Malmö högskola
Lärande och samhälle
Barn, Unga, Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng Grundnivå
Hur ser ett fritidshem ut idag?
En studie om barns och fritidspedagogers syn på delaktighet,
integrering och lärande
.
How does one after-school of today looks like?
A study of children and teachers views on participation, inclusion and learning.
Angelica Jönsson
Margit Kovac
Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare
Barndoms- och ungdomsvetenskap 2013-01-14
Examinator: Jutta Balldin
3
Sammanfattning
Vi har valt att skriva om fritidshemsverksamheten. Utifrån relevant forsking och vår empiri, bestående av intervjuer med pedagoger och barn och observationer, har vi sett olika saker som vi vill lyfta i vår text. Vi har sett att integreringen av skola i fritidshem har påverkat verksamheten och hur personalen arbetar inom fritidshemmet. Trots att pedagogerna säger att de kan utnyttja alla klassrum, ser vi i våra observationer att klassrummen oftast används av lärare och ”fritids” får hålla till godo med resterande rum. Vi har även utifrån intervjuerna sett att det är viktigt för pedagogerna att lyfta barnets röst och göra dem delaktiga i verksamheten. Även när barnen får vara med och bestämma är det dock pedagogerna som bestämmer ramarna. Dagarnas tema är förutbestämt och tider för mellanmål och när barnen går hem är faktorer som sätter ramar. Vi har även sett utifrån empiri och intervjuer att ett informellt lärande utifrån barnens intressen sker i den undersökta fritidshemsverksamheten. Vilket är något som både pedagogerna och forskare generellt vill lyfta som centralt för fritidshemsverksamheten.
5
Innehållsförteckning:
1 Inledning...7
1.1 Syfte och frågeställning………7
2 Fritidshemmets framväxt……….…………8
2.1 Från 1800-talet slut till idag……….8
3 Tidigare forskning och litteraturgenomgång………...…………10
3.1 Fritidspedagogens förändrade roll……….………...10
3.2 Lärande på fritidshemmet……….……11
3.3 Integrering in i skolverksamheten……….………12
3.4 Delaktighet, inflytande och barns påverkansmöjlighet………..12
4 Metod………..……….15
4.1 Intervjuer………15
4.2 Observationer……….15
4.3 Urval………...16
4.4 Genomförande………16
4.4.1 Intervjuer med barnen………16
4.4.2 Intervjuer med pedagogerna………..17
4.4.3 Observationer………17 4.5 Analys genomförande………18 4.6 Forskningsetiska övervägande………..18 5 Resultat...20 5.1 Integrering ………..………..………20 5.1.1 Lokalintegrering ……….………..21 5.1.2 Integrering av arbetslaget ………22 5.1.3 Dubbla yrkesroller……….23 5.2 Lärande……….………...24 5.3 Barns påverkansmöjlighet ………...25
5.3.1 Barnens röster om fritidsrådet.. ……….26
5.3.2 Pedagogernas röster om fritidsrådet ..………27
6 Diskussion………29
6
7.1 Elektroniska källor………...33 8 Bilaga………...34
7
1
Inledning
Under vår lärarutbildning på Malmö högskola har det inte varit mycket fokus på fritidspedagogik eller yrkeskompetensen inom detta område. Därför blev vi nyfikna på att ta reda på mer om fritidspedagogik och vad det innebär. Under tiden vi har skrivit vårt examensarbete har fler frågor växt fram kring fritidshemverksamheten och hur den påverkar barnen inom verksamheten. Enligt Skolverkets lägesbedömning (2011) fanns hösten år 2010 totalt 378 500 barn inskrivna i fritidshem, i ålderskategorin 6-9 år var det 82 % som vistades på fritidshem. Vi har under utbildningen fått lära oss att barn formas under sin uppväxt. Genom kunskaper, erfarenheter utvecklas barnen till att bli en del av samhället (Sommer, 2005). Vi menar att barnen som är på fritids påverkas av fritidshemsverksamheten och av vad den erbjuder/innehåller. Även lärandet på fritidshemmet är en del av barnens utveckling. I samspel med andra barn utvecklar de olika kompetenser. Tidigare forskning visar på tre centrala teman för fritidsverksamheten: lärande, barns påverkansmöjlighet och integrering av skola och fritidshem (Calander 1999, Hansen 1999 och Jensen 2011).
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med detta arbete är att undersöka hur dessa teman implementeras i fritidshemsverksamheten. Frågor som ställs är:
Hur ser barns påverkansmöjligheter ut inom fritidsverksamheten?
Hur uppfattar barnen sin möjlighet att påverka?
Hur uppfattar pedagogerna integreringen mellan skola och fritidshem?
8
2 Fritidshemmets framväxt
I detta kapitel beskrivs fritidshemmets framväxt från 1800-talet fram till idag och hur integreringen av skola och fritidshem har påverkat fritidspedagogrollen.
2.1 Från 1800-talets slut till idag
I slutet av 1800-talet var fattigdomen stor i Sverige, tillväxten av industrier började öka vilket ledde till att fler sökte sig till industrierna för att få arbete. Industriarbetarnas barn hade efter skolans slut och till föräldrarna slutat arbeta, ingenstans att ta vägen. Majoriteten av arbetarklassens barn sysselsatte sig med tiggeri som kunde leda till kriminalitet. För att förhindra detta skapade folkskolläraren Fridtjuv Berg och Anna Hierta Retzius arbetsstugan. Tanken med verksamheten var att motverka barnfattigdom och att fostra barnen. När skoldagen var slut gick barnen till arbetsstugan för att få ett mål mat. Därefter fick barnen lära sig att tillverka bland annat korgar, laga kläder och skor. (Rohlin 2012, Hippinen 2011). Under 1930-talet blev det uppror mot arbetsstugan då den ansågs vara en plats för barnarbete. Därmed tog barnavårdsnämnden över verksamheten och ändrade namn till eftermiddagshem, detta skedde 1933. Tanken med eftermiddagshemmen var den samma som för arbetsstugan, det vill säga att fostra barnen. Eftermiddagshemmen gjorde detta genom att fokusera på läxläsning, barnen fick träna sitt bordsskick, lära sig att passa tider, leka och annan fri sysselsättning (Rohlin 2012, Hippinen 2011).
Under 1950–60-talet utökades inte bara eftermiddagshemmen utan även olika klubbverksamheter. Klubbverksamheten började direkt efter skoldagens slut. Här kunde barnen ta sig an diverse aktiviteter som bild, spel och slöjd. Under 1960–70-talet var det högkonjunktur i Sverige. Detta innebar att fler kvinnor gav sig ut i arbetslivet och deras barn behövde då omsorg och tillsyn både före och efter skoltid. Barnomsorgsverksamheten expanderade i hela Sverige. En ny verksamhet som fick namnet fritidshemmet växte fram. Genom Lgr69 skulle skolan organisera så att fritidshemmet hade anslutning under skoldagen. Genom att fritidshemmet blev en del av skolan fick de anställda på fritidshemmet vara ansvariga för de fria aktiviteterna efter skoltid. Personal fick på detta sätt utökat samarbete med skolan. På 1960-talet kom
9
fritidspedagogsutbildningen det ledde till att personalen fick ett större ansvar inom fritidsverksamheten (Rohlin 2012, Calander 1999, Hippinen 2011).
I utredningen Barns fritid (SOU 1974:42) beskriver Calander (1999) att fritidsverksamheten och skolan på sikt skulle lokalintegreras, både ur kostnads- och pedagogisk synpunkt. Den pedagogiska fördelen kunde då vara att fritidspedagogen likt en ”spindel i nätet” hade en överblick över hela dagen och kunde följa barnet. Även utredningen Skolans arbetsmiljö (SOU 1974:53) såg en samlad skoldag som något positivt för barnen. Idén om ett arbetslag framkom i utredningen men den blev inte obligatorisk. Tanken med arbetslaget var att samarbete mellan lärarna i skolan och med pedagogerna på fritidshemmet behövdes för att de sociala målen skulle kunna uppnås enligt läroplanerna, Lgr 62 och 69 (Calander 1999).
Inte förrän på 1990-talet och lågkonjunkturen i Sverige, när kommunerna tvingades spara in på sina resurser, blev lokalintegrering mellan skola och fritidshemsverksamhet ett måste. Riksdagen beslutade 1991 att 6-åringar skulle få börja skolan om deras föräldrar ville, alltså en flexibel skolstart. Detta ledde till att på slutet av 1990-talet kom förskoleklassen till, vilket ökade trycket på skolorna att se till at 6-åringarna fick barnomsorg före och efter skolan (Calander 1999).
Under 1990-talet skrivs det nya läroplaner för grundskola, förskoleklass, fritidshem och förskola (Lpo 94, Lpfö 98). Detta underlättade det pedagogiska samarbetet och lokalintegreringen över gränserna mellan skola och barnomsorg (Calander 1999, Rohlin 2012). I läroplanen för skolan (Lpo 94) står det om fritidshemmet som ett komplement till skolan både tids- och innehållsmässigt, i tidigare läroplaner har fritidshemmet varit ett komplement till hemmet. Detta har lett till en förändring i fritidshemsverksamheten. Fritids är en institution i samhället och en del utav den, vilket leder till att fritidspedagogiken blir en tolkning utav dagens samhälle och vad som är ”normativt” idag. Se bara på hur fritidsverksamheten över tid har förändrats i samspel med att samhället har förändrats. Fritidshemmet har berättigats av föräldrarnas behov av tillsyn för de yngre barnen, men verksamhetens innehåll har skiftat över decennierna (Rohlin 2012).
10
3 Tidigare forskning och
litteraturgenomgång
I detta kapitel tar vi upp relevant forskning som Calander (1999), Hansen, Monica (1999), Hansen Orwehag, Monica (2011), Hippinen, Anneli. (2011), Holmberg, Lena (2011), Jensen Mikael (2011), Pihlgren, Ann S. (2011), Rohlin, Malin (2012), Westlund, Kristina (2011). Vi har även valt att lägga till Skolverket (2000) rapport
Finns fritids?. Detta eftersom den är relevant för vårt examensarbete.
Skolverket skriver i sin rapport att det finns relativt lite forskning om fritidshemmet. Skolverket menar att de flesta frågor inom forskningen har handlat om fritidspedagogyrket eller yrkesrollen. Detta är också vår uppfattning, vi har letat och letat men nästan inget av det vi hittade undersöker didaktiken eller demokrati i fritidshemsverksamheten. Vi har därför valt att utöka tidigare forskning genom att lägga till integrering av skola och fritidshem. Vi har märkt utifrån den forskningen och de undersökningar vi har läst att den har haft en påverkan på fritidshemmets utveckling samt på fritidspedagogens yrkesroll. Hjalmarsson (2010) tar också upp att forskning om fritidspedagoger och fritidshem är sparsam om man jämför med forskning gjord på skola och förskola.
3.1 Fritidspedagogens förändrade roll
Det har skett en förändring för fritidspedagogsrollen efter integreringen med skolan på 1990-talet. Hansen (2011) som undersökt hur fritidspedagogens roll har förändrats sedan integreringen, hävdar att fritidsläraren fått ”dubbla yrkesroller” eftersom fritidslärarrollen flyttar sig mellan skolan och fritidshemsverksamheten. Hansen tar även upp att det är ovanligt att lärare gör denna förflyttning, utan de håller sig i skolans värld. Calander (1999) har undersökt vad som händer när skola och fritidshemmet integreras. Han hävdar att under den integrerade skoldagen har fritidspedagogen tendenser att arbeta på ett mer skolaktigt sätt, jämfört med efter skoltid. Fritidspedagogerna kliver in i skolans värld medan lärarna inte träder in i fritidshemsverksamheten. Han har även undersökt hur fritidspedagogsrollen påverkas av integreringen. Fritidspedagoger och
11
lärare uppfattade integreringen som både negativt och positivt, några tyckte att yrkesrollen stärktes och andra att den urholkades (Calander 1999).
I Skolverkets rapport Finns fritids? (2000) anser pedagogerna att barngrupperna ofta är för stora, vilket leder till att de känner att de inte kan utföra sitt pedagogiska uppdrag. Pedagogerna menar att det inte räcker med att sätta in fler personal i befintliga barngrupper, utan barngrupperna behöver minska för att de ska kunna utföra en tillfredsställande fritidshemsverksamhet. Även föräldrarnas svar i rapporten visar att många föräldrar tycker att barngruppen/grupperna är för stora. Föräldrarna är rädda att pedagogerna inte ”ser” just deras barn, utan att barnen blir ”förvarade”.
3.2 Lärande på fritidshemmet
Jensen (2011) tar upp i sin undersökning om informellt lärande i fritidshemmet, att det finns både informellt och formellt lärande i skolan och på fritidshemmet. Formellt lärande är ett mer organiserat lärande och utgår ifrån ett förutbestämt mål. Informellt lärande är lärande som utgår från barnet själv. Det informella lärandet dominerar i fritidshemmet och leder till att lärandet utgår från barnet och barngruppens önskningar och avsikter. Jensen (2011) har i sin undersökning sett att informellt lärande ger spelrum åt demokratiska värden, såsom möjligheten att samarbeta och hjälpa varandra. Jensen (2011) anser utifrån sin undersökning att mer forskning behövs inom ämnet för att på ett djupare plan kunna lyfta fritidshemsverksamheten i relation till att vara ett ställe där lärande faktiskt äger rum.
I rapporten Finns fritids? (2000) anser föräldrarna att pedagogerna bör arbeta på ett sådant sätt att fritidshemsverksamheten ska innehålla mer träning för barnens sociala kompetenser, vett och etikett, relationer och värderingar. Pedagogerna beskriver också att de vill träna barnens sociala kompetenser, hur man är mot varandra, hur barnen använder språket m.m. Några av pedagogerna nämner att eget ansvar är något de vill lära barnen. I rapporten framkommer det att både föräldrar och pedagoger anser att lärande på fritids handlar om att barnen ska träna sina sociala kompetenser.
Holmberg (2011) har i sin undersökning om fritidshemmets styrning sett att pedagogen behöver vara trygg i sig själv och ha kunskaper i att kunna agera i alla situationer som uppstår. För att kunna arbeta med normer och värden i fritidshemsverksamheten behöver pedagogerna på fritidshemmet föregå med gott exempel ” Barn gör inte som vi säger, de gör som vi gör” (Holmberg s.60). För att
12
barnen inom fritidshemsverksamheten ska kunna utveckla sociala kompetenser behöver all personal arbeta mot samma mål (Holmberg 2011).
Hjalmarsson (2010) sammanfattar sin undersökning om att de centrala aspekterna i fritidspedagogernas arbete är att skapa positiva relationer, trygghet och gruppkänsla. Utifrån sin undersökning menar Hjalmarsson att pedagogernas yrkeserfarenhet påverkar både gruppen och samspelet i denna. ”Fritidspedagogens uppdrag handlar med andra ord om såväl om att arbeta med grupper som i grupper” (Hjalmarsson s.53).
3.3 Integrering in i skolverksamheten
”Integration, integrering, inom samhällsvetenskapen: process som leder till att skilda
enheter förenas” (Nationalencyklopedin). I vår text menas integrering följaktligen förenandet av skolverksamheten med fritidsverksamheten. Lokalintegration blir alltså den plats där både skol- och fritidsverksamheten bedrivs.
Utifrån skolverkets rapport Finns fritids?(2000) kan man utläsa att ofta bildar en skolklass en avdelning inom fritidshemmet. Enligt pedagogerna i rapporten är det sällan lärarna från skolan som deltar i fritidshemsverksamheten på eftermiddagarna. Fritidspedagogerna är ofta i klassrummet och hjälper till med skolarbetet under förmiddagen. En negativ faktor av detta är att fritidspedagogernas arbetsdagar blir väldigt långa. Många pedagoger berättar att de är trötta när fritidshemsverksamheten startar på eftermiddagen och att den pedagogiska verksamheten därför uteblir. Några pedagoger i rapporten uttrycker att det blir ”barnpassning” på eftermiddagarna. Skolverkets rapport visar att integreringen av fritidspedagoger i skolan fungerar men att det omvända knappt förekommer. Till de positiva faktorerna hör att pedagogerna anser att integreringen är positiv i det avseendet att de kan följa barnet/barnen hela dagen.
Sammanfattningsvis visar rapporten att barnen behöver träna sig på att bli demokratiska medborgare, för att pedagogerna ska lyckas med detta uppdrag behövs mindre barngrupper eller mer personal så att gruppen går att dela i mindre grupper. Skolverket sammanfattar rapportens resultat i följande villkor som behöver uppfyllas för att fritids ska vara något mer än en definitionsfråga:
Det måste finnas tillräckligt med personal i tillräckligt små barngrupper och lämpliga lokaler, för att inte bara kunna garantera barns trygghet utan fastmer ge barnens fritid ett meningsfullt innehåll.
13
Det måste finnas en tydlig formulering verksamhetsidé från skolans ledning som ger personalen rimliga möjligheter att bedriva respektive verksamhet utifrån det som förenar och skiljer dem åt.
Det måste bland personalen finnas en gemensam uppfattning om barnets hela skola -fritidshemssituation, vilket kan innebära att olika personalgrupper ser barnen vid olika tillfällen och på olika sätt. Målet måste vara att alla barn alltid ska kunna känna sig ”sedda”. (Finns fritids? s.62).
3.4 Delaktighet, inflytande och barns
påverkansmöjlighet
Westlund (2011) menar att begreppet delaktighet kan beskrivas som inkluderande för både barns påverkansmöjligheter och deras deltagande i planerade aktiviteter. Inflytande däremot avser specifikt barns påverkansmöjligheter. Westlund menar att styrning och frihet hör ihop, de vuxna sätter ramarna och barnen hjälper till att utmana och forma dem. Barn och vuxna har i interaktion ett inflytande tillsammans över fritidshemsverksamheten. Westlund har sett i sin studie att pedagogernas förhållningsätt gentemot barnen har betydelse för om barnen uppfattar deras inflytande som välkommet. Johannesen & Sandvik (2009) hävdar att begreppen delaktighet och inflytande är nära sammanbundet med begreppet demokrati. Westlund (2011) beskriver demokrati som en form av sampel som sker mellan människor, som något levande som är svårt att definiera och ta på. Pihlgren (2011) menar att barn behöver träna sig på demokratins spelregler och förutsättningar, för att fritidshemsverksamheten ska kunna bedrivas under dessa former och barnen förbereds för att kunna delta i det demokratiska samhället. Pihlgren (2011) beskriver demokrati som en idé och ett förhållningsätt. Detta lärs bäst genom praktiska övningar. Pedagogens uppdrag är att träna barnen vid alla tillfällen. Ett förslag på hur detta kan genomföras är att ha återkommande rutiner i en strukturerad verksamhet, men att pedagogen samtidigt är flexibel inför barnens önskningar, förmågor och intressen.
Flera pedagoger i Skolverkets rapport Finns fritids?(2000) beskriver det som att de inte vill styra barnen för mycket, det finns aktiviteter att välja på men fri lek finns alltid som ett alternativ.
Utifrån de i rapporten medverkande pedagogernas enkätsvar kan man utläsa att fri lek är den aktivitet som styr större delen av fritidshemsverksamheten. 60 % av pedagogerna tycker att barnen har en påverkansmöjlighet på verksamheten. Däremot
14
menar 80 % av pedagogerna att de inte utvärderar verksamheten tillsammans med barnen. Drygt 90 % av föräldrarna tycker att deras barn trivs på fritids med barn och personal. En tredjedel av föräldrarna menar att deras barn kan påverka fritidshemsverksamheten.
Utifrån de barn de har intervjuat i rapporten framkommer att om barnen själva fick önska något som inte fanns på fritids vet barnen inte vad det skulle vara. Utan de önskar mer av det som redan finns. Kan det vara så att barn har svårt att föreställa sig fritids på något annat sätt än det som finns. Barnen berättar även att de tycker att det är roligt att vara på fritids. De upplever dock inte att de kan påverka fritidshemsverksamheten (Skolverket 2000).
15
4 Metod
I detta kapitel beskriver vi våra metodval. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer samt observationer. Vi har använt oss av triangulering som enligt Larsen (2009) innebär användandet av flera metoder i samma undersökning. Varje metod har svagheter och styrkor och vid triangulering kompletterar de olika metoderna varandra. Vi har valt att använda detta tillvägagångssätt för att kunna se fritidshemsverksamheten utifrån flera vinklar och därmed få en så bred bild av fritidshemsverksamheten som möjligt.
I arbetet nämns ordet lärare, med det menas här de som arbetar inom skolverksamheten. Även ordet pedagoger nämns och då menas all personal som arbetar inom fritidsverksamheten, oberoende av vilken utbildning de har.
4.1 Intervjuer
Vi valde att göra kvalitativa intervjuer med barnen och pedagogerna. Detta val grundar sig på att vi ville ha ett öppet samtal med de intervjuade och kunna ställa frågor och följdfrågor. ”I en kvalitativ intervju är intervjuare och intervjuperson båda medskapare i ett samtal” (Patel & Davidson 2003 s.78). Vi ville att de intervjuade personerna skulle känna att de var en del av samtalet därför valdes ostrukturerad intervju, vilket innebär att de intervjuade själva får beskriva utifrån sina egna erfarenheter och vi som intervjuar ställer följdfrågor och styr in samtalet på ämnet (Larsen 2009).
4.2 Observationer
Observationsformen vi har valt kallar Larsen (2009) för fältundersökning, vilket innebär att vi har suttit med passivt och studerat verksamheten för att få en bild av vad som händer under en dag. Larsen (2009) menar att man då kan se verksamheten i sitt naturliga sammanhang. Under observationerna har vi varit kända observatörer, vilket innebär att barn och pedagoger har vetat om att vi observerat dem. Vi har ej varit aktivt deltagande, vilket innebär att vi inte har varit med och styrt några aktiviteter eller varit med i aktiviteterna. Vi har bara funnits med i bakgrunden. Detta för att kunna se på verksamheten utifrån, utan att vara en del utav den.
16
4.3 Urval
Innan undersökningen tog vi kontakt med berörd personal och rektor på skolan. Vi presenterade oss och berättade vad undersökningen skulle handla om, för att få tillåtelse för att kunna genomföra vår studie. Skolan som vi har valt att göra våra undersökningar på består utav fyra fritidsavdelningar, två avdelningar med F-1:or och två med 2-4:or. Fritidsavdelningen som valts har varit en praktikplats till en av oss och den består av ålderskategorin F-1:or. På fritidsavdelningen finns det 33 barn inskrivna i åldern sex till sju år och där arbetar två pedagoger. En förskollärare och en barnskötare, vilka vi har intervjuat. Vi ansåg att platsen var en lämplig fritidsavdelning att söka våra svar på eftersom vi då visste att personal och barn skulle tagit väl emot oss och på så sätt har undersökningen blivit genomförbar. Totalt genomfördes två pedagogintervjuer och barnen intervjuades vid fyra tillfällen, en grupp med två barn, en grupp med tre barn och två enskilda intervjuer, vi var båda med på samtliga intervjuer. För att värna om pedagogernas integritet har vi valt att ge dem fiktiva namn, Klara och Nina. Vi har valt att omnämna barnen som barn 1 och barn 2 o.s.v. detta för att läsaren inte ska lägga någon värdering i barnens svar beroende på om det är en flicka eller pojke som svarat och för att se helheten av barns uppfattning om fritidshemsverksamheten.
4.4 Genomförande
4.4.1 Intervjuer med barnen
Vi skrev ett brev som vi skickade via mail (bilaga 1) till föräldrarna som har barn på den berörda fritidsavdelningen. Detta gjordes ca en månad innan undersökningen. I detta mail står beskrivet vad undersökningen handlar om och att vi behövde föräldrarnas underskrift för att kunna intervjua barnen och spela in intervjuerna med diktafon.
Vi valde att börja undersökningen med att vara med en eftermiddag och presentera oss för barnen så att de skulle få en bild av vem vi var och vad vi skulle undersöka. Vi bokade även in intervjuer med pedagogerna och samlade in de påskrivna mailen från föräldrarna. Totalt skickades 33 mail ut, vi fick in 11 underskrivna.
Dessa 11 barn blev tillfrågade om de ville bli intervjuade. Några valde att inte vara med, vilket resulterade i att vi har genomförde 7 barnintervjuer. En grupp med två barn,
17
en grupp med tre barn och två enskilda intervjuer. Tanken med att intervjua barnen i par var att de skulle känna trygghet i varandra och inte känna sig så utsatta eftersom vi var två vuxna som genomförde intervjuerna. Detta gick inte att genomföra fullt ut, eftersom intervjuerna genomfördes efter mellanmålet och barnen slussades in till intervjuerna allt eftersom de hade ätit färdigt, därav intervjuades två barn enskilt. När vi genomförde intervjuerna med barnen satt vi inne på fritidshemmet medan de andra barnen var ute. Detta för att vi i lugn och ro skulle kunna prata med de utvalda barnen.
Vi valde att spela in alla barnintervjuer med diktafon. Innan intervjun började samtalade vi med barnen om hur diktafonen fungerade, de fick prata in på diktafonen för att sedan lyssna på sin egen röst för att få en bild av hur diktafonen fungerade.
4.4.2 Intervjuer med pedagogerna
Rent logistiskt var det enklast att intervjua pedagogerna på avdelningen medan de andra var ute på gården. Intervjuerna med pedagogerna genomfördes enskilt för att vi inte ville att de skulle bli påverkade av varandras svar. Vi ansåg att vi inte skulle hinna med att anteckna alla svaren på frågorna och därför valde vi att spela in alla intervjuer med diktafon. Diktafonen gav oss möjligheten att lyssna aktivt och ställa lämpliga följdfrågor utan att vara begränsade av förutbestämda frågor. När vi ställde öppna frågor ledde detta till att pedagogerna talade fritt om verksamheten. Den första intervjun vi gjorde var med Nina och den tog 46 minuter medans Klaras intervju tog 24 minuter. Att Ninas svar framkommer ofta i vårt resultat är på grund av att Nina gav mer beskrivande och mer utvecklade svar.
4.4.3 Observationer
För att få en bättre uppfattning om fritidshemsverksamheten, valde vi att vara med några dagar och observera vad pedagoger och barn gör. Första eftermiddagen vi var med hade fritidshemmet fritidsråd. Vi satt då med tysta och lyssnade och observerade pedagogerna och barnen.
Andra dagen vi observerade hade fritidshemmet utedag. Vi följde med när fritidsavdelningen gick iväg till några närliggande fotbollsplaner med grillplats i närheten. Väl framme kunde barnen välja mellan att spela fotboll på fotbollsplanen, leka på lekplatsen, undersöka naturen med luppar eller fri lek. Vi valde då att passivt
18
observera vilka aktiviteter pedagogerna erbjöd barnen samt vilka aktiviteter barnen valde att göra.
Tredje dagen vi var med och observerade hade skolan studiedag, detta innebar att det var fritidverksamhet hela dagen. Pedagogerna i studien menar själva att skillnaden mellan en studiedag och en ”vanlig” fritidseftermiddag är att när det är studiedag hinner barnen leka färdigt. Det blir längre sammanhängande lekar. Fritidsavdelningen har mycket material stående framme och barnen väljer själva utifrån dessa vad de vill leka med, utöver fri lek. Totalt har vi varit med tre eftermiddagar och observerat.
4.5 Analys genomförande
Efter att vi hade gjort våra intervjuer, lyssnade vi igenom allt material och gjorde anteckningar. Det som vi fann intressant i våra intervjuer, transkriberades för att kunna analyseras närmare. Detta innebär att vi inte har transkriberat allt vårt material. I resultatdelen återges citat ifrån vår empiri, för att öka läsvänligheten har vi försökt att ändra talspråk till skriftspråk utan att ändra för mycket i citaten. I resultatdelen har vi ibland valt att ha med intervjufrågorna för att förtydliga svaren. Eftersom det är vi som skriver uppsatsen som har ställt frågorna, väljer vi att skriva ut våra egna namn.
4.6 Forskningsetiska övervägande
Vetenskapsrådets fyra huvudkrav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning 2002). Här nedan beskriver vi vad de olika kraven består utav och vad vi har gjort för att uppnå dessa krav.
Informationskravet innebär att undersökaren måste informera sina deltagare om studiens innehåll och upplägg och även om att informanterna deltar frivilligt och kan när som helst avbryta sitt deltagande. Vi har informerat pedagoger, barn och föräldrar om vår undersökning genom att maila ut ett informationsbrev. Vi har också innan intervjuerna informerat pedagogerna och barnen om undersökningen. Vi har innan barnintervjuerna frågat varje barn om denna vill delta eftersom deltagandet är frivilligt.
Samtyckeskravet innebär att barn under 15 år måste ha förälderns godkännande för att få vara med i undersökningen. Valet blev därför att maila berörda föräldrar på fritidshemmet och på så sätt har vi fått deras tillåtelse att deras barn får delta i våra intervjuer och observationer. Pedagogernas tillåtelse för att de skulle bli observerade
19
och intervjuade hade vi fått muntligt efter att vi berättat om syftet i vår undersökning. I samband med våra observationer har vi varit tydliga för alla berörda parter, att berätta om att vi tittar på fritidsverksamheten och vad denna innehåller.
Konfidentialitetskravet innebär att inga namn ska nämnas i vår uppsats och att barn, vuxna och fritidshem därmed hålls anonyma. Vi har därför benämnt pedagogerna och barnen med fiktiva namn.
Nyttjandekravet innebär att det material som insamlas endast får användas av forskaren och denne får inte delge någon annan av sitt material. Vilket innebär att allt insamlat material endast avlyssnas och transkriberas av oss och ska raderas när uppsatsen är färdig.
20
5 Resultat
I detta kapitel beskriver vi hur fritidsverksamheten ser ut utifrån våra observationer och intervjuer. När vi var och besökte fritidshemmet och gjorde intervjuerna (både barn och pedagog) ställde vi öppna frågor och bad dem fritt berätta om verksamheten och dess innehåll. Detta val grundades på att vi ville ha pedagogerna och barnens bild av verksamheten utan att påverkas utav våra egna erfarenheter om fritidshem. Bilden vi fick var att barnens röst var väldigt viktig för pedagogerna och hade en stor påverkan på hur fritidshemsverksamheten såg ut. När vi började analysera vår empiri och kritiskt började granska den utifrån relevant forskning började olika bilder växa fram. Integreringen mellan skola och fritidshem, barns lärande och barns delaktighet var något som både pedagoger och barn nämnde under intervjuerna. Vi började se mönster som att pedagogerna säger att barnen kan påverka men bara utifrån pedagogernas färdiga ramar. Pedagogerna har redan bestämt veckodagarnas tema och tiden för mellanmål var en fast punkt som inte gick att ändra. Barnen har i praktiken en halv timme innan mellanmålet och tiden efter mellanmålet innan de går hem, där de kan välja vad de leker med. Under vårt skrivande upptäckte vi även att integreringen av skola och fritidshem, både lokal- och arbetslagsintegreringen var väldigt intressant och har en tydlig påverkan på fritidshemmet och utformandet av verksamheten. Vi var inte medvetna när vi började vårt insamlande av empiri att integreringen har haft så märkbar påverkan, men det blev väldigt tydligt när vi började tolka och analysera vår empiri. Utifrån vår empiri och relevant forskning ser vi också tydliga drag på att informellt lärande är en del av fritidshemsverksamheten. Detta leder till underrubrikerna; integrering, lärande och barns delaktighet.
5.1 Integrering av skola och fritidshem
Utifrån vår empiri och relevant forskning ser vi att det går att dela upp integrering i tre underrubriker: lokalintegrering, integrering av arbetslaget och dubbla yrkesroller.
5.1.1 Lokalintegrering
Utifrån Skolverkets rapport (2000) går det att utläsa att drygt 20 % av fritidshemmen är integrerade med förskoleklassen. Lokalintegrering är en fråga med många olika
21
lösningar. I Skolverkets rapport (2000) beskrivs tre möjliga lösningarna på lokalintegration. En är att skola och fritids kan samsas om samma lokaler en annan är att fritids finns vägg i vägg med skolan och en tredje, ovanligare lösning, är att skolan flyttar in i fritidslokaler. På skolan där vi har gjort våra observationer är fritidsverksamheten lokalintegrerad med skolans lokaler. Det är förskoleklassens klassrum som blir fritidslokaler efter skoltid. Detta innebär att de samsas om samma lokaler för olika ändamål. Nina beskriver ett drömscenario:
Nina: Men det är ju ännu bättre om fritids har egna lokaler/…/Det är ju en dröm att ha
det. Då kan man ju låta grejor stå framme och vara kvar på ett helt annat sätt. (pedagogintervju 2012-05-21)
Nina nämner att egna lokaler för fritidshemsverksamheten hade varit en dröm, eftersom hon ser en nackdel med lokalintegreringen, då barnen hela tiden måste plocka undan för att kunna växla mellan skola och fritidshemsverksamheten. Detta framgår också utav Skolverkets rapport (2000) det vill säga att fritidsverksamheten får anpassa sig efter skolan och att barnen då behöver plocka undan för att lokalerna ska kunna husera med både fritidshemsverksamhet och skola. Under pedagogintervjuerna ber vi pedagogerna beskriva lokalerna som de har till sitt förfogande.
Nina: Vi har tillgång till alla de här två klassrummen (pekar på två klassrum bakom sig)
och det här rörelserummet [förskoleklassens rum]. (pedagogintervju 2012-05-21)
Nina menar att alla tre rummen, finns till förfogande för barnen när det är fritids. Det är inte den bilden vi får när vi observerar. Vi ser bara barn i rörelserummet, inga barn i de två klassrummen.
Lokalerna som skolan och fritids delar på är två skolklassrum, där en förstaklass och en andraklass har sina lektioner. Ett litet grupprum, som de kallar akvariet. Ett rum som de kallar rörelserummet där förskoleklassen har sin verksamhet. Mellan hallen och rörelserummet finns ett kök, ett mys rum och ett personalrum. Fritidsverksamheten finns mest i rörelserummet och köket samt ute. I rörelserummet finns det två soffor, ett bord med stolar, en stor matta där de har fritidsrådet, böcker, spel, lego m.m. (observation 2010-05-14)
22
Observationerna vi gjorde på de tomma lokalerna gav oss en bild av flera rum och mycket plats för barnen att vara på. Pedagogerna gav en bild av att barnen utnyttjade alla rum i sampel med lärarna. Barnens bild var en annan, de lekte mest ute och i förskoleklassens klassrum. När vi observerade verksamheten var det barnens bild som blev förstärkt. Barnen använde bara förskoleklassens klassrum eller lekte ute, och lärarna satt i de två andra klassrummen. Denna bild förvånade oss, att lokalerna utnyttjades på detta sätt. Vi undrade varför det var på detta sätt, att pedagogerna gav oss en bild och barnen en annan. När vi kritiskt granskade vår empiri fick vi bilden av att lärarna håller sig i skolan. Det blir en tydlig gräns mellan vilka rum barnen kan vara i när det är fritidsverksamhet. Under de dagarna vi var och observerade såg vi inte barnen i klassrummen utan bara i förskoleklassens rum och utomhus. Utifrån observationerna såg vi att rörelserummet (förskoleklassens rum) var det rummet som det fanns fritidshemsverksamhet i, däremot utifrån pedagogintervjuerna blev det beskrivet som att de två klassrummen också användes under fritids timmar. Intressant att pedagogerna säger en sak och vi observerar något annat.
5.1.2 Integrering av arbetslaget
Personerna som ingår i ett arbetslag kan antingen se positiv eller negativt på dess sammansättning av olika personer med olika utbildningar och inriktningar. Detta har betydelse för hur integreringen fungerar mellan lärare och pedagoger. Nina nämner hur det har varit på andra ställen där hon har arbetat. Hon upplever det som att det har varit en uppdelning mellan lärare och fritidspedagoger:
Nina: För jag har ju jobbat länge på fritids så jag vet ju hur det kan vara. Liksom lärarna
är för sig och fritids för sig och det är ju väldigt tråkigt när det är så. För då kommer man själv också lätt in i det tänket, fast man kanske inte vill att det är vi och dem.
(pedagogintervju 2012-05-21)
Klara och Nina berättar om hur de upplever att arbetslaget som de arbetar i nu fungerar.
Klara: Vi har ett arbetslag som är väldigt samspelt, både lärare och eller alla fem ska jag
säga som ingår, sex stycken med elevassistenten. Så här är tre lärare och jag och Nina och elevassistenten. Det känns att vi strävar åt samma håll och det är också att vi hjälper varandra. Behöver vi hjälp så hjälper lärarna och tvärtom. Det gör ju också att jobbet blir mycket mycket roligare. Och att man kan gå, alltså att man kan få tips ifrån lärarna och de tar lite nytta av oss och våra kompetenser, givetvis. (pedagogintervju 2012-05-21)
23
Nina: Vi har väldigt bra kontakt med de lärarna här, så vi jobbar verkligen i ett
arbetslag. Där alla barn är allas barn. Som man kanske bara någon gång säger men så är det här, upplever vi allihop. (pedagogintervju 2012-05-21).
Både Klara och Nina verkar nöjda med hur arbetslaget är indelat, och hur samarbetet mellan lärare och pedagoger fungerar. Utifrån våra pedagogintervjuer fick vi uppfattningen som att de båda har lång arbetslivserfarenhet och är väl medvetna om att det kan se ut på fler sätt, där integreringen i arbetslaget inte alls fungerar. Utifrån Skolverkets rapport (2000) går det att utläsa liknande resultat, vissa integrerade arbetslag fungerar bra och vissa fungerar inte alls. Det fanns skillnader från skola till skola, men också skillnader inom samma skola. Skolverket sammanfattar i sin rapport (2000) att pedagoger och föräldrar överlag är nöjda med integreringen av skola och fritidshem. Särskilt föräldrarna är nöjda med att det finns pedagoger som följer deras barn hela dagen.
5.1.3 Dubbla yrkesroller
Hansen (2011) har i sin undersökning om att leda den fria tidens lärande kommit fram till att fritidspedagoger som arbetar både i skolan och på fritids får dubbla yrkesroller. Eftersom pedagogerna i skolan tar efter lärarens sätt att arbeta och lära ut, innebär det att de arbetar på ett mer skolaktigt sätt i skolmiljön. Jämfört med hur de arbetar och lär ut under de timmarna det är fritidsverksamhet. Calander (1999) håller med Hansen om fritidspedagogens dubbla yrkesroller som har uppstått efter integreringen med skolan. Under pedagogintervjuerna ber vi både Klara och Nina berätta om sitt yrkesval och vad för karaktärsdrag de tror man behöver som fritidspedagog:
Nina: Men jag tror ändå att vi som jobbar på fritids, vi är nog rätt så flexibla personer,
tror jag som söker sig till sådana här jobb. (pedagogintervju 2012-05-21)
Klara: Det är fantastiskt roligt känns som om vi har valt rätt jobb/…/ Så tror jag faktiskt
att det är svårt, det finns inte många jobb som slår det. För det är utvecklande och kul
(pedagogintervju 2012-05-21)
Utifrån pedagogintervjuerna tolkar vi det som att Klara och Nina trivs med sina yrkesval och sina arbetsuppgifter. Vi tolkar det som att de inte har reflekterat över sina
24
dubbla yrkesroller utan det har liksom bara blivit så att de har förskoleklassen och senare på dagen ansvarar de för fritidsverksamheten. Eftersom de inte vid något tillfälle under intervjuerna nämner att de arbetar både i skol-och fritidshemsmiljö, det verkar inte vara någon skillnad för dem.
5.2 Lärande
Både Nina och Klara pratar under intervjuerna om att barnen hela tiden utvecklas och lär sig saker på fritids, särskilt de sociala förmågorna tränas:
Nina: Det tycker jag är de viktigaste på fritids, man lär sig det här att som jag är mot dig
är du tillbaks o tvärtom. Att de väcker den tanken liksom. Det känns som mitt största uppdrag. Att de ska lära sig ta ansvar och för det de gör/…/Social kompetens, den är ju jätte viktig. Viktigaste här på fritids, att de får det med sig. (pedagogintervju 2012-05-21)
Nina nämner i intervjun att hon tycker det är viktigt hur man som pedagog är mot barnen och hur barnen är mot varandra. Hansen (1999) menar att en av de mest centrala sakerna som pedagogerna arbetar med vad det gäller barns utveckling är den sociala förmågan. Att kunna vara i grupp och fungera med andra människor, vara en bra vän, att man vågar prata inför andra och uttrycka sina åsikter. Även att kunna lyssna på andra och att visa respekt och hänsyn, att kunna förstå och följa de regler som finns. Detta nämner också Holmberg (2011), att pedagogernas attityd spelar in på barnen. Jensen (2011) menar att fritidshemmet är en optimal plats för barnen att träna på de sociala spelreglerna i vårt samhälle. Där pedagogerna utifrån barnens önskemål kan utforma verksamheten. Hjalmarson (2010) hävdar att en av fritidspedagogernas uppgift är att arbeta med barnen i grupp för att skapa positiva relationer. Pedagogerna försöker skapa dessa relationer tillsammans med barnen när de i samlingen tar upp vad som ska ske under veckan.
Sett med utgångspunkt i relevant forskning sammanfattar vi det som att fritidshemsverksamheten förändras utifrån samhällets förväntningar på verksamheten t.ex. läroplanerna. I och med att dessa förändringar sker måste verksamheten och pedagogerna utvecklas och sträva mot nya mål (Holmberg 2011, Rohlin 2012), vilket också Klara påpekar:
25
Klara: Jag tycker om utveckling och att jobba med människor/…/ det bli en utveckling i
samspel med andra, både vuxna och barn. (pedagogintervju 2012-05-21)
Vi tolkar det som att Klara ser verksamheten utifrån barnens behov och förutsättningar vilket vi tolkar leder till en föränderlig verksamhet och ett lärande som utvecklas i samspel mellan barn och pedagoger. Utifrån vår observation på utedagen ser vi ett samspel mellan barnen och hur de lär av varandra.
På utedagen observerar vi hur barnen samlar grodor och undersöker dessa med sina luppar, som pedagogerna har tagit med. Vi ser även hur barnen samlar sockernässlor som
de smakar på. Barnen frågar oss [Margit och Angelica, vår kommentar] om vi vill smaka på
deras nässlor. Vi frågar barnen hur det kan se skillnaden på brännässlor och sockernässlor. Detta leder till en intressant diskussion mellan oss och barnen. (observation 2012-05-16)
Under vår observation såg vi hur barnen lärde varandra om de olika sorters nässlor. Vi tolkar detta som ett informellt lärande, där barnen lär sig utifrån sina intressen. Jensen (2011) menar utifrån sin forskning att det informella lärandet styr på fritids, ett lärande som utgår ifrån barnen själv och deras intressen. Vi märkte under våra observationer att barnen har ett stort intresse för grodor och växter. Då hade man som pedagog kunnat fånga deras intresse och pratat om grodor kanske gjort ett tema om det. Vi frågade pedagogerna om de pratar om utflykten och dess innehåll vid något annat tillfälle. Men pedagogerna menar att verksamheten på fritids inte behöver följa upp eller utvärderas eftersom de inte har några uppnåendemål. Detta förvånade oss att barnens intressen inte togs tillvara.
5.3 Barns påverkansmöjlighet
Både Nina, Klara och barnen berättar under intervjuerna att fritidsrådet är den tid då barnen kan synliggöra sin röst och påverka verksamheten under veckan. Så här uppfattar vi fritidsrådet under vår observation.
När det är fritidsråd, samlas alla barnen i en ring på en stor matta. Båda pedagogerna sitter med, den ena håller i mötet, den andre antecknar i en bok. Pedagogen som håller i mötet berättar om vad som ska planeras i veckan. Barnen räcker upp handen och får ordet.
26
Barnen får sedan berätta om vilka klubbar och andra aktiviteter de vill göra. Barnen sitter lugnt och lyssnar på vad den som pratar berättar om. Det som bestäms skrivs ner i boken av den andra pedagogen. Barnen får ge förslag på vart de ska gå på utedagen, beslutet röstas fram med handuppräckning. Beslutet skrivs senare upp på ett block i hallen. Andra händelser t.ex. studiedagar eller konflikter tas också upp och diskuteras. (observation 2012-05-14)
Utifrån vår observation tolkar vi det som att alla barnen har en möjlighet att göra sin röst hörd under fritidsrådet, att de i detta forum kan påverka verksamheten.
5.3.1 Barnens röster om fritidsrådet
Barn 2: Vi brukar ha på måndagar fritidsråd och… då får man bestämma vad man ska
leka. (barnintervju 2012-05-22)
Barn 3: Vi får bestämma lite vad vi ska göra, så har vi en klubb där. (barnintervju 2012-05-23)
Utifrån alla barnintervjuer tolkar vi det som att barnen verkade medvetna om att de kan påverka vilka aktiviteter som genomförs på fritids, att fritidsrådet är en plats där barnen får vara med och bestämma tillsammans med de vuxna. När vi samtalade med barnen om fritidsrådet nämnde alla att de fick lov att vara med och bestämma vad de skulle göra på fritids. Barnen upplevde att deras förslag genomfördes. Vi uppfattade det som att barnen blev sedda och hörda, att barnens åsikter var betydelsefulla för de vuxna.
Under barnintervjuerna framkommer det att barnen tycker att leka är en stor del av fritidshemsverksamheten.
Margit: Du kan väl berätta om ditt fritids, vad gör ni här?
Barn 6: Ja, vi får leka, vi får göra lite vad vi vill. (barnintervju 2012-05-23)
Barn 3: Leka med min kompis. (barnintervju 2012-05-22)
I barnintervjuerna nämnde barnen att de kunde välja själva vilka klubbar de ville vara med i, de kunde välja om de skulle leka inne eller ute, var på gården de lekte mm. Vi fick även den bilden att barnen verkade nöjda med verksamheten och aktiviteterna den erbjöd. Leka och kompisar var det viktigaste för barnen. I Skolverkets rapport (2000)
27
framkom däremot att barnen upplevde det som att de inte kunde påverka fritidshemsverksamheten, att de bara kunde påverka sin fria lek.
Under barnintervjuerna har vi frågat barnen om de saknar något på fritids de flesta av barnen svarade att de inte saknade något speciellt.
Margit: Är det något annat som borde finnas på fritids?
Barn 1: Jag tycker att allt som finns här ska finnas här. (barnintervju 2012-05-22)
Angelica: Trivs du här på fritids?
Barn 5: Ja, med kompisar och allt sånt (barnintervju 2012-05-23)
Som tidigare nämnts berättade barnen i intervjuerna att de trivdes på fritids och att de inte saknade någon aktivitet eller någon speciell leksak. I Skolverkets rapport (2000) framkom liknande resultat, det vill säga att barnen var nöjda med vad de hade på fritids. Skolverket drar slutsatsen utifrån sin undersökning att barnen hade svårt att föreställa sig fritidshemsverksamheten på ett annat sätt. Utifrån våra observationer och barnintervjuer anser vi att ur ett barnperspektiv upplevde barnen att de kunde påverka sin fritidshemsverksamhet.
5.3.2 Pedagogernas röster om fritidsrådet
Klara: Fritidsrådet är ju lite grann för att barnen ska kunna vara med och påverka och
vara med och välja. Att inte det är vi vuxna som styr bara, för fritids är ju barnens fri tid. Man måste ha rätt att önska och att alla kommer till tals. Det gör man när man sitter så här i en ring å alla har möjlighet. (pedagogintervju 2012-05-21)
När vi sammanställde pedagogintervjuerna framgår det att pedagogerna inte vill styra barnens fria tid utan det är den fria leken som prioriteras. Under våra observationer erbjuds barnen aktiviteter som ett alternativ till den fria leken, inget som de måste vara med på. Till exempel på utedagen när barnen kunde välja mellan luppar, lekplats och fotbollsplanen valde de flesta av barnen ändå den fria leken. Pedagogerna vill att barnen ska kunna påverka sin dag på fritidshemmet. I Skolverkets rapport (2000) framkommer det att fritidshemmen behöver ha varierade aktiviteter till barnen som de kan välja på. Pedagogerna i Skolverkets rapport (2000) vill inte styra barnens fria tid för mycket. Barnen måste ha möjlighet att få välja vad de vill göra och inte göra. Att barnen ska
28
kunna vara med och påverka fritidsverksamhetens aktiviteter. Både Klara och Nina säger under intervjuerna att de vill att barnen ska styra över sin fria tid, vi frågade dem under intervjuerna. Vet barnen detta?
Nina: Men det är ju för att få dem uppmärksammade om att det är faktiskt de som
bestämmer, alltså delaktiga rättare sagt delaktig i vad man vill göra här och då liksom handlar det om att ge och ta hela tiden. (pedagogintervju 2012-05-21)
Nina och Klara nämner hur viktigt det är att låta barnen vara med och bestämma eftersom det är barnens fria tid. Pedagogerna vill göra barnen uppmärksamma på att de kan vara med och påverka vad som händer i gruppen. Under vår observation på fritidsrådet såg vi hur barnen kom med olika förslag på aktiviteter som de ville göra och hur pedagogerna tog upp de olika förslagen och diskuterade vem som ville vara med. Holmberg (2011) anser att pedagogerna ska föregå med gott exempel för att få barngruppen att fungera och för att få barnen trygga. Hansen (1999) tar också upp att om man som pedagog ska få en bra relation till barnen gäller det att man som person är trygg, omtyckt och att barnen ser en som en välbekant person. Att man är en förebild för barnen gör att man vinner deras förtroende och respekt. Vi märker detta i vår observation av fritidsrådet. Pedagogerna pratar med lugn röst och låter alla barnen vara med utan att döma bort någons åsikt.
Vi tolkar utifrån empirin att pedagogerna försöker lyfta barnens röst och få dem delaktiga i den tid av verksamheten som barnen kan vara med och påverka. Enligt Westlund (2011) är detta en viktig faktor att barnen uppfattar det som att pedagogerna vill att de ska vara med och påverka. Vi får ändå uppfattningen som att verksamheten är väldigt styrd, att den har många ramar som måste efterföljas, t.ex. mellanmålet, dagarnas tema och tiden barnen går hem.
29
6 Diskussion
Eftersom vi undersökt ett fritidshem under ett par dagar är det svårt att dra några generella slutsatser. Det hade varit intressant att få undersöka och följa elever och pedagoger under en hel termin, för att få en djupare bild av barns påverkans möjlighet inom fritidshemsverksamheten. Det hade varit intressant att få intervjua samma barn upprepade tillfället samma termin. Hur hade det påverkat deras svar? Hade barnens svar påverkats av att vi hade varit där och undersökt deras påverkansmöjlighet? Det hade också varit intressant att få göra samma undersökning på flera fritidshem, för att få en bredare bild utav verkligheten och hur barnets påverkansmöjlighet implementeras i fritidshemsverksamheten.
Vår erfarenhet av att intervjua barn och pedagoger är inte stor och det kan ha en viss påverkan på empirin. Att på bästa sätt få en så bra intervju som möjligt är att ställa följdfrågor så att man får en djupare förståelse om vad undersökningen handlar om. När vi har lyssnat och transkriberat vårt material har vi sett att allt inte har stärkt det vi var ute efter. Vi hade velat gå tillbaka och ställa fler frågor som fördjupar mer i ämnet men tyvärr har tiden inte räckt till. Vi tror att det hade gett ett bättre resultat i uppsatsen.
Under vårt skrivande har vi upptäckt att integreringen av skola och fritidshem är väldigt intressant och har en tydlig påverkan på fritidshem och dess verksamhet. Därför hade integreringen varit intressant att undersöka på en djupare nivå, till exempel genom att göra fler lokalobservationer och intervjuer med lärare, pedagoger och med barnen. Detta för att kunna få en bredare bild utav samverkan mellan skola och fritidshem och utnyttjandet av lokalerna. Vi är nyfikna på varför lokalerna utnyttjas som de gör. Är det för att det är samma personal i förskoleklassen som på fritids? Eller är det för att lärarna behöver sina klassrum till planering efter skoltid? Varför får lärarna ”behålla” sitt klassrum och fritidshemsverksamheten får ”hålla till godo” med de andra lokalerna? Det hade också varit intressant att undersöka andra skolor/fritidshem som har en annan form utav lokalintegrering. Hade man fått liknande resultat eller hade det varit väldigt olika? Hade pedagoger och lärare haft liknade åsikter/upplevelser om integreringen?
Utifrån våra tidigare erfarenheter antog vi att ett lärande sker på fritidshemmet, denna bild har stärks under insamlandet av empirin och när vi har läst in oss på relevant forskning. Något som förvånar är att det inte uppmärksammats hur mycket lärande som
30
sker inom fritidshemmet. Forskningen pekar också på detta, att mer forskning behövs göras inom ämnet för att lyfta det sociala- och informella lärandet som sker på fritids.
31
7 Referenslista
Calander, Finn (1999). Från fritidens pedagog till hjälplärare: fritidspedagogers och
lärares yrkesrelation i integrerade arbetslag. Diss. Uppsala: Univ.
Finns fritids? :en utvärdering av kvalitet i fritidshem. (2000). Stockholm: Skolverket
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet
Hansen, Monica. (1999). Yrkeskulturer i möte Läraren, fritidspedagogen och
samverkan…
Hansen Orwehag, Monica (2011) Att leda den fria tidens lärande – med gruppen i fokus i Nielsen, Cecilia (2011). Konsten att navigera mellan individ och grupp: lärares
uppdrag i skola, förskola och fritidshem. 1. uppl. Malmö: Gleerups
Hippinen, Anneli. (2011). En yrkesroll i förändring i Pihlgren, Ann S. (red.) (2011).
Fritidshemmet fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan /. Johanneshov:
TPB.
Holmberg, Lena (2011) Styrning av fritidshemmet i Pihlgren, Ann S. (red.) (2011).
Fritidshemmet fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan /. Johanneshov:
TPB.
Jensen; Mikael (2011) Informellt lärande i fritidshemmet i Klerfelt, Anna & Haglund, Björn (red.) (2011). Fritidspedagogik: fritidshemmets teorier och praktiker. Stockholm: Liber
Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande:
några perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber
32
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups
Lgr 11 (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Pihlgren, Ann S. (2011) Barns inflytande och värdegrund i Pihlgren, Ann S. (red.) (2011). Fritidshemmet: fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Rohlin, Malin (2012). Fritidshemmets historiska dilemman: en nutidshistoria om
konstruktionen av fritidshemmet i samordning med skolan. Stockholm: Stockholms
universitets förlag
Skolverket (2000) Finns fritids? – en utvärdering av kvalitet i fritidshem. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2007) Allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet. Stockholm: Liber.
Skolverkets lägesbedömning 2011. D. 1, Beskrivande data: förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning. (2011). Stockholm: Skolverket
Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. 2., rev. [och utök.] utg. Hässelby: Runa
33
Westlund, Kristina (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande: en
demokratididaktisk studie. Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola, 2011
7.1 Elektroniska källor
Hjalmarsson, Maria (årgång 6, nr1, 2010) Fritidspedagogers skattningar av sitt
yrkeskunnande – Resultat från en nationell enkätundersökning i Kapet [Elektronisk resurs]. (2005-). Karlstad: Institutionen för utbildningsvetenskap Karlstads universitet Tillgänglig på internet: http://mah.summon.serialssolutions.com/sv-SE/search?s.cmd=setTextQuery(fritidspedagoger+skattningar+av+sitt+yrkeskunnande) &s.q=fritidspedagoger+skattningar+av+sitt+yrkeskunnande (2012-09-12) Nationalencyklopedin
Tillgänglig på internet: http://www.ne.se/integration/212264?i_h_word=integrering (2012-10-02)
34
8 Bilaga
8.1 Mail till föräldrarna
Hej föräldrar!
Vi är två lärarstudenter som läser termin sex på Malmö högskola. Vi har påbörjat vårt examensarbete och vi har valt att fördjupa oss inom fritidshemmet. Vi vill undersöka hur pedagogerna ser på sin roll som pedagoger på fritids och hur de tänker om aktiviteterna som erbjuds under fritidstimmarna. Vi vill undersöka vad barnen leker med, vad som stimulerar barnen till lek, finns det möjligheter till variation av lek. I den nya läroplanen står fritidshemmet tydligt beskrivet.
Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen (Lgr11 2011 s.9).
Vi anser att det är mest fokus på förskolan och skolan under vår utbildning på Malmö högskola. Fritidshemmet är den del av skolan som håller sig lite i bakgrunden.
Under några dagar i v.20-21 kommer vi att vara på [namn på fritidsavdelningen]. Vi kommer att observera, intervjua barn och pedagoger. För att vi ska komma ihåg vad som sägs under samtalen vill vi gärna göra ljudupptagning av intervjuerna. Även fotografering kommer att ske. Barnens namn och var fritidshemmet ligger kommer inte att nämnas i vår uppsats och fotografierna kommer vi inte att använda i uppsatsen, de är mer för att vi ska komma ihåg lokalerna och leksakerna. Fotografierna förstörs och ljudupptagningarna raderas när vi är färdiga med uppsatsen.
För att vi ska kunna genomföra detta behöver vi er tillåtelse.
Lämna in lappen till [namn på fritidsavdelningen] senast torsdagen den 3maj.
Förälders
underskrift:__________________________________________________________
Är det något ni undrar över kontakta gärna oss Angelica Jönsson m09p0304@student.mah.se Margit Kovac m09p0798@student.mah.se
Med vänlig hälsning Angelica och Margit
