Överlevares upplevelser efter ett hjärtstopp

Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet

ÖVERLEVARES UPPLEVELSER

EFTER ETT HJÄRTSTOPP

EN LITTERATURSTUDIE

LOUISE LARSSON

ÖVERLEVARES UPPLEVELSER

EFTER ETT HJÄRTSTOPP

EN LITTERATURSTUDIE

LOUISE LARSSON

CASSANDRA LUNDSTRÖM

Larsson L & Lundström C. Överlevares upplevelser efter ett hjärtstopp- En litteraturstudie.

Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och

samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 10 000 i Sverige av ett hjärtstopp, endast 6% överlever. Den avgörande faktorn för att överleva ett hjärtstopp är tiden när behandling påbörjas. Den vanligaste orsaken till ett plötsligt hjärtstopp är ischemisk hjärtsjukdom. En vanlig

behandlingsmetod är att sätta in en ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator) för att ständigt övervaka hjärtrytmen.

Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare studier om överlevares upplevelser efter ett hjärtstopp.

Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på 9 vetenskapliga studier. Resultat: I resultatet presenteras 4 huvudkategorier och 10 underrubriker. De

huvudkategorier som presenteras är: Sociala förhållande, Existentiella frågor, Fysiska utmaningar och Psykologiska utmaningar.

Slutsats: Det var flera faktorer som påverkade överlevarnas livskvalité efter hjärtstoppet. Förändringar i de sociala, fysiska, psykiska och i de kognitiva funktionerna. Det är viktigt för den legitimerade sjuksköterskan att förstå och ha kunskap om hur livskvalitén kan förändras efter ett hjärtstopp för att kunna ge den hjälp och stöd som överlevarna är i behov av. Samt att lyssna på deras individuella berättelse för att på bästa möjliga sätt kunna ge personcentrerad vård och hjälpa dem tillbaka till sin vardag.

Nyckelord: Existentiella frågor, Fysiska utmaningar, Hjärtstopp, Livskvalité, Psykologiska

SURVIVORS EXPERIENCES AFTER A

CARDIAC ARREST

A LITERATURE REVIEW

LOUISE LARSSON

CASSANDRA LUNDSTRÖM

Larsson L & Lundström C. Survivors experience after a cardiac arrest - A literature review.

Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society,

Department of Care Science), 2020.

Background: Around 10,000 in Sweden suffer a cardiac arrest every year, only 6% survives. The decisive factor for surviving a cardiac arrest is the time when treatment begins. The most common cause of a sudden cardiac arrest is ischemic heart disease. A common treatment method is to use an ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator) to constantly monitor the heart rhythm.

Aim: The purpose is to compile previous studies on survivors' experiences after a cardiac arrest.

Method: A qualitative literature review based on 9 scientific studies.

Results: The result presents 4 main categories and 10 sub-headings. The main categories presented are: Social Relationship, Existential Issues, Physical Challenges and Psychological Challenges.

Conclusion: There were several factors that affected survivors' quality of life after the cardiac arrest. Changes in the social, physical, mental and cognitive functions. It's important for the legitimate nurse to understand and have knowledge of how the quality of life can be changed after a cardiac arrest in order to provide the help and support that survivors needs. As well as listening to their individual story in order to be able to provide person-centered care and help them back to their everyday lives in the best possible way.

Keywords: Cardiac arrest, Existential questions, Physical challenges, Psychological

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 5

BAKGRUND 5

Orsaker till hjärtstopp 5

Vad händer i kroppen vid ett hjärtstopp? 6

Varningstecken vid hjärtstopp 6

Behandling av hjärtstopp 6 Omvårdnad 7 Livskvalité 8 PROBLEMFORMULERING 8 SYFTE 9 METOD 9 Litteraturstudier 9

Inklutions- och exklutionskriterier 9

Databaser och Sökord 9

Tabell 1. POR-Modell 10

Urval 10

Kvalitetsgranskning 10

Dataanalys 11

RESULTAT 11

Tabell 2. Huvudkategori och Underkategori 11

Sociala förhållande 12

Stöd 12

Säkerhet 12

Existentiella frågor 12

Varför överlevde jag? 13 Återupplivning 13 Fysiska utmaningar 13 Kroppsliga aspekter 13 Personliga aktiviteter 14 Psykologiska utmaningar 14 Kognitiv funktion 14

Ångest 15 Oro 15 Rädsla 15 DISKUSSION 16 Metoddiskussion 16 Kvalitativ litteraturstudie 16 Databaser och Sökord 16 Kvalitetsgranskning och Dataanalys 17 Etiska överväganden 17

Genomförande 17

Resultatdiskussion 18

KONKLUSION/SLUTSATS 20

FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE 21

REFERENSLISTA 22

Bilaga 1. Databassökning 26 Bilaga 2. Artikelmatris 29

INLEDNING

I denna litteraturstudie har vi valt att skriva om överlevares upplevelse efter ett hjärtstopp. Detta väckte ett intresse hos oss då hjärtstopp är något som drabbar väldigt många varje år. Samt att detta är något som vi i vår framtida yrkesroll kan komma att träffa på vart vi än jobbar. Under vår verksamhetsförlagda utbildning stötte vi på hjärtstopp där patienterna överlevde. Vi fick insikt om vad som kan orsaka ett hjärtstopp och även hur en sjuksköterska ska agera vid hjärt- och lungräddning. Det vi inte fick insikt i var hur hjärtstoppet påverkade överlevares livskvalité efteråt. Därför tycker vi detta är viktigt att lyfta fram då vi har upplevt att detta är en bristande kunskap. Vi tror att om sjuksköterskan får mer lärdom om hur

livskvalitén blir efter ett hjärtstopp så kan det bidra till att stötta och hjälpa överlevare till en bättre hälsa och en god livskvalité.

BAKGRUND

I Sverige drabbas cirka 10 000 varje år av hjärtstopp och endast 6% av dessa överlever. Den ledande dödsorsaken i världen är hjärtstopp och överlevnaden är fortfarande låg (Dougherty m.fl. 2017).

En stor del av de som drabbas av ett plötsligt hjärtstopp dör redan innan de hunnit komma fram till sjukhuset och 69% av alla hjärtstopp sker i hemmet. Överlevandet efter 30 dagar efter hjärtstoppet har ökar de senaste åren, år 2000 var överlevnaden på 4-5 % och år 2016 hade antalet ökat upp till 11%. Av de som överlevt hade 90% en god hjärnfunktion efter utskrivning från sjukhuset (Herlitz 2017). Det har visat sig att där finns en ökad överlevnad för de personer som drabbas av ventrikelflimmer som innebär elektriskt kaos i hjärtat som leder till hjärtstopp. I början av 90-talet överlevde endast 12% och denna

överlevnadsprocenten hade ökat till 33% år 2016. Dock är det knappt en fjärdedel av de som drabbas av hjärtstopp som har ventrikelflimmer vilket gör att chansen för överlevnad minskar (a.a.).

Om ett hjärtstopp skulle ske på sjukhus är det 60% chans att få igång en cirkulation i kroppen igen vid hjärt- och lungräddning. Hjärt- och lungräddning påbörjas inom 1 minut i 90% av alla fall på sjukhus. Den avgörande faktorn för att överleva ett hjärtstopp är tiden då hjärt- och lungräddning påbörjas. Av de som överlevt ett hjärtstopp på sjukhus hade 94% en god hjärnfunktion efter utskrivning. Överlevandet efter utskrivning har ökat från 29% till 32%, vilket fortfarande är en relativt låg procenthalt. Personer som drabbats av ett ventrikelflimmer på sjukhus har en överlevnad på 63% efter utskrivning. Risken för att drabbas av ett plötsligt hjärtstopp ökar med åldern och medelåldern för hjärtstopp är 71 år (Herlitz 2017).

Orsaker till hjärtstopp

Ateroskleros är en vanlig bakomliggande orsak som betyder åderförkalkning i kärlen. Det innebär att biologiska försvarsmekanismer aktiverar blodfetter som då ansamlas i kärlväggen och skadar kärlväggen (Wallentin & Lindahl 2010). Det utvecklas i artärer som leder blodet från hjärtat ut i kroppen. Efterhand utvecklas en förträngning i blodkärlet som gör att blodet får svårare att transportera sig fram och syresätta vävnaderna. Om förträngningen hindrar blodet att komma fram uppstår syrebrist i hjärtat (Rosenqvist & Tornvall 2012). Syrebrist i hjärtat kallas för ischemisk hjärtsjukdom som är den dominerande orsaken till plötsligt hjärtstopp (Wallentin & Lindahl 2010).

Vad händer i kroppen vid ett hjärtstopp?

Vid ett hjärtstopp övergår hjärtats normala rytm till ett ventrikelflimmer som innebär att retledningssystemet i hjärtat drabbas av elektriskt kaos vilket leder till en snabb och oregelbunden puls, detta gör att hjärtats pumpförmåga upphör. Hjärnan får då inte syrerikt blod vilket hjärnan är beroende av för att kunna fungera. Detta bidrar till att hjärnskador uppkommer redan efter några minuter och patienten blir medvetslös. Kroppens organ får syrebrist då blodcirkulationen upphör direkt vid ett hjärtstopp. Om patienten ska överleva och bibehålla en normal hjärnfunktion så måste hjärtrytmen återställas inom ett par minuter. För varje minut som går utan insatt behandling ökar risken att dö med 10% (Hollenberg 2018). En annan orsak till hjärtstopp är asystoli. Takykardi uppstår och det leder till en hög

påfrestning på hjärtat som gör att hjärtats pumpfunktion upphör (a.a.). Asystoli leder till att hjärtat slutar fungera både mekaniskt och elektriskt vilket är det slutliga tillståndet där personen avlider (Björkman-Björkelund m.fl. 2012).

Hjärnskada på grund av hjärtstopp är en vanlig dödsorsak. Många som överlevde dog sedan på sjukhuset där 68% var av hjärnskador. Timmar och dagar efter ett hjärtstopp kan det uppstå sekundära skador som hypotension, hypoxi, nedsatt cerebrovaskulär autoreglering och hjärnödem. Andra tillstånd efter ett hjärtstopp som kan bidra till hjärnskador är

hyperglykemi, kramper och feber. Personer som hade 39 grader i kroppstemperatur under de första 72 timmar efter visade sig ha högre risk för hjärndöd. Hyperglykemi visar sig vara vanligt efter hjärtstopp vilket tyder på förhöjda blodglukoskoncentrationer som förvärrar ischemisk hjärnskada. Detta kan man lindra genom att ge intravenös insulinbehandling (Neumar m.fl. 2008).

Varningstecken vid hjärtstopp

Vanliga varningstecken är central bröstsmärta. Det kan upplevas som en tyngdkänsla på bröstet och det kan vara svårt att få luft. Smärtan kan även stråla ut i rygg, armar, hals och upp mot käkarna (Strömberg 2014). Varningstecknen kan även vara väldigt diffusa och endast upplevas som buksmärta och illamående. Det är dock också mycket vanligt att inte få några varningstecken innan hjärtstoppet sker. Personen faller då ihop, blir medvetslös och okontaktbar samt att andningen blir oregelbunden eller upphör helt (Rosenqvist & Tornvall 2012).

Behandling av hjärtstopp

Behandling av ett hjärtstopp bör påbörjas med hjärt- och lungräddning inom den första minuten och med en hjärtstartare som ger hjärtat en strömstöt för att återfå normal hjärtrytm bör användas inom 5 min för öka chansen till överlevnad (Rosenqvist & Tornvall 2012). Hjärt- och lungräddning används för att syresätta kroppens organ i väntan på en hjärtstartare. Hjärt- och lungräddning delas upp i två olika moment. Det första momentet är att man ger 30 bröstkompressioner och det andra momentet är två inblåsningar. Detta hjälper kroppen att syresätta blodet och upprätthålla cirkulationen i kroppen (a.a.). Om ventrikelflimmer förekommer utförs defibrillering och direkt efter 90 sekunders kompressioner före nästa analys. Om det istället är asystoli som förekommer så utförs 3 minuters kompressioner innan nästa analys (Björkman-Björkelund m.fl. 2012).

Det är viktigt att den grundutbildade sjuksköterskan har kompetens att utföra hjärt- och lungräddning och att kunna agera i krissituation då det oftast är sjuksköterskan som är först på plats och startar hjärt- och lungräddning (Kim & Roh 2016). Studien Larsson & Engström

(2013) lyfter fram sjuksköterskors tankar om existentiella frågor då de behöver ta ställning till vilket typ av liv personen som har ett hjärtstopp kommer att få efter återupplivning. De är tvungna att ta ett snabbt beslut om de ska starta behandling samt om det ger ett värdigt liv efter återupplivning. Sjuksköterskorna berättade att de har som rutin att utvärdera och reflektera över deras arbete för att ge möjlighet till att göra den framtida vården bättre

(Larsson & Engström, 2013). Användningen av hjärtstartare inom 3-4 min ökar överlevnaden med 70-80%. Om hjärtat börjar slå igen krävs det omfattande behandling för att patienten ska kunna återgå till ett bra liv igen (Kim & Roh 2016).

Hypertermi är en behandling som sätts in så fort som möjligt efter återupplivning för att begränsa skadorna på hjärnan. Kroppen kyls ner till 32-34 grader under 12-24 timmar för att hjärnan ska klara av syrebrist bättre och för att minska risken för kognitiva

funktionsnedsättningar, det ökar även långtidsöverlevandet för patienten (Nolan m.fl. 2003; Wallin m.fl. 2013). Sjuksköterskan behöver ha en viss färdighet för att kunna ge en adekvat vård under behandlingen (Holm m.fl. 2012).

En undersökning som kan göras är kranskärlsröntgen. Det är en undersökning där en tunn kateter förs in i en artär antingen i ljumsken eller i handleden. Kontrast sprutas in i de tre största kranskärlen som försörjer hjärtmuskeln. Denna undersökningen görs för att se om där är någon pålagring på kärlen som kan ha orsakat hjärtstoppet, och det är därför viktigt att göra denna undersökningen så snabbt som möjligt efter hjärtstoppet för att få igång blodcirkulation till hjärtat igen. Om det skulle framkomma under undersökningen att det finns bakomliggande orsak till hjärtstoppet kan där i samband med undersökningen göras en PCI (ballongvidgning) som är en behandlingsmetod för att öppna upp de tilltäppta kärlen och på så sätt få igång en bra blodcirkulation igen (Wallentin & Lindahl 2010). Det också vanligt att sätter in en ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator) för att övervaka hjärtrytmen och för att tidigt upptäcka allvarliga rytmrubbningar som kan leda till döden (Rosenqvist & Tornvall 2012).

Omvårdnad

Sjuksköterskan kan främja känslan av kontroll för överlevare genom att erbjuda

personcentrerad vård som är baserad på patientens berättelse samt individuella hälsomål. Det som kan erbjudas för att överlevare ska känna mer kontroll över sin situation är individuella handlingsplaner, stressreduktiv terapi och regelbundna sjukhusbesök hos en sjuksköterska för att förbättra livskvalitén hos personer efter ett hjärtstopp (Israelsson m.fl 2018).

Stressreduktiv terapi kan användas för att hitta en balans i livet och för att förstå hur kroppen och hjärnan fungerar vid stress och även att få verktyg och självregleringsstrategier för att kunna hantera sina känslor och tankar (Khoo m.fl. 2019).

Efter ett hjärtstopp är det viktigt att tidigt undersöka de emotionella och kognitiva funktionerna eftersom detta kan leda till begränsningar i vardagen och leda till sänkt livskvalité. Detta görs genom en psykosocial eller ett självhanteringsprogram. Personer erbjuds undervisning och främjande hjälpmedel för egenvård efter utskrivning av en sjuksköterska. Egenvård innebär att personen själv eller med hjälp av en anhörig utför

åtgärder i hemmet som annars skulle utförts av hälso- och sjukvården (Moulaert m.fl. 2013). Sjuksköterskan ska ge tröst och stötta denna patientgrupp genom noggranna observationer och övervakningar av vitala parametrar. Samt att underhålla aktivitet för patienterna samt att hjälpa patienten att bli självförsörjande igen för att minska risken för dödlighet (Kaminska & Krzeminska 2018). För att omvårdnaden ska bli så bra som möjligt krävs det att

sjuksköterskan ständigt utökar sin kompetens och sin kunskap samt uppdaterar sig om de senaste riktlinjerna som finns (a.a.).

Att ge en god omvårdnad innebär att personen får en god vård utifrån dess enskilda behov och beroende på vilken situation personen befinner sig i. Ett mål med omvårdnaden är att personen ska så långt det går vara självständig och oberoende samt att personen ska uppleva hälsa. Att uppleva hälsa är kopplat till hela personen och det är personens upplevelser som formar hälsa (ICN 2014; Svensk sjuksköterskeförening 2014).

Ett annat mål med omvårdnad är att både personen och närstående ska känna trygghet och respekt från sjuksköterskan. När man arbetar med omvårdnad är det viktigt att förstå maktskillnaderna. Personen som är i behov av omvårdnad är i en beroendeställning då sjuksköterskan besitter befogenhet och kunskap. Det är viktigt att förstå beroendeställningen för att kunna bibehålla personen integritet och värdighet (Ekman m.fl. 2011; Svensk

sjuksköterskeförening 2014). Livskvalité

Livskvalité är ett omfattande och sammansatt mått på hur personen upplever sitt

välbefinnande, gällande psykiskt, fysiskt, socialt och emotionell funktion (SBU 2012; Post M, 2014). De olika ämnena berör aktiviteter, egenvård, allmän hälsa, socialt stöd och livssyn (Post M, 2014).

Folkhälsomyndigheten (2015) beskriver livskvalité som en känsla av att leva ett gott liv. Livskvalitén är en subjektiv upplevelse som avviker från det mätbara förutsättningar som personen har. Livskvalité innefattar de olika faktorer som personen värderar högst i livet ( Folkhälsomyndigheterna 2015).

Personens hälsa har också en stor inverkan när det kommer till livskvalité. Även andra delar av livet runt omkring spelar stor roll, exempelvis familj, ekonomi, utbildning och boende påverkar hur ens livskvalité är (SBU 2012). Personens uppfattning om sin plats i livet och i förhållande till dess mål, problem och förväntningar ingår också i definitionen av livskvalité (Haydon m.fl. 2017).

PROBLEMFORMULERING

Författarparet vill undersöka överlevares upplevelser efter ett hjärtstopp genom att sammanställa tidigare studier inom detta område. Det är viktigt att den grundutbildade sjuksköterskan kan ge bästa möjliga omvårdnad för att öka överlevares livskvalité efter ett hjärtstopp. Det är även viktigt för den grundutbildade sjuksköterskan att förstå att alla överlevares situationer och tillstånd är olika efter ett hjärtstopp. Omvårdnad innebär bland annat att främja hälsa och det är överlevares hälsa vi vill komma åt. Överlevare som har haft ett hjärtstopp kan få mycket olika konsekvenser efteråt. Exempelvis kognitiv svikt och minnesförlust då det sker en syrebrist i hjärnan under ett hjärtstopp. Vissa överlevare kan behöva mer omvårdnad, hjälp och stöttning för att bevara högsta möjliga livskvalité och därför måste de finnas kunskap för att kunna anpassa omvårdnaden efter varje enskild

överlevare. Sjuksköterskan ska ha olika beredskaper och hjälpmedel för att omvårdnaden ska vara personcentrerad samt ha fokus på hela personen.

SYFTE

Syftet är att sammanställa tidigare studier om överlevares upplevelser efter ett hjärtstopp.

METOD

Litteraturstudier

En litteraturstudie med kvalitativa intervjustudier har valts att göra för att få fram ett resultat som besvarar studiens syfte. En litteraturstudie innebär att systematiskt söka, kritisk granska och tillslut sammanställa litteraturen inom det valda ämnet. Syftet med en systematisk

litteraturstudie är att skapa en sammanfattning från tidigare genomförda empiriska studier för att få fram befintlig kunskap men även för att identifiera om där finns kunskapsluckor inom det valda ämnet. Litteraturen ska innehålla informationskällan och den redovisade data grundar sig i vetenskapliga tidskriftsartiklar eller andra vetenskapliga rapporter (Forsberg & Wengström 2013).

En kvalitativ litteraturstudies syfte är att tolka och presentera resultatet av tidigare studier. En kvalitativ litteraturstudie utmärks av att vara flexibel och anpassningsbar utifrån vad som kommer att hittas under datainsamling samt att olika datainsamlings strategier kan användas. Datainsamling och löpande analys av data sker för att författarparet ska kunna avgöra när datainsamlingen ska avslutas (Forsberg & Wengström 2013).

Författarparet har använt en kvalitativ litteraturstudie då syftet är att undersöka överlevares upplevelser. En kvantitativ litteraturstudie hade inte fungerat till denna studie eftersom studien inte kommer att mäta något. Det hade även varit svårt och utmanande att hitta dessa personer som har överlevt i samhället för att göra intervjuer eller enkäter för att besvara studiens syfte, därav är studien kvalitativ.

Inklutions- och exklutionskriterier

Inklusionskriterierna i denna studie var att använda artiklar som fanns tillgängliga i databassystem. Tre olika databaser användes som var relevanta för studien, CINAHL, PUBMED och PSYCINFO. Endast artiklar som var av kvalitativ ansats användes och som var skrivna på engelska. Artiklar om hjärtstopp som skedde både på sjukhus och utanför sjukhus inkluderades för att få en större bredd vad gäller hjärtstopp. Endast peer- review artiklar inkluderades.

Exklusionskriterierna var de artiklar som kostar och även artiklar på andra språk än på engelska. Anhörigas perspektiv exkluderades för att vi ville endast få fram och fokusera på patienternas perspektiv. Artiklar som var publicerade innan 2000 exkluderades för att få relevanta träffar. Review artiklar exkluderades också ur studien.

Databaser och Sökord

Författarparet gjorde en pilotsökning för att få fram om där fanns tillräckligt med studier inom det valda ämnet. Författarparet använde sig av databaserna Cinahl, Pubmed och

Psycinfo. Cinahl valdes då databasen inriktar sig på studier kring omvårdnad, arbetsterapi och sjukgymnastik. Pubmed valdes då databasen berör omvårdnad, medicin och odontologi.

Psycinfo valdes så databaser inriktar sig på psykologisk forskning som berör omvårdnad och medicin (Forsberg & Wengström 2013).

I Cinahl användes termen MH (Exact Subject Heading) för att få fram ett givet ämne. I PUBMED användes MeSH-term (Medical Subject Heading) för att få fram medicinska ämnesrubriker. I studien har författarparet också använt sig av PSYCINFO som kan vara till hjälp för att förstå hur människors psykiska mående påverkar livskvalitén.

För att kunna besvara det valda syftet använde författarparet sig utav POR-modellen. Denna modell är lämplig att använda vid studier som undersöker erfarenheter och upplevelser. POR-modellen användas också för att få fram bärande begrepp och generera sökblock som

underlättar vid litteratursökningarna. P, står för population och innefattar studiens målgrupp, O, står för område/fenomen som innefattar de fenomenet som studien ska inrikta in sig på och R, står för resultat som infattar studiens resultat (Willman m.fl. 2016).

Tabell 1. POR-Modell

P- Population O- Område R- Resultat

Överlevare Hjärtstopp Livskvalité efter hjärtstopp

De bärande begreppen som identifierades var hjärtstopp, överlevare och livskvalité. Dessa översattes sedan till engelska för att få fram artiklar i databaserna. Hjärtstopp (cardiac arrest eller heart arrest) var ett av de bärande begreppen och “OR” användes för att få fram artiklar som innefattar både “cardiac arrest” och “heart arrest”. Livskvalité (quality of life) var ett bärande begrepp och var därför viktig att ha med i litteratursökningen och “AND” användes för att få med både hjärtstopp och livskvalité i sökningarna. Överlevare (Survivors) användes för att få fram artiklar där personerna överlevt ett hjärtstopp och därför var det ett sökord som var relevant i denna studie.

Upplevelser (Experience) valdes att ha med då det var av stor vikt att få fram överlevares upplevelser av ett hjärtstopp för att kunna få fram deras livskvalité. Det sista sökordet som användes var kvalitativ studie (Qualitative study) för att få fram de kvalitativa studierna eftersom det var studiens design.

Urval

I denna studie har olika steg i urvalsprocessen använts (Forsberg & Wengström 2013). Det första som gjordes var att välja intresseområde och att hitta relevanta sökord inom det valda området. Sedan begränsades urvalet för att få fram artiklar som var användbara för denna studien. I urvalsprocessen användes relevanta databaser och författarparet läste relevanta titlar och abstract. 296 stycken abstract lästes där 85 stycken var relevanta för syftet. Det var då 85 stycken hela artiklar som lästes. De abstract som exkluderades matchade inte våra inklusionskriterier eller hade en kvantitativ ansats. Efter det gjordes det en

kvalitetsgranskning på de 10 utvalda studierna. Av de lästa studierna var 54 stycken från CINAHL, 10 stycken från PSYCINFO och 21 stycken från PUBMED. En del artiklar fanns även på mer än 1 sökbas.

Kvalitetsgranskning

till hög, medelhög eller låg kvalitet, detta gjordes genom Olsson & Sörensen (2011) bedömningsmall för kvalitativa studier. Artiklarna kunde få max 48 poäng av 19 olika kriterier i kvalitetsgranskningen. Artiklar som hade en hög kvalité hade en procentsats på 80-100 % av 48 poäng och artiklar som hade en procentsats på under 60% av 48 poäng bedöms inte vara giltiga att ha med i resultatet ( a.a.). Det var endast artiklar som låg på en hög eller medelhög nivå som användes för att få en bra kvalité på resultatet.

Dataanalys

Vid dataanalysen användes en innehållsanalys som presenterades av Forsberg & Wengström (2013). Författarparet började med att analysera artiklarna för att bekanta sig med materialet genom att läsa artiklarna ett flertal gånger. Nästa steg som gjordes var att koda materialet för att få förståelse om vad artiklarna handlade om och leta efter textstycken i de olika artiklarna som svarade på studiens syfte. När artiklarna var kodade så gjordes det olika kategorier där de olika textstyckena från artiklarna samlades ihop för att bli en helhet. Denna form vid analys av data användes då det ansågs att det är enkelt förklarat och för att enklast få fram studiens resultat.

RESULTAT

Resultatet grundas på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som besvarade studiens syfte. Åldern i intervjustudierna var mellan 24-99 år och deltagarna var mellan 7-21 stycken, både män och kvinnor var delaktiga i studierna. Två av studierna var från Australien, fyra från Sverige, en från England, en från Island och en från Spanien. Alla studier

kvalitetsgranskade och det kom fram att sju av studierna hade hög kvalité och en hade

medelhög kvalité. Resultatet togs fram utifrån vad författarparet tyckte var relevant gentemot studiens syfte och följande rubriker med tillhörande underrubriker togs fram:

Tabell 2. Huvudkategori och Underkategori

Huvudkategori Underkategori

Sociala förhållande Stöd Säkerhet

Existentiella frågor Varför överlevde jag? Återupplivning

Fysiska utmaningar Kroppsliga aspekter Personliga aktiviteter

Psykologiska utmaningar Kognitiv funktion Ångest

Oro Rädsla

Sociala förhållande

Under denna kategori behandlas ämnena “Stöd” och “Säkerhet” utifrån studiernas resultat.

Stöd

Det fanns många sociala konsekvenser efter ett hjärtstopp och överlevare förklarade i intervjuerna att behovet av stöd från vänner och familj var av stor betydelse (Haydon m.fl. 2019; Kamphuis m.fl. 2004). Vissa kände efter hjärtstoppet att de var väldigt beroende av sin partner för hjälp och stöd med alla nya mediciner (Kamphuis m.fl. 2004; Uren & Galdas, 2015). Många hade svårt att förstå vad dem hade varit med om och hur det skulle påverka deras framtid. Behovet av stöd från sjuksköterskan var viktigt för överleverans återhämtning efter hjärtstoppet (Bremer m.fl. 2019; Forslund m.fl. 2017).

Hos de överlevare som fått ICD fanns det ett större erbjudande av stöd från familj och vänner än vad som behövdes, detta resulterade i att stödet inte togs emot bra av överlevarna

(Kamphuis m.fl. 2004). De som fått ICD kände ett tvivel att leva med ICD och en osäkerhet på hur en ICD fungerade (Kamphuis m.fl. 2004; Brännström m.fl. 2018). Överlevare med ICD fick en känsla av att de hade en begränsad tid för samtal och att den tiden inte räckte till för de frågor och problem som de hade, och att de inte fick den informationen om ICD som behövdes (Kamphuis m.fl. 2004).

Säkerhet

Att komma hem från sjukhuset innebar en övergång från att vara säker till att vara osäker och sårbar. Att komma hem innebar en känsla av övergivenhet, överlevarna kände en ensamhet och kände sig isolerade vilket ledde till att de sökte efter säkerhet och tillhörighet. Många av överlevarna kände en osäkerhet att klara sig själv hemma och inte vara övervakade och omgiven av sjuksköterskor (Ketilsdottir m.fl. 2014; Bremer m.fl. 2019; Uren & Galdas, 2015). Att vårdansvaret övergick från högspecialiserad vård till primärvården skapade en känsla av att vara mindre säker och att bli mindre prioriterad än innan (Bremer m.fl. 2019). Osäkerheten fanns där då överlevarna var rädda för återkommande symtom och för att inte kunna känna sin gräns gällande träning och dagliga aktiviteter (Ketilsdottir m.fl. 2014). Överlevarna vill konstant ta kontroller som exempelvis blodtryck och få svar på sina frågor för att känna sig säkra och förklaras friska (Forslund m.fl. 2017; Ketilsdottir m.fl. 2014; Brännström m.fl. 2018).

Det fanns alltid en säkerhet när någon familjemedlem var med som hade kontroll och höll ett extra öga på dem (Ketilsdottir m.fl. 2014). Överlevarna betonade vikten av att ha framme familjefoto då det påverkade deras återhämtning positivt. Många kände en tacksamhet att deras barn och familjer tog så bra hand om dem efter hemkomsten och det skapade en trygghet hos överlevarna (Brännström m.fl. 2018; Kamphuis m.fl. 2004).

Existentiella frågor

Under kategorin existentiella frågor presenteras “Varför överlevde jag?” och

“Återupplivning” där det framställs vad deltagarna i intervjuerna hade för tankar kring döden och deras känslor efter hjärtstoppet.

Varför överlevde jag?

Vissa kände sig för friska och för unga för att drabbas och därav kom ovissheten fram (Brännström m.fl. 2018; Haydon m.fl. 2019). Överlevarna hade inte stor kunskap om hjärtstopp eller hjärtsjukdomar vilket gjorde att vissa trodde att de var fysisk friska (Haydon m.fl. 2019; Palacios-Cena m.fl. 2011). Detta skapade ett kaos i deras sociala miljö för dem efter att de hade drabbats av ett hjärtstopp. De förklarade att de kände en frustration och ilska över den ointresserade inställningen i samhället angående de allvarliga konsekvenserna som en dålig livsstil kan medföra. Även några av de som överlevde hjärtstoppet som hade hälsoproblem sedan tidigare blev chockade att just dem drabbades (Haydon m.fl. 2019). Överlevarna berättade att hjärtstoppet kom som en chock då de inte hade upplevt några varningssignaler till hjärtstoppet (Bremer m.fl. 2009). Andra överlevare var osäkra på om de hade missat några varningssignaler och ifall de hade kunnat skydda sig mot hjärtstoppet om de hade vetat att det var varningssignaler (Ketilsdottir m.fl. 2014; Bremer m.fl. 2009). Överlevares grundläggande existentiella värderingar utmanas vid en nära döden upplevelse då det var en livsförändring (Haydon m.fl. 2019). De som överlevt ett hjärtstopp har mycket tankar om döden och är tacksamma för att de överlevt. Dock har de även tankar kring att livet är osäkert och har funderingar på varför just de drabbades samt varför de överlevde

(Brännström m.fl. 2018; Palacios-Cena m.fl. 2011; Bremer m.fl. 2019; Bremer m.fl. 2009; Kamphuis m.fl. 2004; Forslund m.fl. 2017). Överlevarna behövde återskapa sin identitet, sammanhållning och mening från ett förändrat liv (Bremer m.fl. 2009). Medvetenheten om sårbarheten avslöjade en existentiell osäkerhet då osäkerheten var uppenbar genom en förståelse hur nära döden hade varit (Bremer m.fl. 2009). Överlevarna var tvungna att skapa en helhetsbild genom att hantera minnesförluster och ogynnsamma minnen som att se sig död eller se sig själv utanför sin egen kropp (Bremer m.fl. 2019; Palacios-Cena m.fl. 2011).

Återupplivning

Överlevarna lärde sig att ha en annan inställning till döden och lärde sig att leva med döden (Palacios-Cena m.fl. 2011; Bremer m.fl. 2019; Kamphuis m.fl. 2004). Överlevarna berättade att de även lärde sig att leva med tanken att de hade blivit återupplivade och vad det

medförde (Bremer m.fl. 2019). Många slutade fokusera på framtiden och valde att leva i nuet och njuta av varje ögonblick. Överlevarna menade att livet inte var en självklarhet och uppskattade livet mer än innan. Det gjorde att de fick ett annat sätt att se på livet och prioriterade om det som verkligen var viktigt (Kamphuis m.fl. 2004; Bremer m.fl. 2019; Brännström m.fl. 2018).

Fysiska utmaningar

Kategorin fysiska utmaningar presenterar känslor kring kroppsliga aspekter och personliga aktiviteter som framfördes av överlevarna i studierna.

Kroppsliga aspekter

Överlevnaden påverkade den kroppsliga förmågan och skapade begränsningar i vardagen på grund av den nedsatta kapaciteten. Överlevarna berättade att det inte alltid var lätt att anpassa sig och acceptera den nya situationen och att de nya begränsningarna påverkade ens identitet (Bremer m.fl. 2019; Ketilsdottir m.fl. 2014; Uren & Galdas, 2015). Många tyckte det var skönt att söka sig till personer med liknande erfarenhet för att få stöd och för att inte känna sig ensamma (Bremer m.fl. 2019; Ketilsdottir m.fl. 2014). Begränsningen var för många en minskad styrka i kroppen och minskad rörlighet. Att inse sin svaghet och att inte längre

kunna göra allt man brukade på grund av lägre energinivå var svårt för många att acceptera. Tröttheten och svagheten var en utmaning för identiteten (Uren & Galdas, 2015).

I studien som intervjuade de som fått ICD framkom det följande av intervjuerna. Överlevarna ansåg att det var svårt att acceptera den nya begränsningen. De blev arga och besvikna på deras nya fysiska begränsningar. Vissa såg begränsningarna som en positivt mening med att dem fortfarande hade vissa möjligheter och försökte jobba upp sin kroppsliga förmåga igen. För de som fått ICD var fokuset de 6 första månaderna på den fysiska hälsan och de upplevde att det fysiska förbättrades och efter 12 månader upplevde dem att de hade liknande kondition som innan hjärtstoppet (Kamphuis m.fl. 2004).

Personliga aktiviteter

Överlevare kände brist på energi men det minskade gradvis efterhand. Överlevarna förklarade hur de hade behövt träna för att komma i form igen, först under sjukhusvistelsen och sedan hemma (Brännström m.fl. 2018; Bremer m.fl. 2009). En del hade funderingar kring hur återhämtningen fortsatte från att vara så beroende av apparater och omvårdnad till att en dag känna att energin hade återvänt (Brännström m.fl. 2018). Det flesta överlevarna uttryckte sig ett behov av att kunna sköta sig själv och känslan av att vara oberoende av andra efter sin vårdtid (Brännström m.fl. 2018; Uren & Galdas 2015).

Däremot var det också många som var oroliga över sina kroppar och konstant övervakade både diet och motion för att säkerställa att kroppen fungerade som den skulle. Fanns där något avvikande i kroppens funktion så undersökte överlevarna detta för att vara säker på att det inte var en indikation för ett nytt hjärtstopp (Haydon m.fl. 2019; Forslund m.fl. 2017; Ketilsdottir m.fl. 2014). På grund av den nedsatta kapaciteten och rädsla för smärta undvek överlevarna vissa aktiviteter. Överlevarna ville testa och utmana sina kroppar för att veta hur mycket dem klarade av. De lärde sig vilka aktiviteter de klarade av utan några större obehag och fortsatte göra dessa som vanligt (Forslund m.fl. 2017; Bremer m.fl. 2009; Ketilsdottir m.fl. 2014).

De överlevare som fått en ICD efter hjärtstoppet upplevde en positiv utveckling under första året. De kände sig säkrare och hade mer tro på sig själv. De indikerade att de började känna sig lyckligare under det första året och vågade göra fler aktiviteter (Kamphuis m.fl. 2004). Det mest smärtsamma för manliga överlevare under återhämtningsperioden var att

överlevarna fick körförbud i 6 månader efter hjärtstoppet. De berättade att de upplevde att de var beroende av sin partner och andra i familjen. Därav fick de förlita sig på sina vänner och sin familj för att kunna ta sig runt till exempelvis jobbet eller mataffären. Det gav en extra börda för männen då de brukade ansvara för körningen (Uren & Galdas 2015).

Psykologiska utmaningar

Under kategori psykologiska utmaningar presenteras kognitiv funktion, ångest, oro och rädsla efter ett hjärtstopp utifrån överlevarnas intervjuer i studierna.

Kognitiv funktion

Överlevarna berättade att minnesproblem blev allt märkbara ju mer tiden fick. De upplevde kognitiva problem som reducerad läsförmåga och minne (Forslund m.fl. 2017; Ketilsdottir m.fl. 2014; Bremer m.fl. 2019; Bremer m.fl. 2009; Kamphuis m.fl. 2004). De hade även svårt att känna igen bekanta människor och hade svårt att följa en konversation vilket resulterade att de skämdes och försökte gömma minnesförlusten. Det kognitiva problemet gjorde att

överlevarna undvek vissa sociala sammanhang relaterat till den skam som dem upplevde (Forslund m.fl. 2017; Ketilsdottir m.fl. 2014). Överlevarna berättade också att den kognitiva nedsättningen påverkade familjesituationen och familjen fick ta ett större ansvar än tidigare (Forslund m.fl. 2017). Familjen var oroliga för nya symtom och överlevarna berättade att det var frustrerande och att det ledde till att överlevarna inte berättade varje symtom som de kände för att inte oroa dem i onödan (Forslund m.fl. 2017; Uren & Galdas, 2015). Överlevarna förklarade en svårighet att acceptera den kognitiva förändringen. Dessa förändringarna gav även osäkerhet då de inte visste i vilken utsträckning de kognitiva

förmågorna skulle återvända (Kamphuis m.fl. 2004; Forslund m.fl. 2017; Bremer m.fl. 2009). Många blev då irriterade och arga på grund av att uppgifterna som var lätta innan hjärtstoppet nu var svårare till exempel att komma ihåg ett namn (Kamphuis m.fl. 2004; Bremer m.fl. 2009).

Ångest

Ångest och skuldkänslor uppstod när det var fokus på döden eller hur kroppsliga

begränsningar kommer påverka deras liv. Ångest och osäkerhet uppstod också vid kroppslig försämring, sårbarhet och livets slutlighet (Bremer m.fl. 2009; Forslund m.fl. 2017).

Smärta i bröstkorgen efter återupplivningen gav överlevarna en ständig ångest, överlevarna menar att denna ångesten hade kunnat lindras om de fått information om konsekvenserna efter en återupplivning. Ångesten hade lindrats då de hade klarlagt att smärtan i bröstkorgen berodde på behandlingen av hjärtstoppet och att det inte var på grund av hjärtat som smärtan upplevdes (Forslund m.fl. 2017).

Livet efter ett hjärtstopp hade haft stor påverkan på personers och deras partners

känslomässiga välbefinnande. Direkt efter utskrivning från sjukhus var det utmaningarna för överlevarna som var allvarligast. Det handlade då mest om känslor av ångest, osäkerhet, stress och desorientering. Det som gav mest ångest var deras förmåga att kunna uppfylla sina roller och ansvar i framtiden (Uren & Galdas, 2015).

Oro

Överlevarna betonade att de hade störst fokus på familjen efteråt men uttryckte oro över familjens upplevelse av hjärtstoppet. De var även oroliga över deras relation med familjemedlemmarna då de vill ha goda relationer med dem (Ketilsdottir m.fl. 2014). Överlevare ansåg att sjukvårdspersonal inte erbjöd strategier för att överlevarna skulle veta hur de ska hantera deras osäkerhet kring kommande död. Sjukvårdspersonalen undvek frågan vilket skapade mer oro över denna osäkerhet (Palacios-Cena m.fl. 2011).

Rädsla

Rädslan för att drabbas av ett nytt hjärtstopp gav en känsla av maktlöshet och att inte ha en garanterad framtid var skrämmande för många överlevare. Att inte ha makt och kontroll över sin kropp tyckte många var skrämmande och obehagligt, men samtidigt fanns där en stor tacksamhet för att livet fick fortsätta (Bremer m.fl. 2009; Brännström m.fl. 2018; Ketilsdottir m.fl. 2014; Forslund m.fl. 2017). Det fanns en rädsla för att gå och lägga sig då överlevarna vad rädda att deras hjärta skulle sluta slå och att de aldrig skulle vakna igen. Att vakna upp till en ny verklighet efter hjärtstoppet var skrämmande och det fanns en rädsla att inte veta vad de kunde förvänta sig (Kamphuis m.fl. 2004; Bremer m.fl 2019). Överlevarna förklarade

en rädsla kring sin ICD de fått efter hjärtstoppet. ICD påminde dem om att hjärtat var skadat och att där fanns en risk för att drabbas igen (Bremer m.fl. 2009; Kamphuis m.fl. 2004).

DISKUSSION

Diskussionen är indelat i två delar metoddiskussion och resultatdiskussion Metoddiskussion

I denna delen kommer vald metod att diskuteras. En tidsplan upprättades i början av arbetet för att ha en tidsram att gå efter. Tidsplanen för arbetet var på 9 veckor. Målet var att följa tidsplanen så mycket som möjligt för att inte ligga efter. Dock blev arbetet klart före tidsplanen vilket gav tid att korrigera de sista veckorna innan deadline.

Litteraturstudie

En kvalitativ litteraturstudie valdes då författarparet ansåg att det mest lämpligt för att svara på studiens syfte. Alla studier som valdes var baserade på intervjuer då det var fokus på personens berättelser och upplevelser, detta för att kunna besvara studiens syfte på bästa sätt. En kvantitativ litteraturstudier uteslöts då det är baserat på att mäta någonting och baserat på statistik. Därför kunde denna metod uteslutas tidigt i arbetet då det inte kunde svara på studiens syfte. En kvalitativ forskningsmetod valdes för att sammanställa kvalitativa

litteraturstudier och sedan presentera ett resultat och en slutsats som skulle svara på studiens syfte. Vi ansåg att en kvalitativ forskningsmetod passade bäst till vårt syfte och valda område då det fanns möjlighet att anpassa och omformulera sig under tidens gång.

Databaser och Sökord

För att kunna genomföra en litteraturstudie krävs det att det finns tillräckligt med underlag med bra kvalitét för att kunna göra en bedömning och komma fram till en slutsats (Forsberg & Wengström 2013). Under första databassökningen hittades få studier inom det valda ämnet därav fick syftet omformuleras samt fick det göras en ny databassökning. Då påträffades fler studier som passade till syfte. Det är därför viktigt att göra en databassökning så tidigt som möjligt ifall det inte skulle finnas tillräckligt med underlag, för att ge tid till att ändra syfte eller område. Möjligheten för att kunna ändra syfte eller område under arbetets gång är en fördel för en litteraturstudie. Första tanken som kom upp var att skriva om anhörigas upplevelse när en anhörig får ett hjärtstopp men under litteratursökningen kom det inte så mycket sökresultat som vi hade behövt för att kunna göra en studie på det. Efter det gjordes en ny litteratursökning men istället med patientens perspektiv efter ett hjärtstopp, vilket gav mer sökresultat som kunde användas. Detta är en anledning till varför anhörigas perspektiv exkluderades. Något som författarparet valde att inkludera i litteratursökningarna var hjärtstopp som inträffat både på sjukhus och utanför sjukhuset. Detta då en stor del av alla hjärtstopp sker i hemmet. Vilket medförde att ett större antal träffar påträffades. Ingen geografisk begränsning gjordes under litteratursökningen då det ansågs vara en fördel att få ett stort spektrum till resultatet.

Under litteratursökningarna påträffades ett stort utbud av artiklar. När materialet sedan studerades märkte författarparet att många artiklar inte fanns tillgängliga i fulltext. Antingen kostade artiklarna eller så behövdes det ett medlemskap på hemsidan som kostade.

Författarparet hade redan från början av arbetet diskuterat och bestämt sig för att exkludera artiklar som kostade. Det kunde heller inte avgöras om artiklarna kunde användas av att endast läsa abstraktet och därför exkluderades dessa. Det visade sig även i litteratursökningen att många artiklar som hade ett bra abstract och som lät relevanta hade en kvantitativ

studiedesign. Detta var en svaghet under arbetes gång då väldigt många relevanta artiklar var kvantitativa. Detta även då ordet “kvalitativ studie” fanns med i sökblocken. Så det var en svårighet att finna relevanta artiklar som var kvalitativa och som inte kostade någonting. Författarparet hade också sedan start valt att exkludera artiklar som var äldre än 2000 för att få fram så väsentliga studier som möjligt.

Av de 9 artiklar som använts hade två samma forskare. De två artiklarna hade olika inriktningar då den ena intervjuade personer som överlevt hjärtstopp på sjukhuset och den andra personer som överlevt ett hjärtstopp utanför sjukhus. Det var tio års skillnad mellan artiklarna. Därför valdes båda att ha med då det ansågs att båda artiklarna var relevanta för studiens resultat. Eftersom det var samma forskare i två av artiklarna tyckte vi att det gjorde dem mer trovärdiga då det innebar att forskaren hade forskat inom detta området mer än en gång.

Kvalitetsgranskning och Dataanalys

Vid kvalitetsgranskning av artiklarna har författarparet använt sig utav Olsson & Sörensens (2011) bedömningsmall för kvalitativa metoder. Detta för att uppnå hög kvalité på artiklarna genom att endast använda artiklar med en procentsats över 80%. Om artiklar med procentsats under 60% används kan de göra att artikeln är mindre trovärdig och dessa exkluderades från studien. Några artiklar som togs fram var svåra att bedöma kvalitén på vilket var en svårighet vid kvalitétsgranskningen. När analysen av alla nio artiklar var gjord fick de ett resultat där sju av nio artiklar nådde upp till hög kvalité enligt Olsson & Sörensens (2011)

bedömningsmall. Under analysens gång såg vi en likhet mellan två av artiklarna vilket var att huvudförfattaren var samma. Eftersom båda artiklarna hade hög kvalité och att det var samma huvudförfattare ansåg vi att de artiklarna var väldigt trovärdiga. Huvudförfattaren hade gjort två artiklar inom samma område vilket vi tycker höjer trovärdigheten.

Etiska överväganden

Ett forskningsetiskt övervägandet har gjorts i denna studien då det är viktig att studierna som använts inte har plagierats och heller inte varit ohederlig (Forsberg & Wengström 2003). Vid urvalet och presentationen av resultatet gjordes ett forskningsetiskt övervägande genom att författarparet noggrant fördjupade sig i hur studierna hade använt sig av forskningsetiskt övervägande eller om det fått godkänt av den etiska kommittén, samt om de hade redovisat alla artiklar som använts till studien. För de som har överlevt ett hjärtstopp är en utsatt patientgrupp och det kan vara känsligt att prata om hjärtstoppet, därav är det viktigt att forskaren tar hänsyn till detta. Författarparet i denna studie ville vara säkra på att deltagarna i studierna inte hade blivit utnyttjade eller sårade.

Genomförande

Om examensarbetet skulle genomföras igen med erfarenhet från arbetets gång skulle

författarparet tagit kontakt med biblioteket tidigare. Författarparet fick en genomgång hur de skulle söka med Mesh och göra olika block i sökningen. Författarparet insåg att de hade behövt denna genomgång tidigare då de fick göra om sökningarna därefter.

Resultatdiskussion

I denna delen av diskussionen kommer författarparet lyfta fram och diskutera det resultat som framkommit av litteraturstudierna. I resultatdiskussionen kommer resultatet att kopplas till omvårdnad och till kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor. Fyra

huvudkategorier framkom utifrån artiklarnas resultat och även utifrån vår dataanalys av materialet. De fyra huvudkategorierna vi fick fram var följande: Sociala förhållande, Existentiella frågor, Fysiska utmaningar och Psykologiska utmaningar. Utifrån dessa huvudkategorier formades sedan våra subkategorier utifrån vår dataanalys.

I resultatet under rubriken “Stöd” framkom det att överlevarna var i behov av stöd efter hjärtstoppet både från sjukvårdspersonal och från familj och vänner. Det framkom också att behovet av stöd var viktigt för återhämtningen för överlevarna. Det framfördes i resultatet att överlevare som fått ICD kände en osäkerhet kring hur en ICD fungerade och att de inte fick den information som behövdes. Det är en del av sjuksköterskans arbete är att kunna

identifiera samt bedöma patienternas förmåga av egenvård och behovet av undervisning och stöd till patienter och närstående. Syftet grundar sig i att främja hälsa och förebygga ohälsa (Willman 2014). Sjuksköterskan har också ett ansvar att se till att överlevaren erhållit den information som den är i behov av samt att säkerställa att överlevaren förstått den

informationen som getts (Svensk sjuksköterskeförening 2017; Sherwood & Barnsteiner 2013).

Under rubriken “Säkerhet” i resultatet presenterades en osäkerhet efter utskrivning från sjukhuset då överlevarna inte längre var övervakade och omgivna av sjukvårdspersonal. Det framgick också i resultatet att denna övergång innebar en sårbarhet för överlevarna.

Överlevarna beskrev att de ville ha svar på sina frågor och konstant ta kontroller för att känna säkerhet (Forslund m.fl. 2017; Ketilsdottir m.fl. 2014). Den legitimerade sjuksköterskan har här ett ansvar att främja känslan av kontroll för överlevarna genom att kunna erbjuda

personcentrerad vård samt individuella hälsomål. Sjuksköterskan ska kunna erbjuda individuella handlingsplaner som innehåller stressreduktiv terapi och regelbundna sjukhusbesök för att främja livskvalitén (Israelsson m.fl. 2018).

Under “Existentiella frågor” i resultatet redogörs överlevarnas tankar kring döden och deras känslor kring hjärtstoppet. Överlevarna sökte svar på varför just de drabbades samt varför de överlevde och kände att livet var osäkert (Brännström m.fl. 2018; Palacios-Cena m.fl. 2011). En existentiell osäkerhet avslöjades då överlevarna blev medvetna om dess sårbarhet (Bremer m.fl. 2009). Genom att ge en personcentrerad vård med fokus på överlevarna och deras upplevelser så blir det lättare att ge stöttning vad gäller existentiella frågor (Baggens & Sandén, 2014). Sjuksköterskan ansvarar också för att ge information om tillståndet och ge svar på de frågor som överlevarna har för att främja hälsa (Svensk sjuksköterskeförening 2017; Sherwood & Barnsteiner 2013).

I resultatet presenteras “Kroppsliga aspekter” där det framhävs hur överlevarna ansåg att deras kropp och rörlighet påverkades efter hjärtstoppet. Överlevarna förklarade att den nedsatta kapaciteten ledde till begränsningar i vardagen vilket var svårt att acceptera. Det påverkade även deras identitet uttryckte överlevarna (Bremer m.fl. 2019; Ketilsdottir m.fl. 2014). ICD-mottagarna hade också svårt att acceptera de nya begränsningarna (Kamphuis m.fl. 2004). Här har sjuksköterskan ett ansvar att erbjuda överlevarna undervisning och främjande hjälpmedel för egenvård (Moulaert m.fl. 2013). Sjuksköterskan har även ett ansvar att ge personcentrerad vård utefter överlevarnas behov med hjälp och stöd i vardagen

(Svensk sjuksköterskeförening 2008; Sherwood & Barnsteiner 2013). Sjuksköterskan ska göra överlevarna delaktiga i sin vård och ge dem kunskap om redskap, vilket leder till bättre utnyttjande av sina hälsofrämjande resurser samt gör att dem kan ta mer ansvar över sin livssituation som bidrar till ett ökat välbefinnande (a.a.).

I resultatet presenteras rubriken “Personliga aktiviteter” där överlevarna framför att de kände ett behov av att konstant övervaka diet och motion för att säkerställa att kroppen fungerade som den skulle. Om där skulle vara något avvikande var många överlevare rädda för att det var ett tecken på ett nytt hjärtstopp (Haydon m.fl. 2019; Forslund m.fl. 2017; (Ketilsdottir m.fl. 2014). En del överlevare undvek aktiviteter på grund av rädslan för smärta, medan andra utmanande sig för att se hur mycket deras kroppar klarade av (Forslund m.fl. 2017; Bremer m.fl. 2009). Brännström m.fl (2018) skriver i sin studie att många överlevare uttryckte ett behov av att kunna sköta sig själv och vara oberoende av andra. Sjuksköterskan ska stötta upp överlevarna genom att underhålla deras aktivitet samt hjälpa dem att bli självständiga detta bidrar till minskad dödlighet (Kaminska & Krzeminska 2018). Den legitimerade

sjuksköterskan ska ha kompetens kring patientens helhetsperspektiv och ska kunna hjälpa överlevarna med deras problem. Sjuksköterskan ska erbjuda hjälp och uppföljning av det fysiska tillståndet (Svensk sjuksköterskeförening 2008; Sherwood & Barnsteiner 2013). De ansvarar även för att konsultera vidare till andra medarbetare i teamet om kompetens behövs kompletteras vad gällande överlevarnas nutritionsstatus eller aktivitet (a.a.).

Under rubriken “Kognitiv funktion” presenteras att överlevarna kände att upplevelsen av den kognitiva förändringen var svår och många kände skam och viss undvek sociala

sammanhang. Vissa av överlevarna fick en reducerad läsförmåga och ett sämre minne, medans andra överlevare hade svårigheter att följa en konversation och hade svårt att känna igen bekanta människor (Forslund m.fl. 2017; Ketilsdottir m.fl. 2014). Även ICD-mottagarna uttryckte att de hade svårt att acceptera den kognitiva förändringen. De uttryckte att det framkom en osäkerhet då de inte visste om de förmågorna skulle återvända (Kamphuis m.fl. 2004; Forslund m.fl. 2017). Vid kognitiv förändring har sjuksköterskan ett ansvar att tidigt identifiera emotionella och kognitiva funktioner. Detta för att en sådan förändring kan leda till begränsningar i vardagen och för att det kan sänka livskvalitén (Moulaert m.fl. 2013). Överlevarna kan erbjudas ett självhanteringsprogram där dem får undervisning och främjande hjälpmedel för egenvård (a.a.). Det är också viktigt att sjuksköterskan förhåller sig till varje individs enskilda tillstånd genom säker information och kommunikation. Detta innebär att sjuksköterskan endast ska ge så mycket information som överlevarna klara av att ta in och ge närstående samma information (Svensk sjuksköterskeförening 2008; Sherwood & Barnsteiner 2013).

I resultatet presenteras “Ångest” som en rubrik där det redogörs att överlevarna ansåg att övergången från sjukhuset till hemmet gick från att vara säker till osäker. Det var den största utmaningen då de upplevde känslor som ångest, osäkerhet, stress och desorientering (Uren & Galdas, 2015). Överlevarna förklarade även att ångest och skuldkänslor uppkom när det var fokus på döden eller hur de kroppsliga begränsningarna kom att påverka deras liv framöver (Bremer m.fl. 2009). Överlevarna kände smärta i bröstkorgen efter återupplivningen vilket gav dem en ständig ångest. Denna ångest hade kunnat lindras om de hade fått information om konsekvenserna efter en återupplivning (Forslund m.fl. 2017). Det är av stor vikt att

sjuksköterskan ger information om aktuellt tillstånd och att sjuksköterskan ser till att där finns stöd av andra medarbetare i teamet efter utskrivning om detta skulle behövas (Svensk sjuksköterskeförening 2008; Sherwood & Barnsteiner 2013). För att sjuksköterskan ska

kunna erbjuda individuella omvårdnadsmål är det av viktigt att sjuksköterskan har vetskap om överlevarnas upplevelser och behov. Detta behövs för att kunna ge en personcentrerad vård och stöd till överlevarna (a.a.). Genom att sjuksköterskan handlar lugnt och systematiskt kan det dämpa ångesten för överlevarna (Prignitz-Sluys 2014).

“Oro och Rädsla” presenteras under resultatet där det framkom att överlevarna hade en del

oro efter hjärtstoppet, mycket kopplat till sin relation till familjen (Ketilsdottir m.fl. 2014). De uttryckte att de inte hade fått tillräckligt med strategier för hur de skulle hantera deras osäkerhet kring döden av sjukvårdspersonal. Utan de undvek frågan vilket skapade mer oro hos överlevarna (Palacios-Cena m.fl. 2011). Sharif Nia m.fl. (2016) har tagit fram i sin studie av intervjuer med patienter att när det gäller att möta döden, ville patienter att sjuksköterskan skulle hjälpa dem med övning och kunskap om personliga resurser. Överlevarna upplevde även en rädsla av att gå och lägga sig ifall deras hjärta skulle låta slå och aldrig vakna igen. Det var skrämmande för dem att efter hjärtstoppet vakna upp till en ny verklighet och inte veta vad de kunde förvänta sig (Kamphuis m.fl. 2004; Bremer m.fl 2019). Sjuksköterskan har som ansvar att finnas till hands för att stötta dem och svara på de frågor de har om döden (Henoch, 2014). Överlevarnas behandlingar ska följas upp av en sjuksköterska samt att sjuksköterskan ska kunna remittera vidare om så behövs exempelvis till en psykolog.

Sjuksköterskan ansvarar också för att motivera överlevarna till följsamhet av sina behandling och sin egenvård, detta kan skapa en trygghet hos överlevarna som gör att de kan känna mindre oro och rädsla (Svensk sjuksköterskeförening 2008; Sherwood & Barnsteiner 2013).

KONKLUSION/SLUTSATS

Studiens resultat visade att överlevarna kan vara i behov av att sjuksköterskan ska främja känsla av kontroll. Genom att sjuksköterskan lyssnar på deras individuella berättelse ger det en möjlighet att kunna ge den bästa möjliga personcentrerade vården och hjälpa dem tillbaka till sin vardag. Artiklarna visade att överlevarnaupplevde konstant oro, ångest, rädsla,

osäkerhet samt att deras kognitiv funktion och fysiska förmåga hade försämrats. Det är därför viktigt för den legitimerade sjuksköterskan att förstå och ha kunskap om hur överlevare upplever ett hjärtstopp för att kunna ge den hjälp och stöd som överlevarna är i behov av. Artiklarna visade också att överlevarna hadeett behov av sociala förhållande och ett behov av stöd från familj och vänner. En osäkerhet framkom efter utskrivning då överlevarna kände sig osäkra på att klara sig själv utan professionell hjälp. Även osäkerhet kring återkommande symtom var överlevarna rädda för. Överlevarna sökte svar på varför just dem hade drabbats av ett hjärtstopp och varför dem överlevt. De kände brist på energi och nedsatt kapacitet. Det framkom också en del psykologiska utmaningar för överlevarna. En ständig oro och rädsla över ett nytt hjärtstopp och att inte ha en garanterad framtid påverkade livskvalitén efter hjärtstoppet för överlevarna. Ångest och skuldkänslor över de kroppsliga begränsningarna och döden påverkade överlevarna mycket. Minnesförmåga och läsförmåga försämrades för många efter hjärtstoppet. Detta innebar svårigheter att känna igen bekanta personer och svårigheter att följa en konversation. Detta ledde till att överlevarna skämdes och drog sig undan allt mer från sociala sammanhang.

FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH

FÖRBÄTTRINGSARBETE

Författarparet anser att det skulle behövas mer forskning kring just detta ämne då

författarparet erfar att det fanns relativt få relevanta studier om överlevarnas upplevelser efter ett hjärtstopp. Författarparet anseratt det speciellt behövs fler kvalitativa studier om

överlevares upplevelse efter hjärtstoppet då det fanns fler kvantitativa studier som hade studerat detta område.

Det framskymtade något lite om den sexuella funktionen efter att ha överlevt ett hjärtstopp i studierna. Eftersom detta är en aspekt som för många är en stor del av livet hade det varit intressant att studera vidare om detta i framtida studier.

REFERENSLISTA

Baggens C, Sandén I, (2014) Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. I: Friberg F, Öhlén J, (red) Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt (2:3a upplagan). Lund: Studentlitteratur AB, s 515.

Björkman-Björkelund K, Johansson A, Wihlborg J, (2012) Vård av patient med hjärtsjukdom

i ambulans. Fridlund B, Malm D, Mårtensson J, (red), Kardiologisk omvårdnad (2:1a

upplagan). Lund: Studentlitteratur AB, s 32 och s 35.

Bremer A, Dahlberg K, Sandman L, (2009) To Survive Out-of-Hospital Cardiac Arrest: A Search for Meaning and Coherence. Qualitative Health Research, 19, 323-338.

Bremer A, Dahné T, Stureson L, Årestedt, K, & Thylén I, (2019) Lived experiences of surviving in-hospital cardiac arrest. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33(1), 156– 164.

Brännström M, Niederbach C, Rödin AC, (2018) Experiences of surviving a cardiac arrest after therapeutichypothermia treatment. An interview study. Int Emerg Nurs, 36, 34-38. Dougherty C.M, Benoliel JQ, Bellin C, (2000) Domains of nursing intervention after sudden cardiac arrest and automatic internal cardioverter defibrillator implantation. Heart & Lung, 29(2),79-86.

Ekman I, Swedberg K, Taft C, Lindseth A, Norberg A, Brink E, Carlsson J, Dahlin-Ivanoff S, Johansson I.L, Kjellberg K, Lindén E, Öhlén J, Olsson L.E, Rosén H, Rydmark M,

Sunnerhagen K.S, (2011) Person-centred care- ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251.

Folkhälsomyndigheten, (2015) Att mäta välfärd, livskvalité och social hållbarhet. >

https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/projektwebbar/msh/seminarier- konferenser/social-hallbarhet-2015/presentationer/c1/att-mata-valfard-livskvalite-och-social-hallbarhet.pdf < PDF (2020-05-12).

Forsberg C, Wengström Y, (2013) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm, Natur och Kultur.

Forslund A-S, Jansson JH, Lundblad D, Söderberg S, (2014) A second chance at life: people's lived experiences of surviving out‐of‐hospital cardiac arrest. Scandinavian Journal of Caring

Sciences, 31(4), 878-886.

Haydon G, van der Riet p, Kerry I, (2017) A systematic review and meta-synthesis of the qualitative literature exploring the experiences and quality of life survivors of a cardiac arrest.

European Journal of Cardiovascular nursing, 16 (6), 475-483.

Haydon G, van der Riet p, Kerry I, (2019) Long-term survivors of cardiac arrest: A narrative inquiry. European Journal of Cardiovascular Nursing, 18(6), 458-464.

Henoch I, (2014) Andning, I: Edberg A-K, Wijk H, (red) Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (2:3a upplagan). Lund: Studentlitteratur AB, s.181.

Herlitz J, (2017) Svenska hjärt-lungräddningsregistret årsrapport 2017.

>https://www.hlr.nu/wp-content/uploads/2018/02/Svenska-HLR-registret-årsrapport-2017.pdf < PDF (2020-04-20)

Hjärt-Lungfonden, (2018) Plötsligt hjärtstopp.

>http://www.hjartlungfonden.se/sjukdomar/hjartsjukdomar/plotsligt-hjartstopp/< HTML (2020-03-11)

Holm M-S, Norekvål T-M, Fålun N, Gjengedal E, (2012) Partners´ambivalence towards cardiac arrest and hypothermia treatment: a qualitative study. Nursing in Critical Care, 17(5), 231-238.

ICN, International Council Of Nurses, (2014) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor.

Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.

Israelsson J, Thylén I, Strömberg A, Bremer A, Årestedt K, (2018) Factors associated with health-related quality of life among cardiac arrest survivors treated with an implantable cardioverter-defibrillator. Resuscitation, 132, 78-84.

Kaminska M, Krzeminska S, (2018) Nursing care of patients after cardiac arrest in the course of myocardial infarction. Journal of education, Health and sport, 8(7), 345-356.

Kamphuis H CM, Verhoeven N WJM, de Leeuw R, Derksen R, Hauer R NW, Winnubst J AM, (2004) ICD: a qualitative study of patient experience the first year after implantation.

Journal of Clinical Nursing, 13, 1008-1016.

Ketilsdotti A, Albertsdotti HR, Akadottir SH, Gunnarsdottir TJ, Jonsdottir H, (2014) The experience of sudden cardiac arrest: Becoming reawakened to life. Eur J Cardiovasc Nurs, 13(5), 429-35.

Khoo E-L, Small R, Hatchard T, Glynn B, Rice D-B, Skidmore B, Kenny S, Hutton B, Poulin P-A, (2019) Comparative evaluation of group-based mindfulness-based stress reduction and cognitive behavioural therapy for the treatment and management of chronic pain: A

systematic review and network metaanalysis. Evidence Based Mental Health, 22(1), 26-35. Kim S-S, Roh S-Y, (2016) Status of cardiopulmonary resuscitation curricula for nursing students: A questionnaire study. Nursing & Health Sciences, 18(4), 496-502.

Larsson R, Engström Å, (2013) Swedish ambulance nurses' experiences of nursing patients suffering cardiac arrest. International Journal of Nursing Practice, 19(2), 197-205.

Lindahl B, Wallentin L (red.), (2010) Akut kranskärlssjukdom. Stockholm, Liber AB.

Moulaert, V. R., Verbunt, J. A., Bakx, W. G., Gorgels, A. P., de Krom, M. C., Heuts, P. H., ... van Heugten, C. M, (2011) ‘Stand still ... , and move on’, a new early intervention service for cardiac arrest survivors and their caregivers: Rationale and description of the intervention.

Neumar W-R, Nolan JP, Adrie C, Aibiki M, Berg R-A, Böttiger B-W, Callaway C, Clark S.B. R, Geocadin R-G, Jauch E-C, Kern K-B, Laurent I, Longstreth W.T, Merchant R-M, Morley P, Morrison J-L, Nadkarni V, Peberdy M-A, Rivers P-E, Rodriguez-Nunez A, Selke F-W, Spaulding C, Sunde K, Vanden Hoek T, (2008) Post-Cardiac Arrest Syndrome.

American Heart Association Inc, 118: 2452-2483.

Nolan JP, Morley PT, Vanden Hoek TL, Hickey RW & ALS Task Force, (2003) Therapeutic

hypothermia after cardiac arrest: An advisory statement by the Advanced Life Support Task Force of the International Liaison Committee on Resuscitation. Circulation 108(1), 118-12.

Olsson H, Sörensen S, (2011) Forskningsprocessen - Forskningsetiska aspekter. Stockholm, Liber AB.

Palacios-Ceña D, Losa-Iglesias M E, Salvadores-Fuentes P, Fernández-de-las-Peñas C, (2011) Sudden cardiac death: the perspectives of spanish survivors. Nursing and Health

Sciences, 13, 149-155.

Polit DF, Beck CT, (2013) Essentials of nursing research: Appraising evidence of nursing

practice (8th edition). Philadelphia, Wolters Kulwer/ Lippincott Williams & Wilkins.

Post W.M M, (2014) Definitions of Quality of Life: What has happened and how to move on.

Top Spinal Cord Inj Rehabil, 20(03), 167-180.

Prignitz-Sluys K, (2014) Omvårdnadsprocessen i praktiken. I: Edberg A-K, Wijk H, (red) Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (2:3a upplagan). Lund: Studentlitteratur AB, s 168. Rosenqvist M, Tornvall P (red.), (2012) Hjärtat. Stockholm, Karolinska institutet.

SBU, (2012) Viktigt men svårt att mäta livskvalitet. >

https://www.sbu.se/sv/publikationer/vetenskap-och-praxis/viktigt-men-svart-mata-livskvalitet/< HTML (2020-03-11)

Sharif Nia H, H. Lehto R, Ebadi A, Peyrovi H, (2016) Death anxiety among nurses and health care professionals: a review article. Int J Community Based nurs midwifery, 4(1), 2-10. Sherwood G, Barnsteiner J, (2013) Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad - sex

grundläggande kärnkompetenser. Lund: Studentlitteratur

Strömberg A, (2014) Cirkulation I: A.K Edberg & H Wijk, (red) Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur AB, s 257-259

Svensk sjuksköterskeförening, (2017) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. > https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjuksköterskeförening/publikationer-svensk-

sjuksköterskeförening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legtimerad-sjuksköterska-2017-for-web-pdf PDF< (2020-04-22)

Svensk sjuksköterskeförening, (2014) OMVÅRDNAD och GOD VÅRD. >

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf PDF < (2020-05-06)

Svensk sjuksköterskeförening, (2008) Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. > https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/halsoframjande-arbete-publikationer/strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf PDF < (2020-04-22) Uren A, Galdas P, (2015) The experiences of male sudden cardiac arrest survivors and their partners: a gender analysis. Journal Of Advanced Nursing. 71(2), 349-358.

Wallin E, Larsson I-M, Rubertsson S, Kristofferzon M-L, (2013) Cardiac arrest and hypothermia treatment-function and life satisfaction among survivors in the first 6 months.

Resuscitation, 85(4), 58-543.

Willman Ania, (2014) Hälsa och välbefinnande. I: Edberg A-K, Wijk H, (red) Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa (2:3a upplagan). Lund: Studentlitteratur AB, s 49

Willman A, Bahtsevani C, Nilsson R, Sandström B, (2016) Evidensbaserad omvårdnad- E

Bilaga 1. Databassökning

Datum Databas Sökord Antal

träffar Antal lästa abstract Antal lästa artiklar Använda artiklar 27/3 - 2020

CINAHL (MH "Heart Arrest+") OR “Heart arrest” OR “Cardiac arrest”

27,581

27/3 - 2020

CINAHL (MH " Quality of life+") OR “Quality of life” 195,637 27/3 - 2020 CINAHL (MH "Survivort+") OR “ Survivors” 49,575 27/3 - 2020

CINAHL (MH "Life experience +") OR “Life experience” 56,254 27/3 - 2020 CINAHL (MH "Qualitative Studies+") OR “Qualitative Studies” 167,156 2/4 - 2020

CINAHL (MH "Heart Arrest+") OR “Heart arrest” OR “Cardiac arrest” AND (MH " Quality of life+") OR “Quality of life”

580

2/4 - 2020

CINAHL (MH "Heart Arrest+") OR “Heart arrest” OR “Cardiac arrest” AND (MH "Survivors+") OR “ Survivors” AND (MH "Life experience +") OR “Life experience” 12 12 10 2 3 /4 - 2020

CINAHL (MH "Heart Arrest+") OR “Heart arrest” OR “Cardiac arrest” AND (MH "Survivors+") OR “ Survivors” AND (MH " Quality of life+") OR “Quality of life”