Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Å rg ån g 95 1 9 7 4
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
R E D A K T I O N S K O M M I T T É
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an
Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n
Umeå: M agnus von Platen
Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,
752 36 Uppsala
Övriga recensioner
2 6 3
r e d o g ö re lse fö r vad d e g jo r d e o ch v a rfö r d e g jo r d e det.
Gunnar Hansson
Sa ga-M aria n n e N o r lé n och T e u t W alln er.
Att da
tera manuskript. En undersökning av olika date-
ringsmetoder samt resultatredovisning av ett date-
ringsexperiment utfört med hjälp av en systematiserad
metod för utvärdering av signifikanta handstils
var iabler, demonstrerad pä Birger Sjöbergs efter
lämnade manuskript.
A lm q v ist & W ik se ll, Sthlm1 9 7 3
·I m in uppsats » A r v e t från B ir g e r S jö b e rg » i fö r e liggan d e årgån g av Sam laren re d o v isa r jag ett p å b ö rja t fö rsö k att so rte ra d en sto ra sam lin gen av B ir g e r S jö g e rg -m a n u sk rip t som fö rvaras i G ö t e b o rg s U B — c:a 1 3 0 0 0 m an usblad, delvis i ett tillstånd av e g e n d o m lig fö rv irrin g . S jä lv fa lle t sp e lar k ro n o lo g in in om sam ligen en stor roll; B ir g e r S jö b e r g d a terad e sällan sin a opus. M an u sk rip ten e fte r tu rn éå ret 1 9 2 3 kan m an van ligen p lace ra n å go rlu n d a h jälp lig t m ed le d n in g av p a p p e rsso rte r och stavnin g. (S k a ld e n b ö rja d e p å allvar ö v e rg å till n y stav n in g som m aren 19 2 6 .) M an u s från tid igare år är d ä re m o t o fta van sk liga att k ro n o lo g isk t b e stäm m a, o ch ö v e r h u vu d sk u lle en system atisk u n d e rsö k n in g av B ir g e r S jö b e r g s p ik tu r v a ra syn n e rlig en ö n sk värd .
M in b o k o m sk ald en ,
Lilla Paris’ undergång
( i9 6 0 ) , v a r ick e av den art att d a terin gsp ro b lem en stod i c en tru m ; em e lle rtid har ja g ick e k u nn at u n d gå att g ö ra v issa iak ttag elser av fö rän d rin g ar i sk ald en s p ik tu r. J a g re d o v isa d e d em i en bilaga, där ja g sam tid igt b e to n a d e d e t ö n sk värd a i att »en d riven h a n d sk riftse x p e rt b e re d d e s tillfälle att från sin a u tg ån g sp u n k te r g ö ra en u n d ersö k n in g » (s. 3 8 8 ).
E fte r m ånga år har d en n a ö n sk an gått i u p p fy l lelse tack v a re ett in tressan t sam arb ete m ellan lit te ra tu rh isto rik e rn Sa ga-M aria n n e N o rlé n och hand s k riftse x p e rte n T e u t W alln er. D e ra s arb ete, u tg iv e t i A c ta U n iv e rsita tis Sto c k h o lm ie n sis, bår h u vu d titeln
Att datera manuskript.
L e k to r N o r lé n h ar stått fö r initiativet. T illsa m m ans m ed T e u t W alln er o c h tre an d ra hand- s k riftsfo rsk a re har hon in le tt e tt e xp erim en t. U r B ir g e r S jö b e r g s v ä ld ig a m an u sk rip tsam lin g ar fram letad e hon ett p a r h u n d ra blad , som v ar d aterad e e lle r som m ed re la tiv sä k e rh e t lät sig dateras. B lan d d e ssa u tv ald e hon ett fem tio tal, r e p re se n teran d e sam tliga k a le n d e rå r fr. o. m . 19 0 0 t. o. m. 1 9 2 8 (ett m ö jlig e n o ck så från b ö rja n av 19 2 9 ), alltså v a rje år i sk ald en s liv från o ch m ed hans ti d ig a u n g d o m ; han v a r fö d d 1 8 8 5 . N å g r a år är fö re trä d d a av fle r a blad. D e n n a sam m anhän gan de d a terad e serie — kallad » M a lle n » — ö verlä m n ad e
hon till sk riftexp ertern a, v ilk a sam tid igt fic k m ottaga en annan svit av m anus från sk ild a tid p u n kter: ett tju g o ta l
odaterade prov,
v ilkas exa k ta e lle r u n g efärlig a datum en d ast hon s jä lv k än de till. U p p g ifte n i d en n a fö rsta o m g ån g av fö rsö k e t var att d a tera p ro v e n g e n o m jä m fö re lse r m ed m allen . N å g o n arb etsm etod b e h ö v d e d en n a gån g ick e red o visas. R e su lta te t b le v fö r d en bäste 1 8 träffar av 2 0 m ö jlig a, fö r d e ö v rig a 1 1 (två m ed sam m a antal) o ch 9. A lltså e tt g an sk a g yn n sam t in led an d e fö rsö k .I nästa om g ån g arbetade T e u t W alln er ensam som h an d stilsexp ert och re d o v isa d e i en serie p r o to k o ll sin arb etsm etod : han hade sam m anställt ett antal b o k stavsteck en , b o k stavsk o m b in atio n e r och k o rtare ord , som återfann s i sam tliga nu m m er av m allen och i sam tliga ex p e rim e n tp ro v — d o ck m ed skiftn in gar i u tfo rm n in g en ; W alln er k allar dem » h an d stilsvariab ler» . M allen är i d en n a om gån g u tö k ad till att o m fatta ett sjuttital n u m m er, n ågra m ed två blad.
M e d stöd av 2 2 v a ria b le r jä m fö r W alln er e x p e rim en tp ro v en m ed bladen i m allen , sök an d e id e n titet e lle r nästan id en titet fö r resp . v ariab el. H an hittar en sm idig m eto d att relativ t snabbt ku nn a b eg rän sa jä m fö re lse n till några få tän kb ara tex ter i m allen fö r v a rje exp erim en tn u m m er. R e su lta te t blir att han efter n oggran t red o visad p ro to k o llfö - rin g kan u tp e k a den te x t i m allen som e x p e ri m en tp ro v et k o m m er närm ast; stu n d om an gives ett andrahan dsalternativ.
D e n sam lade red o visn in g e n är i b o k e n jä m fö rd m ed le k to r N o rlé n s n y ck e l (hon k o m m en terar p ro v e fte r p ro v i ett särskilt avsnitt), m ed resu ltat att 1 8 av 2 0 v isar sig lig g a m y c k e t nära de rätta daterin garna. A tt ett par m issar fö re k o m m e r är närm ast ägnat att ö k a tillfö rlitlig h eten ; B ir g e r S jö b e rg s p ik tu r sk iftar o fta på ett n y ck fu llt sätt, och fu llträffar p å alla p u n k te r sk u lle inte te sig rik tigt ö verty g an d e.
T e u t W alln ers u tred n in g, sk rive n av h o n o m själv , an k n ytes till fa k sim iltryc k av sam tliga blad i m allen (94 sidor) och i e x p e rim e n tp ro v e n (2 4 si dor). D e s s a blad i sin tur är in g åen d e k o m m e n terad e av Saga-M ariann e N o rlé n , o fta m ed in tre s santa u p p g ifter o m texten s tillkom st. D e t är o ck så hon som h åller i trådarna, när d e t g ä lle r a rb e te t i dess h elh et. I ett in led an d e k ap ite l p re se n te ra r hon själv a d aterin g sp ro b lem et m ed sk ild a tän k b a ra arbetsvägar. P ik tu ru n d ersö k n in g en är en av fle ra o ch m åste k o m p le tteras av andra: u n d e rsö k ning av p a p p er, bläck , m ask in sk rift (hos S jö b e r g relativt sällsynt), stavnin g, u p p g ifte r i o ch o m tex ten , v ilk a stö d er en d aterin g etc. H e n n e s r e son em an g här syn es m ig v älg ö ran d e fö rsik tig t o ch k lo k t: m an m åste räk n a m ed fe lk ä llo r i alla d essa d a terin g sm eto d er, o ch skall m an v a ra n åg orlu n d a säk er b ö r m an ha håll i fle ra fä rg er. H o n b eto n ar
o ck så sk illn ad en m ellan p ik tu re n i d ik tu tk a st, g e n o m fö rd a d ik ter, b re v k o n c e p t, u tsk riv n a b re v etc. M e d rätta har hon så långt m ö jlig t u n d vik it b re v vid sam m an ställan d et av m all o ch e x p e ri- m e n tp ro v — i b reven s ö k e r B ir g e r S jö b e r g v an ligen g ö ra sin p ik tu r läslig fö r m o ttagaren ; m an u sk rip ten fö r e re n sk riv n in g en b e h ö v e r han d ä rem ot en d ast s jä lv k u n n a tolka. Stavn in gen som da- te rin g sh jä lp i S jö b e rg s fall tro r ja g d ä rem o t N o r - lén u n d erv ärd erar. D e t är sant, att d en är n y ck fu ll m ed m ån ga återfall sedan han ö v e rg å tt till ny- stavn in g 1 9 2 6 , m en ja g u n d rar om inte en när m are m e to d isk gran sk n in g sk u lle k u n n a g e re su l tat.
E tt v ik tig t k a p ite l i b o k en har N o rlé n ägnat de p a p p e rsso rte r av m ånga sk ild a slag, som B ir g e r S jö b e rg s m an u sk rip tsam lin g u p p v isa r — o lik h e tern a till sto r d e l betin gad e av hans arb ete p å en tidning, som fö rså g sin a an ställda m ed p a p p ers- b lo ck av o lik a typ, v äxlan d e år från år. H ä r finns g iv e tv is ett stöd fö r d aterin g: har m an ett p a r m a nus m ed datum an g iv et (eller m ö jlig t att slu ta sig till) är d et åtm in ston e san n o lik t att p a p p e r av sam m a slag kan dateras till sam m a p e rio d . F ö r den u p p gift jag själv sysslat m ed u n d er ett p ar år: att re k o n stru e ra sk in grad e m an u sk rip t, sp elar g iv e tv is p a p p e rsso rte rn a en stor roll, in te m in st efte rso m sam m a m o tiv o fta fö re lig g e r i skild a varian ter. (M in re k o n stru k tio n av m o tiv et » B o rd d a n s e n » , red o visad i m in uppsats » A r v e t från B ir g e r S jö b e rg » , b y g g e r d elvis p å m ätnin g av p a p p e re t i två av m an u s-varianterna).
L e k to r N o r lé n d elar upp p a p p e rsso rte rn a i g ru p p e r (n u m rerad e m ed b o k stä v e r från A till O , d e lv is m ed u n d era vd eln in gar), b e sk riv e r d em noga, an ger d en p e rio d d å g ru p p e n tycks ha v arit ak tu ell, g e r e x e m p e l p å m an us där den fö r e k o m m er etc. S jä lv har jag an teck n in gar av an alo g art från m in a fo rsk n in g ar i B ir g e r S jö b e rg s sam lin g u n d er 50-talet. Så långt jag ku n n at finn a, är h en nes u p p g ifter i h u vu d sak tillförlitliga.
N å g o t som jag d ä rem o t ick e kan yttra m ig om är W alln ers hävd an d e, att den d a terin gsm eto d som han i b o k e n u tv e ck la r (»en system atiserad m etod fö r u tv ärd erin g av sign ifika n ta hand stilsvariab le r» ) kan tilläm pas äv en p å an dra p ik tu re r än B ir g e r S jö b e rg s . G å r d etta att g e n o m fö ra — även in tern atio n ellt! — är den sjä lv fa lle t y tte rst b e ty d e l sefu ll o ch b ö r i v a rje fall n o ggran t p rö vas. R im lig tv is b lir em ellertid d etta en u p p g ift fö r h an d stilse xp ertisen .
Sed d ur B ir g e r S jö b e rg -fo rsk n in g e n s p e rsp e k tiv in n eb är N o rlé n s o ch W alln ers b o k en in tressan t sp elö p p n in g . D e an vän d er i sin u n d e rru b rik u t try c k e t » d a te rin g se x p e rim e n t» , o ch d etta är väl d e t rätta o rd e t — ett e x p e rim e n t som lo c k a r till fo rtsatt fo rsk n in g , m en vars b e ty d e lse d e t ännu är fö r tid igt att p r o fe t e ra om . M an v ill se m eto d en
264
Övriga recensioner
tilläm pad m ed en b red are m all o c h m ed ett rik a re antal m an us att k r o n o lo g is k t s ö k a p lacera. E n d y lik u n d ersö k n in g an tyd es o ck så i fö rfattarn as p lan er.
F ö r e g en d el vill ja g se re su lta te t av d etta, innan jag vågar säga m era än d e t nyss an förd a. G ä rn a sk ulle jag o ck så v ilja p rö v a W alln ers han d stilsvari- ab ler en g an sk a lån g tid fram åt i d en g e n o m g ån g av B ir g e r S jö b e r g s m an u sk rip t so m jag nu sysslar m ed. J a g har i sk riva n d e stund sam lade b åd e in stäm m an den o ch in vän d n in g ar, m en h ela frågan är så v ik tig , att jag v ill g ru n d a m in a o m d ö m en fastare innan jag å terv än d er till äm net.
Gunnar Axberger
Datorn i humanistisk forskning
D a to rn i hu m an istisk fo rsk n in g har ett p ar d e c e n n ier p å n ack en och det är nu m ö jlig t att få lite p e rsp e k tiv p å u tv e ck lin g e n . M an ty c k e r sig k u nn a u rsk ilja tre o lik a e ta p p er. U n d e r 50 -talet a rb e tade en h an d full p io n jä r e r täm ligen iso le ra d e och o b em ärk ta. B ö r ja n av 6 0 -talet k o m m ed ett starkt exp an sivt sk ed e. A n ta le t fo rsk a re som tagit d a torn till h jälp b ö rja d e k u n n a räkn as i h u nd ratal och d e b le v u p p m ärk sam m ad e av såväl k o lle g e r som en b red are allm än het. D e t n ya h jä lp m e d le t m ö ttes m ed an tin gen sk ep sis e lle r en tu siasm lik som an d ra te k n o lo g isk a in n o v a tio n e r. E n tu sias tern a k u n d e m ed all rätt p e k a p å a v se v ä rd a fra m steg inom vissa o m råd en , m en m an h y ste o ck så p å m ån ga håll ö v e rd riv n a fö rh o p p n in g a r om vad som v ar m ö jlig t att g ö ra m ed d et n y a h jä lp m e d let. S k e p tik e rn a var n atu rlig tvis till en d el täm lig en o k u n n ig a och o n y a n se ra d e m o tstå n d are till datorn som sådan. M e n m ån g a m en ad e m ed rätta att an vän d n in g so m rå d en a m åste bli b eg rän sad e och att fram steg en m ån ga g å n g e r in te stod och vän tad e b ak o m h ö rn et.
E fte r d et ex p a n siv a s k e d e t har en k o n so lid e rin g sk ett u n d er 6 0-talets slut o ch 7 0 -ta le ts b ö rja n . D e n har bl. a. u tm ärk ts av att m an slu tit sig sam m an i p r o je k tg r u p p e r e lle r bild at särsk ild a institu t fö r d ato rb a serad fo rsk n in g . E tt fle rta l in tern a tio n ella k o n fe r e n se r har hållits och fo rsk n in g s re sultat har p re se n te ra ts i en rad a n to lo g ier. D e t fö rsta sto ra sy m p o siet fö r sp råk - och litte ra tu r fo rsk a re h ö lls i N e w Y o r k 1 9 6 4 o ch fö re d ra g e n d ärifrån finn s sam lad e i
