Beskrivning av trafiksäkerhetssituationen i Region Sydöst

VT1 notat

Nr 34-1995 Utgivningsår 1995

Titel: Beskrivning av trafiksäkerhetssituationen i Region Sydöst

Författare: Hans Thulin

Programområde: Trafikteknik Projektnummer: 20304

Projektnamn: Beskrivning av trafiksäkerhetssituationen i Region Sydöst Uppdragsgivare: Vägverket Region Sydöst

Distribution: Fri div Väg- och transport-forskningsinstitutet ä

Förord

Denna undersökning vars syfte varit att beskriva trañksäkerhetssituationen i Region Sydöst, har genomförts av Statens Väg- och transport'forskningsinstitut (VTI) i nära samarbete med uppdragsgivaren Vägverket Region Sydöst (VSÖ).

Sara Carlsson, VSÖ, har tagit fram olycks- och trañkdata. Stefan Bertilsson, VSÖ,

har varit kontaktman och bistått med Värdefulla råd och kommentarer. Linköping i september 1995

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

2.1.1 2.1.2 2.1.3 2.2 2.3 2.3.1 2.3.2 2.3.3 2.3.4 2.3.5 2.4 2.4.1 2.4.1.1 2.4.1.2 2.4.1.3 2.4.2

SAMMANFATTNING

BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING

RESULTAT

Region Sydöst jämfört med andra regioner. Skadade enligt den officiella statistiken (SCB)

Antal skadade och dödade

Antal skadade och antal dödade i förhållande till folkmängden Andel dödade och skadade i tätort

Befolkningstal, körkortshavare, fordonsägare, fordon och bränsleleveranser i Region Sydöst

Skadetal i länen inom Region Sydöst- enligt den officiella statistiken

Antal skadade och dödade - utveckling från 1985 tom. 1994 Skadade och dödade med uppdelning på tätort/ej tätort

samt dagsljus/mörker

Antal skadade och antal dödade i förhållande till folkmängden Trañkantkategori

Kommuner

Olyckor och skadade på statsvägnätet i Region Sydöst- data från Vägverkets Vägdatabank (VDB)

Olyckor exklusive viltolyckor Vägnummer Vägtyp Korsning - sträcka Viltolyckor Bilaga 1. Bilaga 2. VTI notat 34-1995 4; O M ÅÅ 12 12 13 15 17 20 27 28 29 31 36 36

Beskrivning av trafiksäkerhetssituationen i Region Sydöst av Hans Thulin

Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI) 581 95 LINKÖPING

Sammanfattning

På uppdrag av Vägverket Region Sydöst har Statens väg- och transportforsk-ningsinstitut (VTI) i Linköping genomfört en översiktlig beskrivning av trafik-säkerhetssituationen i regionen.

I region Sydöst bor 15 % av landets befolkning. 14 % av antalet skadade och 17 % av antalet dödade i landet inträffade under perioden 1990-1994 inom regio-nen. Det innebär ett något lägre antal skadade och ett något högre antal dödade i förhållande till folkmängden. Utvecklingen av antalet skadade och dödade under den senaste tioårsperioden följer samma utveckling som i landet totalt, dvs. en i

det närmaste oförändrad nivå då det gäller det totala antalet skadade (vid

perio-dens början och slut) och en markant minskning då det gäller antalet svårt skadade och dödade.

Även i regionens fem län har en markant minskning skett av antalet svårt skadade och dödade.

Flest antal skadade per invånare återfinns i Blekinge och Östergötlands län och flest antal dödade per invånare i Kronobergs och Jönköpings län.

I Region Sydöst finns andelsmässigt fler ungdomar och äldre jämfört med i riket totalt. Andelen körkortshavare bland ungdomar är också större i regionen än i riket totalt. Denna överrepresentation gäller alla länen. Antalet personbilar per invånare är något större i regionen jämfört med riket. Blekinge och Kronobergs län har flest personbilar per invånare. Antalet motorcyklar per invånare är också något fler i regionen än i riket. Blekinge och Kalmar län är de län som har flest motorcyklar per invånare inom regionen.

En större andel ungdomar bland trafikanterna i Region Sydöst visar sig också i skadestatistiken där andelen skadade och dödade ungdomar är något större jämfört med i riket. Skillnader i skadebilden finns också mellan länen (följande resultat gäller åren 1990-1994). I Östergötlands län var skadade cyklister (oftast lindrigare skador) en framträdande grupp jämfört med övriga län, i Kalmar län äldre bilfö-rare och passagebilfö-rare samt motorcyklister, i Blekinge unga bilföbilfö-rare samt motor-cyklister och mopedister.

Olyckskvoten (exklusive viltolyckor) och skadekvoten på statsvägnätet i de olika länen var störst i Blekinge och Kalmar län. Skadans allvarlighetsgrad, andel dödade per skadad, var dock störst i Kronobergs och Jönköpings län.

För statsvägnätet i regionen (och för statsvägnätet totalt) gäller, baserat på resultat från perioden 1990-1994, att olyckskvot och skadekvot är lägst på motor-väg och därnäst lägst på motortrafikled. Högst är kvoterna på motor-vägtypen vanlig tvåfältsväg. I tätortsmiljö är förmodligen trafikarbetet underskattat, vilket ger en överskattning av olycks- och skadekvoter.

Andelen svårt eller dödligt skadade är högre vid högre hastighetsgräns liksom enbart andelen dödade. Exempelvis är andelen dödade fyra gånger högre på

II

Väg jämfört med 50- och 70-Väg. För en Viss hastighetsgräns kan man Också säga att andelarna är högre Vid mindre Vägbredd.

Då det gäller olyckor och skadade på statsvägnätet i de olika länen är dessa tal nära relaterade till Vägnätets standard och till trafikarbetets storlek och fördelning.

Nedan görs en sammanfattning av hur trafikarbetet (antal axelparkilometer) i de olika länen fördelas på Vägtyp och på olika bredd- och hastighetsklasser (sammanfattningen gäller statsvägnätet, maj-95).

Undersökning av de största vägarna, riksvägarna, inom regionen Visar att det är högst olycks- och skadekvoter på följande Vägar: riksvägarna 35, 51, 28, 29, och 30.

Tabell 1 Trafikarbetet i procent på olika vägtyper.

Län Motor- Motor- Tvåfältsväg Totalt

väg trafikled 110 90 km/h 70 och km/h 50 km/h > 8,5 m < 8,5 m Östergötlands 26 2 6 18 16 30 100 % Jönköpings 20 1 6 11 40 22 100 % Kronobergs 2 8 20 21 28 20 100 % Kalmar 1 1 17 30 22 29 100 % Blekinge 3 19 2 19 17 40 100 %

VTI notat 34-1995

1 Bakgrund och målsättning

Vägverket Region Sydöst gav VTI i uppdrag att göra en Översiktlig beskrivning av trañksäkerhetssituationen inom regionen. Målsättningen var därvid att göra jämfö-relser med Övriga regioner och med riket totalt, att göra jämföjämfö-relser mellan länen inom regionen samt att även göra beskrivningar på kommunnivå. I beskrivningen redovisas skadesituationen baserad på den officiella statistiken som ju omfattar samtliga polisrapporterade personskadeolyckor. Vägverkets vägdatabank används också för att beskriva olycks- och skadesituationen på statsvägnätet inom regio-nen. Vägdatabanken gör det möjligt att ingående beskriva och analysera trafik-och trafiksäkerhetssituationen på statsvågnätet. Här har beskrivningen stannat vid indelning av statsvågnätet på länsnivå efter vägnummer och i vägtyp, vägbredd, hastighetsgräns och därvid redovisning av olika trañk- och trafiksäkerhetsmått.

2 Resultat

2.1 Region Sydöst jämfört med andra regioner. Skadade

enligt den officiella statistiken (SCB)

2.1.1 Antal skadade och dödade

o Antalet skadade och dödade i Region Sydöst har under den studerade perioden 1985 och framåt förändrats ungefär på samma sätt som i riket totalt. Antalet dödade och svårt skadade har minskat med ca 25 % och antalet skadade totalt har varit oförändrat eller minskat något.

Tabell 1 Antal skadade och dödade i Region Sydöst och i hela riket. Index-form med basvärdet 100 lika medelvärdet av åren 1984-1986.

Ut-veckling från 1985. Källa: SCB. Skadade (inklusive dödade)

Är . 1985 -86 -87 -88 -89 -90 -91 -92 -93 -94* Region 80 103 96 94 103 100 100 97 92 92 96 (3016) Hela riket 99 103 98 109 1 12 107 100 99 93 99(21672)

Svårt skadade (inklusive dödade)

År 1985 -86 -87 -88 -89 -90 -91 -92 -93 -94* Region SÖ 105 91 89 94 88 86 82 75 71 77(801) Hela riket 99 99 93 100 100 93 83 81 74 72(4810) Dödade År 1985 -86 »87 -88 -89 -90 -91 -92 -93 -94* Region SÖ 101 92 72 88 104 85 96 89 69 74(104) Hela riket 99 103 96 99 1 1 1 94 91 93 77 72(5 89)

* Värdena inom parentes anger faktiskt antal skadade respektive dödade år 1994.

2.1.2 Antal skadade och antal dödade i förhållande till folkmängden

Resultat som avser perioden 1990-1994:

-0 Region Sydöst har färre antal skadade personer i förhållande till folkmängden än riket totalt men fler dödade.

350 Skadade alt. svårt skadade

l (inkl dödade) per 100 000 inv. 300 -250 "--- --- --t ----* --- -- Hela riket 200 _ Skadade/100 OOC 150 -_ Svårt skadade/ 100 100 000

50 _ i --- --- --- --

Hela riket

O 0. 1.0 1.7 2.0 1.1 1.3 1.1 8,8 milj inv.

Region: Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne

Figur 1 Antal skadade totalt (inklusive dödade) och antal svårt skadade (inklusive dödade) i förhållande till folkmängden. Skadade enligt SCB åren 1990-1994. Befolkningstal enligt SCB 31/12 1993.

14 _ Dödade per 100 000 lnv.

12 10 -8' "*' _' _ _ __ __Helariket 6 -4 -2 _ 0 0.5 10 1.7 2.0 1.1 1.3 1.1 8,8 milj lnv.

Region: Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne

Figur2 Antal dödade i förhållande till folkmängden. Dödade åren 1990-1994. Befolkningstal enligt SCB 31/12 1993.

2.1.3 Andel dödade och skadade i tätort Resultat från perioden 1990-1994:

0 I Region Sydöst inträffar procentuellt sett färre skadefall och' dödsfall i tätort jämfört med Övriga riket.

Tabell 2 Antal skadade och dödade åren 1990 till 1994 (summavärden) samt procentuell andel som inträffat i tätort. Källa: SCB.

Skadade (inklusive Svårt skadade (inklusive Dödade dödade) dödade)

Region Antal % i tätort Antal % i tätort Antal % i tätort

Norr 5560 47 1708 41 241 25 Mitt 1 1966 44 4120 39 623 28 Stockholm 17435 68 3243 54 363 48 Väst 26782 53 7434 48 810 30 Mälardalen 14316 48 3137 40 493 27 Sydöst . 15055 46 4061 39 579 26 Skåne 17478 60 3377 50 388 31 Hela riket 108952 54 27080 45 3497 30

2.2 Befolkningstal, körkortshavare, fordonsägare, fordon

och bränsleleveranser i Region Sydöst

Befolkning:

0 15 % av Sveriges befolkning bor i Region Sydöst. Blekinge är det mest tättbe-folkade länet i regionen och är efter de tre storstadslänen det folktätaste länet i landet.

Tabell 3 Befolkning 31/12 1994. (Källa: SCB).

Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar län Blekinge län Region Hela riket län län län Sydöst

415 603 312 494 180 747 244 057 153 016 1 305 917 88116 381 4,7 % 3,5 % 2,1% 2,8 % 1,7 % 14,8 % 100 %

32% 24% 14% 19% 12% 100%

-Tabell 4 Befolkning per kvadratkilometer 31/12 1993. (Källa: SCB).

Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar län Blekinge län Region Hela riket län län län Sydöst

39 32 22 22 52 30 2 1

0 I Region Sydöst bor 80 % av befolkningen i tätort, i

Östergötlands län 84 %,

Jönköpings län 82 %, Kronobergs län 75 %, Kalmar län 76 %, Blekinge län 78 %.

0 I Region Sydöst finns andelsmässigt fler ungdomar och äldre jämfört med i riket totalt. Detta gäller också regionens län. Jämfört med riket är antalet 65-åringar och äldre överrepresenterade med 8 % i Jönköpings och Blekinge län. Antalet ungdomar, 15-20 år, är överrepresenterade med 12 % respektive 9 % i Kronobergs och Blekinge län.

Tabell 5 Antal personer per åldersgrupp i Region SÖ. Jämförelse med hela riket. Källa: SCB 31/13 1994. 0-6 7-14 15-17 18-19 20-24 25-44 45-64 65-74 75- totalt Reg. sö antal 123 125 47 34 87 340 307 127 116 1306 GOOD-tal) Reg. so % 9,4 9,6 3,6 2,6 6,7 26,0 23,5 9,7 8,9 100 Hela riket % 9,6 9,3 3,4 2,4 6,6 27,6 23,6 9,3 8,2 100 Körkortshavare:

0 I Region Sydöst har en större andel personer i de yngre åldersgruppema körkort för personbil jämfört med i riket totalt. I Kronobergs län har 78 % av ungdo-marna i åldern 18-24 år körkort för personbil jämfört med 74 % för regionen totalt och 66 % för hela riket. Betydligt fler l8-19-åringar i Region Sydöst tar körkort för personbil jämfört med i riket totalt.

0 Antalet unga körkortshavare är överrepresenterade i alla regionens fem län jämfört med riket med topp i Kronobergs län.

Tabell 6 Antal och andel körkortshavare i olika åldrar med personbilsbe-hörighet (januari 1995) i Region Sydöst. Jämförelse med hela riket. Källa: Vägverket (VV, TLekander).

Ålder, år

18 - 19

20 - 24

25 - 44 45 - 64 65 - 74 75 -

totalt

Reg. sö antal

19

70

304

269

85

52

799

(1000461)

Reg. sö %

2,3

8,8

38,1

33,7

10,6

6,5

100 %

Hela riket %

1,8

8,1

39,6

34,1

10,3

6,1

100 %

VTI notat 34-1995

Procent 100

-Region SÖ

D Hela riket

*-Figur3 Procent körkortshavare med personbilsbehörighet i olika ålders-grupper 31/12 1994. Region Sydöst och hela riket. Källa: W (TLekander).

Män EI Kvinnor Totalt 18 _ 24 år 65 år och äldre 90 F Procent

3:. :gl\. i- k \ i: :\Q 5: I\: :i i: ;S :-:i \\§, :5 R; i :5 S; . »i .: tt. :-' \; :i E: E: ,E 5-; 12 iä 5: :Z 5: x; 55 _-: :i IE :5 M ., ,i 55 Q , ;z :CU ...-LI.. _G'l a n ' a n , ' 3; 7.1! ,12 :-, , 4 41 , 2 9 ' 171 :;, :%_ "/: ., ?h i-,1 79 :4 23 47 25 12 0M yl anb.0 35 2? ?? K' la n . .; :. ;. -. .I -.-.'. ;.' _.: .'. ; .--.; .'. '.; .' .'4 -.; .;. ;.; .v. -.; .-. ;.. '. v4 .' .' .-.' .; .' .'.'.'.;.;.;.'1.: .'. ;.; .1. 14. -+-.-. ;.3 .23 .j. z.* .:. ;«: .;. '.' .'. '.' .'.-. -.4 .'. *.-I:. '.' .'. '.' .'. '.' .'. ^.-.'. '.' .'. '.' .'. ^.' .'. '.^ .-. '.-.'. '.' .'. '.' .'. '.' .'. '.'.'. '.-.'. '.' .'. '.' .'. He la nk et -_ -_ , -,, I .1 " * :1 2, 41 8: 'ff ' 'c v/ ,0 2, 17 4, "5 5 :2 1" : .* IC /; 57 15 251 1.' ,75 375 ,Z inat /t ? 20 27 12 7' ;J K/ l. R991 0H 3Ö 'TTTT å'ÃÃ' TTT' ."" "T' ..' .'_ "§' T'T ',' Ti 771",' 77" '"' Ã'ÄÅ' T"" ÄT H eI a nk et

Figur 4 Procent körkortshavare med personbilsbehörighet 31/12 1994. Män och kvinnor i åldrarna 18-24 år och 65 år och äldre. Lånen i Region Sydöst, regionen totalt samt hela riket. Källa: VV (TLekander).

Fordon och fordonsägare:

0 Antalet personbilar per invånare är minst i Östergötlands län och störst i Blekinge län. (Detta antal är större ju mindre folkmängden i länet är).

0 Antalet bussar per invånare är minst i Östergötlands, Blekinge och Kronobergs län och störst i Kalmar län.

0 Antalet motorcyklar per invånare är minst i Östergötlands län och störst i Blekinge län.

Tabell 7 Antal fordon (i trafik) per 1 000 invånare 31/12 1994. Källa: SCB.

Län Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Region Hela

Sydöst riket

Personbil 396 421 441 435 445 421 408

Buss 1,5 1,8 1,6 2,2 1,6 1,7 1,6

Motorcykel 6,1 6,9 6,8 7,8 9,8 7,2 6,4

0 I Blekinge län finns procentuellt sett flest lätta personbilar registrerade och i Kronobergs län flest tunga jämfört med regionens övriga län och jämfört med i riket totalt.

10

Tabell 8 Personbilar (i trafik 31/12 1994) indelade efter tjänstevikt (kg). Källa: SCB. Län < 1000 kg 1000 -1299 kg 1300 - - kg Totalt

Östergötlands

17,7

42,3

40,0

100 %

Jönköpings 17,0 42,5 40,4 Kronobergs 16,4 40,2 43,5 Kalmar 18,3 43,2 38,5 Blekinge 20,0 41,0 39,1 Region Sydöst 17,8 42,0 40,2 Hela riket 18,2 40,8 41,0

Exempel: Nissan Micra -94 tj.vikt 950 kg, WV Golf -91 tj.vikt 1000 kg, Mazda 626 -94 tj.vikt 1270 kg, Volvo 240 -87 tj.vikt 1360 kg, SAAB 9000 -94 tj.vikt 1440 kg.

0 Blekinge och Kalmar län har jämfört med regionens Övriga län störst andel unga bilägare (yngre än 25 år). Störst andel äldre bilägare (> 75 år) återfinns i Kronobergs län. Procent 60 50 40 m 30 20 10

0 . Å|der; 18-19år 20-24år 25-44år 45-64ár 65-74år 75--år

Figur 5 Procent av antalet personer i olika åldersgrupper som är ägare till personbil (bilar i trafik 31/12 1994). Region Sydöst och länen inom

regionen. Källa: W (T Lekander).

0 18-19-åringar i Region Sydöst äger personbilar som i genomsnitt är 14-15 år gamla. Även de äldsta åldersgrupperna äger äldre bilar. Yngst bilar har

ålders-gruppen 60-64 år.

11

0 Viss variation föreligger mellan länen då det gäller bilåldern. Äldst är bilen i Östergötlands län och yngst i Jönköpings län. Skillnaden är dock inte större än

ett år.

'

16 -o- Östergötlands län, mv 10,5 år -x- Jönköpings län, mv 9,5 år 6 _a_- Kronobergs län, mv 9,7 år - x - Kalmar län, mv 10,2 år Ge no ms ni ttli g bi lål de r, år 00 -+- Blekinge län, mv 10,3 år -I- Region SÖ, mv 10,1 år -1 7 år 18 -19 -20 -21 -22 -23 -L 24 -25 -2 9 -30 -3 4 -35 -3 9 -40 -4 4 -45 -4 9 -50 -5 4 -55 -5 9 -60 -6 4 -65 -6 9 -70 -7 4 -75 -7 9 -80 -8 4 -85 -Ägarålder, år

Figur 6 Ägarålder och personbilsålder. Bilar i trafik 31/12 1994. Källa: W (TLekander).

Levererad mängd motorbensin.

0 Förändringen då det gäller levererad bränslemängd i Region Sydöst under perioden 1989-1993 överensstämmer väl med utvecklingen för hela riket. Det har skett en minskning med 6-7 %. Även på länsnivå har utvecklingen varit i stort densamma som för regionen totalt, om man undantar Blekinge där det skett en större minskning.

Tabell 9 Levererad mängd motorbensin per år till slutliga förbrukare i 1000-tal kubikmeter. Region Sydöst, län i regionen, hela riket. Källa: SCB.

Östergötl. Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Region SÖ Hela riket

mängd index mängd index mängd index mängd index mängd index mängd index mängd index 1989 265 100 222 100 130 100 169 100 119 100 905 100 5911 100 1990 258 97,4 216 97,4 123 94,5 168 98,9 105 88,6 870 96,1 5630 95,2 1991 262 98,9 215 96,8 125 96,1 166 97,8 104 87,9 872 96,3 5750 97,3 1992 270 101,8 219 98,6 130 99,5 172 101,6 109 91,7 899 99,3 5879 99,5 1993 256 96,7 205 92,3 121 92,8 163 96,4 98 82,2 843 93,1 5571 94,2 VTI notat 34-1995

Tabell 10

12

Fördelning i procent av levererad mängd motorbensin, åren 1989-1993. Källa: SCB.

Östergötl. Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Region SÖ Hela riket

4,6 % 3,7 % 2,2 % 2,9 % 1,9 % 15,3 % 100 % 30% 25 % 14% 19% 12% 100%

-2.3 Skadetal i länen inom Region Sydöst- enligt den

officiella statistiken

2.3.1 Antal skadade och dödade - utveckling från 1985 tom. 1994

Sett över hela perioden 1985-1994 kan man konstatera att antalet skadade (inklusive dödade) minskati Jönköpings och Kronobergs län (ca 10 %), att antalet skadade varit tämligen oförändrat i Östergötlands och Kalmar län samt att antalet skadade ökat i Blekinge län. Dock har en påtaglig minskning skett av antalet skadade i detta län efter toppåret 1989.

Utvecklingen i de fem länen då det gäller antalet svårt skadade och dödade följer samma utveckling som för regionen totalt, dvs. minskning med ca 25 % under perioden. Variationen mellan individuella år ärav naturliga skäl större för enskilda län än för regionen. I Kronobergs län (och i viss mån också i Ble-kinge län) skedde en markant ökning av antalet svårt skadade och dödade år 1994 jämfört med åren innan. Denna förändring faller något utanför den nor-mala variationsgränsen.

Tabell 11 Antal skadade (inklusive dödade) uttryckt i index. (Basindex 1 00 = medelvärdet av åren 1984-] 986). Källa: SCB.

Län 1985 -86 -87 -88 -89 -90 -91 -92 -93 -94 Östergötlands 101 93 98 1 12 107 105 104 97 97 100 Jönköpings 106 92 98 94 77 91 90 86 81 86 Kronobergs 108 100 89 106 99 97 86 88 93 90 Kalmar 1 10 95 93 93 1 10 106 94 89 97 99 Blekinge 97 120 92 122 132 127 119 113 107 118 Reg. Sydöst 103 96 94 103 100 100 97 92 92 96

Tabell 12 Antal svårt skadade (inklusive dödade) uttryckt i index. Utveckling från 1985 (Basindex I 00 = medelvärdet av åren 1 984-]986).

Källa: SCB. Län 1985 -86 -87 -88 -89 -90 -91 -92 -93 -94 Östergötlands 102 87 102 1 10 96 1 12 98 87 77 78

Jönköpings

112

88

101

93

79

80

82

78

70

69

Kronobergs 103 90 71 84 80 71 69 71 65 105 Kalmar 110 101 84 81 92 81 83 72 81 75 Blekinge 102 101 76 103 105 77 70 65 62 80 Reg. Sydöst 105 91 89 94 88 86 82 75 71 77 VTI notat 34-1995

13

2.3.2 Skadade och dödade med uppdelning på tätort/ej tätort samt

dagsljus/mörker

Tätort/ej tätort:

Resultaten gäller perioden 1990-1994.

0 I Kronobergs och Kalmar län inträffade jämfört med regionens Övriga län flest skadefall utanför tätort, 61 %, vilket kan jämföras med 54 % i regionen totalt samt 46 % i Östergötlands län, som var det län i regionen där flest skadefall inträffade inom tätort. 39 % av de svåra skadefallen i regionen och 26 % av dödsfallen inträffade i tätort.

0 Inom regionen inträffade 89 % av skadefallen med gående och cyklister i tätort.

Då det gällde svår inklusive dödlig skada var denna andel 83 % och då det

gällde dödade gående och cyklister 63 %.

60 F Procent

Ein Skadade Svårt skadade och

50 - " dödade

______...HÅL ---___ ___BegSO_{' K län 46% ..}

40 ' än H .. _vi_. _ . _ .. Reg SÖDOdade

C 39%

'-30 -

T T

G-E' ' " ReåöSÖ

20 -

i

/°

10

-1990 - gka- 5110 3513 1823 2679 1930 Svårt Ska- 1051 782 Dödadez168 92

1994 dade: dade och1259 515 453 151 104 64

dödade:

Figur 7 Procent av totala antalet dödsfall och skadefall i Region Sydöst som inträfat i tätort. Indelning på län. Källa: SCB åren 1990-1994.

14

100 .Procent Sk d d Svårt skadade och

..61 a 6

dödade

Dödade

90 _ Elän Elan Klä" u F

'""G Iän-H'rår7" Res-SO

E F G

K

__

F

80 _ ' 6 87% r--P--r---m RegSO 82%

70 6

H

G

_ --- --Reg.SÖ 60 H 61%

50 -

E

40 -

K

30 20 Tätort 10 -och ej tätorto _

1990_ Ska_ 362 240 96 131 114 Svártska-145120 44 64 45 Dödade: 21 26 9 8 a

, _ dade och

1994. dade. dödade:

Figur8 Procent av antalet dödsfall och skadefall med gående i Region Sydöst som intrajfat i tätort. Indelning på lån. Källa: SCB åren 1990-1994.

0 _Procent Skadade Svårt skadade och

Elän Fl.._{an Glan H lan}.. ,_ _{" E} d°dade Dödade

90 - --- --;---- Reg.SO _ F G H F

"

Klän 90%

-.-.___ --- Regsö

80 _ - [ K 84% G E 70 - .. ---- --- -- Reg. SC 60 _ K 66% 50 40 30 -20 1- H Tätort 10 -och ej tätort 0

-1990- Ska- 884 416 234 312 233 Svårtska-256126 64104 72 Dödade: 13 12 8 6 5

1994: dade: dêde °°h_dodade:

Figur9 Procent av antalet dödsfall och skadefall med cyklist i Region Sydöst som intra'jfat i tätort. Indelning på län. Källa: SCB åren 1990-1994.

15 Mörker/dagsljus:

Resultaten gäller perioden 1990-1994.

0 Av det totala antalet skadefall i regionen inträffade 34 % under mörker, av dödsfallen 42 0/0. 54 % av dödsfallen med fotgängare och 45 % av övriga ska-defall med fotgängare inträffade under mörker. 14 % av dödsfallen med cyklis-ter och 24 % av skadefallen med cykliscyklis-ter skedde under mörker.

P t Dödade

50 l' rocen Svårt skadade och F K

dödade

45 "

Skadade

_.

F E---TT- Reg.SO

40 - _Flen.. _{(Slän " Kl" F_-(3 H K (3} 42%

35 -_{"'EIäñ'-" '''' -" --- ---Fl§g;/SO __}H 'an an .. 'E' ' ' "' Heg SÖ_36%

30 - ° 25 20 15 10 -5 _ Totalt

1990- Ska- 5110 3513 1823 2679 1930 Svánska- 1051 782 Dödade: 168 92

1994; dade; dade och 1259 516 453 151 104 64

dödade:

Figur 10 Andel skadade och dödade under mörker av totalantalet skadade och dödade. Indelning på län. Skadedata från åren 1990-1994. Källa: SCB.

2.3.3 Antal skadade och antal dödade i förhållande till folkmängden

0 Flest skadade i förhållande till folkmängden återfinns i Östergötlands och Ble-kinge län och lägst antali Kronobergs län. Kronobergs län är dock det län i regionen som har flest dödade i förhållande till folkmängden och Östergötland det som har lägst.

16

Skadade alt. svårt skadade

30° ' (inkl dödade) per 100 000 inv.

Skadade/100 000 250 b _.. --- -- region SO 200 b 150 -100 _ Svårt Skadade/ 100 000 ___________ __ -.._____..____ __ ---___. _ ----..-mñ ______. region SÖ 50 h 0 0,41 0,31 0,18 0,24 0,15 1,30 milj. inV

Län: Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge

Figur 11 Antal skadade totalt och antal svårt skadade iförhållande till folk-mängden. Skadade enligt SCB åren 1990-1994. Befolkningstal en-ligt SCB 31/12 1993.

17

12 F Dödade per 100 000 inv.

10

-8 _ __________________________ _-_- ______________________ __ 6 -4 _ 2 -O _ " 0,41 0,31 0,18 0,24 0,15

Län: Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge

Figur 12 Antal dödade i förhållande till folkmängden. Dödade åren 1990-1994. Befolkningstal enligt SCB 31/12 1993.

Kommentar: Ett annat sätt är att relatera antalet skadade i länen till mängd levererad motorbensin. Mängden motorbensin fördelas dock andelsmässigt på länen inom regionen på samma sätt som befolkningen och ger därför samma jämförelseresultat.

2.3.4 Trafikantkategori

Resultatet i följande tre figurer, tabell och bilaga visar skadade och dödade under perioden 1990-1994 fördelat på färdsätt och på åldersgrupp i regionens län, i regionen totalt och i riket totalt. Resultatet visar färdsättskategoriemas och ålders-gruppernas bidrag till antalet skadade och dödade i länen och till antalet skadade och dödade per 100 000 invånare som redovisades i figurerna 11 och 12.

Jämfört med regionen totalt och med riket totalt kan man peka på följande kategorier som haft särskild vikt då det gäller skadetalen i länen under perioden

1990-1994:

0 Cyklister i Östergötlands län (åldersgruppen 15-44 år). Det gäller i huvudsak lindrigare skador.

0 Bilförare (25-44 år), bilpassagerare (0-14 år och 15-24 år), motorcyklister och gående i Jönköpings län. Det gäller främst svårt skadade och dödade.

0 Bilförare och passagerare (45-64 år), motorcyklister samt mopedister och cyk-lister (65 år och äldre) i Kronobergs län. Det gäller i första hand dödade men också svårt skadade.

0 Bilförare och passagerare (65 år och äldre) samt motorcyklister i Kalmar län. VTI notat 34-1995

region SÖ

18

0 Bilförare (18-24 år), motorcyklister (ungdomar men också påfallande många i medelåldern) och mopedister i Blekinge län. Det gäller i första hand mindre allvarliga skador, men för bilförare även svåra och dödliga skador.

100%

8 Gående 80°/ _Cyklister o _{Mo edister} ---»4595? Mo orcyklister 60% - - _{' 24 Bilpassagerare} 40% -20% " ' 0%

Län: Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Region Sö Hela "ket

Figur 13 Antal skadade och dödade fördelat på trafikantkategori. Region Sydöst med indelning på län samt hela riket. Källa: SCB, data från åren 1990-1994. 100% r -

80% - Cyklister Mopedister Motorc kl'ster 6070 ' ' y l Bilpassagerare

40%

,I

i;

_ _

20% - Bilförare 0%

Län: Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Region SÖ Hela riket

Figur 14 Antal svårt skadade och dödade fördelat på trafikantkategori. Region Sydöst med indelning på län samt hela riket. Källa: SCB, datafrån åren 1990-] 994.

19

100% 3 _ _ _ :i i: Gående

-

, _.

--

n

_Mopedister Motorcyklister 60% - _ Bilpassagerare 40% 20% _{_Bilförare} 0%

Län: Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Region sö Hela riket

Figur 15 Antal dödade fördelat på trafikantkategori. Region Sydöst med in-delning på län samt hela riket. Källa: SCB, data från åren 1990-1994.

Tabell 13 Antal skadade år 1990-1994 fördelat i procent på åldersgrupp. Källa: SCB.

A. Skadade inklusive dödade

0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 -- år Övrigt Totalt Östergötlands län 8,1 28,3 31,9 19,0 12,4 0,4 100 % Jönköpings län 9,2 29,7 30,1 17,8 13,0 0,1 100 % Kronobergs län 8,4 27,3 28,3 20,5 14,6 0,9 100 % Kalmar län 7,5 28,1 30,5 19,8 13,5 0,6 100 % Blekinge län 10,0 32,0 28,4 18,4 10,9 0,3 100 % Region Sydöst 8,5 29,0 30,4 18,9 12,8 0,4 100 %

B. Svårt skadade inklusive dödade

0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 -- år Övrigt Totalt Östergötlands län 8,5 29,2 27,2 19,4 15,6 0,1 100 % Jönköpings län 8,6 30,5 28,1 15,9 16,9 0,1 100 % Kronobergs län 7,2 27,4 26,0 21,4 17,3 0,8 100 % Kalmar län 7,3 28,1 27,9 19,4 16,8 0,5 100 % Blekinge län 9,7 31,6 25,8 18,8 13,7 0,4 100 % Region VSÖ 8,3 29,4 27,3 18,7 16,1 0,3 100 % VTI notat 34-1995

20 2.3.5 Kommuner

Figurema i detta avsnitt visar antal skadade totalt och antal skadade gc-trafikanter (inklusive mopedister) per kommun i förhållande till kommunernas folkmängd. Redovisning görs på län med kommunerna rangordnade efter invånarantal. Stap-larnas bredd i figurerna Visar antal kommuninvånare och staplamas ytor antal ska-dade per år (medelvärde för perioden 1989-1994).

Indelningen på kommun gör skadetalen små och resultaten därför osäkra. Som riktmärke kan man säga att denna statistiska osäkerhet ligger inom följande inter-valler för kommuner av olika storlek:

Osäkerhet i skattningen av:

Skadade/100 000 invånare Skadade gc-trafi-kanter/ 100 000 invånare Kommuner> 50 000 invånare +- ca 5 % +- 10-15 % 25-50 000 invånare +- ca 10 % +- 20-30 % 10-25 000 invånare +- ca 15 % +- 30-50 % < 10 000 invånare +- ca 20 % +- ca 70 %

Förutom den statistiska osäkerheten i värdena finns det också skäl att förmoda att polisens rapportering av olyckorna varierar mellan kommunerna. Förmodligen är rapporteringen sämre i de små kommunerna än i de större.

0 Generellt gäller att antalet skadade gc-trañkanter per invånare är större ju större antalet kommuninvånare Undantag finns där Jönköpings kommun är ett sådant. En tung faktor då det gäller antalet skadade trafikanter i kommunen är trafikens storlek och då det gäller antalet skadade gc-trafikanter mängden trafik som gc-trañkantema kommer i kontakt med.

Nedan följer en sammanställning av de 10 kommuner bland regionens 49 som under perioden 1989-1994 hade störst antal skadade totalt per invånare och de 10 kommuner som hade störst antal skadade gc-trañkanter per invånare. I de 10 kommunerna som hade flest skadade totalt per invånare bodde 35 % av regionens befolkning och där inträffade 44 % av skadefallen. I de 10 kommuner som hade flest skadade gc-trafikanter per invånare bodde 42 % av regionens befolkningen och där inträffade 58 % av skadefallen med gc-trafikanter.

Kommun Skadade/100 000 Kommun Skadade

gc-trafi-invånare kanter/ 100 000 inv.

Ödeshög

506

Linköping

81

Vaggeryd 341 Norrköping 77 Ronneby 337 Tranås 62 Ljungby 329 Kalmar 61 Värnamo 3 19 Karlshamn 56 Kinda 291 Växjö 56 Norrköping 284 Värnamo 55 Karlshamn 28 1 Västervik 52 Kalmar 279 Eksjö 5 1 Linköping 274 Ronneby 49 VTI notat 34-1995

600 500 400 300 200 100 21 (D U) rSkadade per *100 000 invånare g

_

_:§2

=0

_T > 9 _ CD CU

-

_{' " ' Norrköpings}

.8 3 g

_{8' ä 0:: E} - Lmkopmgs . -x _- c _

- ". :fr: 7. :7.7.7.7: '2:27:11 r. :7::.- 7. :7.7.1.:Ln'S'Eå-rltqfs':

.'.' 5.8" ååååänso

-

M '

M'ölby:

> 9

0 : Åt vi d a b e r g s OD : : 1 V a d $ '

Invánegantal 129 121 i 42 26 23 141311 9 6 3:a 411 1000-tal

100 F Skadade_ GCOD-trafikanter per _100 000 mvanare L. k.. . S 80 - m Oplng Norrköpings '0 5 - U) 0) ...

---60 __{- ... .. ..M.Qtâ|.a...'r_i:._...mångaå ..13 Reg 30}ä g 3 a: g 93

40 '

M'ölbyg -< X g _93 gg

_.U

_§25

.0 m m:

20 -

H

HH=8°°

0

e

f HH

Invånarantal 129 121 42 26 23 141311 9 8 6 6 4 8:a 411 1000-tal

Figur 16 Skadade totalt och skadade gc-trafikanter i förhållande till folk-mängden i Östergötlands la'ns kommuner, i länet totalt samt i Region Sydöst. Källa: SCB och VV. Skadedata och befolkningsdata från åren 1989-1994.

22

350 _Skadade per Vaggeryds 100 000 invånare Värnamo _ 300 _kommun >, .2 8 Gislaveds Eks'ö 'å :o C 250 _2;"_';'_"_' '_"_';';'_"_' '_"_"_';'_"_"_"_':;'_". :;';';V_9t_laf'9?'-_'+J;::;:_': :åiäâåflêg SÖ_{.. .. . an} 200 _ Jonkoplngs Nässjö nan-äs g 150 100 50 -0 - . Invånarantal 114 32 31 30 29 18 18 12 1210 7 S.a 311 1000-tal

100 F Skadade GC-trafikanter per 100 000 inv.

75

-Tranås

Värnamo å 'å få;

.. .. . .. > : >

50 - .... ..49nk991095... .N?.S.S.I9...g ... .g Reg SO

""""""""""""""" --a-wnánu """'*' m '-'ço'ff Flan

§

25 - lg]

0 ' .

Invånarantal 114 32 31 30 29 18 18 12 12 10 7 8.3 311

1000-tal

Figur 17 Skadade totalt och skadade gc-trafikanter per invånare i Jön-köpings läns kommuner, i länet totalt samt i Region Sydöst. Källa: SCB och VV. Skadedata och befolkningsdata från åren 1989-1994.

23 350 _ Skadade per

100 000 invånare

Ungby

300 - M k d 3) g 250 - Växjö min, så ?få .. ° ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' '' ' ' ' ' ° ' ' ' ' ' °' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ° ' ' ° '' ° ' ' ' ' ' ' ' ' ' SM-'m' Reg SO D. ...I .. 200 _ --- --Å----g.---r= Glan Alvesta Tingsgxd m 150 F 100 ' Älmhultsu 50 -0 - . Invånarantal 71 28 20 16 15 11 10 9 S.a 180 1000-tal

100 Skadade GC-trafikanter per 100 000 invånare 80

-60 -

Växjö

å

. . . ..UHQQPYHH...§....ö....g.

40 -

_{--- --}

m

_{-- -._ --w Glan}

_g_ m_

n

'få

.2 e

. _{0) >} .. g 0-20 ' A|VestaA|mh "Ei S'

0 _

0 e

H _

Invånarantal 71 28 20 16 15 11 10 9 S-a180 1000-tal

Figur 18 Skadade totalt och skadade gc-trafikanter per invånare i Krono-bergs läns kommuner, i länet totalt samt i Region Sydöst. Källa: SCB och VV. Skadedata och befolkningsdatafrän åren 1989-1994.

24 Skadade per

. (U 300 "100 000 Invånare g . (D (I) .0

Kalmar Västerviks V'mmerby *3 å g

250 -

_---

Hmm 9

_{Jäs-m" -8- Reg so}

o E > --- - - Oskarshamns_ - ' ' - ---ê° -°--*5--=' - "3 H Ian 5 m

r-:a

13

150 b

2

_.g

Nybro 100 b 50 -0 - . Invånarantal 57 40 27 21 17 16 14 13 12 11 8 7 3.81 243 1000-tal

100 _Skadade GC-trafikanter per

100 000 invånare 80 -' 0) C 60 _ Kalmar å (é) Västerviks .c_{'2 få} -E_{0 5 -cu .2: g}a: '6 """"""""""" '° '°--g---'---9"'-5---9---5-mg 0-- Reg SO 40 - _____ __________ w ____ __ E _ E _å__§__å__°_____{-O j-:r 's- e :0 3 H lan}.. - :o 2 E _5-2 J (0 g 20 - N bro H H U .få :2 O .- Fn 0 _ l-J Invånarantal 57 40 27 21 17 16 14 13 1211 8 7 Sza243 1000-tal

Figur 19 Skadade totalt och skadade gc-traftkanter per invånare i Kalmar läns kommuner, i länet totalt samt i Region Sydöst. Källa: SCB och VV. Skadedata och befolkningsdata från åren1989-1994.

25

Skadade per

350 ' 100 000 invånare

R°nneby

-

Sölves-300 Karlshamns borgs Olofströms

--- --L1---

-v--- Klän

""""

_RQQSÖ

250 200 150 100 -

.-Invánarantal 60 31 29 17 15 Sia 152 1000-tal

Skadade GC-trafikanter per

100 ' 100 000 invånare

80-60 - Karlshamns

Söwes-Karlskrona _____ _.L Ronneby pgrgs__q|gfitfmsmän

Reg SÖ __---_________ u - u n c a n u o u - n o p n n - g c u o u o .-20h

0 Invånarantal 60 31 29 17 15 Sza 152 1000-tal

Figur 20 Skadade totalt och skadade gc-trafikanter per invånare i Blekinge läns kommuner, i länet totalt samt i Region Sydöst. Källa: SCB och VV. Skadedata och befolkningsdatafrån åren 1989-1994.

p r mvp sâug w/ zo fa q 11.9 0 mvp ap zD /g '# 66 1-68 61 11 91 ? u 'A A :p o gg g m ] n g 'mm /57 421 ; 191 012 117 Jazf a 317 122 421 03s z Ja um uul m] 173 111 1qu szs gp ág uo gâa y _z awu

[Z

013

2:1

pA uj va d Ja zum gwa -o â ap vp ml g 966 1-1 79 191 0 IlA 08 017 09 09 01 08 06

Lin köp ing Nor rköp ing .4 .. _ A. .A i _. Jön köp ing Vän ö Kar lsk ron a Kal mar Mot ala Väs ten /i Kar lsh amn Vär nam o Näs sjö Gis lave d Ron neb y Vet lan da Ljun gby Osk ars ham n Mjöl by

00

0

o

m

le

d

JG

lU

BH

UE

Jl

-O

S

ep

ep

exs

Fin spån g Nyb ro O Alve sta Eks jö G J B U E A U I Tra nås Hul tsf red Söl vesb org Älmh ult Vim mer by Olo fst röm Tin gsr yd Mör byl ånga Söd erk öpin g Mön ste rås Åtvi dab erg Vag ger yd Sävs jö Bor gho lm Mar kar yd Emm abo da Upp vidi nge Kin da Gno sjö Les seb o Val dem ars vik Tor sås Vad ste na Ane by Hög sby Ödes hög Boxh olm Ydr e 9Z

20 15 10

- Dödade per 100 000 invånare

27

0 Invånarantal 127 10QO-tal Lan: Figur 22 C : Övriga 5 5 g 5 g_ kom- : _ _ _ _ _ ;3 å 2

§

ga ;egg --::--- -- g 1

§

g

" ._ ._ I n CJ) -- . f_ 9 2 'c

:8 :8" g_ ovr'ga :ä 5 _x_ .9 'WTS " Hela länet

x x :0 kom- E .m X w --_§----:----p-- x E c: ___-m_.___. c 4 2O :OC muner 2 CD59 " E3 - 1 l F län m __ E 3 ;5 > co --=O _ .9 ">' i :n 121 42 120 113 198 71 110 57 40 146 60 93

Östergötmnds Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge

Dödade per invånare i de största kommunerna i respektive lån i Region Sydöst. Källa: SCB. Skadedata och befolkningsdata från åren 1990-1994.

2.4 Olyckor och skadade på statsvägnätet i Region Sydöst

- data från Vägverkets vägdatabank (VDB)

Tabell 14 Län Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Region Sydöst * Inklusive dödade

Olyckor, dödade och skadade på statsvägnätet. Summa för åren 1990-1994. Källa: VV, VDB. Dödade 104 120 83 65 46 418 VTI notat 34-1995 % (25) (29) (20) (16) (11) (100) Svårt* skadade 96 564 (27) 575 (28) 292 (14) 444 (20) 214 (10) 2089(100) Skadade* % 2422 (27) 2205 (25) 1391 ( 16) 1776 (20) 1096 (12) 8890 (100) Olyckor exkl klöv-vilt % 3830 (26) 3464 (24) 2237 (15) 3109 (21) 2016 (14) 14656 (100) Olyckor med klöv-vilt 7725 9130 8206 8021 3271 36353

%

(21)

(25)

(23)

(22)

(9)

(100)

28

Tabell 15 Statsvägnätet längd och trafikarbete i miljoner axelparkilometer. Källa: VV, VDB maj-95. Län Väglängd Trafikarbete, miljoner kilometer axelparkrn. % % Östergötland 4686 (26) 2172 (28) Jönköping 4483 (24) 1965 (26) Kronoberg 3607 (20) 1341 (18) Kalmar 4029 (22) 1464 (19) Blekinge 1547 (8) 704 (9) Region Sydöst 18352 (100) 7647 (100)

2.4.1 Olyckor exklusive viltolyckor

0,6 V Olyckor alt. skadade per miljon axelparkrn 0,5 -0,4 :. pyggâkygt_____________________________________ _ _ Reg_ sö Olyckskvot 0,3 r 0,2 _ Skadekvot _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ . _ _ _ _ _ _ _ _ . _ _ _ _ _ _ _ _ . _ _ .._ Skadekvot 0,1 0 2172 milj axelp.km 1965 1341 1464 709

Län: Östergötlands ,Jönköpings Krono- Kalmar Blekinge

bergs

Figur 23 Olyckskvot och skadekvot på statsvägnätet i Region Sydöst. Indel-ning på län. Olycks- och skadedata åren 1990-1994, källa VV, VDB. Trafikarbete källa: VV, VDB maj-95.

Kommentar till ñguren: För varje län finns två staplar. I den ena stapeln utgör olyckskvoten höjden. I den andra utgör skadekvoten höjden. Basen i staplarna

utgörs av antalet axelparkilometer (på årsbasis). Stapelytan som anges av

olyckskvoten gånger antalet axelparkilometer visar antalet olyckor i länet (medelvärde för perioden 1990-1994). Stapelytan som anges av skadekvoten gånger antalet axelparkilometer visar på motsvarande sätt antalet skadade i länet. Förhållandet mellan ytorna skadade och olyckor visar skadeföljden (skadad per olycka).

29 2.4.1.1 Vägnummer

Följande tre figurer visar olyckskvot, Skadekvot och skadeföljd (skadade per olycka) på de större vägarna i Region Sydöst. 60 % av statsvägnätets trafikarbete utförs på dessa vägar. Olyckskvoten och skadekvoten är 25 % respektive 20 % lägre på Vägarna sammantagna jämfört med på det resterande statsvägnätet.

0 Riksvägarna 35, 51, 28 och 29 var de av de större vägarna som hade högst olycks- och skadekvoter.

0 Uppdelat på län kan man konstatera att olyckskvoten och skadekvoten ofta visar högre värden i de sydliga länen jämfört med de norra, dvs. för en viss väg är kvoterna högst i Blekinge län och lägst i Östergötlands län. Som regel avtar även flödet söderut och förmodligen också vägstandarden.

Kommentar: Den statistiska osäkerheten baserad på olycks- och skadedata är ca :t 5 % för olycks- skadekvoten på europaväg och i 10 - i 15 % på övriga vägar med undantag av riksvägarna 29, 47 och 55 där osäkerheten är ca 1- 20 %. Upp-delning på län ökar osäkerheten ytterligare, se bilaga 2.

0,7 Olyckor alt. skadade

i per miljon axelparkm 35 51

0,6 -

F

H

2829

0,5 '

f 30

Rv ._3 25 _ F' 40

0,3 -

E4

2

T

66

Olyckskvot F_ _ __ _ ' F 0,2 _ E _ _ _ _ _ Skadekvot _ - _ _ 0,1 -0 575 km 428 191 201 81 96 177 182 126 181 40 14 55 1522 milj axelp.km 933 247 309 11791 5739195 229 16511020677812833686025 165 26 116 68 95 106 62

Figur 24 Olyckskvot och Skadekvot på de större vägarna på statsva'gnätet i Region Sydöst. Exklusive viltolyckor. Olycks- och skadedata åren 1990-1994, källa VV, VDB, Trafikarbete källa: VV, VDB maj-95. Kommentar: Staplarnas bas visar antalet axelparkilometer (på årsbasis).

30

Olyckor alt. skadade

0,4 - per miljon axelparkm Rv 31

Rv 23 F RV H _-H F H 03 _ Europavag 4 Glän (3 F Europaväg 22 E-län F-Iän K-Iän G Olycksvot ._ F 02 _ H-Ian 1-- a i E _-OJ _ Skadekvot 0 242 km 242 91 68 243 117 141 60 126 55 98 4935 738 milj axelp.km 538 246 168 437 327 215 104 193 53 169 3030

Olyckor alt. skadade 1 2 per miljon axelparkm

! F K RVSO *x Olyckskvot 1 - Rv 35 H 0 8 P Rv 28 Rv 51 0,6 _ E E. [5 HV 29 Skadekvot Rv34 K ' Rv 26 Rv 50 H RV 32 RV33 HV 47 F F E _. . ._ Rv 55 - _ E 020 - , G , , , , H H 68 113 59 88 30 85 6 49 77 31 53 57 68 28 40 5423 5516 42 25 141524km 83 123 71 99 24 159 7 76 89 117 69 47 106 95 81 5711 50 32239 62 33 916 miljap.km

Figur 25 Olyckskvot och Skadekvot på de större vägarna på statsva'gnätet i Region Sydöst. Rangordning efter trafikarbetets storlek (inom regionen). Indelning på län. Exklusive viltolyckor. Olycks- och skadedata åren 1990-1994, källa VV, VDB. Trafikarbete källa: VV, VDB maj-95. Kommentar: Staplarnas bas visar antalet axelpar-kilometer (på årsbasis).

31 2.4.1.2 Vägtyp

0 Högst olyckskvot återfinns på fyrfältsväg. Lägst olycks- och Skadekvot har motorväg. Den dominerande olyckstypen på motorväg är singelolycka, som

ligger bakom 60 % av skadefallen jämfört med 40 % på motortrafikled och på

vägtypen vanlig Väg. Det innebär att skadekvoten för singelolycka är 35 % lägre på motorväg jämfört med motortrañkled och 45 % lägre på motorväg jämfört med vägtypen vanlig väg.

Olyckor alt. skadade 0,7 rper miljon axelparkm

_ Fyr-0'6 fälts-0,5 * vag Olyckskvot 0,4 - ______________________________________________ __ Reg. totalt Olyckskvot

0,3 -

T

Skadekvot 0,2 __ ... _____ -_. --- -- Fleg. totalt Skadekvot 0,1 -Summa: __ 1175 31 l E' 1705 4567 7834

Motorväg Motor- Vanng väg br > 115 m Vanlig väg bredd < 11,5 m

trafik-led

Figur 26 Olyckskvot och Skadekvot på statsvägnätet i Region Sydöst. Indel-ning på Vägtyp. Exklusive viltolyckor. Olycks- och skadedata åren 1990-1994, VV, VDB. Trafikarbete källa: VV, VDB maj -95.

Hastighetsgräns och Vägbredd.

Figur 27 visar olyckskvot och skadekvot på Vägtypen vanlig Väg med indelning i breddsklasser och efter hastighetsgräns.

E

Olyckor per miljon axelparkm v_

: >11,5 m 8,5-10,4 m Lö 0,9 -< 5'5 m 6 50 km/h 5 5,5 -6,4 m 6.5-8,4 m *' 0,8 E '_50 km/h 8 " 50 km/h - 50 km/h 0,7 0,6 _EE _{70 km/h -}70 km/h x _-0,5 ;3 ---__.___ 70km/h _: Skadekvot för 04, gx 5 """"'§o'k;'n/Tr" ' - - ---- -- breddklass>11,5m E E 90 km/h _ _________ _ _ / 0,3 0 a) 90 km/h 110 km/h 0,2 0,1 0 '31 318 86 524 413 196 394 1541 131 709 57 39 703 785 milj.apkm 2666964 331 3374 1273 338 1098 2287 127 592 31 19 1 324 408 km 144 17 133 75 . . E

Skadade per miljon axelparkm v

0,45 ' _{r: >1 1:5 m} 8,5-10,4 m 1-094 25,5 m "- Lö E '-5,5 -6,4 m 6,5'8,4 m Ö

0,35 - g;

50 km/h _0 km

*'

1D 0,3 . _70 km/h TE 0 km/h

0,25 - E

E -- _ Z (rn/.l _______

_{E E .____}

1

0,2 - F3 x E 90 km/h _______ _ _ 2 x 90 k /h _ _-_ 0 m

0,15

ca

_{90 km/h110 km/}

0,1 0,05 -0 31 88 413 394 1541 709 57 39 703 785 milj.apkm 266318331524 1273 1961098 2287 127144 592 3119171 432 408 km 6964 3374 338 75

Figur 27 Olyckskvot och skadekvot på statsvägnätet i Region Sydöst. Indel-ning av vägtyp vanlig väg på vägbreda' och hastighetsgräns. Exklusive viltolyckor. Olycks- och skadedata åren 1990-] 994, källa VV, VDB. Trafikarbete källa: VV, VDB maj-95.

33

0 Olyckskvoten och skadekvoten är lägre på bredare vägar, dvs. lägst på vägar med bredd över 11,5 meter. Olycks- och skadekvoten är också mindre på vägar som har högre hastighetsgräns dvs. lägst då hastighetsgränsen är 110 km/h. In-delningen av vägnätet i breddklasser och hastighetsklasser speglar olika tra-fikmiljöer som har olika vägstandard, olika trafiksammansättning, olika om-kringliggande miljöer etc. Det finns också skäl att tro att trañkarbetsskattningen på vägavsnitt i tätort kan vara underskattat eftersom trafikräkningama ofta sker utanför tätort där trafiken är mindre än i tätorten. Det innebär i så fall en över-skattning av olyckskvot och skadekvot i främst SO-miljöer . Den skillnad som. föreligger i olyckskvot och skadekvot mellan motsvarande klasser 50-vägar och 70-vägar motsvarar en underskattning av trafikarbetet på 50-vägar med 30-50 %.

0 Med högre hastighetsgräns ökar andelen svårt skadade och dödade. Som fram-går av tabell 16 är exempelvis sannolikheten att skadan är dödlig 3-4 gånger högre på vägtypen vanlig väg dåhastighetsgränsen är 110 km/h jämfört med då hastighetsgränsen är 50 eller 70 km/h. I figurema nedan görs en mer detaljerad indelning av vägtypen vanlig väg på breddklasser.

Tabell 16 Andelen svårt skadade (inklusive dödade) samt andelen dödade av det totala antalet skadade (inklusive dödade). Statsvägna'tet. Olycksdata från åren 1990-1994. Källa: VV, VDB.

A. Andel svårt skadade (inklusive dödade). Sannolikhet att skadan är svår eller dödlig Km/h Motorväg Motor- Väg med bredd > Övrig väg Totalt

trafikled 11,5 m 50 0,24* 0,26 0,26 70 0,24 0,28 0,27 90 0,29 0,3 1 0,3 1 1 10 0,25 0,38 0,37 0,71 0,34 Totalt 0,26 0,35 0,31 0,29 0,30

B. Andel dödade. Sannolikhet att skadan är dödlig

Km/h Motorväg Motor- Väg med bredd > Övrig väg Totalt trafikled 11,5 m 50 0,024* 0,037 0,036 70 0,024 0,037 0,036 90 0,042 0,056 0,053 1 10 0,052 0,126 0,084 0,143 0,083 Totalt 0,048 0,118 0,055 0,047 0,051 * 50- och 70-vägar hopslagna

34 Andel svårt skadade och dödade

0,4 - pá vägar med E >11,5 m bredd 6,5-8,4 m <5,5m 65_84m :15 110km/h 0,35 ' . 5 5,5 -6,4 m ' ' *7 _g_

g

8,5-10,4m 39---"

0,3 - 8 E S ;- --- --

...msokmm

__ 2 E E -_ QOkm/h ___93'1'71/*1'

0,25 -

g: 'ä ä

_{1x 0) x E}

å .:

-*'

E

_E .C :4 _ 8 á 52 0 0,2 R E x N 2 G

0,15 - E

.Z

3

0

0,1 - '\

0,05 -Skada91e '50440 158 658 474 340 460 1656 25S214636 7071 621 6523umma: 1990- -94: 219 6991

0,14 r

10,5-11,4 m 0,12 P >11,5 m 8,5-10,4 m 0,1 -6,5-8,4 rn Andel dödade 0 08 _ 5'5 '614 m på vägar me 110 km/h <5,5m 4: :c bredd>11,5m

0 06

E

E

E

90 km/h

E E 90 km/r

' x _-C 5 x 0 _Ena_ ... __ o_{' _'Qb} 2:: "' "'_\\ 3; E få 51 E ;2 --- EE9Okm/h

0,04 - .1: c

-- o

ä

-2. 'r m 1019 0,02O .,_ i [- |__ W Skadade 440 158 658 474 340460 1656 259214636 7072119 621 652 Summa: 1990- -943 6991

Figur 28 Andel skadade och dödade på statsvägnätet i Region Sydöst. Indelning av vägtyp vanlig väg på vägbredd och hastighets-gräns. Exklusive viltolyckor. Olycks- och skadedata åren 1990-1994. Källa: VV, VDB.

35

Följande figur visar hur trafikarbetet på det statliga vägnätet i de fem länen för-delas på vägtyp och då det gäller vägtypen vanlig väg också på breddklass och hastighetsgräns. En sammanställning av denna fördelning görs nedan, som visar de höga andelarna i respektive län jämfört med regionens övriga län.

I Östergötlands län uträttas 26 % av trafikarbetet på motorväg.

l Jönköpings län uträttas 40 % av trafikarbetet på 90-väg med bredd mindre än 8,5 meter, 20 % uträttas på motorväg.

I Kronobergs län uträttas 20 % av trafikarbetet på 110-väg (vanlig väg), 28 % uträttas på 90-Väg med bredd mindre än 8,5 meter.

1 Kalmar län uträttas 30 % av trafikarbetet på 90-väg (vanlig Väg) med bredd över 8,5 meter. 17 % uträttas på 110-Väg (vanlig väg) och 18 % på 70-väg med bredd mindre än 8,5 meter.

I Blekinge län uträttas 19 % av trafikarbetet på motortrañkled, 23 % på 70-väg

med bredd under 8,5 meter. 40 % av trafikarbetet uträttas på 70- eller 50-vägar.

40 Procent 30 20 10 =

50 km/h 70 km/h 70 km/h 90 km/h 90 km/h 110 km/h Fyrfälts- Motor- Motorväg

<8,5 m >8,5 m <8,5 m > 8,5 rn väg trafikled

Figur 29 Trafikarbetet på statsvägnätet i respektive län i Region Sydöst för-delat på vägtyp, hastighetsgräns och vägbredd. Källa: VV, VDB maj-95.

36 2.4.1.3 Korsning - sträcka

0 I Blekinge län inträffar procentuellt flest korsningsolyckor och skadefall i korsning jämfört med regionens Övriga län.

Tabell 17 Procentuell andel av skadefallen på statsvägnätet som inträffat i korsning. Olycksdata från åren 1 990-]994. Källa: VV, VDB.

Län % skadefall ikorsning

Östergötlands

34

Jönköpings 37 Kronobergs 32 Kalmar 35 Blekinge 44 Region Sydöst 36

2.4.2 Viltolyckor

0 Antalet älgolyckor nådde en topp år 1988 med nedgång därefter. För närva-rande är utvecklingen tämligen stabil. Nästan 2/3 av älgolyckoma inträffar i Jönköpings och Kronobergs län. Under 1990-talet har det skett en viss ökning av antalet älgolyckor i dessa två län.

0 Antalet olyckor med rådjur (hjort) i Region Sydöst har fyrdubblats under perio-den 1985 till 1994. Denna utveckling återfinns också i länen. Den kontinuerliga ökning som skett under perioden bröts år 1994 då antalet olyckor var 3 % färre än året innan.

8000 . .

-6000 1

4000

2000 4»

-Olyckor med rådjur och hjort

Älgolyckor

0 . . I . . , 1 1 1 1

1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994

Figur 30 Arligt antal olyckor med älg och rådjur (hjort) på statsvägnåtet i Region Sydöst. Utveckling från 1985. Källa: VV, VDB.

37

Tabell 18 Årligt antal älgolyckor i de fem länen i Region Sydöst. Utveckling från år 1985 i indexform (basår 1985, index = 100). Källa: VV,

VDB. Län 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 * Östergötlands 100 107 122 130 125 86 106 94 107 86 (107) Jönköpings 100 102 130 141 1 18 92 109 106 109 120 (292) Kronobergs 100 114 131 144 129 75 98 101 91 108 (210) Kalmar 100 118 138 160 130 101 104 81 88 93 (148) Blekinge 100 102 106 80 109 79 79 89 82 76 (50) Region Sydöst 100 109 129 139 123 88 102 96 97 102 (807)

* Värdena inom parentes anger det faktiska antalet älgolyckor år 1994.

0 Flest antal älgolyckor per kilometer Väg inträffar i Jönköpings och Kronobergs län. Detta gäller också med hänsyn tagen till biltrañkens storlek. Dock är antalet älgolyckor per kilometer europaväg mindre i Jönköpings län jämfört med regionens övriga län. I Kronobergs län är antalet älgolyckor per kilometer europaväg mindre än i Kalmar och Blekinge län. För regionen totalt, men inte för samtliga län, gäller att antalet älgolyckor per kilometer väg är mindre på europaväg än på övrig riksväg.

0 Flest rådjursolyckor per kilometer väg inträffar i Blekinge och Kronobergs län, i förhållande till biltrafikens storlek även i Kalmar län. En femtedel av rådjurs-olyckorna i Blekinge och Kalmar län inträffar på europaväg 22. Per kilometer väg inträffar betydligt fler rådjursolyckor på E 22 i dessa två län jämfört med europaväg i de tre övriga länen.

p Ä|go|yckor per km Väg och år Algolyckor per km och ar (mv 1990 - 1994).

0,25 Rangordnade län.

Övrig riksväg

Östergötlands län 0,025

0 2 _ *" Blekinge län 0,035

'

_

Kalmar län

0,037

Europaväg Kronobergs län 0,05 1 ___ d ___ Jönköpings län 0,058 0:15 * Region SÖ 0,042 0,1 -__.._ _ Reg. SO _ Reg. sö _ Övrig väg 0'05 _-..._.____ ...nu - - - _ - _ _ _ _ - - - --Reg.SÖ __________________________________ _ _Reg. SÖ 0 ' * n34426797252»1'-4 351 499463 39484 " 3991k'Iiometer 3717 3047 3383 1329 18352 km

Län; E F G H K E F G H K Ostergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge

Figur 31 Antal älgolyckor per kilometer väg på olika vägkategorier i de fem länen i Region Sydöst. Statsvägnätet. Olycksdata 1990-1994, källa VV, VDB. Väglängd, källa: VV, VDB maj-95.

38

1 4 Olyckor rådjur (hjort) per km väg och år

Övrig riksväg

Euro Väg Olyckor med rådjur (hjort) per km och år (mv

1'2 '

l ,_

1990 - 1994). Rangordnade län

1 ' i Heg.SÖ " r Östergötlands län 0,297 0 8 _ Jönköpings län 0,316 , ___-,... Reg. 3:, Kalmar län 0,341 0,6 - Kronobergs län 0,387 Blekinge län 0,390

0,4 - _{-- - _--- - --- a--.--..--- Reg.SO}Region SÖ 0,337 ,.

Ovrig vag .

0,2 - H

--- -- "'

---- ---- "H Reg-SO

0 '344' ' 97 134 351 433 34 3991kilometer 3717 3047 3383 '132918352 kn

267 252 499 394 _ . Län: E F G H K E F G H K Ostergötlands Jönköpings KronobergsKalmar Blekinge

Figur 32 Antal olyckor med rådjur (hjort) per kilometer väg på olika väg-kategorier i de fem länen i Region Sydöst. Statsvägnätet. Olycks-data 1990-1994, källa: VV, VDB. Väglängd, källa: VV, VDB maj-95.

Tabell 19 Antal olyckor med klövvilt per miljoner axelparkm. Statsvägnätet i Region Sydöst. Rangordnade län. Olyckor 1990-1994, källa: VV, VDB. Trafikarbete, källa: VV, VDB maj-95.

Älgolyckor

Olyckor med rådjur (hjort)

Län per milj apkm Län per milj apkm

Kronobergs 0,687 Kronobergs 5,21 Jönköpings 0,665 Kalmar 4,69 Kalmar 0,5 81 Blekinge 4,29 Blekinge 0,379 Jönköpings 3,61

Östergötlands

0,274

Östergötlands

3,20

Region SÖ

0,502

Region SÖ

4,04

VTI notat 34-1995

Bilaga 1 Sid 1 (4)

Källa: SCB __ _ _____ _ __ w_

Samtliga trafikanter _ W* *

Skadade och dödade 1990-1994 0-14 år ' 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 -- år Övrigt totalt

Östergötlands län 412 1446 1629 968 633 19 5107"" Jönköpings län 324 1044 1058 624 456 4 *' 3510"' Kronobergs län 152 497 515 374 265 17 1820 Kalmar län 200 753 817 529 361 16 2676_ _ Blekinge län 193 617 548 355 211 ___Gw m_gg_1_930__ Region vsö 1281 4357 4567 2650 1926 62' 15043 Bilförare

Skadade och dödade 1990-1994 014 år 15-24 ar 25-44 år 45-64 år 65 -- ár övrigt 7' täta?

Östergötlands län 1 549 971 ' 521 243 1 2286 Jönköpings län 0 426 659 367 168 2 1622 Kronobergs län 1 196 303 200 113 _ _1 ' _ 814 _ Kalmar län 2 298 497 292 155 2 "1246 " Blekinge län 0 275 370 197 94 0 ' 936 Region vso 4 1744 2800 1577 773 6 6904 Bilpassagerare *

-Skadade och dödade 1990-1994 0-14 år 15-24 år - 25-44 år 45-64 år 65 -- år övrigt totalt

Östergötlands län 159 330 1 272 166 169 . 15 1 1 1 1 Jönköpings län 166 296 203 129 i 1 15 2 91 1 Kronobergs län 91 137 118 90 65 13 514 Kalmar län 1 15 230 166 124 84 9 728 Blekinge län 79 133 79 57 47 5 400 Region vso 610 1126 838 566 480 44"' 773-664_ Motorcyklist _Mm_ _ ____

Skadade och dödade 1990-1994 014 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 -- ar övrigi'_' "'76tet_lt__

Östergötlands län 3 148 85 17 1 0 "254 Jönköpings län 4 107 65 12 " 2' " " '^ ' 0" 77 1113:_ Kronobergs län 0 54 30 6 0 0" 90. _ Kalmar län 3 63 49 7 3 1" "126 Blekinge län 1 56 39 _1_3 0 1 110 Region vso 11 428 268 55 __ _____6___ i _2_ _770_ Mopedförare,-passagerare i

Skadade och dödade 1990-1994 0-14 år . 15-24 år ; 25-44 år 45-64 år 65 :_á_r övrigt totalt __

Östergötlands län 23 1 12 1 1 15 15 1 _177_ Jönköpings län 23 75 6 ' 7 t 5 " 0" _116_ Kronobergs län 14 27 3 4 8 ____ _ _ §6_ _ Kalmar län 18 74 12 9 9 ' 0 ' 122 Blekinge län 21 80 3 11 7 0 _122__ Region vsö 99 368 35 46 44 1 __593 VTI notat 34-1995

Bilaga 1 Sid 2 (4)

Cykelförare.-passagerare _.1______________ _W ____

Skadade och dödade 1990-1994 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 :år ' __övrigt " ' totalt Östergötlands län 142 233 220 177 ____ 110 i' 2" " 884 Jönköpings län 86 97 88 75 ___ ___6_9______ 0 ' 415 Kronobergs län 34 59 __46______§0__M__ _44_ ____ - _1_ * 234 Kalmar län ______ 43 70 65 _ g 75_ _v _. 584A_ _ _ g 1 312' älekingelan 70 47 37 ___V_ __ _55_ 24 _ 0 233 Region vso __.37 5__________§0_§_456. __ 432 _ 305 4 2078 Gående __g_wm_______ _____ ______H ä _

Skadade och dödade 1990-1994 . 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 -- år _öyrigt '5 totalt'

Östergötlands län 82 60 59 66 _95_ ____ 0" "362" Jönköpings län 42 39 34 28 97 _04_ m' 240 i Kronobergs län 12 18 13 23 29 _1_ _'_ '96" " Kalmar län 18 14 26 20 50 2 " 130" Blekinge län 21 17 19 20 37 0 114 ' Region vso 175 148 151 157 308 '3 '942 ' '-VTI notat 34-1995

Bilaga 1

Sid 3 (4)

Källa: SCB

Samtliga trafikanter

Svårt skadade och dödade 1990-1994 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 -- år övrigt totalt

Östergötlands län 1 07 368 343 244 196 1 1 259 Jönköpings län 90 320 295 167 177 1 1050 Kronobergs län 37 141 134 1 10 89 4 515 Kalmar län 57 220 218 152 131 4 782 Blekinge län 44 143 1 17 85 62 2 453 Region VSÖ 335 1192 1107 758 655 12 4059 Bilförare

Svårt skadade och dödade 1990-1994 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 -- år övrigt totalt Östergötlands län 0 1 14 177 108 64 0 463 Jönköpings län 0 105 166 91 58 1 421 Kronobergs län 1 61 72 59 30 0 223 Kalmar län 0 81 1 16 78 48 0 323 Blekinge län 0 57 62 39 19 0 177 Region VSÖ 1 418 593 375 219 1 1607 Bilpassagerare _

Svårt skadade och dödade 1990-1994 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 - år övrigt totalt Östergötlands län 26 82 56 35 34 0 233 Jönköpings län 39 90 54 29 32 0 244 Kronobergs län 1 6 42 34 20 16 4 1 32 Kalmar län 30 60 47 26 30 3 196 Blekinge län 13 22 33 8 10 2 88 Region VSÖ 124 296 224 118 122 9 893 Motorcyklist

Svårt skadade och dödade 1990-1994 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 -- år övrigt totalt Östergötlands län 1 54 34 3 1 0 93 Jönköpings län 2 50 32 4 1 0 89 Kronobergs län 0 21 9 2 0 0 32 Kalmar län 1 29 20 4 2 1 57 Blekinge län 1 22 9 4 0 0 36 Region VSÖ 5 176 104 17 4 1 307 Mopedförare,-passagerare

Svårt skadade och dödade 1990-1994 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 -- år övrigt totalt Östergötlands län 6 46 2 4 5 1 64 Jönköpings län 9 28 3 4 2 0 46 Kronobergs län 5 7 1 0 2 0 15 Kalmar län 5 22 3 3 3 0 36 Blekinge län 8 20 0 4 0 0 32 Region VSÖ 33 123 9 15 12 1 193 Cykelförare,-passagerare

Svårt skadade och dödade 1990-1994 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 -- år övrigt totalt

Östergötlands län 45 54 53 63 41 0 256 Jönköpings län 21 29 24 23 29 0 126 Kronobergs län 1 1 9 1 1 16 17 0 64 Kalmar län 12 20 20 30 22 0 104 Blekinge län 16 15 9 20 12 0 72 Region VSÖ 105 127 117 152 121 0 622 Gående

Svårt skadade och dödade 1990-1994 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 -- år övrigt totalt

Östergötlands län 28 16 21 29 51 0 145 Jönköpings län 18 18 14 14 55 0 119 Kronobergs län 4 1 7 12 20 0 44 Kalmar län 8 8 12 11 25 0 64 Blekinge län 6 5 4 10 20 0 45 Region VSÖ 64 48 58 76 171 0 417 VTI notat 34-1995

Bilaga 1

Sid 4 (4)

Källa: SCB

Samtliga trafikanter

Dödade 1990-1994 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 -- år övrigt totalt

(Etergötiands län 7 27 39 31 44 0 148 Jönköpings län 8 33 49 22 54 0 166 Kronobergs län 4 23 21 29 26 0 103 Kalmar län 9 17 25 17 24 0 92 Blekinge län 2 22 16 12 12 0 64 Region vsö 30 122 150 111 160 0 573 Bilförare

Dödade 1990-1994 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 -- ár övrigt totalt

Östergötlands län 0 9 25 21 19 0 74 Jönköpings län 0 16 24 17 19 0 76 Kronobergs län 0 1 1 14 15 10 0 50 Kalmar län 0 12 16 9 10 0 47 Blekinge län 0 13 1 1 7 6 0 37 Region VSÖ 0 61 90 69 64 0 284 Bilpassagerare

Dödade 1990-1994 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 -- ar övrigt totalt

Östergötlands län 5 12 7 6 3 0 33 Jönköpings län 4 8 14 2 1 1 0 39 Kronobergs län 2 6 4 8 5 0 25 Kalmar län 5 1 4 2 4 0 16 Blekinge län 1 4 4 1 1 0 11 Region VSÖ 17 31 33 19 24 0 124 Motorcyklist

Dödade 1990-1994 0-14 år 15-24 år i 25-44 år 45-64 år 65 -- år övrigt totalt

Östergötlands län 0 2 i 4 O 0 0 6 Jönköpings län 0 6 i 5 0 o 0 11 Kronobergs län 0 5 l 1 1 O 0 7 Kalmar län 1 2 4 2 1 0 10 Blekinge län 0 2 0 1 0 O 3 Region VSÖ 1 17 14 4 1 0 37

i

Mopedförare,-passagerare *

Dödade 1990-1994 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 -- år övrigt totalt

Östergötlands län 0 O O O 1 O 1 Jönköpings län 1 O O 0 1 O 2 Kronobergs län 0 1 O 0 1 O 2 Kalmar län 2 O O 0 2 0 4 Blekinge län 0 O 0 O O 0 0 Region VSÖ 3 1 0 O 5 0 9 Cykelförare,-passagerare i

Dödade 1990-1994 0-14 år 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 -- år övrigt totalt

Östergötlands län 0 2 o 1 10 0 13 Jönköpings län 2 2 1 1 6 0 12 Kronobergs län 1 O 1 2 4 0 8 Kalmar län 1 1 0 2 2 0 6 Blekinge län 0 1 1 0 3 O 5 Region VSÖ 4 6 3 6 25 0 44 Gående

Dödade 1990-1994 0-14 år i 15-24 år 25-44 år 45-64 år 65 -- år Övrigt totalt

Östergötlands län 2 2 3 2 11 0 20 Jönköpings län 1 1 4 2 17 0 25 Kronobergs län 1 O 1 2 5 O 9 Kalmar län 0 1 1 2 4 0 8 Blekinge län 1 2 0 3 2 0 8 Region VSÖ 5 6 9 11 39 0 70 VTI notat 34-1995

VTI notat 34-1995 Ol ycks kvo t. 90 %-iga ko nt id en si nter va ll ip ro ce nt(+ -x% ) för olik a väg ar ir eg ion Syd ös t ( Väg nr 4 22 23 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 40 47 50 51 55 Ös te rg öt la nds län 6 15 15 14 13 16 12 12 22 Jön köp in gs län 7 11 11 15 9 14 15 14 21 Kr on ob er gs län 9 10 9 83 55 50 12 29 Ka lmar län 8 17 13 26 24 18 11 Bl ek in ge län 15 22 14 Re gi on V S Ö 4 11 13 20 8 8 10 12 8 11 16 14 21 12 12 22 24 C 00 00 mm Sk ad ekvo t. 90 %-iga ko nf id en si nt erva ll ip ro ce nt (+ -x% ) för ol ik a väg ar ireg io n Syd ös t(b as er at på osäk er he t is ka deda ta ). Up pd elni ng på län .Ko mp le me nt til lf ig ur er na 24 oc h 25 . Väg n r 4 22 23 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 40 47 50 5 1 55 Öste rg öt la nd slän 8 19 17 15 15 21 19 17 26 Jön köp in gs län 9 16 14 22 14 19 20 20 29 Kr on ober gs län 12 12 13 11 7 67 62 15 32 Ka lm ar län 11 27 18 32 31 25 14 32 Blek in ge län 11 23 26 21 Re gi on V S Ö 5 7 11 10 16 14 18 24 11 12 13 16 10 14 21 20 29 19 17 26 ba se rat på os äk er het io lyc ks da ta). Up pd el ni ngpå län . Ko mple me nt till fi gurer na 24 oc h25 . Sid 1 (1)Bilaga 2