Malmö högskola
Lärarutbildningen
NMS
Examensarbete
15 högskolepoäng
Hur elever hanterar sina läxor
How students manage their homework
Diana Witting
Lärarexamen 90 hp
Höstterminen 2007
Examinator: Jesper Sjöström
Sammanfattning
Syftet med arbetet var att visa hur elever på högstadiet hanterar sina läxor och deras möjlighet att få läxhjälp i hemmet. Jag ville även kartlägga ungdomarnas attityder till läxor. För att få svar på mina frågor gjorde jag en kvantitativ enkätundersökning och en kvalitativ intervju. Genom dessa metoder framkom det att ungdomarna tycker att läxor är en jobbig hemuppgift som måste göras för att lära sig att ta ansvar och utvecklas. Merparten anser att man lär sig mer av att ha läxor och har svårt att tänka sig en skola utan läxor. Eleverna har stora
möjligheter att få hjälp med läxan av föräldrarna. De har strategier i form av studieteknik för att hantera läxorna, men dessa tekniker skulle kunna utnyttjas mer.
Förord
Jag vill rikta ett stort tack till de elever som valde att ställa upp i min undersökning och deras lärare som gjorde det möjligt för mig att genomföra undersökningen under skoltid. Ett stort tack även till alla er som på något sätt har bidragit till att mitt examensarbete blev klart.
Skåne 2007 Diana Witting
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 9
1.1BAKGRUND ... 9
2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 10
3. LITTERATURGENOMGÅNG ... 11
3.1DEFINITION AV LÄXOR ... 11
3.2 TIDIGARE FORSKNING ... 11
3.2.1 Varför man har och bör ha läxor ... 11
3.2.2 Nackdelar med läxor ... 12
3.2.3 Vad elever tycker om läxor ... 13
3.2.4 Läxhjälp efter skoldagens slut ... 14
3.2.5 Studieteknik ... 14 3.3LÄXOR I STYRDOKUMENTEN ... 15 4. METOD ... 16 4.1VAL AV METOD ... 16 4.2URVAL ... 16 4.2.1 Beskrivning av området ... 16 4.2.2 Undersökningsgruppen ... 16 4.3GENOMFÖRANDE ... 17 4.3.1. Utformandet av enkäten ... 17 4.3.2 Utformandet av intervjumallen ... 18 4.3.3 Pilotstudie ... 19 4.3.4 Tillvägagångssätt ... 19 4.4DATABEARBETNING ... 20 4.5BORTFALLSANALYS ... 20
4.6RELIABILITET OCH VALIDITET ... 21
4.6.1 Före undersökningen ... 21 4.6.2 Efter undersökningen ... 21 4.7ETISKA ASPEKTER ... 22 5. RESULTAT ... 23 5.1ALLMÄNT OM LÄXOR ... 23 5.2MÖJLIGHETER TILL LÄXHJÄLP ... 26 5.3HANTERING AV LÄXOR ... 28 5.4RESULTATSAMMANFATTNING ... 31 6. DISKUSSION ... 32
6.1VILKEN INSTÄLLNING HAR HÖGSTADIEUNGDOMAR TILL LÄXOR? ... 32
6.2VILKA STRATEGIER ANVÄNDER DE SIG AV FÖR ATT HANTERA SINA LÄXOR? ... 33
6.2HUR STORA ÄR ELEVERNAS MÖJLIGHETER ATT FÅ HJÄLP MED LÄXAN I HEMMILJÖ?... 33
6.4IMPLIKATIONER ... 34
6.5FORTSATT FORSKNING ... 35
7. REFERENSER ... 36
BILAGOR ... 38
BILAGA 1 ... 38
INFORMATIONANGÅENDEUNDERSÖKNINGOMLÄXOR ... 38
BILAGA 2 ... 39
ENKÄT OM LÄXOR (ÅR 7-9) ... 39
BILAGA 3 ... 46
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Läxor har av tradition alltid varit en del av skolan och jag reflekterade aldrig över detta då även jag ansåg att läxor var en självklar del av skolan. Under min verksamhetsförlagda tid på lärarutbildningen har jag flera gånger träffat på elever som inte gör sina läxor och
kommenterat detta på olika sätt. Det är sällan att en elev som inte hittar sin läxstencil ber om en ny utan det är upp till läraren att se till att de får nya. Oftast är det dessutom samma elev som det handlar om. Även när jag i biologi gav eleverna en ”roligare” läxa, som bestod av en praktisk uppgift, var det bara en handfull elever som gjorde läxan. Detta fick mig allt mer att fundera på läxors vara eller icke vara. Vem är läxor egentligen till för?
Jag började fundera på om det var så att elever kanske inte riktigt vet hur de ska hantera sina läxor. De kanske inte har lärt sig att planera sin tid och att använda sig av studieteknik för att öka sin förmåga att hantera sina läxor så att de blir meningsfulla för deras utveckling. Kanske har ungdomarna i dagens stressade samhälle, där det finns mycket som lockar, inte någon vuxen i sin närhet som har tid att hjälpa till eller ens uppmuntrar dem att göra läxorna? Kanske har dagens elever för mycket läxor så att de blir stressade och hamnar i en negativ spiral där läxor blir ett växande problem som man inte orkar ta itu med?
Dessutom funderade jag på om läxor gynnar dem som redan har det svårt i skolan. Borde man kanske istället införa längre skoldagar. Då skulle vissa kunna göra sina läxor i skolan med hjälp av lärare. De elever som däremot klarar sig bra borde få mer utmanande läxor (vilka görs på valfri plats) som skulle kunna bidra till deras fortsatta utveckling?
2. Syfte och frågeställningar
Mitt syfte med denna studie är att få inblick i hur elever på högstadiet hanterar sina läxor och deras möjlighet att få läxhjälp i hemmet. Jag vill även kartlägga ungdomarnas attityder till läxor. Med denna studie vill jag bidra till diskussionen om läxor.
Jag har formulerat följande frågor som jag söker svar på: 1. Vilken inställning har högstadieungdomar till läxor?
2. Vilka strategier använder de sig av för att hantera sina läxor?
3. Litteraturgenomgång
3.1 Definition av läxor
I Norstedts Svenska Ordbok definieras läxa som ”avgränsad skoluppgift för hemarbete särsk.
om visst textstycke som skall inläras”. En annan definition på läxor är”Homework can be defined as tasks assigned to students by schoolteachers that are intended to be carried out during non-school hours” (Cooper 2001, s. 3). Fritt översatt betyder det att läxa kan definieras som en uppgift som ges till eleven av läraren och vars mening är att den ska utföras utanför skoltid.
Enligt Österlind (2001, s. 19) är läxor allt skolarbete som görs utöver skoltid. Läxor beskrivs av henne på följande sätt:
En läxa kan vara ålagd eller frivillig, omfattande eller minimal. Den kan innebära att förbereda, tillämpa, öva, repetera, producera, sammanfatta eller värdera, och syfta till att kompensera frånvaro eller bristande framsteg, eller till att integrera olika aspekter.
En läxa kan ses som en uppgift som ges till eleverna som accepterar, tolkar och bearbetar den. Läxan förhörs eller används sedan. Frågan är om läxan är det som läraren har tänkt sig eller det som eleven tolkar att läxan är? Det är heller inte självklart att det är läraren som ger läxan, eftersom vissa elever själva väljer att få uppgifter för att få högre betyg (Hellsten 2000).
I detta arbete har jag valt att definiera läxa som en skoluppgift som utförs efter skoltid.
3.2 Tidigare forskning
3.2.1 Varför man har och bör ha läxor
Syftet med läxan kan vara att förankra och fördjupa kunskaper samt att utnyttja hemmiljön för undersökningar och intervjuer. Dessutom konstateras det, som så ofta, att huvudsyftet är att öka elevens förmåga att ta eget ansvar och arbeta självständigt hemma, då man senare i livet har glädje av detta (Lärarförbundet 1996; Frost 1999; Hellsten 1997; Steinberg 2006). Eleven kan då sitta i lugn och ro i en god miljö, bearbeta stoffet på sitt eget sätt, integrera ny kunskap med sin gamla och på så sätt skapa en helhetsbild av informationen (Hellsten 2000).
Då man studerade positiva effekter såsom ökad förståelse, förbättrad attityd till skolan och mer självständighet, visades det för 70 % av de jämförda eleverna (man jämförde elever som hade läxor med elever som inte fick läxor alls) att det fanns positiva effekter (Cooper 2001, s. 14). Den positiva effekten ökade ju äldre barnen blev troligen eftersom de med hjälp av studieteknik bättre kunde bedöma när läxan var klar. Däremot kunde man inte se någon skillnad på effekten av läxläsning ur ett genusperspektiv. Studierna visade även att flera, korta läxor jämfört med få långa bidrog till positiva effekter.
Andra lärare, främst i de lägre åldrarna ger läxor för att ”barnen vill ha läxor”. Detta anses bero på att barnens föräldrar i sin tur har en bild av att skolan innebär läxor vilket de sedan har fört över till sina barn. Läxor kan också vara till för att man senare i grundskolan ska få betyg eller för att hinna med kurserna (Frost 1999).
Syftet med läxor är också att eleverna ska lära sig att utveckla studieteknik (Cooper 2001) och lära sig att organisera sin tid (Hellsten 1997). Med hjälp av läxor kan läraren kontrollera elevernas utveckling, vilket förhoppningsvis i slutändan leder till att eleverna själva kan se sin utveckling och styra den. Läxor i hemmiljön kan leda till bra familjerelationer, då föräldrarna visar intresse för barnens hemuppgifter och på så sätt får en inblick i skolarbete (Hellsten 1997).
3.2.2 Nackdelar med läxor
När det gäller negativa aspekter anses läxor vara orättvisa och stå för en föråldrad syn på kunskap och lärande (Frost 1999; Horgby 2004a). Läxor individualiseras aldrig och olika elever behöver olika mycket tid för att klara av sina läxor (Frost 1999). Dessutom är skillnaden stor när det gäller vilken hjälp eleven får i hemmet. Detta kan bidra till ökande skillnader mellan eleverna. Det händer även att de elever som verkligen kämpar och lägger ner mycket tid på sina läxor, men som ändå inte lyckas på skolans förhör, får ännu mer läxor. Detta leder till en ond cirkel. Allt ansvar när det gäller läxläsning överlåts till barnen och hemmet. Skolan behöver aldrig stå till svars (Frost 1999).
Horgby (2004b) hävdar att läxor skapar ohälsa bland eleverna, eftersom de skapar stress genom att upplevas som övertidsarbete. I Barnombudsmannens rapport Barn och unga berättar om stress konstaterades det bland annat att det i första hand är skolan (främst läxor) som ger upphov till den negativa stressen (Nyberg 2004). Men att avskaffa läxor är ingen
lösning om detta bidrar till att eleverna själva ska besluta i fall de behöver arbeta extra
hemma. Det kan nämligen vara svårt för vissa att avgöra när de ska sluta (Horgby, 2004b). En lösning däremot skulle kunna vara att man inför en läxpolicy på skolan (ifall man ska ha läxor) där läxans syfte, mängd och genomförande framgår (Leo 2004). En sammanfattning av det som talar för respektive emot läxor finns i tabell 1.
Tabell 1. Det som talar för och emot läxor enligt forskare och pedagoger
För läxor Emot läxor
Föräldrarna får en inblick i vad barnen gör Ökar risken för stress
Eleven tränas i att ta ansvar och bli självständig Mindre tid att utveckla sina andra intressen Ger goda studievanor som man kan ha nytta av hela
livet
Läxor är orättvisa då alla elever inte har samma förutsättningar att få hjälp med läxan
Förstärker den inlärning som sker i skolan Läxor är sorterande eftersom alla inte kan klara samma läxa på samma tid
3.2.3 Vad elever tycker om läxor
Vissa elever anser att läxor är en slags bestraffning. Några anser att de är betydelsefulla för ens personliga utveckling och förekommer eftersom det är en tradition. Andra formulerar att läxor är till för att upprätthålla ordning, kontroll eller för att lärarna ska kunna planera
undervisningen utifrån deras kunskaper (Österlind 2001, s. 27 ff. ). Ungdomarnas läxor består ofta av uppgifter som är traditionella och nästan alltid likadana. Problemlösning och andra kreativa, utmanade uppgifter (som elever gärna ville ha) ges i stort sett aldrig. Det finns olika förhållningssätt till läxor, även om merparten av eleverna uttrycker ett motstånd mot läxor. Läxor kan innebära fördelar för vissa elever och frustration för andra. Många elever berättar att de lär sig mer, förstår bättre och övar att ta ansvar med hjälp av läxorna (Österlind 2001). Enligt eleverna är läxor också till för att de ska hinna med mer. Vissa elever anser att de lär sig bäst på lektionerna medan andra föredrar att sitta för sig själva och läsa (Hellsten 2000). Elever verkar ha svårt att tänka sig en skola utan läxor, eftersom de då inte skulle lära sig något, dessutom skulle det bli kaos i klassrummen eftersom det då skulle bli konkurrens om lärarens uppmärksamhet (Leo 2004).
3.2.4 Läxhjälp efter skoldagens slut
Än så länge har man inte funnit några tydliga resultat som visar att det är bättre att göra läxan hemma respektive i skolmiljö. Inte heller finns det några belägg för att det skulle löna sig med individuella läxor (Cooper 2001). Föräldrarnas insats när det gäller hjälp med läxläsningen har både sina för- och nackdelar. Detta kunde bero på deras utbildningsbakgrund, samt den tid de lade ner på att hjälpa sina barn med läxan. Det bästa för eleverna var om de hade föräldrar som uppmuntrade dem till självständigt arbete respektive föräldrar som satte upp rutiner för läxläsning och såg till att läxorna faktiskt genomfördes. Därför borde lärarna tänka efter före, innan de ger en läxa som kräver en insats av föräldrarna. Cooper såg att de elever som gick på s.k. ”läxstuga” fick ett ökat självförtroende eftersom de nu blev bättre på att slutföra uppgifter (Cooper 2001).
3.2.5 Studieteknik
Det finns forskning som säger att man bör träna ofta och regelbundet för att bevara sina kunskaper (Steinberg 2006). Råden Steinberg ger till vuxna är att uppmuntra barnet genom att skapa motivation och intresse. Man bör även förklara användbarheten av det som ska läras in och visa medkänsla. Genom att skolan använder sig av IUP (Individuella utvecklingsplaner) och elevportfolio så kan bland annat barnet se sin egen utveckling och sätta upp nya mål att sträva mot (Steinberg 2006). Att låta eleverna upptäcka och använda sig av sin egen
inlärningsstil (auditiv, kinestetisk, visuell (Nilsson 1989)) anses vara en bra metod för att öka inlärningen (Steinberg 2006).
En studie visar att de mest begåvade barnen har så lätt för sig i skolan att de inte lär sig studieteknik. När kraven sedan ökar är de oförberedda. Den upptäckten kommer då som en chock för barnen som får svårt att koncentrera sig och skolprestationerna faller dramatiskt. De barn som alltså var bäst i första klass fick det svårt när de skulle börja i högstadiet eftersom de var ”bortskämda” med att inte behöva anstränga sig och utveckla en teknik för att hantera sina studier (Engström 2007). De tekniker elever i så fall främst använder är att läsa en text flera gånger (52 %), anteckna det viktigaste (40 %) och skriva sammanfattningar (47 %) (Tamir enligt Nelson 2006).
Några konkreta tips när det gäller hantering av läxor är att skaffa sig rutiner och stänga av störande moment. Det är viktigt att ta små pauser, anteckna, associera, repetera och återberätta läxan för någon (Steinberg 2006, s. 31 ff.). När det gäller anteckningar bör man använda
stora, blanka papper som man daterar. Man bör lämna mycket tomma utrymmen för att vid ett senare tillfälle kunna komplettera med spontana reflektioner (Nilsson 1989). Det kan vara bra att använda sig av någon form av mind maps när man antecknar då dessa ger en bra
helhetsbild (även om det tar tid att lära sig tekniken) (Nilsson 1989). Då skriver man ut ett huvudtema i mitten på ett papper och skriver mindre rubriker runtom (dessa associeras till huvudtemat) och allt kopplas sedan samman. Genom att rita bilder till och använda färger underlättar man för minnet (Steinberg 2006).
3.3 Läxor i styrdokumenten
I den nu gällande läroplanen för det obligatoriska skolväsendet nämns inget om huruvida man ska ha läxor eller inte. Inte heller i skollagen, grundskoleförordningen eller kursplanerna kan jag se några åsikter om läxor. Däremot står det att eleverna skall få en chans att ta initiativ, utveckla sin förmåga att arbeta självständigt och lösa problem (Lärarförbundet 2005, s. 11). Enligt många kan läxor vara en väg till detta. Man kan läsa att ”hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov” (s 10). Detta kan man tolka som att alla borde få individuella uppgifter. Gällande studieteknik kan man i läroplanen läsa följande: ”Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga.” (Lärarförbundet 2005, s. 11)
4. Metod
I min undersökning valde jag att samla in data med hjälp av enkäter och intervjuer då dessa tillsammans ger ett brett underlag att jobba med (Repstad 1988, s. 15). Efter att ha
sammanställt enkäten utifrån olika litteratur valde jag sedan att bygga intervjun på samma frågor. Undersökningen genomfördes i slutet på november och i början på december 2007 på en högstadieskola i södra Sverige. Enkäten skrevs av 113 elever (sex klasser från år 7-9). Av dessa elever intervjuade jag sedan tolv stycken.
4.1 Val av metod
Jag valde att börja med en kvantitativ undersökning i form av en enkät för att se hur vanligt förekommande ett fenomen är och hur attityder kring läxor ser ut hos en utvald population. Fördelarna är att påverkan från intervjuaren undviks, att många kan medverka i
undersökningen samt att deltagarna har tid att tänka igenom svaren (Ejvegård 2003, s. 62).
Jag valde sedan att genomföra kvalitativa intervjuer för de ger mig en större möjlighet att få svar på mina frågeställningar, då man genom att ställa följdfrågor kan få svar på om det är något som intervjupersonen behöver utveckla eller förklara närmre.
Sammanfattningsvis kan man säga att jag väljer att använda mig av båda metoderna delvis på grund av att kvalitativa och kvantitativa metoder drar fram olika aspekter av verkligheten och därför kompletterar varandra (Holme & Solvang 1997, s. 85-87; Svenning 1996, s. 88-89).
4.2 Urval
4.2.1 Beskrivning av området
Samtliga elever går på en f-9 skola i en mindre stad belägen i södra Sverige. Till skolan kommer ca 800 elever från tätorten och från mindre orter utanför stan. På så sätt blir det ett ganska brett utbud när det gäller elevernas bakgrund och erfarenheter.
4.2.2 Undersökningsgruppen
Då jag valde att rikta in mig på hur ungdomar hanterar sina läxor, deras möjlighet till läxhjälp och vilka attityder de har till läxor, så blev det naturligt att titta på ett antal högstadieskolor. Skälet till att jag var intresserad av just tonåringars åsikter är att jag har riktat in mig på att bli lärare för grundskolans senare år.
Den kvantitativa undersökningen genomförde jag genom att låta 113 elever från årskurs sju och upp till årskurs nio svara på likadana enkäter. I undersökningen ingick sex klasser (två från varje årskurs). Totalt blev det 39 elever från årskurs 7, 33 från årskurs 8 och 41 elever från årskurs 9. Könsfördelningen av de elever som var närvarande och deltog vid
enkättillfället blev 56 pojkar och 57 flickor.
Den kvalitativa undersökningen genomförde jag med tolv elever som ställde upp (se stycke 4.3.4). Jag intervjuade fyra elever från varje årskurs.
4.3 Genomförande
4.3.1. Utformandet av enkäten
Då jag konstruerade enkäten (bilaga 2) som bestod av 25 strukturerade frågor (oftast med flera svarsalternativ) utgick jag från mina frågeställningar som teman i enkäten. Inledningsvis, för att minimera risken för bortfall, valde jag att visa hur man skulle fylla i enkäten och
korrigera misstag. Jag skrev även ut att jag bara ville ha ett svarsalternativ per rad. De sakfrågor (Trost 2001, s.63) som jag fann relevanta var kön och i vilken årskurs eleven gick (Se fråga 1, 2). Då det i en enkät inte finns möjlighet att ställa följdfrågor eller be om förtydliganden valde jag ofta att ha två svarsdelar, en bunden (där respondenten får välja mellan olika svarsalternativ) och en öppen (där jag kunde ta ut citat) (Ejvegård 2003, s.56). Jag valde att ha en fråga öppen (Fråga 8), då den är så komplex. Enkäten består av
attitydfrågor (Svenning 1996, s. 138) där personen får värdera sitt svar genom en av mig förutbestämd rangordning av alternativ (Alltid (5) till Aldrig (1)). Frågorna besvaras på en skala med udda steg eftersom Ejvegård (2003, s. 58) skriver att det finns en tendens att respondenten centraliserar svaret. Då jag hade många attitydfrågor valde jag att göra enkäten lite luftig (för att respondenten inte skulle tröttna och svara på måfå) (Trost 2001, s.69). Jag valde också att ha med några ”vet inte” då det ibland kan hända att respondenten inte har hunnit bilda sig en åsikt kring en viss fråga (Trost 2001, s.74).
Under utformandet av frågorna valde jag att dela upp dem under återkommande teman som baseras på mina frågeställningar (Trost 2001, s.90). Dessa är allmänt om läxor, möjligheter till läxhjälp och hantering av läxor.
Under allmänt om läxor valde jag att ställa elva frågor som skulle ge mig en insyn i hur eleverna ser på sina läxor. Jag valde att ställa frågor såsom hur mycket läxor de har i veckan, hur ofta de gör läxor, om de gör läxor på helgen, hur mycket tid de lägger på sina läxor i veckan och när respektive var de gör sina läxor. Slutligen valde jag att ha med en fråga där de på en skala kunde ange hur pass stressade de kände sig. Under allmänt om läxor valde jag även att ta reda på deras attityder till läxor genom att ställa en öppen fråga där de skulle skriva ner vad de tänkte på när de hörde ordet läxa. Jag hade även med ett antal påståenden om varför man har läxor som de fick ta ställning till. För att utmana eleverna frågade jag dem om de trodde att de lärde sig mer av att ha läxor. Då jag i litteratur hade läst att forskare föreslår att elever skulle gå lite längre i skolan för att slippa läxor (Horgby 2004b), valde jag att också ställa denna fråga till dem. Under rubriken möjligheter till läxhjälp valde jag att ställa sex frågor som borde ge svar på mina frågor om elever får hjälp hemma och av vem. Jag frågade bland annat hur ofta det fanns en vuxen i närheten och om de själva frågar någon ifall de behöver hjälp. Jag valde även att ha med en fråga som handlade om vilka ämnen de oftast brukar fråga om hjälp i för att se var läxhjälps resurser i skolan i så fall borde läggas in. Slutligen valde jag att ha med sex frågor som handlar om hur de hanterar sina läxor. Jag valde där att fokusera på studieteknik och ställa frågor såsom hur de brukar göra sina läxor och hur de läser i en lärobok. Som inspirationskälla till frågorna valde jag bland annat Nilssons (1989) och Steinbergs (2006) böcker som ger goda råd på hur man lättare tar till sig en text. Jag valde även att fråga eleverna om de brukar planera sina läxor i förväg och om de gör dessa i en speciell ordning. Jag passade även på att fråga eleverna om de någon gång hade fått information om studieteknik i skolan.
4.3.2 Utformandet av intervjumallen
Jag valde en halvstrukturerad intervjuform där frågorna kommer i en ordning som inte följs slaviskt (Repstad 1988). Frågorna förändrades i någon mån beroende på respondenten och jag hade även med följdfrågor. Mina frågor (bilaga 3) påminde om de i enkäten eftersom jag ville undersöka vad som kunde ligga till grund för resultaten i min enkät. Frågorna ställdes så ordagrant som möjligt till alla intervjuade, så att risken för olika tolkningar minimeras.
Intervjumallen består av en inledning där jag valde att ”mjukstarta” intervjun med frågan: Hur känns det att gå på högstadiet? Under allmänt om läxor valde jag att ställa frågor som visar på deras attityd till läxor exempelvis vad de tänker när de hör ordet läxa, varför de har läxor och
om de lär sig mer genom att ha läxor. Jag ställde även två lite mer utmanande frågor som handlade om de kunde tänka sig att gå längre i skolan och på så sätt slippa läxor respektive vad de skulle tycka om det blev förbjudet att ge läxor. Under rubriken möjligheter till läxhjälp frågade jag hur stora elevens möjligheter till läxhjälp var hemma och passade även på att fråga vem som brukade hjälpa dem och om det hände att de frågade om hjälp. När det gäller hantering av läxor bad jag eleven att beskriva hur han/hon hantera sina läxor i olika
situationer såsom att läsa sidor i en lärobok (biologi) eller att lära sig nya ord. Jag frågade även om de hade eller skulle vilja få information om studieteknik respektive om läroböckerna var bra med tanke på läxläsning. För att runda av intervjun valde jag att fråga eleven om han/hon visste vad de ville göra efter nian, det vill säga i framtiden.
4.3.3 Pilotstudie
Jag valde att göra en pilotstudie på fyra personer av varierande ålder för att spåra upp
eventuella oklarheter i mina frågor. Detta ledde till att jag tillförde fler valmöjligheter i fråga sex (Bilaga 2) och tog bort känsliga frågor. Slutligen valde jag också att lägga till en fråga (information om studieteknik i skolan). Genom att utföra pilotstudien kunde jag även på ett ungefär se hur lång tid det kunde ta att fylla i enkäten respektive genomföra intervjun. När det gäller intervjun bidrog pilotstudien till att jag blev mer bekväm i situationen och bättre på att upptäcka brister. Dessutom fick jag tillfälle att bekanta mig med diktafonen så att jag blev säker på tekniken.
4.3.4 Tillvägagångssätt
Genom kontakt med rektor och lärare fick jag via tre arbetslag tillgång till sex olika klasser. För att eleverna i dessa klasser skulle lära känna mig valde jag att själv dela ut
informationsstencilen (Bilaga 1). Genom att då informera eleverna om undersökningen gav jag dem tid att fundera på om de ville delta. Jag var även närvarande i respektive klass då enkäten (Bilaga 2) genomfördes för att kunna svara på eventuella frågor och hinna bygga upp en relation inför intervjuerna (Bilaga 3) (så att risken för korta svar minimerades) (Enö 2007). Jag frågade eleverna efter genomförandet av enkäten om där fanns några som kunde tänka sig att delta i en intervju. Av de elever som räckte upp valde jag ut några med tanke på att få ett så brett urval som möjligt när det gäller kvoter som kön och etnicitet. Jag valde att intervjua en respondent i taget för att de skulle vara anonyma och våga säga sina åsikter. För att underlätta arbetet valde jag att använda mig av diktafon (Ejvegård 2003, s.50). Intervjun genomfördes i ett grupprum där vi inte riskerade att bli störda och där respondenten kände sig
hemma (Enö 2007). Jag utförde intervjuerna på raster och klassråd för att inte störa
undervisningen. Under intervjun valde jag att hålla mig så neutral som möjligt även om jag ibland skojade med eleverna för att skapa en behaglig atmosfär. Jag följde upp eventuella oklarheter med följdfrågor och aktade mig för ledande frågor (Svenning 1996). Jag valde att ta frågorna i stort sett i den ordning som jag hade planerat för att inte riskera att missa en fråga och för att respondenterna inte skulle tolka frågan på olika sätt (Ejvegård 2003, s.52-53). Varje intervju tog i genomsnitt en kvart.
4.4 Databearbetning
Efter att ha samlat in samtliga elevers svar omvandlade jag data till siffror i Excel och gjorde om dessa till diagram. Resultaten sammanställdes i kategorier såsom flickor, pojkar, samtliga och årskurs. För att göra resultaten jämförbara gjorde jag om dessa till procent. När det gäller den öppna frågan och eventuella kommentarer studerade jag vilka svar som var mest
frekventa. Jag valde även ut ett antal citat från respondenterna för att visa vilka attityder som fanns, men även för att förklara och ge en djupare förståelse för hur eleverna har resonerat.
När det gäller intervjuerna valde jag att titta på alla ordagrant utskriva svar som helhet och i olika kategorier (se ovan). Därefter plockade jag ut citat från det som jag uppfattade som mest väsentligt.
4.5 Bortfallsanalys
Eftersom enkäten har mer än 40 tillfrågade (totalt 113 stycken) så anser jag att enkäten inte är för liten för att bearbetas statistiskt (Ejvegård 2003, s. 56). Då svarsfrekvensen inte är under 70 procent så anser jag att enkäten kan vara meningsfull att bearbeta statistiskt (Ejvegård 2003, s. 54). Det förekommer bortfall i de enskilda frågorna, men detta bortfall ligger oftast på fem till tio procent. Ett undantag är fråga 19 (Bilaga 2) där det i frågan om mormor/farmor respektive morfar/farfar förekommer ett bortfall på 25 procent hos flickor i årskurs 8. Detta interna bortfall har uppstått då dessa elever inte har kryssat i något alternativ. Frågan har kommenterats med att de är döda eller bor i andra länder. Jag har inte fått tillbaka något formulär obesvarat och alla formulär som delades ut samlades in igen.
4.6 Reliabilitet och validitet
4.6.1 Före undersökningen
För att undvika att trovärdigheten i arbetet sänks genom att eleven svarar på måfå då han/hon inte hunnit reflektera över frågorna, valde jag att dagen innan genomförandet av enkäten informera eleverna om frågorna. Dessutom fick eleverna obegränsat med tid. Då jag valde att använda mig av enkla och vardagliga ord så att i stort sett alla uppfattar frågorna på samma sätt anser jag att min enkät uppfyller hög reliabilitet (Trost 2001, s. 61).
När det gäller intervjuerna valde jag med tanke på reliabiliteten att tänka på att inte ställa ledande frågor utan låta den intervjuade styra. Jag valde även att banda intervjuerna och skriva ut dem ordagrant för att inte missa något viktigt. Genomförandet av pilotstudien ligger också till grund för en ökad validitet och reliabilitet. Jag har även ökat reliabiliteten genom att använda mig av två metoder. Jag anser alltså att min undersökning mäter det som är avsett att mäta.
4.6.2 Efter undersökningen
Efter genomförandet av undersökningarna fann jag, när det gäller den kvantitativa metoden, brister som kan sänka trovärdigheten. Ett fel kan bero på hur självständigt eleven har svarat på frågorna. Oftast satt eleverna bredvid någon kamrat och trots att jag och en lärare närvarade vid enkättillfället så kan jag inte intyga att eleven inte tittade på vad bänkkamraten skrev. Jag anser att risken för slarv i slutet (på grund av många frågor) och för missförstånd är liten eftersom jag var med vid genomförandet av enkäten och såg att eleverna tog enkäten på största allvar (många tog sig tid att skriftligt förklara sina svar).
Under intervjun fick jag intrycket av att eleverna kände sig trygga i den miljön som de intervjuades i då de ofta gav ärliga svar och berättade saker som kunde uppfattas som känsliga. Jag sammanfattade även deras svar under intervjuns gång för att snabbt utreda eventuella missförstånd.
När det gäller undersökningarna anser jag att det finns en risk att respondenterna svarar olika på samma fråga beroende på vilket känslomässigt tillstånd de befinner sig i. Eleverna kan även mer eller mindre medvetet svarat på frågorna på ett visst sätt för att behaga mig. Ett
exempel på detta är att vissa elever kan ha underskattat hur mycket tid de lägger på sina läxor medan andra har övervärderat sina insatser (Tallberg Broman 2002, s. 162).
Tillförligheten i min undersökning hade naturligtvis höjts om fler hade deltagit i enkäterna respektive intervjuerna. Den hade även höjts om jag hade gjort om samma undersökning vid ett senare tillfälle. Jag anser att min undersökning med lätthet hade kunnat genomföras igen och då troligtvis gett samma resultat.
4.7 Etiska aspekter
Ingen elev kommer att kunna identifieras utifrån undersökningen. Det som avslöjas är deras kön och i vilken årskurs de går. Detta valde jag att ha med då det kan bli intressant att undersöka ifall det förekommer någon markant skillnad på svaren. Jag valde att informera föräldrarna (eftersom eleverna var omyndiga) om att de skulle kontakta mig om deras barn inte skulle vara med i undersökningen (inga föräldrar kontaktade mig, alltså ansåg jag att de hade givit sitt godkännande). Jag försäkrade mig om att undersökning kunde utföras på skolan genom att fråga rektorn. Givetvis tillfrågades även eleverna om de ville delta.
5. Resultat
Av de 113 högstadieelever som besvarade enkäten gick 39 elever i år 7, 33 i år 8 och 41 elever i år 9.
Tabell 2. Fördelning av eleverna som deltog i enkäten
Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Totalt
Flicka 20 st. 20 st. 17 st. 57 st.
Pojke 19 st. 13 st. 24 st. 56 st.
5.1 Allmänt om läxor
Antal läxor, hur ofta dessa görs och hur lång tid de tar.
Generellt kan man säga att eleverna i år 8 (sex läxor) upplever att de har mer läxor än
eleverna i år 7 och 9 som har i genomsnitt fyra läxor. Majoriteten av eleverna föredrar att göra sina läxor varje dag (mån-tors) och då lägger de flesta ner mindre än fyra timmar i veckan på sina läxor.
Känner sig eleverna stressade av läxor?
Av en skala från 1 till 7 där 1 innebär inte alls stressad och 7 innebär mycket stressad kan man konstatera att merparten av eleverna inte är så stressade. Sammantaget, av pojkar och flickor i alla skolår, är det 35 procent som känner sig lite eller mycket stressade (kategori 5-7).
Pojkarna tenderar att känna sig mindre stressade än flickor och bland elever i skolår 8 är det något fler som känner sig stressade.
Elevers attityder till läxor
Då fråga 8 är en öppen fråga har jag valt att sammanställa de mest frekventa svaren (en elev kan ha skrivit flera saker) i diagram 1. De flesta eleverna har besvarat frågan genom att skriva korta ord som beskriver deras känslor för läxor.
Vad elever tänker på när de hör ordet läxa 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 jobbi gt hem arbet e tråk igt fritid stjuv ej hi nna/ stre ss mås te gö ra de t ämnen /skol an prov böck er/pa ppe r/up pgifter lära s ig n ytt roligt onödi gt nytti gt betyg A n tal el ever
Diagram 1. Vad elever tänker på när de hör ordet läxa
Sammanfattningsvis kan man säga (baserat på svarsfrekvensen se diagram 1) att läxor är något jobbigt, tråkigt, som måste göras hemma för att man inte hinner med det i skolan. Läxor (uppgifter på papper i olika ämnen) tar ens fritid och skapar oro, men de kan vara roliga och man lär sig något nytt. Några elever formulerar sig så här: ”Att en massa tid på fritiden går åt till läxor//…// Jag lär mig ju saker när jag gör läxor.” ”Det är ju inte så kul men det är bra i framtiden.” ”Saker som man är tvungna att göra och som man inte får glömma.” ”Jobbigt, men om man förstår vad man gör så är det bara roligt”
Hälften av eleverna i min intervju anser att det inte finns roliga läxor. Två elever säger att det inte finns tråkiga läxor utan snarare lättare eller svårare. Någon menar att om man har varit med på lektionen så går läxan fort sen och då blir den inte tråkig. De som ger något exempel på en tråkig läxa nämner främst matten. Andra tråkiga läxor eller snarare ämnen (det hänger ihop) är religion och NO (mycket text). De som anser att det finns roliga läxor säger följande: ”Ja, alltså det är klart det finns, alltså om du tycker om ämnet och du tycker att det är
intressant så blir läxan mycket roligare men om du har svårt för ämnet så blir läxan tråkig.” Exempel på roliga läxor är glosor och bild.
Merparten av eleverna i undersökningen anger att läxor är till för att man ska lära sig ta ansvar (50 %, kategori 1). På andraplats ligger att läraren ska kunna kontrollera att de har lärt sig något och för att förbereda sig inför framtiden (39 %). På delad tredjeplats ligger för att förbereda sig inför prov och för att man själv ska kunna se att man har lärt sig något (37 %). Hälften av eleverna i intervjun (20 % i enkäten) anser att man har läxor för att man inte hinner gå igenom det på lektionen.
Nästan 80 procent av eleverna i enkätundersökningen anser att de lär sig mer genom att ha läxor (har räknat ihop ja och ibland svar). Ju äldre eleverna är desto säkrare blir de på att man lär sig mer genom läxor. En pojke säger att eftersom han arbetar mer (gör läxor) så borde han lära sig mer. En annan pojke berättar att han har konstaterat att han lär sig mer eftersom han ett tag provade på att gå i en skola där det inte fanns läxor, men han tyckte inte att han lärde sig något där. Två elever i intervjun anser att de ibland lär sig mer av att ha läxor: ”//…// vissa gånger lär man sig det i skolan andra gånger får man lära sig det hemma genom böcker och sånt”. Flickan säger att hon lär sig mer av att svara på frågor. En flicka anser att man inte lär sig speciellt mer av att ha läxor. Några elever skriver följande kommentar ”Man går i skolan för att lära sig saker, när man är hemma har man fritid och fritiden ska verkligen INTE behöva försvinna för att man har läxor” ”Ibland, när man sitter och läser läxorna förstår man saker som man kanske hade svårt med innan” ”Tycker att det räcker att man läser till prov hemma, inte andra läxor.”
På frågan om eleverna kunde tänka sig att gå längre i skolan för att slippa läxor svarade fem procentenheter fler ja/ibland (45 %). Främst pojkarna (speciellt år 8) var positiva till förslaget. En del av eleverna (15 %) hade ingen bestämd åsikt; tydligast var detta i årskurs 7. ”Ja, för vissa föräldrar kanske inte kan.” Ja/ibland för när man kommer hem vill man vara ledig och slappna av. Men vi går redan längre än skola X1 ”” Nej, det är skönt att komma hem och sitta i lugn och ro och kunna jobba själv. Fast det är bra att lärarna finns i skolan”
I intervjun frågade jag vad eleverna skulle tycka om det blev förbjudet att ge läxor. Då svarade några att ”Det är egentligen inte något bra” ”Det hade varit jättekonstigt” ”Det bli svårt eftersom proven handlar mycket om läxan vi har haft hemma, och när man tränar hemma och gör läxorna då är det lättare på proven” Två flickor säger att det är både bra och
dåligt eftersom det hade varit skönt att slippa läxor men å andra sidan anser de att det inte hade varit bra för dem eftersom man förmodligen behöver ha läxor. Två elever säger att det först hade känts bra men sen hade det blivit tråkigt. Enstaka elever menar att det vore en bra idé, då det skulle vara skönt att bara komma hem och slappna av för att man har gjort allt i skolan istället. Ingen av eleverna skulle frivilligt ge ”läxor” till sig själv om de inte hade några läxor. Någon menar att de behöver någon som tvingar dem.
När och var eleverna gör sina läxor
Resultaten visar att ungefär 67 procent av eleverna brukar göra sina läxor på helgen (de har ibland läxor till måndagar). Om man tittar på de olika årskurserna kan man se en liten ökning efter varje år. Den kategorin som allra minst kan tänka sig att göra läxor på helgen är pojkar i årskurs 8 (54 %).
Majoriteten (57 %) av eleverna gör sina läxor senare på kvällen (kategori 1,2). Det är ca 16 procentenheter fler pojkar (främst i årskurs 8) än flickor som gör sina läxor på skoltid (kategori 1,2).
Över hälften av eleverna gör läxorna på sitt rum. På andraplats ligger köket (38 %) tätt följt av vardagsrummet (32 %).
5.2 Möjligheter till läxhjälp
Får eleverna läxhjälp?
Nästan alla elever (92 %) svarar ja/ibland på frågan om de får hjälp med läxorna hemma. De elever som inte får någon hjälp hemma kommenterar detta med att de vuxna i familjen inte är hemma, har inte tid, lider av någon sjukdom eller är för ”tröga” för att hjälpa dem. Någon skriver: ”Jag behöver ingen hjälp.” Man kan även konstatera att eleverna med stigande ålder får allt mindre hjälp med läxan hemma.
Möjligheter till läxhjälp 0% 20% 40% 60% 80% Flick or Poj kar År7 År8 År9 Ja Ibland Nej
Diagram 2. Elevernas möjligheter till läxhjälp
Ungefär 89 procent av alla eleverna brukar ibland fråga om hjälp med läxorna då de inte förstår (de gillar inte att fråga). Allra mest är det elever i årskurs 8 och flickor i år 9 som frågar om hjälp. På frågan om någon vuxen brukar fråga dem om de behöver hjälp svarar 81 procent ja/ibland. Föräldrar till elever i år 7 brukar främst fråga om de behöver hjälp. Med stigande ålder sjunker andelen av de vuxna som frågar om eleverna behöver hjälp med läxorna.
Diagram 3. Vilka som hjälper eleverna med deras läxor
Hos eleverna är det främst mamma som hjälper dem med läxorna. På andra plats kommer pappa som har fått omkring 1/3 av rösterna. Anledningarna till att det oftast är mamman som hjälper dem är att hon kan mer och ofta är hemma (ibland p.g.a. sjukdom). Pappan hjälper inte så mycket eftersom han oftast jobbar sent. Efter föräldrarna får eleverna främst hjälp av sina syskon (27 %) och kompisar (21 %).
Vem hjälper eleverna med läxorna?
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Mam ma Pap pa Mor mor /far mor Mor far/far far Ann an v uxen Lärar e Sys kon Kom pis Alltid/ofta, Flickor Alltid/ofta,Pojkar Aldrig/sällan,Flickor Aldrig/sällan,PojkarDe ämnen som elever mest vill ha hjälp i är kärnämnena som matte tätt följt av engelska (Se diagram 2). På tredje plats hittar man fysik som följs av språkvalen. 20 procentenheter fler flickor anger att de brukar fråga om hjälp i matte medan 16 procentenheter fler pojkar vill ha hjälp i engelska.
Ämnen som eleverna oftast brukar fråga om hjälp i när det gäller läxor
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Matte Eng elsk a Fysi k Spr åkval Svens ka Bio logi Kem i His toria Geog rafi Rel igon Sam häl lskun skap Musi k Slö jd Bild Hem kun skap Idro tt Flickor Pojkar
Diagram 4. Ämnen som eleverna oftast brukar fråga om hjälp i när det gäller läxor
När det gäller skillnader mellan årskurserna kan man se att hjälp i samhällskunskap ökar med 19 procentenheter mellan år 7 och 8 för att sedan öka med ytterligare 7 procentenheter. När det gäller historia så sjunker hjälpbehovet i detta ämne med åren. Behovet av hjälp i engelska ligger på 56 procent i år 7 och 8 för att sjunka till 39 procent i år 9. När det gäller NO
(undantag teknik som inte kom med) så ber flickor något mer om hjälp i dessa ämnen än pojkarna. För pojkarna är det SO och språk man vill ha hjälp i.
5.3 Hantering av läxor
Har eleverna fått studietekniksinformation?
Nästan 62 procent av eleverna har fått information om studieteknik (Se diagram 5) i skolan. Nästan alla elever i år 8 (94 %) anser att de har fått sådan information. Detta stämmer väl med vad en lärare berättat för mig. En flicka i år 8 berättade att de hade fått
hon visste det mesta sen innan. Några elever berättade att man också hade tagit upp dessa tekniker i NO och SO. En tjej berättar att hon inte har fått studietekniksinformation fast å andra sidan skulle hon inte heller vilja få sådan information, eftersom hon tycker bäst om att göra på sitt eget sätt. Av de elever i intervjun som inte hade fått information om studieteknik skulle de flesta vilja få det.
Har eleverna fått information om studieteknik i skolan? 0% 20% 40% 60% 80% 100% år 7 år8 år9 ja nej vet inte
Diagram 5. Visar om elever i högstadiet har fått information om studieteknik i skolan
Använder sig eleverna av studieteknik?
De strategier eleverna främst använder sig av för att hantera sina läxor (se diagram 6) är att läsa texten flera gånger (68 %) (för att ”få in så mycket som möjligt i huvudet”), be någon förhöra dem (57 %) och anteckna det viktigaste (45 %). En elev i intervjun berättar att hon läser en sida i taget och antecknar det viktigaste, till slut läser hon igenom sina anteckningar. Det är få (7 %) elever som använder sig av tankekartor (oftast i NO och vid redovisningar) eller ritar bilder. Mer än hälften av eleverna läser överskrifter, tittar på bilder och läser ibland tillhörande bildtext. I intervjun framkom det att två elever gör egna frågor och tre gör frågor i boken. Resten gör frågorna i boken om det ingår i läxan.
Hur elverna gör sina läxor
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%
Läser texten flera gånger Ber någon förhöra mig på läxan Repeterar läxan minst en gång Antecknar det viktigaste Läser igenom hela texten en gång utan paus Diskuterar läxan med en kompis Läser en bit i taget Återberättar läxan för någon Diskuterar läxan med någon i familjen Diskuterar läxan med kompisar via Internet Skriver en sammanfattning Skriver egna frågor och besvarar dem Läser läxan högt Söker reda på mer fakta via Internet Ritar bilder kring ämnet Bygger något som läxan handlar om för att bättre förstå läxan Gör en tankekarta Söker reda på mer fakta i andra böcker Ber någon läsa läxan högt för mig Låter någon annan göra mina läxor
Flickor Pojkar
Diagram 6. Hur eleverna gör sina läxor
När det gäller läxor som glosor är det två elever i intervjun som läser dem vid flera tillfällen i veckan tills de kan dem. Då man ska lära sig nya ord brukar merparten skriva ner dem, täcka över de engelska orden och skriva ner dem på engelska igen tills man kan dem. En elev
berättar att hon går omkring hemma och säger dem högt för sig själv. En flicka i år 9 berättade följande tips angående glosor ”Jag fick lära mig en metod av en kompis hon sa att skriv ner alla glosor du har 10 gånger så sitter de där sen så behöver du inte träna alls”. Ibland förhör deras föräldrar dem på glosorna. En del elever förhör varandra på glosorna i bussen.
Majoriteten av eleverna (75 %) gör sina läxor i en speciell ordning. Vissa elever har
kommenterat frågan genom att skriva att de gör det svåraste först; andra berättar att de tar de snabbaste, lättaste läxorna först. Många skriver även att ämnen de har prov i går först.
Runt 70 procent av eleverna planerar ibland när de ska göra sina läxor i förväg. ”Ja, jag har en krävande hobby så måste jag planera för att hinna med” ”Nej jag tar det som det kommer, gör det när det passar mig”. Samtidigt som de gör sina läxor lyssnar runt hälften av eleverna på musik. Dessutom brukar de dricka något (40 %) och eventuellt äta något, klottra med pennan och ha i gång TV (34 %).
5.4 Resultatsammanfattning
Sammanfattningsvis visar min studie att läxor anses vara något jobbigt och för det mesta tråkigt hemarbete som man måste göra då man inte hinner med det på lektionerna. Läxorna tar tid från ens fritid men anses vara nyttiga då man lär sig något av dem. Eleverna anser att läxorna också lär dem att ta ansvar, vara självständiga och med hjälp av läxor kan de och andra se om de har lärt sig något. En knapp majoritet av eleverna kan tänka sig att gå längre i skolan och på så sätt slippa läxor. Många elever anser att det hade varit konstigt om det var förbjudet med läxor i skolan och menar att de behöver ha läxor för att lära sig något. Nästan alla elever får hjälp med sina läxor hemma. Hjälp med läxor sjönk med stigande ålder. Ibland frågade föräldrarna om eleverna behövde hjälp (ju yngre elever desto mer frågade
föräldrarna). De ämnen som man främst behöver hjälp med är kärnämnena tätt följt av fysik och språkval. Generellt ber flickorna oftare om hjälp i NO och matte och pojkarna i SO och språk. Mamman är den som oftast ställer upp och hjälper dem då hon oftast är närvarande och kan mest. Mer än hälften av eleverna har fått studietekniksinformation och använder sig av den. Man brukar då läsa texten flera gånger, förhöra varandra, anteckna, stryka under, sammanfatta och ibland dela upp texten. En majoritet av eleverna gör läxorna i en speciell ordning och föredrar att planera när de ska göra läxorna.
6. Diskussion
6.1 Vilken inställning har högstadieungdomar till läxor?
Då jag i min undersökning frågade eleverna om de trodde att de lär sig mer av att ha läxor svarade nästan 80 procent av eleverna att de lärde sig mer av att ha läxor. Eleverna ansåg att de förutom nya kunskaper som kunde vara bra i framtiden lärde sig att ta ansvar och arbeta självständigt. Det är inte bara eleverna i denna studie som tycker så utan samma resultat fick Österlind (2001) i sin studie. Man kan fråga sig om eleverna verkligen lär sig mer av att ha läxor? Detta undersökte Cooper (2001) i sin forskningsrapport och fann att läxor var att föredra framför att inte ha läxor eftersom läxor gav positiva effekter såsom ökad förståelse och mer självständighet. Då jag i min intervju frågade eleverna om de kunde tänka sig en skola utan läxor, menade de flesta att det hade varit skönt till en början för då kunde man slappna av och göra roliga saker. Men sen påpekade de att det troligen inte skulle vara bra för dem eftersom de då inte skulle lära sig något (en elev hade provat på en läxfri skola och funnit att han inte hade lärt sig något). Det skulle även ha känts ”jättekonstigt”. Så trots att man kanske förväntade sig att eleverna inte ville ha några läxor så verkar det som om elever överlag (se även Leo 2004) inte kan tänka sig en värld utan hemuppgifter. Samtidigt framkommer det att eleverna i min studie tycker att läxor är jobbiga, sällan roliga, leder till stress (främst flickor) och tar tid från fritiden. Detta konstateras även av andra forskare såsom Österlind (2001), Frost (1999) och Nyberg (2004). Varför är det då så att elever vill ha läxor (Frost 1999) trots negativa aspekter såsom stress (Nyberg 2004), ingen individualisering (Frost 1999) och att de tar tid från fritiden (Horgby 2004b)? Skulle de inte kunna lära sig något i skolan om läxor inte fanns eller är det så att eleverna inte har hunnit reflektera
tillräckligt mycket över läxor och därför upprepar det många vuxna (de har troligen inte heller diskuterat läxors vara eller icke vara) påstår är bra med läxor. För läxan har trots allt funnits i skolans värld i flera generationer och då är det troligen inget man ifrågasätter (Hellsten 1997). Om det nu är så att läxor bidrar till ökade kunskaper, ökad självständighet och goda
studievanor (Cooper 2001) varför har man då inte med läxor i styrdokumenten
(Lärarförbundet 2005)? Beror detta eventuellt på att en del forskare och pedagoger ser läxor som en orättvis, föråldrad syn på kunskap och lärande (Frost 1999; Horgby 2004a) och att de som utformar styrdokumenten ännu inte har tagit ställning till läxfrågan.
Vissa av eleverna i min studie anser att det inte direkt finns några bra eller dåliga läxor utan snarare mer eller mindre svåra läxor, ofta beroende på hur långa läxorna är. Läxor som är
korta (glosor) går snabbt att göra och anses därför vara roligare än läxor i exempelvis NO och SO där man ofta förväntas läsa ett antal sidor i en bok. För att läxor ska ge positiva effekter anses det vara bättre med flera, korta läxor än få, långa läxor (Cooper 2001) vilket stämmer överens med vad eleverna i studien föredrar.
6.2 Vilka strategier använder de sig av för att hantera sina läxor?
Merparten av eleverna i min undersökning hade fått information om studieteknik. Att alla inte hade fått information skulle kunna bero på att eleverna var utspridda i olika arbetslag. I vissa arbetslag kanske man inte tyckte att det var så viktigt att informera eleverna om vilka redskap som finns. Detta är något som inte bör hända då det har visat sig att de elever som inteanvänder sig av studieteknik får det allt svårare i sina studier ju äldre de blir (Engström 2007).
De strategier som eleverna använda sig av i min studie för att hantera sina läxor är främst att repetera läxan, anteckna, sammanfatta och förhöra varandra. Användandet av dessa tekniker anses vara en bra strategi enligt Steinberg (2006). Dessutom verkar det vara dessa tekniker som utnyttjas mest av ungdomar då även Tamir (enligt Nelson 2006) fann samma resultat när han bad ungdomar i Israel beskriva hur de läste sin lärobok i biologi. Kanske används dessa tekniker främst då dessa troligen är mest kända bland föräldrar och då kanske introduceras tidigt för eleverna. Däremot är det väldigt få elever i min undersökning som skriver egna frågor, ritar en bild till läxan, bygger något eller använder sig av någon form av tankekartor. Anledningen till att så få använder sig av tankekartor kanske är att de inte har fått prova på denna ganska nya metod, som kan fungera som en utmärkt ersättning till ”vanliga”
anteckningar då de visar en helhet med hjälp av färgglada ord och bilder (Steinberg 2006, Nilsson 1989). Det kan även vara så att elever sällan använder sig av dessa tekniker eftersom de tar lite tid att lära sig och kräver mer arbete (Nilsson 1989). I vilket fall som helst så borde det viktigaste ändå vara att alla hittar sitt egna sätt att hantera sina läxor på, då man med hjälp av studieteknik, planering, disciplin och rutiner kan komma långt i sina studier (Steinberg 2006)
6.2 Hur stora är elevernas möjligheter att få hjälp med läxan i
hemmiljö?
I min studie visade det sig att alla inte får läxhjälp hemma. Så när det gäller läxor bör man antagligen inte kräva en insats av föräldrarna då alla elever inte har samma förutsättningar när det gäller hjälp med läxor i hemmiljön (Cooper 2001). Visserligen kan någon procent (i min
studie) av dem som angett att de inte får hjälp bero på att dessa elever inte heller vill ha hjälp med läxan, men en del skrev som kommentar att deras föräldrar inte var hemma, inte hade tid eller inte skulle klara av att hjälpa dem med läxan. Läxor borde vara sådana att eleven själv kan klara av och göra dem (Cooper 2001). De bör ibland även vara något utmanande (eller innehålla en utmanande del) så att elevernas självförtroende växer när de klarar av uppgiften (Österlind 2001). Dessutom hade det förmodligen varit bra med individuella läxor (läxor som är anpassade till elevens förutsättningar och behov) ibland (Frost 1999) (även om Cooper (2001) menar att det inte finns några belägg för att det skulle löna sig) och framförallt allt att alla eleverna vid något tillfälle i veckan erbjuds läxhjälp i skolan.
Bara en knapp majoritet av eleverna (främst pojkarna, eventuellt på grund av att flera av dem redan gör sina läxor i skolan) i min undersökning kan tänka sig att gå längre i skolan. En del av eleverna tyckte att de redan gick för länge i skolan (hinner precis till sina fritidsintressen) andra föredrog att göra läxan hemma i lugn och ro (fast de tyckte inte att det var svårt att koncentrera sig i skolan). Att införa längre, lärarledda skoldagar är något som Hellsten (Horgby 2004b; Hellsten 2000) anser skulle bidra till minskade skillnader mellan eleverna då alla på så sätt troligen skulle få samma möjlighet till läxhjälp. Med tanke på detta borde förslaget till synes vara en bra idé, men jag funderar på om det ändå inte vore bättre med schemalagd läxläsning någon gång i veckan och sedan även frivillig ”läxstuga” efter skolan för de elever som föredrar att göra läxan i skolan eftersom individer kan ha olika lärstilar (auditiv, kinestetisk, visuell (Nilsson 1989)) och på grund av att Cooper (2001) inte fann några tydliga resultat på var (skolan eller hemma) man bäst gjorde sina läxor. Med tanke på ”läxstugor” så skulle man kanske kunna prova att dela klasser i tjej- respektive killgrupper då det i min studie visade sig att merparten av flickorna ville ha hjälp i NO och matte medan merparten av pojkarna ville ha hjälp i SO och språk. En troligen bättre idé vore nog att införa olika ”ämnesläxstugor”. Detta hade man tillfälligt infört på skolan där jag hade min praktik. Till dessa ”ämnesläxstugor” gick eleverna oftast när det närmade sig prov. Ibland utnyttjades denna möjlighet inte så bra av de eleverna som verkligen hade behövt vara där.
6.4 Implikationer
Slutsatserna är att man skulle kunna ge läxor om de är lagom långa, väl genomtänkta,
varierande, tilltalar elevernas olika inlärningsstilar, och om de tjänar ett tydligt, givande syfte exempelvis göra eleverna mer intresserade av ämnet och förbereda dem för framtiden.
Andledningen till detta är bland annat att eleverna i min studie anser att korta läxor är roliga läxor.
Eftersom en del elever i studien gärna gör sina läxor i skolan och många dessutom ber om hjälp med läxorna, skulle det vara bra om skolorna erbjöd frivillig läxhjälp till alla elever. De elever som istället föredrar att sitta hemma på sitt rum kan då välja att göra det. Dessutom bör det finnas schemalagd tid i skolan t.ex. elevens val där eleverna kan göra läxor såsom
grupparbeten.
I intervjuerna fick jag intrycket av att eleverna nog inte hade funderat så mycket kring läxornas vara eller icke. Troligtvis hade det varit bra om det hade skett diskussioner kring detta med föräldrar, elever och skolpersonal, vilket skulle ge alla en möjlighet att reflektera över läxor och skapa en gemensam läxpolicy på skolan. Läxpolicyn skulle då kunna innehålla en beskrivning av syftet med läxor, hur dessa skulle kunna utformas och utföras. Detta skulle i slutändan kunna leda till att eleverna får ett ökat inflytande i skolans värld, vilket borde kunna öka deras motivation och underlätta för alla parter. Kanske hade det varit bra om det ibland fanns läxfria perioder och perioder där bortresta, ofta sjuka eller elever i behov av stöd skulle kunna få hjälp att ta igen viktigt som de har missat.
Slutligen, efter att ha sett att vissa studietekniker (till exempel tankekartor) knappt använts, undrar jag om det inte är ganska viktigt att alla skolor inför obligatorisk information om vilka studietekniker som finns och att eleverna sedan får prova på olika sätt tills de hittar sin egen läxläsningsteknik. Vidare borde man även informera föräldrar om hur de bäst kan hjälpa sina barn med läxorna, då ungdomarna oftast ber föräldrarna om hjälp. För utan studieteknik kommer de flesta troligen inte långt i sina studier.
6.5 Fortsatt forskning
Det hade varit intressant att göra en uppföljningsstudie av mitt arbete för att se om eleverna efter undersökningen har börjat reflektera mer kring läxor. Jag hade även velat se en
landsomfattande undersökning, för att se om resultaten man då får fram, stämmer överens med mina resultat. Jag efterlyser även mer forskning om studieteknik, exempelvis var kommer eleverna först i kontakt med så kallad studieteknik? Kan man få fler elever att
7. Referenser
Cooper, Harris M (2001). The battle over homework, Common ground for administrators, teachers and parents. Thousand Oaks, Calif: Corwin press, Inc.
Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Engstöm, Arne (2007). ”De mest begåvade barnen är sämst på att lära nytt.” Dagens Nyheter Debatt. [läst 07-12-10]
Enö, Marianne (2007). Observations och intervjumetodik. Kvalitativa metoder. (Muntl 5/9). Malmö högskola.
Frost, Peter (1999). ”Läxplågan.” Lärarnas tidning [läst 07-11-20]
Hellsten, Jan-Olof (1997). ”Läxor är inget att orda om, Läxan som fenomen i aktuell pedagogisk litteratur”: Pedagogisk Forskning i Sverige , årg. 2. Nr 3.
Hellsten, Jan-Olof (2000). Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt. En studie av hur grundskoleelevers arbetsmiljö skapas - förändras - förblir som den är. Uppsala universitet.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Horgby, Anne-Carlotte (2004a). ”Läxorna styr familjen.” Lärarnas tidning, Nr.8, 2004 [läst 07-11-12]
Horgby, Anne-Carlotte (2004b). ”Läxorna skapar ohälsa.” Lärarnas tidning. Nr. 8, 2004 [läst 07-11-12]
Lärarförbundet (1996). Pedagogisk uppslagsbok från A-Ö utan pekpinnar. Stockholm: Lärarförbundets informationsförlag.
Lärarförbundet (2005). Lärarens handbok, skollag, läroplaner, yrkesetiska principer, FN: s barnkonvention. Solna: Tryckindustri Information.
Leo, Ulf (2004). Läxor är och förblir skolarbete, En studie om inställning till läxor i ett F-9 spår i grundskolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Nelson, Johan (2006). ”Hur används läroboken av lärare och elever?” NorDiNa nr 4.
Nilsson, Hans (1989). Upptäck din inlärningsförmåga-praktisk vägledning till effektiva studier. Lund: Studentlitteratur.
Norstedts Svenska Ordbok. (1990). Göteborg: Norstedts Förlag AB.
Nyberg, Lena (2004). ”Vartannat barn får för lite sömn.” Barnombudsmannen. (2004:03). [läst 07-11-12 ]
Repstad, Pål (1988). Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur.
Steinberg, John (2006). Läxläsning. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Svenning, Conny (1996). Metodboken. Eslöv: Lorentz förlag.
Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön. Med historiska och nutida exempel. Lund: Studentlitteratur
Trost, Jan (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Österlind, Eva (2001). Elevers förhållningssätt till läxor, en uppföljningsstudie. Falun: Högskolan Dalarna.
Bilagor
Bilaga 1
INFORMATION ANGÅENDE UNDERSÖKNING OM LÄXOR
Hej!
Jag heter Diana Witting och går sista terminen på lärarutbildningen vid Malmö Högskola. Nu har jag påbörjat mitt examensarbete i pedagogik som kommer att handla om hur elever på högstadiet hanterar sina läxor och deras möjlighet att få läxhjälp. Jag vill även kartlägga ungdomarnas attityder till läxor. För att få underlag till min undersökning vill jag ge eleverna i årskurs sju, åtta och nio ett frågeformulär att svara på och även intervjua en del av dessa elever. Intervjuerna kommer att genomföras med eleverna en och en och jag kommer att använda bandspelare. Då intervjuerna är frivilliga har eleverna rätt att avbryta sin medverkan. De elever som väljer att vara med i min undersökning kommer att vara helt anonyma, inga namn på varje sig skola eller elever kommer att synas i arbetet.
Anser ni som vårdnadshavare att ert barn inte ska medverka i intervjun eller enkäten så meddela mig snarast (se nedan). Har ni även något ni funderar över och vill fråga är det enklast att nå mig via e-post eller följande telefonnummer.
LL060532@stud.mah.se XXXX-XXXXX
Tack för samarbetet
Bilaga 2
Enkät om läxor (År 7-9)
Alla enkätsvar behandlas anonymtSätt kryss (X) för de svarsalternativ som du håller med om.
Om du har skrivit fel. Fyll i rutan som är fel så här
1. Kön: Flicka Pojke
2. Årskurs: år 7 år 8 år 9
Allmänt om läxor
3. Hur många läxor har du i genomsnitt per veckan? (Det finns 11 ämnen i skolan om No
och So inte delas upp)
0 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12 13 14 >14
4. Hur ofta i veckan (mån, tis, ons, tors) gör du dina läxor?
Aldrig 1/vecka 2 /vecka 3 /vecka Varje dag
5. Gör du läxor på helgen?
Ja Nej Ibland
6. Hur mycket tid i timmar lägger du på dina läxor per vecka?
Ingen tid < ½ h ½ h 1 h 2 h 3h 4h 5h 6h 7h 8h 9h > 9h
7.Hur stressad känner du dig av dina läxor på en skala?
Mycket stressade Inte alls stressad
8. Vad tänker du på när du hör ordet läxor?
______________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
9. Varför tror du att man har läxor? kryssa bara för ett alternativ per rad
Instämmer Instämmer Instämmer Helt Delvis Inte
För att förbereda sig inför prov
För att förbereda sig inför framtiden
För att man ska lära sig att planera sin tid
För att man ska lära sig att ta ansvar
För att tiden inte räcker till i skolan
För att läraren ska kunna kontrollera att man har utvecklats/lärt sig något
För att du själv ska kunna se att du har utvecklats /lärt dig något
För att du och din familj ska umgås (t ex när du får hjälp med läxan)
För att dina föräldrar ska få en insyn i ditt skolarbete
För att det alltid har funnits läxor
___________________________________________________________________________
10. Lär du dig mer genom att ha läxor, tror du?
Ja Nej Ibland Vet inte
Kommentar:_________________________________________________________________
11.När gör du dina läxor? Kryssa bara för ett alternativ per rad.
Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig
På skoltid
Direkt när jag kommer hem
Senare på kvällen
Innan jag går och lägger mig
Direkt innan lektionen
Olika olika dagar
Annat:__________________________________________________________
12. Var gör du dina läxor?
Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig
I skolan I mitt rum I vardagsrummet I köket Hos en kompis Annat:____________________________________________________________
13. Kan du tänka dig att gå längre i skolan om dagarna för att slippa läxor?
Ja Nej Ibland Vet inte
Kommentar:_________________________________________________________________
Möjligheter till läxhjälp
14. Får du hjälp med läxorna hemma?
Kommentar:____________________________ Ja Nej Ibland
______________________________________
15. Hur ofta finns det någon vuxen i närheten som kan hjälpa dig?
Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig
Kommentar:_________________________________________________________________ __________________________________________________________________________
16. Frågar du om hjälp med läxorna?
Ja Nej Ibland
Kommentar:_________________________________________________________________ __________________________________________________________________________
17. I vilka ämnen brukar du oftast fråga om hjälp med läxorna?
Bild Geografi Historia
Engelska Samhällskunskap Svenska
Hemkunskap Idrott Språkval
Musik Matte Kemi
Fysik Religon Slöjd
Biologi Annat_________________________________
18. Frågor någon vuxen dig om du behöver hjälp med läxorna?
Ja Nej Ibland Kommentar:___________________________
_____________________________________
19. Vem hjälper dig med läxorna? Kryssa endast för ett alternativ per rad
Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig
Mamma Pappa Mormor/Farmor Morfar/Farfar Annan vuxen Lärare Syskon Kompis Kommentar_______________________________________________________________
Hantering av läxor
20. Hur brukar du göra dina läxor? Kryssa endast för ett alternativ per rad
Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig
Läser läxan högt
Ber någon läsa läxan högt för mig
Läser igenom hela texten en gång utan paus
Läser texten flera gånger
Läser en bit i taget
Återberättar läxan för någon
Ber någon förhöra mig på läxan
Antecknar det viktigaste
Skriver en sammanfattning
Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig Söker reda på mer fakta i andra böcker
Söker reda på mer fakta via Internet
Skriver egna frågor och besvarar dem
Ritar bilder kring ämnet
Repeterar läxan minst en gång
Bygger något som läxan handlar om för att bättre förstå läxan
Gör en tankekarta
Låter någon annan göra mina läxor
Diskutera läxan med någon i familjen
Diskuterar läxan med en kompis
Diskuterar läxan med kompisar via Internet
Annat______________________________________________________________________
21. Hur läser du i en lärobok? Kryss endast för ett alternativ per rad
Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig
Läser överskrifter
Får texten uppläst
Läser rubriker
Tittar på bilder
Läser bildtext
Läser texten från början till slutet
Läser sammanfattning
Kollar upp förklaring på svåra ord
Svarar på frågor som finns i boken
