Likabehandlingsplan Annan pedagogisk Omsorg

Likabehandlingsplan Annan pedagogisk

Omsorg

BUBBLAN LILLEGÅRD

2016-2017

Innehållsförteckning

Vision………..1A Grunduppgifter………1B

Definitioner……….2

Uppföljning och utvärdering………3

Kartläggning och analys……….4

Främjande arbete………5

Förebyggande arbete………...6

Akuta åtgärder………7 Organisation och ansvarsfördelning……….8A Delaktighet och inflytande………8B Dokumentation……….8C

Bilaga 1- Lagstöd

Bilaga 2-områden att se över

Bilaga 3-kartläggningsmetod

Bilaga 4A- UTREDNING VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING

Bilaga 4B- ANMÄLAN TILL HUVUDMAN VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING

• A Vision

Respekt för alla människors lika värde.

Vår omsorg ska arbeta på ett sätt som främjar lika rättigheter och motverkar

diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vi ska arbeta för goda relationer och trygga miljöer men också skydda barn mot alla former av kränkningar.

Vi vill att barnen ska få tillgång till sådana sammanhang att de utvecklas till ansvarsfulla individer med stor självtillit. Det gör vi genom att visa barnet en stark tilltro till dess möjligheter, visar barnet stor respekt och ger barnet ansvar. Vi har en övertygelse om att barnet är kompetent med en stark drivkraft att göra gott.

De viktigaste i arbetet med att förhindra trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling är att skapa sådana miljöer där barnen utvecklar självförtroende, respekt och tolerans. Arbetet med förebyggande åtgärder kommer att handla mycket om att kritiskt granska våra rutiner och regler kopplade till varje diskrimineringsgrund.

I samband med föräldramöten och utvecklingssamtal gör vi föräldrarna delaktiga i likabehandlingsplanen.

1. B Grunduppgifter

Denna plan omfattar Annan pedagogisk omsorg i Partille kommun.

Område Sävedalen; Lillegård, Furulund och Öjersjö.

Ansvarig chef är Karin Nielsen

Planen är en årlig plan samt likabehandlingsplan Lagstöd se bilaga 1

2. Definitioner

Följande definitioner och begrepp används i skolverkets allmänna råd 2009 och är hämtade från diskrimineringslagen, skollagen, och propositionen

"ett starkare skydd mot diskriminering" (prop.2007/08:95).

Diskriminering

Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer och grupper.

Ett barn eller en elev får inte direkt eller indirekt diskrimineras och missgynnas genom särbehandling på grund av någon av diskrimineringsgrunderna:

• kön

• könsidentitet eller könsuttryck

• etnisk tillhörighet

• religion eller annan trosuppfattning

• sexuell läggning

• funktionsnedsättning

• ålder

Trakasserier

Ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna.

Kränkande behandling

Handlingar som kränker barns och elevers värdighet och som inte hänger samman med diskrimineringsgrunderna.

Kränkningarna kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. De kan utföras direkt i verksamheten eller utanför.

Kränkningarna/trakasserierna kan vara:

Fysiska- t.ex. slag eller knuffar

Verbala- t.ex. hotad eller kallad fula ord

Psykosociala- t.ex. bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning

Text-bildburna-t.ex. brev, lappar, sms, mms

Mobbing som är en form av kränkande behandling, är när en eller flera personer flera gånger under en tid blir utsatta för negativa handlingar. Den som utsätts kränks alltså vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbing från andra former av kränkande behandling. Det råder också en obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbing.

Repressalier

Personal får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält verksamheten för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Främjande arbete

Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla

diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del av det vardagliga arbetet.

Förebyggande arbete

Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och omfattar områden som har identifieras som riskfaktorer i verksamheten utifrån kartläggningen.

Åtgärdande arbete

Innefattar rutiner för akuta situationer och att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

3. Uppföljning och utvärdering

Om någon blir kränkt samtalar vi med de som varit inblandade och deras föräldrar. Vi lyfter problemet och försöker lösa det på ett bra sätt. Det är viktigt att alla förstår lösningen och att det känns bra för de inblandade.

4. Kartläggning och analys

Kartläggning och analys har vi genomfört genom observation, samtal och delaktighet i leken.

5. Främjande arbete

Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för

likahandling och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Arbetet skall anpassas till barnens ålder och till den aktuella verksamheten.

Det främjande arbetet ska omfatta diskriminerings grunder, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Inget hindrar att verksamheten arbetar med diskriminerings grunder, könsöverskridande identitet och ålder.

Mål: Sociala sammanhang barnens rättigheter och skyldigheter.

Åtgärder: Rättvisa regler för alla barn och strukturer som skapar frirum. Dialog med barnen om vad som är rätt och fel. Lyfta de goda exemplen.

Ansvariga: Eivor och Helen

6. Förebyggande arbete

Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och från identifierade riskfaktorer. Arbetet skall anpassas till barnens ålder och till den aktuella verksamheten.

Mål: Att osäkra barn som inte knäckt den sociala lekkoden skall känna sig trygga och hitta kamratrelationer som ger förutsättningar för samspel och turtagning.

Område att se över

Nuläge (vilka brister ser vi utifrån kartläggningen)

Självförtroendet brister och osäkerhet kring språket, gör att barnen drar sig undan och det upplevs att det finns en rädsla för de andra barnen.

Åtgärder(Hur)

Vi ska hitta fler och nya sätt att hjälpa barnen att komma in i den redan pågående leken, att de släpps in i leken utan att" lekmagin" försvinner för de andra barnen.

Ansvariga Eivor och Helen

7. Akuta åtgärder

Om ett barn utsätts för trakasserier eller annan form av kränkande behandling av ett annat barn följs nedanstående plan;

1. Den vuxna som upptäcker kränkningen skall genast ingripa. Situationen skall

analyseras för att få en tydlig bild av vad som hänt och vilka som varit inblandade. Allt dokumenteras.

2. När vi klar gjort händelsen sitter vi ner tillsammans med barnen och samtalar om vad som hänt. Vi visar tydligt att vi tar avstånd ifrån all kränkande behandling. Vi samtalar med barnen hur det känns och hur barnen ser på situationen.

3. Fortsätter den kränkande behandlingen tar personalen kontakt med föräldrarna för gemensamt samtal. Förskolechef informeras om situationen. Vi diskuterar tillsammans fortlöpande åtgärder.

4. Händelsen, åtgärden och uppföljningen dokumenteras alltid.

När ett barn kränks av en annan vuxen;

1

.

2. Förskolechef tar ett samtal med den anmälda.

3. Förskolechef informerar vårdnadshavaren.

4. Förskolechef följer upp ärendet med barnet och han/hennes föräldrar.

5. Förskolechef samtalar regelbundet med den personal som kränkt barnet och samtalar om hur kontakten med det berörda barnet fungerar.

6. Om åtgärderna inte är tillräckliga tas ny kontakt med Förskolechefs chef. Barn kan vända sig till Barn och elevombudsmannen.

7. Förskolechef skickar anmälan till huvudman.

* Personalen är alltid skyldig att ingripa om kränkande handling förekommer i barngruppen.

8 A Organisation och ansvarsfördelning

Organisation sker enligt akuta åtgärder. Liksom ansvars fördelning.

8 B Delaktighet och inflytande

Barnen görs delaktig genom våra observationer. Föräldrar erbjuds att läsa

likabehandlingsplanen på dropp-in-fika. Alla personal i annan pedagogisk omsorg är delaktiga.

8 C Dokumentation

Dokumentation sker på anvisad blankett.

Bilaga 1

Lagstöd

Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger framför allt på:

• FN:s konvention om mänskliga rättigheter

• Barnkonventionen (Se Partille.se, BUS i Partille, Barnkonventionen)

• Diskrimineringslagen (2008:567)

• Skollagen (2010:800)

Diskrimineringslagen (2008:567)

Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga finns i diskrimineringslagen. Där anges;

• förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier

• utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier

• krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

• upprättande av likabehandlingsplan varje år.

Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med:

• kön

• könsöverskridande identitet

• etnisk tillhörighet

• religion eller annan trosuppfattning

• funktionshinder

• sexuell läggning

• ålder

Det finns ännu inte krav på att det främjande arbetet ska omfatta könsöverskridande identitet och ålder (kursiverade).

Kraven på en likabehandlingsplan är att:

• det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet

• den ska upprättas årligen

• barn och elever ska vara delaktiga när det gäller så väl kartläggning, analys och att arbeta fram aktiviteter i den årliga planen

• den ska innehålla redovisning av uppföljning och utvärdering av fjolårets åtgärder

• den ska innehålla en översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning och analys

• den ska innehålla klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet

• den ska innehålla en redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året

• den ska innehålla rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation

Skollagen (2010:800)

Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet;

• bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.

• genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling

• att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året- en

redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

• Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling

I skollagen (2010:800)infördes skyldighet för personal i förskola och skola att anmäla till rektor eller förskolechef om de får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor och förskolechef är i sin tur skyldiga att anmäla detta till skolhuvudmannen. ( 6 kap.10§)

Arbetsgång

1. När någon person i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig kränkt ska det rapporteras till rektor. Anmälan ska göras skriftigt och dateras.

2. Rektor får information och rapporterar händelsen till huvudmannen. I samband med det diarieförs ärendet på den enskilda förskolan/skolan.

3. Rektor inleder skyndsamt en utredning för att belysa vad som har inträffat. Se sid xx 4. När utredningen är klar ska kopia lämnas till huvudmannen.

5. Huvudmannen tar sedan ställning till eventuell uppföljning från sin sida.

6. Händelser där eleven inte uttrycker att hon eller han känner sig kränkt, med där det finns skäl att misstänka att det kan rör sig om kränkningar ska utredas och anmälas till förskolechef/rektor- huvudman enligt rutinerna ovan.

Akuta händelser

Akuta händelser hanteras enligt den enskilda skolans handlingsplan för kränkande behandling.

Förskolechef/rektor informerar huvudmannen varje gång en utredning inletts.

Blanketter: Anmälan till huvudman vid kännedom/misstanke om kränkande behandling

Utredning vid kännedom/misstanke om kränkande behandling Partille kommun, Utbildningsförvaltningen 19 (26)

Andra lagar

Andra lagar som påverkar verksamhet i förskola/skola är:

• Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.

• Socialtjänstlagen 14 kap 1§ (anmälningsskyldighet)

• Diskrimineringslagen (2008:567)

• Regeringsformen 1 kap. 2§

• Europakonventionen Artikel 14 – Förbud mot diskriminering

• EG-direktiven

• Brottsbalken

Strafflagarna i brottsbalken gäller även i skolan. Men det finns ingen laglig skyldighet att göra en polisanmälan. En polisanmälan ersätter inte anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen. I brottsbalken finns inte mobbning eller kränkande behandling med som särskilda begrepp eller brottsrubricering, men mobbning och kränkningar kan ibland även vara brott enligt brottsbalken:

• Misshandel

• Olaga hot

• Olaga tvång

• Ofredande

• Trakasserier

• Förtal

• Sexuellt ofredande

• Hets mot folkgrupp

Bilaga 2

Områden att se över

Här ges tips på områden som kan vara relevanta att se över i samband med en kartläggning av förskolans behov av aktiva åtgärder för att undvika eventuell diskriminering.

Trakasserier och kränkande behandling

Är alla barn inkluderade i barngruppen eller finns det enstaka barn som står utanför?

Förekommer det att ett barn blir utfryst av andra barn? Finns det någon hierarki vad gäller barns popularitet? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna?

Trygghet

Är miljön trygg för alla barn i verksamheten? Vilka platser upplever barnen som otrygga?

Tänk på inne- och utemiljöns olika skrymslen.

Finns anställda närvarande när barnen har frilek? Är tillräckligt många vuxna ute på gården?

Förtroende

Har alla barn förtroende för förskolans personal? Vänder de sig spontant till de vuxna för att få hjälp vid konflikter och bråk?

Diskrimineringsgrunderna

Förekommer det återkommande konflikter och bråk bland vissa barn? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna?

Förekommer det att ett barn upplever sig kränkt eller orättvist behandlat av någon anställd?

Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna?

Språkbruk

Finns det en jargong bland barn, föräldrar eller anställda som kan upplevas som nedsättande eller respektlös?

Bilaga 3

Kartläggningsmetod

Planerade samtal

Kartläggningen kan utgöras av regelbundna planerade samtal

med barn, enskild eller i grupp. Syftet är att få information om stämningen i barngrupperna och om händelser som av barnen upplevs som trakasserier och kränkande behandling.

Det är också viktigt att fånga upp barns upplevelse av diskriminering, det vill säga om de känner sig orättvist behandlade i verksamheten och om det i så fall finns ett samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder.

Bilaga 4A

UTREDNING VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING

Ort och datum:

Barn/elev: Personnummer:

Förskola/skola: Läsår:

Grupp/Klass: Ansvarig pedagog/ arbetslag:

Beskrivning av händelsen datum, plats etc.

Inblandade

Vilken typ av kränkning rör utredningen?

Trakasserier kränker en persons värdighet och har samband med en av följande diskrimineringsgrunder:

☐

☐

☐

☐

☐

☐

☐

Kränkande behandling, kränker en persons värdighet utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund.

Kränkningens uttryckssätt:

☐

☐

☐

☐

☐

☐

Kontaktade inblandades vårdnadshavare, elevhälsoteamet etc.

Åtgärder

Utredning upprättad av

Datum

Planerat uppföljningssamtal

Bilaga 4B

ANMÄLAN TILL HUVUDMAN VID KÄNNEDOM/MISSTANKE OM

DISKRIMINERING, TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE BEHANDLING

Ort och datum:

Barn/elev: Personnummer:

Förskola: Läsår:

Grupp/klass. Pedagog/mentor:

Anmälare:

Beskrivning av händelsen:

Inlämnat till förskolechef/rektor ^(datum):

Rektor översänder anmälan till rektorschef inom ett dygn från inlämnad anmälan.

Huvudmannens anteckningar: