Agnes ska börja i förskoleklass - en projektredogörelse om att göra en barnbok

Malmö högskola

Lärarutbildningen

KME

Examensarbete

10 poäng

Agnes ska börja i förskoleklass

- en projektredogörelse om att göra en barnbok

Agnes is going to start in a preschool form

- An account about making a children’s book

Jannica Olsson

Lärarexamen 140 poäng

Kultur, medier och estetiska uttrycksformer 2006-12-20

Examinator: Magnus Persson Handledare: Gunnilla Welwert

Sammanfattning

Min projektredogörelse består av en barnbok som man i förskolan ska kunna använda sig av som ett pedagogiskt verktyg för att underlätta och synliggöra vad som komma skall för de barn som ska börja i förskoleklass.

Fenomenet förskoleklass har funnits sedan 1998 men är väldigt svår att lokalisera i litteratur, och då speciellt i barnlitteraturen. Det finns många böcker som berör skolstarten, men jag har inte hittat några som fokuserar på övergången mellan just förskola och förskoleklass.

Därför tyckte jag att det var en rolig utmaning att göra en uppdaterad barnbok som speglar verksamheterna så som de ser ut i dagsläget.

Jag har också haft som mål att se hur man ute i verksamheterna jobbar för att eventuellt förebygga att förskoleklassen blir ett så kallat tionde skolår.

Resultatet blev en bok, som berör övergången mellan förskola och förskoleklass, genom ett klassiskt upplägg av berättelsen, men med ett ovanligt ämne och med en layout som sticker ut från mängden. Samtal med barn och vuxna inom berörda verksamheter ligger till grund för bokens innehåll.

Innehållsförteckning

1. Inledning………7

2. Litteraturgenomgång………...8

2:1 Förpuberteten………...………8

2:2 Förskoleklassens intentioner …………...………...8

2:3 Olika sätt att överbrygga diket ……….…………..……..10

3. Syfte ………....12

3:1 Frågeställningar ………12

4. Beskrivning av projektet ……….…...12

5. Analys och tolkning ……….…..15

6. Diskussion ……….….17

7. Referenser ……….…..19

7:1 Litteratur ………...19 7:2 Offentliga dokument ……….……19 7:3 Internetadresser ……….……... 19 7:4 Föreläsningar ……….…...19

8. Bilagor ……….……...20

8:1 Informationsblad/föräldrars godkännande ………20 8:2 Intervjuguide ……….…………21 8:3 Material ……….………....23

1. Inledning

Under utbildningens gång har jag intresserat mig mycket för ”brytningen” mellan förskola och förskoleklass. Jag vill fokusera på hur övergången mellan dessa sker.

Oftast lämnar barnen en trygg och invand miljö för att ensam eller med kamrater i samma ålder påbörja en ny fas i sitt liv. Detta kan skapa många olika sorters känslor som spänning, glädje, oro, rädsla och osäkerhet. Under min praktikperiod i förskola har jag själv sett barn som känt oro över förändringen som ska ske, och jag tänker på vad som kan göras av pedagoger, både på förskole- och förskoleklassidan.

Detta ämne har stor relevans i läraryrket tycker jag. Personligen vill jag jobba antingen i förskola, förskoleklass eller i år. 1-2. Speciellt för pedagoger som jobbar med barn i den åldern är det väldigt viktigt att förstå vad som händer när de bryter upp ur en trygg miljö för att med de vuxnas hjälp och stöd gå vidare med allt vad det innebär; nya lokaler, nya vänner, nya pedagoger och nya krav.

Pedagogernas syn på om förskoleklassen idag fungerar som bro eller dike intresserar också mig. Det pratas om ett brott mellan förskola och förskoleklass och jag vill se hur pedagogerna tänker kring det. Har man misslyckats kring förskoleklassreformen? Har förskoleklassen blivit ett tionde skolår?

Mitt examensarbete kommer att bestå av en projektredogörelse där samtal med barn och vuxna inom berörda verksamheter ligger till grund för innehållet i min gestaltande uppgift - en barnbok som berör övergången mellan förskola och förskoleklass.

Jag har utfört kvalitativa intervjuer med fem barn och en pedagog på en förskola och i en förskoleklass, sammanlagt tolv stycken intervjuer.

Att göra en gestaltande uppgift kändes självklart för mig som KME – student. (Kultur, medier och estetiska uttrycksformer.) Ser det som ett bra sätt att ”knyta ihop säcken” och visa upp mitt examensarbete genom ett arbetssätt och synsätt som blivit en del av mig under utbildningens gång. Att resultatet blev en bok beror på att det tilltalade mig och jag ville utnyttja det jag lärt mig i min inriktning ”Visuell kommunikation och gestaltning”.

2. Litteraturgenomgång

2:1 Förpuberteten

Det är kanske inte bara uppbrottet mellan förskola och förskoleklass som sådant som gör att det kan bli jobbigt för sexåringen. Man pratar även om att man i den åldern ofta befinner sig i en slags förpubertet, ur ett rent känslomässigt perspektiv.

Pedagogen jag pratade med på förskolan säger så här:

Ja, och man kan känna på våren då är de ju ganska stora, alltså när de börjar hos oss här då är de ju fem år, men de flesta börjar ju fylla sex då. Och sexåringar har ju mycket känslor i kroppen, det är liksom inte för inte som det kallas för första puberteten, minipuberteten nästan. För det är mycket känslor i kroppen. Och det är klart att många börjar tänka och bli medvetna om vad som händer inom dem och utom dem. Så en del kan tycka att det är lite, någon period på våren, där de är lite olustiga och kan vara lite rädda för det som ska komma. Där är alltid någon, det märker vi. Som blir lite mer ledsna och lite mer, har lite mer funderingar.

A. Gesell, som enligt Sven Persson har varit en av utvecklingspsykologins mer framträdande personer, beskriver sexåringen såhär: ”Vid sex år har den balanserade femåringen förändrats till en orolig och disharmonisk människa. Han utmärkes av ständiga utbrott, och kontakten med omgivningen är labil. Det är ofta spänningar mellan fostraren och barnet. Det leker ofta ensamt beroende på svårigheten att få kontakt med omgivningen.” (Persson, S, 1995, s. 78)

Men Sven Persson säger att på frågan om Gesells bild av sexåringen är ”sann”, så måste svaret bli både och. Han menar att svårigheten med sådana här beskrivningar är att de är endimensionella och de fokuserar på åldersstadier. Detta stämmer ju överens med vad pedagogen på förskolan sa: där är alltid någon. Alla sexåringar är inte ”förpubertala”, men för dem som är det så kan det vara en bidragande faktor till att brytpunkten mellan förskola och förskoleklass blir extra jobbig.

Förskoleklassen är en icke obligatorisk skolform som startade 1998, den går under Lpo 94 och man kan läsa följande där den nämns: ”Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande” (Lärarens handbok, s.12) och ”Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande.” (Lärarens handbok, s.19) Dessa två citat säger ungefär samma sak och man får inte mycket kött på benen om förskoleklassen när man läser i läroplanen.

”Många pedagoger, föräldrar och beslutsfattare lever fortfarande med en osäkerhet kring vilka rättigheter, skyldigheter, möjligheter och ambitionsnivåer som ska driva verksamheten.” (Lumholdt & Klasén McGrath, 2006, s. 10)

Jag och pedagogen i förskoleklassen pratade under intervjun om att förskoleklassen, efter snart nio år, fortfarande är en osynlig skolform. På regeringens hemsida kan man läsa följande om förskoleklassens intentioner:

Utbildningen i förskoleklassen ska stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. En intention med förskoleklassreformen och integrationen var att implementera förskolans pedagogiska tradition i skolan, där lek, skapande och barnens eget utforskande ges större utrymme. Syftet med förskoleklassen är dessutom att skapa en brygga mellan förskola och skola. Denna brygga ska i sin tur förbättra kvaliteten i båda verksamheterna.

Mellan åren 1999 och 2005 har man vid Pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet bedrivit ett forskningsprojekt som kallats Projektet Förskola och skola i samverkan (FISK-projektet). Syftet var att studera förskoleverksamhetens integrering i skolan och innebörden av införandet av förskoleklasser för barn, lärare, förskola och skola.

Resultaten visar tydligt att förskoleklassreformen från 1998 inte blev vad man hade tänkt sig. Syftet var att lyfta in förskolans pedagogik i skolan och bygga en bro mellan förskola och skola – men i praktiken har förskoleklassen blivit skola. Fritjof Sahlström, docent i pedagogik vid Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet är en av forskarna i FISK-projektet och han säger: ”I allt väsentligt har skolstartåldern sänkts från sju till

sex år. Det finns ett tydligt brott mellan förskola och förskoleklass som inte finns mellan förskoleklass och år 1.” Men han säger också att: ”Det behöver inte innebära att det är dåligt. Barnen är nöjda med att vara i förskoleklassen. Misslyckandet ligger i reformen, inte i vad barnen upplever.” (Claesdotter, 2006, s. 28)

Varför har man då misslyckats? Intentionen var att implementera förskolans pedagogiska tradition i skolan. Var ligger svårigheterna? Pedagogen jag intervjuade i förskoleklassen resonerar så här:

Jag kan hålla med om att jag själv har deltagit i den debatten, (att

förskoleklassen har blivit ett tionde skolår) på den sidan att vitsen var ju

att lokalplacera sexåringarna i skolans värld och ta med sig den pedagogiken man har i förskolan till förskoleklassen, så var ju meningen. Sen tror jag att om man är en liten yrkeskår i en stor yrkeskår så är risken stor att man påverkas av det arbetssättet som redan finns på det stället. Jag tycker personligen att det är viktigt att när barnet kommer som sexåring till skolan så är det allt runtomkring som de ska lära sig och sen ska de känna igen sig i verksamheten. Så att man tar med sig det som de har på förskolan, sjunger samma sånger, vi arbetar på samma sätt, vi har samlingen på samma sätt, så att de känner igen sig.

Kanske kan det vara så, att en del av problemet ligger i att förskoleklassen har svårt att hävda sig mot skolan och dess pedagogik. Kanske blir det lätt att man faller in i ett mönster och ett arbetssätt som redan finns på skolan.

2:3 Olika sätt att överbrygga diket

Det finns olika sätt att underlätta ”brytningen” som lätt uppstår mellan förskola och förskoleklass. Ett sätt är att skjuta på uppbrottet genom att integrera olika skolformer under ett och samma tak, som på Råsängens förskola i Pauliström. Där började man 2003 att utveckla sitt arbetssätt. 2005 integrerades F-3 i förskolans lokaler. Här samsas förskola, förskoleklass, skola och fritidshem under samma tak och under fem år ska det nya arbetslaget arbeta för att hitta samverkansformer och arbetssätt som stärker barns och elevers lärande. Ann Ljungström som är specialpedagog säger:

Det har under de senaste åren funnits en diskussion om hur det ska bli en röd tråd mellan förskola och skola. Förut fanns ”diket” mellan förskolan

och skolan. Nu pratar många om att det flyttats till mellan förskolan och förskoleklassen. Vi vill hitta faktorer som främjar samverkan. Här har vi möjlighet att arbeta praktiskt med det. Får man en gemensam syn på barn kan man arbeta mer fritt. Vi har möjlighet att ”förskolefiera” skolan. (Björkman, 2006, s. 26)

I Insjön i Leksands kommun startade 1999 Åhls Barnakademi. De hade en vision av något som varken var förskola, grundskola eller fritidshem utan något som innehöll alla delar, därav namnet ”barnakademin”. Här samsas barn mellan tre och nio år. När barnen ska börja år 3 i skolan flyttar de från barnakademin. Då har de ”växt ur” huset. (Petterson, 2006) Hur ”brytningen” här emellan går till nämns inte.

Ett förslag som har väckt mycket debatt kallas för flexibel skolstart. Det innebär att barn ska kunna börja i skolan löpande under året. De skrivs in i skolan när de är mogna och går vidare till nästa nivå när de nått målen. Maria Stockhaus, moderat politiker och ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Sollentuna säger: ”Visionen är att barn ska kunna börja skolan när de är mogna, och lämna skolan när de uppnått målen.” (Stendahl, 2006, s. 38)

Skolverket avrådde regeringen från att låta kommunerna pröva flexibel skolstart då de menar att det bryter mot skollagen när man skriver in barn i grundskolan till våren. I maj 2006 beslutade riksdagen att regeringen ska ta fram ett förslag för en förändring av skollagen, så att barn kan börja i första klass två gånger per år. När lagändringen kommer att ske vet ingen i dagsläget. (Stendahl, 2006)

Fritjof Sahlström säger:

Frågan om vid vilken ålder barn ska börja skolan är inte ny, den har diskuterats i decennier. Men syftet med förskoleklassreformen var inte en sänkt skolstart, så det blev inte som man tänkt sig. Det blir det aldrig. Det finns ingen skolreform som har lyckats – det tar oändligt lång tid att introducera ett nytt arbetssätt och det tar lång tid att ändra på skolan. (Claesdotter, 2006, s. 29)

3. Syfte

Mitt examensarbete kommer att bestå av en projektredogörelse där samtal med barn och vuxna inom berörda verksamheter ligger till grund för innehållet i den gestaltande uppgiften. Syftet är att producera en barnbok som man i förskolan ska kunna använda sig av som ett slags pedagogiskt verktyg för att underlätta och synliggöra vad som komma skall för de barn som ska börja i förskoleklass. Jag vill också se hur man ute i verksamheterna jobbar för att eventuellt förebygga att förskoleklassen blir ett så kallat tionde skolår.

3:1 Frågeställningar

Hur kan man gå tillväga för att producera en barnbok som kan användas som ett pedagogiskt verktyg i förskoleverksamheten, med syftet att underlätta barnens övergång till förskoleklass?

Finns där ett behov av en sådan bok?

Hur tänker man ute i verksamheterna kring förskoleklassen som ett tionde skolår?

Hur kan man lägga upp verksamheten för att sträva mot att förskoleklassreformens intention att implementera förskolans pedagogiska tradition i skolan uppfylls?

4. Beskrivning av projektet

Finns det ett behov av en sådan barnbok som jag gjort i min projektredogörelse? Är bokens ämne relevant? Annika Persson, förskollärare på Brunnsängsskolan i Södertälje säger: ”Det stora steget tas nu istället mellan förskolan och förskoleklassen, medan förskoleklassen har närmat sig skoltradition.” (Persson, A, 2006, s. 45)

”Brytningen” har flyttat på sig, i snart nio år har den legat mellan förskola och förskoleklass än som tidigare mellan förskola och skola. Jag har letat i barnlitteraturens värld och försökt hitta någon bok som speglar detta fenomen men har inte hittat en enda.

Jag har läst böcker som till exempel ”Ettagluttare” (Lindgren, Astrid m.fl., 2002) och ”Konsten att börja skolan” (Lagercrantz, Rose m.fl., 1989), men de behandlar inte problematiken kring att börja i just förskoleklass.

Metoden jag har valt för att samla material till min barnbok är kvalitativa intervjuer, detta därför att rekommendationerna enligt Jonas Aspelin (föreläsning, 25/10 – 06) var högst femton intervjuer och vi har varken tid eller får kunskap i att utvärdera forskningsprojekt större än så. Jag bestämde mig för att intervjua fem barn och en pedagog dels på en förskola och dels i en förskoleklass, totalt tolv stycken intervjuer. Verksamheterna som jag valde ligger i samma upptagningsområde, därför att jag tycker det är intressant att se om man har gemensamma mål för barnen. Jag har inte haft någon tidigare kontakt med verksamheterna, genom till exempel praktik. Under en föreläsning (Aspelin, 25/10 – 06) sades det att detta kunde vara antingen en fördel eller en nackdel, i mitt fall, efter att ha utfört intervjuerna, känner jag inte att det var till min nackdel att inte känna barn och pedagoger sen innan.

Efter att jag fått klartecken från verksamheterna gick jag dit och lämnade ut ett informationsblad, samt lappar för godkännande av föräldrarna. Informationsbladen innehöll uppgifter om bakgrund, syfte med intervjuerna, information om dokumentationsformer (bandspelare) under intervjutillfällena och också information om forskningsetiska frågor. (Bilaga 1)

Pedagogerna fick välja vilka barn som skulle bli intervjuade, då jag inte kände några barn sen tidigare. Det var till min fördel att pedagogerna som känner barnen valde ut dem som skulle vara minst besvärade av att prata med mig. Jag uttalade önskemål om att det skulle vara en så jämn fördelning som möjligt mellan pojkar och flickor.

Under själva intervjutillfällena hade jag med mig en intervjuguide med grundfrågor som jag ville ha svar på. (Bilaga 2) Som Pål Repstad säger: ”Forskaren har ofta en mall för sina frågor, men han eller hon följer den inte slaviskt. Meningen är att intervjuhandledningen eller frågeschemat ska fungera som en minneslista så att man får med de ämnesområden som ska täckas.” (Repstad, 1999) Jag valde också att använda mig av bandspelare under mina intervjuer. Jag kände att möjligheten att det eventuellt blev en något konstlad situation övervägdes av fördelarna med att slippa sitta och anteckna under intervjuernas gång.

Fördelarna med att ta upp intervjun på band är många. Intervjuaren kan koncentrera sig på vad respondenten säger och slipper ägna tiden åt att skriva. Om man antecknar, kan man inte helt och hållet engagera sig i intervjun för att fånga upp lösa trådar i svaren eller komma med uppföljningsfrågor. Det icke-verbala beteendet kan också vara viktigt att observera. (a.a.)

Jag försökte ha både en hög och låg grad av strukturering genom att fokusera på vissa huvudfrågor men ändå tillåta intervjupersonerna att ha en variationsrikedom i sina svar. Jag anpassade mina frågor efter situationerna utan att tappa bort huvudfrågorna.

Intervjuerna genomfördes i ett lugnt och avskilt rum, förutom min intervju med pedagogen i förskolan. Hon var ensam på avdelningen så vi fick sitta i samlingsrummet. Men förutom ett par avbrott så gick det bra ändå. Efteråt spenderade jag ett par dagar åt att transkribera mina intervjuer.

Jag har letat bland redan befintlig barnbokslitteratur för att se om jag kan hitta böcker som berör det ämne jag vill att min bok ska handla om. Jag har hittat gott om böcker som rör just fenomenet att börja i skolan, men jag har inte hittat något som rör steget från förskola till förskoleklass.

Mitt mål har blivit att göra en bok som berör detta genom ett klassiskt upplägg av berättelsen, men med ett ovanligt ämne och med en layout som sticker ut från mängden. Layouten består av blandformer. Jag blandar fotografier med egna tecknade bilder och använder mig av grunder från ”scrapbooking” (ett ursprungligen amerikanskt fenomen där man på ett kreativt sätt sätter en estetisk prägel på sitt fotoalbum) för att på ett tilltalande och annorlunda vis presentera bild och text.

I bokens berättelse använder jag mig av jagform i den verbala texten i ett försök att spegla den moderna barnbokslitteraturen, men ändå med ett klassiskt upplägg i historian. Berättelsen baseras till stor del på mitt intervjumaterial.

Fotografierna till min bok har jag tagit, med pedagogernas tillstånd, på samma förskola där jag utförde mina intervjuer. Efter att ha skrivit ut en del av dem, ritade jag egna tecknade figurer som jag klippte ut och klistrade direkt på fotona. Tillsammans med

scrapbooking papper och transparent papper skapade jag sen sidorna till min bok. Dessa trycktes upp, laminerades och sattes i en spiral. (Bilaga 3)

5. Analys och tolkning

Under mina samtal med barnen i förskolan så uppfattade jag det som att de flesta ännu inte börjat tänka på uppbrottet som väntar dem. När jag var där så var det ju mer än ett halvår dit och det är ju svårt att ha en sådan framförhållning när man är fem år.

När jag frågade dem hur de tänkte kring att lämna förskolan så tyckte en tjej att det skulle bli tråkigt, medan en annan tyckte att det kändes bra för att man kom till att få många nya vänner i förskoleklassen. En kille trodde att det kom till att bli ”lekigt” när man började i förskoleklass. Alla trodde att de kom till att sakna fröknarna och kompisarna, och en kille skulle sakna att bygga med kuberna.

Barnen som jag samtalade med i förskoleklassen hade under intervjutillfället gått där i lite mer än tre månader. Ingen av dem kom ihåg hur de hade tänkt inför att börja i förskoleklass, utom en kille som tänkte att han skulle bli stor och få göra läxor. När jag frågade om där var något de saknade från förskolan så var där två stycken som saknade en yngre kompis, men de övriga tyckte inte att där var någonting de saknade. Det enda en av flickorna hade kvar på förskolan var sina gamla skor, och de saknade hon inte. Jag tolkade deras svar som att de hade gått vidare och trivdes bra där de befann sig nu, utan någon större saknad av det som varit. Och det är ju precis så det ska vara.

Bokens berättelse har jag byggt kring svar som barn och pedagoger har gett mig under våra samtal. Exempelvis så tycker bokens huvudperson Agnes bäst om att leka i dockvrån och att gunga ute på gården, detta tyckte också några av de barn jag intervjuade på förskolan. Samtal som Agnes för med sina fröknar är baserade på information som pedagogerna gett mig. Besöket från förskoleklassens pedagog är också taget från verkligheten, likaså att barnen tillsammans med en förälder besöker förskoleklassen innan de börjar där. Samlingen med klockan hade pedagogen i förskoleklassen hållit i samma dag som jag var där.

Boken har jag valt att göra i ett kvadratiskt format då jag tycker att detta är en tilltalande estetisk lösning. ”Bilderbokens format är en mycket väsentlig aspekt av dess utformning. Även om många förlag har sina fasta format för bilderböcker (ofta en A4) finns det en stor variation i bilderboksformat, och bilderboksskaparna har ansenliga valmöjligheter.” (Nikolajeva, 2000)

I uppslagets layout använder jag mig endast av högersidan. Detta kändes som den mest praktiska lösningen då jag använder mig av laminering, har erfarenhet av att lamineringen släpper i kanterna om man har mer än en sida i varje lamineringsficka.

Nikolajeva (2000) skriver om jagformen som ett dilemma. Många moderna barnböcker speglar detta berättarperspektiv. Hon menar att teoretiskt sett så skulle en konsekvent jagberättare i en bilderbok aldrig uppenbara sig på bild. Men både för den osofistikerade läsaren och även allmänt taget så förväntar vi oss att se huvudpersonen i bild.

Trots detta har jag valt att berätta ur ett jagperspektiv, samtidigt som jag varierar perspektivskiftet i bilderna. På vissa bilder ser man huvudpersonen, ett så kallat allvetande perspektiv, och på andra bilder ser man det huvudpersonen ser, en visuell jagberättare. Detta därför att jag tror att det kan fungera och det känns som ett roligt och annorlunda sätt att kombinera bild och text. Det ställer krav på läsaren, och tyvärr kommer jag inte att få tid att gå ut och pröva min bok i en verksamhet, men det är ju all idé att efter utbildningens gång göra det och då utvärdera om ens upplägg och layout faktiskt fungerar.

När det kommer till mina problemställningar så tycker jag att jag har fått svar på dessa. Jag tror att jag har gjort en bok som kan användas i ett pedagogiskt syfte ute i verksamheten. Det är svårt att säga exakt, då jag inte haft tid att pröva den ute i en verksamhet.

Att där finns ett behov av en sådan bok med ett sådant ämne hittar jag belägg för både i den totala bristen av barnböcker som berör ämnet och i den positiva respons jag fått från pedagogerna under mina intervjutillfällen.

Man är i verksamheterna medvetna om debatten som handlar om huruvida förskoleklassen har blivit ett tionde skolår eller ej. Pedagogerna som jag har intervjuat är överens om vikten av att väcka lusten att lära men att ändå försöka hålla kvar ”förskolekänslan”.

När det kommer till hur man kan lägga upp verksamheten för att sträva mot att förskoleklassreformens intentioner uppfylls så finns det ju en del förslag och alternativ. På vissa ställen har man förskola, förskoleklass, skola och fritidshem under samma tak. Man pratar också om flexibel skolstart, en möjlighet att skrivas in i skolan två gånger om året. När denna lagändring sker vet man inte i dagsläget. (Förskolan, 2006:8) Pedagogen jag intervjuade i förskolan menar att det handlar mycket om förskoleklasspersonalen. Hon menar att det nog är lätt att man halkar in i skolans tänkande, medan förskoleklassen är någonting mittemellan. Bäst tror hon är om ”gamla” förskolepedagoger hamnar tillsammans med förskoleklasspedagoger, för de har ofta kvar ”förskoletänket” i ryggmärgen.

Det är omöjligt för mig att lägga de här förslagen i fack som rätt eller fel, det är inte heller min mening. De låter alla enligt mig som förslag som helt klart är värda att prövas på. Och det visar ju att man ute i verksamheterna är medvetna om debatten och att man försöker hitta alternativa lösningar för att uppfylla intentionerna.

6. Diskussion

Det är inte bara inom barnlitteratur som där är en obefintlig fokus på förskoleklassen, även inom faktalitteratur är utbudet litet. Detta gör det till ett svårt ämne att samla information om, speciellt ur en vetenskaplig synvinkel. Jag har försökt att basera mitt arbete på relevanta, kvalitativa teorier. Bland annat belyser jag sexåringen ur ett utvecklingsperspektiv och jag har visat på forskningsprojekt (FISK – projektet) som har fött teorier som visar på att förskoleklassen har blivit ett tionde skolår. Detta har jag på ett mycket enkelt sätt försökt få med i barnbokens berättelse också. Den estetiska delen av mitt arbete ligger ju i själva producerandet av boken. Jag tycker personligen att den håller en hög estetisk kvalitet om man betänker hur lite tid man faktiskt har haft på sig till att göra gestaltningen.

Genom arbetet med detta projekt har jag lärt mig mycket om förskoleklassens verksamhet och intentioner och hur barn och pedagoger tänker kring övergången som sker mellan förskola och förskoleklass. Det känns som att det kan ha stora konsekvenser för mitt framtida arbete, bland annat var jag väljer att söka mig efter utbildningens slut – att jobba i en förskoleklass känner jag lockar mer och mer. Det känns också som att det

jag lärt mig är kompetenshöjande om man jobbar i förskolan, med 5-6 åringarna, eller i en förskoleklass.

Barnens verklighet har förändrats, då det stora steget nu tas mellan förskola och förskoleklass, men barnbokslitteraturen har inte hängt med. Jag tror att genom en barnbok som berör detta så kan man gynna verksamheternas utveckling på ett positivt sätt. En idé är ju att fortsätta driva detta även efter att utbildningen är slut och kanske försöka få sin bok tryckt av ett bokförlag.

Genom att också belysa och resonera kring debatten om huruvida man misslyckats med förskoleklassreformen och om man, på gott eller ont, har fått ett tionde skolår, så tror jag att man rannsakar sin egen verksamhet på ett annat sätt och då förhoppningsvis försöker utveckla den till det bästa möjliga.

7. Referenser

7:1 Litteratur

Björkman, Karin, 2006: Nytt arbetssätt stärker lärandet. Förskolan 2006:8 Claesdotter, Annika, 2006: Skolan börjar i förskoleklassen. Förskolan 2006:8

Lagercrantz, Rose, Lindblom, Susin, Nilsson, Ulf & Peterson, Hans, 1989: Konsten att

börja skolan. Natur & Kultur

Lindgren, Astrid, Lärn, Viveca, Olsson, Sören & Jacobsson, Anders, Sandberg, Inger & Lasse, 2002: Ettagluttare. Rabén & Sjögren

Lumholdt, Helene & Klasén McGrath, Monica, 2006: Förskoleklassen – i en klass för

sig. Stockholm: Liber distribution

Nikolajeva, Maria, 2000: Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur Persson, Annika, 2006: Vifta med läroplanen. Förskolan 2006:8

Persson, Sven, 1995: Flexibel skolstart för 6-åringar. Lund: Studentlitteratur

Petterson, Agneta, 2006: Åhls Barnakademi – inte vilken skola som helst. Förskolan 2006:8

Repstad, Pål, 1999: Närhet och distans. Lund: Studentlitteratur Stendahl, Emilie, 2006: Flexibel ettagluttare. Förskolan 2006:8

7:2 Offentliga dokument

Lärarförbundet, 2005: Lärarens handbok (Skollag. Läroplaner. Yrkesetiska principer.

FN´s barnkonvention.)

7:3 Internetadresser

http://www.skolverket.se/sb/d/372/a/839 http://www.regeringen.se/sb/d/6460

7:4 Föreläsningar

Bilaga 1

8. Bilagor

8:1 Informationsblad/föräldrars godkännande

Hej!

Jag heter Jannica Olsson. Är 26 år gammal och kommer från Trelleborg. Jag läser sista terminen på lärarutbildningen i Malmö och jag är färdig efter jul. Jag kommer att bli lärare i förskola och i skolans tidigare år. Mitt huvudämne heter ”Kultur, medier och estetiska uttrycksformer (KME)” och min fördjupning heter ”Visuell kommunikation och gestaltning.” Det betyder att jag har läst mycket bild, skapande, slöjd, drama, musik och rörelse.

Just nu håller jag på med mitt examensarbete. Jag har under utbildningens gång intresserat mig mycket för ”brytningen” mellan förskola och förskoleklass. Jag har valt att i mitt examensarbete fokusera på hur ”övergången” mellan dessa sker.

Jag ska genomföra kvalitativa intervjuer med barn och pedagoger i en förskola och i en förskoleklass. Detta kommer att ske någon gång under v.45, så jag ser gärna att Ni lämnar svarlappen åter i slutet av denna vecka (v.44) eller i början av nästa (v.45).

Jag kommer att använda mig av en bandspelare under intervjuerna, men det är bara jag som kommer att lyssna på banden. Kommer inte heller i mitt arbete att nämna stad, förskola eller skolas namn eller barnens namn. Barnen är anonyma och kan inte identifieras. Materialet från intervjuerna kommer enbart att användas till mitt examensarbete och ingen annanstans.

(I Vetenskapsrådets dokument ”Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning” kan Ni läsa mer om etiska riktlinjer. Texten går att ladda ner från Vetenskapsrådets hemsida www.vr.se)

Har ni några frågor så ring mig gärna på nummer ****-******. Med vänlig hälsning

Jannica

______________________________________________________________

□ Mitt barn får delta i intervjun. □ Mitt barn får inte delta i intervjun.

Barnets namn: _________________________________________ Förälders underskrift: ___________________________________

8:2 Intervjuguide Bilaga 2

Pedagog, förskola • Ålder? • Utbildning?

• Hur länge har du jobbat inom yrket? Hur länge här?

• Vilka åtgärder tar ni för att underlätta när barnen ska börja i förskoleklass? • Vem bestämmer vilken skola de hamnar på?

• Hur upplever du att barnen brukar känna inför faktumet att de ska lämna förskolan?

• Kan ni se ett mönster i att det blir jobbigare för dem ju mer det närmar sig? • Hur pratar ni med barnen om vad som skall hända? Ska de börja i skolan? • Hur tänker du kring debatten att förskoleklassen har blivit ett tionde skolår? • Man pratar också om att förskolan har skolifierats, att det man gjorde med

sexåringarna innan gör man med femåringarna nu. Är det något du känner igen? • Tror du att en barnbok som rör ämnet är användbar i förskolan?

Barn, förskola

• Hur trivs du här på förskolan? Vad är det som är bra/dåligt..? • Vad är bäst med att gå här?

• Nästa år ska du börja i en förskoleklass, vet du vilken skola du ska gå på? • Har du tänkt någonting kring hur det ska bli att börja där?

• Vad tror du kommer att hända när du börjar där?

• Har du tänkt någonting kring hur det kommer att kännas att lämna förskolan? • Vad tror du att du kommer att sakna mest?

Pedagog, förskoleklass • Ålder?

• Utbildning?

• Hur länge har du jobbat inom yrket? Hur länge här?

• Har hört att ni härifrån gör besök ute på förskolorna i ert upptagningsområde, vad händer då?

• Är det obligatoriskt att föräldrarna tillsammans med sina barn besöker er? • Vad händer när de är här?

• Hur tänker du kring debatten att förskoleklassen har blivit ett tionde skolår? • Hur arbetar ni för att eventuellt förebygga det?

• Är det obligatoriskt att gå i förskoleklass? • Hur kan en vanlig dag se ut?

• Tror du att en barnbok som rör ämnet är användbar i förskolan?

Barn, förskoleklass

• Hur trivs du här i förskoleklassen? Vad är det som är bra/dåligt..? • Vad är bäst med att gå här?

• Vilken förskola gick du på innan?

• Hur tänkte du innan du skulle börja här? Roligast/jobbigast? • Saknar du något från förskolan?

Bilaga 3

8:3 Material • Fotografier

• Mönstrat scrapbookpapper • Enfärgade vita papper • Blyertspenna • Bläckpenna • Suddgummi • Saxar • Mönstersaxar • Färgpennor • Limstift, syrafritt • Mönstermallar • Alfabetsmallar

• Transparent självhäftande papper • Lamineringsfickor