_____________________________________________________
Lärarprogrammet
_____________________________________________________
Läraruppdraget och föräldrarna
En studie av lärarens yrkesuppdrag och dess betydelse för kontakten
med elevens föräldrar/vårdnadshavare.
Examensarbete 15 hp Författare: Chatrine Ekfeldt, Marie Eriksson Höstterminen 2008 Humanvetenskapliga institutionen
Handledare: Susanne Widell Naturvetenskapliga institutionen Högskolan i Kalmar
HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga institutionen Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet
Titel: Läraruppdraget och föräldrarna Författare: Chatrine Ekfeldt, Marie Eriksson Handledare: Susanne Widell
SAMMANDRAG
Följande arbete bygger på en enkätundersökning som riktade sig till föräldrar på fyra förskoleavdelningar samt till föräldrar till tre stycken klasser i årskurs ett. Syftet med
undersökningen var att se hur kontakten med hemmen skedde i de olika verksamheterna och vilka skillnader som eventuellt fanns.
Resultatet av studien har gett fördjupad insikt om vilket förhållningssätt lärare bör förhålla sig till i kontakten mellan föräldrar och förskola/skola och hur den relationen sker. Ett av de mest intressanta resultaten som framkom av enkäten var bland annat efterfrågan om personlig kontakt med pedagogen vilket kräver att pedagogen har en socialkompetens, såväl i förskolan som i skolan.
Studien skall ses som en hjälp, upplysning för personal som arbetar inom förskolan/skolan samt andra berörda inom barnomsorg och förvaltning. Med hjälp av resultatet från enkätundersökningen, där föräldrarna var respondenter, har en tydligare bild framkommit över vilket förhållningssätt och vilka kunskaper lärare behöver besitta. Detta baserat på frågornas syfte som var att se vad hemmen upplevde som viktigast i arbetet med förskolan/skolans personal.
INNEHÅLL
1 INLEDNING……….. 1
2 BAKGRUND……….. 2
2.1 Läraryrket i förändring……… 2-3 2.2 Samverkan och attityder ………... 3-4 2.3 Föräldrainflytande……… 5-6 2.4 Styrdokument………... 6-7 2.5 Den professionella läraren och föräldern……… 7-8 3 SYFTE………... 9 4 METODIK………... 10 4.1 Utförande av enkätundersökningen………... 10 4.2 Undersökningsgrupp/urval………... 10-11 4.3 Bortfall………. ……….. 11 4.4 Val av undersökningsmetod……….. 11 4.5 Databearbetning……… 11-12 4.6 Validitet och Reliabilitet……… 12
5 RESULTAT……… 13
5.1 Enkätresultat……….. 13-14 6 DISKUSSION………... 15
6.1 Social kompetens ………... 15
6.2 Delaktighet ger samverkan………... 16
6.3 Betydelsen av information………... 17 6.4 Engagemang………... 18 7 SLUTORD……….. 19 REFERENSER………... 20 BILAGA……….. 21-22
1 INLEDNING
Förskolan och skolan är en ständigt föränderlig arbetsplats som följer samhällets skiftningar och den globala världens påtryckningar. Det är stora arbetsplatser där vuxna och barn tillsammans varje dag genomför ett kunskapsbaserat jobb, där alla ska känna sig delaktiga och sedda. I lärarens uppdrag ingår att behärska många olika kompetenser och plikter. Man talar idag om den postmoderna läraren som en ”kunskapsnomad” som skall klara av att både undervisa, uppfostra och sköta administrativt skrivbordsarbete. Läraren ska vara en professionell vägledare i mötet med elever, arbetskamrater och föräldrar. En uppgift som kräver en gedigen utbildning och ett flexibelt förhållningssätt till förändring och anpassning. Vi har i följande examensarbete valt att undersöka hur den kompetenta läraren idag når ut till föräldrarna med information om deras barns arbete och varande i förskolan och skolans värld. För att belysa vilka kunskaper läraren behöver för att uppnå detta så utgår de enkätfrågor som studien baserats på ifrån vad föräldrarna tycker är viktigt i kontakten med förskolan/skolan. Studien byggdes därefter upp efter de resultat som framkom. Att ha goda relationer med vår omgivning ingår i den humana kulturen vilket gör att denna undersökning berör de flesta föräldrar, skolpersonal och övriga personer som finns i barns närhet.
2 BAKGRUND
2.1 Läraryrket i förändring
Förskolan och skolan har genom åren stått inför förändringar beroende på att samhället har förändrats från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle. Läraryrket följer samhällets pendling politiskt och ekonomiskt och förändringarna sker genom t.ex. nya läroplaner, omdömen och betygssystem. Ett ökat administrativt arbete medför ett ökat ansvar och fler arbetsuppgifter för läraren.
Andy Hargreaves, professor, forskare och skribent inom utbildningsförändring vid universitetet i Toronto, Canada, skriver om olika postmoderna perspektiv på förändring som är viktiga att ha kännedom om i yrkesrollen i boken Läraren i det postmoderna samhället (1998). Hargreaves menar att, lärare lär sig på flera olika sätt och inte bara instrumentellt. Det kan vara via sociala dimensioner där läraren i sin natur har en vilja till stabilitet eller förändring. Detta har inneburit att det tidigare centralstyrda och kollektivistiska tänkandet, där stora institutioner styrde över verksamheten på ett stabilt sätt, har bytts ut mot ett globalt och individualistiskt synsätt där lokala enheter med flexibla arbetsformer ger lokala sanningar. Detta har i sin tur givigt nya riktlinjer och ramar för förskolan, skolan och dess utveckling. Lärarens arbete omfattar idag krav på nya kunskaper på lokal som nationell nivå, samtidigt som de gamla arbetsuppgifterna finns kvar som att forma framtida samhällsmedborgare (Hargreaves, 1998).
Lena Folkesson, verksam inom institutionen för pedagogik vid Göteborgs universitet, anser att både förskolan och skolans lärare ingår i en resultatstyrning och målstyrning som inte är lätt att hantera för den enskilde yrkesutövaren. Folkesson m.fl. menar i boken Perspektiv på
skolutveckling (2004) att det idag är upp till lärarna att utföra de krav och reformer som de blir ålagda att genomföra, så att varje barn/elev får kännedom om och uppnår de mål som regeringen beslutat. Läraren blir en avgörande länk med sin kompetens av erfarenheter och kunskaper om verksamheten för att överföra och tolka hur målen ska uppnås i praktiken. Arbetslaget är ett viktigt forum för detta arbete anser Folkesson och hänvisar till att lärarna där tillsammans utformar en planering över hur de skall arbeta med barnen för att nå målen (Folkesson. m.fl.2004).
I styrdokumentet Lpo94 från Skolverket, 1994 års läroplan för det obligatoriska
skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, står det att:
Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ (Lpo 94 s.5).
I styrdokumentet Lpfö98 från Skolverket, 1998 års läroplan för förskolan, står det att:
Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka
denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle (Lpfö98 s.5).
Ingrid Carlgren och Ference Marton, båda professorer i pedagogik, menar i boken Lärare av i
morgon (2004) att läroplanerna, tidigare, noggrant och detaljerat visat läraren hur innehållet skall användas med anknytning till de läromedel som använts. De nya läroplanerna är inte lika tydliga med instruktioner utan tar för givet att lärarna kan arbeta utvecklande och självständigt med de av staten formulerade riktlinjerna (Carlgren & Marton, 2004).
Harggreaves anser att om förändringarna sker utifrån lärarnas kunskaper om förändringsprocessen så kommer det att gynna utvecklingen av skolan då lärarna blir delaktiga i beslutsfattandet. Genom att göra lärarna delaktiga så undviks problem som annars uppstår när politiska beslut fattas som gäller administrativa förändringar och tvång på lärarna att förbättra sig. Den typen av politiska åtgärder som sker långt ifrån kärnans centrum gör att skolans personal ofta kan känna sig maktlösa och fråntagna sin yrkeskompetens. Tidsaspekten har betydelse för lärarrollen i arbetet och är avgörande vid införandet av nyheter i lärarens redan fullspäckade schema. Där det bland annat, förutom undervisning, även ingår följande: planera lektioner, hitta, organisera och skapa material, skapa och inneha en god kontakt med föräldrar samt kollegor, ordna möten, utforma veckobrev, dokumentera, skriva brev, läromedelsgranska och beställa. Läraren skall även kompetensutveckla sig. Tidsbristen gör att det skapas snabba lösningar på de nya arbetsuppgifter som tillkommer och som handlar om att öka lärarnas produktivitet. Om lärarnas kunskaper och önskemål värderas så blir det enligt Hargreaves ofta ett mer välförankrad arbete som faktiskt är genomförbart på arbetsplatsen i praktiken och inte bara på papper (Hargreaves, 1998).
Folkesson skriver om hur läraryrket tidigare av tradition betraktats som ett yrke där läraren ensam har haft stor makt och inflytande. Klassrummet har varit ett område där den ensamma läraren fritt fått styra efter eget huvud. Detta betyder att läraryrket historiskt inte varit ett kollektivt yrke till skillnad mot yrket idag som bygger på samarbete och gemensamma beslut. Förskollärarnas traditioner bygger mer på en historia där samarbete funnits under längre tid där yrket präglats av gemensamt planerande och genomförande i barngruppen (Folkesson, 2004).
2.2 Samverkan och attityder
Hans Bengtsson och Krister Svensson, Ansvar och sekretess (2002), skriver att arbetsledningen, på såväl förskola som skola, har det yttersta ansvaret för att föräldrasamverkan fungerar och utvecklas i praktiken. Denna samverkan kan se ut på olika sätt då de påvisar samarbetsformer som invänjning, föräldramöten, föräldrasamtal, skrivna rapporter, telefonsamtal, utflykter, föräldramedverkan, tidningar och informationsblad samt en daglig kontakt. Lagens intentioner ger dock en tydlig anvisning om att arbetet med barn skall ske i samråd med föräldrarna. Enligt föräldrabalken har föräldrarna huvudansvaret för sina barn. Skolans uppgift är att ge eleverna utbildning men skolan har också tillsammans med vårdnadshavarna och hemmen en fostrande uppgift vilket kräver ett fortlöpande samarbete. Kraven på samråd innebär således att läraren är skyldig att fortlöpande informera vårdnadshavare om viktiga beslut gällande eleven och dess skolgång.
När det gäller barn med fysiska eller sociala handikapp så finns det en risk att olika slag av experter tar över föräldrarnas ansvar samt att föräldrarnas kompetens inte bedöms vara tillräcklig. På så sätt försvagas, istället för att förstärkas, föräldrarnas tilltro till den egna förmågan, vilket betonas i läroplanen.
Betydelsen av samverkan finns även i läroplanerna Lpo94 och Lpfö98. För personalen är således en av de grundläggande målsättningarna att samarbeta med barn och föräldrar för att stärka hela familjens ställning. Rutiner för detta samarbete bör kunna utarbetas även i en integrerad verksamhet inom förskola och skolan. Vidare tar Bengtsson och Svensson upp hur samhällets förändringar kräver en ökad samverkan mellan de olika verksamheterna. Målsättningen de senaste åren har varit att bryta revirtänkandet mellan de olika verksamhetsformerna. Det som är utmärkande i samarbetet mellan personal inom förskola och skola är att det idag förväntas att de samarbetar samt med personal i andra myndigheter men att de samtidigt skall respektera familjernas personliga integritet och upprätthålla förtroendet gentemot dem (Bengtsson & Svensson, 2002).
Lars H Gustafsson, Ordförande i Riksförbundet Hem och Skola menar, som en sekundär källa i Lisbeth Flising, Gunilla Fredriksson och Kjell Lunds bok Föräldrakontakt (1996), att en nära samverkan mellan barn, föräldrar och personal i förskolan och skolan borde vara en självklarhet. Lärarna inom förskola och skola är ofta lika välutbildade som dagens föräldrar. Föräldrarna drar sig inte längre för att ge synpunkter på allt möjligt, utan är en kunskapsresurs. Initiativen till samverkan kommer genom att föräldramöten ges nytt innehåll, föräldrar och anhörigas besök på förskola respektive skola uppmuntras där dessa både kan anses som extra lärare och som vuxenstöd på skolgården. Man har på flera håll infört förvaltningsråd av olika slag och skolstyrelser med föräldramajoritet. Gustavsson är dock misstänksam och undrar varifrån allt detta intresse kommer (Flising, m.fl.1996).
Är det helt enkelt tiden som blivit mogen för något som länge varit på väg? Eller är det kommunernas ekonomiska trångmål som gjort närvaron av föräldrar intressant, både för att få del av deras kunskaper och arbetskraft som för att binda upp dem i eget ansvarstagande? (Flising, m.fl.s.11 1996).
Relationen mellan pedagogen och föräldern bygger i stor utsträckning på att pedagogen anser att föräldern har något att tillföra verksamheten och att föräldern är intresserad av sitt barns utveckling. Det innebär inte en avsaknad av intresse hos föräldern att vilja samarbeta med pedagogen som har hand om deras barn. Flising, m.fl. betonar hur viktigt det är att föräldrarna drar sig till minnes hur de själva upplevde kontakten med skolan när de var barn eller hur deras äldre barn blivit bemötta samt hur de som föräldrar idag blir mottagna i kontakten med fritidshemmet, förskolan och skolan. Det finns emellertid en skillnad i hur detta sker. Många av våra beteenden och attityder bygger på kulturella värderingar och förutsättningar som i stor utsträckning är osynliga och outtalade. Alla, eller i varje fall majoriteten, av föräldrarna har gått i skolan och har föreställningar om detta. En del har tidigare erfarenheter av att skolan fungerar på ett förhållandevis ojämlikt sätt. Skillnaden däremot är att alla inte har gått i förskolan så denna institution är av den anledningen möjligtvis lite mindre belastad med tidigare besvärande intryck och tankar (Flising, m.fl. 1996).
2.3 Föräldrainflytande
Inga Andersson, legitimerad psykolog och fil Dr i pedagogik vid lärarhögskolan i Stockholm, anser i boken Lyssna på föräldrarna (2004) att ett bra föräldrasamarbete är en av de viktigaste förutsättningarna för att bli en bra lärare. Det beror på att föräldrarna känner barnet på ett sätt och läraren ser en annan sida vilket gör att ett samarbete är nödvändigt för att få en bra helhetsbild av barnet. Tidigare sågs, från skolans håll, föräldrarna som en grupp vilka skulle påverkas och informeras inte samarbetas med och som tur är har det skett en förändring på den fronten i Sverige. Ett samarbete behövs både då det fungerar bra för barnet men inte minst då det uppstår problem (Andersson, 2004).
Roger Ellmin och Sören Levén, pedagogiska konsulter och skolforskare menar i boken
Ledarskap ända in i klassrummet (1998) att föräldrarna upplever att de sällan får svar på frågor som handlar om skolans uppgift, kurskrav och betygskriterier, utvärderings- mål och ekonomisystem etc. Men det handlar inte bara om denna typ av frågor fortsätter de utan också om mer svårgripbara frågor kring skolan som socialt system med allt vad det innebär. Här finns frågor kring livsåskådningar, livsstilar och olika värderingar av kunskap men också om makt-, köns och yrkesroller. Skolledarnas roll som samordnare blir viktig i arbetet med dessa frågor (Ellmin & Levén, 1998).
Lars Eriksson som doktorerat vid Örebro universitet vid pedagogiska institutionen skriver i sin doktorsavhandling om hur föräldrar idag har en mer framskjuten plats i kontakten med skolan vilket gör att lärarna känner sig mer ansvariga inför att samarbeta och upprätta utrymme för föräldrainflytande. Eriksson menar att hur kontakten ser ut beror på olika aspekter vilka har betydelse för hur relationen mellan skolan och föräldrar. Exempel på en sådan aspekt kan vara att det finns en osäkerhet över vad det ökade föräldrainflytandet skall användas till. Det finns en ljus och en mörk sida i införandet av föräldrar inflytande när det gäller lokala brukarråd på grundskolor och daghem, friskolor, dagiskooperativ. Den ljusa sidan står för att det uppstår en medborgerlig solidaritet och en demokratisk handlingsberedskap. Den mörka sidan är att det inte är analyserade experiment som ingen sett följderna av (Eriksson, 2004).
Andersson skriver om att lärare upplever det som problematiskt att förklara och informera föräldrarna utan att det skall låta anklagande, och hur lärare skall berätta och få föräldrarna att inse att deras barn gjort fel utan att föräldrarna ska känna sig påhoppade.
Andersson har sett att lärarna har svårare att samarbeta med föräldrarna om det finns betydliga åsikter i värderingar och synsätt när det gäller pedagogiska förhållningssätt och uppfostran. Inom detta område skriver Andersson om hur det kan uppstå skiljaktigheter som gäller ansvarsfördelningen mellan skolan och föräldrarna (Andersson, 2004).
Andersson menar i en artikel publicerad av tidskriften Locus (1/2003) att ett gott föräldrasamarbete är en förutsättning för att en lärare skall lyckas i sin yrkesroll.
Det finns få studier riktade till en grupp ”vanliga” föräldrar som efterfrågat deras erfarenheter och behov i relation till skolan, även internationellt sett. I artikeln lyfts upplevelser av både positiva och negativa möten fram mellan föräldrar och skola. Hon menar att man måste ha tydliga ansvarsområden för att få till stånd ett bra samarbete mellan lärare och föräldrar. Var och en bör veta var gränsen går och vad som är vars och ens roll i samarbetet.
Om ena parten engagerar sig för mycket och överträder gränserna för den andres ansvarsområden, legitimerar det att den andre parten drar sig ur och engagerar sig mindre (Andersson, 2003. s.38).
I slutsatsen, av sin studie, menar hon att skolans beredskap att ta emot alla barn har oacceptabla brister. I de intervjuer som Andersson genomfört och tolkar i denna artikel menar hon att inte någon av de föräldrar och barn borde behöva uppleva de svårigheter i samarbetet som många föräldrar vittnar om finns. Och detta sker parallellt i dagens skola med läroplanen, som med vackra ord, stoltserar om samarbete, deltagande, respekt och stöd (Andersson, 2003).
Föräldrarna är resurser och inte bara föräldrar till sina barn menar Ellmin och Levén, föräldrarna är individer med olika färdigheter, erfarenheter och kunskaper som de kan bidra och tillföra skolan. Men hur påverkar ett ökat föräldrainflytande skolledarrollen och vad innebär det i skolan frågar sig Ellmin och Levén och menar samtidigt att där det finns ett reellt och formellt föräldrainflytande, förändras dynamiken och mönstren för beslutsprocesser, kommunikation, information och samspel. Skolan som organisation är komplicerad och många föräldrar kan nog ha svårt att få en uppfattning om vad som sker där. Många, kanske de flesta föräldrar anser att de har små möjligheter att påverka skolan, här finns det dock en outnyttjad potential som i och med införandet av lokala styrelser kan stärka föräldrarnas ställning. Föräldrarnas inflytande i verksamheten är en aktiv handling från föräldrarnas håll för att få insyn i barnens tid i skolan och det är skolans uppgift att tillgodose den möjligheten till inflytandet, annars finns det risk att föräldrarna tappar intresset för skolan. Skolledaren har i det arbetet en stor betydelse i att de skall finnas med som representanter för vad verksamheten står för när det gäller dialog, åsikter, beslutsfattande. Skolledaren skall kunna göra så att skolan blir en del av närsamhället, där föräldrarnas tidigare erfarenheter av samarbetet med förskolan kan bli en tillgång för grundskolan och dess utveckling. Det finns en god samarbetstradition att fördjupa och bygga vidare på. Föräldraengagemanget måste förändras i takt med att barnen växer i åldrarna men det behöver dock inte avta. Med ett ökat föräldrainflytande så kommer förståelsen för skolan som utvecklingsmiljö och arbetsplats att öka. Kvaliteten i både undervisningen, administration och ledning kommer att öka. Att, i detta paradigmskifte som skolan nu är inne i, definiera föräldrarnas roll är en komplex fråga. Det kommer att krävas stöd och ta tid för att fullt ut kunna utveckla föräldrarnas potential. Men för att detta skall kunna bli möjligt så krävs det ökade insatser och en öppenhet från alla verksamma i förskolan och skolan och forma en rutin och gemensatt förhållningssätt (Ellmin & Levén, 1998).
2.4 Styrdokument
Två av styrdokumenten, som idag styr förskolan skolan och dess lärare, Lpo94 och Lpfö98 skall handleda skolan och förskolans personal i förmedlandet av vårt samhälles grundläggande värden. I följande text pressenterar vi vad styrdokumenten säger om vilken kontakt skolan/förskola skall ha med förälder/vårdnadshavare.
I Lpo94 står det att den bästa möjliga förutsättningen för barns och ungdomars utveckling och lärande, sker genom ett gemensamt ansvar för elevernas skolgång, från såväl vårdnadshavarna som skolan. Vidare står det under riktlinjerna för samverkan mellan skola och hem att:
Alla som arbetar i skolan skall
• samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.
Läraren skall
• samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och
• hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet (Lpo94).
Vårdnadshavaren har ansvaret för sina barns fostran och utveckling men förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för en rik och mångsidig utveckling hos barnet.
Det skall därför ske ett nära och förtroendefullt samarbete mellan skola och hem. Vidare står det att föräldrarna skall ha möjlighet att påverka verksamheten inom ramen för de nationella målen. Vikt läggs då vid att förskolan är tydliga i frågan om mål och innehåll vilket är en förutsättning för föräldrars möjligheter till inflytande (Lpfö98).
Under riktlinjer för samverkan mellan förskola och hem står det: Alla som arbetar i förskolan skall
• visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer.
Arbetslaget skall
• ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan,
• föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal,
• ge föräldrarna möjligheter att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,
• beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten och
• se till att föräldrarna blir delaktiga i utvärderingen av verksamheten (Lpfö98).
2.5 Den professionella läraren
Det finns enligt Bo Jacobsen, Irene Christiansen och Christina Sand Jespersen många olika uppfattningar bland lärare vad föräldrasamarbete är. Uppfattningarna bygger på hur lärare ser på föräldrar som individer, grupper eller motparter vilket resulterar i att det skapas olika relationer mellan hem och skola. Vissa lärare kan uppfatta föräldrar som negativa och ifrågasättande mot lärarens sätt att göra och agera i klassen. En del lärare tycker att det är bra om föräldrar lägger sig i och att de vågar ställa frågor. Det kan påverka eleverna negativt om föräldrarna har dåliga relationer med lärarna på skolan för att det är i hemmet som synen på skolan och lärarna föds (Jacobsen, Christiansen & Sand Jespersen. 2004).
Kerstin Hägg och Svea Maria Kouppa skriver om att det finns biologiska och sociala förklaringar till hur människor bemöter varandra som synintryck, lukt, hörsel, känsel och smak. Yrkeserfarenheter och utbildning påverkar också människors beteenden mot varandra, genom att i olika situationer kommunicera på ett sådant sätt att det passar in i den aktuella situationen. Människor lär in varierande mönster för att möta olika personer, där det är av betydelse vilken klädsel, ålder, kön och situation som gäller vid mötet för att en anpassad kommunikation skall ske. Med hjälp av tidigare erfarenheter av att kommunicera med olika ”typer” av människor så används de erfarenheterna som förebilder eller vetskap om hur man bör eller inte skall agera i den aktuella samtalssituationen. Vad det är som händer när en kommunikation inte fungerar är inte lätt att förklara men det är helt klart av vikt att parterna som skall samtala vill mötas och ha som avsikt att tala med varandra (Hägg & Kouppa. 2007).
Margareta Normell skriver om att personal i skolan efterfrågar handledning i gruppsamtal vilket hon tror beror på att lärare idag upplever sin arbetsplats som mer komplicerad och omfattande än tidigare. Det har blivigt ökade krav på pedagogerna att vara närvarande både fysiskt som psykiskt för att stödja elevernas behov som tidigare tillgodosågs utanför skolan. Grupphandledning kan hjälpa lärarna att få perspektiv och möjligheter att hantera vardagssituationer som till exempel kontakten med föräldrar. Frågor som kan komma upp bland lärarna vid handledningen kan vara om hur man säger ifrån till en besvärlig förälder till om man får tycka illa om en förälder (Normell. 2004).
Jacobsen, Christiansen och Sand Jespersen menar att det är av stor betydelse att det finns en tydlig rollfördelning mellan föräldrar och lärare, det kan handla om auktoritet där läraren befaller och föräldern underkastar sig och där rollerna bygger på underkastelse. Motsatsen är den likvärdiga relationen där läraren och föräldern har en samtalsrelation där båda parter kan känna sig bekväma med vad de vet och kan. Den kommunikation som uppstår när det finns en likvärdig relation skapar trygghet hos både läraren och föräldern, då läraren vet att föräldrarna har förståelse och insikt i skolarbetet och elevens situation. På samma sätt är föräldrarna trygga med att veta vem läraren är som deras barn träffar i skolan. Ansvars fördelning är viktig då det gäller elevens bästa och där är läraren ansvarig gällande frågor som berör det som sker i skolan, men läraren bör ha förmågan att lyssna in föräldrarna och deras önskemål angående förändringar. Interaktionen mellan föräldern och läraren gynnas av en tillåtande och kommunikativ samtalsstruktur där båda parter måste vara aktiva (Jacobsen, Christiansen & Sand Jespersen. 2004).
3 SYFTE
Syfte med enkätstudien var att få insikter om:
1. Vilka kunskaper lärare behöver ha för att skapa goda relationer enligt föräldrar?
2. Vad det är som skiljer sig i kontakten mellan förskola/föräldrar respektive skola/föräldrar?
4 METODIK
Patel och Davidsson skriver i boken Forskningsmetodikens grunder (2003) om olika metoder för att samla in information. Det kan vara intervjuer, observationer, enkäter och olika självrapporteringar.
Alla är lika bra i hanterandet av undersökningsmaterial i förhållande till tid och medel. Det finns helt enkelt inget som är bättre eller sämre (Patel & Davidsson, 2003).
För vår studie valde vi att utföra en enkätundersökning vilket skedde i november 2008, där enkäterna vände sig till föräldrar i förskola och årskurs ett inom ett geografiskt begränsat område. Valet av att ha förskolan kontra år ett var medvetet för att se hur verksamheterna som låg närmast varandra skötte kontakten med hemmen. Dessa skillnader och likheter framkom i resultatet från respondenterna vilket redovisas längre fram i det här arbetet.
4.1 Utförande av enkätundersökning
Frågorna i enkäten var fem till antal med en inledande allmän fråga och valdes utifrån vårt syfte att undersöka vilka kunskaper lärare behöver för att skapa goda relationer till föräldrar och vad det är som skiljer sig i kontakten mellan förskola och föräldrar och skola och föräldrar. (Se bilaga 1) Som en inledning skrevs en kort presentation av oss och studien i ett s.k. missiv. Jan Trost menar i boken Enkätboken (2001) att det är en fördel att låta missivet ingå i den första sidan med frågor för att undvika att det försvinner om det hamnar på en sida för sig själv. Syftet var att missivet skall vara kortfattat men kärnfullt och innehålla den information som är av betydelse för att respondenten skall kunna svara så praktiskt korrekt som möjligt på det utskickade materialet. Det är viktigt att ha ett etiskt övervägande innan missivet skrivs. I detta står det även att enkäten är frivillig och lämnas anonymt samt att det går att kryssa för fler svarsalternativen på frågorna. I texten finns anvisningar om var enkäten skall lämnas samt vilket tidsutrymme som är beräknat för att fylla i svaren samt vad svaren skall användas till.
Missivet har stor betydelse för att motivera undersökningsgruppen att fortsätta läsa och sedan fullfölja det tänkta syftet med utskicket (Trost, 2001).
Som avgränsning valdes en förskola med fyra avdelningar och en skola med tre stycken årskurs 1 inom samma kommun. Den geografiska spridningen begränsas till en plats i syd- Sverige vilket kan vara av betydelse för resultatet. Insamlande av enkäterna skedde via speciellt utplacerade behållare i utrymmen där föräldrarna hämtar och lämnar sina barn. Konstruktionen på behållarna var som en brevlåda, det går att stoppa i ett papper men inte titta på det övriga materialet. Allt för att hålla på det anonyma och göra det omöjligt för obehöriga att ta del av undersökningen.
4.2 Undersökningsgrupp/urval
Undersökningsgruppen var föräldrar med barn i åldern ett till fem år på förskolans fyra avdelningar och till föräldrar/vårdnadshavare med barn i skolans årskurs ett, vilka var tre till antalet. Valet av respondenter skedde utifrån syftet att hitta skillnader i kontakt mellan de olika verksamheterna samt att genom analys av svaren på enkätfrågorna, synliggöra vad det i lärarens arbete/kunskaper var som föräldrarna var nöjda eller mindre nöjda med och vad de saknade. De föräldrar som deltog i enkäten kom i kontakt med enkäten i förskolan efter att den av lärarstudenter lämnats ut i barnens korgar i entréerna där annan information som skall tas med hem lämnats.
I skolan kontaktades lärarna för klasserna vilka i sin tur skickad enkäten med eleven hem i samband med veckobrevs utlämning. Totalt lämnades det ut 120 st enkäter varav 60 på förskolan och 60 i årskurs ett. Insamling utfördes efter 7 dagar på alla deltagande förskolor/skolor i sluten behållare avsatt för ändamålet. Antalet föräldrar som slutgiltigt deltog i undersökningen på förskolan var 55 % (33/60) och antalet föräldrar som deltog i undersökningen i skolan var 42 % (25/60).
4.3 Bortfall
Av 60 enkäter som delades ut på förskolan svarade inte 27 st (33 %) Av 60 enkäter som delades ut i årskurs ett uteblev svar från 35 st. (58 %) Det kan bero på faktorer som att föräldern/vårdnadstagaren:
• Fick ej hem enkäten
• Tyckte inte det var viktigt att fylla i enkäten • Glömde
• Personliga skäl
Enligt Elisabeth Elmeroth, Anvisningar för rapportarbete (2003), så bör bortfall redovisas som kan ha betydelse för undersökningens resultat (Elmeroth, 2003).
4.4 Val av undersökningsmetod
Det som kännetecknar valet av undersökningsmetod är syftet med vad vi ville uppnå. I följande studie valdes en kvalitativ undersökningsmetod och enkäter som teknik. Runa Patel och Bo Davidsson, Forskningsmetodikens grunder (2003), skriver att i studier som är kvalitativa så är materialet syftet att undersöka och upptäcka företeelser eller beskriva uppfattningar och livsvärlden (Patel & Davidsson, 2003).
Kategorier i följande studie är utformade för att se om skillnader och mönster i föräldrakontakten på förskolan/skolan finns.
En kvalitativ studie bygger ofta på skilda ”värden” som kategorier och inte på variabler (Trost, 2001). Att använda slutna frågor (se bilaga 1) var ett medvetet val i standardiseringen och struktureringen av enkäten för att få formuläret att se lika ut för alla i undersökningsgruppen med ett syfte av att ge samma förutsättningar i ordningsföljden av frågorna. Vid användande av fasta frågor med fasta svarsalternativ så blir de frågorna helt strukturerade (Patel & Davidsson, 2003).
I resultatavsnittet kan dispositionen struktureras efter undersökningens frågeställningar med syfte att kommentera och synliggöra resultatet kortfattat menar Bo Johansson och Per-Olov Svedner, Examensarbetet i lärarutbildningen (2001). Vid enkätstudier är det viktigt att hitta kategorier vilket systematiserar resultatredovisningen (Johansson & Svedner, 2001).
4.5 Databearbetning
Tolkningsmetoden som användes vid analysen och bearbetningen av enkäterna var humanistiskt hermeneutisk och hypotetiskt deduktivt. Hermeneutik är en vanlig metodologi för humanvetenskapliga ämnen och det beror på att det ligger i en hermeneutikers natur att intressera sig för det mänskliga. Inom metoden försöker man att se helheten i problematiken något som brukar kallas holism. Den som undersöker pendlar mellan delarna för att få en förståelse.
I hermeneutiken är det fritt för forskaren att beskriva tolkningsakten för det finns inte någon bestämd utgångspunkt eller slutpunkt.
I den deduktiva arbetsprocessen utgår studien ifrån befintliga teorier och utför undersökningar som utgår ifrån den information som finns, hypotetiskt deduktivt.
Det positiva med att arbeta hypotetiskt deduktivt är att infärgningen av den som undersöker företeelsen minskar med samtidig risk att inga nya upptäckter görs (Patel & Davidsson, 2003).
4.6 Validitet och Reliabilitet
Reliabilitet är ett begrepp som anger vilken tillförlitlighet en undersökning har med hänsyn till genomförande och situation. Reliabiliteten menas att en mätning vid ett tillfälle skall gå att genomföras igen och ge samma resultat. Men detta är ett statiskt synsätt till skillnad mot ett symboliskt interaktionistiskt synsätt vilket betyder att det hela tiden sker förändringsprocesser. Det finns fyra komponenter hos begreppet reliabilitet: kongruens, precision, objektivitet och konstans. Vid enkäter är överensstämmelsen viktigt vilket betyder att det finns en likhet mellan frågorna som avses mäta samma sak (Trost, 2001).
I enkäten som användes vid undersökningen så var den utformad på samma sätt för alla i undersökningsgruppen oavsett om den delades ut i skolan eller på förskolan. Frågornas utformning och innehåll var av enkelt språk och tydlig layout. Det var ett medvetet val för att inte rikta respondenterna till att ges möjligheten att med hänsyn till enkäten svara på ett vinklat sätt vilket skulle ge undersökningen en sämre reliabilitet.
Validitet kännetecknar en kvalitativ studie som ett mål för att upptäcka företeelser och gäller hela forskningsprocessen och att det är ämnet som var menat från början som studerats. Reliabilitetsbegrepp och validitetsbegrepp flätas samman i en kvalitativ studie där validitets begrepp är mer centralt i en kvalitativ studie på grund av att den är mer inriktad mot autenticitet och förståelse (Patel & Davidsson, 2003). Innehållet på frågorna i enkäterna var skrivna utifrån ett undersökande förhållningssätt med betydelsen av hur? På vilket sätt? Vad? Och så vidare för att få en undersökande prägel istället för att formulera påståenden. Svarsalternativen var som tidigare nämnts fasta med ett öppet alternativ per fråga, att ha fasta svarsalternativ skapar ett mindre tolkningsutrymme för den som bearbetar resultatet vilket gynnar validiteten i svaren som inte kan omformuleras i efterhand. Det öppna svarsalternativ måste redovisas i sin helhet i resultatet och ordagrant överföras och presenteras som att det är ett av respondenten eget svarsalternativ. Bakgrunden och de övriga kapitlen i detta arbete ger en bredd och förförståelse till undersökningsmaterialet och enkäten vilket gör dem till lika viktiga delar av undersökningsprocessen som datainsamlingen.
5 RESULTAT
5.1 Enkätresultat
Nedan följer resultatet av enkätundersökningen som hade till syfte att undersöka: 1. Vilka kunskaper lärare behöver ha för att skapa goda relationer enligt föräldrar?
2. Vad det är som skiljer sig i kontakten mellan förskola/föräldrar respektive skola/föräldrar? Med hjälp av föräldrarnas svar synliggjordes vad förskolans och skolan personal bör ha för kunskaper i relationen med hemmen samt vilka skillnader som man kan ha nytta av i beaktande vid arbete i de olika verksamheterna.
Av totalt 120 deltagare svarade 58 st (48 %) varav 33/60 (55 %) i förskolan och 25/60 (42 %) i skolan. Svar från både Mamma och pappa liksom endast pappa var lika i båda verksamheterna. Svar från mamma var 24 i förskolan mot 19 i skolans årskurs 1. Svar från annan vårdnadshavare fanns i ett fall och då i förskola (Tabell 1).
Fråga 1. Jag som svarar på enkäten är: Tabell 1
Verksamhet: ……….. Förskolan År 1
Mamma och pappa 9% 12%
Mamma 73% 76%
Pappa 15% 12%
Annan vårdnadshavare 3% 0%
Fråga 2. På vilket sätt sker kontakten gällande ditt/ert barn och förskolan/skolan (förutom utvecklingssamtal och föräldramöten)?
Resultatet från fråga 2 (tabell 2) visar på en större skillnad mellan de båda verksamheterna vad det gäller den skriftliga informationen än datakommunikationen. Antal telefonsamtal mellan lärare och hemmet var högre i förskola än skola, liksom personlig kontakt mellan lärare och hem.
Tabell 2
Verksamhet: ……….... Förskolan År 1
Datorkommunikation 6% 2%
Skriftlig information 39% 52%
Telefonsamtal 30% 24%
Personlig kontakt med lärare/förskollärare 97% 84%
Annat alternativ 0% 0%
Fråga 3. Hur upplever du/ni att föräldrakontakten fungerar på ert barns förskola/skola?
Resultatet (Tabell 3) visar att kontakten mellan förskola/skola och föräldrar/vårdnadshavare ansågs utmärkt hos fler respondenter i förskolan än i skolan. I förskolan svarade färre föräldrar att kontakten var tillräcklig, tillskillnad mot vad de gjorde i år1. Ingen ansåg att kontakten var obefintlig.
Tabell 3. Svarsfrekvens avseende upplevelse föräldrakontakt Verksamhet: ………... Förskolan År 1 Utmärkt 52% 16% Tillräcklig 45% 84% Bristfällig 0% 4% Obefintlig 0% 0% Annat alternativ 0% 0% 13
Fråga 4. Vad tycker du/ni är viktigast att få information om från förskolan/skolan gällande ert barn?
Resultatet redovisas i tabell 4 och visar att förskolans (24/33; 73 %) och skolans (17/25; 68 %) föräldrar ansåg att sociala färdigheter var vikigt att få information om. Att få information om veckorutiner var lika viktigt i båda verksamheterna. Däremot vardagliga händelser som ex konflikter på rasten var viktigare att få information ansåg föräldrar i förskolan och i skolan. Kunskapsbaserat lärande som ex läxor var viktigt att informera om hos 64 % (16/25) i skolan och hos 27 % (9/33) i förskolan.
Tabell 4
Verksamhet: ………... Förskolan År 1
Sociala färdigheter t.ex. kompisrelationer 73% 68%
Veckorutiner t.ex. utedagar 55% 60%
Vardagliga händelser t.ex. konflikter på rasten 88% 76%
Kunskapsrelaterat t.ex. läxor 27% 64%
Annat alternativ (citeras nedanför tabell) 3% 8% Svaren från annat alternativ blev:
Förskolan, citat fråga 4: ”Hur barnet fungerar på förskolan, (helheten).”
Årskurs 1, första citatet fråga 4: ”Allmän information om vad som sker på skolan.” Årskurs 1, Andra citatet: ”Få daglig info om något speciellt hänt.”
Fråga 5. Vad utmärker en god kontakt med förskolan/skolan enligt dig/er?
I tabell 5 ses att utmärkande för en god kontakt var muntligt personligt bemötande hos 31/33 (94 %) föräldrar i förskolan och 22/25 (88 %) i skolan. Skriftligt rutinmässigt bemötande hos 6/33 (18 %) och 10/25 (40 %) i respektive verksamhet.
Inbjudan till daglig verksamhet ansågs hos 6/33 (18 %) vara utmärkande för en god kontakt i förskolan och hos 8/25 (32 %) i skolan och genom föräldrasamverkan 5/33 (15 %) i förskolan 8/25 (32 %) i skolan. Annat alternativ gavs av 2/25 föräldrar i skolan.
Tabell 5
Verksamhet: ………. Förskolan År 1
Muntligt personligt bemötande 94% 88%
Skriftligt rutinmässigt bemötande 18% 40%
Inbjudan till den dagliga verksamheten 42% 40%
Föräldrarsamverkan t.ex. föräldrarpanel/klassföräldrar 15% 32%
Annat alternativ (citeras nedanför tabell) 0% 8%
Årskurs 1, första citatet fråga 5: ”Telefon eller lapp från skolan om något hänt, behöver redas
ut.”
Årskurs 1, andra citatet fråga 5: ”Jag tror att det viktigaste är att man som föräldrar läser sitt
eget barn, hur mår barnet? Hur fungerar det i skolan? Trygghet? O.s.v. mycket viktigt är att man som föräldrar har en positiv inställning till skolan. Att man som förälder känner att man kan vända sig till pedagogerna på skolan (tar sig tid) om något uppkommer. Vi fick vid ett tidigt stadium broschyren ALLA FÖRÄLDRAR KAN! Hemmets läroplan, mycket tänkvärt för skolan.”
6 DISKUSSION
Syftet med vår studie var att undersöka vilka kunskaper som lärare behöver för att skapa goda relationer till föräldrar? Samt om det skiljer sig mellan förskola och skola i föräldrakontakt och samverkan. Tidigare studier har visat att:
6.1 Social kompetens
Ett begrepp som i dagens samhälle blivigt något av ett modeord är social kompetens, vilket kännetecknas av att en individ kan samspela med andra personer och fungera väl i olika grupper och sammanhang. Social kompetens är en egenskap som en lärare bör ha för att klara av arbetet i arbetslaget, kontakten med barnen och i kontakten med föräldrar.
I skolans och förskolans utveckling har lärarens arbete genomgått stora förändringar som (Hargreaves, 1998) menar givit ökade krav på lärarna både på lokal och nationell nivå vilket har orsakat att arbetsuppgifterna blivit fler. I enkätstudien för det här arbetet var frågan på vilket sätt kontakten sker gällande ditt/ert barn och förskolan/skolan (förutom utvecklingssamtal och föräldramöten)?
Av de olika alternativen som fanns svarade föräldrarna inom båda verksamheter att personlig kontakt var den kontaktform som var vanligast. Med hänsyn till det resultatet kan vi se att det är viktigt att lärarna tar sig tid och fullföljer sitt uppdrag enligt styrdokumenten.
Styrdokumentet (Lpfö98) för förskolan säger att läraren skall:
• föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal,
Enligt Styrdokumenten för skolan (Lpo94) skall läraren även:
• samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling,
Som en fortsättning på frågan till föräldrar hade studien kunnat utökas med frågor till de aktuella lärarna om, hur de genomför den personliga kontakten till föräldrarna och när den sker tidsmässigt. Då hade undersökningen fått en större bredd och ökad förförståelse till föräldrarnas svar på enkäten. Med hänsyn till att det inte fanns någon skillnad mellan verksamheternas respondenter gällande den vanligaste kontaktformen, kan vi tolka svaret som att personlig kontakt är det alternativ som läraren behöver förmedla vilket kräver att läraren har en social kompetens och flexibilitet.
Som en slutsats av resultatet kan sägas att det är viktigt att betona inom verksamheter som förskola och skola, betydelsen av att läraren/pedagogen tar sig tid och kraft till att möta föräldrarna. Normell (2004) skriver om att det efterfrågas handledning i denna typ av möten, i skolan, av personalen som hon menar upplever sin arbetsplats mer komplicerad och omfattande än tidigare. De ökade kraven på pedagogerna att vara närvarande både fysiskt som psykiskt för att stödja elevernas behov som tidigare tillgodosågs utanför skolan gör sig nu påminda. Hargreaves (2008) å andra sidan menar att det är tidsbristen som påverkar lärarnas produktivitet vilket kommer från ökade administrativa uppgifter men om lärarnas kunskap och önskemål tas tillvara så blir uppgifter som t.ex. hur föräldrakontakt ska ske (se styrdokument ovan) ett genomförbart arbete och inte bara formalia av fina ord på ett papper.
6.2 Delaktighet ger samverkan
I resultatet av studien ser vi en koppling till syfte/frågeställningar i arbetet. En del av syftet var att undersöka skillnaderna i kontakten mellan förskola och föräldrar och skola och föräldrar. Här kan en parallell dras till ett av enkätsvaren där föräldrarna besvarade hur de upplever att föräldrakontakten fungerar på barnets förskola/skola respondenterna.
I förskolan var det en markant större del av föräldrarna som upplevde att kontakten fungerade utmärkt med förskolans personal gentemot i år ett där alternativet tillräcklig hade flest svar från föräldrarna. Olika tyckande återfinns i litteraturen under samverkan mellan föräldrar och förskola/skolan, där såväl förskolan som skolan har det yttersta ansvaret för att föräldrasamverkan fungerar men att denna samverkan också kan se olika ut menade Bengtsson och Svensson (2002). Med detta i åtanken säger vår erfarenhet att det krävs mycket av pedagogerna för att skapa relationer till föräldrarna på såväl förskola som skola, så att de känner sig sedda och delaktiga i samarbetet. Vi menar att möjligheterna är större och mer tillfredställande, inom förskolan, till en delaktighet/samverkan än vad de är i skolan. Förutsättningen för en samverkan menar Flising m.fl. (1996) är att relationen mellan pedagogen och föräldern bygger på att föräldern är intresserad av sitt barns utveckling och att pedagogen anser att föräldern har något att tillföra verksamheten. Vidare betonar han vikten av föräldrarnas självupplevda minnen, bemötanden och kontakter med skolan som en del av viljan att i dagsläget samverka med pedagogen, förskolan, skolan. Vi finner emellertid en skillnad i kontakten mellan förskolan, skolan och föräldrarna då större delen av föräldrarna på förskolan i studien menade att samverkan/kontakten var utmärkt till skillnad från föräldrarna i skolan där endast tillräcklig blev svaret på den frågan. Anledningen till detta kan enligt oss vara föräldrars tidigare, stundtals kanske negativa erfarenheter av skolan gentemot förskolan som för några är en tidigare oupplevd erfarenhet och för andra en förhoppningsvis positiv erfarenhet. Detta finner vi belägg för hos Flising m.fl. (1996) som menar att våra attityder och beteenden bygger på osynliga och outtalade kulturella värderingar där förutsättningarna är olika. Majoriteten av föräldrarna har alla föreställningar om skolan då de har egenupplevda erfarenheter till skillnad från förskolan vilken i sin tur möjligtvis är lite mindre belastad med arbetsamma och besvärande tankar och intryck.
Flisings (1996) sekundärkälla Gustavsson (1996) menar att initiativ till samverkan kommer genom att samverkansformerna ges nytt innehåll i såväl förskolan som skolan och att föräldern både stundtals ses som hjälplärare och som vuxenstöd på skolgården. Detta är något som i praktiken lyser med sin frånvaro i skolan menar vi men som återses med jämna mellanrum inom förskolan där öppenheten och välkomnandet är mer tydligt. Betydelsen av samverkan återfinns även i läroplanerna Lpo94 och Lpfö98 menar vi samtidigt som Bengtsson och Svensson (2002) påpekar att det för personalen är en grundläggande målsättning att samarbeta med barn och föräldrar. Som förälder räcker det inte med att på sidan av verksamheten invänta en inbjudan till samarbete utan föräldern får själv bidra till om kontakten/samarbetet skall vara tillräcklig eller utmärkt. Självfallet ser förutsättningarna olika ut med tanke på de olika erfarenheter som föräldrar besitter, det är dock där som pedagogen och förskolan/skolan kan vara den drivande kraften. Genom vår erfarenhet som pedagoger och med belägg ur litteraturen i studien menar vi att målsättningen för att kunna möta barnet där det befinner sig och se till dennes förutsättningar, sker genom samverkan med föräldrar vilket i sin tur ger en delaktighet från två håll kring barnet och dess fortsatta utveckling.
6.3 Betydelsen av information
I lärarens uppdrag i skolan ingår det att:• hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och därvid iaktta respekt för elevens integritet (Lpo94).
I förskolan så skall arbetslaget:
• föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal (Lpfö98). (Folkesson.m.fl 2004) menar att både förskolan och skolans lärare ingår i en resultatstyrning och målstyrning som inte är lätt att hantera för den enskilde yrkesutövaren. Folkesson menar att idag är det upp till lärarna att utföra de krav och reformer som de blir ålagda att genomföra, så att varje barn/elev får kännedom om och uppnår de mål som regeringen beslutat.
I enkätstudien tillfrågades föräldrarna, vad de tyckte var viktigast att få information om från förskolan/skolan gällande deras barn?
Föräldrarna svarade att vardagliga händelser t.ex. konflikter på rasten var det viktigaste att få veta om sitt barn, svaret skilde sig inte mellan respondenterna på förskolan och skolan. Lärarna skall hinna se och observera barnen även under raster och i sociala sammanhang. Sociala färdigheter t.ex. kompisrelationer, var det näst viktigaste att få vetskap om både på förskolan och i år ett, vilket visar att det inte heller här fanns någon skillnad mellan dem båda. Skillnad mellan de båda verksamheterna syntes när det gällde prioritering av tredje viktigaste informations innehåll. Föräldrarna på förskolan ansåg att veckorutiner t.ex. utedagar var viktigare än kunskapsrelaterat t.ex. läxor som skolbarnens föräldrar satt som tredje prioritet. Vilket gör att resultatet blir omvänt gällande förskolans föräldrars fjärde alternativ och år ett. På förskolan hade en förälder skrivit följande kommentar på annat alternativ:
Citat 1: ”Hur barnet fungerar på förskolan, (helheten).” I år ett hade två föräldrar skrivit:
Citat 1: ”Allmän information om vad som sker på skolan.” Citat 2: ”Få daglig info om något speciellt hänt.”
Andersson (2004) skriver om att lärare upplever det som problematiskt att förklara och informera föräldrarna utan att det låter som ett anklagande, och hur lärare skall berätta och få föräldrarna att inse att deras barn gjort fel utan att föräldrarna ska känna sig påhoppade. Andersson har sett att lärarna har svårare att samarbeta med föräldrarna om det finns stora skillnader i värderingar och synsätt när det gäller pedagogiska förhållningssätt och uppfostran. Inom detta område skriver hon om hur det kan uppstå skiljeaktigheter som gäller ansvarsfördelningen mellan skolan och föräldrarna (Andersson, 2004).
Med hänsyn till enkätsvaren och tidigare källor kan vi se att läraren har ett ansvar i att sköta sitt arbete genom att informera föräldrarna om deras barns tid på förskolan och i skolan. Innehållet på den informationen är beroende av vilket förhållningsätt och vilken kunskap läraren har av eleven. Vi kan se att det är av betydelse att observera och se till individen i detta fall då majoriteten av föräldrarna i undersökningsgruppen ansåg att vardagliga händelser var viktigast. Detta kräver att läraren även kan se och observera eleven under raster och i situationer då det handlar om sociala relationer.
Andersson (2004) menar att ett bra föräldrasamarbete är en av de viktigaste förutsättningarna för att bli en bra lärare. Det beror på att föräldrarna känner barnet på ett sätt och läraren ser en annan sida vilket gör att ett samarbete är nödvändigt för att få en bra helhetsbild av barnet. Tidigare sågs, från skolans håll, föräldrarna som en grupp vilka skulle påverkas och informeras inte samarbetas med och som tur är har det skett en förändring på den fronten i Sverige. Ett samarbete behövs både då det fungerar bra för barnet men inte minst då det
6.4 Engagemang
Vikten av att som lärare skapar goda kontakter med föräldrar och fördelarna med dessa poängteras i litteraturen som ligger till grund för studien.
Det finns en positiv samarbetstradition att bygga på och fördjupa då föräldrarna skall ses som resurser och inte bara som föräldrar till sina barn. Föräldrarna har kunskaper, erfarenheter och olika färdigheter som de kan tillföra och bidra med i samarbetet med förskola/skola och engagemanget behöver nödvändigtvis inte avta i takt med att barnet växer men det måste dock förändras menar Ellmin och Levén (1998). Det finns dock många olika uppfattningar bland pedagoger vad föräldrasamarbete är menar Jacobsen, Christiansen och Sand Jespersen (2004). Dessa uppfattningar bygger på hur pedagogerna ser föräldrarna som motparter, grupper eller individer vilket resulterar i att det skapas olika relationer mellan hem och förskola/skola. En del pedagoger kan uppfatta föräldrar som ifrågasättande och negativa mot pedagogens sätt att göra och agera i barngruppen eller i klassrummet. En del pedagoger menar att det är bra om föräldrarna lägger sig i och att de vågar ställa frågor. Då det är i hemmet som synen på pedagogerna och förskolan/skolan föds, kan det påverka barnen/eleverna negativt om föräldrarna har dåliga relationer med pedagogerna på förskolan/skolan (Jacobsen, Christiansen & Sand Jespersen. 2004).
Studien visar att ett muntligt personligt bemötande var det alternativ, i enkätundersökningen, som både föräldrarna i förskolan och i år ett tyckte var utmärkande, för vad en god kontakt mellan verksamheterna och hemmen är. Vi ser också i resultatet av studien att den personliga kontakten, i frågan om på vilket sätt kontakten konkret sker mellan föräldrarna/hemmet och förskolan/skolan, var den mest vanliga. Jämför vi respondenternas svarsalternativ i förskolan respektive skolan, ser vi att det är ett större antal föräldrar i förskolan som anser att de i själva verket fått detta personliga bemötande än vad föräldrar i skolan anser sig ha fått. Tyckandet om vad som utmärker en god kontakt mellan föräldrar och förskola/skola var alltså den samma men hur det sker i praktiken skilde sig något åt. Vi menar att läraren i skolan behöver ta sig mer tid till att ge föräldrarna muntlig feedback, möta upp och engagera sig mer i den personliga kontakten vilket i det långa loppet kommer att gynnar alla parter. I skolan hade en förälder skrivit följande citat om vad som utmärker en god kontakt mellan föräldern och förskolan/skolan:
Citat 2. ” Jag tror att det viktigaste är att man som föräldrar läser sitt eget barn, hur mår barnet? Hur fungerar det i skolan? Trygghet? O.s.v. mycket viktigt är att man som föräldrar har en positiv inställning till skolan. Att man som förälder känner att man kan vända sig till pedagogerna på skolan (tar sig tid) om något uppkommer. Vi fick vid ett tidigt stadium broschyren ALLA FÖRÄLDRAR KAN! Hemmets läroplan, mycket tänkvärt riktat till hemmet.”
Andersson (2004) menar att man måste ha tydliga ansvarsområden i samarbetet mellan lärare och föräldrar. Dessa ansvarsområden grundar sig i värderingar och synsätt på uppfostran och pedagogiska förhållningssätt. Samtliga parter bör veta var gränsen går och vad vars och ens roll i samarbetet är. Det är inte lätt att förklara vad som händer om ett samarbete inte fungerar men det är dock av vikt att parterna som skall samarbeta, vill samarbeta och har som avsikt att mötas i samtalet menar Hägg & Kouppa (2007). Har man inte dessa tydliga ansvarsområden utan den ena parten engagerar sig utöver gränserna så riskerar man att den andre parten engagerar sig mindre och i vissa fall drar sig ur ett fungerande samarbete menar Andersson (2004). Att veta var gränsen går och vad som förväntas i ett samarbete är en förutsättning menar vi men att man också, både som förälder och som pedagog, visar på en vilja att samarbeta vilket i sin tur är en grund att bygga på i strävan efter ett bra engagemang kring
7 SLUTORD
Sammanfattningsvis tyder resultaten av enkätstudien på att en lärare behöver sociala kunskaper/färdigheter för att skapa en god relation till föräldrar samt att det i praktiken skiljer sig i kontakten mellan förskola/skola och föräldrar. Föräldrarnas åsikter om vad som utmärker en god kontakt med förskolan/skolan var övervägande det personliga mötet i båda fallen. Vi menar att om man som pedagog skall bemöta föräldrarna på den punkten så krävs det att man som pedagog utnyttjar sina sociala kunskaper och färdigheter såväl i förskolan som i skolan. Vi har insett hur stort området kring läraruppdraget och dess betydelse har för kontakten med föräldrarna, då vi tagit del av aktuell litteratur inom området samt genomfört enkätundersökningen. Det har hos oss väckts många nya tankar under arbetets gång kring fortsatta studier inom ämnet. Till exempel vilken konkret betydelse föräldrasamverkan kan ha för barnen och eleverna. Det hade även varit intressant att se om det fanns geografiska differenser på resultatet, nationellt som internationellt och vad de skillnaderna skulle bero på. Som en slutsats av resultatet kan följande intressanta upptäckter visa:
• att det är viktigt att betona inom verksamheter som förskola och skola betydelsen av att läraren/pedagogen tar sig tid till att möta föräldrarna.
Med hänsyn till att det inte fanns någon skillnad mellan verksamheternas respondenter gällande den vanligaste kontaktformen, kan vi tolka svaret som att:
• personlig kontakt är det alternativ som läraren behöver förmedla vilket kräver att läraren har en socialkompetens och flexibilitet både i förskolan/skolan.
I förskolan var det en markant större del av föräldrarna som upplevde att kontakten fungerade:
•
utmärkt med förskolans personal.•
I år ett hade alternativet tillräcklig flest svar på hur de upplevde att kontaktenfungerade.
Anledningen till detta kan enligt oss vara föräldrars tidigare, stundtals kanske negativa erfarenheter av skolan gentemot förskolan som för många är en tidigare oupplevd erfarenhet.
• Föräldrarna svarade att vardagliga händelser t.ex. konflikter på rasten var det viktigaste att få veta om sitt barn, svaret skilde sig inte mellan respondenterna på förskolan och skolan.
• Lärarna skall hinna se och observera barnen även under raster och i sociala sammanhang.
Sociala färdigheter t.ex. kompisrelationer, var det näst viktigaste att få vetskap om både på förskolan och i år ett, vilket visar att det inte heller här fanns någon skillnad mellan dem båda. Skillnad mellan de båda verksamheterna syntes när det gällde prioritering av tredje viktigaste informations innehåll. Föräldrarna på förskolan ansåg att veckorutiner t.ex. utedagar var viktigare än kunskapsrelaterat t.ex. läxor som skolbarnens föräldrar satt som tredje prioritet. Vi menar att läraren i skolan behöver ta sig mer tid till att ge föräldrarna muntlig feedback, möta upp och engagera sig mer i den personliga kontakten vilket i det långa loppet kommer att gynnar alla parter.
REFERENSER
Andersson, I (2003). Mötet med skolan. Stockholm. Locus, 1/03, s. 28-38 Andersson, I. (2004). Lyssna på föräldrarna. Stockholm; HLS Förlag. Bengtsson, H. Svensson, K. (2002). Ansvar och sekretess. Stockholm: Liber
Carlgren, I. Marton, F. (2004). Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbundets förlag. Elmeroth, E. (2003). Anvisningar för rapportarbete. Kalmar: Kalmar Högskola.
Ellmin, R. Levén, S. (1998). Ledarskap ända in i klassrummet. Gothia, Stockholm Eriksson, L. (2004). Föräldrar och skola. Doktorsavhandling Örebro universitet.
Flising, L. Fredriksson G. Lund, K. (1996). Föräldrakontakt. Stockholm: Informationsförlaget
Folkesson, L. Lendahls Rosendahl, B. Längsjö, E. Rönneman, K. (2004). Perspektiv på
skolutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur. Hägg, K. Kouppa, S, M. (2007). Professionell vägledning. Lund: Studentlitteratur. Jacobsen, B. Christiansen, I. Sand Jespersen. (2004). Möt eleven. Lund: Studentlitteratur. Johansson, B. Svedner, P-O. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsförlaget.
Normell, M. (2004). Pedagogens inre rum. Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Skolverket, 2006: Lpo94 – 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet. Sökdatum: 081110 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069
Skolverket, 2006: Lpfö98 – 1998 års läroplan för förskolan. Sökdatum: 081110 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1067
BILAGA 1
Föräldraenkät
Föräldraenkät
Föräldraenkät
Föräldraenkät
Vi är två studenter som läser sista terminen vid lärarhögskolan i Kalmar och det innebär att vi skall skriva ett examensarbete. Ämnet vi valt för arbetet är föräldrars kontakt med skolan och förskolan och nu behöver vi er hjälp till genomförandet.
I följande enkät som är frivillig och anonym, så ber vi er svara på frågorna genom att kryssa för ett eller flera alternativ gällande ovanstående ämnesval.
Lämna in enkäten inom sju dagar efter utlämnings datum och inlämningen sker i en utplacerad låda på förskolan/skolan.
Enkätundersökningen genomförs i förskolan och i år ett, höstterminen 2008. 1. Deltagare i enkäten
Jag som svarar på enkäten är: ○ Mamma
○ Pappa
○ Annan vårdnadshavare
2. På vilket sätt sker kontakten gällande ditt/ert barn och förskolan/skolan (förutom utvecklingssamtal och föräldramöten)?
○ Datorkommunikation
○ Skriftliginformation
○ Telefonsamtal
○ Personlig kontakt med lärare/förskollärare
○ Annat alternativ:
3. Hur upplever du/ni att föräldrakontakten fungerar på ert barns förskola/skola? Föräldrakontakten är: ○ Utmärkt ○ Tillräcklig ○ Bristfällig ○ Obefintlig ○ Annat alternativ
4. Vad tycker du/ni är viktigast att få information om från förskolan/skolan gällande ert barn?
○ Sociala färdigheter t.ex. kompisrelationer.
○ Veckorutiner t.ex. utedagar.
○ Vardagliga händelser t.ex. konflikter på rasten.
○ Kunskapsrelaterat t.ex. läxor.
○ Annat alternativ
5. Vad utmärker en god kontakt med förskolan/skolan enligt dig/er? ○ Muntligt personligt bemötande.
○ Skriftligt rutinmässigt bemötande. ○ Inbjudan till den dagliga verksamheten.
○ Föräldrarsamverkan t.ex. Föräldrarpanel/klassföräldrar.
○ Annat alternativ
