är viktigt att dels fokusera på läraren och dels på de direktiv som läraren arbetar under.
Då ingen av de läroböcker jag undersökt definierar begreppet hållbar utveckling eller skänker någon djupare förståelse för innebörden är det viktigt att man som lärare söker sig till
alternativa källor i undervisningen om hållbar utveckling. Det finns mycket material om man letar sig utanför de traditionella läroböckerna och man kan anlita externa föreläsare och så vidare. Kompetensutveckling inom detta område är också något som skolan kan satsa på. Detta för att lärarna ska känna att de har den kompetens som krävs för att föra in begreppet och förhållningssättet i undervisningen. Till syvende och sist är det ändå viktigast att det finns
en vilja från lärarnas håll att bedriva en sådan undervisning. Men det är inte alltid det finns ett intresse att fortbilda sig och föra in nya saker i sin undervisning. Därför menar jag att det även är viktigt att kursplanerna och kursmålen blir tydligare med att definiera och behandla
begreppet. Även om min undersökning visar att det till viss del har förts in i kursplanen för Samhällskunskap menar jag att det är viktigt att vara tydligare. Detta genom att föra in begreppet på ett tydligt sätt i kursmålen för A-kursen. Annars finns risken att elever som enbart läser kärnämneskursen blir lidande och går miste om undervisning om hållbar utveckling.
Slutligen vill jag betona att min metod för att utröna tendenser och förhållningssätt till begreppet hållbar utveckling i läroböckerna inte är den enda möjliga. I och med att begreppet har så många olika definitioner skulle man säkert kunna bygga ut metoden, ta med fler dimensioner och så vidare. Min metod utgör, enligt min mening, en av många möjliga angreppssätt i den något besvärliga uppgiften att operationalisera och mäta det diffusa begreppet hållbar utveckling.
8
Referenser
Läroböcker 1995Almgren Hans, Höjelid Stefan & Nilsson Erik, Reflex A-kurs bas, Gleerup förlag, Malmö, 1996
Bengtsson, Bengt-Arne, Zigma – kurs A, Almquist & Wiksell Förlag AB, Uppsala, 1995 Lundberg Frank & Olsson Lars, Samhälle A 2000, Interskol, Malmö, 1997
Palmquist Christer & Widberg Hans Kristian, Millennium – Samhällskunskap A, Bonnier Utbildning, Uppsala, 1998
Läroböcker 2005
Almgren Hans, Höjelid Stefan & Nilsson Erik, Reflex A-kurs bas, Gleerup Förlag, Malmö, 2005
Bengtsson, Bengt-Arne, Z-classic – kurs A, Almquist & Wiksell Förlag AB, Uppsala 2005 Lundberg Frank & Olsson Lars, Aspekt 2007, Interskol, Malmö, 2007
Palmquist Christer & Widberg Hans Kristian, Nya Millennium – Samhällskunskap A-B-C, Bonnier Utbildning AB, Stockholm, 2007
Övriga tryckta källor
Bernes Cleas, Naturvårdsverket, En ännu varmare värld – Växthuseffekten och klimatets
förändringar, Monitor 20, Stockholm, 2007
Englund Boel, Pedagogisk forskning i Sverige, Årgång 4, nummer 4, – Lärobokskunskap,
styrning och elevinflytande, Stockholms universitets förlag, Stockholm, 1999
Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet, 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna
Lpf 94, Stockholm , Fritzes, 1994
Skolverket, Hållbar utveckling i skolan – Miljöundervisning och utbildning för hållbar
utveckling i svensk skola, Liber Distribution, Stockholm, 2002
Statens Offentliga Utredningar (SOU), Att lära för hållbar utveckling, XBS Grafisk Service, Stockholm, 2004
Wärneryd Olof, Hallin Per-Olof & Hultman Johan, Hållbar utveckling – Om kris och
omställning i stad och samhälle, Studentlitteratur, Lund, 2002
Internetkällor
http://www.energybulletin.net/node/21774
https://guoa.ub.gu.se/dspace/handle/2077/10517
Björnloo Inger, Innebörder av hållbar utveckling : en studie av lärares utsagor om undervisning ( 2008-09-30)
http://www.skolverket.se/skolfs?id=1372
Kursplan för Samhällskunskap 2008 (2008-09-22)
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=9900&infotyp=8&skolform=21&id=SH&extraId
