Uppföljning av miljökonsekvenser av svenska väg- och järnvägsprojekt

Författare

Hans Antonson, Göran Blomqvist,

Lennart Folkeson

FoU-enhet

Miljö och energi

Projektnummer

50329

Projektnamn

Effektivare uppföljning av

miljö-konsekvenser av väg- och

järnvägs-projekt

Uppdragsgivare

Vägverket

VTI notat 50-2002

Uppföljning av

miljö-konsekvenser av svenska

väg- och järnvägsprojekt

VTI notat 50 • 2002

VTI notat 50-2002

Förord

Utgångspunkten för föreliggande studie är en ansökan om bidrag för forskning

och utveckling (FoU) år 2000 från Statens väg- och transportforskningsinstitut

(VTI) till Vägverket (VV). Ansökan benämndes Effektivare uppföljning av

miljökonsekvenser av väg- och järnvägsprojekt (VTI dnr 2001/0166-24).

Projektansökan beviljades av Vägverket och kom att finansieras av såväl VV (dnr

AL 90A 2000:13510) som Banverket (dnr S01-1234/08). Inom nämnda projekt

ingår föreliggande studie som ett av flera delmoment, vilket har pågått under 2001

och 2002.

I studien ingår uppföljningsmaterial som har insamlats av landskapskonsulten

Stefan Höglin. Materialet har sammanställts av Jessica Sandström, Hans

Antonson och Göran Blomqvist (VTI). Föreliggande publikation har författats av

Hans Antonson, Göran Blomqvist och Lennart Folkeson (VTI).

Administrativ projektledare och projektplanerare har varit Lennart Folkeson.

Initiativtagare till projektet har varit Lennart Folkeson.

Linköping december 2002

VTI notat 50-2002

Innehållsförteckning

Sammanfattning 5

1

Inledning 7

2

Genomförande 7

2.1

Beställning 7

2.2

Materialeftersökning 8

3

Resultat 9

4

Slutsatser 13

5

Källförteckning 14

5.1

Otryckta källor

14

5.2

Tryckta källor

14

5.2.1 Offentligt tryck

14

5.2.2 Övrigt offentligt tryck

14

5.2.3

Litteratur 15

Bilaga 1 Citat Angående MKB-uppföljning i dokument rörande

väg-planering m.m.

Bilaga 1:1 Citat angående MKB-uppföljning i dokument rörande

Banprojekt

5

VTI notat 50-2002

Sammanfattning

Uppföljning av miljökonsekvenser har blivit allt vanligare sedan 1995. Det

ständigt pågående utvecklingsarbetet med uppföljning av miljökonsekvenser, vid

Vägverket och Banverket, visar många positiva resultat. Bland annat har flera

genomgripande uppföljningsprogram tagits fram för några vägobjekt, även om

enstaka uppföljningsformuleringar i miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och

arbetsplaner/järnvägsplaner fortfarande dominerar.

Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har studerat ca 70

uppfölj-ningsarbeten, producerade under 1990-talet, huvudsakligen från 1996 och framåt.

Materialet har eftersökts vid Vägverkets regionkontor Sydöst, Väst och Mitt samt

inom hela Banverket. Det har varit svårt och tidskrävande att få tillgång till

relevant material. För att underlätta eftersökningen har dessutom en rad initierade

personer vid Vägverkets regionkontor kontaktats.

Några av de viktigare slutsatserna är att:

• det sedan 1995 har blivit vanligare med uppföljningsformuleringar,

• uppföljning inte självklart omfattar såväl byggskede som tiden efter

färdigställande,

• uppgifter om före-data är ovanliga,

• de vanligaste uppföljningsparametrarna är vatten, buller, djur och

landskapsbild,

• mätmetoder sällan anges,

• kompetenskrav sällan anges,

• fastställda statistiska krav sällan anges,

• syftet med uppföljningen sällan anges, och att

• kommunikation med olika aktörsgrupper såsom allmänhet är en ovanlighet.

Det material som insamlats, även om det är magert, kommer att kunna användas

som en utgångspunkt i såväl upprättande av en handbok för uppföljning i samband

med MKB, som vid utvecklandet av ett informationssystem om uppföljning.

VTI notat 50-2002

7

1 Inledning

Föreliggande publikation är ett delresultat inom VTI:s FoU-projekt Effektivare

uppföljning av miljökonsekvenser av väg- och järnvägsprojekt. Resultatet avses

komma till användning som ett av flera underlag vid framtagandet av en handbok

för uppföljning.

Syftet med föreliggande studie är att sammanställa dokumenterade svenska

erfarenheter av uppföljning av miljökonsekvenser av väg- och järnvägsprojekt,

företrädesvis vad gäller använda metoder. Den bild av rådande läge som här ges

skall användas som ett av underlagen för det fortsatta projektarbetet som avser att

höja kvaliteten i uppföljningsprogram och uppföljningsmetoder.

2 Genomförande

2.1 Beställning

VTI har låtit eftersöka miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) upprättade i

samband med väg- och banprojekt i Sverige. Eftersökningen har utförts av Stefan

Höglin, en landskapshistorisk konsult med kunskaper om svensk MKB-process

för infrastruktur utifrån erfarenheter bl.a. vid länsstyrelser, länsmuseum och

statligt verk.

Beställningen innebar att konsulten skulle eftersöka minst 35

miljökonsekvens-beskrivningar upprättade i samband med väg- eller järnvägsprojekt. Huvuddelen

av det insamlade materialet skulle utgöras av vägverksprojekt men några

banverksprojekt skulle även tas med i materialet.

Miljökonsekvensbeskriv-ningarna skulle beträffande Vägverket avse skedena vägutredning,

vägprojek-tering eller arbetsplan (motsvarande). Miljökonsekvensbeskrivningarna skulle

beträffande Banverket avse skedena järnvägsutredning eller järnvägsplan

(motsvarande). Miljökonsekvensbeskrivningarna skulle vidare innehålla program

eller konkreta anvisningar för uppföljning av respektive projekts

miljökon-sekvenser. I de fall programmen (eller motsvarande) låg som separata handlingar,

skulle dessa inlånas till VTI. Eftersökta miljökonsekvensbeskrivningar skulle

främst avse projekt av en sådan omfattning att uppföljningsprogrammen (eller

motsvarande) var relativt omfattande eller ingående.

Miljökonsekvens-beskrivningar från Vägverket borde främst eftersökas från Region Sydöst, Väst

och Mitt. Dokumenten skulle företrädesvis vara upprättade 1996 eller senare.

Äldre dokument kunde emellertid också komma i fråga, särskilt om de var

omfattande eller eljest intressanta, alternativt om yngre dokument inte fanns att

tillgå i eftersträvat antal.

Som en hjälp i arbetet erhöll konsulten namn och adresser till miljöspecialister

vid de aktuella regionkontoren. Efter att konsulten lämnat in en mängd

publikationer som på något sätt behandlar uppföljning, har VTI kompletterat med

eget material och därefter gjort utdrag ur de aktuella delarna och lagt dem i en

tabell, se bilaga 1.

8

VTI notat 50-2002

2.2 Materialeftersökning

Konsulten påbörjade arbetet under november månad 2001 och avslutade arbetet i

januari år 2002. Slutrapportering skedde vid VTI den 18 februari 2002.

1

Redan i ett tidigt skede visade det sig att uppföljningsprogram inte kunde

erhållas från Banverket. Hela eftersökningen koncentrerades därför till Vägverket.

Efter konsultens insamling har dock två färdiga uppföljningar rörande banprojekt

erhållits via projektets styr- och referensgrupp.

Konsultens väg till undersökningsmaterialet har gått via:

• samtliga VV:s regionkontors miljöspecialister,

• samtliga VV:s regionkontors MKB-ansvariga,

• cirka 25 projektledare vid VV, samt

• ett antal MKB-konsulter.

Utöver detta har konsulten genomfört egna undersökningar:

• vid VV Region Sydöst (100 arbetsplaner).

Det har varit mycket svårt och tidskrävande för Konsulten att komma i kontakt

med utpekade kontaktpersoner, erhålla utlovat material samt få tillträde till arkiv.

En annan svårighet har varit arkivens sökbarhet, vilket väcker tankar om

allmänhetens egentliga tillgänglighet till diariefört arkivmaterial. Konsulten

påpekar att man i arkiven måste ha kännedom om vilka vägprojekt det rör sig om

samt deras objektnummer för att överhuvudtaget kunna söka diarieförda

handlingar. Detta gällde även i regionkontor Sydöst, men där fanns emellertid ett

parallellt arkiv med arbetsplaner vilket konsulten valde att titta närmare på. Totalt

gick alltså konsulten igenom ett hundratal arbetsplaner, huvudsakligen tillkomna

efter 1995. Omkring 20 av dessa hade tillräcklig substans för att gå vidare med.

Med hjälp av objektnummer och vägbeteckning kunde man därefter via en

sekreterare nå fram till vem som var projektledare, i detta fall 12 personer.

Samtliga dessa kontaktades och fick redogöra hur långt projekten hade kommit. I

två fall sades att uppföljningsprogram vara på gång (väg 31 objektnummer

625002 samt väg 29 objektnummer 925006), men att det var oklart när. I de

övriga fallen:

• ligger bygghandlingsfasen så långt fram i tiden att

uppföljningsprogram/-anvisningar inte är intressanta i föreliggande undersökning, eller

• så har uppföljningsanvisningarna bakats in i bygghandlingarna, eller

• så har inget uppföljningsprogram upprättats, trots att så bör ske enligt

arbetsplanens MKB.

Konsultens arbete resulterade i ett mycket magert källmaterial. På förekommen

anledning kontaktade därför konsulten VTI och föreslog att man även bör titta på

material före 1996. Detta beviljade VTI, men resultatet blev lika magert.

Konsultens efterforskningar resulterade i:

•

exempel på enstaka uppföljningsåtgärder ur ca 15 MKB:er,

•

cirka 5 uppföljningsprogram, och

•

enstaka exempel på enstaka uppföljningsåtgärder ur annat material.

VTI notat 50-2002

9

Det finns få riktigt bra exempel på MKB-uppföljning från senare tid. Orsaken att

så få ambitiösa uppföljningsprogram finns, är att vägprojekten ännu inte kommit

tillräckligt långt i planeringsprocessen (arbetsplan/bygghandling). Intressant i

sammanhanget är att MKB-ansvariga vid vägverksregionerna ofta avrådde

konsulten ”från att gå igenom arkiven eftersom man ändå ingenting skulle finna.”

2

Sammanfattningsvis har konsultens och VTI:s insamling resulterat i en lista

omfattande drygt 70 stycken uppföljningsarbeten, se bilaga 1.

3 Resultat

Utifrån cirka 70 uppföljningsarbeten, se bilaga 1, kan det konstateras att det i

materialet finns några tidigt publicerade uppföljningsansatser.

Många gånger kan man inte se någon skillnad mellan det som kallas för

uppföljningsprogram och det som benämns kontrollprogram. Båda avser en

mätning av tillstånd efter det att en väganläggning byggts i förhållande till ett

föreskede. Inte sällan är det vegetation, grundvatten, djur, buller och mycket annat

som följs upp eller kontrolleras. Att det finns två olika verksamheter som i

praktiken sysslar med samma arbete kan eventuellt uppfattas som förvirrande. I

den följande diskussionen har de båda programtyperna slagits samman i en grupp.

De båda uppföljningsrapporterna från Banverket rör redovisningar efter utförd

uppföljning och innehåller därför inte något uppföljningsprogram i sig. I

uppföljningen av Västkustbanan från 2001 nämns särskilt att (publiceringen av)

uppföljningen inte innebär att miljöarbetet längs västkustbanan är avslutat utan att

kontrollprogram i enlighet med vattendomar samt annan uppföljande verksamhet

fortsätter.

3

I själva miljökonsekvensbeskrivningen, åtminstone från 1995 och framåt,

brukar det alltid förekomma några rader om uppföljning under egen rubrik. Här

konstaterar man om uppföljning anses behövlig eller inte. Om detta anses vara

fallet kan man rekommendera att man i samband med bygghandlingarna upprättar

ett särskilt program. Exempel på detta kan utgöras av

miljökonsekvensbeskriv-ningen arbetsplan för väg 1097, Lilleberg–Bona, delen vid Karlsby från 1997.

4

Under rubriken Kontroll/uppföljning står att ”Uppföljning görs för att kontrollera

att beslutad miljöanpassning verkligen har skett. Det görs med hjälp av särskilda

program. I dessa bör följande behandlas:

• Kontroll av vattenkvaliteten vid Karlsbyån före, under och efter

bygg-skedet.

• Kontroll av grundvattennivån vid nedslagna grundvattenrör.

• Mätning av nivåer och vatten kvalité i brunnar.

• Kontroll och uppföljning av buller.

• Besiktning av vägarna före och efter byggskedet.”

Banverket, å andra sidan, uttrycker i uppföljningen av Västkustbanan från 2001

att ”Vissa delar av MKB:n inte varit intressanta att följa upp på grund av att de

först och främst behandlat plan- och byggskedet”.

5

2

_{Höglin, 2002.}

3

_{Banverket, 2001.}

4

Vägverket, 1997a.

5

Banverket, 2001.

10

VTI notat 50-2002

I de allra flesta fall inskränker sig ambitionerna till några kortfattade

uppföljningsanvisningar som sedan arbetas in i bygghandlingarna utan att det

resulterar i några särskilda dokument. Detta kan mycket väl vara ett adekvat

förfarande. Det förefaller inte ovanligt att överenskommelser sker med

kommunerna vars tekniska kontor utför mätningar och annat. Ett sådant exempel

utgörs exempelvis av arbetsplan för väg 111. Förbifart Viken, Grålänge–Lerberget

från 2001.

6

Under rubrik 4.7 Landskaps- respektive tätortsanpassning och

miljö-skyddsåtgärder med underrubriken Landskapsanpassning står diverse information

om träd och buskar. Emellertid nämns inga direkta åtgärder, mest svävande

önskemål. Vidare i texten till underrubriken Bullerskyddsåtgärder står ”Av

miljökonsekvensbeskrivningen framgår bullerpåverkan på berörda fastigheter.

Åtgärder föreslås enligt tabellen … Alla åtgärder genomförs efter samråd med

fastighetsägaren.” I kapitel 4.14 om Uppföljning av åtgärder och konsekvenser,

står att ”Vägverket åtar sig att tillse att de i arbetsplanen föreslagna åtgärderna blir

genomförda.”

Ett annat sådant exempel utgörs av miljökonsekvensbeskrivning i arbetsplan

för väg 210 Trafikplats Bäckby (E4)–Söderköping, delen Västra Husby–

Söderköping från 1994.

7

Under rubriken Uppföljning finns två underrubriker.

Under den ena som behandlar enskilda vattentäkter står ”Uppföljning kommer att

ske efter att vägen byggts och vid behov även senare genom

vattenstånds-mätningar och provtagning”. Under den andra rubriken som behandlar buller står

”Uppföljning, bullermätningar kommer att utföras vid bullerutsatta fastigheter för

att klarlägga att bullerdämpande åtgärder har fått avsedd verkan.” Det senare

exemplet förefaller vara mycket representativt, framför allt för

miljökonsekvens-beskrivningar före 1996.

När det gäller de yngre förhållandena förefaller det vanligare att MKB:n

innehåller anvisningar som föreskriver att ett särskilt program ska upprättas för

uppföljning. Problemet är att många av dessa senare vägprojekt ännu i så liten

utsträckning har kommit till det skede då programmen upprättas, dvs. i samband

med bygghandlingarna. Enligt uppgift är dessutom uppföljningsprogrammet det

dokument som görs allra sist i processen. Sannolikt är det så att antalet

uppföljningsprogram inte är särskilt stort ännu.

De ovan angivna exemplen är dessutom goda representanter för vad ett

uppföljningsprogram brukar innehålla, dvs. vanligen vatten, buller, djur och

landskapsbild. Sällan nämns kulturmiljö som ett eget uppföljningsområde. Kanske

döljs sådan uppföljning bakom buller, vibrationer och kemisk påverkan.

Det visar sig att uppföljningsarbeten omfattar såväl själva byggtiden som efter

färdigställandet av väg eller järnvägsanläggningen. I utgångspunkten för arbetets

genomförande fanns vid VTI en föreställning om att de eftersökta

uppföljnings-programmen var knutna till miljökonsekvensbeskrivningarna i arbetsplanerna.

Detta är endast i undantagsfall riktigt. I den mån ett särskilt program har

upprättats så är dessa nästan alltid knutet till bygghandlingarna, vilket är korrekt

enligt olika handböcker.

I det genomgångna materialet är det mycket ont om anvisningar för när och hur

före-data ska samlas in. Detta kan belysas med följande exempel hämtat från väg

161 i Uddevalla kommun. Där står att ”Dokumentation före vägbygget kan vara

6

Vägverket, 2001a.

7

VTI notat 50-2002

11

motiverad för att få ett referensmaterial”.

8

Att använda formuleringar såsom kan,

bör samt föreslås (s.k. modala hjälpverb), riskerar att göra ett

uppföljnings-program otydligt. Det är viktigt med formuleringar där det står att före-data skall

inhämtas och när den skall inhämtas. Den tradition som formuleringarna ger

uttryck för är säkerligen orsakad av den dignitet i beslutsordningen som

dokumenten ger uttryck för. Likväl ger det otydliga signaler.

Många gånger kan det tyckas att omnämnandet av före-data kommer in i

MKB-processen i ett sent skede, kanske för sent. I en MKB till en vägutredning

för E6 i Bohuslän nämns vilka punkter som kan bli aktuella att dokumentera före

byggstart. Dessa är:

• ”Berörda vattendrag, bl.a. vad gäller vattenkvalitet, vattenflöden,

förutsätt-ningar för havsöring.

• Berörda biotoper, t.ex. artsammansättning och hydrologi.

• Bilddokumentation av värdefulla landskapsavsnitt som berörs.

• Vattenkvalitet och nivåer på grundvatten och i brunnar.

• Viktiga viltstråk och vistelseplatser för djuren.

• Arkeologisk utredning och slutundersökning

• Kulturhistorisk byggnadsdokumentation.

• Kompletterande dokumentation av kulturlandskapet, bl.a. agrarhistoriska

lämningar.”

9

Vilka data utifrån dessa punkter som kommer att insamlas vet man inte förrän i

arbetsplaneskedet, eftersom det är där beslut formellt fattas. Men ibland kanske

vissa före-data behöver insamlas under en lång tid. Om så är fallet kan det vara

svårt att passa in detta i en snäv tidsplan.

Ibland finns det uppgifter om mätmetoder, ibland saknas detta. Ett exempel

som visar både ock hämtas ur tillägg till MKB för arbetsplan från E22 mellan

Söderåkra och Hossmo.

10

”Under de tider då grumling kan befaras i ån mäts denna dagligen uppströms

och nedströms arbetsområdet. Förslagsvis avbryts arbetet om nedströms stationen

uppvisar dubbelt så stor grumlighet som uppströmsstationen. Biotopåtgärder

dokumenteras med fotografier direkt efter genomförandet. För att följa upp

funktionen hos genomförda biotopåtgärder bör elfiskeundersökningar

genom-föras, förslagsvis år 1, 3 och 5.” Det vanligaste är emellertid att uppgifter om

mätmetoder saknas. Denna fråga hänger delvis samman med kompetens. Som

tidigare framgått är landskapsbild något som ofta följs upp. Det är exempelvis

upplevelse, vägens inpassning, intryck av slänter, vägens linjeföring m.m. Många

gånger skall detta följas upp genom fotografering eller genom okulär besiktning,

dvs. att man vid en resa utmed den nyanlagda vägen bildar sig en uppfattning om

hur det har blivit. Men det framgår sällan vem som skall genomföra analysen i fält

eller analys utifrån fotografering och vilken kompetens som krävs för detta. Inte

heller framgår utifrån vilket synsätt man analyserar. Det finns alltid en risk att

landskapsbildsundersökningar reduceras till tyckande utifrån en subjektiv estetisk

värdering. Det finns dock metoder som objektivt analyserar landskapsbild.

Dessutom är det av stor vikt att frigöra sig från ett expertutlåtande och dessutom

fråga de som besöker och lever i landskapet, hur de uppfattar de genomförda

8 Vägverket, 1997b.

9

Vägverket, 1999a.

10

Vägverket, 1999b.

12

VTI notat 50-2002

förändringarna

11

. Detta framgår sällan av uppföljningsprogrammen dock med två

tydliga undantag. Det första undantaget rör arbetsplanen för väg E6 mellan

Uddevalla och Svinesund. Där står att ”Uppföljningen ska klargöra om vägens

landskapsanpassning och utformning överensstämmer med MKBn. Uppföljningen

kan göras t.ex. genom attitydundersökningar av hur resande upplever den nya

bron.”

12

Eftersom det handlar om attityder kan man tänka sig att författaren till

arbetsplanen åsyftar enkätundersökningar och intervjuer. Men i vägutredningen

för E6 mellan Vik och Hogdal går inte detta att gissa sig till. I denna står ”Vägens

anpassning i särskilt värdefulla landskapsavsnitt. Variation med hänsyn till

trafikantupplevelsen, t.ex. linjeföring och möjligheten till utblickar.”

13

Här kan

man lika gärna tänka sig att det är experter som gör egna bedömningar än att man

frågar trafikanterna om hur de upplever landskapsbilden eller vägens linjeföring.

Det finns dock fler redovisningsbrister utöver metoder. Detsamma gäller för

vissa fastställda krav avseende halter av ämnen i vatten, buller etc. Sannolikt

ligger dock sådana krav bakom flera av formuleringarna i

uppföljnings-dokumenten även om kraven inte explicit uttrycks.

Det går inte att generellt påstå att de mer genomarbetade och kvalitativa

uppföljningsprogrammen är framtagna i samarbete med forskningsorganisationer.

Några av de mer genomarbetade uppföljningsprogrammen kommer från

konsultbyråer och från Vägverket självt. Exempelvis kan nämnas Vägverkets

MKB till arbetsplan för E6, Nordby–Riksgränsen

14

och Vägverkets uppföljning av

viltpassager utmed E6.

15

Forskningsorganisationer är emellertid mycket tydliga

med att ange metoder i de fall de har varit involverade.

Anledningen till att man utför ett uppföljningsprogram anges vara olika. För

Yttre Ringvägen i Skåne anges att ”Kontrollprogrammet syftar till att beskriva

mätningar och undersökningar som behöver göras för att visa att väganläggningen

Yttre Ringvägen eller dess nyttjande inte medför orimlig olägenhet för

människors hälsa eller miljön. Om olägenhet konstateras ska miljömässigt

motiverade och rimliga åtgärder vidtagas”.

16

Ett exempel på att uppföljning lett

till att även icke förutspådd skada upptäckts och därför kunnat åtgärdas är

uppfölj-ningen av Västkustbanan (Trönninge–Båstad) där en skadad dricksvattenbrunn

upptäcktes och åtgärdades.

17

För E3/E20 i Vallentuna kommun skrivs att ”Vägen

drogs genom ett skogs- och myrområde, känt för förekomst av bl.a. orre, tjäder

och ugglor av flera arter, bl.a. pärluggla. Kritiken mot vägdragningen var stark,

speciellt från naturvårdshåll. Som följd av denna kritik tog dåvarande

Vägförvaltningen i Stockholms län och länsstyrelsen i Stockholms län initiativet

till ett forskningsprojekt som skulle söka klarlägga effekterna på främst djurlivet

av att vägen på detta sätt drogs genom ett relativt opåverkat område (frånsett

skogsbruk, jakt och friluftsliv),

18

för väg 808 vid Ekens barnkooperativ står ”För

11

Detta kan jämföras med formuleringarna i den Europeiska Landskapskonventionen från 2000,

som Sverige har ratificerat, där definitionen av landskap även tar sin utgångspunkt i allmänhetens

syn och inte endast i experternas syn.

12

_{Vägverket, 2001b.}

13

_{Vägverket, 1999c.}

14

Vägverket, 2001b.

15

_{Olsson, M, 2000.}

16

_{Ljungström, M & Minör, M, 2001.}

17

Banverket, utan år.

18 Wallentinus, H-G, 1999.

VTI notat 50-2002

13

att säkert kunna uppnå miljömål …”

19

och för väg 604 mot Gnosjö skrivs att

”Detta för tillgodogörande av erfarenheter för andra kommande vägprojekt.”

20

Syftena skiljer sig sålunda åt, det vanligaste är dock att det saknas en tydlig

motivering till varför uppföljning ska genomföras såsom att se om genomförda

åtgärder motsvarar det uppsatta målet eller undanröja tidigare osäkerhet i

bedömningarna. I banverkets uppföljning av Västkustbanan från 2001 nämns att

det övergripande syftet med uppföljningen är att visa i vilken utsträckning MKB:n

har förutsett miljökonsekvenserna av Västkustbanans nya sträckning och att det

samtidigt görs en bedömning av hur de föreskrifter som finns i MKB:n har

beaktats under arbetet med att bygga Västkustbanan.

21

Få uppföljningsdokument nämner behovet av samråd eller annan

kommunikation med olika aktörsgrupper. Enkätstudierna som nämnts ovan är ett

undantag. Likaså skrivs om samrådsgrupper, exempelvis i MKB:n för riksväg 35

genom Åtvidaberg.

22

4 Slutsatser

Några av de viktigare slutsatserna är att:

• det sedan 1995 har blivit vanligare med uppföljningsformuleringar,

• uppföljning inte självklart omfattar såväl byggskede som tiden efter

färdigställande,

• uppgifter om före-data är ovanliga,

• de vanligaste uppföljningsparametrarna är vatten, buller, djur och

landskaps-bild,

• mätmetoder sällan anges,

• kompetenskrav sällan anges,

• fastställda statistiska krav sällan anges,

• syftet med uppföljningen sällan anges och att

• kommunikation med olika aktörsgrupper såsom allmänhet är en ovanlighet.

Det är vår bedömning att det material som insamlats, även om det är magert,

kommer att kunna användas som en utgångspunkt i såväl upprättande av en

handbok för uppföljning i samband med MKB, som vid utvecklandet av ett

informationssystem om uppföljning.

19

_{Vägverket, 1999d.}

20

_{Vägverket, 1998.}

21

Banverket, 2001.

22

Vägverket, 1999e.

14

VTI notat 50-2002

5 Källförteckning

5.1 Otryckta källor

Höglin. 2002: Kommentarer till insamling av uppföljningsprogram. VTI dnr.

2001/0166-24.

5.2 Tryckta källor

5.2.1 Offentligt tryck

Europeisk landskapskonvention. European Treaty Series nr. 176, 2000. Florens,

20.10.2000. (svensk offentlig version, översättning 2002-04-29).

5.2.2 Övrigt offentligt tryck

Banverket 2001. Uppföljning av miljökonsekvenser Västkustbanan, Helsingborg–

Kävlinge 2001-12-12.

Banverket utan år, Fördjupad miljökonsekvensbeskrivning och uppföljning,

Västkustbanan, Trönninge–Båstad, Dubbelspår vid Laholm.

Vägverket 1994. Miljökonsekvensbeskrivning i arbetsplan för väg 210, trafikplats

Bäckby (E4)–Söderköping. Delen Västra Husby–Söderköping. 1994-02-25

Objektnummer 526014.

Vägverket 1997. Miljökonsekvensbeskrivning i arbetsplan för väg 1097,

Lilleberg–Bona, delen vid Karlsby. 1997-09-15. Objektnummer 524 033.

Vägverket 1997b. Miljökonsekvensbeskrivning till arbetsplan. Väg 161 – delen

Rotvik–Torsberg, Uddevalla kommun. Slutrapport. Januari 1997.

Objekt-nummer 428730–161

Vägverket 1998. Miljökonsekvensbeskrivning till arbetsplan. Väg 604,

Anderstorp–Gnosjö, delen Stansgatan–Hyltan. Vägverket Region Sydöst.

Objekt nr 62 40 28. Jönköping 1998-06-05, reviderad 1998-06-09. AB

Jacobson & Widmark (Vägverket Region Sydöst: Väg 604 Anderstorp–

Gnosjö, delen Anderstorp–Hyltan. Arbetsplan 1998.08.10. Objekt nr 62 40 28).

Vägverket 1999a. Miljökonsekvensbeskrivning till vägutredning. Väg E6 delen

Vik–Hogdal, Vägverket Region Väst. Objektnummer 4189, 1999-03-26.

Vägverket 1999b. Tillägg till miljökonsekvensbeskrivning för arbetsplan avseende

omgrävning av Bruatorpsån. E22 delen Söderåkra–Hossmo. 1999-10-08.

Objektnummer 822476 (Vägverket Region Sydöst: Väg E22 Karlskrona–

Kalmar delen Söderåkra Hossmo, Åomgrävning Bruatorpsån. Arbetsplan

1999-10-01, Objektnummer 822476).

Vägverket 1999c. Miljökonsekvensbeskrivning till Vägutredning. Väg E6 delen

Vik–Hogdal. Vägverket Region Väst. Objektnummer 4189, 1999-03-26.

Vägverket 1999d. Miljökonsekvensbeskrivning till arbetsplan 1998-12-15.

Kompletterad 1999-02-25. VST objekt 44085. (E4/E20 Södertälje–Stockholm

delen Västberga trafikplats. Vägverket Region Stockholm: E4/E20 Västberga

trafikplats, Essingeleden. Arbetsplan juli 1999) Vägverket 2001a. Arbetsplan.

Väg 111. Förbifart Viken. Grålänge–Lerberget. 2001-10-05. Objektnummer

2121.

Vägverket 1999e. Miljökonsekvensbeskrivning i arbetsplan. Riksväg 35 genom

Åtvidaberg. – Objekt nr: 52 50 01 (MKB) 1998-10-21, reviderad 1999-10-11.

Konsult J&W (Vägverket Region Sydöst, Väg 35 Överum–Linköping, delen

genom Åtvidaberg. Objektnummer 52 50 01. Arbetsplan 1999-10-12)

VTI notat 50-2002

15

Vägverket 2001b. Miljökonsekvensbeskrivning till arbetsplan. Väg E6 Uddevalla–

Svinesund, delen Nordby–riksgränsen vid Svinesund. 2001-06-01.

5.2.3 Litteratur

Ljungström, M & Minör, M. 2001. Kontrollprogram för Yttre Ringvägen

avseende miljöstörningar i driftskedet. Vägverket Region Skåne. 2001-2002.

Malmö 2000-11-22

Olsson, M. 2000. Halvårsrapport över viltets användande av två viltpassager

längs E6 Uddevalla kommun. Vägverket Region Väst. 001201.

Wallentinus, H-G. 1999. Effekter på fågelliv och klövvilt av byggande och

användande av väg – uppföljning av miljökonsekvenser från Europaväg

E3/E18 i Römossen- Långmossenområdet, Vallentuna kommun. Institutionen

för landskapsplanering Ultuna samhälls- och landskapsplanering nr X Uppsala

1999.

Ci

tat angående

MKB-uppföl

jn

ing i

d

o

kument r

ö

ra

nde

v

ä

gpl

aner

ing m.m.

Stora program: hänvisnin

g

till separ

at dokumentation

Citat Rubrik, sid Text hänv isan-de till annat av snitt Publ-uppgift er Tr y ckår Uppföljn.pro-gram eller ej Egna komme ntar er Löpnummer H el a ra ppo rte n H elld in , J-O , S eile r, A nd re as, Jer nel id, Ha ns : Pr oj ekt Ri ks vä g 31 Ef fekt er av vä gby gg en på vi lt: Sl ut rap por t f rå n 1: a del en – tiden i nn an vä gby gg et . G rim sö for sk ni ngs st at io n, Ins tit ut ion en f ör nat ur vår ds bi ol ogi , SL U, 2 00 2- 03-30 20 02 Ja, byggt id 1 H el a ra ppo rte n H elld in , J-O , S eile r, A nd re as, Jer nel id, Ha ns : Pr oj ec t Hi gh wa y 31 Ef fect s of ro ad co nst ruct io n on wi ld li fe : Fi na l r ep or t f rom th e 1 st pha se – b ef ore roa d co nst ruct io n. G rim sö W id life Res ear ch St at io n, De pt .of Co ns er va tio n bi ol og y, SL U, 04/ 03/ 20 02 20 02 J a, _byggt id 2 H el a ra ppo rte n H elld in , J-O , S eile r, A nd re as, Jer nel id, Ha ns : Pr oj ec t Hi gh wa y 31 Ef fect s of ro ad co nst ruct io n on wi ld li fe : Fi na l r ep or t f rom th e 1 st pha se – b ef ore roa d co nst ruct io n. G rim sö , S LU 29/ 11/ 20 01 Ar bet smat er ial 20 01 J a, _byggt id Arbe tsm ate ria l in fö r lö pn um me r 2 3 ”K ont rol l av gr um lin g d agl ige n u nd er a nl ägg ni ngs ar bet en a d å gr um lig het en ut anf ör s kär m ar na j ämf ör s me d ref er ens punk t ( el ler et t r ef er ens vär de f ör s jön) . Om gr um ligh et en är du bb el t s å h ög ut anf ör s kär m ar na s om ref er ens vär det s ka ar bet et av br yt as . Des sut om b ör e n f ör - oc h ef ter st udi e av b ot tenf au na ut anf ör ar bet somr åd et s ke, för sl ags vi s med 2-4 p unk ter i en tran se kt.” Ka pi tel 9 Up pf öl jni ng, s. 16 Vä gv er ket R egi on Sy dös t: Väg 74 7, G l äns gr äns –L and sbr o Del en br o F 29 3 ö ver Ör ke n M iljö be sk rivn ing till a rb etsp lan 20 01- 03-02 Obj ek tnu mm er 6 2 5 0 30 ( Vä g 7 47, G l än s gr äns – La nd sbr o D el en br o F 29 3 ö ver Ör ke n vi d H al lsn äs . A rbe tsp lan 20 01- 02-01. ) 20 01 J a, _byggt id 4 ”6 .2 Fö rs lag till u pp fö ljn in gs pr og ra m D etta fö rsla g till m iljö up pf öljn in gs pr og ra m ko m m er a tt b ea rb et as o ch vid ar eu tve ckla s u nd er p ro je kte rin gs- o ch by ggs ke det i enl ig het me d V ägv er ket s ha nd bok ”M iljö up pfö ljn in g a v vä gp ro je kt 1 99 9:1 59 ”. Ne da n a ng es in om v ilk a äm nes omr åd en s amt v ilk en t yp av u ppf öl jni ng s om b ör be dr iv as . (K ap .6 Ko nt rol l oc h up pf öl jni ng, Ka p 6. 1 hur Allm än t ”M iljö up pf ölj-ni ng av _vägpr oj ek t Vä gv er ket : V äg E 6 U dde val la – Sv in es und de le n N or dby– riksgr än se n vi d S vi nes und . Ar bet spl an, 20 01 Ja, ef ter Tr af ik säk er het ing år i m iljö up pf öljn in gs pr og ra m met 5

Bilaga 1

Sid 1 (22)

Tr af ik Tr af ikflö de n m äts in om de t vä gsyste m som p åv er ka s a v p ro je kte t. M ät ning ar na ä r d el s till fö r a tt se o m pro je kte t få tt a vse dd n ytta o ch d el s u tg ör a u nd erla g fö r ko ntro ll a v tra fikre la te ra de m iljö ko ns ekve ns er so m bu lle r o ch lu ftfö ro ren ing ar. Tr af ik sä ker het G en om up pf öljn ing a v b l.a . V äg ve rke ts o lycks sta tisti k ko nt ro lle ra s a tt vä ge n ha r ge tt fö rvä nt ad m in skn in g av ol ycko rn a i be rö rt vä gsyste m . B ulle r Ko nt ro ll g ör s av at t de b ul le rn iv åer s om a ng es i MKB n öv er en ss tämm er me d d en fa kt is ka s ituat io ne n. Up pf öl jni ng en k an gör as s om m ät ni ng enl igt Nat ur vår ds ver ket s r ik tli nj er i r app or t 32 98 el ler s om b er äk ni ngar ut ifr ån u ppm ät ta t raf ik flöd en enl igt Vä gv er ket s han db ok 1 99 9: 125. Fa rlig t god s U nd er d et fo rtsa tta p ro je kte rin gsske de t sam t u nd er d et aljp lane pr oc esse n fö r tu llsta tio ne n ska ll sa m rå d ske me d r äd dn in gs tjäns te n. La nd sk ap sb ild Up pf öl jni ng en s ka k lar gör a om v äg ens la nds kaps an pas sni ng oc h ut for m ni ng öv er en ss tämmer m ed MK Bn. Up pf öl jni ng en k an gör as t. ex . gen om at tit ydun der sök ni ng ar av hur res an de up pl ev er den ny a br on. An dr a del ar s om k an f öl jas u pp är : • Vä ge ns li nj ef ör ing • In tryck a v slä nt er o ch b er gskä rn inga r • H ur tu llsta tion en up pf atta s • Up pl ev el se av N or dby mot et • Be ha ndl ing av res ty tor • Pl ant er in g oc h gr äs så dd • Up pl ev el se av b ul ler sk ydds åt gär der N at urm iljö Up pf öl jni ng bör gör as ino m föl ja nd e o m rå de n: • Pr ov fiske i K obbu ng sbä cke ns va tten syste m o ch Ide fjo rd en fö r a tt se en e ven tue ll påve rka n på ö rin o ch la xs tamm en • Sa mr åd me d j ak tla g oc h v ilt inv ent er in g f ör at t k lar gör a hur v ilt pas sa ger v id Bj äl lv ar pet oc h N or dby m ot et fun ger ar • Få gel inv ent er in g f ör at t k lar gör a o m v äg E 6p åv er kat fr amf ör al lt Ber guv oc h Pi lgr ims fal k • Vat te npr ov ta gni ng • Ve get at io ns st udi er in om k äns lig a h äl lm ar ker Fr ilu fts liv Ko nt rol l k an gör as ge no m t .ex . at tit ydun der sök ni ng ar hut v äge n p åv er kat rek re at io n oc h f ril uf ts liv i omr åd et . K ultu rm iljö I MKB s amt ar keol ogi sk a f ör un der sök ni ng ar an ges v ilk a åt gär der s om s kal l v idt as in na n by gg na ds ar bet et på bö rja s va d g älle r d oku m en ta tio n oc h slu tu nd ersö kn in g. D et ska ll tillse s a tt d essa å tg ärd er g en om fö rs i samar bet e m ed B ohus lä ns mus eu m oc h Ri ks ant ik var ieä mb et et . Vat te nr esur ser • Vat te npr ov ta gni ng • Ko nt rol l av gr un dv at te nni vå er g en om gr un dv at te nr ör • Bes ik tni ng av e ns ki lda br un nar • I s amba nd m ed ge ot ek ni sk a åt gär der me d öv er las t b ör k ont inu er lig v at te npr ov tag ni ng ge no mf ör as . • Ko nt rol l av b er gmas sor av se en de s ur at b er g oc h b er eds kap f ör at t o m hä nd er ta d es sa Jor oc h s kog sbr uk Ge no m i nt er vj ue r m ed m arkä ga re o ch b ru ka re tillse s a tt fö re skrivn a å tg är der v idt as v ad h äl le r f ramk oml ig he t ar bet et be dr iv es ) Ka p 6. 2 Fö rsla g till m iljö up pf ölj ni ngs pr ogr a m s . 73-74 19 99: 15” . Bu lle r ”e nlig t Nat ur vår ds -ve rke ts riktlin je r i ra pp or t 32 98 ” sa m t Vä gv er ket s ha nd bok 19 99: 12 5 M iljö ko ns ekve ns be skrivn in g 2 00 1- 06-01

Bilaga 1

Sid 2 (22)

för jor oc h s ko gs br uk sm as ki ner s amt at t ef fek ten av des sa i nt e öv er sk ridi t v ad s om an ges i MKB n. ” ”8 .F or ts att m iljöa rb et e 8. 1 Al lm änt För at t s äk er st äl la at t et t v äg obj ek t i nt e f år an dr a k ons ek vens er för mi ljön än v ad s om bes kr iv s i MKB: n oc h f ör at t s äk ra ge no mf ör an de av oc h ef fek tiv itet hos d e s ky dds åt gär der s om b es lut at s, mås te MK B-in ne hål let för as vi dar e i d et for ts at ta ar bet et . I ar bet spl an es kedet b ör ri sk en f ör s kad or ide nt ifi er as , p rinc iper för åt gär der red ov is as oc h b es lut tas hur det for ts at ta ar bet e m ed åt gär der na s ka be dr iv as . För at t s ty ra ge no mf ör an de oc h up pf öl jni ng u ppr ät tas för s tör re v äg pr oj ek t et t s är sk ilt pr ogr am. G en omf ör and et omf at tar pr oj ek ter in gs - oc h by ggs ked et m ed an up pf öl jni nge n b ör o m fat ta åt gär der i by ggs ke det oc h ef ter fär di gs täl lan de. För ak tu el l ar bet spl an be döms b eh ov et av u ppf öl jni ngs pr ogr am v ar a l itet , ef ter som m iljö ko ns ekve ns er na ä r få . N ed an re do visa de p un kte r b ör d ock in ar be ta s i b yg gh an dlin ge n o ch /e lle r efte rfrå ga s i e nt rep rena du pph an dl in ge n. 8. 2 M öjlig a m iljö sk ydd så tgä rde r fö re , un de r oc h efte r b ygg sk ede t” (För e by ggs ked et s amt by gg an de är ej av bet yd el se f ör u ppf öl jni ng en. ) ”E fte r b ygg ske de t Föl jan de bör föl jas up p. • Bul ler sk ydds åt gär der , der as ut för and e oc h ef fek tiv itet . • Åte rstä lln in g av m ark e fte r tillfä llig a an ord nin ga r u nd er b yg gtid en sa m t e ta bl erin g a v n ya trä d. Det ta up pf öl jni ngs ar bet e k an s am or dn as me d or di nar ie k ont rol l oc h u ppf öl jni ng av anl äg gni ngs ar bet ena. ” Ka p. 8 Fo rtsa tt mi ljöar bet e. Si da 15 Vä gv er ket . Ci rk ul at io ns pl at s Val ld a Tr ek ant – MK B f ör ar bet spl an . F eb rua ri 20 01 , R evi de rad 20 01 -03 -30 .Ob je ktn r 32 96 40-158/ 94 2 20 01 Ja, ef ter Enl igt tex te n i 8. 1 omf at tar up pf öl jni nge n åt gär der un der by gg and et , bl .a. int e nå go n av p unk ter na d är har m ed up pf öl jni ng at t gör a. Är d e al lm än na sk riv ni ngar na i 8. 1 oc h res on em an get hur uv id a up pf öl jn in gs pr og ra m be höv s el ler ej int res sant ? 6 Näs ta n ex ak t s am m a i nt ro s om i o bj ek t 6. Nå got ut ök at i v is sa f al l I 1 0. 1 Allm än t skrivs. ”G en omf ör and et o m fat tar pr oj ek ter ings - o ch by ggs ke det me da n u ppf öl jni ng en bör o m fat ta åt gär der i by ggs ke det oc h ef ter fär di gs täl lan det . At t mär ka är at t me d d en na ar bet smo del l är int e u ppf öl jni ngs ar bet et nå got s om s ker en bar t ef ter fär di gs täl lan det . För at t u ppf öl jni ng en s ka v ar a ä nd am ål senl ig k an y tter ligar e ins aml in g av ref er ens dat a k om m a at t k räv as inn an ar bet ena k an p åb ör jas . D el ar av up pf öl jni ngs ar bet et samor dn as läm pl ig en me d or di nar ie k ont rol l oc h u ppf öl jni ng av anl äg gni ngs ar bet en a. ” ”10. 3 Up pf öl jni ng av åt gär der oc h k ons ek vens er Et t up pf öl jni ngs pr ogr am b ör bl and an nat inn eh ål la f öl jan de p unk ter at t g eno m för a i nna n el ler un der by ggt ide n: • Ins aml in g av ref er ens dat a i nna n ar bet en a på bör jas . • G en om fö ra nd e av ko ntro llp ro gr am fö r m iljö på ve rka n u nd er b yg gske de t, likt d e so m u pp rä tta ts fö r tid ig are ut by ggn ader av v äg E 6. • Ko nt in uer lig a k ont ak ter m ed k omm un en, s om i eg ens kap av ti lls yns m yndi gh et h ar k ont ak ter m ed ber ör da e ns ki lda p er son er . I uppf öl jni ngs pr ogr am met b ör m an v id ar e ef ter fär di gs täl la nd e u pp m är ks amm a bl an d a nn at föl ja nd e p unk ter : • La nds ka ps anp as sni ng, åt er st äl lni ng oc h v äx tet abl er in g. • Ut för and e oc h f unk tio n h os anl äg gni ngar för om hä nder ta gan de oc h r eni ng av d o ch dr äner in gs vat te n. • Ut för and e oc h f unk tio n h os v ilt pas sag er , s är sk ilt med t ank e p å at t f å l ik na nd e h ar ut för ts i Sv er ige. • Bul ler sk ydds åt gär der , der as ut för and e oc h ef fek tiv itet . • Tr af ik flöd en, s om är u nd er la g f ör bl .a. bul ler ber äk ni ng ar .” Ka p 1 0 Fo rtsa tt mi ljöar bet e Ka p 1 0. 1 Allm än t Ka p 1 0. 3 Up pf öl jni ng av åt gär der oc h kons ek ve n-ser s .73-74 Vä gv er ket R egi on Väs t: Vä g E6 , Tor p– Hå by, del en Ge dd ek ni pp el n–K al ls ås. M iljö ko ns ekv en sbe sk rivn ing till ar bet spl an . 20 01 – F ör han ds -kopi a 20 01- 08-23 Obj ek t nr 43 28 001 20 01 J a, ef ter 7 Vä gv erke t å ta r sig a tt tillse a tt d e i a rb etsp la ne n fö re sla gn a å tg ärd ern a b lir g en om fö rd a. 4.1 4 Up pf öl jni ng av åt gär der oc h kons ek ve ns er s .16 4. 7 La nds ka ps - re sp . tä to rts-an pas sni ng oc h m iljö skyd ds -åt gär der . Vä gv er ket R egi on Sk åne: V äg 11 1 För bi fa rt Vi ke n Gr ål äg e– Ler ber get . A rbe tsp lan , bes kr iv ni ng. 20 01- 10-05 Obj ek t: 21 21. Ty rens Inf rak ons ul t A B s tår fö r d ok um en te t tillsa m m an s m ed VV Sk ån e 20 01 Ja, ef ter I j anu ar i 20 00 f as ts täl ldes ”V äg ut redn in g 20 00 -0 -1 5” me d t illhör an de m iljö ko ns ekve ns be skriv-ni ng 8

Bilaga 1

Sid 3 (22)

”K ont rol lpr ogr am m et u pp hör at t g äl la n är ar bet ena är av sl ut ad e oc h et abl er in gs om råd en a är åt er st äl lda” Ci ta t s.1 Vä gv er ke t R egi on St oc kh ol m: Ko nt rol lpr ogr am för S ödr a Lä nken – en trep ren ad SL 22 . Ko nt rol lpr ogr am e nl igt Mi ljöb al ken. 20 00- 06-08. (B et ec kni ng SA 80 97: 14 18, Er bet ec kni ng 5 35 0-53 23-96) 20 00 Nej Hel a dok um ent et in ne hå lle r riktlin je r o ch gr än svä rd en fö r o lik a type r av s tör ni ngar , m ät punk ter oc h f rek vens för mät ni ng ar na et c. 9 Th er es e Fas t: ”V ägsj äl ” i lan ds ka pet . En di sk ussi on om lan ds ka pet s hi st or ia ut ifr ån e n vä gu tre dn ing i K alm ar län . Up ps at s i på by ggn ads kur s i ku ltur ge og ra fi ( 10 p) , St oc kh ol ms uni ver si tet , K ul tur geo gr af is ka ins tit ut ion en Vt -20 00 20 00 Nej Be ha ndl ar int e di rek t up pf öl jn in g av MK B, m er vad m an bor de t änk t på an gå en de ku ltu rm iljö n är ma n gj or de de n M KB s om skriv its. 10 Up pf öl jni ngs pr ogr am b ör up pr ät tas för at t t illgod os e at t b es kr iv na åt gär der får av se dd v er kan s amt för at t of ör ut se dda k ons ek ve ns er åt gär das . Det ta pr ogr am pr ec is er as i s amb an d m ed f ra m tag and e av by gg ha ndl ing. Ne da n, u nd er 4. 52 oc h 4. 53 g es för sl ag t ill v ad det ta b ör inn eh ål la oc h m ål et m ed d es s f ramt ag and e. 4.52 U nd er vä gb yg ge t H är skrivs o m u tb ild ni ng a v a ns tä lld a, in fo rm ati on till b oe nd e, u pp la g a v m asso r, åt er kop pl in g till M KB ge no m M KB -an sva rig (b es tä lla ren s o m bu d) un de r ha nd , ko nt ro ll a v skyd d krin g vä rde fu ll veget at io n s amt av ut sl äpp t ill v at te nd ra g oc h u pps la m nin gs ef fe kt er . 4. 5 Up pf öl jni ng av miljö på ve rk an. 4. 51 För e by ggha nd lin g oc h vägby gg et . S. 13 5 Vä gv er ket R egi on Sy dös t. Väg E4, H el si ng bor g– Jön kö pi ng. Del en f ör bi Mar kar yd . Ar bet spl an 20 00- 01-31. M iljö ko ns ekve ns be skrivn in g M ars 19 96 ( Sc an di ac ons ul t S C C) Obj ek tnu mm er : 72 40 02 20 00/ 19 96 J a, _byggt id 11 Hel a d ok um ent et är int res sa nt . Vi ss a al lm än na del ar c iter as här . ”S yfte Ko ntro llp ro gr am m ets syfta r till a tt b eskri va m ätn in ga r o ch u nd ers ökn in ga r so m b eh öv er g öra s fö r a tt visa a tt väga nl äg gni ng en Yt tre Ri ngv äg en el ler d es s ny ttj ande i nt e m edf ör or im lig ol äge nh et för män ni sk or s häl sa el ler m iljö n. O m o lä ge nh et ko ns ta te ra s ska m iljö m ässig t m otive ra de o ch rim lig a å tg är de r vid ta ga s.” ”Övr ig i nf or m at ion Gem ens am up pf öl jn in gs re sa Vä gv erke t, b erö rd a m iljö fö rva ltn in ga r o ch L än sstyre lse n h ar g en om fö rt e n g em en sa m in sp ek tio ns re sa d är ge no mf ör da mi ljöåt gär der e nl igt M KB har red ov is at s, 200 0- 04-05. /… / Föl jan de hål lpu nk ter g äl ld e f ör res an: Vat te ns ky dd m ed ek ol ogi sk an pas sni ng på s träc kan L oc kar p-Fr edr ik sb er g Ku ltu rm iljö , g ra vh ög ar i tp l F re driksb er g. P la ce rin g a v m aste r fö r tra fikin fo rm ati on . Ek op as sa ge i Mi nn es dal . Bul ler sk ydd f ör bo end e oc h gol far e, S al ler up. Br oar på Yt tre Ri ngv äge n. Pl an te ring om fa ttn in g oc h fun ktio n. Se ge ås ny a åf år a. Ek od uk t/S oc iodu kt B url övs eg na he m . Tpl Kr on et or p. Nat ur oc h k ul tur vår d Doc ent G ör gen G ör ans so n ar bet ar m ed e tt f or sk ni ngs pr oj ek t s om i v is sa omr åd en f öl jer för del ni ng en av v is sa dj ur ar ter oc h d er as rör el sem öns ter för e oc h ef ter v äge ns öp pna nd e. Vä gv er ket R egi on Sk åne: K on tro llp rog ram fö r Y ttre R ing vä gen av se en de mi ljöst ör ni ngar i dr ift sk edet . 20 01-20 02 Mal m ö 2 000- 11-22 Lj ungs tröm, Mar tin oc h Mi nö r, Mar ie 20 00 J a, ef ter 12

Bilaga 1

Sid 4 (22)

Up pf öl jni ng såt gär der ef ter fär di gst äl la nd et Ef ter by ggn at io ne ns fär di gs täl la nd e b ör m an up pm är ks amm a • Åte rstä lln in gs ar be te na s g en om fö ra nd e b l.a . e fte r tillfä llig a a no rd ni ng ar u nd er b yg gn ad stid en • Ev ent uel l p åv er ka n p å gr un dv at te nni vå oc h v at tenk val itet i k om m un al v at tent äk t. 7. 2 Up pf öl jni ng av åt gär der oc h kons ek ve n-se r s. 1 8 (s .19 enl . in ne hå llsfö r te ckn in g) Vä gv er ket R egi on Väs t: Väg 1 679 Ki la– D an ni ke, om by ggn ad i no m Hi llar ed Väs tra G öt al ands lä n, Sv enl ju nga k omm un . Obj ek tnu mm er 54 24 40 . M iljö ko ns ekve ns be skrivn in g till ar be tsp lan 20 00 -10 -20 20 00 J a, ef ter 13 D oku m en te t ä r e tt m iljö up pfö ljn in gs pro gra m i sin h el he t. Vä gv erke t R eg io n Vä st: Vä g E6 , U dd eva lla –S vi nesu nd de len Hå by –R abb al she de. Up pf öl jn in gs pr ogr am – Mi ljö . Pä rm 1 An visn ing ar u tka st 19 99 - 06-08, rev id er at 2 000- 08-22. Up pr ät ta t av Ov e St af lin , J &W En er gi o ch M iljö 20 00 J a, ef ter 14 ”U nder d e t id er då gr um ling k an bef ar as i ån m ät s de nna da gl ig en up ps tröms oc h n eds tröms ar bet somr åd et . För sl ags vi s av br yt s ar bet et om ne ds tröms s tat ione n u ppv is ar d ubb el t s å s tor gr uml igh et s om up ps tröms st at io ne n. Bi ot op åt gär der dok um ent er as m ed f ot ogr af ier di rek t ef ter ge no mf ör an det . För at t f öl ja up p f unk tion en h os ge no mf ör da bi ot op åt gär der bör el fis keun der sök ni ng ar ge nomf ör as , f ör sl ags vi s år 1, 3 oc h 5. 12. Up pf öl jni ng, s . 13 E22 de len Sö de råk ra– Ho ss mo . Tillä gg till m iljö kon sek ve ns -be skr ivni ng f ör ar bet spl an av seen de om gr ävn ing av Br uat or pså n. 19 99- 10-08 Obj ek tnu mm er 82 24 76 (V ägv er ket R egi on Sy dös t: Vä g E2 2 K ar lskr on a–K al m ar del en Sö der åkr a H os sm o, Å om grävn ing B rua to rp så n. Ar be tsp lan 19 99 -10 -01 , Obj ek tnu mm er 82 24 76 ) 19 99 J a, ef ter 16 a ”K on tro llp rog ram fö r va tten skyd d 1. Ko nt rol l f ör e by ggt ide n 1. 1 Gr un dv at te nni våer m ät s i br un n 9 617. 1 oc h i öv er vak ni ngs br un nar na 9 62 0, 962 1 s amt FB 20 1 e n g ång i må na de n i s am ba nd me d pr ov tag ni ng e nl igt 1. 2. 1. 2 Pr ov ta gni ng av gr undv at ten s ker fr ån br un n 9 71 7: 1 oc h i öv er vak ni ngs br unn 96 20, 962 1 s amt F B20 1 me d b ör jan 3 m ån ad er för e by ggs tar t. Tr e pr ov er ut ta ges , et t pr ov per må na d. A nal ys bör s ke av st and ar dpar am et rar e nl . SL V: s ni vå 3 f ör gr undv at ten s amt av z ink , k opp ar oc h bl y. 2. 2 K ont rol l un der by ggt ide n 2. 1 Gr un dv at te nni våer m ät s i br un n 9 61 7: 1 oc h i öv er vak ni ngs br un nar 9 620, 96 21 s amt F B2 01 e n g ån g i må na de n i s am ba nd me d pr ov tag ni ng e nl igt 2. 2. 2. 2 Pr ov tag ni ng s amt an al ys av gr un dv at ten ut frös fy ra gån ger per år , i öv rigt i s amma o m fat tni ng s om u nder pu nk t 1. 2 ov an. 2.3 E ntre pre nö re r in bl an da de i vä gp ro je kt et p å ak tu ell vä gs tä ckn in g frå n H ag by ån n orr u t till o m krin g 2 0/3 00 ä r skyld ig a a tt fö lja a v gen er al en tre pr en ör en u pp rä ttad m iljö ko nt ro llp lan en lig t fö rfråg ni ng sund er lage t. S ärskild vikt mås te l äg gas p å k ont rol len v id l äg gni ng av tät sk ik t ( sk ydds bar riär I) där bl .a. s kar var mel la n g eo m em br an är sv aga p unk ter . Ko nt rol l av ut för an de oc h mat er ial s kal l s ke enl igt för frå gni ngs un der lag oc h y t- oc h gr undv at tens ky dd VV pu bl .1 99 5: 1. Vi d ut läg gni ng av be nt oni tm at ta s kal l s väl lni ng oc h öv riga k rav k ont rol ler as . K ont rol l av ut för and e oc h mat er ial sk al l s ke enl igt för fråg ni ngs und er la g ( TB V 29 1. 6 oc h y t- oc h gr undv at tens ky dd pu bl . VV 1 99 5: 1) 3. Ko nt rol l ef ter at t s ky dds an or dni ngar ta gi ts i dr ift. 3. 1 Gr un dv at te nni våer m ät es i s amm a o m fat tni ng s om bes kr iv s und er pu nk t 1. 1 ov an. 3. 2 Pr ov tag ni ng s amt an al ys av gr un dv at ten ut för s i s amma omf at tni ng s om un der pu nk t 2. 2. 3. 3 F unk tions pr ov ni ng av a nl äg gni ngs del ar na s ås om k ör ni ng av br un ns pum par , m an öv rer in g av av st äng ni ngs luc kor v id f ör dr öj ni ngs m agas ine n, Des sa k ont rol ler s kal l s ke me d r egel bu nd na i nt er val l, t .ex . et t pa r gån ge r pe r å r. Al la k ap Vä gv er ket R egi on Sy dös t: Väg E2 2, d el en Sö der åkr a– H os sm o. Va tte nskyd d (ka p 1 –4 ). T illfä llig t ut tag av gr undv at ten ( Bar riär II oc h I II) (k ap 5) 19 98- 09-07 Bi la ga B T illh ör an de a vta l m ella n Vä gv er ket oc h Kal m ar k omm un 19 98- 09-17 19 98 J a, ef ter Ko nt rol lpr ogr am. Fel i r ubr ik sät tni ng k ap 2 .2, eg. 2 Ko nt rol l u nd er by ggt ide n. A ndr a s kr iv fel också so m in te ä r m ina ! 16 b

Bilaga 1

Sid 5 (22)

4. K on tro ll e fte r in trä ffa d ol ycka m ed fa rlig g od s p å väg E2 2 Ut sl äp pt för or eni ng k var hål ls inom bar riär I 4. 1 Åt gär der e nl igt ber eds ka ps pl an v idt ag es . 4. 2 Gr un dv at te nni våer m ät s i s amma omf at tni ng s om bes kr iv s und er p unk t 1. 1. 4. 3 A nal ys av gr un dv at te n m ed av see nd e på v id ol yc kan ut sl äp pt för or eni ng bör s ke i öv er vak ni ngs br unn 96 20 ,9 621 sa m t FB 201 två till tre g ån ge r i ve cka n un de r tid sp er io de n från o lycka ns in trä ffan de o ch så p ass lån g t id ( ber oe nde på t yp av för or eni ng) at t ev . påv er ka n k an ut es lut as . 4. 4 Pr ov tag ni ng av d agv at te n f ör a nal ys a v l ös komme n f ör or eni ng. Pr ov ta gni ng s ke r v id ut lop pet o p d et fö rd rö jn ing sm aga sin so m b er ör s a v d ag vatte n frå n ol ycksp la tse n. P ro vtagn ing bö r ske tillrä cklig t tä tt o ch p åg å så pas s l än ge at t ma n k an b ed öm a o m y tter ligar e åt gär der (t .ex . av st äng ni ng av av lop pet ) b ehöv er v idt ag as för at t r ec ipi ent en ej s ka s kadas .” ”K on tro llp rog ram Bet r k ont rol l av v at tens ky dd f ör e oc h u nd er by ggt id en s e v idar e k ont rol lpr ogr am m et för v at tens ky dd, v äg E 22 del en Sö der åk ra-H os sm o. 5. K on tro ll e fte r in trä ffa d ol ycka m ed fa rligt gods p å v äg E 22 oc h f ör or eni ngs pas sa ge av s ky dds bar riär I. 5. 1 Sk yd ds bar riär II i dr ift Pu mp ni ng s ke i ut tags br unn ar 9 61 6: 1, 9 617: 1 oc h 96 17: 2. 5. 1. 1 Gr undv at ten ni vå er mät s, för ut om i u ttags br un nar na i öv er vak ni ngs br un n 9 62 9, 952 1 oc h F B2 01 s amt i mät rör U 25, U2 14, U9 40 1, U 94 03, U9 40 5, U94 06, U9 40 9, U 94 10, U9 41 5, U 94 16, 9 60 1, 9 60 6-060 8, 96 11, 96 14 , 9 61 5, 96 17 , 9 61 9, 9 61 6: 1. M ät nin g ske va ra nn an d ag tills e nd er a p um pn in ge n sto pp as (å te rg ån g till nor m alt m ät int er va ll) eller jä mv ik ts läge up pn ås i ak vi sf är en, v ar vid mät nin gs int er vall et k an ök as till c a 1 gå ng per v ec ka u nder res ter an de pu mp ni ngs tid . 5. 1. 2 Pr ov ta gni ng av gr undv at ten s ker fr ån r es p ut tags br un n 9 616: 1, 96 17. 1 oc h 9 617: 2 s amt ov an nä mn da öv er va kn ings br un na r t illr äc kligt tä tt f ör at t i god t id r egis tre ra fö rä ndr in ga r i v at tenk va lit én. F ör sla gs vi s et t par gå ng er p er v ec ka un der pu m pni ngs per io den. A nal ys ut för s med av see nd e p å ak tu el l f ör or eni ng. St ic kpr ov st agni ng av gr undv at ten f rå n br unn FB 20 2 i s ky dds bar riär II I bör s ke t .ex . en gå ng per m åna d. 5. 1. 3 Pr ov ta gni ng av v at ten v id ut lop p f rå n f ör dr öj ni ngs m ag as in et . Nä mn da pr ov ta gni ng b ör s ke s å pas s fre kve nt a tt m an fån ga r i n fö rä nd ring ar a v be tyde lse på u tsl äp ps ha lte r o ch kan h inna vi dt aga ev y tter ligar e åt gä rd er (t .e x. s tängni ng av ut lo pp et , t ills ät tn ing av fä llnin gs ke mik ali er ). 5. 1. 4 Vat te nf lö de f rån r es p. ut ta gs br unn mät s oc h r egi st rer as . 5.2 S kydd sba rriä r III i d rift ( sa m tid ig t m ed b arriä r II) Pu mp ni ng s ker i nå go n el ler s amt liga ut ta gs br unn ar 9 61 6: 1 96 17: 1, 9 61 7: 2 ( bar riär II ) oc h FB 20 2 ( bar riär II I) samt i ev pr ov is or is ka pu mp gr op ar i gr us tags bot te n. 5. 2. 1 Gr undv at te nn iv åe r mät s i s amm a p un kt er s om u nder p os 5. 1. 1 ov an oc h me d sa mm a t ids in te rv al l. 5. 2. 2 Pr ov ta gni ng av gr undv at ten sk e lik a pos 5. 1. 2 för ut om FB 202 där pr ov tag ni ng s ker li ka öv er ut tags br unn ar . 5. 2. 3 Pr ov ta gni ng av v at ten v id ut lop p f rå n u nd er p os 5. 1. 3 ov an n äm nd a m ag as in sk er på s am m a v is . 5. 2. 4 Vat te nf lö de f rån r es p. ut ta gs br unn mät s oc h r egi st rer as . 1. Mät a a nt al et pas sa ge r ge no m s pår rä kn ing Met od: Tv å s pår bä ddar , e n v id v ar je ä nda av br on a nv än ds för at t r äk na a nt al et pas ser an de dj ur . P as sag e n ot er as en ba rt o m d ju re t ko rsa t b åd a sp årb äd da rn a. R äk nin g a v sp år ske r m ed två d ag ers in te rva lle r fra m till o ch m ed de n s is ta maj 2 00 1. Vi d d en t id pu nk te n h ar s pår ni ngar ut för ts un der et t år . F ör at t k unn a r egi st rer a s pår på vi ltbr on f rån mi ndr e v ilt s om ex em pel vi s r äv oc h har e b eh öv er m an k ont rol ler a s pår bäd dar na da gl ig en-Vi nt er tid me d f ros t ut an s nö k an m an i nt e be dr iv a s op ni ng p å v ilt br on i oc h m ed at t mar ke n är fr us en. Det går doc k br a at t s pår a i v al vb ågs br oar na. Vi d p as sag e av äl g oc h r ådj ur n ot er as p å sär sk ilt ut for m ad bl ank et t: r ik tni ng, v ar på br on p as sag e s ker , up pf at tni ng om ål der på dj ur et , gå ng ar t, s pår st or lek , t ec ken på ner vos itet , h ur dj ur et k om up p p å br on oc h v ar t det to g v äg För räv oc h a ndr a mi ndr e v ilt ar ter not er as ri kt ni ng, s pår st or lek , v ar på br on pas sa ge s ker oc h gå ng ar t. Sa mm a met od anv än da f ör at t s pår a de f yr a öv riga pas sa ger na. P or te n v id My re n, Val vb ågs br on v id Rö ds bäc ken oc h R es teb äc ken. Sp årn in ga rn a fö re ta s fra m till o ch m ed d en sista m aj 2 00 1 o ch u tvä rd era s d äre fte r. V id d en na tid pu nk t h ar vi spår ni ngs dat a f ör et t år . Re gi st rer in g av s pår b ör d oc k på gå i mi ns t t re år för at t ma n s kal l f å r ät tv is a r es ul tat i oc h m ed at t dj ur en l är s ig ny ttj a pas sa ger na m ed t ide n. Ef ter ut vär der ing s kal l ev en tuel l f or ts ät tni ng di sk ut er as me d v ägv er ke t.” O lsso n, M attia s: K ont ro llpr og ra m för Su nni ng el ede ns Vi ltup pf öl jni ng 20 01 . 00 12 21 20 00 J a, ef ter Ko nt rol lpr ogr am 17

Bilaga 1

Sid 6 (22)

”2. R egi st rer ing av s pår i v ilt br ons oc h v al vbå gbr ons n är omr åde. Met od: G en om a tt sö ka a v e tt o m rå de i n ärh et en a v b ro ns m yn ni ng ar ka n vi få re da p å om d et ko m m er fra m d ju r till br on s om s eda n i nt e g år öv er . S pår ni nge n går rel at iv t e nk el t at t ut för a v äs ter om br on d är s tor a d el ar re da n är gr us ade. Ös te r om br om är d et läm pligt at t s pår a i ans lu tn in g t ill v ilt st ängs let - Vid v ar je bes ök k rat ta s s pår en ige n f ör at t f ör bät tra av läs ni ng av ny a s pår . Den na met od anv än ds fr äms t f ör at t un der sök a h ur v anl igt det är at t det g år rå dj ur i br ons när omr åd e ut an at t pas ser a öv er d en. Et t pr obl em s om n ot er at s un der de s pår ni ng ar som p åg åt t s ed an s lut et av maj , år 20 00. Sa mm a met od anv än ds för at t mät a ak tiv itet runt v al vb ågs br on v id Rö ds bäc ken. ” ”3. Re gi st rer ing av s pår lä ngs v ilt st ängs el i br ons n är het . Met od: Vi d g oda s nöf ör hål la nde n s pår as h el a o m råd et ut m ed v ilt st ängs let mel la n br on oc h por te n s amt äv en 50 0 met er s öder om v ilt br on. De äl oc h r ådj ur ss pår ma n hi ttar föl js oc h d ok ume nt er as me d hj äl p av e n ha nd hål len GP S oc h k ar ta. Sa mm a pr oc edur u ppr epas lä ngs e n l inj e c a 10 0 m et er fr ån v ilt st ängs let . D es sa dok um en ta tion er k an ge i nt res sant inf or m at ion om hur d e dj ur re ag er ar s om k omm er fr am t ill v ilt st ängs let . No ga v ik t l äg gs på v ilt et s r eak tion i nf ör b ar riär en. V än der dj ur et ti llbak a, föl jer d et s tän gs let mm. Sp år ni ng ar na f ör et as un der gy nns am m a f ör hål lan den un der v int er n oc h ut vär der as där ef ter . Av si kt en me d sp år ni ng en lä ng s stä ng se l ä r a tt se o m fre kve ns en a v d ju r skilje r sig frå n b ro ns n äro m rå de o ch p å a nta le t pas ser an de dj ur . D es sut om ger det os s e n i ndi kat ion på hur dj ur en r eag er ar inf ör n ya s tängs el .” ”E vent uel l u ppf öl jni ng Sp illn in gs an al ys fö r a tt a vg ör a tä th et a v d ju r in om viltb ro ns n ärh et. Met od: Ge no m at t s kat ta d e l ok al a t ät het er na av tådj ur oc h äl g f år m an en up pf at tni ng om hur må ng a dj ur s om k an tä nk as n yttja b ro n vid rö re lse in om sitt h em om rå de . M eto de n g år u t p å a tt m an rä kn ar sp illn in g i p ro vru to r so m läg gs ut i br ons när omr åd e. För at t f å et t r el ev ant s tat is tis kt mat er ial k räv s det at t m an un der sök er mi ns t 3 00 rut or p å v ar der a s id an o m p as sag en. Pr ov rut or na l äggs i f ör ban d s å at t d e f in ns repr es ent er ade i al la bi ot oper i det ak tu el la omr åd et . Yt or na r äk nas d el s f ör e v eget at ions per iod ens s tar t, del s p å h ös ten. Sk redv ik s j ak tv år ds för bu nd h ar ut för t n ågr a s pår inv ent er in gar för at t f as ts täl la t ät het en av äl g i d er as ja ktvå rd so m rå de . D etta m ate ria l ka n a nvä nd as o m d et h ar g jo rts p å e tt tillfö rlitlig t sä tt, jag har d oc k i nt e s et t met od en på v ilk et s ät t de ut för t des sa s på rni ng ar p å ä n. Fot od ok um ent at io n av p as ser and e dj ur Met od: För sl ag h ar tagi ts fr am av Inf rac ont rol AB i Göt eb or g ( Br at t 2 00 0) .Ut rus tni ng en bes tår av en l jus käns lig kamer a oc h en I R -lam pa f ör at t me dg e d ok um ent at io n äv en i a bs ol ut m ör ker . Bi ld er na l agr as di gi tal t i en se rve r o ch lad da s n ed på p la ts u ng ef är en g ån g i må na den . A lte rna tivt ka n syste m et vittja s a ut om at iskt g en om at t et t GSM-mo de m s ki ck ar bilder na till en lok al s er ver . Vi r inger up p s er ver n oc h la dd ar n er bild er na till dat or n. Ka mer an ak tiv er as när IR -s trål en f rån en l inj ed et ek tor br yt s av det pas ser an de dj ur et .” Fi lm sek ve ns av pas ser an de dj ur . Met od: För sl ag h ar tagi ts fr am av T LT-kom m uni kat ion AB, U ddev al la. Ut rus tni ng en bes tår av tv å s ty ck en k am er or (J VC1/ 3” s var t/v it) s om med t vå s ty ck en 3 00 W I R -lam por s om e nd a l jus käl la m edg er dok um ent at io n äv en i abs ol ut m ör ker . Sek ve ns er na l agr as p å e n s å k al la d Mul tipl ex er m ed i nby gg d h år ddi sk . Den na en het hat m öjlig he t a tt la gra 2 50 0 se kve ns er á 2 m in ut er m ed e n u pp lö sn in g so m ö ve rstig er S -V H S i h ög sta lä ge t. Se kven se rna kan la dda s n er på p la ts e lle r så ka n syste m et fö rse s m ed e tt ISD N -mod em so m sän de r se kve ns ern a till e n lo ka l se rve r. V i rin ge r u pp se rve rn o ch la dd ar n ed b ild ern a till e n d ato r. E nh ete n a ktive ra s nä r d ju re t b ryte r IR -strå le n till e n lin je de te kto r.” Vi ltb ron vi d S kog en ”M et od Tv å s pår bä ddar , e n v id v ar je ä nda av br on a nv än des för at t r äk na ant al et p as ser an de dj ur . P as sag e n ot er ad es en ba rt o m d ju re t ko rsa t b åd a sp årb äd da rn a. R äk nin ge n a v sp år ske dd e m ed e n till två d ag ars in te rva lle r. F ör at t k unn a r egi st rer a s pår på v ilt br on f rån mi ndr e v ilt s om ex em pel vi s r äv oc h har e b eh öv er m an k ont rol ler a sp år bä dda rna da gl igen . Vi d p as sag e av äl g oc h r ådj ur n ot er as p å sär sk ilt ut for m ad bl ank et t: r ik tni ng, v ar på br on p as sag en s ker , up pf at tni ng om ål der på dj ur et , gå ng ar t, s pår st or lek , t ec ken på ner vos itet , h ur dj ur et k om up p p å br on oc h v ar t det to g v äg en. ” Val vb ågs br on v id R öds bäc ken Met od s . 3, Met od s . 8. O lsso n, M attia s: H al vår sr ap por t öv er vi ltet s an vä nda nd e a v t vå viltp as sag er län gs E 6 i U dd eva lla ko m m un . Vä gv er ket Re gi on V äs t 00 12 06 20 00 J a, ef ter Av rap por ter ing av hur m ycke t d ju r so m an vän de r de by gg da pas sag er na. 18

Bilaga 1

Sid 7 (22)