“Det är en sak man ofta
säger men sen så blir det
inte så ändå”
KURS:Examensarbete för förskollärare, 15hp PROGRAM: Förskollärarprogrammet
FÖRFATTARE: Madeleine Thörn, Venesa Stojkov HANDLEDARE: Lillebil Cato Hammarstedt EXAMINATOR: Anders Svensson
TERMIN:VT21
En kvalitativ studie om barns delaktighet i förskolans
dokumentationsarbete
Postadress Gatuadress Telefon Fax
Högskolan för Lärande Gjuterigatan 5 036-101000 036162585 och Kommunikation (HLK)
Box 1026
551 11 Jönköping
JÖNKÖPING UNIVERSITY
School of Education and Communication
Examensarbete för förskollärare Förskollärarprogrammet
VT 2021 SAMMANFATTNING
Madeleine Thörn & Venesa Stojkov
”Det är en sak man ofta säger men sen så blir det inte så ändå”
- En kvalitativ studie om barns delaktighet i förskolans dokumentationsarbete ”It’s somethin you often say, but then it does not happen anyway”
- A qualitative study of children’s participation in preschool documentation work
Antal sidor: 27
Dokumentationsarbetet är ett av förskollärarnas uppdrag i förskolan. Detta uppdrag handlar om att dokumentera barnens vardag men även dokumentera, följa upp och analysera för att förbättra utbildningen. I studien undersöks förståelsen för förskollärarens arbete kring barns delaktighet i dokumentationsarbetet. Frågeställningar som studien utgår från är: Hur gör förskollärarna barnen delaktiga i förskolans dokumentationsarbete och Hur ser
förskollärarna på barns delaktighet i förskolans dokumentationsarbete.
Studien är kvalitativ och utgår från sex intervjuer med utbildade förskollärare, resultatet därefter har analyserats utifrån en tematisk analys. Utifrån tidigare forskning och
förskollärares egna resonemang kommer temat att ligga under hur förskollärarna gör barnen delaktiga i förskolans dokumentationsarbete.
Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där resultatet analyserats utifrån förskollärarnas samspel och sociala relationer till barnen och hur det påverkar
dokumentationsarbetet i förskolan. I studiens resultat framkommer att alla förskollärare uttrycker att barns delaktighet i förskolans dokumentationsarbete är viktigt men att arbetet för att göra barnen delaktiga ser olika ut.
Innehållsförteckning
1. Inledning och problemformulering ... 1
2. Forskningsbakgrund ... 3 2.1 Styrdokument ... 3 2.2 Förskolans dokumentationsarbete ... 4 2.3 Olika dokumentationsformer ... 5 2.3.1 Fotografering ... 5 2.3.2 Film ... 6 2.3.3 Observation ... 6 2.3.4 Ljudupptagning ... 6 2.3.5 Anteckningar ... 6
2.4 Etiska aspekter i dokumentationsarbetet ... 6
2.5 Barnperspektiv ... 7
2.6 Delaktighet ... 7
2.7 Teori ... 8
3. Syfte & frågeställning ... 10
4. Metod ... 11 4.1 Metodval ... 11 4.2 Urval ... 11 4.3 Genomförande ... 12 4.4 Forskningsetik ... 13 4.5 Tillförlitlighet ... 13
4.6 Analys och Databearbetning ... 14
5. Resultat och Analys ... 16
5.1 Hur förskollärarna gör barnen delaktiga i förskolans dokumentationsarbete ... 16
5.2 Hur förskollärarna ser på barns delaktighet i förskolans dokumentationsarbete ... 18
5.3 Resultatsammanfattning ... 19 6. Diskussion ... 20 6.1 Resultatdiskussion ... 21 6.2 Metoddiskussion ... 22 6.3 Vidare forskning ... 24 7. Referenser ... 24 Bilagor ...
1
1. Inledning och problemformulering
Förskolans dokumentationsarbete är ett arbete som över tid har förändrats (Nilsson
& Alnervik, 2015). Författarna beskriver att förskollärarens dokumentationsarbete förr var att göra en bedömning över barnet och vad barnet hade för kunskaper. Enligt författarna blev den stora problematiken i det arbetssättet att barnen hamnade i olika kategorier utefter vad de kunde och vad de hade uppnått. Idag handlar dokumentationsarbetet mer om att ge barnen en så bra utbildning som möjligt. Nu för tiden ges barnen möjlighet till att påverka sin utbildning genom reflektioner och deltagande i dokumentationsprocessen (Nilsson & Alnervik, 2015). Dokumentationsarbetet i förskolan idag handlar inte om någon form av betygsättning.
Eidevald (2017) skriver att förskolans dokumentationsarbete inte ska utvärdera barnens
kunskaper utan att det är utbildningen och förutsättningar som ska utvärderas för att få ett livslångt lärande.
Vårt intresse kring dokumentation i förskolan startade redan när vi själva var ute i förskolorna och arbetade men också nu när vi går förskollärarprogrammet och har varit ute på
verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Utifrån egna upptäckter har vi uppmärksammat att dokumentationsarbetet som förskollärarna utförde tog tid ifrån barngruppen. Det kunde handla om att en förskollärare valde att lämna barngruppen en kort stund för att utföra en dokumentation. Vår upplevelse blev att förskolläraren som lämnade barngruppen missade vissa lärtillfällen och spontana undervisningssituationer.
Alvestad & Sheridan (2015) skriver i sin artikel att skrivprocessen tar tid ifrån barngruppen när förskollärarna i själva verket skulle kunna göra arbetet tillsammans med barnen. Den här studien handlar om hur förskollärarna gör barnen delaktiga i dokumentationsarbete och hur förskollärarna ser på barns delaktighet i förskolans dokumentationsarbete. Hur
dokumentationsarbetet i förskolans ska genomföras är inte alltid tydligt. I en studie kring kvalité i dokumentationsarbetet gjord av Dahlberg et al (2007) framgick det att förskollärare anser att det är svårt att lägga en markering på vad som ska ingå i dokumentationsarbetet men också hur det ska genomföras. I artiklarna av Alvestad & Sheridan (2015) och i Elfström Pettersson (2015) framgår det att det råder en osäkerhet hos förskollärarna kring hur arbetet ska genomföras, samt att tidsbrist är en påverkande aspekt. Därmed blir arbetet med att göra barnen delaktiga i dokumentationsarbetet inte prioriterat. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) står det om dokumentationsarbetet och om barns delaktighet och inflytande, men de står inte tillsammans utan är i separata stycken. Dokumentation är i ett stycke för sig och delaktighet står i ett stycke för sig. Det står
2
inget om dem tillsammans utan delaktighet ska präglas i allt man gör på förskolan inklusive dokumentationsarbetet (Skolverket, 2018). Detta styrks av Virtanen (2018) som skriver “barns och föräldrars delaktighet i dokumentationsarbetet står inte tydligt framskrivet i själva läroplanen (s.24).
I studien kommer vi att utgå från respondenternas egna upplevelser och erfarenheter för att undersöka förskollärarnas syn på barns delaktighet i förskolans dokumentationsarbete samt hur förskollärarna gör barnen delaktiga i förskolans dokumentationsarbete. Detta för att skapa en förståelse för förskollärares arbete kring barns delaktighet då vi ser att det finns ett glapp mellan vad styrdokumenten säger och vad som sker i praktiken.
3
2. Forskningsbakgrund
I detta avsnitt beskrivs bakgrunden till vårt forskningsintresse. Avsnittet avser redogöra för vad styrdokumenten säger, vad förskolans dokumentationsarbete innebär, dokumentationsformer, etiska aspekter, barnperspektiv, delaktighet och teori som kopplas till forskningsintresset. Hela forskningsbakgrunden vilar på tidigare forskning och relevant litteratur.
Inför studien gjordes en artikelsökning från tre olika databaser. När få antal träffar och innehållet i de vetenskapliga artiklarna inte uppfyllde det som vårt forskningsintresse
handlade om drogs slutsatsen att forskningsintresset om hur förskollärarna gör barn delaktiga i förskolans dokumentationsarbete är ett ämne som saknar viss forskning. Ämnet blir mer angeläget att undersöka.
2.1 Styrdokument
”Utbildningen i förskolan ska utvecklas så att den svarar mot de nationella målen.
Huvudmannen har ett ansvar för att så sker. Rektorns ledning samt förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och arbetslagets uppdrag att främja barns utveckling och lärande är förutsättningar för att utbildningen ska utvecklas och hålla hög kvalitet. En sådan utveckling kräver att rektorn och alla som ingår i arbetslaget systematiskt och kontinuerligt dokumenterar, följer upp, utvärderar och analyserar resultaten i utbildningen” (Skolverket, 2018 s.11).
Ett av förskollärarnas uppdrag är att se om det framkommit ett lärande hos barnen
genom undervisningen som sker i förskolans utbildning. För att se en utveckling så ska alla som ingår i ett arbetslag, systematiskt och kontinuerligt dokumentera, följa upp, utvärdera och analysera det som framkommer i undervisningen kring barns lärande. Rektorn på förskolan har ansvar över att det sker (Skolverket, 2018). Fortsättningsvis är ett av förskollärarens viktiga uppdrag att dokumentera barnens utveckling och lärande och det är genom
dokumentation som förskolläraren sedan kan utvärdera och analysera för att se om förskolan når de mål som finns i läroplanen. Skolverket (2015) skriver att genom att fotografera, observera eller filma kan förskollärare se och fånga upp barnens lärprocesser. Vidare i Skolverket (2015) står det att det inte enbart handlar om att det är förskollärarna som ska utforma dokumentationsarbetet utan också barnen ska tas med i arbetet. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) och Skolverket (2015) framhävs barns delaktighet. Det poängteras att barnen har rätt till delaktighet och inflytande under hela sin utbildning. Det framgår även att barns delaktighet och inkludering i dokumentationsarbetet är betydelsefullt.
4
Genom att tillsammans reflektera kring det som har samlats in och barnens frågor blir det enklare för förskollärarna att se hur de kan gå vidare i den pedagogiska utbildningen. Med hjälp av dialog tillsammans med barnen kan man få fram barnens upplevelser. Exempelvis att barnen själva får berätta och teckna om det som sker eller har skett på förskolan, men också genom att få reda på vad barnen skulle vilja pröva till nästa gång (Skolverket, 2018;
Skolverket, 2015). I Skollagen (2010:800) §3 och §4 står det att personer som verkar inom förskolan kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Genom
utbildningens gång, där kvalitetsarbetet ingår, ska barn och deras vårdnadshavare ges
möjlighet att påverka utbildningen. Skollagen (2010:800) och §9 skriver att barn som verkar inom förskolan aktivt ska ta del i arbetet och ha inflytande över utbildningen. Det är
förskollärarnas uppdrag att dokumentationsarbetet utförs då det är lagstadgat och som Eidevald (2017) skriver ska hela arbetslaget utföra arbetet men det är den legitimerade förskolläraren som har ansvaret för att arbetet utförs utifrån en vetenskaplig grund.
2.2 Förskolans dokumentationsarbete
Ett av förskollärarens uppdrag i förskolans utbildning är att kontinuerligt dokumentera barns utveckling och lärande (Skolverket, 2018). Förskolans dokumentationsarbete har genom åren förändrats. Från början användes en checklista där förskolläraren bockade av det barnen kunde, som exempelvis klippa med sax, hoppa på ett ben, sätta pärlor på ett snöre, et cetera. Checklistan användes för att se vad barnen förväntades klara av. Allt eftersom vad det enskilda barnet kunde fyllde förskollärarna i listan (Åberg & Lenz-Taguchi, 2017). Hur förskolans dokumentationsarbete ser ut idag menar författarna är olikt arbetet som var förr. Idag utförs observationer över barns intressen, förmågor och styrkor. Syftet med den dokumentation förskollärarna gör idag i förskolans utbildning är att följa barns generella utveckling och lärande. Enligt Åberg & Lenz Taguchi (2017) är dokumentationer enkla att utföra idag, det kan vara att förskollärarna fotograferar under ett undervisningstillfälle eller antecknar vad som sägs. Bild och text sammanställs sedan och kan sättas upp på väggen för att vid senare tillfälle kunna skapa reflektion kring dokumentationen.
Sheridan & Pramling Samuelsson (2009) beskriver att det viktiga för förskollärarna är att ha ett syfte bakom den dokumentation som görs. Förskollärarna behöver också bestämma vad det är i undervisningsmomentet som är det viktigaste att lyfta fram i dokumentationen. Detta kopplas även till Emmoth (2014) som skriver om förskollärarnas osäkerhet över vad som ska
5
dokumenteras och vad dokumentationer ska fylla för funktion för förskolans utbildning. Förskolans dokumentationsarbete idag beskriver författaren som tidskrävande och kan bero på att det är stora barngrupper och färre pedagoger. Detta gör att det krävs mycket tid för att utföra dokumentation på både barns förutsättningar men även på hela utbildningen. Enligt läroplanen för förskolan ska de som arbetar inom förskolan kontinuerligt och systematiskt dokumentera utbildningen, vilken i sin tur utvärderas och utvecklas för att synliggöra utbildningens kvalité. Det vill säga utbildningens innehåll, hur den ska organiseras och genomföras för att barnen ska få bästa möjliga förutsättning för lärande och utveckling (Skolverket, 2018). Dokumentation i förskolans utbildning ser olika ut i olika förskolor beroende på vad förskolan har för metoder och tillgång till för material skriver Eidevald (2017). Kroeger & Cardy (2006) skriver att dokumentation gör så att förskollärare och barn förs närmare varandra genom att de delar tidigare erfarenheter med varandra och bidrar med ny kunskap tillsammans. I likhet med Kroeger & Cardy (2006) menar McKenna (2005) att dokumentation som inkluderar barn och förskollärare gör utbildningen demokratisk – hela förskolan vilar på demokratisk grund (Skolverket, 2018). I Elfström Petterssons (2015) artikel så skriver författaren att läroplanen för förskolan inte visar riktlinjer för hur
dokumentationsarbetet ska utföras eller hur barn kan göras delaktiga i arbetet. Författaren menar att förskollärarna som arbetar inom förskolans utbildning är fria att göra egna tolkningar över hur de vill utforma dokumentationsarbetet och ta med barnen i det. Skolinspektionen (2011) utförde en undersökning över vissa av landets förskolor som
handlade om förskolans pedagogiska ansvar. Resultatet visade att flera av förskollärarna som deltog visade osäkerhet kring hur de skulle dokumentera (Regeringsrapport 2011). Utifrån tidigare forskning och förskollärarens egna resonemang är syftet med vår studie att skapa förståelse för förskollärarens arbete kring barns delaktighet i dokumentationsarbetet. 2.3 Olika dokumentationsformer
Inom dokumentationsarbetet används olika dokumentationsformer. Dokumenterandet som sker i förskolans verksamhet genomförs på olika sätt exempelvis via fotografering, film,
observation, ljudupptagning och anteckningar(Lindgren & Sparrman, 2003).
2.3.1 Fotografering
I Skolverket (2015) är fotografering en dokumentationsform som både barn och förskollärare på ett enkelt sätt kan använda sig utav. Genom att använda sig av fotografering fångas det
6
som barnen gjort eller visar sin nyfikenhet på. När bilderna är tagna kan de skrivas ut och hängas upp för att skapa samtal mellan barnen och förskollärarna.
2.3.2 Film
Essen et.al (2020) beskriver film som en bra metod för att dokumentera vad det är som händer, detta kan ses i kortare eller längre sekvenser. Genom att filma så finns det möjlighet till att sitta nära eller en bit ifrån för att fånga upp det barnen gör.
2.3.3 Observation
Observation är en metod som innebär att du samlar på dig iakttagelser, det är vad du ser och vad du hör. Du observerar antingen på nära håll eller på lite längre avstånd (Åberg
& Lenz Taguchi, 2018). 2.3.4 Ljudupptagning
Enligt Essen et.al (2020) är ljudupptagning en av de lättare dokumentationsformerna. Ljudupptagning är ett verktyg som inte kräver mycket av förskollärarna. Det kan göras med
mobiltelefon, diktafon eller läroplatta och det tillåter barn att delta (Essen et.al, 2020).
2.3.5 Anteckningar
Utifrån Lindgren & Sparrman (2003) skrivs anteckningar ner över det barnen gör och säger. Tillsammans med barnen kan förskolläraren sedan välja att skriva in det på dator, kopiera ut
och hänga upp så att barnen tillsammans med förskollärarna kan prata om det.
2.4 Etiska aspekter i dokumentationsarbetet
Elfström Pettersson (2015) refererar till en studie av Dockett et.al (2009) som berör en diskussion hur man får barn att bli aktiva deltagare i olika sammanhang som exempelvis dokumentation och forskning runt barn och hur man i sin tur säkerställer att barnet samtycker. Samtycke innebär att man går in i ett lagligt avtal. Vuxna som har både det verbala språket och förmåga att läsa kan lämna samtycke på lagligt sätt. Ett barn kan inte lämna samtycke på ett lagligt sätt då alla barn inte har det verbala språket. (Elfström Pettersson 2015; Dockett et.al, 2009). Elfström Pettersson (2014) tar i sin studie upp att förskollärare tänker för lite kring de etiska aspekterna när det kommer till att utföra dokumentationsarbetet. Författaren skriver att det är vanligt i förskolan och för förskollärare att ha ett etiskt tänkande kring utbildningen, men att det borde tryckas ännu mer på de etiska aspekterna när det kommer till dokumentationsarbetet då arbetet utgår från foto, videor och ljudinspelningar. Holmberg
7
(2015) tar upp att dokumentationsarbetet kan ses som en gemenskap, där det är förskolläraren som har det etiska ansvaret för vad som ska dokumenteras, hur det ska dokumenteras och hur analysen av materialet ska läsas av. I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) så står det att förskolläraren ska uppmuntra till nyfikenhet, kreativitet och barns intresse. Barnen har rätt till sin egen kropp och personliga integritet vilket ska respekteras av alla på förskolan. Detta gäller även för dokumentationsarbetet som utförs på förskolan (Skolverket, 2018).
2.5 Barnperspektiv
I Pramling Samuelsson & Sheridan:s (2003) pedagogiska forskning om delaktighet, värdering och pedagogik förklarar författarna att ett barnperspektiv är ett sätt att se världen med samma ögon som barn gör. Vår studie handlar om att skapa förståelse för förskollärarens arbete kring barns delaktighet i dokumentationsarbetet. Sommer et al. (2011) framhäver att innebörden ur ett barnperspektiv handlar om att förskollärare medvetet ska uppmärksamma barnet genom barnets erfarenheter. Engdahl & Ärlemalm - Hagsér (2018) skriver vidare att förskolans utbildning ska inta ett barnperspektiv där barns erfarenheter, intressen, åsikter och behov ska tas i beaktande. Förskolans utbildning har alltid strävat efter att inta ett barnperspektiv där förskollärarna sätter sig in i barnens värld för att skapa en utbildning utifrån barns
förutsättningar (Engdahl & Ärlemalm - Hagsér, 2018).
2.6 Delaktighet
Elfström Pettersson (2014) skriver i sin avhandling att det förekommer ett intresse för barns delaktighet och inflytande i förskolans utbildning, där förskollärarna kommer närmare barns åsikter, tankar och idéer. Författaren skriver vidare att det finns en risk att fokuset kan hamna på att förskollärarna enbart lyssnar in barns idéer, tankar och åsikter, men inte tar hänsyn till det i utbildningen. Tar inte förskollärarna med barns idéer, tankar eller åsikter så har
förskollärarna missat att få med barns röster och därmed utesluter förskollärarna barns
inflytande inom utbildningen. Författaren påpekar att dokumentation ses som ett verktyg som kan hjälpa till att förbättra barns deltagande i förskolans dokumentationsarbete.
Det nämns i läroplanen för förskolan att barn ska vara delaktiga och ha ett inflytande i förskolans utbildning (Skolverket, 2018). Virtanen (2018) skriver att det inte är tydligt framskrivet i läroplanen för förskolan hur barn ska göras delaktiga i dokumentationsarbetet. Dokumentation och barns delaktighet står i olika stycken i förskolans läroplan, vilket gör att delaktigheten som ska prägla allt man gör på förskolan, inklusive dokumentationsarbetet inte
8
synliggörs på ett tydligt sätt. På grund av det blir barns delaktighet tolkningsbart för hur förskollärarna ska göra barnen delaktiga i dokumentationsarbetet. Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) tar upp att barn ska bli stöttade och utmanade i sitt lärande och genom att förskollärare har kunskap om varje barns erfarenhet, så kan förskollärare skapa en miljö där barnen får vara delaktiga och ha inflytande över de olika läromålen. Barn ska även få
stöttning i sin utveckling och lärande som ständigt ska följas upp via dokumentation som i sin tur analyseras för att förskolan ska ge barnen möjlighet till att vidareutvecklas och lära sig enligt läroplansmålen. Skolverket (2018) skriver att förskolan ska spegla FN:s
barnkonventionsvärdering och de rättigheter som barn har enligt den. Detta ska sedan gå över till förskolans utbildning som i sin tur bedömer vad som är bäst för barnen. Barn har rätt till delaktighet och inflytande över sin utbildning men behöver även få kunskap om sina egna rättigheter (Skolverket, 2018), vilket Engdahl & Ärlemalm-Hagsér (2015) också belyser. Engdahl & Ärlemalm-Hagsér (2015) skriver att alla barn ska ha demokratiska rättigheter och få vara med och påverka sin vardag på förskolan vilket också innefattar
dokumentationsarbetet. I UNICEF (2018) skrivs det om FN:s barnkonvention att barn har rätt till utbildning, yttrandefrihet och rätt att få uttrycka sig när det rör sig om frågor kring
barn. Skolverket (2015) påpekar att det inte enbart är förskollärare som ska dokumentera det som sker bland barnen. När förskolläraren tar hänsyn till barns frågor och resonemang i dokumentationsarbetet blir det betydelsefullt för både förskolläraren och barnen, vilket i sin tur gör det möjligt för förskolläraren att planera hur nästa dokumentation ska utformas. Då barn får uttrycka sig och göra sin röst hörd, kan förskollärarna få svar på vad barn anser är
viktigt i dokumentationen och vad de anser saknas.
2.7 Teori
Studien lutar sig mot ett sociokulturellt perspektiv, som är inriktat på samspel och sociala relationer mellan människor. Vygotskij (1995) skriver att en av grundpelarna inom det sociokulturella perspektivet handlar om barns lärande och utveckling inom sociala samspel. Det sociokulturella perspektivet beskrivs enligt Säljö (2015) om samspelet mellan människor. Människor har olika erfarenheter och kunskaper och när de delas med andra gör det att
människor lär av varandra. Gjems (2011) skriver att det sociokulturella perspektivet handlar om den sociala läran. Detta innebär att människor deltar i något som kallas praktikgemenskap vilket handlar om att aktivt vara med och delta i aktiviteter eller interaktioner tillsammans med andra människor i olika kontexter så som relationer, historia och kulturella sammanhang.
9
Genom att samtala skapas en gemenskap och ett socialt samspel mellan människor och det är genom det sociala samspelet med andra och det aktiva deltagandet som man lär sig av
varandra och erhåller ny kunskap. Vi utgick från ett sociokulturellt perspektiv som kom att belysa studiens analyserade material. Studien har styrts in på förskollärarnas perspektiv kring barns delaktighet i dokumentationsarbetet och hur förskollärarna ser på det och hur de
arbetar med det tillsammans med barnen. I Kroeger & Cardy:s (2006) artikel benämns det att dokumentation i slutändan för barn och förskollärare varandra närmare då de delar tidigare erfarenheter med varandra och bildar nya kunskaper. För studien blev det väsentligt att utgå från det sociokulturella perspektivet för att analysera och ta fram hur förskollärarna hamnar i olika sociala sammanhang och samspel med barnen i dokumentationsarbetet. Utifrån
studiens empiri har svar sökts utifrån förskollärarnas relation och samspel med barnen. Genom att analysera studiens resultat utifrån ett sociokulturellt perspektiv eftersöktes svar över hur förskollärare gör för att få barn att bli delaktiga i dokumentationsarbetet och hur förskollärarna ser på barns delaktighet i förskolans dokumentationsarbete.
10
3. Syfte & frågeställning
Syftet med studien är att skapa förståelse för förskollärarens arbete kring barns delaktighet i dokumentationsarbetet.
Studien avser att besvara dessa frågeställningar:
- Hur gör förskollärarna barnen delaktiga i förskolans dokumentationsarbete? - Hur ser förskollärarna på barns delaktighet i förskolans dokumentationsarbete?
11
4. Metod
I detta avsnitt beskrivs den metod och det tillvägagångssätt som använts för att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar. Vi väljer att göra en beskrivning av metodval, urval,
genomförande, forskningsetik, tillförlitlighet och till sist analys och databearbetning kring den insamlade empirin.
4.1 Metodval
Studien utgick från en kvalitativ undersökning som består av semistrukturerade intervjuer som sker med enskilda förskollärare, från olika förskolor. Holme & Solvang (1997) beskriver kvalitativ forskningsmetod med att forskaren vill gå in på djupet och genom en kvalitativ studie så ville vi studera sammanhang och strukturer. Genom att vi använder oss av en kvalitativ metod kommer vi förhållandevis nära de miljöer och människor som forskningen handlar om (Ahrne & Svensson, 2015). Denscombe (2016) skriver att det finns en fördel med att använda en kvalitativ metod, där forskarna kan komma åt ett djup och en detaljerad information som kvalitativa intervjuer kan ge. Det är ett bra alternativ för att komma åt detaljrika svar. Den kan också tillåta personliga åsikter och genom resonemang komma fram och möjliggöra en djupgående förståelse för forskaren. Genom att använda
semistrukturerade intervjuer var målet att komma åt förskollärarnas egna upplevelser och erfarenheter kring deras egen syn på barns delaktighet i förskolans dokumentationsarbete men också hur förskollärarna gör barnen delaktiga i arbetet. Inför intervjuerna fanns det en
intervjuguide (Bilaga 3) som utformats med frågor om dokumentationsarbetet och barns delaktighet. Eventuella följdfrågor fanns med, dessa användes under intervjuns gång vid behov. Genom att använda sig av semistrukturerad intervju behöver inte frågorna ställas i den ordning som står i intervjuguiden och respondenternas svar behöver inte komma i den ordning som de ställdes. Bryman (2018) skriver att frågor som inte finns med i intervjuguiden som följdfrågor eller frågor som uppkommer under intervjuns gång kan ställas om moderatorn anser att frågan blir angelägen och viktig kring ämnet som undersöks. Vårt mål med en kvalitativ metod var att samla empiri som kunde svara på våra frågeställningar som vidare svarar på vårt syfte.
4.2 Urval
Urvalet av förskollärare gjordes utifrån ett bekvämlighetsurval, med det menas att vi som
12
använda sig av förskollärare som vi har eller haft kontakt med innan gick det fortare att få förskollärare att ställa upp än om vi hade behövt leta upp andra. Totalt var det sex
respondenter som intervjuades och intervjuerna skedde enskilt. Urvalsprocessen utgick från två kriterier. Den första var att alla förskollärare skulle vara utbildade och det andra kriteriet var att förskollärarna skulle arbeta på förskola. Valet att ta utbildade förskollärare var för att de har en fördjupad kunskap om förskolans uppdrag. Att förskollärarna skulle arbeta i förskolan valde vi för att studien utgår från förskolans utbildning, inte i skolans.
4.3 Genomförande
Till en början skickades mejlförfrågningar ut till 16 förskollärare och tre förfrågningar till rektorer som vi kände sedan tidigare, om intresse att delta i vår studie. Av de 16
förfrågningarna som skickades ut till förskollärare var det sex som valde att delta. Av övriga förskollärare och rektorer fick vi antingen nej eller inget svar alls. De sex förskollärare som valde att delta fick även via mejl ett informationsbrev (bilaga 1) där information om studien fanns att läsa. I samband med att förskollärarna valt att delta fick de även bestämma vilken dag och tid som passade bäst för dem att genomföra intervjun. På grund av den pandemi som härjar i landet så fick förskollärarna också valet om intervjun skulle ske digitalt via
programmet Zoom eller via fysiskt besök av oss på arbetsplatsen. Då intervjuerna
genomfördes digitalt mejlades ett missivbrev med samtyckesblankett (Bilaga 2) som behövde skrivas under innan intervjun påbörjades. För att göra intervjun till ett bra samtal fick den moderator som inte har eller har haft en tidigare relation till respondenten hålla i intervjun och den andra moderatorn skötte inspelningen genom video samt förde anteckningar under
intervjuns gång. Bryman (2018) menar att om moderatorn får välja respondent i ett bekvämlighetsurval kan detta göra att moderatorn har förutfattade meningar om
förskolläraren, vilket kan ge en negativ bild på intervjun. Det positiva enligt Bryman (2018) är att genom att använda sig av bekvämlighetsurval blir intervjun mindre stel och moderatorn och respondenten kan känna en trygghet och öppenhet kring de svar som ges, stämningen blir mer avslappnad för alla parter.
Under intervjuns gång användes en intervjuguide (bilaga 3) och alla respondenter fick samma frågor. Följdfrågor ställdes ut allt eftersom vi som moderatorer kände att det passade in. Följdfrågorna som ställdes utformades olika till de olika respondenterna.
13 4.4 Forskningsetik
I Vetenskapsrådets publikation God Forskningsed (2017) finns det fyra krav för en god forskning som vi använt oss av under vårt tillvägagångsätt vid insamling av empirin. Kraven består av informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Nedan kommer kraven att sättas i relation till hur vi har valt att använda oss av dem och förklara mer djupgående vad de innebär för studien. För att uppnå informationskravet, har deltagarna via mejl fått tillgång till information genom ett personligt brev (bilaga 1) och missivbrev (bilaga 2) som innehåller en samtyckesblankett om att delta i studien, studiens syfte och hur studien kommer att gå till. Under intervjuernas gång gjordes en upprepning av informationen. I missivbrevets samtyckesblankett behövde deltagarna skriftligt lämna sitt samtycke om deltagande i studien vilket Vetenskapsrådets (2017) samtyckeskravet handlar om. Genom samtyckeskravet har deltagaren rätt att avbryta sin medverkan när som helst under studiens gång vilket tydligt informerats om i missivbrevet. I studien har alla deltagarna avidentifierats vilket är konfidentialitetskravets innebörd.
Vetenskapsrådet (2017) beskriver att konfidentialitetskravet innehåller två olika delar, dels att alla deltagare i en studie måste avidentifieras och dels att alla uppgifter som samlas in i undersökningen ska förvaras på ett sätt så att andra inte kan ta del av det.
Vi uppfyllde kravet genom att avidentifiera alla deltagarna som deltagit i intervjuerna och vi skickade inte filerna mellan oss digitalt. Det inspelade materialet fördes över till ett USB och raderades sedan från datorer. Nyttjandekravet innebär enligt Vetenskapsrådet (2017) att de uppgifter som samlas in enbart får användas till studiens syfte och inte spridas vidare. Detta uppnådde vi genom att deltagarna fick information via missivbrevet och i muntlig form i början av intervjun att allt insamlat material kommer att raderas så snart studien är avklarad och godkänd. Delar ur intervjuerna finns med i moderatorernas uppsats som kommer skickas, laddas upp och delas via DiVA. Detta fick deltagarna ta del av i missivbrevet men också i muntlig form under intervjun.
4.5 Tillförlitlighet
För att få en hög kvalité på studien utgick vi från tillförlitlighetsprinciperna enligt Bryman (2018), trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering. Det första kriteriet är
trovärdighet. Trovärdighet innebär att studien som gjorts har genomförts enligt det regler som finns för forskning. Studien utgår från Vetenskapsrådet God Forskningsed (2017). För
14
på det framtagna materialet (Christoffersen & Johannessen, 2015). Deltagarna valde att invänta studiens publicerande. Denscombe (2016) skriver att vid transkribering av de intervjuer som gjorts, är det är viktigt att hålla sig till originalet för att resultatet ska bli trovärdigt.
Det andra kriteriet är överförbarhet som enligt Bryman (2018) handlar om hur studiens resultat är kontextbunden till den studie som gjorts, men att resultatet i studien kan användas i andra situationer och miljöer. Därmed har studien i ett försök att uppnå kriteriet, gjorts genom att intervjua förskollärare från olika förskolor, vilka har olika erfarenheter med att arbeta med dokumentationsarbete. Därefter har det tydligt redovisats hur intervjuerna har genomförts och hur resultatet lyfter fram området utifrån olika synvinklar, så en liknande studie kan
genomföras. Dock är intervjuerna och resultatet bundna till den studie som gjorts och är därför inte överförbar i sin helhet. Därefter kommer det tredje kriteriet vilket är pålitlighet. Pålitlighet innebär att det i studien ska ges en fullständig beskrivning över alla delar inom forskningsprocessen, där ingen information får utelämnas. Det fjärde och sista kriteriet som studien utgår från är konfirmering. Detta innebär att forskare ska kunna skilja och utesluta personliga värderingar för att resultatet ska få ett så objektivt perspektiv som möjligt av ämnet som undersöks (Bryman, 2018).
4.6 Analys och Databearbetning
Metodvalet som genomsyrar vår insamling av data har gått under en kvalitativ metod och analysmetoden som använts kommer ligga under tematisk analys, vilket enligt Bryman (2018) är en av de vanligaste analysmetoderna i en kvalitativ studie. Löfgren (2014) beskriver
att tematisk analys är en metod som används för att finna olika teman utifrån olika människors berättelser för att sedan göra en jämförelse av det insamlade datamaterialet. När en tematisk analys görs så söker man efter teman som kan synliggöra det man efterforskar. Detta kan synliggöras genom upprepningar som förekommer i det transkriberade
datamaterialet. Bryman (2018) menar att en bra databearbetning av den insamlade empirin är att avlyssna och transkribera det inspelade materialet från intervjuerna, som sedan i sin tur analyseras. Denscombe (2016) skriver att forskare bör analysera och se det insamlade materialet från olika synvinklar. Därför valde vi att bearbeta transkriberingarna tillsammans men även enskilt för att se materialet från olika perspektiv och få ut så mycket som möjligt av det insamlade materialet. Därefter går Denscombe (2016) vidare och beskriver att det finns en svårighet att tolka den kvalitativa datan systematiskt. Detta då man inte vill tappa bort det som
15
gör intervjuerna meningsfulla och därför bör det insamlade datamaterialet hanteras på ett sätt som kan göra att det blir analyserbart.
När transkriberingen är gjord är det viktigt att även läsa igenom flera gånger för att få en så bra förståelse som möjligt över vad som sagts. Det viktiga ligger i vad som sägs och inte hur det sägs (Bryman, 2018). När vi påbörjade bearbetningen av det insamlade datamaterialet så studerades transkriberingarna noggrant. Innan bearbetningen påbörjades valdes ett tema ut. Temat vi valde var hur, hur förskollärarna gör barn delaktiga i dokumentationsarbetet. Under bearbetningen av det insamlade datamaterialet plockades metoder ut över hur förskollärarna gjorde barn delaktiga. Därefter analyserades datamaterialet utifrån vårt valda tema. Vi valde denna metod då vi ansåg att den var relevant för den här studien och den utvalda
analysmetoden hjälpte oss att framhäva förskollärarnas arbetssätt kring hur barn görs
delaktiga i förskolans dokumentationsarbete men även hur förskollärarna ser på delaktigheten. Vid arbetet med det insamlade datamatrialet finns tre grundläggande tillvägagångsätt inom tematisk analys enligt Rennstam & Wästerfors (2015) att utgå ifrån: sortera, reducera och argumentera. Sortera innebär enligt författarna att skapa en struktur och ordning på det insamlade materialet samt att försöka undvika att samla in för mycket material. Vi valde att begränsa intervjutiden genom att hålla intervjuerna på mellan 20–40 minuter. Därefter inledde vi en sorteringsprocess genom att utgå från en tematisk analysmetod. Enligt Rennstam & Wästerfors (2015) innebär reducera att inkludera och exkludera ur det insamlade materialet, då allt material inte är relevant eller kan redogöras för. Efter att först ha sorterat det insamlade materialet valde vi sedan ut det som var relevant för vår studie. Detta gjordes genom att återigen gå igenom våra transkriberingar och rödmarkera det vi ansåg var relevant utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Den sista delen som Rennstam och Wästerfors (2015) skriver om handlar om att argumentera. Här beskriver författarna att argumentation handlar om att resonera och lägga fram skäl för att övertyga läsaren. Vidare skriver författarna att som forskare inte enbart lyfta fram det resultat som framkommit utan även koppla ihop det med tidigare forskning och den utvalda teorin i studien. Detta skedde efter att vi sorterat, reducerat och argumenterat datamaterialet och respondenternas resonemang. Genom de tema som vi valt ut, respondenternas svar, våra egna erfarenheter och tidigare forskning har vi fått en djupare förståelse över det ämne som undersökts.
16
5. Resultat och Analys
I detta avsnitt som handlar om resultat och analys har vi utgått från våra frågeställningar för att redovisa en sammanställning av de svar som vi fick in genom intervjuer. Avsnittet kommer att redogöra för vårt valda tema som kommer ligga under våra frågeställningar som
huvudrubriker. Våra frågeställningar är: Hur gör förskollärarna barnen delaktiga i förskolans dokumentationsarbete? och Hur ser förskollärarna på barns delaktighet i förskolans
dokumentationsarbete? Vårt valda tema uppkom för att få svar på vår frågeställning, temat blev hur förskollärarna gör barnen delaktiga i förskolans dokumentationsarbete.
Jämförelser har genomförts utifrån det tema vi bestämt. Deltagarna i intervjuerna kommer nämnas som respondent 1–6.
5.1 Hur förskollärarna gör barnen delaktiga i förskolans dokumentationsarbete Utifrån det insamlade datamaterialet kring hur respondenterna gör barnen delaktiga i
förskolans dokumentationsarbete framgick en viss olikhet kring hur respondenterna arbetar. De flesta av respondenterna beskrev hur de själva arbetar med att göra barnen delaktiga. Barnen görs delaktiga i dokumentationsarbetet genom att barnen får använda sig av fysiska verktyg så som fotografering, film och egna teckningar. Vid diskussioner, samtal och reflektioner där barnen får vara med och återberätta vad de har gjort och även komma med förslag och idéer på vad som ska hända vid nästa tillfälle är barnen delaktiga. Flera av förskollärarna gör barnen delaktiga i dokumentationsarbetet, men några av respondenterna uttryckte att de inte involverar barnen i arbetet alls. Vid frågan, Hur gör ni barnen delaktiga i dokumentationsarbetet svarade respondent 1:
“Det är ju inte jättemycket kan jag ju inte säga att det är, det är något vi får utveckla det känner jag ju spontant...” (ur intervju 1)
Vid de enskilda intervjuerna uttryckte både respondent 1 och respondent 6 att de inte gör barnen delaktiga i dokumentationsarbetet men när det insamlade materialet granskades och analyserades uppmärksammades att båda respondenterna gör barnen delaktiga. Genom det insamlade materialet framkom det att båda respondenterna gör barnen delaktiga genom samtal, diskussioner och reflektioner. Vidare utifrån det insamlade materialet så framkom det att alla respondenter gör barnen delaktiga i arbetet men på olika sätt. Ur de flesta intervjuer görs barnen delaktiga i hela dokumentationsarbetet från att vara med och välja vilken
17
dokumentationsform som ska användas, till att diskutera och reflektera tillsammans, samt vara med och slutföra dokumentationen. Ur de resterande intervjuerna görs barnen delaktiga i vissa delar av dokumentationsarbetet, någon respondent gör barnen delaktig i det genom att låta barnen få ta kort och filma med iPad medans en annan respondent låter barnen vara delaktiga genom samtal, diskussioner och reflektioner.
I det insamlade datamaterialet kring hur förskollärarna gör barnen delaktiga i
dokumentationsarbete var det två ord som var utmärkande och uppkom i flera av intervjuerna. De två ord som återkom flest gånger var lyssna och diskutera. Genom att lyssna och diskutera tillsammans med barnen så blir barnen delaktiga i dokumentationsarbetet. Respondenterna uttryckte, genom att låta barnen vara delaktiga i samtal och diskussioner som skapats utifrån dokumentationer så får barnen ta del av andras perspektiv och lära sig av varandra, men också genom att barnen själva får sina röster hörda och får ett större inflytande på
dokumentationsarbetet.
Här nedan är två exempel där båda orden uppkom i samma mening.
“...med att man sitter med och att man pratar och diskuterar med barnen för att få bra samtal, även att lyssna på barnen...” (ur intervju 2)
“...tar upp det på storbild alltså med projektor för att tillsammans med barnen diskutera vad vi varit med om men också låta barnen få berätta där vi vuxna får lyssna...” (ur intervju 4)
Vidare pratade respondent 4 om vikten av att faktiskt låta barnen få prata och berätta vad som skett och gjorts i dokumentationsarbetet och att som förskollärare enbart sitta med och lyssna på vad barnen har att säga. Det är genom att lyssna på barns samtal som
“...vi kan få ut vad som intresserar barnen” (ur intervju 4)
Respondent 3 beskrev att genom att lyssna in barnen, synliggörs vad barns intressen är och då tas hänsyn till barns idéer och tankar, och då man tar hänsyn till tankar och idéer kan man skapa en meningsfull dokumentation som barnen gläds av. Dokumentationsarbetet är ett uppdrag som förskollärare har men också ett arbete som går ut på att dokumentera barnens vardag. Det viktiga är att barnen känner av att den dokumentation som görs tillsammans blir meningsfull. Därmed ser barns delaktighet i förskolans dokumentationsarbete olika ut och
18
respondenterna använder sig av olika tillvägångsätt. Ur det insamlade datamaterialet hittades likheten hos alla respondenter som uttrycker att det är viktigt för dem att inta ett
barnperspektiv. Därmed väljer respondenterna att utgå från att lyssna in barnen och deras samtal med både vuxna och barn för att följa barnens tankar och idéer när barnen görs delaktiga i förskolans dokumentationsarbete.
5.2 Hur förskollärarna ser på barns delaktighet i förskolans dokumentationsarbete Empirin visade att alla respondenter ser barns delaktighet i förskolans dokumentationsarbete genom att förskollärarna intar ett barnperspektiv, vilket respondenterna beskriver som att ta tillvara på barns tankar, idéer och intressen. Enligt respondenterna så görs arbetet för barnens skull och därför bör barns egna tankar, idéer och intressen ligga till fokus vid det. Genom att inta ett barnperspektiv så ansåg vissa respondenter att det är viktigt att barnen är med i dokumentationsarbetet för att skapa så bra grunder för lärande som möjligt för barnen. Barnen ska få vara delaktiga i sitt lärande och då är det även viktigt att barnen själva får se sitt eget lärande och sin utveckling. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) så framgår det att barns delaktighet ska finnas med under hela utbildningen. Våra respondenter uttryckte själva att läroplanen för förskolan är ett tolkningsbart styrdokument, där vissa delar inte alltid hänger ihop med varandra.
“...förskolans läroplan, den säger mycket och den kan ibland vara lite
svår. Det är många saker som står i den som ska ske men som inte alltid gör det i praktiken...” (ur intervju 5)
“Det är en sak man ofta säger att man ska ta med barnen men sen så blir det inte så ändå. Det står ju i styrdokumenten att barn ska göras delaktiga men i verkligheten så gör man något annat.” (ur intervju 1)
Att barns delaktighet i dokumentationsarbete kunde se ut som den gör och varför praktiken många gånger går ifrån vad styrdokumenten säger uttryckte de flesta av respondenterna har med tid att göra, tid som inte finns. En av respondenterna uttryckte sig att väljer man att göra dokumentationsarbetet med barnen tar det längre tid än om du som förskollärare väljer att göra arbetet själv. Samtidigt som några andra respondenter sa tvärtom, att ta med barnen i dokumentationsarbetet ändå underlättar arbetet. Det underlättar när förskollärare och barn kan
19
arbeta tillsammans med det, då förskolläraren kan stanna kvar i barngruppen, så riskerar inte förskolläraren att missa undervisningstillfällen eller den spontana undervisningen, än vad de kanske hade gjort om förskollärarna hade gått ifrån barngruppen.
“... i våra tankar på att man har så lite tid för att hinna det här och det
är därför man beroende på hur du ser på dokumentationen. Om du tänker dig att du ska göra din dokumentation mycket själv som pedagog och får ett jobbigt jobb men om du tänker dig att du ska göra din dokumentation i verksamheten alltså där du bjuder in barnen där ni sitter tillsammans.” (ur intervju 2)
Det framkom i intervjusvaren att de flesta av respondenterna uttryckte en fördel att göra barnen delaktiga i dokumentationsarbetet. Respondent 2 beskrev att när barn får vara med och göra sina egna dokumentationer så blir det något helt annat. Barnens egna dokumentationer som de gjort och varit delaktiga i under hela vägen blir ett annat resultat än när enbart en vuxen gör dem. När barnen får ta foton, berätta själva om bilden och återberätta så ser man som vuxen vad barnet är intresserat av och det är det som vi är ute efter.
“Egentligen kanske inte resultatet är det viktiga, att det ska vara perfekta bilder tagna med snygga texter utan att det är ju själva resan dit som är det intressanta. Vad fick de lära sig, lär de sig någonting av det här och alltså det tror jag är mer intressant att få fram” (ur intervju 2)
Resultatet som framgått ifrån det insamlade datamaterialet är att alla respondenter ser barns delaktighet i dokumentationsarbetet genom att inta ett barnperspektiv där förskollärarna ska fokusera på barns tankar, idéer och intressen. Alla respondenter tog upp hur viktigt det är att lyssna in barnen och deras samtal med både vuxna och barn, följa barns intressen och skapa aktiviteter med barnen och aktiviteter som utgår från barns tankar och idéer.
5.3 Resultatsammanfattning
Resultatet har utgått från ett sociokulturellt perspektiv inriktat på samspel och sociala relationer. Detta framgår av respondenternas svar om att de gör barnen delaktiga i
dokumentationsarbetet, när samtal och diskussioner uppkommer mellan förskollärare och barn. Resultatet visar att alla förskollärarna gör barnen delaktiga i arbetet på ett eller ett annat
20
sätt. Vissa av förskollärarna ger konkreta exempel och berättar ingående hur de arbetar med barns delaktighet i förskolan. Däremot påpekar några förskollärare att de inte gör barnen delaktiga i förskolans dokumentationsarbete, men i det transkriberade materialet kan ändå utläsas beskrivningar som redogör att barnen trots allt är delaktiga i det. I det insamlade datamaterialet framkommer det att några respondenter inte är medvetna om att de gör barnen delaktiga i dokumentationsarbetet.
Vid genomgång av det insamlade materialet uppmärksammade vi att alla respondenter pratade om barnperspektiv och hur viktigt det är för förskollärarna att ta tillvara barns tankar, idéer och intressen i förskolans dokumentationsarbete. Respondenterna anser att utgår man från barns tankar blir det en fördel för hur man kan genomföra dokumentationer och gör man det tillsammans så underlättas arbetet. Alla respondenter ansåg att barns delaktighet i förskolans dokumentationsarbete är viktigt men att arbetet för att göra barn delaktiga ser olika ut.
6. Diskussion
I detta avsnitt så beskrivs resultatdiskussion i relation till bakgrund, metoddiskussion
21
förskollärare gör barn delaktiga i förskolans dokumentationsarbete. I resultatdiskussionen har vi använt oss av den forskning och den litteratur som vi tidigare nämnt för att diskutera resultatet. I metoddiskussionen har vi diskuterat hur vi har gått tillväga och de hinder vi stött på under studiens gång. Den sista delen är vidare forskning där vi ger vår syn på hur framtida forskning kan tillämpas.
6.1 Resultatdiskussion
I resultatet framgick det att förskollärarna tycker att läroplanen för förskolan inte alltid
stämmer överens med praktiken. Förskollärarna menade att uppdraget kring barns delaktighet kopplat till dokumentation är tolkningsbart och inte framgår tydligt i styrdokumenten.
Förskollärarna upplever en svårighet i att genomföra arbetet på grund av det. Alvestad & Sheridan (2015) och Elfström Pettersson (2015) bekräftar detta genom sina studier där samma osäkerhet kring uppdraget framkommer. Alla styrdokument som använts under studien har tydliga riktlinjer att dokumentation i förskolan ska ske, däremot inte hur dokumentationen i förskolan ska genomföras med barnen. Då det inte finns tydliga riktlinjer kring hur barn ska göras delaktiga i förskolans dokumentationsarbete kan arbetet med att göra barn delaktiga i arbetet upplevas som svårt (Holmberg, 2015). Alla förskollärarna var däremot överens om att barn ska göras delaktiga i dokumentationsarbetet men i praktiken arbetas det på olika sätt. De flesta av förskollärarna gör barnen delaktiga i arbetet medvetet medan andra förskollärare ansåg själva att de inte gör barnen delaktiga. De förskollärare som själva anser att de inte gör barnen delaktiga sågs utifrån resultatet att de fysiska dokumentationsverktygen inte användes, kan det vara därför som respondenterna själva inte ser att barnen görs delaktiga? I resultatet framgår det varför vissa förskollärare inte gör barnen delaktiga i dokumentationsarbetet och orsaken var att det kunde handla om tidsbrist. Förskollärarna uttryckte att det finns för lite tid vilket påverkar hur förskollärarna planerar att genomföra dokumentationsarbetet. Utifrån förskollärarna som blev intervjuade så kände vi igen oss när de pratade om tidsbristen i förskolan. Vi har också upplevt att det är för lite tid som går till dokumentationsarbetet, i stunden kanske något annat som anses vara viktigare prioriteras. Detta styrker Emmoth (2014) som skriver att det kan vara en svårighet att veta hur mycket tid som ska läggas på
dokumentation. Alvestad & Sheridan (2015) och Elfström Pettersson (2015) belyser att det finns en osäkerhet och även tidsbrist kan påverkar arbetet som därmed tenderar att bli bortprioriterat. Att känna en osäkerhet, uttryckte en förskollärare, kan handla om att som förskollärare inte ha hittat metoder och verktyg som kan användas för att göra barnen
22
delaktiga i dokumentationsarbetet. Förskolläraren påpekar att man som förskollärare ska tänka att det inte är resultatet som är det viktiga utan själva dokumentationsarbetet och resan dit tillsammans med barnen. Utifrån den tidigare forskningen som är skriven i bakgrunden så fann vi ingen lösning för tidsbrist eller hur man kan kompensera tidsbrist under arbetsdagen. Ett förslag som vi tänker kan vara en lösning, är att dela upp barngruppen till mindre grupper för att på så sätt kunna underlätta dokumentationsarbetet och göra alla barnen delaktiga. Ur resultatet framhävde förskollärarna vikten av att utgå från barns tankar, idéer och intresse i förskolans dokumentationsarbete vilket kopplas till Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2018) som skriver att utbildningen ska inta ett barnperspektiv. Genom att inta ett barnperspektiv kan förskollärare komma närmare barns värld och därefter skapa en utbildning som utgår från barns förutsättningar (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér 2018). En av förskollärarna valde att låta barnen styra dokumentationsarbetet för att förskollärarna skulle se vad det är barnen tar kort på, vad är det barnen säger om den här bilden och vad är det barnen funderar över?
Holmberg (2015) skriver att dokumentationsarbetet kan ge en insikt i hur barn och
förskollärare tillsammans kan skapa nya erfarenheter och kunskaper men också lära sig av varandra. Det sociokulturella perspektivet påpekar också, att människor lär sig av varandra när de aktivt deltar i ett socialt samspel (Gjems, 2011). Virtanen (2018) och Elfström (2014) skriver att om barn görs delaktiga och arbetar tillsammans i dokumentationsarbetet så synliggörs vad som pågår och detta kan öppna upp till samtal och diskussioner.
Utifrån våra egna erfarenheter kring hur förskollärarna gör barnen delaktiga i förskolans dokumentationsarbete så stämmer det inte överens med det som kommit fram i resultatet. Våra erfarenheter från tidigare arbete i förskolan och under vår verksamhetsförlagda utbildning var att förskollärarna lämnade barngruppen för att utföra dokumentation och då missades tid, spontana undervisnings- och lärtillfällen. Vår tanke blev att ta med barnen i dokumentationsarbetet för att underlätta arbetet. Detta styrks också artiklarna av Alvestad & Sheridan (2015) och Elfrström Pettersson (2015) som handlar om att barn borde göras
delaktiga i arbetet. Resultatet av våra intervjuer motsade vår uppfattning. I resultatet framkom det att förskollärarna som vi har intervjuat gör barnen delaktiga både medvetet och omedvetet, men att de även säger att vissa förskollärare inte gör det på grund av tid som inte finns och av osäkerhetsskäl.
6.2 Metoddiskussion
23
ett så bra och givande resultat som möjligt. Tanken med fokusgruppsintervjuer var att förskollärarna tillsammans skulle diskutera och tänka kring det aktuella ämnet. I
fokusgruppsintervjuerna bokades totalt nio förskollärare ifrån tre olika avdelningar in men på grund av sjukdom blev det ett bortfall på sex förskollärare. Valet av intervjumetod fick då ändras till enskilda intervjuer där sex förskollärare deltog, även om vår avsikt var att nio förskollärare skulle delta. Tanken med vårt val av fokusgruppsintervjuer var att förskollärarna gemensamt skulle diskutera med varandra men istället blev det att förskolläraren fick berätta om sin egen syn och egna erfarenheter. Det vi saknade mellan enskilda intervjuer och
fokusgruppsintervjuer var den diskussion som kunde framkommit mellan förskollärarna om fokusgruppintervjuer hade genomförts. Dock blev det till en fördel för respondenten vid de enskilda intervjuerna att denne fick hela talutrymmet för sig själv och behövde enbart förhålla sig till sig själv och moderatorerna. När intervjuerna bokades ställdes frågan om intervjuerna skulle ske digitalt eller på plats men på grund av rådande omständigheter med Covid-19 så genomfördes alla intervjuer digitalt via programmet Zoom. Detta på grund av
Folkhälsomyndighetens rekommendationer att undvika nya kontakter (Folkhälsomyndigheten, 2021). Eftersom alla intervjuer skedde digitalt uppstod en tidsbrist hos oss som moderatorer då vi behövde ha mer e-postkontakt innan intervjuerna genomfördes. Detta blev till en nackdel. En annan nackdel var att vid genomförandet av de digitala intervjuerna uppkom tekniska hinder och störningar som gjorde att vissa ord missades eller hördes dåligt. Vid vissa tillfällen pratade både moderatorer och respondenter i mun på varandra vilket gjorde det svårt att vid transkriberingen höra och uppfatta vad som sades. För oss hade intervjuer på plats underlättat för att undvika tekniska problem och minska tidsbristen. Trots hinder kände vi att det vi kunde få ut genom den insamlade empirin var givande till resultatet. Det positiva med digitala intervjuer är att de liknar personliga intervjuer då de som deltar ändå kan se varandra (Bryman, 2018).
Innan intervjuerna utfördes, så gjordes en intervjuguide (bilaga 3) som var utformad med semistrukturerade frågor kring studiens syfte och frågeställningar, dock var första frågan en fråga mer för att respondenten och vi skulle komma in i samtalet och hade ingenting med empirin att göra. Intervjuguiden låg till grund för alla intervjuer, alla respondenter fick ta del av samma frågor, eventuella följdfrågor ställdes utefter respondenternas svar. Alla
respondenter fick samma huvudfrågor från intervjuguiden men olika följdfrågor beroende på hur de hade besvarat intervjufrågan.
Genom valet att använda oss av intervjuer blev svaren mer omfattande då vi hade möjligheten att ställa följdfrågor. Svaren blev mer utvecklande och fördjupade vilket gav oss en bredare
24
förståelse kring barns delaktighet i förskolans dokumentationsarbete. En fördel som finns med kvalitativ metod är att ämnet blir mer djupgående med hjälp av olika intervjuformer där respondenterna kan ge utförligare svar och skapar en ny förståelse för ämnet (Bryman, 2018). Med hjälp av tematisk analysmetod var det enkelt att hitta de svar vi efterfrågade i studien. Vid början av arbetet med den insamlade empirin utgick vi ifrån Rennestam & Wästerfors (2015) tre grundläggande tillvägagångsätt inom tematisk analysmetod: sortera, reducera och argumentera. Vad är relevant och viktigt för studien, vad kan sorteras bort som inte är relevant och finns det återkommande teman, var frågor vi hade med oss när resultatet skulle
presenteras.
6.3 Vidare forskning
Om vi hade fått gå vidare med denna forskning så hade det varit intressant att få göra observationer hur förskollärare arbetar med att göra barnen delaktiga för att se om
intervjusvaren stämmer överens med verkligheten. För oss hade observationer gett oss en tydligare bild över hur verkligheten ser ut. Det hade också varit spännande att vid vidare forskning intervjua rektorer för att komma åt deras resonemang, hur de kan bidra till att hjälpa sin personal att göra barnen delaktiga i dokumentationsarbetet. Då vår tanke från början var att använda oss av fokusgruppsintervjuer hade det varit intressant att genomföra en liknande studie men med fokusgruppsintervjuer istället för enskilda intervjuer för att komma åt en djupare förståelse och se nya perspektiv.
7. Referenser
25
Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s.8–16). Liber
Alvestad, T. & Sheridan, S. (2015) Preschool teatchers’ perspectives onplanning and docummentation in preschool. Early Child Development and Care. Vol 185, (3) 377–
392. http://doi:10.1080/03004430.2014.929861
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB Dahlberg, G., Moss, P., Pence, A. & Rinaldi, C. (2007).
Beyond quality in early childhood education and care: Languages of evaluation. London: Routledge
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur
Dockett, S. Einarsdottir, J. & Perry, B. (2009) Researching with children: Ethical tensions. Journal. Of Early Childhood Reaseach, vol 7 (3) 283–298.
https://doi.org/10.1177/1476718X09336971
Eidevald, C. (2017). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan - hallå, hur gör man? Liber AB
Elfström - Pettersson, K. (2014). Playing a part in preschool documentations.
A study of how participation is enaceted in preschool documention practices and how it is affected by material agents. [Avhandling, Linköping Lärosäte]. Databas. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:773260/FULLTEXT01.pdf
Elfström - Pettersson, K. (2015). Children’s participation in preschool documentation
practices. Childhood, vol 22(2), 231–247. https://doi.10.1177/0907568213513480
Emmoth, K. (2014). Grunden läggs i förskolan Förskolepedagogers tankar om utveckling, lärande och dokumentation. (Licentiatuppsats nr 10 i Pedagogiskt arbete) Umeå: Umeå Universitet.
Engdahl, I., & Ärlemalm-Hagsér, E. (2018). Att bli förskollärare: Mångfacetterad komplexitet. Liber AB
Essén, G., Björklund, E. & Olsborn Björby, L. (2002). Pedagogisk dokumentation utvecklas och lära tillsammans. Natur och kultur
Folkhälsomyndigheten. (2021). Nationella allmänna råd och rekommendationer för att minska
spridningen av covid-19.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-
beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska-spridningen-av-covid-19/
26
Holmberg, C. (2015) Så är det ju –den blir aldrig färdig! En etnografisk studie
om förskolepedagogers arbete med pedagogisk dokumentation [Licentiatuppsats, Stockholm
Universitet]. Databas. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:843164/FULLTEXT01.pdf
Holme, I & Solvang, B (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder 2. Studentlitteratur.
Kroger, J. & Cardy, T. (2006). Documentation: A hard to reach place. Early Childhood Education Journal, vol 33 (6). https://doi.10.1007/s10643-006-0062-6
Lindgren, A-L. & Sparrman, A. (2003). Om att bli dokumenterad. Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige, vol 1–2, 59–70.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:249512/FULLTEXT01.pdf
Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori. (s.144–156). Liber AB
McKenna, D. E. (2005). Documenting Development and Pedagogy in the Swedish Preschool: The Portfolio as a Vehicle for Reflection, Learning, and Democracy. Frontiers:
The Interdisciplinary Journal Of Study Abroad, vol 12, 161 – 184.
http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ891478.pdf
Nilsson, Monica & Alnervik, Karin. (2015). Verksamhetsteori som redskap i förskolans systematiska kvalitetsarbete. I Åsén, Gunnar. Utvärdering & pedagogisk bedömning i förskolan. (s.126–140). Liber AB
Pramling Samuelsson, I & Sheridan, S (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik. Pedagogisk Forskning i Sverige vol 8 (1–22),70–844.
Rennstam, J. &Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G.Ahrne & P. Svensson (Red.). Handbok i kvalitativa metoder (s.220–236). Liber AB
SFS. (2010:800). Skollagen. Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2011) Förskolans pedagogiska uppdrag. Skolinspektionen Skolverket (2015) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: Pedagogisk dokumentation. Skolverket
Skolverket. (2018). Läroplanen för förskolan. Skolverket
Sommer, D, Pramling Samuelsson, I & Hundeide, K (2011). Barnperspektiv och barnensperspektiv i teori och praktik. 1. uppl. Liber AB
Säljö, R. (2015). Lärande - en introduktion till perspektiv och metaforer. Gleerups
UNICEF. (2018). Barnkonventionen: FN:s konventionen om barnets rättigheter. UNICEF. Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Vetenskapsrådet.
27
Virtanen, M. (2018). Förskolans dokumentation- och bedömningspraktik. En diskursanalys av förskollärarens gemensamma tal om dokumentation och bedömning. [Licentiatuppsats,
Linnéuniversitetet]. Databas.
https://www.divaportal.org/smash/get/diva2:1210290/FULLTEXT01.pdf
Vygotskij, S. Lev. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Daidalos AB. Åberg, A. & Lenz Taguchi, H. (2017). Lyssnandets pedagogik; etik och demokrati o pedagogiskt arbetet. Liber AB
Bilagor
Bilaga 1 Hej!
Att du får det här personliga brevet från Madeleine och Venesa visar vår tacksamhet över att du valt att hjälpa oss i vårat examensarbete.
Vi kommer att boka in en intervju där du som blir intervjuad får rätten av oss att själv bestämma hur och när intervjun ska ske. Under rådande omständigheter har du som val att få göra intervjun via digital form eller om du hellre vill att vi kommer ut till din arbetsplats, valet är upp till dig. Vi ser helst att intervjun sker under vecka 17 så att vi hinner fortsätta vårt arbete med att analyser det material vi får in.
Intervjun kommer att ske tillsammans med dina kollegor i arbetslaget som är utbildade förskollärare så du kommer inte att bli ensam intervjuad.
Vårt examensarbete är att undersöka ert dokumentationsarbete i förskolans verksamhet. Det kommer att vara en semistrukturerad intervju med intervjuguide där vi i största mån vill att intervjun ska bli en stund för diskussion och inte enbart svar på direkta frågor. Vi vill att detta ska vara ett bra samtal oss emellan. Under själva intervjun kommer du tillsammans med kollegor möta Madeleine och Venesa där en av oss kommer styra intervjun och den andra mer anteckna. Hela intervjun kommer vi att spela in för att kunna transkribera och sedan analysera materialet. Då intervjun kommer att spelas in har vi förberett ett missivbrev där lite information står men också samtycke där du måste skriva på för att vi ska få genomföra intervjun.
Det viktiga här är att samtycke ska skrivas under innan intervjun börjar, vill du ha den digital måste denna lapp skickas ut, skrivas på och sedan skickas tillbaka till oss
studenter innan vår intervju. Vill du att intervjun ska ske på plats räcker det med att den skrivs på när vi kommer ut.
Var snäll och meddela antingen Madeleine eller Venesa så fort som du vet om intervjun ska ske via digitalt eller på plats.
2 Bilaga 2
Missivbrev och förfrågan om medverkan i en intervjustudie med fokus på dokumentation i förskolan.
- Samtycke att delta i studentforskning
Hej!
Madeleine Thörn och Venesa Stojkov heter vi och genomför just nu vårat examensarbete för förskollärare vid Jönköpings University. Vårt examensarbete handlar om att vi vill undersöka hur förskolläraren arbetar med dokumentation i förskolans verksamhet och hur barnen görs delaktiga i dokumentationsarbetet. Syftet med genomförandet av denna studie, ska bidra till fördjupad kunskap om förskollärarens arbetssätt kring dokumentationsarbete och delaktighet och för att fullgöra kraven för att få våran förskollärare legitimation.
Om du accepterar att delta i denna studie kommer du att bli tillfrågad om att delta i följande aktiviteter:
____ Delta i en intervju relaterat till forskningsämnet. ____ Delta i ljudupptagningar.
All information som kommer att samlas in under intervjuerna kommer vi att avidentifieras. Genom att namn på dig som deltagare och namn på din arbetsplats inte kommer att berättas under inspelningen garanterar vi att du inte kan bli identifierat. All den information som samlas in kommer vi att förvara på bästa sätt för den inte ska försvinna. Det insamlade materialet kommer att raderas så fort som studien är avklarad och godkänd. Delar ur intervjuerna kommer att finnas med i Madeleine och Venesa uppsatts som kommer att skickas in, laddas upp och delas via DiVA. Skulle det vara så att du som deltagare vill avbryta din medverkan har du rätten att göra det när som helst, det kan vara före en intervju, efter eller mitt i om du känner för det.
Om du har frågor gällande den här undersökningen och/eller ditt deltagande,
vänligen kontakta kursansvarig, Ann Ludvigsson (ann.ludvigsson@ju.se) eller examinator, Carin Falkner (carin.falkner@ju.se).
Om du accepterar att delta i studien, vänligen skriv under nedan
Deltagande: Student: Student:
……….. ……….. ………..
Ort och Datum: Ort och Datum: Ort och Datum:
……….. ……….. ………..
3 Bilaga 3
Intervjuguide
Samtalet vi kommer att ha ska spegla deras arbete kring barns delaktighet i dokumentationsarbetet. Viktigt att vi håller oss till det och inte drar iväg på andra delar. Följdfrågor kan ställas om dem känns relevanta kring det vi undersöker.
1. Hur länge har ni arbetat i förskolan?
2. Hur upplever du att uppdraget kring dokumentation i förskolan tolkas hos er? 3. Hur arbetar ni kring dokumentationsarbetet?
4. Hur ser ni på barns delaktighet i dokumentationsarbetet på er avdelning? 5. Styrdokument och forskning framhäver betydelsen av barns delaktighet i
dokumentationsarbete. Hur ser det arbetet ut hos er? 6. Kan ni ge något exempel på där ni har gjort barn delaktiga i
dokumentationsarbete?
