Lära och lära ut

88  Download (0)

Full text

(1)

NUMMER 4 1994

Hur blir flickor flickor"? Är det

genom socialisation eller egen positionering?

Och hur kopplar kvinnor samman liv och

utbildning? Behöver vi kanske feministiska

pedagoger för att vända upp och ned

på den manligt präglade kulturen ?

(2)

eningen Kvinnovetenskaplig tidskrift. Författarna ansvarar själva för innehållet i sina artiklar. För insända ej beställda manuskript ansvaras ej.

Ansvarig utgivare: Sylvia Benckert. Redaktörer: Gerd Lindgren och Carin Mann-berg-Zackari.

Amnesredaktör för detta nummer: Else-Marie Staberg.

Redaktionskommitté: Eva Aniansson, Sylvia Benckert, Annelie Bränström-Ohman, Lena Eskilsson, Eva Magnusson, Anna Sjödahl och Else-Marie Staberg.

son, Johanna Esseveld, Anita Göransson, Birgitta Holm, Ulla Tebelius och Gert-rud Aström.

Kvinnovetenskaplig tidskrift utkommer med fyra nummer om året. Prenumerera genom att sätta in 210 kr på pg 88 41 78-5. Stödprenumerationer å 250 kr eller mer är mycket välkomna.

Förteckning över tidigare utkomna tema-nummer och samtliga artiklar kan be-ställas från redaktionen.

Adress: Kvinnovetenskaplig tidskrift Kungsgatan 95, 903 31 Umeå

Tel 090-13 55 90, 13 57 30. Fax 090-13 04 01.

tisdagar och torsdagar mellan kl 9 och 16. Grafisk form: Leif Thollander.

Vinjetter: Maria Persson. Tryckt på miljövänligt papper hos Centraltryckeriet, Umeå. ISSN 0348-8365.

Utgivningen har möjliggjorts av anslag från Humanistisk samhällsvetenskapliga forskningsrådet och Utbildningsdepartementet.

Nr 4 1994 Årg 15

Från r e d a k t i o n e n 1 JANE ROLAND MARTIN

Bildade kvinnor - motsägelser och u t m a n i n g a r 3 INGA ELGQVIST-SALTZMAN

Att vända på bilden 18 ALISON JONES:

Flickor blir "flickor" i ett socialt spel av betydelser och sätt att vara 30 MEREDITH M KIMBALL

Bara en myt att flickor är sämre i matematik 40 EVA ERSON

Vad i n n e b ä r det att vara en feministisk lärare? 54 U L L A WIKANDER

Ensidig fokusering på särart istället för jämställdhet 65

(3)

Berta Hansson. Ur Mina u ngar. Dagbok från en byskola. LTs förlag.

Från redaktionen

Pedagogiken ligger långt efter m å n g a a n d r a vetenskaper när det gäller feministisk teori. När 1111 Kvinnovetenskaplig tidskrift presenterar ett t e m a n u m m e r om utbildning är det just för att lyfta f r a m d e n diskussion som allt m e r intensivt har börjat föras i n o m området.

Filosofen Jane Roland Martin h a r f u n n i t att debatten alltid haft en t e n d e n s alt fastna i

frå-geställningen o m flickor ska få en egen ut-bildning eller o m de ska få samma som män-n e män-n . Imän-ngemän-n f u män-n d e r a r över o m också m ä män-n män-n e män-n s utbildning ska förändras.

Det har n u gått m e r än sextio år sedan författaren Virginia Woolf u p p m a n a d e kvinnor-n a att gå ikvinnor-n i akademikeryrkekvinnor-na för att väkvinnor-nda u p p och n e d på d e n manligt präglade

(4)

2

ren. Vad har h ä n t sedan dess? Har vi stört d e n r å d a n d e o r d n i n g e n ?

Nej, hävdar J a n e Roland Martin i en arti-kel i det här n u m r e t av Kvinnovetenskaplig

tid-skrift. Visst har enstaka kvinnor bjudit

mot-stånd och lyckats införa r e f o r m e r i d e n aka-demiska t o p p e n , m e n flertalet har anpassat sig efter de maskulina värderingarna.

Varför har inte Woolfs visioner infriats? Enligt Martin b e r o r det på att Woolf h a d e missat s a m b a n d e t mellan det lönade och olö-nade arbetet. H o n riktade sig enbart till kvin-nor som k u n d e låta någon a n n a n ta över marktjänsten.

Idag sköter kvinnorna både reproduktivt ocli produktivt arbete. Även inom akademin är kvinnor till stor del sysselsatta i omsorgsar-beten m e d dåliga löner och låg status.

Kvinnors omsorgsarbete brukar betraktas som svackor i karriären. Men pedagogen Inga Elgqvist-Saltzman och h e n n e s forskar-kollegor f a n n att svackan förvandlas till en kulle o m diagrammet vänds u p p och ned. Med kvinnors liv som n o r m b ö r j a d e d e ifrågasätta m ä n n e n s karriärmönster. Vilken k o m p e t e n s k o m m e r att efterfrågas i det post-industriella samhället m e d ö k a n d e krav på (lexibilitet och anpassningsförmåga? Och h u r k o m m e r kunskaper från olika livsfaser att värderas i ett samhälle m e d a n d r a arbets-marknadsstrukturer?

Drygt två decenniers forskning h a r visat att skillnaden mellan flickors och pojkars resul-tat i matematik är mycket liten i jämförelse m e d etniska g r u p p e r , nationer eller skolor. Ju h ö g r e socialgrupp, desto bättre resultat. Varför är då forskningens intresse för köns-betingade skillnader så oproportionerligt stora?

Utvecklingspsykologen Meredith Kimball tycker att feministiska forskare har fått lägga n e d alldeles för mycket energi på att tillbaka-visa påståenden om m e d f ö d d a könsskillna-d e r just när könsskillna-det gäller matematik. H o n tror att fokuseringen på könsbetingade skillnader går tillbaka på synen på matematik som etl maskulint o m r å d e . O r d som objektiv, ratio-nell och aggressiv är typiska exempel på del militära språk som används för att förklara matematiska processer.

Vi kan i dag också ställa frågan varför det finns så starka intressen att ge biologiska för-klaringar till skillnaderna mellan kvinnor och män. Ulla Wikander, ekonomisk histori-ker i Uppsala, gör u p p m e d "Gröt-i-huvudet-d e b a t t e n " g e n o m att granska olika biologiska teorier som fått stor spridning i en publika-tion f r å n utbildningsdepartementet. H o n påpekar att f ö r e t r ä d a r n a för d e n biologiska synen på könsskillnaderna lutar sig mot mycket bristfälligt bevismaterial - i d e n m å n de överhuvudtaget ger några referenser för sina påståenden. Ingenstans i häftet finns något tydligt r e s o n e m a n g o m sociala förkla-ringar till dagens könsskillnader och det finns inte heller någon analys m e d ett klart maktperspektiv på förhållandet mellan kvin-n o r och mäkvin-n.

Med hjälp av bl a kommunikationspsy-kologen Valerie Walkerdines banbrytande forskning visar pedagogen Alison Jones att d e n poststi ukturalistiska tankevärlden kan få oss att se atl flickor inte blir maktlöst sociali-serade till "flickor". De positionerar in sig själva. H e n n e s forskning avslöjar också att "flickor" inte är n å g o n enhetlig kategori. De motstridiga diskurser o m h u r en (licka ska vara och u p p t r ä d a som flickorna från Stilla havsöarna erfar i d e n e g n a kulturen begrän-sar de positioner som står ö p p n a för d e m i skolan.

Finns det en feministisk pedagogik som kan i n n e b ä r a e n förändring? Eller utgör en feministisk lärare bara ett störande element?

Språkforskaren Eva Erson berättar i sin arti-kel h u r s t u d e n t e r n a reagerade n ä r h o n i samband m e d en kurs i språksociologi gick in för att synliggöra kön som strukturerande faktor. Utvärderingen visade på en m ä n g d olika känslor och reaktioner - b å d e inom g r u p p e n och hos en och samma individ.

Erson insåg att m å n g a olika krafter sam-verkar för att f ö r m å den feministiska läraren att anpassa sig efter d e n traditionella uppfatt-ningen o m h u r undervisuppfatt-ningen bör bedrivas och h u r en kvinna b ö r vara. Ar det överhu-vudtaget möjligt att vända u p p och n e d på d e n manligt präglade kulturen?

(5)

JANE ROLAND MARTIN

Bildade kvinnor

-motsägelser och utmaningar

Virginia Woolf uppmanade kvinnorna att träda in i de lärda

yrkena för att omskapa den manligt präglade kultu ren. Men hur ska kvin norna

kunna vända upp och ned på världen när de är splittrade på två olika håll? En liten

klick sitter på högavtönade positioner med manlig dominans. De flesta återfin ns

i lågavlönade yrken inom utbildning, sjukvård och socialt arbete.

"Kvinnor som läser, och i ä n n u h ö g r e grad kvin-n o r som skriver, är i d e kvin-n t i kvin-n g e kvin-n s o r d kvin-n i kvin-n g som r å d e r motsägelser o c h s t ö r a n d e e l e m e n t " skrev John Stuart Mill 1861. 1 Mill var inte d e n förste store t ä n k a r e i västvärlden som såg d e n bildade kvinnan som n å g o t o n o r m a l t . M e n h a n s d i a g n o s p å o r s a k e n till p r o b l e m e t var olik d e flesta a n d r a filosofers. Som v a r m a n h ä n g a -re av t a n k e n på kvinnans j ä m l i k h e t o c h m e d en stark tro p å att kvinnor h a d e lika stor rätt lill e n g o d u t b i l d n i n g som m ä n , m e n a d e h a n att källan till svårigheten var m i n d r e en fråga o m n a t u r ä n kultur.

A n d r a på t i n g e n s n u v a r a n d e o r d n i n g , och kvinnor m e d u t b i l d n i n g k o m m e r inte l ä n g r e att betraktas som motsägelser o c h s t ö r a n d e e l e m e n t , d e t är tesen i The Subjection ofWomen. Den t u n n a e l e g a n t a volymen som lästes av så m å n g a o c h d i s k u t e r a d e s så u p p r ö r t n ä r d e n p u b l i c e r a d e s 1869 fick Bertrand Russeli att upp-h ö j a Mill till "passionerad f ö r e s p r å k a r e för kvinnans jämlikhet m e d m a n n e n " . Sigmund

Freud kritiserade h o n o m m e d a r g u m e n t e t att

" n a t u r e n h a r avgjort k v i n n o r n a s öde". ~ U n d e r d e cirka 125 år som h a r gått sedan Mill skrev sin b o k h a r f ö r h å l l a n d e n a förän-drats. De äktenskapslagar som h a n beskrev som despotiska h a r upphävts. Kvinnlig röst-rätt, som h a n stödde, h a r införts. Det m a n l i g a m o n o p o l e t i n o m arbetslivet, k o n s t e n o c h d e akademiska y r k e n a h a r u p p h ö r t .

M e n inte n o g m e d det: m e r än 40 p r o c e n t av s t u d e n t e r n a vid brittiska universitet är

kvin-n o r , 50 p r o c e kvin-n t vid de a m e r i k a kvin-n s k a . H a r Mills analys av d e n bildade k v i n n a n f ö r l o r a t sin gil-tighet? Är vi inte l ä n g r e motsägelser? O c h stö-r a n d e e l e m e n t - ästö-r vi inte del hellestö-r n u m e stö-r a ?

Virginia W W / u n d v e k talet o m logisk

motsä-gelse i Three Guineas, utgiven 1938 m e n påbör-j a d 1931, exakt 70 år sedan Mill skrev T h e

Subjection ofWomen. M e n även h o n beskrev

bil-d a bil-d e kvinnor som s t ö r a n bil-d e e l e m e n t - eller s n a r a r e s o m potentiella sådana. 1 motsats till Mill, som ville att k v i n n o r n a s stämpel som stö-r a n d e e l e m e n t skulle tas bostö-rt, ville Woolf att vi istället skulle utnyttja vår f ö r m å g a att störa. Titta på m ä n n i s k o r n a i d e l ä r d a yrkena, m a n a -d e h o n .

De mister sina sinnen. Synen försvinner. De har inte tid att se på tavlor. Hörseln försvinner. De har inte tid att lyssna på musik. Talet försvinner. De har inte lid att sitta ner ocli prata. De förlorar sinnet för pro-portioner - förhållandet mellan det ena och det andra. Människokärleken försvinner. Det blir så viktigt att tjäna pengar, att de måste arbeta både natt och dag. I falsan försvinner. Och så äreslystna blir de att de inte vill dela med sig av sitt arbete till andra trots att de har mer att göra än de kan utfö-ra själva. Vad återstår då av en människa som har förlorat syn, hörsel och sinne för proportioner? Bara en krympling i en grotta.1

K r y m p l i n g a r n a som h o n beskrev "utan tän-d e r , u t a n ö g o n , u t a n smak, u t a n allt" b e f i n n e r sig inte i d e n h ö g a å l d e r som William

(6)

stora glömskan". De är h ö g u t b i l d a d e m ä n . D e n fråga som Woolf ställde i T h r e e G u i n e a s är: H u r kan kvinnor g e n o m g å h ö g r e utbild-n i utbild-n g och i utbild-n t r ä d a i a k a d e m i k e r y r k e utbild-n a o c h ä n d å förbli "civiliserade mänskliga varelser, det vill säga, m ä n n i s k o r som vill f ö r h i n d r a krig?" 4 H e n n e s svar är: endast g e n o m att störa d e n r å d a n d e o r d n i n g e n .

Det motsägelse/lilla

begreppet bildad kvinna

V a r f ö r är en bildad kvinna e n motsägelsefull företeelse? D e t finns så m å n g a versioner av d e t t a p å s t å e n d e att m a n k n a p p a s t vet vilket av m å n g a citat m a n ska välja.

"En kvinna som h a r h u v u d e t fullt av grekis-ka... eller lägger sig i diskussionen 0111 d e g r u n d l ä g g a n d e p r o b l e m e n i n o m mekani-ken... k u n d e lika gott också b ä r a skägg ", skrev

Immanuel Kant, en av d e d j u p a s t e t ä n k a r e som

n å g o n s i n f u n n i t s . H a n tillade:

Därför ska 011 kvinna inte lära sig geometri; oin prin-cipen lör det tillräckliga beviset eller monaderna bör hon veta bara så mycket som behövs för att för-stå det roliga i en satir.... Det täcka könet kan låta Descartes och hans virvelströmmar virvla för evigt utan ;it( behöva bekymra sig om dem... I historia bör de inte fylla sina huvuden med fältslag , och i geo-grafin inte med befästningar, ty det är lika miss-klädsamt för dem att lukta krut som det är för män-nen att lukta parfym.'

Det är just k r u t l u k t e n som o r o a r Woolf. M e n 0111 Kant tycks b e k r ä f t a h e n n e s värsta f a r h å g o r , n ä m l i g e n att intresset för krig ligger i män-n e män-n s män-n a t u r , f r a m g å r det ä män-n d å klart av h a män-n s o r d att h a n visste att kvinnor kunde lära sig g e o m e -tri o c h grekiska o c h Ituride förstå Leibnitz och

Descartes filosofier. Kants p o ä n g var att o m vi

kvinnor " b e m ä s t r a d e " dessa ä m n e n , så vore vi inte kvinnor, utan m ä n .

De olika v a r i a n t e r n a av p å s t å e n d e t att e n kvinna m e d u t b i l d n i n g är e n motsägelse, smäl-ter sist och slutligen n e r till detta. O m m a n b ö r j a r m e d d e två a n t a g a n d e n a att en mänsk-lig varelse av k v i n n o k ö n är en kvinna och att vara en bildad mänsklig varelse är att vara e n m a n , och lägger till t r u i s m e n att en m a n inte

är en kvinna, då l e d e r bevisföringen obevek-ligt till slutsatsen att vara en bildad kvinnlig varelse är att vara o c h alt inte vara kvinna. En motsägelse så g o d som n å g o n .

Kant e r k ä n d e å t m i n s t o n e existensen av d e levande motsägelser som b e n ä m n s b i l d a d e kvinnor. Arnold Schopenhauertycks ha betraktat oss som fysiska o m ö j l i g h e t e r . Kvinnor, sade h a n , "är stora b a r n g e n o m h e l a livet - d e står på en nivå halvvägs mellan b a r n e t och d e n v u x n a m ä n n i s k a n , vilken är en m a n i o r d e t s rätta b e m ä r k e l s e . "6

Fastän Jean Jaques Rousseau a n t y d d e att det b a k o m varje talangfull kvinna stod en m a n som höll i p e n n a n eller p e n s e l n , betvivlade inte d e n n e tänkare, som i så h ö g g r a d h a r i n f l u e r a t K i n t , att kvinnor k u n d e s t u d e r a filo-sofi, m a t e m a t i k o c h krigshistoria. Men h a n v a r n a d e f ö r f ö l j d e r n a . Dock var d e svårigheter en bildad kvinna m e d s ä k e r h e t k o m m e r att m ö t a inte h a n s verkliga b e k y m m e r . Liksom K i n t framställde Rousseau h e n n e som eti brott m o t n a t u r l a g a r n a . '

Mill å sin sida t r o d d e inte f ö r ett ö g o n b l i c k att en kvinna som k u n d e läsa och skriva gjor-d e vålgjor-d på sin n a t u r . T v ä r t o m avvisagjor-de h a n detta p å s t å e n d e . s Dock var d e t inte sä att h a n ansåg d e h ö g u t b i l d a d e k v i n n o r n a motsägelse-fulla helt enkelt för att g ö r a sina läsare med-vetna o m h u r a n d r a såg p å d e m . Mill förstod att m a n o c h kvinna är sociala, psykologiska och kulturella såväl som biologiska kategorier, o c h att olika kulturella o c h sociala normsys-tem styr d e två k ö n e n . M e d a n a n d r a m e n a d e att N a t u r e n m e d stort N b e g r ä n s a d e kvinnans m ö j l i g h e t e r och b e s t ä m d e h e n n e s plats i sam-hället, h ä v d a d e Mill m e d h e t t a atl dessa grän-ser var b e t i n g a d e av k u l t u r e n . "Vad som 1111 kal-las k v i n n o r n a s n a t u r är n å g o t u t p r ä g l a t konst-gjort - resultatet av påtvingad b o r t t r ä n g n i n g av vissa d r a g , o n a t u r l i g t f r a m m a n a n d e av and-ra", skrev h a n .9 Så länge h ö g r e u t b i l d n i n g fost-rar f r a m "manliga" e g e n s k a p e r o c h dessa betraktas som d i a m e t r a l t motsatta d e "kvinnli-ga", k o m m e r kvinnor m e d sådan u t b i l d n i n g att betraktas som motsägelser.

För att ge kvinnor m e d u t b i l d n i n g en plats i samhället - för alt lösa p r o b l e m e t m e d vår inkonsekventa status - ville Mill r e f o r m e r a samhället. Rousseau, Kant o c h S c h o p e n h a u e r

(7)

ville inte ge d e m någon sådan plats. Det är i kvinnliga och endast kvinnliga dygder som samhällets döttrar b ö r utbildas, var Rousseaus budskap i bok V av Emile, och d ä r m e d blir kvin-n o r kvin-n a varkekvin-n störakvin-nde e l e m e kvin-n t eller levakvin-nde motsägelser.

Fastän Mills analys är skarp och hans hjärta sitter på det rätta stället, får vi dock inte förle-das att tro att vi oreflekterat skulle acceptera hans lösning av p r o b l e m e t m e d den bildade kvinnans motsägelsefulla status, vilket var att ge kvinnorna friare tillträde till d e n utbildning som från b ö r j a n var u t f o r m a d för pojkar och män, och ä n d r a kulturbetingade attityder så att det blev tillåtet för oss att studera geometri och abstrakt filosofi. I n n a n kvinnovetenskap fanns vid våra skolor och universitet var det sällsynt att m a n "avkönade" de egenskaper som finns inbyggda i vår kulturbetingade upp-fattning av en person m e d h ö g r e utbildning, dvs att m a n från detta b e g r e p p skilde ut vår kulturella konstruktion av vad som m e n a s m e d att vara man; det har inte varit något uttalat mål i utbildningen, och är knappast erkänt som sådant ens idag.

Det liims m å n g a fler egenskaper som vårt samhälle anser vara manliga än de som ingår i vår u p p f a t t n i n g o m vad det innebär att vara en bildad man. Många m ä n h a r på g r u n d av ras eller socialklass ansetts sakna just dessa dimensioner. Ä n d å r å d e r det inget tvivel om de karaktärsdrag som vi m e n a r är u t m ä r k a n d e för en bildad individ - just d e som Rousseau, Kant och S c h o p e n h a u e r ansåg vara manliga av naturen och som Mill visste att kvinnor inte till-läts visa pä g r u n d av kulturen.

Jag påstår inte för ett ögonblick att det var fel av Mill att han för Englands döttrars räk-ning ville lägga beslag på d e n högre utbild-ning som var avsedd för dess söner.1 0 Detta sågs av h o n o m liksom av m å n g a samtida lika-sinnade i England vara en nödvändig åtgärd för att få slut på kvinnornas u n d e r o r d n i n g . Men vi måste förstå det system av a n t a g a n d e n o m k ö n e n s naturliga egenskaper som ligget-till g r u n d för tankarna o m ligget-tillträde, ty sam-o r d n i n g e n av de två k ö n e n skapar människsam-or som på sitt sätt är levande motsägelser och intill d e n n a dag kanske har särskilda problem och behov.1'

Efterlyser ett ideal

som tar hänsyn till hön

N u m e r a har både män och kvinnor tillträde till högre utbildning. Varför tycks det då fin-nas en m a r k e r a d skillnad mellan manliga och kvinnliga studieprestationer? Varför get sam-ma utbildning inte samsam-ma resultat? Mills insikt att det karakteristiska för "verklig" bildning bli-vit förknippat m e d könstillhörighet gäller fort-farande, och det inkonsekventa i att vara en kvinna m e d högre utbildning h ä r r ö r ur d e n n a föreställning. Frågan är naturligtvis o m skill-n a d e r i iskill-nlärskill-niskill-ngssätt och motivatioskill-n är syste-matiskt relaterade till kön. Att ställa d e n n a fråga är inte d e t s a m m a som att åkalla den bio-logiska determinismens ande. Vi som hyllar jämställdhetens ideal måste k o m m a ihåg att

frågan 0111 samma resultat kräver samma un-dervisningsmetodik är empirisk, och innan den nödvändiga forskningen om kön och lärande h a r givit resultat, måste vi förhålla oss sunt skeptiska till postulatet att samma samhällspo-sition kräver samma utbildning.

O m varje e r k ä n n a n d e av att kön inverkar pä undervisning och lärande uppfattas som att acceptera bestämda naturgivna manliga eller kvinnliga egenskaper, är det frestande att ta till en strategi som helt och hållet bortser från kön. Men det faktum att personlighetsdrag faktiskt gjorts k ö n s b u n d n a gör d e n n a taktik omöjlig. Mill insåg att m å n g a egenskaper är könade, dvs värderas olika i en given kultur eller samhällsform när d e innehas av m a n eller kvinna.

När m a n ställs inför d e n n a u p p d e l n i n g av personlighetsdrag efter kön, som finns inlag-rad i vår kultur, k o m m e r påståendet att kön inte spelar n å g o n roll i skola och utbildning att förlora sin trovärdighet. O m de som är f ö d d a till kvinnor inle kan fä en h ö g utbildning utan att d e tillägnar sig just de "manliga personlig-hetsdrag" som d e inte får ha, k o m m e r da inte d e n n a negativa b e d ö m n i n g att återspeglas när det gäller h u r d e manliga personlighetsdragen förvärvas, och i vilken utsträckning? Ingen som berörts av Mills a r g u m e n t a t i o n för att kvin-norna ska få utveckla sin intellektuella förmå-ga och sitt självbestämmande kan väl någonsin vara av d e n u p p f a t t n i n g e n att de

(8)

ka som n u betraktas s o m m a n l i g a b o r d e b a n n -lysas f r å n k v i n n o r n a s u t b i l d n i n g . M e n n ä r vi förkastar en k ö n s b u n d e n utbildningsfilosofi som Rousseaus, b ö r vi inte g l ö m m a b o r t vad Mill k ä n d e till, n ä m l i g e n att p e r s o n l i g h e t s d r a g och k ö n är r e l a t e r a d e till v a r a n d r a . Vi b ö r inte heller b l u n d a för d e n strida o c h tilltagande ström av r a p p o r t e r som visar att kön faktiskt är e n betydelsefull f a k t o r i klassrummet.

Så länge som u t b i l d n i n g för kvinnor utfor-mas å e n a sidan för att utveckla d r a g som anses vara m a n l i g a o c h å a n d r a sidan b l u n d a r för könsskillnader som är r e l a t e r a d e till i n l ä r n i n g k o m m e r d e t att dröja länge i n n a n jämställd-h e t e n m e l l a n k ö n e n blir verkligjämställd-het i n o m skola och u t b i l d n i n g . I l i k a b e h a n d l i n g e n s n a m n k o m m e r flickor o c h kvinnor att d r a b b a s av svå-r i g h e t e svå-r som pojkasvå-r o c h m ä n aldsvå-rig ställs in-för. Men o m lika b e h a n d l i n g inte kan tilläm-pas, o m k ö n s n e u t r a l i t e t e n blir illusorisk me-dan svårigheterna i själva verket skärps f ö r kvinnor som vill skaffa sig h ö g r e u t b i l d n i n g , vad ska vi då göra?

Det finns ett alternativ till p å s t å e n d e t att k ö n är en skillnad som inte g ö r n å g o n skillnad, o c h som inte tvingar oss till ett regressivt paral-lellsystem f ö r u t b i l d n i n g b a s e r a d på kön. O m m a n d e l a r Mills åsikt att k a r a k t ä r s e g e n s k a p e r och kön h ä n g e r s a m m a n o c h att roller o c h k ö n inte är en g å n g för alla b e s t ä m d a av naturla-g a r n a kan m a n välja en k ö n s m e d v e t e n inställ-n i inställ-n g i stället f ö r a inställ-n t i inställ-n g e inställ-n einställ-n illusoriskt köinställ-ns- köns-n e u t r a l eller eköns-n ö d e s d i g e r t kököns-nsiköns-nt iktad. Eköns-n p e d a g o g m e d e n k ö n s m e d v e t e n inställning som tar hänsyn till könstillhörighet n ä r d e n m e d f ö r skillnader och bortser f r å n d e n n ä r d e n inte g ö r det, kan bygga in olika sätt att h a n d s k a s m e d k ö n s r e l a t e r a d e e g e n s k a p e r och företeelser - t ex h u r kvinnor framställs i det studiematerial i olika ä m n e n som a n v ä n d s i n o m skola o c h u t b i l d n i n g idag.

D e n som e r k ä n n e r att k ö n e t är e n faktor utan att samtidigt g ö r a sig till könets f å n g e , kan fortsätta Mills a r b e t e m e d att bygga in s å d a n a d r a g i flickornas u t b i l d n i n g som könats som manliga, utan att d ä r f ö r d i s k r i m i n e r a k v i n n o r n a . Det g ö r det också möjligt att ge-n o m f ö r a Woolfs m e r a r e v o l u t i o ge-n e r a ge-n d e och synnerligen viktiga plan.

Utsikten från bron

D e n symbol som d o m i n e r a r Three Guineas är b r o n som f ö r e n a r två världar: privatlivet och o f f e n t l i g h e t e n , h e m m e t och yrkeslivet, kvin-n o r kvin-n a s tillvaro och m ä kvin-n kvin-n e kvin-n s . Woolf e r b j u d e r oss att i fantasin se "den b i l d a d e m a n n e n s dot-ter" - d e t är d e n kvinna h o n skriver o m - "när h o n t r ä d e r f r a m ur skuggan av sina f ö r ä l d r a r s

hus, och böl jar gå ut på bron mellan den

g a m l a världen och d e n nya".'- Woolf visar ett fotografi för sina m a n l i g a läsare "av en värld, så som d e n ter sig f ö r oss som ser d e n f r å n trös-keln till våra föräldrars hus, f r å n b r o n som för-e n a r h för-e m m för-e t och privatlivför-et m för-e d d för-e t offför-entli- offentli-ga livets värld". 1:5 N ä r h o n ställer f r å g a n h u r m a n ska fostra d e u n g a så att d e lär sig att hata krig, låter h o n oss...

...förflytta oss från den plats där vi står på bron över Temsen till en annan bro över en annan flod, denna gång i en av Englands förnämsta universitetsstäder. Vad den ser sällsam ut, denna värld av välvda kupo-ler och höga spiror, av föreläsningssalar och labo-ratorier, från vår utsiktspunkt! Vad den måste se

14 1 annorlunda ut för er!

Till sist, n ä r h o n tar oss tillbaka till b r o n över T e m s e n , b e r h o n oss "fästa blicken p å en pro-cession - en propro-cession av s ö n e r till b i l d a d e män".1 ' "Där går de", säger Woolf,

våra bröder, som har gått i de bästa skolorna och utbildats vid de bästa universiteten, där går de upp-för trapporna, in och ut genom dörrarna, de tar plats i katedrarna, de predikar, föreläser, skipar rätt-visa, utövar läkaryrket, träffar avtal, tjänar pengar. Det är alltid lika högtidligt att betrakta dem. Men 1111, sedan ungefär tjugo år. är det inte längre bara en syn, bara ett fotografi eller en fresk hastigt målad pä tidens väggar, som vi kan betrakta endast ur este-tisk synvinkel. Ty där, traskande i slutet av proces-sionen, går vi själva."'

N ä r h o n ser d e n n a procession tåga in i stadens c e n t r u m säger h o n , d e n n a g å n g m e d adress till sina kvinnliga läsare:

Vi måste fråga oss, här och nu, om vi vill delta i pro-cessionen eller inte? På vilka villkor ska vi delta? Och framför allt, vart för den oss, denna procession av bildade män? 17

(9)

7

När Virginia Woolf uppmanade kvinnor att studera tänkte hon inte på att de akademiska yrkena skulle delas upp i högavlönade - för män - och lågavlönade -för kvinnor. Illustration: Likki Paajanen.

(10)

H e n n e s svar tar f o r m e n av ä n n u flera f r å g o r . H o n påstår att d e a k a d e m i s k a y r k e n a g ö r d e n som utövar d e m "härsklystna, svartsjukt beva-k a n d e varje försöbeva-k att träda d e r a s intressen för n ä r a , o c h i h ö g g r a d b e r e d d a till strid o m n å g o n vågar ifrågasätta d e m . " H o n frågar: Har vi inte rätt när vi tror att vi, 0111 vi inträder i de lärda yrkena, då kommer att förvärva samma sätt att tänka och vara? Och leder inte detta sätt att tänka och vara till krig? Och 0111 vi om hundra år eller så utövar dessa yrken pä samma sätt. kommer vi då inte att vara precis lika härsklystna, giriga och aggressiva, lika benägna att döma i Guds, Naturens, Lagens och Privategendomens namn som dessa herrar är nu? 18

Woolfs blick är skoningslös för f å f ä n g a n n ä r d e t gäller såväl klädedräkt som hedersbety-gelser h o s m ä n n e n i d e m a n l i g a b a s t i o n e r som utgörs av d o m s t o l a r n a , d e stora f ö r e t a g e n , d e n h ö g r e statsförvaltningen, läkarkåren och tidnings- o c h förlagsvärlden. H e n n e s insikt o m k o p p l i n g a r n a m e l l a n dessa yrkesvärldar och kriget k o m m e r b l o d e t att isa sig. Ä n d å , trots att h o n h a r blivit kallad "separatist", besvarar h o n inte sin e g e n f r å g a g e n o m att u p p m a n a k v i n n o r n a att hålla sig b o r t a f r å n dessa yrken, för h o n inser att b i l d a d e m ä n s d ö t t r a r ställs m e l l a n två omöjliga val.1 9 Bakom oss ligger det patriarkala systemet, det bor-gerliga privatlivet med sin andliga tomhet, sin dub-belmoral, sin förställning, sin senilitet. Framför oss ligger det offentliga yrkeslivet, de akademiska yrke-nas intressesfär, med sin härsklystnad, sin avund, sina revirstrider, sin girighet.-0

"Borde vi inte hellre h o p p a f r å n b r o n n e r i flod e n , ge u p p hela företaget, f ö r k u n n a att m ä n -niskolivet är ett totalt misslyckande och där-m e d g ö r a slut p å det?" f r å g a r Woolf, sodär-m tre är e f t e r p u b l i c e r i n g e n av 'lime Guineas tog sitt liv g e n o m att gå ut i vattnet. "Nej", säger h o n , "det finns en a n n a n väg att ta."

G e n o m att läsa biografier över lärda kvinnor som h a d e trätt ut i d e t offentliga livet o c h ä n d å lyckats förbli civiliserade m ä n n i s k o r , hade1 Woolf u p p t ä c k t alt vad Florence Nightingale och d e a n d r a h a d e g e m e n s a m t var k u n s k a p e r som d e fått av lärare som d e r a s b r ö d e r aldrig h a d e träffat. Fattigdom, kyskhet, löje o c h f r i h e t f r å n falsk lydnad kallar h o n d e m . Det är inga

vack-ra n a m n , m e n h o n d ä m p a r d e n h å r d a verkan g e n o m att d e f i n i e r a 0111 d e m o c h sträcka ut d e r a s betydelse. S n a r a r e ä n b a r a a r m o d , inne-bär fattigdom "tillräckligt m e d p e n g a r för att klara det nödvändigaste. Men inte ett ö r e m e r . " Kyskhet avser inte sexuell avhållsamhet u t a n d e n avhållsamhet som i n n e b ä r att "när d u i ditt yrke h a r u p p n å t t en i n k o m s t s o m d u kan leva på, måste d u avhålla dig f r å n att sälja din intellektuella f ö r m å g a f ö r att få m e r a p e n g a r " . Löje- h o n m e d g e r att d e t är ett dåligt o r d föt d e t h o n avser - betyder att "ni måste avvisa alla sätt att f r a m h ä v a era f ö r t j ä n s t e r , och vara av d e n m e n i n g e n alt löje, glömska och o m i l d kritik av psykologiska skäl är atl f ö r e d r a f r a m f ö r r y k t b a r h e t o c h b e r ö m . " O c h frihet från

falsk lydnad b e t y d e r att "ni måste b e f r i a er f r å n

h ö g m o d i g stolthet över ert universitet, er skola, er familj, ert k ö n o c h d e n falska lojalitet s o m h ä r r ö r ur d e n n a . " O m ni går m e d på atl leva enligt dessa regler, plus ä n n u en, nämli-g e n "att ni h j ä l p e r alla som h a r tillräcklinämli-ga kva-lifikationer, oavsett kön, socialklass eller hud-färg, att i n t r ä d a i d e t yrke ni valt"-1, då, säger Woolf till k v i n n o r n a ,

kan ni gå in i de akademiska yrkena och ändå för-bli immuna mot den smitta de sprider, ni kan befria dem från härsklystnad, avund, stridsberedskap, girighet. Ni kan använda dem för att uttrycka er egen intelligens och vilja. Och ni kan använda denna intelligens och vilja för att bekämpa krigets omänskliga vanvett och fasor.

Mill var d e n som sade att kvinnor som skriver o c h läser är s t ö r a n d e inslag såväl som kontra-diktoriska, m e n h a n ansåg inte att d e spräng-d e spräng-d e n r å spräng-d a n spräng-d e s a m h ä l l s o r spräng-d n i n g e n . Det gjor-d e gjor-d ä r e m o t Rousseau. H a n f r u k t a gjor-d e att 0111 kvinnan var professor eller k a m r e r , soldat eller d i p l o m a t , skulle h o n fullgöra sina "kvinnliga plikter" dåligt, eller ä n n u värre, f ö r s u m m a d e m helt och hållet. Hegel, e n av Rousseaus d i r e k t a arvtagare, h ä v d a d e till och m e d att "när k v i n n o r n a fattar r o d r e t i r e g e r i n g e n , är Staten genast i fara".--' S c h o p e n h a u e r å sin sida u n d r a d e 0111 inte k v i n n o r n a s inflytande i n o m Frankrikes rättsväsende och r e g e r i n g p å s k y n d a d e r e v o l u t i o n e n . Liksom dessa tradi-tionalister ser Woolf b i l d a d e kvinnor - åtmin-stone d e av oss som blivit skolade av de fyra

(11)

lärare h o n n ä m n e r s o m potentiella u p p r o r s -m a k a r e . Men I1011 ser vår f ö r -m å g a att störa d e n r å d a n d e o r d n i n g e n som ett positivt värde.

I sista s c e n e n av Anton Tjechovs d r a m a

Vild-honung låter h a n A n n a Petrovna säga:

Det är förfärligt att vara en bildad kvinna. En bildad kvinna som inte har någonting att göra. Varför är jag här? Varför lever jag? ...De borde göra mig till professor någonstans, eller direktör för någonting. Om jag vore diplomat skulle jag vända upp och ner på hela världen. En bildad kvinna ... Och ingenting att göra. Jag är (ill ingen nytta. Hästar, kor, hundar - de gör nytta på olika sätt. Men inte jag. Jag är meningslös."4

H e n n e s självinsikt g ö r ont, inte minst d ä r f ö r att p u b l i k e n u n d e r spelets g å n g h a r lärt k ä n n a A n n a P e t r o v n a som stöttepelaren i d e t lilla samhälle som lever p å h e n n e s förfallna gods. H o n som a r b e t a r så hårt, inte bara f ö r att för-söka r ä d d a f a m i l j e n s h e m f r å n fordringsägar-na, u t a n också för att l u g n a d e ångestfulla o c h l a p p a i h o p trasiga relationer, h o n är verkligen d e n minst onyttiga, d e n m i n s t m e n i n g s l ö s a av alla r o l l f i g u r e r n a i d e t t a skådespel. Men vad som är betydelsefullt är h e n n e s syn p å sig själv, h e n n e s känsla av misslyckande, h e n n e s för-tvivlan, h e n n e s insikt o m d e n b r i s t a n d e över-e n s s t ä m m över-e l s över-e n m över-e l l a n d över-e n löver-evnadsbana höver-en- hen-nes u t b i l d n i n g f ö r b e r e t t h e n n e f ö r o c h d e t liv h o n verkligen lever, och också d e n ögon-blicksbild h o n g e r av vad h o n skulle k u n n a h a å s t a d k o m m i t .

A n n a Petrovnas d r ö m o m sig själv som d i p l o m a t e n s o m skulle v ä n d a u p p och n e d p å världen är också Woolfs n ä r d e t gäller kvin-n o r kvin-n a som g r u p p . N ä r det h a kvin-n d l a r o m krig är h o n s a n n e r l i g e n separatist: vänd helt och hål-let ryggen åt kriget , säger h o n till kvinnorna. Men h o n är inte separatist n ä r det h a n d l a r 0111 d e a k a d e m i s k a yrkena. H o n vill att vi ska anslu-ta oss till p r o c e s s i o n e n över b r o n och i n t r ä d a i d e lärda yrkenas värld, förutsatt att vi, n ä r vi g ö r detta, o m s k a p a r d e n yrkeskultur som dit-tills varit manlig.

Staden på bergssluttningen

Litet m e r än f e m t i o år h a r förflutit s e d a n Woolf u p p m a n a d e k v i n n o r n a att ställa sig pä

b r o n . Finns d e t f o r t f a r a n d e ett b e h o v av att o m s k a p a d e n m ä n s k l i g a / m a n l i g a k u l t u r e n ? I USA grasserar våldet i h e m m e n o c h p å offent-liga platser. I världen o m k r i n g oss h a r krigen blivit ä n n u m e r a d ö d s b r i n g a n d e ä n på Woolfs tid. O c h f ö r u t o m h o t e t att allt levande utplå-nas g e n o m k ä r n v a p n e n , vilka k o m till i det krig vars slut Woolf inte ville invänta, h a r vi 1111 f r a m f ö r oss d e n lika allvarliga - kanske ä n n u allvarligare - f a r a n i att p l a n e t e n J o r d e n lång-samt d ö r d ä r f ö r att m ä n n i s k o r n a a r r o g a n t n o n c h a l e r a r sin miljö.

H a r b i l d a d e kvinnor blivit "precis lika härsk-lystna, precis lika avundsjuka, precis lika aggressiva, precis lika b e n ä g n a att ställa sig lo-jala m e d Guds, N a t u r e n s , L a g e n s och Ägan-d e r ä t t e n s ö v e r h ö g h e t " som Woolf saÄgan-de o m m ä n n e n i d e akademiska yrkena, på h ä l f t e n av d e n lid h o n f ö r u t s a d e att det skulle ta oss att k o m m a dit? Eller 0111 vi h a r förblivit civilisera-d e varelser, h a r vi blivit civilisera-d e s t ö r a n civilisera-d e e l e m e n t som h o n ville att vi skulle vara och som vår u p p -och n e d v ä n d a värld så väl b e h ö v e r ? Kom o c h ställ er på b r o n m e d mig, och låt oss betrakta p r o c e s s i o n e n av år 1990!

Se på alla dessa kvinnor! De traskar inte b a r a sist i kön, som d e g j o r d e 1930. Se på d e m som m a r s c h e r a r i täten. De ser lika högtidliga ut som m ä n n e n och nästan lika självsäkra. Det är d o c k sant att d e inte går lika o b e h i n d r a t . Är d e t d ä r f ö r att d e r a s strikta d r ä k t e r h a r kjolar o c h inte byxor o c h att d e h a r skor m e d h ö g a klackar? O c h vad tror ni d e t är som fattas kvin-n a kvin-n d ä r b o r t a ? H o kvin-n verkar så f r å kvin-n v a r a kvin-n d e . Ni säger att h o n h a r ett sjukt b a r n ? Att h o n går och t ä n k e r på h u r h o n ska k u n n a pressa in ett besök h o s d o k t o r n m e d b a r n e t i sin fullteck-n a d e almafullteck-nacka? M e fullteck-n Woolf fick oss att tro att d ö t t r a r och systrar till bildade m ä n k u n d e välja mellan att s t a n n a kvar i d e t patriarkaliskt styr-d a privatlivet o c h utöva styr-d e t o a v l ö n a styr-d e yrket som m a k a o c h m o r , eller att t r ä d a in i det oci-viliserade patriarkaliskt styrda offentliga livet f ö r att utöva ett avlönat yrke i n o m t ex d o m -stolsväsendet eller i näringslivet. D e n n a kvin-na tycks utöva b å d e det o a v l ö n a d e och d e t avlö-n a d e yrket på e avlö-n gåavlö-ng. Vad liar h ä avlö-n t på dessa f e m t i o år som gjort att Woolfs antingen-eller-analys inte l ä n g r e håller? O c h vad ska h ä n d a m e d kvinnan m e d d e t sjuka b a r n e t ? H o n tycks

(12)

10

ha svårt att hålla j ä m n a steg m e d m ä n n e n n u när processionen h a r passerat bron.

Woolf talade inte o m för oss att de akade-miska yrkenas stad ligger på ett högt berg. H o n sade inte att d e d ö r r a r som ö p p n a s mot juri-diken, medicinen, politiken, tekniken, bank-väsendet och affärsvärlden ligger u p p e på höj-d e n och att vägen höj-dit är brant. När processio-nen börjar bestiga b r a n t e n , kan vi se att m å n g a kvinnor ä n n u går m e d raska steg, m e n några snubblar, nej, vacklar. Troligen är deras kjolar för snäva, deras skor för nätt tilltagna, deras tankar alltför u p p t a g n a med vad som h ä n d e r d ä r h e m m a .

Woolf visste att för varje person i d e n procession h o n betraktade, möjligen m e d u n d a n -tag för det lilla fåtalet kvinnor längst bak i kön, fanns det n å g o n d ä r h e m m a som utövade det oavlönade yrket. Idag har d e n n a "någon" också trätt in i processionen. Döttrar, systrar, hustrur, m ö d r a r till högutbildade m ä n , tämli-gen utbildade m ä n , dåligt utbildade m ä n , m ä n utan n å g o n utbildning alls, går alla över b r o n varje m o r g o n till det avlönade yrket eller job-bet. Vare sig det är av fritt val, omständighe-terna, n ö d v ä n d i g h e t e n eller någon kombina-tion av dessa tre, går d e flesta sedan h e m igen och tar itu m e d det oavlönade arbetet.

Men se n u på d e m som strävar fram på d e n väg som går uppåt. Inte d e f l ä m t a n d e kvin-n o r kvin-n a utakvin-n de leekvin-nde, de som är klädda i klä-der som bryter d e n korrekta stilen, d e som stannar på vägen för att b e u n d r a utsikten. De går faktiskt förbi snubblarna, och sida vid sida m e d sina allvarliga och strikt kostymerade syst-rar n ä r m a r de sig de d ö r r a r som leder in till de akademiska yrkena. Ingen e n d a av dessa dör-rar ö p p n a s automatiskt, när en kvinna n ä r m a r sig! Dock, o m m a n ger d ö r r e n en kraftig knuff så går d e n u p p ; och faktiskt går kvinnor ut och in som o m de h ö r d e dit.

Betyder detta att m ä n n e n s kultur håller på att vändas u p p och ned, så att d e n rätta sidan k o m m e r upp? Har politiken blivit m i n d r e kon-k u r r e n s b e t o n a d , juridikon-ken m i n d r e aggressiv, bankväsendet m i n d r e profitinriktat? Inte så-vitt jag vet. Men några m i n d r e f ö r ä n d r i n g a r håller på att ske. Den där kvinnan i den böl-j a n d e klänningen som 1111 går in g e n o m den

d ö r r som bär skylten "Läkaryrket" h a r just

ska-pat ett center för våldsoffer vid sjukhuset i sta-d e n . Den forskning som besta-drivs av sta-d a m e n i d e n vida kjolen som just 1111 ö p p n a r universi-tetets tunga port, har kommit den psykologis-ka vetenspsykologis-kapen att d a r r a i sina grundvalar. Biologen i overall har en majsåker d ä r u t e på fältet som gjort att h e n n e s kolleger fått tänka 0111, b å d e vad gäller teorier och praktiska metoder. Skådespelerskan som går in g e n o m sceningången d o n e r a r sitt gage till fredsorga-nisationer. Juridikprofessorn försöker aktivt att f ö r ä n d r a lagens syn på pornografi. Den där naturvetenskapliga forskaren leder sitt labora-torium på ett jämställt sätt. O m Nightingale "lämnade världen som en bättre plats att leva i än d e n var när h o n f a n n den", 0111 sådana kvinnor som Alice Hamilton, Jane Addams,

Crys-tal Eastman och Helen Thompson Woolley på

a n d r a sidan Atlanten också gjorde det, så för-verkligar dagens yrkeskvinna A n n a Petrovnas d r ö m o m att åtminstone vända u p p och n e r p å d e n lilla värld där h o n l e v e r . I n t e alla, kan-ske inte ens llertalet, kankan-ske bara några få beslutsamma. Men åtminstone dessa.

Woolf h a d e kanske inte kallat de kvinnor för motsägelser som i strikt kostymering träder in g e n o m d ö r r e n till de akademiska yrkena, m e n i h e n n e s egen analys är de av oss som hellre anpassar sig än u p p t r ä d e r störande, just mot-sägelser. O m m a n beaktar de ä n n u existeran-d e u p p f a t t n i n g a r n a o m vaexisteran-d som är manligt och vad som är kvinnligt, h a r dessa professio-nella yrkesutövare som tillägnat sig sådana "manliga" karakteristika som konkurrensin-riktning, avund, aggressivitet och vilja att do-minera fastän d e är kvinnliga varelser, blivit b å d e kvinnor och icke-kvinnor. Det kontra-diktoriska i deras situation förklarar m å n g a av de problem de m ö t e r i arbetet och h e m m a , och d e n återspeglas också i något så världsligt som h u r de klär sig; deras osäkerhet o m vilken modell de ska välja för sättet att tala och bete sig när de undervisar på universitetet, när de u p p t r ä d e r i rätten, i styrelserummet, i opera-tionssalen; och naturligtvis uttalanden i stil m e d detta av en musikkritiker i Boston Globe., som skrev följande 0111 ledaren för en b e r ö m d brittisk kammarorkester som t u r n e r a d e i USA:

(13)

Eva Westergården, Korsetter.

Brown är en enastående violinist. Och precis som den olympiska guldmedaljören Florence Griffith-Joyner, är den slående parania Brown en kvinna som vet att man kan vara både den främsta inom sitn konst och triumferande kvinnlig. Under kon-sertens första avdelning framträdde hon i en ele-gant mörk mera strikt aftontoalett. Under den and-ra avdelningen, när hon var solist, var hon klädd i en gnistrande vit vårklänning.

Ar d e t då inte lättare att lugnt inta sin plats i yrkeslivet u t a n att vara ett s t ö r a n d e e l e m e n t ? Möjligen, m e n d e n väg Woolf inte ville att vi skulle slå in pä, h a r också sitt pris. Det är svårt, mycket svårt, att vara e n levande motsägelse varje m i n u t varje a r b e t s d a g och natt; d e psy-kiska k o s t n a d e r n a är mycket h ö g a , och risken att bli utsatt f ö r löje finns alltid där. Natur-ligtvis finns del kvinnor som vägrar att anpas-sa sig eller inte vet h u r d e t ska gå till - d e som förblir relativt o i n t r e s s e r a d e av att k o n k u r r e r a , avundas, k ä m p a o c h vinna, för d e m är löjet inte ett hot u t a n ett f a k t u m som ingår i var-dagslivet. "Bara en g a m m a l k ä r i n g som h a r tofflat o m k r i n g på C o l d S p r i n g H a r b o r i åra-tal", sade en välkänd biolog o m f o r s k a r e n och N o b e l p r i s t a g a r e n Barbara McClintockr' De

flesta s t ö r a n d e e l e m e n t är f o s t r a d e också till f a t t i g d o m o c h kyskhet.

Men för att vi inte ska bli alltför tyngda av t a n k e n på att b e h ö v a vara s t ö r a n d e e l e m e n t , kan vi återigen v ä n d a blickarna m o t proces-sionen. Vad g ö r d e d ä r som s n u b b l a r f r a m , samtidigt som en liten utvald skara f ö r s ö k e r störa d e n r å d a n d e o r d n i n g e n o c h d e r a s systrar f ö r s ö k e r anpassa sig till d e n ? Kan d e gå n e r f ö r sluttningen igen? G e r d e u p p o c h går h e m ? Nej, d e t är inte m å n g a av d e m som h a r råd m e d det. De ansluter sig till d e n a n d r a , myck-et större vågen av kvinnor som väller över b r o n och s e d a n tar d e n lägre vägen, d e n väg som säl-lan b r u k a r b e f a r a s av m ä n n e n .

Woolf talade inte o m f ö r oss att det f a n n s två vägar att gå n ä r vi passerat b r o n . H o n sade inte att det f a n n s ett val för b i l d a d e kvinnor, o m val är d e l rätta o r d e t för n å g o t som o f t a är långt ifrån frivilligt, n ä m l i g e n att a n t i n g e n klättra u p p till d e "manliga" a k a d e m i s k a y r k e n a på h ö j d e r n a , eller att gå n e r till d e "kvinnliga" på låglandet. Ser ni d e d ö r r a r som är m ä r k t a "skola", "vård", "socialt arbete"? H o n sade inte att d e bildade k v i n n o r n a h a d e att välja mellan två slag av avlönade a k a d e m i k e r y r k e n , det e n a

(14)

12

högavlönat och de a n d r a lågavlönat. Kanske förutsåg h o n inte heller att d e n stora majori-teten skulle välja d e n "kvinnliga" sorten.

N o g är det förvånansvärt att de kvinnor som går över b r o n ä n d å så sällan följer m ä n n e n u p p på höjderna! Ar d ö r r a r n a d ä r u p p e för tunga för d e m att ö p p n a , eller har dessa kvin-n o r som tar d e kvin-n kvin-n e d r e väg som sällakvin-n trafike-ras av m ä n aldrig ens velat bli professorer, direktörer, diplomater? H a r rädslan för att bli betraktad som onaturlig h i n d r a t d e m från att ens d r ö m m a o m att vara chef för en bank eller en ambassad, eller bleknade självförtroendet i skolan eller u n d e r utbildningsåren på univer-sitetet så till d e n grad att de inte längre trod-de på sin f ö r m å g a att klara tillvaron som levan-de motsägelser? Kanske orsaken helt enkelt är att de inte kan se h u r de ska k u n n a f ö r e n a toppbefattningar med det oavlönade arbete d e också vill utföra. Kanske dessa kvinnor verk-ligen vill hjälpa andra. Vilken förklaring till d e n o j ä m n a f ö r d e l n i n g e n av kvinnor i n o m de olika slagen av akademikeryrken m a n än väl-j e r , b o r d e Woolf säkert vara intresserad av att

veta att d e som går in g e n o m porten till d e "kvinnliga" högskoleyrkena som m a n kan kalla vårdande yrken, inte behöver avlägga några särskilda löften o m fattigdom, kyskhet och löje. Dessa bistra tuktomästare regerar där nere på låglandet. L ö n e r n a d ä r är kanske till-räckliga för en persons uppehälle, m e n de ger inte ett öre därutöver, inte ens för ensamstå-e n d ensamstå-e m ö d r a r . Man bensamstå-ehövensamstå-er intensamstå-e sälja sin själ för pengar, för inga p e n g a r erbjuds; och vad gäller ära och ryktbarhet, så finns de bara på h ö j d e r n a .

K o m m e r dessa bildade kvinnor att uppfylla A n n a Petrovnas d r ö m att vända u p p och n e d på världen? Eftersom d e arbetar på båda sidor o m b r o n i dubbla skift, i de oavlönade och låg-avlönade yrken som de själva och deras kultur värderar så lågt, är det kanske troligt att d e hyser samma känslor som A n n a av att vara be-tydelselösa och misslyckade.

Eftersom A n n a Petrovna delade sin kulturs värdering av de husliga sysslor h o n utförde, r ä k n a d e h o n inte dessa som ett riktigt arbete. Därför k ä n d e h o n sig frustrerad och olycklig. Idag omfattar de yrken som tvingar på sina utövare b å d e fattigdom, kyskhet och löje en

verksamhet som är analog med vad kvinnor gör i h e m m e t , nämligen v å r d a n d e yrken och "kvinnoyrken". De i n n e b ä r precis samma ar-betsuppgifter som enligt vår kulturs värde-ringar skall göras i h e m m e t av kvinnorna. Fastän dessa yrken har flyttats ut i arbetslivet u t a n f ö r h e m m e t står de i stort sett i samma för-hållande till d e "manliga" verksamheter, som Woolf diskuterade, som A n n a Petrovnas arbe-te på gården stod till de befattningar som pro-fessor, direktör eller diplomat som h o n önska-de att h o n fått ägna sig åt i d e n offentliga värl-den.

Utmaningar för bildade kvinnor

Där vi står på b r o n ser vi en skymt av några kvinnor och m ä n n e r e på låglandet som pack-ar ihop sina tillhörigheter. Folk u p p e på höj-d e r n a r o p a r n e r till höj-d e m , och höj-det är ingen tve-kan om vad som håller på att h ä n d a . "Kom u p p till oss, ni lärare, sjuksköterskor och socialar-betare", ropar de. "Kom inte bara på besök! Kom för att stanna! Glöm fattigdom, kyskhet och löje för alltid. Vi släpper n e r rep så att ni kan klättra upp!"

Fler och fler människor svarar på detta a n r o p och försöker ta sig u p p för klippväggen m e d d e n packning de har. När m a n tänker på vår kulturs nedvärdering av de v å r d a n d e yrke-na, när m a n tänker på h u r litet uppskattning lärare, sjuksköterskor och socialarbetare upp-lever att d e får, kan man inte u n d r a på att de försöker rädda sig u p p f ö r b r a n t e n , även o m vägen är riskabel. Dock, där prestige, beröm-melse och p e n g a r finns, är knappast konkur-rens, avund, härsklystnad och aggressivitet sär-skilt långt borta. J a g säger detta, därför att sä länge d e som tar den lägre vägen till högsko-leyrkena står u n d e r inflytande av tre av Woolfs lärare brukar de på g r u n d av passivitet, o m än inte aktivt ställningstagande, hålla fast vid sina ideal. Det är sant att dessa civiliserade lärare, sjuksköterskor och socialarbetare inte är några störande element i Woolfs m e n i n g n ä r de utö-var sina yrken. H u r kan de utö-vara det, när de "kvinnliga" yrkena i regel inte h a r mycket av cle krigsrelaterade drag som d e "manliga" yrken som Woolf talar om? Inte heller mot-svarar dessa kvinnor A n n a Petrovnas d r ö m om

(15)

att k u n n a v ä n d a u p p och n e d på världen. E f t e r s o m d e r a s yrkesverksamhet är så lågt vär-d e r a vär-d av vår kultur, så kan vär-d e inte vär-det. Men m å n g a , m å n g a lyckas ä n d å förverkliga d e n m e r a blygsamma a m b i t i o n e n att g ö r a världen lill en b ä t t r e plats att leva p å g e n o m atl hjälpa d e u n g a , d e fattiga, d e sjuka, d e svaga o c h d e gamla.

O m ni lyssnar n o g a kan ni h ö r a n å g r a av dessa kvinnor v a r n a d e m som är på väg u p p å t m o t h ö j d e r n a , att n ä r d e n å t t sitt mål kanske d e måste avsvära sig dessa blygsamma ambi-tioner. Ni kan h ö r a d e m säga att g o d omvård-n a d iomvård-nte kaomvård-n bedrivas i eomvård-n k o omvård-n k u r r e omvård-n s i omvård-n r i k t a d arbetsmiljö, att de u n g a , d e fattiga, d e sjuka, d e svaga och d e g a m l a inte kan få d e n h j ä l p d e b e h ö v e r o m girighet o c h aggressivitet får råda. O m jag inte tar fel, g e r dessa kvinnor röst åt Woolfs f r u k t a n att a v h u m a n i s e r i n g följer pä professionalisering. På h e n n e s tid gällde d e n n a f r u k t a n kanske inte just d e v å r d a n d e yrkena. N u , m e d d e n ö k a n d e pressen p å dessa yrkens utövare atl bli "verkligt" k o m p e t e n t a , stiger risken att d e f ö r l o r a r sin f ö r m å g a till m e d k ä n s l a . M e n m e d a n Woolfs r å d till d e kvinnor som tog d e n väg som gick u p p å t n ä r d e l ä m n a t b r o n var i s a m k l a n g m e d A n n a Petrovnas d r ö m o m att v ä n d a u p p och n e d på världen, ter sig h e n n e s o r d a n n o r l u n d a f ö r k v i n n o r n a i d e v å r d a n d e yrkena. O m Woolf h a d e levat idag, skulle h o n mycket väl h a kun-nat säga:

Ni måste också vara störande element, lör även om era yrken ännu inte har kantrat totalt, så har de en farlig slagsida. I ert fall betyder "störa" därför både att hålla emot så att era verksamhetsområden inte vänds upp och ner, och att tvinga dem tillbaka till den upprätta position som de en gång för länge sedan hade.

M e n Woolf finns inte l ä n g r e i livet. H o n kan inte se vår tids procession som rör sig över b r o n o c h u p p m o t staden på berget, och vi kan inte f r å g a h e n n e o m f a t t i g d o m , kyskhet och löje, som h o n o r d i n e r a d e , är e n farlig m e d i c i n för kvinnor. Vi måste d o c k f r å g a oss själva o m d e som av tradition h a r fått spela d e n själv-u p p o f f r a n d e rollen, verkligen kan förväntas avstå f r å n d e personliga b e l ö n i n g a r som d e "riktiga" a k a d e m i s k a y r k e n a e r b j u d e r n ä r d e

e f t e r lång o c h m ö d o s a m k a m p slutligen lyckas ta sig över b r o n .

Woolf var starkt m e d v e t e n o m och kritisk till l ö n e s k i l l n a d e r n a mellan m ä n o c h kvinnor. H o n visste också mycket väl vad det kostade k v i n n o r n a att o f f r a sig själva, vilket så ofta var priset för att k u n n a h j ä l p a a n d r a . H o n sade inte, m e n h o n skulle k u n n a h a sagt, nej, h o n h a d e säkert sagt att e n u t m a n i n g som bildade kvinnor ställs i n f ö r n ä r d e väljer ett v å r d a n d e yrke är, h u r d e ska k u n n a bevara sin e m p a t i , h u r de ska k u n n a fortsätta alt vara g o d a och civiliserade i sin v e r k s a m h e t och som männis-kor, u t a n att h a m n a i d e n fälla som utgörs av d e n stereotypa kvinnoroll som k ä n n e t e c k n a s av självuppoffring eller till o c h m e d självutplå-ning. H o n skulle också h a k u n n a t säga att en a n n a n u t m a n i n g är h u r m a n ska k u n n a före-n a d e tre p r i före-n c i p e r före-n a omtaföre-nke, omvårdföre-nad och

mänsklig kontakt, så absolut o u m b ä r l i g a f ö r d e t

yrke d e valt, m e d rationellt t ä n k a n d e och kri-tisk analys så att d e inte glider n e r i en välme-n a välme-n d e m e välme-n ivälme-neffektiv k ä välme-n s l o s a m h e t . -8

Woolf h a d e klart för sig att p r o b l e m e t är d e t motsatta för b i l d a d e k v i n n o r p å h ö g a befatt-ningar. Som h o n så klart såg är d e n största u t m a n i n g e n f ö r d e m att försöka leva m e d rykt-b a r h e t , p e n g a r , prestige o c h m a k t u t a n att kor-r u m p e kor-r a s . Men e n lika svåkor-r u t m a n i n g äkor-r att k u n n a m o d i f i e r a d e t rationella t ä n k a n d e , kri-tiska a n a l y s e r a n d e o c h d e n självständighet som är u t m ä r k a n d e för e n "riktig" a k a d e m i -ker, m e d d e n o m t a n k e , o m v å r d n a d och mänskliga kontakt som är absolut n ö d v ä n d i g a för atl b å d e a k a d e m i k e r y r k e n a och världen skall k u n n a ä n d r a kurs. När Woolf satte fing-ret p å det typiskt m a n l i g a i det krigsrelaterade b e t e e n d e som styr d e "manliga" yrkena, bort-såg h o n f r å n vad h o n visste var d e t m a n l i g a i rationellt t ä n k a n d e , kritisk analys, självsäker-het och självständigsjälvsäker-het, som anses vara utmär-k a n d e f ö r d e b i l d a d e m ä n n i s utmär-k o r b l a n d vilutmär-ka d e "riktiga" u t ö v a r n a av a k a d e m i k e r y r k e n a rekry-teras. N ä r h o n u p p e h ö l l sig vid d e t som h o n ansåg vara ö d e s d i g e r t f ö r samhället, n ä m l i g e n o m kvinnor skulle bli k o n k u r r e n s i n r i k t a d e , avundsjuka, aggressiva och härsklystna så snart d e gått över b r o n , bortsåg h o n f r å n d e f a r o r som låg i att skilja k r o p p f r å n själ, t a n k e f r å n h a n d l i n g , f ö r n u f t f r å n känsla och självet f r å n

(16)

14

andra, vilket finns inbyggt i våra k ö n a d e defi-nitioner av en bildad person.2 9

Märkligt nog finns dessa störande element, dessa kvinnor som inte är så rädda o m sin vär-dighet, som vägrar att anpassa sig, som på något sätt befriat sig från den "manliga" for-m e n av rationalitet och personlig a u t o n o for-m i som de lärde sig i skolan - eller lyckades de m e d konststycket att aldrig "lära sig läxan"? G e n o m att bevara kontakten m e d sina känslor och sin h u m a n i t e t när de utövar sina lärda yrken trotsar de etablerade sätt att bete sig g e n o m att f ö r e n a rationellt t ä n k a n d e m e d pas-sionerade känslor och kunskap m e d de tre kvinnliga principerna omtanke, o m v å r d n a d och mänsklig kontakt. De må utgöra störande element, m e n d e är också pionjärer som dag för dag utvecklar nya sätt att tänka och arbeta på sina verksamhetsområden. Det finns kvin-nor där nere pä låglandet som också är pion-järer. De har stått fria från d e n inbillade plik-ten att ställa u p p på professionaliseringstan-ken, de vägrar att distansera sig från d e intres-sen och behov som deras elever, patienter och klienter har. G e n o m att göra deras intressen och behov lill sina, söker de vägar att knyta s a m m a n opersonlig kunskap m e d handling, och abstrakt teori m e d konkret praktik.

Men detta fåtal o r ä d d a kvinnor på h ö j d e r n a och n e r e på låglandet b o r d e inte, var och en för sig och varje generation på nytt, behöva grubbla över h u r de ska k u n n a foga samman de b e t e e n d e n som utbildningen och de aka-demiska yrkena vill slita isär. Det är att begära för mycket, och det är en alltför tung b ö r d a för d e n enskilde att bära, en alltför stor uppgift att lösa ensam. Nyss bad jag er att ställa er på bron med mig och betrakta processionen. Jag ser 1111 att som pedagoger i skolan, som lärarutbilda-re, som forskare får vi inte dröja här. Det finns alltför mycket att göra i staden på berget.

Utmaningar för pedagoger

Bildade kvinnor står själva inför utmaningar, m e n de å s t a d k o m m e r också nya sådana för pedagogerna. Först och främst gäller det vad varje s k störande element, m e d Woolfs ord, måste lära sig själv, nämligen h u r m a n ska k u n n a vara verksam i ett akademikeryrke och

ä n d å förbli en "civiliserad" människa - detta b ö r vara en väsentlig del i allas utbildning och fostran, så att efterföljande g e n e r a t i o n e r av utbildade kvinnor får det lättare än vår att för-verkliga A n n a Petrovnas d r ö m . En a n n a n upp-gift är att motverka d e n dolda läroplanen i sko-lan och samhället, som lär oss att de vårdande yrkena, inklusive läraryrket, står på ett lägre plan bland högskoleyrkena.

Långtgående f ö r ä n d r i n g a r krävs för att m ö t a d e n första u t m a n i n g e n , för pionjärkvin-n o r pionjärkvin-n a gjorde det omöjliga. De skapade o m sig från levande motsägelser, dvs kvinnor m e d manliga egenskaper, till människor som höjer sig över både manliga och kvinnliga stereoty-per, de f ö r e n a r egenskaper som några av våra största filosofer har betecknat som oförenliga, eller, som cle 1111 definieras, i varje fall svårför-enliga. I enlighet m e d Rousseau och Kant byg-ger vi in bristande kontakt b å d e m e d a n d r a och m e d våra egna känslor i själva vår upp-fattning av rationellt t ä n k a n d e och autonomi, och separerar d e n kritiska analysen från vår u p p f a t t n i n g av de tre principerna omtanke, o m v å r d n a d och mänsklig kontakt. D ä r m e d gör vi det omöjligt för en person att visa u p p båda typerna av egenskaper på en gång. Mänskliga kameleonter och kluvna personlig-heter kan frodas i detta spel, för det går att vara rationell i e n a ögonblicket och vårdande i nästa. Men pionjärer i staden på berget knäp-per dock inte på och av mellan v å r d a n d e och förnuft. De använder båda hela tiden.

Pedagogerna b o r d e b ö r j a tänka på dessa kvinnor. De b o r d e göra d e m till föremål lör forskning, inte för att objektifiera d e m utan för att lära av deras exempel h u r m a n ska undervisa d e unga, och vad m a n ska lära dem. Lärare och lärarutbildare har faktiskt inte råd att helt lugnt sitta och vänta på resultaten av forskningen. Medan filosoferna mitt ibland oss studerar p i o n j ä r e r n a för att omdefiniera, och i d e n n a process också avköna, rationellt tänkande och självständigt o m d ö m e - och även d e tre principerna omtanke, o m v å r d n a d och mänsklig kontakt - och m e d a n pedagogikteo-retikerna bestämmer h u r m a n i ljuset av dessa kvinnors liv och arbete kan göra det som Mill aldrig d r ö m d e 0111, nämligen att omkonstrue-ra vår kulturs föreställningar o m en bildad

(17)

per-15 son så att d e n innefattar också de tre

princi-perna; m e d a n experter i n o m d e olika under-visningsområdena tänker ut h u r de i sina re-spektive ä m n e n ska k u n n a lägga in den an-svarsrationalitet, d e n omvårdnads- eller m a n kanske ska säga engagemangsrationalitet, som våra pionjärkvinnor visade upp; m e d a n läro-plansspecialisterna lägger o m de m å n g a stu-dieprogram som fokuserar på beslutsfattande, och som n u räknar m e d att d e t finns en be-stämd skillnad mellan "manliga" och "kvinnli-ga" egenskaper, och prioriterar d e förra; låt oss börja m e d att göra d e kvinnor som är eller h a r varit störande element i Woolfs positiva betydelse till levande gestalter i skolans och den h ö g r e utbildningens läroplaner. 3 0 3 1

Alldeles bortsett från det faktum att vi ä n n u inte helt förstår h u r de klarade det för l u m d r a år sedan, eller gör det nu, så är detta en viktig uppgift, ty fakta talar m o t d e n stereotypa upp-fattning som ä n n u råder. Nightingale t ex var inte så mycket Damen m e d lampan som en kvinna som organiserade om fältsjukvården n e d i f r å n och u p p u n d e r Krimkriget och även f u n g e r a d e som administrativ chef.''- När h o n kom tillbaka till England f o r m u l e r a d e h o n "vittsyftande principer för en o m f a t t a n d e r e f o r m " i ett d o k u m e n t på 800 sidor, vilket blev g r u n d e n till en kunglig kommissionsrap-port som i d e c e n n i e r var "rättesnöret för krigs-maktens sjukvårdsadministration".3 3

Låt oss visa u p p Nightingale och h e n n e s medsystrar, både d e historiska och d e samtida, m e n inte som rollmodeller eller förebilder utan som exempel på kvinnor som både i sina egna liv och i sitt arbete har förenat, och i d e n processen förvandlat, d e "manliga" egenska-p e r n a rationalitet, kritiskt t ä n k a n d e och själv-ständigt h a n d l a n d e , m e d de "kvinnliga" egen-skaperna omtanke, omvårdnad, mänsklig kon-takt, fostran och kärlek.

Forskare som försöker f ö r ä n d r a läroplaner g e n o m att inkludera också kvinnor har sett det som ett första steg i en komplicerad process, och ett elitistiskt första steg, att presentera sär-skilt f r a m s t å e n d e kvinnor.3 4 Men d e n svåra uppgiften var inte att visa världen att kvinnor har påverkat historiens gång. Det svåra är att f ö r m e d l a till eleverna a n d r a sätt att tänka, upp-fatta, handla, känna, och leva i relation till

andra, så att högutbildade kvinnor kan för-verkliga A n n a Petrovnas d r ö m utan att tvingas att själva återupptäcka varje liten detalj av var-dagslivet. När m a n tar exempel från hela befolkningar snarare än bara från det privile-gierade fåtalet, inte bara vita kvinnor utan även de svarta, d e latinamerikanska, de asia-tiska, fattiga såväl som rika kvinnor, lesbiska såväl som heterosexuella, gamla och unga, gifta och ogifta, e n s a m m a m ö d r a r och barn-lösa kvinnor - då får projektet att ge Woolfs störande element en central plats i läroplanen en ny kraft.

Naturligtvis är det inte tillräckligt att ge exempel. Praktisk e r f a r e n h e t måste också till. O c h givetvis måste vår idealbild av en bildad person förändras, för att d e n första utma-ningen till p e d a g o g e r n a skall k u n n a antas. Eftersom d e n idealbilden är nära kopplad till utbildningens funktion i vår kultur, nämligen att utföra samhällets produktiva processer -j a g m e n a r h ä r inte bara de ekonomiska pro-cesserna, utan också de politiska, sociala och kulturella — snarare än de reproduktiva pro-cesserna, och dessa definierar j a g ganska brett, de omfattar b a r n u p p f o s t r a n och b a r n u n d e r -visning, att vårda sjuka, att sörja för familje-m e d l e familje-m familje-m a r n a s behov; dessa grundförutsätt-ningar, på vilka hela vårt utbildningssystem vilar, måste också omvärderas.3 5 Sade jag långtgående förändringar? Det är ett alltför blygsamt uttryck.

Jag talade tidigare om h u r viktigt det är att vara medveten om könsaspekter. O m vi inte noga betänker h u r k ö n a d e de attribut är som både innesluts i och utesluts från vårt nuva-r a n d e ideal, tnuva-ronuva-r jag inte att vi kan gönuva-ra d e fönuva-r- för-ä n d r i n g a r som vi måste göra. Inte heller kan vi vänta oss att de kulturella attityderna gente-mot de vårdande yrkena ändras o m vi bortser ifrån att de också betraktas som "kvinnliga".

O m vi inte e r k ä n n e r att det arbete som utförs av lärare, sjuksköterskor och socialarbe-tare utgör centrala reproduktiva processer i samhället, och eftersom detta slag av arbete i vår kultur traditionellt ansetts som kvinnornas ansvar, b l u n d a r vi för den värdehierarki som placerar de vårdande yrkena n e r e pä låglandet och håller d e m kvar där. H u r m å n g a skulle idag försöka få u p p d e m bland de "riktiga"

(18)

aka-16

damikeryrkena utan att e r k ä n n a att "riktig" betyder "manlig" och utan att någonsin högt säga att de tre principerna omtanke, omvård-nad och mänsklig kontakt i d e n processen skulle bli ersatta av de så kallade dygderna, dvs distans, objektivitet och effektivitet! G e n o m bristande insikt om k ö n s b u n d e n h e t e n och g e n o m d e n kulturella värdehierarki som pla-cerar m ä n n e n h ö g r e än kvinnorna och sam-hällets produktiva processer högre än de reproduktiva, ska m a n inte bli förvånad, om d e n omsorgsinriktning som är kärnan i varje vårdande yrke får offras på vägen u p p mot höj-derna.

Den a n d r a u t m a n i n g e n när m a n vill bevara de vårdande yrkenas omsorgsinriktning utan att dess utövare ska vara tvungna att offra sig själva så som A n n a Petrovna tvingades göra på sin gård, är inte bara en fråga o m utbildning. Men p e d a g o g e r n a kan ta u p p i dagsljuset d e n för kvinnor n e d v ä r d e r a n d e hierarkin. De kan försöka motverka skolans bidrag till den ned-klassning och nedvärdering av kvinnor och kvinnors egenskaper som är vårt negativa kul-turarv. De kan tillsammans m e d sina elever se m e d nya ögon på betydelsen av samhällets reproduktiva processer. Woolf skulle dock ha bett oss betänka att målet inte är att vända u p p och ned på värdehierarkin. Vår uppgift är inte att föra d e "kvinnliga" akademikeryrkena u p p till de högre h ö j d e r n a och samtidigt knuffa n e r de "manliga" till låglandet. Nej, vår upp-gift är att finna en mellannivå där hierarkin försvinner: en stor, ö p p e n , i n b j u d a n d e plats halvvägs u p p på berget där betydelsen av sam-hällets reproduktiva processer erkänns; där kvinnor och även m ä n kan utöva de v å r d a n d e yrkena utan att tvingas bli ociviliserade, och där de sk "riktiga" akademiska yrkena kan få vara lika v å r d a n d e som d e yrken vilka hittills inte haft samma "riktiga" status.

Sammanfattning

Mills p r o g r a m för att utbilda kvinnor h a d e två steg: det första var att kvinnorna skulle få till-träde till m ä n n e n s utbildning och det a n d r a att samhällets sedvänjor och attityder måste ändras så att kvinnor, som läser och skriver och ägnar sig åt historia, filosofi eller matematik.

inte betraktas som motsägelser. I Three Guineas varnade Woolf, för vilken Mills The Subjection of

Women var obligatorisk kurslitteratur, oss för

det första.3 6 Akta er för m ä n n e n s utbildning och de yrken för vilka d e n utbildningen ger d e m kompetens, säger h o n . De leder till krig. Jag överförenklar här det som kanske är en överförenklad analys av krigets orsaker. Men Woolf är en av de ytterst få i vår historia som ö p p e t talade om och t r o d d e på kvinnornas jämställdhet m e d m ä n n e n och som också, av goda skäl, h a d e betänkligheter g e n t e m o t män-nens uppfostran och utbildning. Även om h o n kanske inte helt instämmer m e d Mills i att kvinnor som går över b r o n r e d a n är levande motsägelser, så k o m p e n s e r a r h o n detta i h ö g grad g e n o m att tala varmt för oss som d e stö-r a n d e e l e m e n t e n i den stö-r å d a n d e samhällsostö-rd- samhällsord-ningen. H o n r e k o m m e n d e r a r oss att bjuda motstånd och reformera, h o n placerar oss i rollen som aktiva redskap för f ö r ä n d r i n g av en kultur som är inriktad på krig. H o n gör vår för-måga att vara störande e l e m e n t till en dygd m e d moralisk, politisk och social betydelse, och när h o n kräver av oss att vi ska stå u p p offentligt som fridstörare, i n n e b ä r det också att h o n vill att vi för att k o m m a u r vår motsä-gelsefulla position bör försöka förverkliga A n n a Petrovnas d r ö m . "

Översättning: Inger Henrysson

N O T E R

1 J o h n Stuart Mill, The Subjection ofWomen. The MIT Press,

Cambridge, Mass, 1970, s 29.1 sin introduktion till den-na upplaga ger Wendell Robert Carr denden-na datering på s I. Boken publicerades först 1869. Mina sidhänvis-ningar till Mills bok avser denna upplaga.

- Carr ibid s xxi.

Virginia Woolf, Three Guineas. New York 1938, s 72. Mina sidhänvisningar (ill Woolfs bok avser denna upplaga.

4 Ibid s 75.

:> Immanuel Kant, "Of the Distinction of the Beautiful

and Sublime in the Interrelations of the Two Sexes" i Mary Briody Mahowald (red), Phitosophy of Woman, Indianapolis 1983, s 194.

" Arnold Schopenhauer, "On Women" i Mahowald, op cit s 229.

' Jean Jacques Rousseau, Emile, övers Allén Bloom, New York 1979, s 409.

8 Mill, The Subjection ofWomen, s 22. 9 Ibid.

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :