musikstan - en projektredogörelse om att producera en låtbok

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

”Musikstan´”

– en projektredogörelse om att producera en låtbok

”Musictown”

- an account about producing a songbook

Dennis Ekelund

Erika Schröder

Lärarexamen 210/270 hp Kultur, medier och estetik 2007-12-20

Examinator: Bengt Linnér Handledare: Sofia Balic

Sammanfattning

Med det påtagligt massmediala samhällets intrång i barn och ungas omvärld, blir det således också allt viktigare för skolan att förse eleverna med ett ytterligare kunnande. Ett kunnande, som vi menar, innebär en vidare förståelse av sig själv och sin omgivning och förmågan att reflektera över vad som egentligen finns omkring en själv som människa. Utifrån egna erfarenheter av estetik och lärande har vi sammanställt ett undervisningsverktyg. Verktyget är utformat som en, vad vi valt att kalla, låtbok med tänkvärda och pedagogiska texter och med kluriga och stundtals poetiska illustrationer.

Med detta gestaltande examensarbete vill vi beröra vardagliga ämnen med en tänkvärdhet som kan fungera som underlag för värdegrundsfrågor, ökad textförståelse och iakttagelseförmåga för barn i skolår 1-3. Vår låtbok är tänkt att verka som ett allomfattande läromedel för läraren att nyttja och för att ge eleverna ett ytterligare perspektiv att uppfatta världen på.

Det kreativa arbetet med att skriva, tonsätta och formge produktionen efterföljdes av ett undersökande arbete som vi redogör för i denna projektrapport. Vårt empiriska underlag grundar sig på ämnesteoretiska studier, intervju med verksamma pedagoger samt på en elevgrupps reception/mottagande av vårt material. Resultatet av vår undersökning styrker vår tes om ett ”vidgat kunskapsbegrepp” och om ett lärande genom alla sina sinnen. Således bekräftas intentionen med vår gestaltning som väl uppnådd.

Innehåll

1. Inledning...7

2. Syfte och frågeställning...8

3. Litteraturgenomgång...9

3.1 Värdegrund ………...………...……...9

3.2 Estetik………...…....9

3.3 Kunskap...10

3.4 Lärande...11

3.5 Den sinnliga pedagogiken………..…………...12

4. Estetiska utgångspunkter...13

5. Beskrivning av projektet...13

5.2 Texter……….14

5.3 Illustrationer………...………..16

6. Analys och tolkning...17

7. Diskussion...18

1. Inledning

I ett samhälle med outtömlig tillgång till musik och bilder från olika medier blir det allt viktigare för skolan att ge barn och unga ett alternativ som inte bara roar utan också lär. Vår erfarenhet av de estetiska aktiviteter som presenteras i skolan idag är att de sällan knyter an till det allsidiga lärandet och kopplas ännu mer sällan samman med den verklighet som dagens barn och unga lever i. Med bakgrunder och intressen förankrade i det egna skapandet samt med vår pedagogutbildning inom huvudämnet KME, Kultur- Medier- Estetik, har vi valt att göra ett gestaltande examensarbete. Vi har gjort ett försök att producera ett läromedel som vi anser saknas idag, nämligen ett musiskt men likaså visuellt verktyg med pedagogiken i fokus, en prototyp av vad vi valt kalla låtbok. Genom att skapa och förena musik, text och bild med ett pedagogiskt och samtida innehåll vill vi göra det mer lustfyllt vid det grundläggande lärandet. Grundtanken med vårt examensarbete var också att vi, som KME-pedagoger ska arbeta för estetikens plats i den vardagliga undervisningen därför att, som det uttrycks i huvudämnespresentationen för KME, ”[...] kulturens och estetikens växande samhälleliga betydelse gjort dessa områden till en angelägenhet för allt lärande[...]” (Malmö högskola, Lärarutbildningen 2006, Kultur, medier, estetik – en huvudämnespresentation, s 3)

Vårt examensarbete har, förutom skapandet av gestaltningen (låtbok), även inneburit ett undersökande. Som övergripande ämnesområdet i vår undersökning behandlas estetiken och lärandet och dess relation sinsemellan. På vår resa stöter vi på frågan om vad kunskap egentligen är och vad är det, man som lärare, egentligen ska lära ut?

Begrepp som estetiska läroprocesser har under vår pedagogutbildning inom KME fungerat som ett fundament i synen på lärandet. Detta, erfar vi, har bemötts av en viss skepsis från yrkesverksamma pedagoger då vårt pedagogiska förhållningssätt ännu inte är etablerat ute i skolorna. Kanske ses det som ”abstrakt” och ”flummigt” eller rentutav ”radikalt”. Åsikterna är många och delade i diskursen om bildning. Men, vad säger barnen? Kan man lära sig något genom att sjunga om det? Eller rita det? Eller dramatisera det?

Utöver ämnesteoretiska studier, har vi i vår undersökning, även provat delar av vår gestaltning med elever i skolår 2. Med inspiration från Pål Repstads (1988) redogörelse om kvalitativa intervjuer, har vi också intervjuat pedagoger från den aktuella skolan om vår produktion. Finns där ett behov? Hur kan det användas? Skulle dom, som yrkesverksamma, vilja använda det?

2. Syfte och frågeställning

Det övergripande syftet med vårt gestaltande examensarbete är att redogöra för estetikens betydelse för lärandet. Ytterligare syfte är att utveckla en prototyp av ett estetiskt och pedagogiskt verktyg med inriktning mot värdegrund och allsidiga kunskaper. Med vår gestaltning vill även undersöka huruvida elever i skolår 1-3 uppfattar vårt material som lustfyllt

Våra frågeställningar är:

• Hur mottar elever i grundskolans tidigare år vår låtbok? • Hur bemöter verksamma pedagoger vår låtbok?

3. Litteraturgenomgång

För att uppnå vårt syfte och bemöta våra frågeställningar har vi, förutom gällande styrdokument för grundskolan, även tagit del av teoretisk litteratur inom området pedagogik och estetiska läroprocesser. I detta avsnitt behandlas litteratur och begrepp som på i olika sätt varit relevanta för gestaltningens planering och genomförande.

3.1 Värdegrund

I läroplanens avsnitt om värdegrund framgår det att skolan ska verka på demokratisk grund och förmedla samt förankra de grundläggande värdena som vårt samhällsliv vilar på, och främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö (Lpo94 s 5). Vad handlar egentligen värdegrunden om? I Värdegrundsboken (2000 s 34) förtydligar

författarna Gunilla Zackari och Fredrik Modigh att begreppet värdegrund utgör ett av

fundamenten i de nya läroplanerna och skall ligga till grund för all verksamhet i förskolan och skolan. De värden som lyfts fram i läroplanerna och som skolan skall gestalta och förmedla är människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta.

Vidare skriver Zackari och Modigh om hur skolans verksamhet är ett flöde av människor med olika idéer, kunskaper och värderingar, samt att det är i skolan som barnen genom möten med andra skapar sin självbild, sina ideal och sina drömmar. Men även hur undervisningen

organiseras spelar en stor roll för eleverna då det är den som påverkar deras utrymme och eget agerande, deras delaktighet och inflytande. (Zackari & Modigh 2000 s 14)

3.2 Estetik

Ordet estetik har sitt ursprung i det grekiska aisthesis, som betyder sinnesförnimmelse eller sinneskunskap. Göran Sörbom (1985 s 113), som är lektor vid institutionen för estetik i Uppsala, menar att i vår vardagliga användning av begreppet estetik, syftar vi oftast på något som sinnligt attraherande, det vill säga att det är smakfullt och behagligt att se på eller lyssna till. I stort sett kan allt som vi ser eller hör vara sinnligt fängslande, inte bara konstverk utan också vardagliga föremål och fenomen.

I sin bok At skabe sig selv – Ungdom, æstetik, pædagogik (1999 s 59), tolkar den danske medieforskaren Kirsten Drotner estetikens betydelse som ”[…] erkendelse gennem sansemæssig oplevelse[…]”, det vill säga att man uppfattar och förstår via sina sinnliga upplevelser. Vidare skriver Drotner (s.60) att ”[…] den kan opleves i nuet, men dårligt beskrives bagefter […]” och pekar på problematiken med att beskriva och reflektera över sitt estetiska skapande.

Denna problematik vidrör även psykologen och universitetslektorn Pirjo Birgerstam (2000 s 25) i sin bok Skapande handling när hon resonerar om det konstnärliga skissandet. Hon menar att man inte pratar om sina arbetsprocesser. Inte heller tittar man eller analyserar, utan man utför dem.

Vi menar att det trots allt är väsentligt att vi försöker beskriva det obeskrivbara, att definiera detta ”något” som man inte har ord för. Det är precis detta ”något”, som Kirsten Drotner (1999 s 60) understryker, gör de estetiska aktiviteterna så betydelsefulla för barn och unga.

Som blivande pedagoger inom huvudämnet KME har vi antagit det ytterst viktiga uppdraget att synliggöra estetikens betydelse för den individuella elevens läroprocess. Vårt pedagogiska förhållningssätt är förankrat i det radikala anspråk på estetiken som Lena Aulin-Gråhamn, Magnus Persson och Jan Thavenius argumenterar för i Skolan och den radikala estetiken. Författarna menar att skolan är expert på ”död kunskap” och anser vidare att skolan endast lär eleverna att ”hantera saker lösryckta från sitt konkreta sammanhang”. I resonemanget för en radikal estetik skriver Thavenius:

En radikal estetik skulle inte utesluta det konfliktfyllda eller oförutsägbara. Den skulle kunna utmana konventionerna och vanetänkandet genom att främmandegöra sådant som vi uppfattar som självklart, vända på perspektiven och ställa saker på huvudet. (2004 s 120)

3.3 Kunskap

Vad vill man, som lärare, åstadkomma och vad innebär det att ”kunna något”? I Lärare av

Imorgon (2000) talar Ingrid Carlgren och Ference Marton om ett förändrat kunskapsbegrepp som

hör samman med lärarens professionella objekt. Författarna menar att man kan se kunskap som ett uttryck för människans, och i det här fallet, elevens förhållande till världen. Här liknar de kunskap vid att lära känna ett landskap, att upptäcka nyanser och detaljer med tiden. Ju bättre man lär känna landskapet desto större blir ens möjligheter att undersöka det (s 195).

I sin bok Vad är kunskap? angriper Bernt Gustavsson (2002) kunskapsbegreppets betydelse och menar att de praktiska formerna av kunskap länge har haft en underordnad ställning i samhället medan den vetenskapliga/teoretiska kunskapen länge har varit väletablerad i diskursen om bildning (s 17). Denna dubbelhet har således färgat av sig i skolans värld som alltsomoftast ställer estetik och rationalitet i motsats till varandra. Det krävs från skolans sida en tydligare integration av de estetiska språken i undervisningen för att på ett konstruktivt sätt levandegöra de budskap som bildar grunden för kunskap.

3.4 Lärande

Som en väsentlig strategi för lärande och kommunikation vill vi lyfta fram det vidgade textbegreppet så som det skrivs i Kultur och estetik i förskola och skola från Myndigheten för skolutveckling.

Forskning inom läs- och skrivutveckling visar hur språk utvecklas genom människans möjligheter att vara verksam och uttrycka sig på flera olika sätt. Det är idag väl känt att vi överflyttar kompetenser från ett område till ett annat, om vi i vår verksamhet ges möjligheter att uttrycka oss och få kanalisera detta i lärandet (modaliteter). Det har medfört ett vidgat språkbegrepp där bilden (filmen, samhället, sammanhanget) ses som text, och att även rörelsen, formen, dansen och ljudet, musiken länkas till en språklig sfär. Detta får bäring på all utveckling av undervisning inom språk, modersmål, svenska och estetiska ämnen. (2005 s 6)

Det vidgade textbegreppet innebär alltså en förskjutning av synen på lärandet. En förskjutning som vi menar är en nödvändighet för att som pedagog kunna utrusta eleverna med en kunskap som handlar om att se och förstå sammanhang snarare än detaljer. I denna förändring ligger också en vidgad definition av begreppen kommunikation och språk. Ulf Jederlund (2002) är musikterapeut och författare till Musik och språk. Han definierar kommunikation som ytterst

interaktionistiskt och hänvisar till ordets latinska ursprung som betyder ”att göra något

tillsammans”. Som begreppsförklaring menar Jederlund ”[…] alltså att ömsesidigt dela

upplevelser och tankar i samspel med andra […]” (s 16). I vidare bemärkelse, att förmedla ”en känsla, tanke, idé, rörelse, bild, förståelse eller en uppfattning” (s 17). Med ordet språk åsyftas här även bildspråk och tonspråk såväl som talspråk och kroppsspråk

3.5 Den sinnliga pedagogiken

Bertil Sundin (1995), professor i musikpedagogik, menar att det finns stor osäkerhet inför musik vid skolans tidigare skolår, att många pedagoger tvivlar på sin musiska kompetens. Därför

överlåts musikfostran till ”experterna” som i sin tur inte har tid för de mindre barnen vilket bidrar till att majoriteten av elever inte får ta del av en musisk pedagogik (s 27).

Våra erfarenheter visar att musiken i skolan oftast blir till en stund att ”rasta av” sig, istället för att vara en naturlig del vid lärandet när det inom pedagogisk forskning är vedertaget att rim, ramsor och melodi har en gynnande effekt för lärandet. Ulf Jederlund (2002 s 98) redogör för tidigare studier kring ramsans betydelse i barns språkutveckling. Dessa studier pekar på att en tidig bekantskap med rim och ramsor understödjer den fonologiska utvecklingen hos barn, som i sin tur är nödvändig för att kunna lära sig läsa och skriva.

Professor Jon-Roar Bjørkvold (2005) uppmärksammar i Den musiska människan

konflikten mellan barnkultur och skolkultur och pekar på ett tydligt förhållande mellan muntligt och skriftligt språk. I sitt resonemang menar han att skolan, med dess tydliga vuxenperspektiv, hämmar barns förmåga att uttrycka sig sinnligt och verbalt, eftersom ”skriftspråket är mål och medel genom hela utbildningshierarkin” (s 122).

Ytterligare erfarenheter från den pedagogiska verksamheten antyder också en ovisshet om estetikens relation till barns utveckling och lärande. Vi menar att skolan allt som oftast sätter det sinnliga och teoretiska i motsats till varandra istället för att dra nytta av dess samspel. Våra tankar om detta samspel återfinner vi i teoribildningen om reception som, något summariskt, innebär att både ord och bilder lämnar ”mellanrum” för läsaren eller betraktaren att fylla med tidigare kunskaper och erfarenheter. (Nikolajeva, 2000 s 13)

Receptionsteorierna, som har sitt ursprung i litteraturvetenskapen och som flitigt även används inom filmvetenskapen, kan väl appliceras inom det pedagogiska området och kanske då framförallt i diskussionen om estetiska läroprocesser. Med detta menar vi att det är i, det tidigare nämnda, ”mellanrummen” som stoffet samlas, det som kan bli underlag för det allsidiga lärandet. Gunilla Molloy är fil.dr och lektor vid Lärarhögskolan i Stockholm. I sin avhandling Läraren,

Litteraturen, Eleven (2002) undersöker hon bl.a. elevers läsning, reception och vidare förståelse

för skönlitterära texter i skolan. Hon använder sig av litteraturforskaren Wolfgang Isers begrepp

av känslor som inte beskrivs och av händelser som inte förklaras” (s 56). Vidare skriver Molloy: ”Vad läsaren lägger in i tomrummen, hämtar han från sin egen värld och sina egna erfarenheter” (s 56). Då menar vi att, om vi i skolan aktivt och med alla våra sinnen arbetar med detta stoff kan vägen in i lärandet mycket väl bli lustfyllt och därmed effektivt.

Birgitta Kullberg (2004) nämner att det är under de lustfyllda lektionerna det är som lättast att ta åt sig kunskapen och göra den till sin egen. Den lärande människan använder alla sina sinnen och alla sina språk.

4. Estetiska utgångspunkter

Våra kreativa erfarenheter började, som för de flesta barn, i förskoleåldern - en tid då sång, musik och skapande lek var en stor del av vardagen. Det egna musicerandet och bildskapandet blev vidare en betydande del i det tidiga identitetsskapandet och har i förlängningen bidragit till vår ståndpunkt om estetikens betydelse för det livslånga lärandet.

5. Beskrivning av projektet

Vår ambition med projektet var att producera ett läromedel som bryter mot traditionerna men som inte förringar dem. Det vill säga ett läromedel som behandlar lärande ur ett vidgat perspektiv med ett vardagligare språk för ett mer varierat och lustfyllt lärande.

I inledningsfasen skulle vi bygga upp en strategi. Vi ställde oss frågorna; Vad ska vi göra? Hur ska vi göra?

Vi började med att titta på befintliga sångböcker och läromedel för grundskolans tidigare år (både nytt och gammalt), för att sedan jämföra med det musik- och kulturutbud som via olika medier presenteras för barn idag. Vi granskade det textmässiga innehållet såväl som det visuella för att på så vis få idéer om ämnen att behandla. Detta resulterade i en gedigen lista på teman vi ansåg vara relevanta att utgå ifrån i vår fortsatta process.

Hur kan vi, som skapare och pedagoger, förena de traditionella sångböckernas sakliga och ofta pedagogiska textinnehåll med den samtida musikens tongångar? Vår ambition var att hitta mellantinget. I detta skede började den fortlöpande loggboksbaserade dokumentationen av vårt gestaltande arbete.

5.2 Texter

Vid första arbetstillfället valde vi att utgå ifrån alfabetet, då detta kändes självklart för barns läs- och skrivutveckling. Vi var snabbt överens om att varje bokstav skulle presenteras i form av en mening där alla ord skulle börja på respektive bokstav (ex. A- amerikansk abborre). För ytterligare inspiration och stöd använde vi oss av ordböcker av olika karaktär (ex. rimlexikon, synonymordböcker och ordlistor). Dessa blev sedermera betydelsefulla i författandet av samtliga texter.

Eftersom texten skulle ha den givna sammansättningen av alfabetets följd blev arbetet emellanåt problematiskt då detta inte gick att kompromissa. Texten antog snabbt, på grund av alfabetets bestämda struktur, en dramaturgi där fristående scenarier avlöser varandra. Tillsammans bildar de en berättelse om en helt vanlig dag i en obestämd stad som knyts ihop mot slutet. Texten fick titeln I vår stad.

För att behålla den berättande prägeln av texten och ge den ytterligare dimensioner, bestämde vi oss för att inte melodisätta och i stället kalla den ramsa. Det bör dock tilläggas att i inspelningen av I vår stad användes bakgrundsmusik hämtad från Multimediabyrån, som är en del av

Myndigheten för skolutveckling. Texten är tänkt att i takt med inlärningsavancemanget kunna delas upp i passande bitar.

Till det fortsatta låtskrivande ville vi vidga innehållet. Då vi endast skulle göra en prototyp ville vi påvisa intentionen med vår gestaltning som ett mångsidigt läromedel.

Med inspiration av Astrid Lindgrens visa Grisen gal i granens topp – en sång som gick på rundgång i Erikas huvud - där karaktären Emil sjunger ”Opp och ner, ner och opp, grisen gal i granens topp”, valde vi sedan att beröra ord och begrepp i ett vardagligare språk men med ett kaos som ska inbjuda till reflektioner. I låten Bak och fram ville vi skapa en ”knasig” text som skulle kunna ligga till grund för arbete kring värdegrundsfrågor, såsom demokrati, känslor och att vi alla är lika/olika. Genom att vända på konventioner och betydelser vill vi frammana ifrågasättande och reflektion över orden och dess innebörd istället för att ta dem för givna.

I komponeringen utgick vi från en, för oss, väl förtrogen struktur; intro, vers, refräng, vers, refräng. Detta för att det ska vara lätt att känna igen och kanske generellt mer tilltalande.

Det fortsatta arbetet med tonsättning resulterade i en pop/rockig melodi med ett enklare ackompanjemang.

Vi hade redan innan arbetets start satt gränsen vid tre låtar, för att kunna utveckla och bearbeta dessa i så stor omfattning som möjligt och dessutom påvisa prototypens mångfacetterade innehåll. Med detta i åtanke valde vi som sista tema ett innehåll som avvek från de andra och närmade sig ytterligare ett väsentligt kunnande för tidigare grundskolåren, en kunskap som kanske inte alltid är självklar för dessa elever. Temat blev trafik och låten fick det, för oss, självklara namnet Gatusmart.

När vi började skriva växte det snabbt fram en text som till en början inte tilltalade oss då det kändes som vi närmade oss en, vad kan kalla, traditionell pedagogisk barnsång. Vi försökte oss på att ”rappa” texten och fann det väldigt passande. När vi ”rappade” uppdagades en viss rytm som förde tankarna till latinamerikansk musik. Fördelarna med en rytmbaserad melodi anser vi kunna stimulera minnet och uppmuntra till dans och rörelse. Den relativt enkla ackord-, rytm- och melodiuppbyggnaden gör det lätt för mottagare i alla åldrar att vara med och musicera. För att hålla texten till en hanterlig längd valde vi att koncentrera oss på de väsentligaste kunskaperna för en 7-9 åring; att bära reflex vid mörker, vara uppmärksam i trafiken, cykla med hjälm och att använda bilbälte.

Nästa steg i processen var att testa verktyget ute i verksamheten. Vi kontaktade en pedagog på Ängslättsskolan i Bunkeflostrand, Malmö och bad om att få besöka hennes klass 2. Vi togs emot med stort nöje eftersom pedagogen själv efterlyste denna typ av komplement till sin undervisning. Mötet med eleverna blev som väntat. De var väldigt entusiastiska och nyfikna. Då det var en klass 2 beslöt vi oss för att sjunga Gatusmart och Bak och fram. Efter en kort presentation av oss själva gick vi gemensamt igenom texterna för att sedan sjunga dem. Efter varje låt fördes en diskussion för att se om de lärt sig något och vad de ansåg om låtarna. När eleverna sen gick ut för att ha lunch intervjuade vi pedagogen och hennes lärarlag för att ta del av deras åsikter och uppfattningar.

Efterföljande arbete bestod av notering och inspelning av låtarna med hjälp av Henning Petersson, musiklärare i Malmö.

5.3 Illustrationer

Dennis fortsatte arbetet med illustrationer till låtarna. Bildernas funktion är att verka som ett visuellt stöd till låttexterna. Tyngden lades på ”I vår stad” då intentionen med denna (bokstavsträning) är beroende av en visualisering. Bilderna och texten står i ett, som Maria Nikolajeva (2000 s 22) uttrycker det, expanderande förhållande till varandra d.v.s. att ”bilderna förstärker och stödjer orden; den verbala berättelsen är starkt beroende av bilderna och går inte att förstå utan dem”.

Illustrationen till ”Bak och fram” kan påstås ha en mer kompletterande relation till texten. Dom ”[…] fyller varandras luckor, kompenserar varandras otillräckligheter […]”. (Nikolajeva 2000 s 22). Liksom texten så har bilden en viss tänkvärdhet, den har, om vi använder Wolfgang Isers begrepp, ett tomrum. Detta tomrum är tänkt att fyllas av elevens/mottagarens egna associationer, som i samspel med texten ska fungera som ett underlag för reflektion och diskussion.

”Gatusmart” är en text med ett konkret och tydligt budskap. Med illustrationen ville vi överföra och beskriva denna tydlighet med ett innehåll och formspråk som barn i grundskolan kan tänkas känna igen.

6. Analys och tolkning

Vi producerade, i våra ögon, en fantastisk prototyp, men skulle elever och pedagoger ha samma åsikt? Hur skulle låtarna mottas av eleverna?

Ett besök i en klass 2 gav oss svaren. Huvudfrågorna till eleverna handlade huruvida de faktiskt lärde sig någonting av texterna och hur. Eleverna uttryckte först att de inte visste om de hade lärt sig något. Kanske för att vår fråga var en typisk ”klassrumsfråga” som indirekt ger uppfattningen om att där finns ett rätt eller ett fel svar. Ganska snart så började vissa elever reflektera över meningar/påståenden i våra texter.

Var finns mittemellan? Var på vår planet? Så lyder en rad i ”Bak och fram”. En elev

konstaterade snabbt att det var ekvatorn det var ifråga om och en annan undrade hur ekvatorn ser ut. Sångstunden förvandlades snabbt till en lektion i geografi där eleverna fungerade som varandras bollplank. Vår roll som pedagoger i detta sammanhang blev att hålla denna ”flerstämmiga glöd” igång, men att se till så att den inte övertänds.

Med musiken och sången som verktyg nåddes eleverna av lektionsunderlaget på ett lustfyllt, informellt och därmed, enligt vår åsikt, effektivt sätt. Innehållet blev vidare ett underlag till ett dialogiskt klassrum som gav eleverna bekräftelse och reflektion på sina förkunskaper och erfarenheter. Sångerna fungerade lärande men diskussionen kring innehållet var betydande för lärandet då elevernas egna reflektioner kring erfarenheter lyftes fram och kopplades samman med textinnehållet.

Mötet med eleverna efterföljdes av en kvalitativt inspirerad intervju med lärarlaget. Syftet med denna intervju var att ta reda på hur pedagogerna uppfattar vårt material och om det finns ett intresse för ett sådant estetiskt undervisningsverktyg. Som metod valde vi att utföra en gruppintervju för att, i enighet med Pål Repstad (1988 s 56) ”[…] lättare få tag i verkliga förhållningssätt i grupp […]” för att vidare också förmå pedagogerna att känna sig mer bekväma som informanter. Frågorna hölls öppna och flexibla för att ge utrymme till följdfrågor vars svar skulle kunna bli väsentliga i vår analys.

Entusiasmen för låtboken delades av samtliga pedagoger men vikten av medföljande ljudspår underströks. Detta med motiveringen att många pedagoger saknar musikaliska färdigheter som i förlängningen kan verka hämmande för elevernas tillgång till musik i skolan. Detta styrker

således Sundins (1995) resonemang om förhållningen till musiken i grundskolans tidigare år och besvarar ytterligare vår fråga om intresset av vårt läromedel. I övrigt var uppfattningen om materialet positiv. Innehållet ansågs behandla, enligt pedagogerna, relevanta ämnen att arbeta med i skolan, ämnen som de dessutom ansåg sakna passande arbetsmaterial.

Mötet med verksamheten tyder på att våra intentioner med en lustfylld och lärande låtbok är väl fungerande. Den öppna diskussionen om textinnehållet frammanade ett gemensamt lärande som i förlängningen kan gynna såväl elever som pedagoger.

7. Diskussion

På grund av arbetets tidsram och omfång, valde vi att fokusera vår undersökning på elevernas mottagning av låtarna och dess innehåll. Intressant för vårt arbete hade också varit att undersöka elevernas reception av helheten dvs. illustrationernas förhållande till texterna och tvärtom. Ytterligare undersökningsområde vi har berört under vår process men medvetet valt att utesluta i projektredogörelsen är mötet och förhållandet mellan vår egen konstnärlighet och lärarprofession.

Med erfarenheter från egen skolgång, VFT (praktik) och eget skapande drevs vi av visionen om en tydligare integrering av det estetiska i undervisningen.

En väsentlig del i planeringsfasen var att strukturera de tankar och idéer vi hade för att kunna sammanställa den prototyp som kunde ge en rättvis bild av vår intention. Vad ville vi behandla och vilka ämnen ville vi beröra? Vi ville skapa ett så pass mångsidigt verktyg att det skulle kunna appliceras på alla undervisningsområden i skolår 1-3. Verktyget skulle vara lustfyllt och lättanvänt och kunna tilltala både elever och pedagoger.

Arbetets många faser har varit mycket intressanta och givande för vår framtida roll som pedagoger. Vägen från idé till produkt har varit mer komplicerad än vi vågat föreställa oss och den har lärt oss att ha stort tålamod och att medvetet reflektera kring avgränsningar samt kritiskt sålla i dokumentationsmaterialet - i tanken är allting litet men på bordet allt för stort.

Att det ska vara roligt att lära sig är nog alla pedagoger eniga om. Inom huvudämnet KME pratar man om estetiska läroprocesser som det lustfyllda lärandet, det vill säga att uppfatta och förstå genom alla sina sinnen, något vi med vårt gestaltande arbete verkligen ville ta fasta på. Den kreativa och utforskande processen bör och kan sammanbindas med den formella undervisningen då det estetiska i sig är en undervisningssituation som inbjuder eleven till att nå en fullständig, mångsidig och inre harmonisk utveckling. Att bredda, utveckla och nyansera vägen till inlärning är i högsta grad viktigt för att som pedagog kunna nå ut med ett allsidigt lärande.

Vi anser att vi lyckats med att uppnå de krav vi ställde på oss själva inför uppgiften att producera vår gestaltning. Vi har sammanställt en produkt som ska tilltala pedagoger, en yrkesgrupp vi själva snart ingår i. Vi har fått en antydan till bekräftelse genom intervjuer och faktiskt prövande att det finns ett intresse för en användning av vårt material i skolan och att det fungerar. Vår ambition är att i vår yrkesverksamhet både nyttja och vidareutveckla vårt material för att ständigt föra vår egen och skolans utveckling framåt.

8. Referenser

Aulin-Gråhamn, Lena, Persson, Magnus & Thavenius, Jan (2004), Skolan och den radikala

estetiken. Lund: Studentlitteratur

Birgerstam Pirjo (2000) Skapande handling, om idéernas födelse. Lund: Studentlitteratur Bjørkvold, Jon-Roar (2005), Den musiska människan. Stockholm: Runa

Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2000), Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbundets förlag

Drotner, Kirsten (1999), At skabe sig selv – Ungdom, æstetik, pædagogik. København: Gyldendal Gustavsson, Bernt (2002), Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling

Jederlund, Ulf (2002), Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. Hässelby: Runa

Kullberg, Birgitta (2004), Lust- och undervisningsbaserat lärande: ett teoribygge. Lund: Studentlitteratur

Molloy, Gunilla (2002), Läraren, Litteraturen, Eleven – En studie om läsning av skönlitteratur

på högstadiet. Stockholm: Lärarhögskolan

Nikolajeva, Maria (2000), Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur

Repstad, Pål (1988), Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur

Sundin, Bertil (1995), Barns musikaliska utveckling. Stockholm: Liber

Sörbom, Göran (1985), ”Estetisk” i Bildanalys. Teorier, metoder, begrepp. Peter Cornell (Red.) Malmö: Gidlunds

Utbildningsdepartementet. (1998) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen

och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket och Fritzes

Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken: om samtal för demokrati i

Elektroniska referenser

Malmö Högskola, Lärarutbildningen (2006), Kultur, medier, estetik – en

huvudämnespresentation. Hämtad 07-12-06

http://www.mah.se/upload/LUT/Om%20lut/Kvalitetsarbete/Manschetter/kme_manschett.pdf

Myndigheten för skolutveckling (2005), Kultur och estetik i förskola och skola. Hämtad 07-12-06 http://www.smok.se/documents/28174_kulturslutrapport.pdf

Övriga referenser

Lindgren, Astrid & Riedel, Georg (1991), Hujedamej och andra visor. [musiktryck] Stockholm: Rabén & Sjögren

Malbert, Karl & Multimediabyrån (2007) Funkis. [ljudspår] Stockholm: Skolverket och Myndigheten för skolutveckling. Hämtad 07-12-15