Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoängLärarnas gestaltning i TV-serien Klass 9A
The Teacher's character in the TV-series ”Klass 9A”
Larisa König
Lärarexamen 120 hp Handledare: Lisbeth Amhag
Lärarutbildning 90 hp 2009-11-09
Examinator: Jan Härdig Handledare: Lisbeth Amhag
SAMMANFATTNING
I mitt examensarbete har jag granskat TV-serien Klass 9A som är producerad av Sveriges Television kanal 1 (SVT 1). I programmen gestaltas åtta utvalda, erkänt duktiga lärare med olika kön, ålder och erfarenhet med en klass elever under fyra månader. Lärarna har som mål att göra en av Sveriges sämsta klasser till en av de tre bästa. Jag var hänvisad till att tolka det som representeras i TV-serie, det vill säga vad som är utvalt och vilket handlande som lyfts fram i de 13 avsnitten.
Metodmässigt har jag valt att analysera vad lärarna gör med eleverna i TV-serien enligt Gunter Kress och Theo Van Leewen (1996, 2001) multimodala teori som beskriver hur visuella bilder och medieobjekt kan tolkas och förklaras. Jag har riktat min uppmärksamhet på lärarrollerna i klassrummet, relationer mellan lärarna och elevernas framgång och vilka arbetssätt lärarna använder.
Resultatet visar att lärarna främst är intresserade av att skapa relationer med eleverna för att de ska känna sig motiverade att nå kursmålen i grundskolan och bli behöriga att söka till gymnasiets nationella program. Genom de åtta lärarnas olika arbetssätt och engagemang för elevernas framtid blev detta möjligt.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 7
2. BAKGRUND ... 8
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9
4. TEORETISK BAKGRUND ... 10
4.1 Lärarkompetensens olika delar ... 10
5. METOD ... 14
5.1 Analys ... 15
5.2 Tillförlitlighet, reliabilitet och validitet ... 15
5.3 Data ... 16
5.4 Presentation av lärarna ... 17
6. RESULTAT ... 21
7. DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 27
1. INLEDNING
Våren 2008 visade Sveriges Television kanal 1 (SVT 1) serien Klass 9A, som fick blandad kritik av TV-tittarna. Anna Scott från Enköping skrev till Lärarnas tidning (nr 8 2008), att det fanns ingenting att lära från Klass 9A. Hon tyckte inte att programidén att tävla om den bästa skolan, för målet var att Klass 9A skulle bli den tredje bästa klassen i Sverige. Anna Scott undrade varför dessa prisbelönade lärare inte kunde visa sina goda metoder på sina egna arbetsplatser? Hon tycker att om en bra lärare kan göra vilken klass som helst till den tredje bästa i Sverige, ”vad är det då betygen står för?”. Hon hävdar att denna TV-serie inte visar några nya pedagogiska metoder som lärarna inte kände till innan. Motsatt reaktion har Mats Svensson från Malmö som skriver i Lärarnas tidning (nr 11, 2008) att han väntat i 25 år på denna debatt som serien Klass 9A äntligen lyfter fram. Han är säker på att denna TV-serie kan bli en riktig hyllning till de hårt arbetande lärarna. Svensson hoppas att Klass 9A ”låt[er] oss i lugn och ro få vara det vi är bäst på: att vara helhjärtat engagerade lärare”. Christin Lund, en av lärarna i TV-serien Klass 9A, säger i en intervju i Lärarnas tidning (nr 5, 2008) att hennes mål i denna TV-serie var att motverka den negativa bilden av skolan.
Sveriges Televisions produktionsbolag av TV-serien Klass 9A bjöd in åtta lärare till Malmö. Alla lärarna har olika ålder, nationaliteter, erfarenheter och undervisnings-metoder. På SVT:s webbsida påstås att de valde de bästa lärarna i Sverige. De säger att lärarna ”handplockades efter djupgående research. Alla är dokumenterat skickliga och har oerhört goda vitsord. Flera av dem är prisbelönade, bland annat av Vetenskapsakademin. Det slutliga lärarurvalet gjorde skolledningen på Johannesskolan i Malmö med hjälp av Bert Stålhammar, professor emeritus vid Örebros universitet (SVT:s hemsida, 2009-09-10). De förklarade varför deras lärare är bättre än de vanliga lärarna på Johannesskolan i Malmö. ”Pedagogerna har alla var och en gjort extraordinära insatser på olika håll. För projektet var det viktigt att hitta lärare som representerar en bredd av olika pedagogiska modeller och förhållningssätt. Det var också viktigt att de kunde fungera som ett team. Vår utgångspunkt var inte att klassens ordinarie lärare är dåliga. Det är de nya lärarna som är exceptionellt bra. Vi tror att det bor en exceptionell lärare i varje lärare, men att det gäller att plocka fram denna.
Förändringsprojektet på Johannesskolan är ett led i detta och dokumentärserien är ett sätt att sprida den kunskapen vidare” (ibid.).
2. BAKGRUND
När jag kom till Sverige år 2005, var jag mycket nyfiken på hur lärarens arbete ser ut i Sverige. Jag har varit lärare i Ryssland i cirka 13 år och arbetade i skolan när Ryssland gick från diktatur till ett demokratiskt samhälle. Skolan gick också igenom många förändringar. Tidigare bestämdes allting av politiker men nu blev skolan mer självständig och kunde själv välja skolböcker för sina elever och extra ämnen som i ekonomi eller juridik. Skolledning och lärare började intressera sig för olika undervisningssätt från USA, Storbritannien och andra länder. Lärarna försökte ändra sina arbetssätt från mer auktoritära till mer demokratiska. Eleverna kan nu delta i skolstyrelsen och få inflytande. Tidigare hade läraren alltid rätt svar utan några ifrågasättande frågor, men nu finns en mer dialogisk undervisning. Läraren ändrade också sina relationer till eleverna: tidigare kallades eleverna av läraren för bara ”du”, men nu betraktas gymnasieeleverna som vuxna och läraren använder ”ni”.
Jag blev intresserad av att ta reda på mer om hur den svenska skolan gestaltas för allmänheten i dagens kunskapssamhälle i medierna. Enligt svenska tidningar och TV har den svenska skolan problem med skolk, slutbetygen i grundskolan och en lägre kunskapsnivå bland eleverna enligt internationella undersökningar (PISA, 2007; TIMSS, 2008). Dagstidningarna lyfter fram att nästan var fjärde lärare i de svenska gymnasierna och var sjätte lärare i grundskolan är obehörig. (DN från 2008-05-23). Under denna debatt bestämde Sveriges Television (SVT 1) att göra en TV-serie med 13 avsnitt om den svenska skolan. Jag blev nyfiken på hur lärare gestaltas när en bildberättelse, som TV-serien Klass 9A, delas upp i kortare bitar och som i sin tur delas upp i enskilda bilder. Som TV-tittare upplevde jag att det var mycket intressant att få en insikt i att lärarna som deltog i programmet tänkte på sina elever och deras slutbetyg. De ville också försöka ändra på den negativa inställningen som finns i det svenska samhället om skolan. Nu när jag nästan är färdig med min kompletterande lärarutbildning i Sverige, ville jag undersöka närmare hur Sveriges Television gestaltar läraren i TV-serien Klass 9A. Jag är införstådd med att valet av att analysera en TV-serie
inte är så vanligt ämnesområde i ett examensarbete. Men jag vet att det finns analysmetoder för hur man kan tolka visuella bilder och de medieobjekt som ingår. Genom detta arbete kan jag både få större kunskap om denna analysmetod och hur lärare kan gestaltas i en TV-serie. Detta anser jag kan berika mitt kommande läraruppdrag i den svenska skolan, både bland eleverna och lärarna.
3. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer i lärarrollen som bidragit till elevernas framgång i TV-serien Klass 9A. Metodmässigt kommer jag att analysera vad lärarna gör med eleverna med att försöka hitta svar på följande frågor:
1. Hur gestaltas olika lärarroller i TV-serien Klass 9A?
2. Vilka relationer synliggörs mellan lärarrollen och elevernas framgång i
TV-serien Klass 9A?
4. TEORETISK BAKGRUND
I min teoretiska bakgrund kommer jag utifrån lärargestaltningarna i TV-serien Klass 9A belysa olika författares syn på lärarkompetens.
4.1 Lärarkompetensens olika delar
Enligt Andy Hargreaves (2008) måste en lärare känna, vilja förändra och bry sig om sin värld. Han menar att det är möjligt att göra om skolan så att den orienterar sig mer mot det nuvarande samhället och blir en del av samhället. Läraren måste veta vad som händer i samhället och utanför skolan och förbereda sina elever att acceptera samhället och att leva i det. Det mest viktiga är att eleverna är redo att utveckla sitt samhälle och utvecklas tillsammans med det. Lärarna måste vara redo och öppna för förändringar och delta i dessa förändringar.
Monika H. Sträng (2007) lyfter också fram att en bra lärare måste utveckla sig hela tiden. Skolan ska vara en professionell praktik, grundat på kunskap. Alla lärare måste ha analytisk, didaktisk färdighet och ett kritiskt förhållningssätt. Detta kan nås genom att ta distans till sin egen praxiserfarenhet och observationer av den egna praktiken. Lärarna behöver söka samband och konsekvenser mellan lärare – innehåll – metod – elev. Denna process medför att läraren får en konstruktiv och kritisk blick på sitt arbete som utmanar lärarens personliga och professionella kompetens.
Marianne Normell (2008) beskriver att en bra lärare utgår från elevernas verklighet. Läraren ska inspireras och motiveras genom goda exempel från andra lärare och genom dem försöka hitta sitt eget professionella och personliga sätt att möta barn och föräldrar. En duktig lärare har ett starkt engagemang och intresse för eleverna och undervisningen. Normell är säker på att det är lärarens uppgift att väcka elevernas intresse. En bra lärare ska ha ett trefaldigt mål framför sig: kunskap, social kompetens och en god hälsa. Normell anser vidare att en duktig lärare måste kunna kommunicera med sina elever.
Christer Stensmos (2001) redogör för en modell av ledarroller som består av fem olika, men mycket viktiga delar: planering, kontroll, motivation, gruppering och individualisering. Planering är en av grundstenarna i lärarens arbete. Enligt Stensmo
innebär planering att läraren löser problem och fattar beslut. Stensmo refererar till David Smith, som lyfter fram planeringsprocessen två faser: ”upptäckt” och ”utformning” (s. 21). Första fasen innebär att läraren inventerar och genererar olika aktiviteter som kan hända i klassrummet. Den andra fasen innebär att läraren beslutar om vilka processer ska finnas med i planen och skriver planen i detalj. Det finns olika typer av planering: preaktiv-, interaktiv- och postaktiv planering. Stensmo utgår från att alla lärare är olika. De har olika livserfarenheter, olika mål, temperament, personlighet och inställning till arbete.
Stensmos (2001) andra del är kontroll, som är en process genom vilken läraren reglerar elevernas beteende i klassrummet. Kontroll skall vara operativ och tidssparande, men det är också att sätt att stämma av överensstämmelsen mellan skolans, förälderns och lärarens mål och förväntningar på verksamheten. Enligt Stensmo skall kontrollen vara acceptabel och tydlig och uppmuntra elevernas deltagande i kontrollprocessen. Kontroll är ett medel för att nå andra mål och den skall vara flexibel och kunna anpassas till situationen i klassrummet.
Det tredje elementet i Stensmos (2001) modell är motivation. Han menar elevernas motivation, en motivation som läraren behöver väcka och aktivera. Han anser att motivation kan vara inre, yttre och interaktiv. Den inre motivationen finns hos eleven i form av behov, känslor och potentiella resurser. Alla delar behöver tillfredsställas, följas eller utvecklas. Med yttre motivation menar han att målet finns i den omgivande miljön. Den interaktiva motivationen formas i ett samspel mellan en person och en situation.
Den fjärde delen i Stensmos (2001) modell är gruppering. En bra lärare ska använda kooperativt lärande i olika grupper. Grupperna kan bestå av olika åldrar, kön, kunskapsnivåer, specialförmågor och så vidare. Olika grupper kräver därför olika slags arbete. Enligt Stensmo (2001) finns det två bra metoder för grupparbete: samarbete och konkurrens. Samarbete är bra för dialogisk interaktion, effektiv kommunikation, problemlösning och konflikthantering. Konkurrensen påverkar prestationerna, att lösa vinnar- eller förlorarorienterad konflikthantering och att öka det känslomässiga engagemanget.
Den sista delen i Stensmos (2001) modell är individualisering som innebär rätt arbetsuppgifter för varje elev, rätt lärosätt och tillräckligt med tid för att lyckas. Varje elev har olika nivåer av intelligens, intressen, lärostil och lärosvårigheter. Därför behöver en bra lärare ha individuella arbetsplaner för varje elev.
Lars-Åke Kernell (2006) är mest detaljerad med sina förslag vad lärarkompetensen innehåller och som läraren behöver utveckla för att bli en bra lärare. Först och främst är det ämneskompetensen. En bra lärare ska inte bara ha bra ämneskunskaper, utan ska också anpassa sina kunskaper till elevens nivå och det innehåll som behöver utvecklas och uppmärksammas för att förverkliga läroplanens mål och riktlinjer. Andra viktiga lärarkompetenser enligt Kernell är ämnesdidaktiska. En bra lärare behöver förstå ämnets legitimitet, ha förmågan att prioritera och se vad som är ämnets identitet. Den tredje viktiga lärarkompetensen som Kernell nämner är den vetenskapliga kompetensen. Läraren behöver ha god urskiljningsförmåga och han eller hon behöver kunna hantera systematiska och strukturerade generaliseringar, specificeringar. En bra lärare behöver kunna ändra i beskrivningsnivån för eleverna.
Det fjärde kompetensområdet är didaktiskt med olika relationer: innehåll – syfte, lärare – elev, planering och utvärdering med reflektion. Alla dessa relationer är mycket viktiga i lärarens arbete. En bra lärare behöver kunna analysera rimligheten i undervisningen och kunna väcka elevernas intresse och motivation. Alla lärare behöver ha en tydlig plan eller idé att hålla sig till och kunna göra relevanta avsteg då detta behövs. Det är mycket viktigt för lärarna att känna till olika instrument för utvärdering av skilda kvaliteter – både samvaro och prestationer och den egna undervisningen. Den femte kompetensen som Kernell nämner, är kommunikativ kompetens för att läraren måste vara tydlig i sin läraridentitet och måste dessutom kunna formulera sina styrkor, svagheter och svårigheter. Ingen människa kan föreställa sig en bra lärare utan metodisk kompetens, vilket inkluderar inlärningsmiljö, handlag, pedagogiska och intellektuella verktyg.
metoder: förevisande (presentationer), förklarande (föreläsningar), explorativa (projektarbeten), interaktiva (portfolio), gestaltande (drama) och utvärderande (utvecklingssamtal). Därmed behöver en bra lärare visa god kännedom om varierande läromedel och hitta en balans och proportion i arbetssätt och innehåll. Den sociala kompetensen blir nödvändig eftersom läraren arbetar med människor och vara nyfiken och lyhörd inför elevernas tankar och utgångspunkter. Det är bra för läraren att visa tålamod och ödmjukhet. En av de viktiga kompetenserna är allmänprofessionell kompetens, som visar lärarens relation till yrket och omgivningen. En bra lärare måste vilja och våga pröva nya vägar och innehåll och vara intresserad av och ha beredskap för förändring. Då kommer läraren att kunna prioritera sina ambitioner och formulera sin förmåga.
Den sista, men inte minst viktiga kompetensen som Kernell (2006) nämner, är arbetsledande kompetens med god organisatorisk ordning, vilken bidrar till att kunna kontrollera och strukturera verksamheten. Alla dessa kompetenser är mycket viktiga i lärarens arbete. Men det finns ingen lärare som utvecklar dem till 100 %. Det finns några lärare som har höga nivåer i didaktiska och metodiska kompetenser, andra lärare är har ämnes- och vetenskapliga kompetenser, en tredje grupp av lärare är bra arbetsledare och har bra social och kommunikativ kompetens. Kernell kräver inte att läraren har hög nivå i alla kompetenserna, utan han anser att det är viktigt för en bra lärare att finna en balans mellan de olika kompetenserna.
Sammanfattningsvis ger författarna en mångfacetterad bild av lärarprofessionen som jag ska försöka identifiera i TV-serien Klass 9A. Lärarna bör ha en bra didaktiska och metodiska kompetenser för att de i detta projekt under endast en termin ska kunna ge eleverna de baskunskaper de saknar från hela grundskoltiden, enligt Sträng (2007) och Kernell (2006). De bör ta kontroll över situationen i klassrummet om de vill lyckas med sina mål, enligt Stensmo (2001). De bör väl förtrogna med sin egen kompetens och hitta sitt eget professionella och personliga sätt att möta dessa elever, enligt Normell (2008).
5. METOD
I detta examensarbete har jag granskat och analyserat vad lärarna gör i TV-serien Klass
9A i 13 avsnitt. Jag har tagit min utgångspunkt i Gunter Kress och Theo Van Leeuwens
(1996, 2001) vidare syn på kunskap och kommunikation om hur man kan tolka visuella bilder och de medieobjekt som ingår. De kallar detta för multimodalitet eftersom människan använder sig av olika representationssätt i alla kommunikationssituationer, beroende på individens intentioner och kulturella miljö. I denna studie består de visuella bilderna och medieobjekten av åtta lärare och eleverna i TV-serien Klass 9A. Kress och Van Leeuwen (2001) utgår i sin multimodala teori från fyra praktikområden (strata) inom vilka mening skapas genom många olika slags uttryck; diskurs, design, produktion
och distribution. Dessa fyra uttryck har ingen inbördes rangordning.
Diskurs är socialt verklighetskonstruerad kunskap som utvecklas i specifika sociala
sammanhang med en uppsättning av mål, regler och tolkningar (2001, s. 20-21). Det kan handla om vida eller snäva diskurser. De människor som ingår i diskursen har tillägnat sig de regler som gäller för utsagor och beteenden, som lärarna och eleverna i TV-serien Klass 9A gestaltar och uttrycker. När dessa visuella bilder och medieobjekten, det vill säga lärarnas och elevernas handlingar analyseras måste jag koncentrera mig på de intryck som lärarnas och elevernas handlingar gör på oss.
Design handlar om det som ligger mellan innehåll och uttryck. Design bifogar något
nytt genom att kommunikationen inte bara är socialt konstruerad kunskap, utan också en social handling. Tre saker designas samtidigt: 1) en formulering av en diskurs eller en kombination av diskurser, 2) en specifik aktion i vilken diskursen är inbyggd, 3) ett specifikt sätt att kombinera semiotiska resurser (Kress och Van Leeuwen, 2001, s. 21). I denna studie omfattar det vilka resurser eller händelser som väljs ut av TV-seriens producent för att representera Klass 9A. Det är formgivningen, det vill säga gestaltningen och handlingarna av lärarna och eleverna samt relationerna mellan lärare och elever som jag ska analysera
Produktion refererar till hur uttrycket från bilder organiseras. Det kan gälla teknisk
materialkännedom och tidigare praktisk erfarenhet in. Produktion visar oss hur uttrycket från bilder organiseras och ger inte bara en begriplig form till design, utan lägger till innehållet som valts ut och gestaltas i TV-serien Klass 9A (ibid.). Det byggs upp med hjälp av bildernas längd, vinkel, utsnitt, komposition, betydelse och innehåll.
Distribution handlar om hur det semiotiska materialet sprids. Även om producenten inte
längre är med i processen, så tillförs ny mening genom personerna/TV-tittarna som betraktar uttrycket, det vill säga TV-serien Klass 9A. Producenten kan inte förutse vilken ny mening deras produktion får under tiden som de 13 avsnitten visas i TV.
5.1 Analys
I min analys har jag utgått från Kress och Van Leeuwen (2001) multimodala teori och Lisa Öhman-Gullbergs (2008) multimodala tolkning av unga tjejers filmberättande. Diskurs för henne är vilka diskurser som dominerar i bilderna. Design tolkar hon är det intryck betraktaren får genom människors tal och deras relationer. Produktion är hur idéerna gestaltas genom människors tal. Hon använder inte det fjärde begreppet distribution i sitt arbete.
Först och främst vill jag beskriva vad jag ser och hör i serien Klass 9A. Under TV-seriens 13 avsnitt koncentrerades innehållet mest på eleverna och deras framgång. Lärarna i TV-serien visas episodiskt, oftast genom några moment från deras lektioner och deras åsikter om elevernas framgång. Mitt mål var att samla allt om varje lärare som deltar i TV-serien. Mest koncentrerade jag min uppmärksamhet på lärarrollerna i klassrummet, relationerna mellan lärarna och elevernas framgång och vilka arbetssätt som lärarna använder. Jag analyserade vilka intryck jag fick från lärarnas tal och beteenden. Efteråt försökte jag tolka vad som fanns mellan innehåll och intryck och hur TV-kameran visar det. Jag var därmed hänvisad till vilka händelser, inte hela lektioner, produktionsbolaget valt att lyfta fram för TV-tittarna. Min undran var: Varför koncentrerar de sig på dessa moment och inte på andra?
5.2 Tillförlitlighet, reliabilitet och validitet
Jag ser bara de bilder som producenterna valt att visa. Producenternas mål var att göra tv-serien attraktiv för TV-tittaren och samtidigt de vill förmedla fakta och åsikter på ett
begripligt sätt. Vi analyserar ett reportages bildberättelse som kan delas upp i korta bildsekvenser som vi kan kalla ”berättelsens meningar”. Bildsekvenserna kan vi i sin tur dela upp i enskilda bilder, som vi kan kalla ”berättelsens ord”. Om bildernas varieras rätt, kan vi skapa vackra, dramatiska och effektiva sekvenser. Sekvenserna byggs upp med hjälp av bildernas längd, utsnitt, vinkel, innehåll, komposition och betydelse. Men alla sekvenserna byggs upp av TV-producenten. De skapar emotionella bilder som kan vara starkt positivt eller negativt värdeladdade. Samtidigt är dessa bilder konnotationsrika, som betyder att bilderna har i sig dramatiska eller kulturbundna associationer. Bilderna är en sorts journalistisk form för att de är fortfarande en del av reportagets bildberättelse.
Vi i publiken reagerar ofta på att medierna förstärker bilderna och på så sätt dramatiserar budskapet med hjälp av semantiska knep. Från den andra sidan har vi som publik en egen fantasi. Det räcker ofta för oss att bara visa detaljer för vi kan skapa en egen bild utifrån vår kultur, utbildning och så vidare. Normalt är en bildberättelse uppbyggd av fasta bilder med klipp emellan. Vi, vanliga människor, ser vår omvärld på det sättet. Våra ögon kan inte zooma eller panonera, utom då vi följer ett föremål med blicken. Men då är ju vår bild av föremålet fast.
Å ena sidan så begränsar Kress och Van Leeuwen (2001) multimodala teori utifrån de fyra uttrycken min metod. Å andra sida gör den också min metod multimodal med struktur och tydlighet. Jag begränsar mig inte bara till vad en eller annan lärare säger, utan jag kan också få information genom hans eller hennes beteende och elevernas reaktion.
5.3 Data
Innehållet i TV-serien Klass 9A fokuseras mest på att visa elevernas reaktioner. Lärarna framträder episodiskt i TV-serien. Bara några moment är med från vissa lektioner. Producenten av TV-serien ger inte lika mycket tid för varje lärare i varje episod eller i alla 13 avsnitten. Till exempel Harriette, läraren i engelska, franska och spanska, visas inte så ofta på TV-skärmen. Hon deltar i alla lärarmöten och diskussioner, men hon är bara med i en episod i hela TV-serien. I den episoden klagar hon bara på disciplinen i klassen. På grund av det kan jag inte analysera eller diskutera hennes relationer med
eleverna, hennes metoder i undervisningen och så vidare. Det finns några lärare som visas mer än alla andra. Det är Gunilla, Stavros och Igor. Magnus, Christin och Tony visas mindre. De ger inte heller så ofta kommentarer om sina arbetssätt eller om eleverna. Carolina, läraren i slöjd, visas bara i början av TV-serien och då kommenteras några elever. Jag kan inte säga om det är produktionsbolagets idé eller det är lärarnas egen vilja som visas. Därmed är jag hänvisad till att analysera vad TV-serien lyfter fram till TV-tittarna.
5.4 Presentation av lärarna
I TV-serien deltar åtta lärare: Gunilla (svenska, bild, livskunskap), Stavros (matematik och fysik), Magnus (naturorienterande ämnen), Christina (samhällsorienterande ämnen), Igor (idrott), Tony (musik), Carolina (slöjd), och Harriette (språk). I första TV-programmet presenteras alla lärarna.
Gunilla är gymnasielärare. Hon börjar sin första lektion med vad hon vill ska finnas i klassrummet: inga kepsar, tuggummi och så vidare. Efter det vill hon veta elevernas namn och vad de är bra på. Men att berätta vad de är bra på är en mycket svår fråga för många elever. De är mer medvetna om vad de är dåliga på. Gunilla gör mycket för att eleverna ska förbättra sina kunskaper i svenska. De diskuterar en boks innehåll i avsnitt fyra, skriver en roman i avsnitt fem, möter ovanliga människor som transvestit, imam och hemlös i avsnitt sju. Hon har utvecklingssamtal med alla eleverna och deras föräldrar. Hennes sista lektion var som den allra första: alla eleverna sitter i en ring och svarar på frågan vad de är bra på. Nu har eleverna inga problem med att svara på frågan. De vet i vilka ämne de är bra på i skolan och i vilka områden de är bra på utanför skolan.
Stavros presenterades som den bäste matematikläraren 2006. Han startar sin första lektion med en presentation av sig själv. Han vill inte veta elevernas tidigare betyg. Hans mål är att vinna elevernas kärlek och hjärtan. Han vill veta mycket elevernas personliga liv. Stavros berättar mycket om sin egen ungdom. Han var inte heller en duktig elev i skolan, men han lyckades att ändra sig och efter det bestämde han sig för att bli lärare i skolan. I avsnitt nio vill Stavros prata med de svaga eleverna, som om han
eller behöver få en ny chans. Han lyfter fram hur viktigt det är med lärarnas engagemang och att ställa krav. Han frågar eleverna om de kan arbeta en timme extra varje dag med matematikuppgifterna. De lovar bara 45 minuter varje dag.
Tony är en prisbelönt musiklärare, som lär sina elever att spela rockmusik och sätta upp och spela i musikaler. Hans idé är här också att göra en musikal. Vi ser i många avsnitt att han lär eleverna rocklåtar. De sjunger dessa låter tillsammans och var för sig. De lär sig hur de kan spelar dessa låtar med olika instrument. Hans arbete med eleven Tova lyfts fram. Han och Igor uppmuntrar henne att komma till skolan varje dag. Han hjälper henne med basgitarren. Men produktionsbolaget visar också att han misslyckas att lösa konflikten med eleverna i avsnitt tio. Hans sociala kompetens hjälper honom inte att lösa konflikten på rätt sätt. Resultatet blir att han tappar hälften av eleverna till deras rockshow.
Christina kommer från Jönköping. Hon integrerar informationsteknik och samhällsorienterande ämnen i sin undervisning. I början av avsnitt två vill hon ha muntliga redovisningen av eleverna framför klassen. Det är svårt för många elever att klara sig. Hon arbetar mycket för att eleverna ska diskutera vad de vill arbeta med i framtiden och vad de behöver göra för att nå sina drömmar. I avsnitt fem diskuterar hon med eleverna de poäng som de behöver för att komma in på gymnasiet. Hon frågar om eleverna vet vad poäng betyder. Christina säger att hon trivs mycket bra med sitt arbete som lärare. Hon ber eleverna att skriva vad de vill göra om 10 – 15 år. Efter det gör de en datortest på vilket jobb som passar dem best. Därefter jämför de sina drömmar och resultatet av testen. Eleverna siktar inte så högt som testet visar att de kan nå. Christina organiserar möten med SYO-konsulenten om valen till gymnasiet. Det är möte med föräldrarna och eleverna om gymnasievalet. Hon och eleverna besöker en gymnasiemässa och där pratar eleverna med lärare från gymnasiet och frågar vad som krävs och hur många poäng de behöver ha för att gå på gymnasiet.
Carolina är nyexaminerad lärare i slöjd. Hon vill att eleverna fyller i ”slogen” - en loggbok i slöjd. På första slöjdlektionen ber hon eleverna att skriva ner sina mål, som de vill uppnå i hennes ämne. I avsnitt tre besöker hon med eleverna en studio, där eleverna
kan få veta hur lång väg det är från en idé till ett färdigtdesignat föremål. Läraren berättar i detta avsnitt vilka design utställningen har som de ska besöka för att få inspiration. Efter detta avsnitt finns ingen möjlighet att titta på vad händer med eleverna på slöjdlektionerna.
Igor är författare, föreläsare och mental coach. Hans mål är att få kontakt med alla eleverna och höja självkänslan och förbättra prestationerna hos eleverna. Igor arbetar med varje elev individuellt. Till exempel följer han eleven Ala på hans lektioner under tre månader. Redan i första avsnittet får han att veta att Ala inte vill vara med på idrottslektionerna. I samma avsnitt pratar Igor med Ala om detta för att kunna förstå bättre varför han inte vill gå på idrottslektionerna. När han misslyckas med att få Ala med på lektionerna, går han vidare och vill få kontakt med Alas föräldrar. I avsnitt fyra lyckas han att övertala Ala att sitta i hallen när alla de andra eleverna har idrott. Efter det ber Igor honom att ha idrottskläder i väskan. Det är inte bara enstaka exempel han gör. Han lyckas med eleven Tova så att hon slutar skolka i avsnitt åtta. Tova berättar själv att det är inte bara att Igor hämtar henne hemma varje morgon, utan Igor försöker prata med henne om hur hon mår och uppmuntrar henne till att komma till skolan och lektionerna. I avsnitt nio hjälper han de svaga eleverna med ett experiment under de sista laborationsveckorna. Han pratar med eleven Liu på slutet av avsnittet och förklarar för honom att han kan göra mycket själv. Lui har lyckats att lära sig svenska på fem år, och det är inte så lätt. Igor vill att Lui ska lyckas med mer i den svenska skolan och han erbjuder honom att de kan arbeta tillsammans i svåra ämnen. Igor avslutar deras samtal med orden: ”Jag är här för din skull, så att du känner att du inte är ensam”.
Magnus är från Lund och är prisbelönad som årets kemilärare 2006 av Kungliga Vetenskapsakademin. Hans lektioner är alltid fulla av experiment. I det första avsnittet har han med sig döda möss och levande krabbor. Han vill göra demonstrationer på varje lektion. Till exempel visar han i slutet av första avsnittet hur DNA spiralen ser ut med hjälp av en repstege. I avsnitt fyra förklarar han luftstrukturen med att fisa. Många av exemplen är från livet för att han undervisar i biologi. Eleverna undersöker rått kött i detta avsnitt. Det är aldrig tyst på hans lektioner utan han kan höra hur eleverna reagerar på hans presentationer av kemiska och biologiska experiment. Han tycker att det är
tråkigt när det är absolut tyst.
Harriette kommer direkt från lärarutbildningen. Hon har många års erfarenhet som grundskollärare. Men som jag skrivit tidigare får TV-tittarna ingen chans att se hennes undervisning.
6. RESULTAT
I detta kapitel kommer jag redovisa resultatet av att använda den multimodala analysmetoden av Gunter Kress och Theo Van Leeuwen (1996, 2001) om hur man kan tolka visuella bilder och de medieobjekt som ingår. I denna studie består de visuella bilderna och medieobjekten av sju lärare: Gunilla, Stavros, Tony, Christin, Carolina, Igor och Magnus och eleverna i TV-serien Klass 9A. Den åttonde läraren Harriettes undervisning saknas i TV-serien. Jag har granskat mina data i de 13 avsnitten genom de fyra uttrycken: diskurs, design, produktion och distribution för varje lärare.
Gunilla
DISKURS: Gunilla är alltid lugn. Hon pratar med låg och lugn röst och med en bra artikulation. Hon ger en tydlig och lättförstådd instruktion till varje uppgift och kontrollerar om eleverna förstår henne rätt. När Gunilla ser att det är svårt att svara på frågan ”vad du är bra på?”, hjälper hon eleverna med hjälpfrågor som ”När känner du att du kan göra det bättre än alla andra?”, ”I vilket moment har du känslan att det passar mig bra?” och så vidare. Hon tappar aldrig tålamodet.
DESIGN: Hon sätter eleverna i en ring så att de ser varandra och för att de ska förstå att den här uppgiften gör de inte bara för lärarens skull. Gunilla frågar till och med efter uppgiften hur det var att sitta i ringen. Ringen tar bort känslan av distans mellan människor och visar att alla är jämställda och på samma nivå. Det är också ett sätt att undvika det traditionella sättet att sitta i klassrummet.
PRODUKTION: Kameran visar oss bara början av uppgiften. Vi ser enstaka elever som har svårt att svara på frågan. Men Gunilla vill få svaret från var och en. Kameran visar inte alla eleverna, men det framträder ändå att läraren fick svar från varje elev.
DISTRIBUTION: Vi ser att läraren har kontroll över situationen i klassrummet. Men denna kontroll inte auktoritär, utan mer demokratisk. Vi kan också varsebli från det här exemplet att Gunilla inte är en traditionell lärare, eftersom hon bygger relationerna med eleverna på annat sätt. Hon vill att eleverna inte bara ska lyda och göra de uppgifter som hon ger dem. Utan hon vill veta om de förstår uppgifterna och varför de gör det här
uppgifterna.
Stavros
DISKURS: Stavros, som lärare, orienterar sig mer på relationerna med varje elev. Han börjar sin första lektion med att presentera sig och visar att han är öppen för bra relationer. Han drar sig inte för att krama varje elev för att visa sin öppenhet för var och en. Han säger att han ser sig i denna situation som deras pappa.
DESIGN: Allting vad Stavros gör, gör han för att visa att han intresserar sig för varje elevs liv, framgång och framtid. Han bekymrar sig om deras kunskaper och vill göra allting som är möjligt för att ge eleverna en extra chans att lyckas. Som vi kan se i slutet av TV-serien ger hans öppenhet ett bra resultat. Alla hans elever klarar sig på tentan med resultatet 17 poäng.
PRODUKTION: Kameran koncentrerar sig mer på att visa Stavros relationer till eleverna för att det är en huvudnyckel i Stavros metodik. Producenterna tror att om läraren har en bra relation med sina elever, kan han bättre ge dem mer kunskaper i sina ämnen. En bra lärare ska vara intresserad av delta i elevernas liv och inte bara i skolan. Kameran visar oss att Stavros besöker sina elever på deras jobb, som på en pizzeria på kvällen.
DISTRIBUTION: Vi fick intrycket av Stavros att det finns många vägar att lyckas i det pedagogiska yrket. En av dem är att ha bra relationer med eleverna. En duktig lärare måste utgå från sina elevers goda sidor. Stavros ville inte veta vilka betyg hans elever hade i matte och fysik innan han kom till skolan. Läraren tror att allting kan ändras om man kan få en andra chans i sitt liv.
Tony
DISKURS: Tony visar sig som en mycket engagerad lärare. Han arbetar mycket med hela klassen men också individuellt med eleverna. Läraren lär eleverna rocklåtar: hur de ska sjungas och spelas. Han arbetar extra tid med eleverna som vill spela musikinstrument. Han vet hur de ska spela piano, gitarr, basgitarr och trummor. Hans
kunskaper i rockmusik är stora. Tonys idé är att eleverna i slutet av terminen ska visa en rockshow. Resultatet kommer att vara deras arbete i musik under höstterminen.
DESIGN: Tonys ambitioner är mycket höga. Men han kan inte uppmuntra alla eleverna att följa med honom och delta i rockshowen. Denna rockshow är Tonys, inte elevernas initiativ. TV-tittaren får intrycket att eleverna inte kan så många rocklåtar som Tony vill visa på showen. Låtarna är från 1960- och 1970-talen. Idag intresserar eleverna sig för annan sorts musik och allt detta leder till missförstånd och konflikt mellan Tony och eleverna.
PRODUKTION: Kameran visar oss Tonys hårda arbete, men också konflikten mellan honom och eleverna. Producenternas mål verkar vara att visa oss att även en duktig lärare inte kan lyckas med alla elever. Eleverna är olika och de behöver olika lärare i skolan. Vårt samhälle består av olika människor och vi ska mer koncentrera oss på deras goda sidor och inte på de dåliga.
DISTRIBUTION: Även om vi ser konflikter mellan Tony och eleverna kan vi inte säga att Tony är en dålig lärare. Alla lärare kan göra fel, men de behöver ha modet att fortsätta sitt arbete. Tony når sitt mål och vi ser i TV-serien att halva klassen deltar i rockshowen. Läraren har inte lyckats att få med hela klassen i hans rockshow, men många elever vill spela och sjunga de rocklåtar som Tony presenterar för dem.
Christina
DISKURS: Christina är en den lärare som arbetar mest med att förbereda eleverna inför sin framtid. Hon hjälper eleverna att hitta sina yrken, erbjuder dem tester som visar vilket yrke som passar dem bäst. Läraren besöker med eleverna gymnasiemässan, där de har möjlighet att prata med lärare om olika kurser som eleverna är intresserade av och kan diskutera vilka poäng de behöver för att komma in på programmet. Eleverna har även en chans att prata med gymnasieeleverna på skolan, som berättar sina erfarenheter och känslor.
som SO lärare var att förbereda sina elever inför deras framtid. Alla hennes lektioner som vi ser, hjälper eleverna göra sitt eget val i livet. Möten med SYO-konsulenten är ett av hjälpmedlen som Christina använder för att visa sina elever hur många vägar det finns att gå in på gymnasiet.
PRODUKTION: Kameran visar oss bara Christinas arbete med gymnasievalet. Hon uppmuntrar sina elever att våga mer. I början av skolåret var elevernas drömmar inte så stora. De vill jobba som frisör eller spela musik. Men när testen visar att de kan arbeta som advokater eller ekonomer, vågar de prestera mer och tänker att kanske de kan nå mer i sitt liv.
DISTRIBUTION: Med exempel av Christinas arbete förstår vi mer tydligt vad Hargreaves menar i sin bok Läraren i kunskapssamhället – i osäkerhetens tidvarv. Ett av skolans mål är att förbereda sina elever till att realisera sig själva i livet. Skolan hjälper eleverna att lyckas i deras framtidsval. Eleverna väljer inte bara gymnasium, utan de väljer också sitt framtida yrke.
Carolina
DISKURS: Det är svårt säga något om Carolinas lärarinsats. Hon använder nya demokratiska idéer i sitt ämne. Hon använder loggboken i slöjd, som hjälper henne att ha närmare kontakt med eleverna. Hon vet vilken mål varje elev har i hennes ämne. Vi ser att hon diskuterar med eleverna deras mål och vägar att nå dessa mål. Carolina planerar att besöka några designutställningar för att visa sina elever hur de kan använda olika material i sitt arbete och hur de kan kombinera olika material.
DESIGN: Vi ser inte så många lektioner med Carolina och kan inte säga mycket om design. Hon har intressanta idéer om läraryrket. Hon vill ena syslöjden med träslöjden. Men kanske i praktiken går det inte så bra för den nyexaminerade läraren och på grund av det vi ser inte Carolinas lektioner efter det tredje avsnittet.
PRODUKTIONEN: Kameran visar oss Carolina bara i början av projekten. Hennes ämne krävs inte för att komma in på många gymnasier. Producenterna intresserar sig
mer för huvudämnena och i ovanliga metoder som att möta transvestiter och hemlösa eller spektakulära experiment som Magnus visar på sina lektioner.
DISTRIBUTION: Det är inte lätt att bestämma vilka tolkningar Carolinas deltagande får i detta projekt. För henne tror jag var det en stor upplevelse att arbeta med stora mästare i sitt yrke som alla de andra lärarna. Det kan berika hennes didaktiska, psykologiska kompetenser.
Igor
DISKURS: Igor är mycket bra i det individuella arbetet med eleverna. Han är en mycket positiv person. Han kommer till eleverna med öppet hjärta, men han är inte likadan som Stavros. De är båda invandrare och lärare, men de har olika ålder och är uppfostrade i olika kulturer. Hans roll i projektet är som mental coach och det framträder i bilderna att han lyckas i denna roll. Igor tror alltid att det finns en chans för varje elev att lyckas. Vi ser många exempel på det, som eleverna Ala, Tova och Liu.
DESIGN: Igor lyckas med att hitta tid för alla eleverna i klassen. Han pratar med Ala, hämtar Tova från hemmet på morgonen och hittar tid för fyra svaga elever i slutet av TV-serien. Han möter Liu två gånger i veckan på eftermiddagarna för att hjälpa honom med engelska. Men vi ser inte hur många gånger de andra tre eleverna som behöver det får extra hjälp.
PRODUKTION: Kameran vill visa TV-tittaren att Igor är sådan sorts lärare som tänker på sitt arbete 24 timmar om dygnet. Han är redo att hjälpa var och en när det behövs. Det spelar ingen roll vilka ämnen det är: engelska, svenska eller matematik. Jag tror att producenten har lyckats att hitta denna karaktär i Igor.
DISTRIBUTION: Vi får intrycket av Igor som en riktig mental coach. Han visar olika vägar för sina elever att lyckas. Han pratar med eleverna om olika prestationer, att memorera information. Igor uppmuntrar eleverna att gå till skolan. Huvudsaken i Igors metod är att lyssna på eleverna och försöka att förstå vad han eller hon vill.
Magnus
DISKURS: Magnus framträder som en kunnig lärare i NO-ämnen med att undervisa sitt ämne på ett intressant sätt. Han visar många spektakulära experiment med levande och döda djur eller kemiska experiment med eld eller helium som ändrar människornas röst. Han förtjänar sitt pris som årets kemilärare. Magnus engagerar eleverna i undervisningsprocessen med sina spektakulära experiment.
DESIGN: Alla experimenten uppmuntrar eleverna att själva undersöka naturliga och kemiska företeelser och att vara nyfiken på naturen och få nya kunskaper om vad som händer på olika sätt. Han vet vad han måste göra didaktiskt för att få elevernas uppmärksamhet och vilja att studera.
PRODUKTION: Kameran visar oss en lärare med stor kunskap och didaktisk kompetens. Men Magnus är inte lik Gunilla som också har kunskaps och didaktisk kompetens på högsta nivå. De har olika kön, ålder och ämnen och använder olika didaktiska metoder. Magnus använder mer visuella metoder, Gunilla mer praktiska som att skriva och berätta.
DISTRIBUTION: Vi får intrycket av att Magnus är en sådan lärare som brinner för sitt ämne. Han vet mycket och vill dela med sig av sina kunskaper till eleverna.
Sammanfattningsvis möter vi sju olika typer av lärare i TV-serien Klass 9 A: två med didaktisk- och kunskapskompetens: Gunilla och Magnus. Två lärare som tycker att bra relationer med eleverna är det viktigaste i undervisningen: Stavros och Igor. En lärare som visar att huvudmålet är att hjälpa eleverna hitta deras väg i livet: Christina. Två lärare som visar engagemang för sitt ämne och vill gärna hjälpa eleverna att utveckla sig estetiskt och musikalisk: Tony och Carolina. De är olika, men tillsammans bildar de en pedagogisk ensemble som vågar satsa på att göra Malmös sämsta klass till den tredje bäste klassen i Sverige.
7. DISKUSSION OCH SLUTSATS
I mitt examensarbete har jag undersökt vilka faktorer i lärarrollen i TV-serien Klass 9A som bidragit till elevernas framgång. Mina huvudfrågor utgår från hur de olika lärarrollerna gestaltas i programmet Klass 9A, vilka relationer som synliggörs mellan lärarrollen och elevernas framgång och vilka arbetssätt lärarna använder i TV-seriens 13 avsnitt.
Metodmässigt valde jag den multimodala analysmetoden av Gunter Kress och Theo Van Leeuwen (1996, 2001) om hur man kan tolka visuella bilder och de medieobjekt som ingår. I denna studie består de visuella bilderna och medieobjekten av sju lärare: Gunilla, Stavros, Tony, Christin, Carolina, Igor och Magnus och eleverna i TV-serien
Klass 9A. Den åttonde läraren Harriettes undervisning saknas i TV-serien. Jag granskade
mina data i de 13 avsnitt genom de fyra uttrycken: diskurs, design, produktion och distribution för varje lärare.
För de åtta lärarna som deltar i TV-serien var det en stor utmaning att visa hur de kan få elever att växa. De berättar om det i slutet av TV-serien. Föräldrarna hoppades på att detta projekt skulle kunna hjälpa deras barn att bli mognare och att ta ansvar för deras egen framtid. Är det de nya lärarnas förtjänst eller elevernas? Kan deras gamla lärare göra samma sak för eleverna?
Å ena sidan säger de nya lärarna själva i början av TV-serien att de inte är bättre än lärarna på Johannesskolan. Det framkom under ett samtal mellan Tony och Harriette i det första avsnittet. Samma åsikt har Christina (2008) i sin intervju till Lärarnas tidning nummer 5. Å andra sidan händer en intressant situation på lärarnas möte mellan de gamla och de nya lärarna i det första avsnittet där de gamla lärarna säger att eleverna i
Klass 9 A är så bra, lydiga och duktiga. Stavros frågar dem varför de själva inte
lyckades ge baskunskaper till sådana bra elever?
De gamla lärarna ser sina elever fortfarande som barn, de tror inte att eleverna kan prestera och utvecklas mer på lektionerna. De nya lärarna däremot möter eleverna på sina lektioner nästan som gymnasister, som behöver göra ett viktigt val i sitt liv. Men de
kan inte välja vad de vill på grund av bristen på baskunskaper och deras låga betyg. De nya lärarna arbetar mer psykologiskt. De försöker att höja elevernas prestationer och att hjälpa eleverna att sätta högre mål. De nya lärarna visar dem att det går att ändra sig och orka mer. Lärarna vågar prata med eleverna om deras mål i livet, deras planer i framtiden och deras intressen. Många elever trodde inte i början av TV-serien att de ska bli den tredje bästa klassen i Sverige. Detta visar oss att Normell (2008) har rätt, när hon säger att det är lärarens uppgift att väcka elevernas intresse för skola och utbildning.
I TV-serien deltar åtta lärare, men som jag skrev tidigare visades inte Harriettes undervisning i programmet. Carolinas undervisning visades bara i de första fyra programmen. Däremot visas Gunillas undervisning och hennes stora erfarenhet av läraryrket lyfts fram. Hennes arbetssätt har stor variation. Hon kan diskutera böcker med eleverna, skriva en roman och möta ovanliga människor som transvestit eller hemlös. Gunilla vill gärna ta bort distansen mellan elever och lärare. Hon diskuterar gärna med var och en, ställer många frågor för att förstå om eleverna förstår hennes uppgifter rätt. Som Normell (2008) beskriver försöker Gunilla hitta sitt eget professionella och personliga sätt att möta elever och föräldrar. Normell betonar att en bra lärare måste kunna kommunicera med eleverna. Gunilla gör det i TV-serien. Sträng (2007) lyfter också fram relationerna: lärare – innehåll – metod – elev. Jag uppfattar att Gunilla lyckas att hitta dessa relationer. Hon hittade också balansen mellan planering, kontroll, motivation, gruppering och individualisering, som Stensmo (2001) beskriver.
Stavros är en annan typ av lärare än Gunilla. Hans fokus i undervisningen är att hitta en bra relation med varje elev. Han vill visa sina elever att han bryr sig om dem. Han vill visa att han vill att varje elev ska lyckas i ämnena som han undervisar i. Han utgår från elevernas goda sidor och vill inte veta vad som visades före han kom till skolan. På varje lektion säger han att det finns alltid en chans att ändra sig. Normell (2008) beskriver en sådan typ av lärare som har ett starkt engagemang och intresse för undervisning och eleverna. Stavros följer även Stensmos (2001) idé att varje elev behöver tillräckligt med tid för att lyckas. Han samlar eleverna som är svaga i matematik och arbetar extra med dem. Kernell (2006) betonar inte bara lärarens ämneskompetens, utan att också kunna anpassa sig till elevernas kunskapsnivå. Stavros
gör det på sina lektioner. Han vet att eleverna saknar baskunskaper i hans ämne och han börjar från början.
Tony kan arbeta med eleverna på olika sätt: individuellt, i olika grupper och med hela klassen. Han försöker att väcka motivationen hos eleverna med olika rocklåtar. Han spenderar mycket tid på lektioner med eleverna och efter lektionerna med eleverna som kan spela musikinstrument. Han hjälper läraren Igor med eleven Tova att sluta skolka. Han visar Tova hur hon ska använda basgitarren. Han kan arbeta med eleverna som är intresserade av musik och att spela musikinstrument. Han bryr sig inte om eleverna inte tycker om hans utvalda rocklåtar eller är intresserade av andra musikstilar. Tony frågade aldrig den elev som inte ville sjunga Bob Marleys låt. Han kom inte på klassrådet när eleverna diskuterar denna situation. Tony visar att inte kan möta konflikter. Enligt Stensmo (2001) har Tony en uppgiftsorienterad undervisningsstil. Han vill göra en rockshow och alla hans arbetssätt hjälper honom att nå målet. Hans undervisning innehåller Stensmo modell: gruppering, individualisering, kontroll, men motivationen är inte tillräcklig. Enligt Hargreaves (2008), orienterar Tony sig inte tillräckligt till det nuvarande samhället utanför skolan. Han verkar inte veta att eleverna i Malmö mest består av invandrare och de är inte särskilt intresserade av rocklåtarna från 1970-talet. De gillar mer rap och andra nyare musikstilar.
Christin är SO lärare och orienterar sig mest till det nuvarande samhället. Hennes huvuduppgift i TV-serien var att hjälpa eleverna att göra rätt gymnasieval. Hon diskuterar mycket med eleverna om deras framtidsplaner, deras drömyrke och så vidare. Hon använder ofta datorn på sina lektioner och i TV-serien visas att eleverna gör många uppgifter med datorns hjälp. Dagens elever tycker om att använda datorn som ett redskap. Christin använder det för att motivera eleverna att använda datorerna för sina studier och inte bara till att lyssna på musik eller spela spel. Enligt Hargreaves (2008) är Christins roll i programmet att visa sambandet mellan skola och samhälle. Christin förklarar för eleverna hur samhället fungerar och hur de kan göra rätt gymnasieval.
Carolina är den yngsta läraren i programmet. Hon är nyutbildad och vill minska distansen mellan lärare och elev. Kameran visade oss hur hon arbetar med elevernas mål
och hjälper dem att nå dem. Normell (2008) anser att en bra lärare ska utgå från elevernas verklighet. Carolina visar det med börja sin första lektion med att be eleverna fylla i en loggbok och beskriva deras mål i slöjd. Vidare hävdar Normell (2008) att lärarens uppgift är också att väcka elevernas intresse. Carolina gör det med besöka en av några designutställningar. Dessa besök väcker också elevernas motivation att göra egna designföremål. Motivationen är även en av komponenterna i Stensmos (2008) modell av lärarens ledarroll.
Igor fokuserar på individualiseringen. Han arbetar med var och en av eleverna när de behöver extra stöd. Igor hjälper eleven Ala att ändra hans inställning till idrottslektionerna och efter sex års frånvaro komma med på lektionerna igen. Han uppmuntrar Tova att gå i skolan varje dag. Normell (2008) beskriver att en bra lärare ska ha ett trefaldigt mål framför sig: kunskap, social kompetens och en god hälsa. Vi ser i TV-serien att Igor kan nå det målet. Han har bra kunskap i sitt ämne och har social kompetens och förstår eleverna. Han förklarar för eleverna hur de kan få bra mental och fysisk hälsa. Som jag uppfattar det har Igor lyckats att hitta sitt eget professionella och personliga sätt att möta elev och deras föräldrar (Normell, 2008).
Magnus är en unik lärare med en hög kunskaps- och ämneskompetens. Kameran visade många experiment som han gjorde på sina lektioner. Magnus har också didaktisk kompetens att nå syftet i undervisningen genom ämnesinnehållet. Hans ämne hjälper honom att bygga relationerna med eleverna. Kernell (2006) betonar dessa kvaliteter att hitta en sådan balans i sitt ämne som Magnus gör.
De nya lärarna använder både reflektion över sin praktik och olika didaktiska metoder i sin undervisning och i mötet med eleverna. Dessa metoder förbereder eleverna för det föränderliga samhället vi lever i och som kräver ständig utveckling. Hargreaves (2008) beskriver att lärarna inte ska vara en broms, utan motor för eleverna i deras utveckling. Detta överensstämmer även med Strängs (2007) uppfattning att vi måste skapa nya pussel med nya metoder, för de nya pusselbitarna passar inte i det gamla.
undervisningen. De medverkar bara under en termin, men varje undervisning inkluderar motivering, gruppering och individualisering (Stensmo, 2001). De nya lärarna lyckas i sitt arbete för att de har nya metoder och de bemöter eleverna som nästan vuxna människor som kan ta ansvar för sin utbildning.
Huvudidén med TV-serien Klass 9A var att väcka debatt i samhället om skolan. Jag anser dock att detta inte har lyckats. Jag granskade artikelkatalogen under våren 2008 när TV-serien visades på biblioteket, Malmö högskola, men det fanns inte så mycket skrivet om TV-serien. Jag hittade bara två insändare och artiklar saknades. Det skrevs mycket i Sydsvenskan under denna period, men detta berodde mest på att TV-serien gjordes i Malmö. Under denna period hade jag lärarpraktik i skolan och jag försökte diskutera programmen med mina lärarkollegor. Men de tyckte inte om TV-serien, för de ansåg att ingen utanför skolan ska försöka tala om för dem hur de ska undervisa.
Som slutsats är det därför inte möjligt att påstå att TV-serien Klass 9A blev en succé eller misslyckades. Om en TV-serie blir en succé brukar det oftast bli en uppföljare med samma koncept, men med nya deltagare. Klass 9A har dock inte fått någon uppföljare ännu. Jag tror inte att det beror på att Malmöklassen skulle vara den enda dåliga klassen i Sverige. Eller är det så att det inte finns fler duktiga lärare som är lämpliga. När jag har pratat med andra personer, som inte är lärare, så hade de uppfattningen att idén med TV-serien var att visa hur dålig skolan är i Sverige. Det finns därmed många plus och minus med TV-serien. Idén att visa olika lärare anser jag var mycket bra, men jag anser att SVT inte lyckades att visa alla incitamenten. Produktionsbolaget koncentrerade sig inte på själva undervisningsmetoderna, utan mer på att visa fragment av mänskliga relationer. Vi får ett collage av människor och idéer, men inte någon huvudidé som är tydlig. Kanske kan någon annan regissör göra om projektet om några år och visa det från en annan mer pedagogisk synvinkel, där alla lärarna får ungefär lika mycket tid, vare sig de lyckas eller misslyckas i sitt läraruppdrag, så det är möjligt att se vilka metoder som fungerade eller inte med just den här elevgruppen.
Jag tror att resultatet av denna TV-serie bör analyseras av pedagogiska forskare. Jag hittade inga analyser i svenska pedagogiska tidningar. Jag tror att det finns mycket att
tänka på, till exempel: kan alla elever lyckas med sina studier med en erkänd professionell lärare på kort tid? Hur stor del i elevens framgång beror på lärarens arbete? Varför kunde inte lärarna från Johannesskolan få likadana resultat med klass 9A, när de känner till sina elever bättre än de nya lärarna? Behöver egentligen svenska skolan ett sådant projekt som Klass 9A? Jag själv vill gärna använda de arbetssätt i mitt arbete som lärarna i projektet och jag vill försöka skapa likadana relationer med mina elever i framtiden.
8. REFERENSLISTA
Axelsson, Tomas (2008). Klass 9 A [dokumentärserie]. Stockholm: Strix Television AB, Sveriges Television.
Hargreaves, Andy (2002). Läraren i det postmoderna samhälle., Lund: Studentlitteratur
Hargreaves, Andy (2008). Läraren i kunskapssamhället: i osäkerhetens tidevarv. Lund: Studentlitteratur
Jogestrand, Christina (2008). Motvillig i TV-rollen som ”superlärare”, Lärarnas tidning, 5, 14-15.
Jällhage, Lenita (2008), Obehöriga lärare får inte sätta betyg, Dagens Nyheter, (2008-05-23), http://www.dn.se/nyheter/sverige/obehoriga-larare-far-inte-satta-betyg-1.731390
Kernell, Lars-Åke (2002). Att finna balanser: en bok om undervisningsyrket, Lund: Studentlitteratur
Kress, Gunter & van Leeuwen, Theo (2001). Multimodal discourse: the modes and
media of contemporary communication. London: Arnold
Kress, Gunter & van Leeuwen, Theo (1996). Reading images: the grammar of visual
design. London: Routledge
Normell, Margareta (2008). Från lydnad till ansvar; kunskapssyn, känslor och
relationer i skola. Lund: Studentlitteratur
Olsson, Tobias (2008). Klass 9A inte så dåligt, Svenska Dagbladet, (21 februari, 2008),
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_896851.svd
Sträng, Monica (red.) (2007). Den professionella vägen, i Samspel för lärande:
Scott, Anna, (2008). Vad finns att lära från ”Klass 9 A” i TV? Lärarnas tidning (8:47).
Skolverket (2007). PISA 2006. 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera
naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Rapport 306.
Skolverket (2008). TIMSS 2007. Uppgifter i matematik, årskurs 8. Uppgiftsrapport 323.
Stensmo, Christer (2001). Lederskap i klassrumme. Lund: Studentlitteratur
Svensson, Mats (2008). ”Klass 9a” en hyllning till lärarna, Lärarnas tidning (11:31)
Ämnesproven 2008 i grundskolans åk 9 och specialskolan åk 10: En resultatredovisning, (2009). Stockholm, Skolverket
Öhman-Gullberg, Lisa (2008). Laddade bilder. Representation och meningsskapande i
