• No results found

Angående ett Kellgrenord

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Angående ett Kellgrenord"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Samlaren

Tidskrift för

svensk litteraturvetenskaplig forskning

Årgång 105 1984

Svenska Litteratursällskapet

Distribution: Almqvist & Wiksell International, Stockholm

Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.

(2)

REDAKTIONSKOMMITTÉ

Göteborg: Lars Lönnroth

Lund: Louise Vinge, Ulla-Britta Lagerroth

Stockholm: Inge Jonsson, Kjell Espmark, Vivi Edström Umeå: Magnus von Plåten

Uppsala: Thure Stenström, Lars Furuland, Bengt Landgren

Redaktör: Docent U lf Wittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen,

Humanistiskt-Samhällsvetenskapligt Centrum, Box 513, 751 20 Uppsala

Utgiven med understöd av

Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet

Bidrag till Samlaren bör vara maskinskrivna med dubbla radavstånd och eventuella noter skall vara samlade i slutet av uppsatsen. Titlar och citat bör vara väl kontrollerade. Observera att korrekturändringar inte kan göras mot manuskriptet.

ISBN 91-22-00757-1 (häftad) ISBN 91-22-00759-8 (bunden) ISSN 0348-6133

Printed in Sweden by

(3)

Miscellanea

Angående ett Kellgrenord

AV BARBRO OHLIN

»Blif stor - och olycklig!» Så slutar som bekant Kellgren sina Anmärkningar till Man äger ej snille

fö r det man är galen. Är frasen Kellgrens egen,

eller är den ett citat och i så fall varifrån?

I Svenska Vitterhetssamfundets upplaga av Kell­ grens Samlade Skrifter, VII: 1, s. 449, hänvisar ut­ givarna, Ek, Sjöding och Sylwan, apropå nämnda fras till en artikel i Samlaren, 1954, s. 214. Under rubriken »Ett Diderotcitat hos Kellgren» skriver där E. N. Tigerstedt, att uttrycket »Blif stor - och olycklig!» ordagrant överensstämmer med frasen »Sois grand homme et sois malheureux», som d’Alemberts väninna Mlle de Lespinasse tillskrivit Diderot. Mlle de Lespinasse skriver den 23 oktober 1774 i brev till sin älskare, le comte de Guibert, bl.a.: »Diderot a dit que la nature, en formant un homme de génie, lui secoue le flambeau sur la téte en lui disant: Sois grand homme et sois malheu­

reux.» (Correspondance entre Mademoiselle de L e­ spinasse et le Comte de Guibert, publiée [---] par

le Comte de Villeneuve-Guibert. Paris, (1906), s. 225.) Tigerstedt har inte lyckats återfinna citatet i Diderots verk. Han påpekar, att Diderots produk­ tion är svåröverskådlig, och slutar sin notis så: »På vilka vägar Diderots ord nått Kellgren kan disku­ teras eller avgöras, först när citatet lokaliserats. Jag vill till sist framhålla, att Kellgren själv inte ägde något arbete av Diderot och synes ha känt honom närmast genom Sebastien Merciers förmedling - givetvis med undantag för Encyklopedien [---].»

I Kellgren, skalden och kulturkämpen, II, 1981, nämner författarna, Ingrid och Sverker Ek, inte Diderot i det sammanhang det här gäller. De säger, s. 196: »I Kellgrens slutappell till skalden gör sig Merciers ord om ’Geniet’ som ’finner sig i sitt

olyckliga ö d e \ ännu förnimbara som incitament,

men ej mer. Den pregnans och lyriska intensitet

som Kellgren skänkt dem gör dem till hans och ingen annans. Av egen erfarenhet vet han att den som igenkänt ’Snillets gudomliga röst’ ej har något val. Hans tveklösa maning till denne blir därför: ’fölg dit öde: Blif stor - och olycklig!’» Här tycks alltså tanken på ett ordagrant citat avfärdas.

I Merciers Eloge de René Descartes, Geneve, 1765, s. 63, heter det emellertid: »Il semble qu’une voix forte et terrible prononce sur la téte de tout Homme de génie au moment de sa naissance, cet arrét funeste et irrévocable: Tu seras grand et mal­

heureux.» Kellgren ägde »mångårig förtrogenhet

med hela dennes [Merciers] författarskap» (Ek, op.

cit., s. 445) och torde alltså ha känt till detta ställe.

Kellgren har säkert också läst d’Alemberts Eloge

de M. de Sacy, som ingick i Eloges lus dans les séances publiques de TAcadémie frang ais e, par M.

d’Alembert, 1779, en samling som Kellgren ägde (enl. Ek, Sjöding, Sylwan, op. cit., ss. 418-419). I

Eloge de M. de Sacy säger d’Alembert (s. 210): »Il

[M. de Sacy] n’essuya point ce brillant, mais cruel anathéme, que la Nature, en faisant naitre les hommes rares, semble, dit un de nos Poétes, avoir prononcé sur leur téte, sois grand homme, & sois

malheureux.» När Anmärkningar till Man äger ej snille fö r det man är galen trycktes i oktober 1787,

var d’Alembert aktuell för Kellgren genom Rosen- steins Lefvernesbeskrivning öfver Jean Le Rond

d'Alembert, uppläst i Kongl. Vitterhets- Historie-

och Antikvitets-Akademien, den 24 juli 1787. Elo­ gen över M. de Sacy är bland de verk av d’Alem­ bert som Rosenstein särskilt nämner.

Diderots tanke - om det nu är hans - torde alltså ha nått Kellgren både genom Mercier och genom d’Alembert. »Tu seras grand et malheureux» och »Sois grand homme et sois malheureux» kan så ha sammansmält i Kellgrens »Blif stor - och olycklig!».

References

Related documents

Hay Pla Hset Soe (k45) hade möjlighet att komma en timme tidigare till skolan varje dag för att lära sig läsa och skriva på modersmålet och även Than Tun (m54) och Pwah Doh

E riksson : Bevars, bara det går undan. Jag har inga hemligheter att bevara, fröken ska ju giftå sig med herr Tore, så det gör väl detsamma. Eller kanske det inte blir nåt av

solisterna från den nordindiska traditionen (Fazal Qureshi, Sabir Khan, Raul Sharma) är dessutom söner till stilbildare på tabla respektive sarangi och santur.. Jag vill skriva

Laser man detta nya skärpta angrepp mot Kellgren som musikkritiker, är det mest frapperande intrycket den starka motsatsen mellan det som har sägs och Kellgrens egna

Dessa visade en till synes normalutvecklad gosse som ledigt kunde vända sig från rygg till mage, i bukläge lyfta bröstet från underlaget med handlovsstöd mot golvet, flytta

Vi är många fjärilsintresserade som är djupt tacksamma över det gedigna arbete som ligger bakom Sveriges nationella katalog över landets fjärilar.. Såväl samlare, forskare

Om du hävdar att röda cyklar i trafiken är bäst, måste du försöka hitta stöd för detta i olika källor.. För varje argument måste du hitta minst två källor som stödjer

Jag vill till slut framhålla, att Kellgren själv inte ägde något arbete av Diderot och synes ha känt honom närmast genom Sebastien Merciers förmedling —