Föräldrars inflytande i förskolan, Parent´s influence in preeschool

Full text

(1)Malmö högskola Lärarutbildningen. Examensarbete 10 poäng. Föräldrars inflytande i förskolan Parents' influence in preschool. Sara Bärnheim Ingela Hansson. Lärarexamen med inriktning mot förskola/förskoleklass 60p Barn och ungdomsvetenskap Höstterminen 2006. Examinator: Ann-Elise Persson Handledare: Mats Olsson.

(2)

(3) Abstract Föräldrars inflytande i förskolan Vi har valt att skriva ett examensarbete där vi presenterar hur föräldrarna upplever sitt inflytande i förskolan. Syftet är att på ett trovärdigt sätt undersöka om föräldrarna är nöjda med inflytandet de har idag eller inom vilka områden de skulle vilja ha mer inflytande. Vi frågade också föräldrarna varför de valt den förskolan som deras barn går i idag. För att nå ett resultat började vi med att leta efter intressant forskning som kunde ligga till grund i vårt arbete och vi läste även annan litteratur. Efter det konstruerade vi en enkät som vi lämnade ut till föräldrarna på tre olika förskolor. Resultatet av enkäterna hade vi som underlag till intervjuerna som vi gjorde med de sex pedagogerna. I intervjun ville vi att personalen beskrev sina reaktioner på föräldrarnas önskemål om inflytande. Vi kan konstatera att alla föräldrarna i undersökningen känner att de vill ha inflytande och de tycker också att de har det. Inom de områdena vi tog upp i enkäten känner föräldrarna att de idag har mest inflytande över utvecklingssamtalen. Områden som föräldrarna önskar mer inflytande över är utemiljön och måltiderna.. Trevlig läsning Sara Bärnheim och Ingela Hansson. Nyckelord: förskola, föräldrasamverkan, inflytande, synpunkter.

(4)

(5) Innehållsförteckning. 2. 3 4. 5. 6. 7. 1.1 Introduktion................................................................................................................ 1 1.2 Syfte ........................................................................................................................... 1 Bakgrund ............................................................................................................................ 2 2.1 Statliga utredningar .................................................................................................... 2 2.1.1 Barnstugeutredningen......................................................................................... 2 2.1.2 Familjestödsutredningen .................................................................................... 3 2.1.3 Pedagogiska program för förskolan ................................................................... 3 2.1.4 Läroplan för förskolan........................................................................................ 3 2.2 Kvalitetsredovisningar ............................................................................................... 4 2.2.1 Lokala kvalitetsredovisningar ............................................................................ 4 2.3 Tidigare forskning ...................................................................................................... 5 2.4 Inflytande ................................................................................................................... 7 2.4.1 Områden för inflytande ...................................................................................... 8 2.4.2 Former för inflytande ......................................................................................... 9 2.4.3 Tyst inflytande.................................................................................................. 10 Problemformulering ......................................................................................................... 11 Metod ............................................................................................................................... 12 4.1 Val av metod ............................................................................................................ 12 4.2 Urval......................................................................................................................... 12 4.3 Enkäternas upplägg, genomförande och sammanställning ...................................... 13 4.4 Intervjuernas upplägg och genomförande ................................................................ 14 4.5 Bearbetning av enkäterna och intervjuerna.............................................................. 14 4.5.1 Enkäterna.......................................................................................................... 14 4.5.2 Intervjuerna ...................................................................................................... 14 Resultat............................................................................................................................. 15 5.1 Vilka faktorer styr föräldrarnas val av förskola? ..................................................... 15 5.2 Inom vilka områden anser föräldrarna att de har inflytande idag? .......................... 16 5.3 Är föräldrarna nöjda med inflytandet i förskolan?................................................... 17 5.4 Inom vilka områden vill föräldrarna ha mer inflytande? ......................................... 18 5.4.1 Innehåll............................................................................................................. 18 5.4.2 Form ................................................................................................................. 19 5.5 Hur beskriver personalen sina reaktioner på föräldrarnas krav/önskemål på inflytande?............................................................................................................................ 20 5.5.1 Resultatet av intervjun...................................................................................... 21 Diskussion ........................................................................................................................ 23 6.1 Metoden.................................................................................................................... 23 6.2 Resultatet.................................................................................................................. 23 6.2.1 Maktkampen..................................................................................................... 25 6.2.2 Mötesplatser ..................................................................................................... 26 6.2.3 Måltider ............................................................................................................ 27 6.2.4 Kommunikationen - bron mellan pedagogerna och föräldrarna. ..................... 28 Källförteckning................................................................................................................. 30.

(6) 1 Inledning 1.1 Introduktion Idag förutsätter samhället vi lever i att alla föräldrar ska vara engagerade i sina barns tillvaro på förskolan. I läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) kan man läsa följande: Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. (Utbildningsdepartementet, 1998, sid.11). Efter ett antal år som barnskötare på olika förskolor känner vi att föräldrarnas roll har förändrats. Föräldrarna har blivit mer medvetna om det pedagogiska innehållet i deras barns förskoledag, därför känner vi att kraven på oss pedagoger har blivit högre. Men hur känner egentligen föräldrarna det? Känner de att de har så stort inflytande de önskar? Om detta ska vårt arbete handla om – föräldrasamverkan/föräldrainflytande.. 1.2 Syfte Målet med vårt examensarbete är att få en uppfattning om hur föräldrarna i dagens förskola upplever och beskriver sitt inflytande i verksamheten. I relation till det ska vi också ta reda på hur pedagogerna reagerar på föräldrarnas krav på inflytande.. Vårt syfte med examensarbetet är att med hjälp av enkäter och intervjuer beskriva förhållandena på ett trovärdigt sätt och vi ska också undersöka om det finns områden som föräldrarna önskar mer inflytande över när det gäller förskolans verksamhet och miljö.. 1.

(7) 2 Bakgrund I Allmänna råd och kommentarer, kvalitet i förskolan (Skolverket, 2005) kan man läsa att en av de viktiga grundstenarna i förskoleverksamheten är just föräldrasamarbetet och samverkan dem emellan ska bygga på öppenhet, ömsesidighet och respekt. När man läser kapitlet som heter samverkan mellan skola och hem så står det att ”Det är viktigt att personalen tar hänsyn till föräldrars olika möjligheter att delta i och påverka förskolans verksamhet genom att se till att det finns olika former/forum för inflytande och samverkan”. (Skolverket, 2005, sid. 37) Vidare skriver Skolverket att föräldrasamverkan både kan upplevas som en tillgång och som en svårighet. Beroende på olika områdens strukturer och socioekonomiska förutsättningar kan samarbetet mellan föräldrar och förskola vara en utmaning, och helt individuellt ställa olika krav på personalen. Relationen mellan föräldrar och personal är känslig och svår. Ni har barn ihop, men på helt olika villkor. Ni och föräldrarna har olika utgångspunkter och förutsättningar i samarbetet. De olika infallsvinklarna gör att n i och föräldrarna ser ur olika perspektiv, både på barnet, på verksamheten och på er själva. Detta medför att ni många gånger upplever samma situation på olika sätt. ( Rahm & Wall, 1990, sid. 12). 2.1 Statliga utredningar Under årens lopp har olika statliga inrättningar kommit med utredningar och riktlinjer när det gäller förskolan och föräldrasamverkan. Vi har valt att göra en sammanfattning av vad de olika utredningarna säger om föräldrasamverkan i förskolan.. 2.1.1 Barnstugeutredningen År 1972 gav Socialstyrelsen ut Barnstugeutredningen (Socialstyrelsen 1972). Det är första gången som det nämns något om hur man ska gå till väga när det gäller föräldrasamverkan. Detta skulle vara ett av de övergripande målen för förskolan. I utredningen angavs det konkreta former på hur föräldrasamverkan skulle gå till som t.ex. föräldrasamtal, öppet hus, fester och förlängd inskolning. I utredningen betonar socialstyrelsen vikten av att alla föräldrar ska ha samma möjlighet till inflytande och samverkan.. Utvärderingar som gjorts på Barnstugeutredningen visar att förskolan misslyckades med att engagera föräldrarna i verksamheten. Resultatet visade att föräldrarna inte kände till vad som hände på förskolan, samt att föräldrarna varken deltog i några beslut eller framförde synpunkter (Ekman & Sundell, 1992).. 2.

(8) 2.1.2 Familjestödsutredningen Familjestödsutredningens grundidé, som socialstyrelsen lade fram 1981, var ett förslag om att småbarnsföräldrar skulle ha förkortade arbetsdagar d.v.s. sex timmars arbetsdag. Med hjälp av detta skulle föräldrarna ha större möjlighet till att aktivt delta i förskoleverksamheten och därmed öka sina kunskaper om verksamheten. Utredningen föreslår också att förskolans barngrupper ska bli åldersblandade, detta för att föräldrar med flera barn ska kunna ha dem på samma avdelning. Tanken var att föräldrarna skulle engagera sig mer om de bara hade en avdelning att tänka på istället för flera. Efterforskningar visar att föräldrasamverkan i förskolan inte ökade som följd av reformen (Ekman & Sundell, 1992).. 1986 infördes även kontaktdagar, vilket innebar att föräldrarna, mot ersättning från försäkringskassan, fick möjlighet att följa sitt barn under en dag på förskolan. I en undersökning gjord ett år efter införandet av kontaktdagar visar det sig att bara 1/3 av undersökningsgruppen har utnyttjat denna förmån (Ekman & Sundell, 1992).. 2.1.3 Pedagogiska program för förskolan När Socialstyrelsen 1987 gav ut pedagogiska program för förskolan var det en självklarhet att personalen skulle se till att föräldrarna hade en inblick i verksamheten. Det var förskolans ansvar att göra föräldrarna delaktiga i förskolan. ”Personalen ska beskriva mål och verksamhet för föräldrarna och ta tillvara deras önskemål och synpunkter.” (Ståhle, 1995, sid.17) Hur samarbetet ska utformas nämner dock inte Socialstyrelsen något om.. 2.1.4 Läroplan för förskolan 1998 kom den senaste i raden av riktlinjer för förskolan. Nu har förskolan övergått från Socialstyrelsen till Utbildningsdepartementet, därmed finns all skola/utbildning samlade på ett ställe. Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 1998) anger förskolans mål och vad förskolan ska sträva efter när det gäller barns utveckling. Innehållet och målet för varje enskild förskola ska vara tydliga så att föräldrarna ges möjlighet till inflytande.. All personal ska se till att det utvecklas tillit mellan personal och föräldrar och arbetslaget ska se till att. 3.

(9) • • • •. •. Ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, ge föräldrarna möjligheter att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten och se till att föräldrarna blir delaktiga i utvärderingen av verksamheten. (Utbildningsdepartementet, 1998, sid. 12). 2.2 Kvalitetsredovisningar Nyligen presenterade Svenskt kvalitetsindex 2006 års undersökning där de frågat 4000 personer om hur nöjda de är med den svenska servicen. Resultatet visar att förtroendet till förskolan är stort och ökar jämfört med de två senaste årens mätningar. I årets mätningar uppnår förskolan 74,1 utav 100, en ökning med 1,1 % sedan förra året (Svenskt kvalitetsindex 2006).. Inom mätningen förskola får den privata barnomsorgen något högre betyg än den kommunala. Man ska dock tillägga att antalet barn som går i privat omsorg är lägre än antalet barn i den kommunala verksamheten och därför kan just denna mätning vara osäker.. 2.2.1 Lokala kvalitetsredovisningar Då vi bor i Karlskrona respektive Lunds kommun har vi valt att titta lite närmare på dessa två kommuners lokala kvalitetsredovisningar för år 2005 då 2006 års redovisning ännu inte är färdigställda.. Karlskrona Kommun I Karlskrona kommun har föräldrarna, inför kvalitetsredovisningen 2005 (Karlskrona kommun a), fått svara på enkäter där man fokuserat på hur föräldrarna uppfattade kvalitén i förskolan. Resultatet av den visar att föräldrarna till det stora är positiva till förskolan, men den visar också att saker kan förbättras. Utav de föräldrar som lämnat kommentarer har en stor del svarat att de inte vet hur det är på förskolan. Anledningarna till detta kan vara att förskolan inte lyckats tydliggöra sin verksamhet, en annan anledning kan vara att föräldrarna ser att barnen trivs och därför inte bryr sig om hur verksamheten ser ut. En annan synpunkt som framkom i kvalitetsredovisningen var de stora barngrupperna. Personalen får beröm när. 4.

(10) det gäller varierande utmaningar för barnen samt bemötande. Det föräldrarna saknar är den dagliga kontakten.. Lunds Kommun I kvalitetsredovisningen för Lunds kommun för 2005 (Lunds kommun a) går det att läsa i ett kort stycke att föräldrarna genom enkäter och i utvecklingssamtal fått utvärdera vad de tycker om förskolan. Genom dessa enkäter och samtal tolkar personalen att föräldrarna är nöjda med verksamheten. Dock upplevs det att det är svårt att tydliggöra målen för de mindre barnen i förskolan.. 2.3 Tidigare forskning I majoriteten av tidigare forskning som handlar om föräldrasamverkan i förskolan, har det framkommit att föräldrarna inte är intresserade av att medverka i förskolans inre arbete men även att de hindras av t.ex. personalens motvilja.. Ylva Ståhle I sin rapport, Insyn eller medverkan? Hur huvudmannaskap påverkar föräldrars val av barnomsorg, trivsel och föräldrasamverkan, vill Ståhle (1995) visa att detta antagande inte alltid stämmer utan att det finns andra sätt att se på föräldrasamverkan i förskolan. Ståhle (1995) skriver att föräldrarna bör vara delaktiga i förskolans inre arbete, inte bara ha insyn utan också medverka och aktivt delta i det som sker i verksamheten.. I sin undersökning har författaren undersökt tre olika typer av förskoleverksamheter, nämligen den kommunala förskolan, föräldrakooperativ och Pysslingen förskolor AB som drivs i företagsform men har ett samarbete med kommuner. De har ingen förutbestämd profilering utan det är upp till varje förskola att ha sin speciella prägling. Hennes undersökning är baserad på enkäter som är gjorda på 24 förskolor i Stockholmsområdet.. I undersökningen fick föräldrarna bland annat svara på vilka olika delar av verksamheten som föräldrarna ville ha inflytande i eller om de överhuvudtaget är intresserade av att ha något inflytande i förskolan.. 5.

(11) Hennes resultat visar att föräldrakooperativen skiljer sig från de två övriga förskoleformerna. Föräldrarna på de kommunala förskolorna och Pysslingenförskolorna valde dessa för att de låg i närheten av hemmet, dess rykte eller för hur de blev mottagna på förskolan vid besök. Föräldrarna på kooperativen valde förskola efter huvudmannaskap. Det är också dessa föräldrar som medverkar i verksamheten och hade inflytande över skötseln på förskolan. Föräldrarna på de kommunala och Pysslingförskolorna visade ganska lite intresse för verksamheten än mindre för att delta i den. Inga föräldrar, oavsett förskoletyp, visade något intresse för att delta i planeringen av den pedagogiska verksamheten. Nästan alla föräldrar visade sig vara nöjda med sin förskola. Nöjdast föräldrar var de som fick information om sitt barns dag samt att barnet trivdes på förskolan och ville gå det.. Ewa Ivarson Jansson Eva Ivarson Jansson är en annan kvinna som forskat och doktorerat i detta ämne. Ivarson Jansson (2001) menar att samarbetet med föräldrarna har förändrats under de senaste åren. Idag vill föräldrarna ha ett mer aktivt inflytande över den pedagogiska verksamheten än tidigare. Hennes undersökning visar att föräldrarna vill ha ett övergripande ansvar för verksamheten men att många är också nöjda med den verksamhet som bedrivs på förskolan. Det som föräldrarna önskade inflytande över var: mål och riktlinjer, påverka grundsynen i verksamheten, storleken på barngrupperna och dess konstruktion samt lokalerna. Över hälften av familjerna ville vara med och påverka barnens utevistelse, samlingar och mat.. Man kan också se skillnader i föräldrarnas yrken mellan dem som önskar inflytande eller inte. Alla tillfrågade akademiker ville ha inflytande i verksamheten medan i arbetarfamiljerna var det drygt trefjärde delar.. Författaren menar att om förskolan ska vara ett komplement till hemmet måste det skapas en relation mellan förskolepersonal och föräldrar. Genom att ha en öppen dialog respekterar man föräldrarna. I Ivarson Janssons undersökning framkom det att det viktigaste för föräldrarna, i den pedagogiska verksamheten i förskolan var ge barnen social stimulans. Föräldrarna menar att barnen utvecklar sin sociala förmåga bäst i förskolan då de umgås med andra barn och genom det liv de lever i förskolan. Föräldrarna får i undersökningen medhåll av pedagogerna på förskolorna om att detta är en viktig del av föreskolan.”Den uppfattningen de anställda och. 6.

(12) föräldrarna ger uttryck för, visar att de tagit intryck av föreställningen om att förskolan har ansvar för barnens sociala utveckling…” (Ivarson Jansson, 2001, sid. 140.). Susanne Ekman och Knut Sundell Ekman och Sundell presenterar i sin bok Mamma, pappa, dagis (1992) att anledningen till varför många förskolor misslyckas i sitt arbete med att få föräldrarna engagerade i verksamheten är att föräldrarna inte vill delta. Föräldrarna har inget intresse av att delta i den pedagogiska verksamheten utan det föräldrarna vill ha är insyn i den. De områden som föräldrarna kan tänka sig att engagera sig i är de områden de känner att de har kompetens för och det inkluderas inte av den pedagogiska verksamheten. Den överlåts till pedagogerna och föräldrarna känner en stark tillit till dem och förutsätter att pedagogerna har gott om kompetens.. 2.4 Inflytande I Bonniers Svenska Ordbok (Malmström, S & Györki, I & Sjögren, P 1998) står ordet inflytande förklarat som påverkan. Det är denna tolkning som ligger till grund för oss i vårt arbete.. Att kritisera förskolan och komma med förslag är något som föräldrar drar sig för att göra i förskolan. Detta för att föräldrarna är rädda för att stöta sig med pedagogerna (Barnomsorgen 2, 1989). Att komma med kritik och förslag behöver inte vara negativt, att ha en åsikt är en del i inflytandet. För att kunna komma med konstruktiva förslag måste föräldrarna ha mycket kunskap om hur verksamheten fungerar. Om föräldrarna inte har detta finns det risker att de inte kommer med några förslag alls, eller kommer med förslag som pedagogerna redan har tänkt på eller i värsta fall förslag som inte fungerar och som måste avvisas av pedagogerna. För att undvika detta måste föräldrarna vara deltagande i förskolan – sedan kan de vara med och planera. Vad personalen måste tänka på, är att tro att alla föräldrar är ute efter inflytande. Resultatet kan leda till att pedagogerna blir rädda för att släppa in föräldrarna i verksamheten eller motsatsen, att personalen blir besviken på föräldrarna för saker som borde ske inte gör det (Barnomsorgen 2, 1989).. 7.

(13) Olika sorters samverkan hänger ihop för att kunna ge ett fullständigt inflytande på förskolorna. Nedan har vi valt att ta upp, enligt oss, några av de mest intressanta samverkansområdena som kan finnas på en förskola.. 2.4.1 Områden för inflytande Pedagogiska verksamheten Förskolan ansvarar för att skapa och upprätthålla en god relation mellan hem och förskola så att föräldrarna känner tillit till förskolan. För att ge föräldrarna möjlighet att vara med och aktivt påverka förskolans innehåll och organisation krävs att den pedagogiska verksamheten diskuteras under former som ger alla föräldrar möjlighet till reellt inflytande. (Skolverket, 2005, sid. 38). I Lunds kommun införde kommunstyrelsen 1999 riktlinjer för att öka föräldrainflytandet i förskola och skola (Lunds kommun b). Genom att införa skolkonferenser där föräldrar och personal träffas och diskuterar verksamhetens förutsättningar, utveckling och mål ska föräldrarnas inflytande och delaktighet i förskolan öka. Man ska gemensamt se till att man åtgärdar de brister som framkommit under utvärderingarna. I riktlinjerna går det att läsa att projektet skulle fortgå fram till år 2003 men än i dag pågår dessa konferenser. Miljö Den pedagogiska miljön i förskolan ska vara utformad så att barnens lek och lärande uppmuntras och stimuleras. Miljön måste också vara utmanande för barnen, detta för att barnen ska kunna utvecklas allsidigt. ”Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö”. (Utbildningsdepartementet, 1998, sid. 7). Inomhus ska miljön och sakerna som finns runt omkring barnen ska stämma överens med barnens behov och förutsättningar. De yttre förhållandena måste vara ordnade för att barn ska kunna inspireras för lek och samvaro ( Folkman & Svedin, 2003). Ett barn ska ha förutsättningar att utvecklas i sin egen takt. Därför måste miljön som barnen vistas i ge dem möjligheter för utveckling. Att barnen har tillgång till olika uttrycksmedel så som bild, konstruktionslek, musik och rörelse hjälper dem i utvecklingen ( Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999).. 8.

(14) Utemiljön ska vara utformad så att den motsvarar barnens behov av motorisk träning, lockar till lek och utforskande. Miljön måste vara planerad så att den är säker och allsidig. Barnen ska kunna utföra olika aktiviteter samtidig (Granberg, 2000).. Måltider Intresset för förskolans måltider växer och blir allt mer omdiskuterat. Filippa von Haartman, nutritionist vid Centrum för Tillämpad Näringslära, har gjort en undersökning bland några av Stockholms förskolor (Von Haartman, tillgänglig 061125) där det framkommer att medvetenheten om matrutinerna inte är stort.. Vissa förskolor har en policy om måltiderna men de är formulerade av enskilda avdelningar, vilket kan betyda att på en stor förskola med många avdelningar så kan rutinerna variera. I undersökningen har von Haartman intervjuat föräldrarna och då framkom det att majoriteten av föräldrarna inte visste hur måltidsrutinerna såg ut och vad barnen äter. Föräldrarna upplevde ändå att förskolan uppmuntrade barnen till bra matvanor, men de ansåg att det var de som föräldrar som hade huvudansvaret för barnets matvanor.. 2.4.2 Former för inflytande Föräldramöten Ekman och Sundell (1992) presenterar en idé om att på föräldramötena presentera förskolans verksamhetsplan och ge dem möjlighet till att vara delaktiga i den. Efter presentationen har man en diskussion och föräldrarna kan därefter få revidera den och göra tillägg. En fördel är om föräldrarna har fått hem verksamhetsplanen i förväg och kunnat läsa den i lugn och ro och haft tid till eftertanke. Författarna poängterar också att det är viktigt att det föräldrarna och personalen tillsammans beslutat också genomförs.. Utvecklingssamtal I Karlskrona kommuns skolplan 2004-2006 (Karlskrona kommun c) kan man i kapitlet Uppdraget, samarbete med hemmet, läsa att det är genom de individuella utvecklingsplanerna som vårdnadshavaren ska ges insyn och delaktighet i sitt barns lärande och utveckling.. Ladberg (1992) menar att när föräldrarna blir förfrågade om vilken sorts samarbete de tycker är viktigast så är det oftast just utvecklingssamtalen som nämns. Här har föräldrarna och 9.

(15) personalen möjlighet att samtala om barnet och hur dess situation ser ut både i förskolan och i hemmet. I denna form ser man till största del till det enskilda barnet.. Vardagliga möten Den vardagliga kontakten mellan pedagoger och föräldrar, som sker vid lämning och hämtning av barnet, är viktig för att ett samarbete ska utvecklas och fördjupas. Genom den tillit som skapas bygger man grunden för att föräldrarna ska del av barnets vardag (Ladberg, 1992).. Ekman och Sundell (1992) tar upp anslagstavlan som en informationskälla till föräldrarna. Det kan vara bra att någon har ansvaret för att se till att bara aktuell information finns. Ett annat sätt att göra föräldrarna medvetna om verksamheten är att alltid uppdatera planeringskalendern och att göra ändringar när det behövs.. 2.4.3 Tyst inflytande En del föräldrar väljer att inte blanda sig i förskolans verksamhet. Detta kan tolkas olika. Ett sätt som man kan tolka detta på är genom det tysta inflytandet. Vad de menar med detta är att man inte kan kritisera föräldrar som väljer att inte engagera sig. När föräldrarna har insyn i förskolans verksamhet har de också möjlighet att påverka den. Det är förskolans ansvar att se till att föräldrarna har insyn i verksamheten men det är föräldrarnas ansvar att påverka om och när de vill. Att ha inflytande i förskoleverksamheten kräver insyn, men inte aktiva föräldrar (Ekman & Sundell, 1992). Så länge föräldrar har insyn i verksamheten har de också ett inflytande. De kan påverka - om de vill. När de inte utnyttjar denna möjlighet kan de sägas acceptera den verksamhet som pågår. Det handlar om ett tyst samtycke. (Ekman & Sundell, 1992, sid. 62).. 10.

(16) 3 Problemformulering 1 Vilka faktorer styr föräldrarnas val av förskola? 2 Inom vilka områden anser föräldrarna att de har inflytande idag? 3 Är föräldrarna nöjda med inflytandet i förskolan? 4 Inom vilka områden vill föräldrarna ha mer inflytande? 5 Hur beskriver personalen sina reaktioner på föräldrarnas krav på inflytande?. 11.

(17) 4 Metod 4.1 Val av metod I vårt arbete har vi valt att använda oss av både enkäter och intervjuer. Eftersom vårt syfte var att undersöka inom vilka områden föräldrarna önskar mer inflytande, valde vi att använda enkäter. Genom enkäter får vi ett brett underlag där vi kan få fram information i form av siffror. Vi valde att dela ut enkäter till föräldrarna dels för att nå en större mängd föräldrar, på olika förskolor, men även för att få ett bredare svar i vår undersökning. För att få veta hur personalen på förskolorna beskriver föräldrarnas krav på inflytande valde vi intervjuer.. Eftersom vi är två författare till detta arbete så kan vi göra en kort reflektion över vem som har gjort vad. Eftersom vi bor i två olika regioner så har vi gjort både enkätundersökningar och intervjuer i respektive region. Sammanställningarna och mycket annat allmänt arbete har vi delat lika på. När det gäller den tidigare forskningen har Sara fokuserat mer på Ylva Ståhle medan Ingela har ägnat mer tid åt Ewa Ivarson Jansson. Vårt samarbete har varit mycket bra. Vi kompletterar varandra och har en rak och ärlig kommunikation som har tagit oss dit vi är idag.. 4.2 Urval Enkätundersökningen genomfördes på tre olika förskolor, en kommunal förskola, en kommunal förskola med föräldrasamverkan samt på en privat förskola. Vi har valt att benämna de tre förskolorna: K, KMF och P. Förskolorna som deltar i undersökningen är våra egna arbetsplatser samt en förskola som ligger i närheten av den ena arbetsplatsen.. Den kommunala förskolan (K) är en förskola där kommunen står för hela verksamheten och organisationen. Förskolan som vi valt att kalla för kommunal förskola med föräldrasamverkan (KMF) är en kommunal förskola där föräldrarna är med i verksamheten som vikarier då personalen har planering samt ställer i ordning och fixar under en helg per termin. Den privata förskolan (P) drivs som ett föräldrakooperativ vilket betyder att det är föräldrarna tillsammans som äger förskolan och driver den gemensamt. Vi har valt att fokusera på hur föräldrar. 12.

(18) beskriver sitt inflytande i förskolan på tre förskolor att de har olika huvudmannaskap samt att förskolorna ligger i olika kommuner bortser vi ifrån i denna undersökning. Intervjuerna med personalen genomfördes sedan på samma förskolor.. 4.3 Enkäternas upplägg, genomförande och sammanställning Vår enkät bygger på en hög och en låg grad av strukturering. (Se bilaga 2) Med detta menas att enkäten har både fasta och öppna svarsalternativ där föräldrarna får utrymme att svara på frågorna. Enkäten är även helt standardiserad då alla föräldrar fått identiska enkäter (Patel & Davidsson, 1994). Enkäten är anonym och består av sex stycken frågor varav en är uppdelad i fem stycken underfrågor. För att föräldrarna ska få ta ställning till hur de beskriver sitt inflytande har vi valt att gradera skalan från ett till sex, detta för att undvika ett svar mitt på skalan som det lätt kan bli vid graderingen ett till fem (Trost, 2001). För att föräldrarna ska förstå våra frågor har vi formulerat dem på ett så lätt språk som möjligt (Patel & Davidsson, 1994).. Enkäterna delades ut i barnens fack på respektive förskola. Sedan fick föräldrarna ta med sig formulären hem för att i lugn och ro fylla i dem. Vi hade satt ett sista inlämningsdatum en och en halv vecka senare. När drygt en vecka gått satte vi upp påminnelselappar på förskolorna för att uppmärksamma de föräldrar som ännu inte lämnat in enkäterna att göra det. Svaren fick de sedan lämna in anonymt genom att lägga enkäterna i tillgängliga lådor.. Tabell 1. Antalet utdelade och insamlade enkäter på de olika förskolorna K P KMF. Sammanlagt. Utdelade enkäter (st). 14. 17. 17. 48. Insamlade enkäter. 10. 14. 11. 35. (st). Av de enkäter vi delat ut, 48 st, fick vi tillbaka 35 stycken vilket innebär att 73 % av de tillfrågade föräldrarna ville vara med i undersökningen. Av de 27 % som avstått från att vara med i undersökningen kommer det största bortfallet från den kommunala förskolan med föräldrasamverkan. Orsaken till detta kan bero på att vi inte har någon direkt anknytning till denna förskola, så som vi har till de andra två.. 13.

(19) 4.4 Intervjuernas upplägg och genomförande Vi valde att intervjua sex pedagoger på de tre olika förskolorna. Två på vardera förskola och för att få en djupare förståelse för hur personalen upplever föräldrarnas krav på inflytande valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. Kvalitativa intervjuer utmärks bland annat av att intervjuaren ställer enkla raka frågor, som förhoppningsvis ger innehållsrika, intressanta svar (Trost, 1997). Enligt Trost (1997) är det bra att undvika att intervjua flera personer samtidigt, eftersom alla kanske inte får komma till tals (Trost, 1997). Vi beslutade därför att genomföra intervjuerna enskilt. Tyvärr var det inte möjligt att utföra enskilda intervjuer på en av förskolorna, utan där genomförde vi en gruppintervju med de två pedagogerna. Eftersom ögonkontakt är viktigt under en intervju (Trost, 1997) användes en bandspelare i vår undersökning. Vi valde att inte ge ut intervjufrågorna till pedagogerna på förhand, detta för att undvika att de skulle prata med varandra sinsemellan.. 4.5 Bearbetning av enkäterna och intervjuerna 4.5.1 Enkäterna När vi samlat in alla enkäterna så började vi med att numrera dem. Sedan sammanställde vi alla resultaten och skrev ut dem för att få en konkret översikt. Under arbetets gång så begrundade vi fråga för fråga, vi gjorde grupperingar för att hitta samband eller skillnader och i slutskedet beslutade vi om vilken presentationsform som kunde vara lämplig. Vi valde att i övervägande frågor använda tabeller men även diagram vid ett tillfälle.. 4.5.2 Intervjuerna När vi gjort våra intervjuer så skrev vi ner dem individuellt för att sedan sammanställa och jämföra dem. Vi valde ut de frågorna som var relevanta för vår undersökning och diskuterade dem för att hitta skillnader och likheter. För att resultatet skulle bli lättläst och följsam för läsaren så presenterade vi det i löpande text.. 14.

(20) 5 Resultat 5.1 Vilka faktorer styr föräldrarnas val av förskola? Efter att ha tolkat och bearbetat de enkätsvaren vi fick in under den öppna frågan: Varför valde ni denna förskola? så framkom detta resultat. Vi har efter vår tolkning skapat dessa kategorier som finns i tabellen. Tabell 2. Varför valde ni denna förskola? K P 10 st 14 st. KMF 11 st. Sammanfattat resultat 35 st. Närheten till hemmet och arbetet. 60 %. 35 %. 36 %. 41 %. Det goda ryktet. 10 % 0% 0%. 14 % 50 % 21 %. 63 % 36 % 54 %. 28 % 22 % 19 %. 0% 0% 0%. 0% 43 % 0%. 54 % 0% 36 %. 19 % 13 % 13 %. 0%. 21 %. 9%. 9%. 30 %. 0%. 0%. 9%. 10 %. 0%. 0%. 3%. Pedagogiken Bra intryck vid besök Liten förskola Liten barngrupp Bra läge på förskolan Val av huvudmannaskap Negativa val (t.ex. ingen valmöjlighet). Ville ha förskola före dagmamma. Som man kan se här i tabellen skiljer sig faktorerna ganska mycket när det gäller föräldrarnas val av förskola. Det som de har mest gemensamt är att de valt en förskola som finns i närheten av deras hem och arbetsplats, i övrigt finns det en del skillnader.. I P var det flera som valde efter förskolans pedagogiska utformning, det var även en del familjer i KMF som valt förskola efter pedagogiken i förskolan.. Man kan också utläsa av undersökningen att föräldrarna i KMF har valt förskolan utifrån ”trevnad”, den gav ett bra intryck vid besök, hade gott rykte och var en liten förskola.. 15.

(21) K har köer när det gäller barnplacering. Detta visar sig tydligt i vår undersökning att det finns en grupp föräldrar vars barns förskola inte är deras förstahandsval och under alternativet negativa val finns detta presenterat. I raden negativa val kan man läsa svar som t.ex. ”Vi hade ingen valmöjlighet, vi fick vårt barn placerat där det var ledigt” och ”Förstahandsvalet var föräldrakooperativ men det fanns ingen plats”. Alltså är det den kategorin av föräldrar som från början egentligen inte valde den förskolan där barnet är placerat idag.. 5.2 Inom vilka områden anser föräldrarna att de har inflytande idag? I enkäten fick föräldrarna svara på hurdant inflytande de har inom olika områden på förskolan. Diagram 1. Sammanställning av föräldrarnas inflytande 6,00. 5,00. 4,00. 3,00. 2,00. 1,00. 0,00. Pedagogiska verksamheten. Samtliga förskolor. Innemiljö. Utemiljö. K. Måltider. P. Utvecklingssamtal. KMF. Enligt diagrammet kan man se att, utav de föräldrar som valde att svara på enkäten så anser sig föräldrarna på P och KMF ha inflytande i det mesta som vi har frågat om i enkäten, medan föräldrarna i K anser sig ha mindre inflytande.. I ett snitt är utvecklingssamtalen (4,57) det område som föräldrarna känner att de har mest inflytande över. Både K och KMF bedömer att de har mest inflytande i det området. Utemiljön är det område där P’s föräldrar känner störst inflytande. Måltiderna, som varit ett. 16.

(22) hett debattämne på många förskolor, anser sig en del föräldrar ha lite inflytande över. På samma område nämner en förälder på P att de anser sig ha ett stort inflytande över maten ”genom val av leverantör”. Det som föräldrarna anser sig ha minst inflytande över är den pedagogiska verksamheten. En förälder på P skriver i enkäten angående den pedagogiska verksamheten att det är ”ej meningen att vi ska påverka”.. 5.3 Är föräldrarna nöjda med inflytandet i förskolan? Denna fråga var en öppen fråga i enkäten för föräldrarna. Alla föräldrar som deltog i enkäten har svarat på frågan.. Som vi tidigare nämnt var det 35 enkäter som vi fick in och utifrån dem är 21 stycken föräldrar helt nöjda med det inflytande som de har idag. De övriga 14 svaren redovisas i tabell 3.. Tabell 3 Föräldrarnas svar om nöjdhet Är nöjd med inflytandet Vill ha inflytande Vill ha mer inflytande 10 st. Är inte nöjd med inflytandet 4 st. Det var ingen förälder, i undersökningen, som kände att de inte hade något inflytande på barnets förskola. Det var inte heller någon förälder som inte vill ha inflytande på förskolan. Av de familjer som svarar att de inte har något inflytande men önskar ha det upplever en familj att de inte har något inflytande alls idag när det gäller den pedagogiska verksamheten, inne och ute miljön samt måltiderna. Övriga familjer i samma kategori har svarat att de upplever lite inflytande men inte är nöjda med det utan vill ha mer.. 17.

(23) 5.4 Inom vilka områden vill föräldrarna ha mer inflytande? I några av de enkätsvaren som vi fick förklarade föräldrarna kort att de ville ha ett större inflytande inom alla de områden vi tagit upp tidigare i enkäten och preciserade inte svaren mer än så.. Tabell 4. Områden där föräldrarna önskar mer inflytande Sammanlagt 14 K P KMF inlämnade svar.. Sammanfattat resultat. Utemiljön Måltiderna Pedagogiska verksamheten. 3 3 2. 2 1 1. 2 1 0. 7 5 3. Innemiljön Utvecklingssamtalen Personalen. 1 1 1 0 2 0. 1 1 1 2 0 0. 0 0 0 0 0 1. 2 2 2 2 2 1. Kommunikationen Tidsplanering Verksamheten. 5.4.1 Innehåll Miljön Utemiljön var det område där flest familjer ville ha mer inflytande och det var sju familjer utav 14 som svarade just utemiljön på denna fråga. De som svarade att de ville ha mer inflytande när det gäller utemiljön preciserade sig ganska konkret. Två familjer från samma förskola skrev att det i anslutning till deras förskola finns en kommunal lekplats och det är den de tycker behöver rustas upp. Det som föräldrarna önskade var att få vara med i samarbetet mellan förskolan och den förvaltning i kommunen som driver lekplatsen. I övrigt ville de poängtera att de inte var missnöjda med utemiljön.. Två familjer från en annan förskola som ville vara mer delaktiga i utemiljön preciserade också att de ville ha en ökad fysisk aktivitet. Det kan ju tolkas som att det inte bara gäller utemiljön utan att de menade den fysiska aktiviteten i allmänhet på förskolan.. 18.

(24) När det gäller innemiljön var det bara två familjer utav 14 som hade önskemål om att vara mer delaktiga. Dessa familjer tillhörde dem som ville ha mer inflytande inom alla områdena som vi nämnde tidigare i enkäten, vilket också innebär innemiljön. När det gäller innemiljön finns en mycket bra möjlighet till att göra föräldrarna medvetna och få insyn i verksamheten. Många förskolor dokumenterar mycket med hjälp av bilder, både barnens alster och digitala foton. Detta ger föräldrarna en bra bild av hur deras barns vardag på förskolan kan se ut.. Måltiderna Det var flera familjer som ville ha mer inflytande i det som berör måltiderna. Fem av 14 svarade att de ville det. En familj svarade att det specifikt var mellanmålen de var missnöjda med, ”… dessa borde innehålla mer frukt och mindre sötade yoghurtar/fil”. I en av enkäterna fick vi ett mycket tänkvärt svar "Jag vet inte om jag som förälder har möjlighet till att få veta mer om måltiderna som serveras på förskolan". Det är svårt att som pedagog inte bli illa berörd av ett sådant här påstående och vi kommer att gå in lite djupare i detta i diskussionen.. 5.4.2 Form Föräldramöten En familj kom med förslaget att man t.ex. på ett föräldramöte skulle kunna låta var och en skriva ner vad de vill att den pedagogiska verksamheten ska innehålla och på det sättet få föräldrarna att känna sig mer delaktiga i verksamheten. Här kan vi se en kombination över att föräldrarna känner mer inflytande båda i den pedagogiska verksamheten och under föräldramötet. Här visar föräldrarna också ett intresse för den pedagogiska verksamheten vilket Ståhle (1995), i sin undersökning, poängterade att föräldrarna visade ett mycket litet intresse för.. Personalen En familj i K hade egentligen önskat få plats på ett föräldrakooperativ när deras barn skulle börja i förskolan och det speglas i deras önskningar om ökat inflytande. Överhuvudtaget ville familjen ha ett stort inflytande, men även mer när det gäller personalen. Det var en annan familj ville i sin enkät poängtera vikten av att ha en fungerande personal och hur viktigt det är att de trivs och får uppskattning eftersom det bidrar till att barnen trivs i förskolan.. 19.

(25) Kommunikationen För att få föräldrarna att känna att de har inflytande i verksamheten så var det två familjer i P som ville förbättra kommunikationen mellan föräldrarna och pedagogerna och genom det känna ett större inflytande. På en förskola var det två familjer som kände att det var brist på kommunikation och de önskade "… generellt en ökad dialog och öppenhet mellan pedagoger och föräldrar".. Tidsplanering De två familjer som har påpekat att de vill vara mer delaktiga i planeringen av tider, syftar på hur tiderna har lagts för 15-timmars barnen. Det finns tre olika alternativ att välja på för dessa familjer men de är inte alls nöjda med dem. Alla förskolorna i rektorsområdet följer dessa förutbestämda tider så vi pedagoger kan inte göra något åt dem, men som sagt har det varit mycket argumentationer om detta. Det finns säkert på alla förskolor de familjerna som aldrig nöjer sig med att rätta sig efter vad majoriteten har beslutat. Detta kan få pedagogerna att lägga en del energi på ”onödiga” områden när denna energi istället borde fokuseras på barnen.. 5.5 Hur beskriver personalen sina reaktioner på föräldrarnas krav/önskemål på inflytande? I problemformuleringen finns denna fråga preciserad med ordet krav istället för önskemål. I vår sammanställning av enkäterna kände vi att krav var ett starkt ord för det föräldrarna var ute efter. Önskemål om ökat inflytande passade bättre och det använde vi i intervjun med pedagogerna.. Innan vi påbörjade intervjuerna med pedagogerna lät vi dem ta del av resultatet vi fick fram av enkäterna och personalen på de olika förskolorna är väldigt samstämmiga i sina reaktioner över föräldrarnas önskningar av inflytande.. När vi gjorde intervjuerna med pedagogerna på de olika förskolorna så ställde vi bl.a. frågan: Hur beskriver du som personal dina reaktioner på föräldrarnas önskemål om inflytande, och när vi tillsammans sammanställde våra intervjuer kunde vi båda konstatera att vi inte fick de svar som vi hade förväntat oss. Vår tanke var att svaren skulle vara mer vinklade mot den 20.

(26) känslomässiga reaktionen som pedagogerna upplever i samband med föräldrars åsikter och idéer. De svaren vi fick av pedagogerna handlar om hur de rent praktiskt reagerar när föräldrarna kommer med önskningar eller synpunkter om verksamheten. Av detta kan vi konstatera att vi brast i vår intervjuteknik och borde ha haft lite mer pondus och frågat vidare för att nå dit vi ville. I diskussionen kommer vi att återkomma till hur den känslomässiga reaktionen kan upplevas av pedagogerna i samband med föräldrarnas inflytande i förskolan.. 5.5.1 Resultatet av intervjun Pedagogerna menar att föräldrarna gärna får komma med förslag på olika saker som berör verksamheten samtidigt som idéerna måste vara genomförbara i verksamheten. Det är oftast under föräldramöten som det kommer upp förslag på förändringar. På alla förskolor menar pedagogerna att det är kul med nya tankar och förslag, men att man inte alltid kan lova att önskemålen genomförs. Tyvärr menar de också att det inte är många föräldrar som kommer med förslag. ”Det är inte många som kommer med förslag. De som vill ha mer eget inflytande har nog redan valt bort den kommunala förskolan och är på föräldrakooperativ” säger en av pedagogerna. På en av förskolorna har föräldrarna ensamma en utvärdering en gång per termin. Då händer det också att föräldrarna kommer med förslag till pedagogerna över verksamheten. Att föräldrarna själva har utvärdering som personalen sedan får ta del av är något som de pedagogerna på den förskolan uppskattar. ”Det gör att föräldrarna känner sig mer delaktiga i verksamheten.”. Föräldrarna ser i första hand sina egna barn medan pedagogerna i första hand ser en rad individuella barn i gruppen. Detta kan ibland leda till diskussioner mellan föräldrar och personal när det gäller inflytande i verksamheten. De tar alltid föräldrarnas funderingar på allvar och de upplever inte föräldrarnas tankar och idéer som krav. Problemet uppstår när föräldrarna vill att pedagogerna ska göra någonting som bara gynnar deras barn eller när föräldrarna vill gå in och styra över saker som de saknar kompetens för. I de fall som pedagogerna anser att förslagen inte är genomförbara måste de visa att det är de som har huvudansvaret för verksamheten och se till helheten, vad som är bäst för hela barngruppen och inte bara till ett enskilt barn. Då gäller det att förklara för föräldrarna varför man inte kan göra just den här specifika saken vid den här tidpunkten. Här menar personalen att de har sin utbildning och erfarenhet samt de olika styrdokumenten som finns att luta sig tillbaka på. ”Ibland är det svårt att få föräldrarna att se hur vi tänker och varför vi inte vill göra som de önskar till exempel för att det strider mot läroplanens intentioner” säger en av pedagogerna. 21.

(27) 22.

(28) 6 Diskussion 6.1. Metoden. Under vårt arbete med detta examensarbete har en bild av hur föräldrarna beskriver sitt inflytande på de olika förskolorna vuxit fram.. Genom enkäter till föräldrarna och intervjuer med pedagogerna tycker att vi har fått en bra överblick om hur inflytandet hos föräldrarna ser ut samt hur pedagogerna beskriver sin situation över föräldrarnas krav på inflytande.. Givetvis kan man i efterhand alltid säga att man skulle ha kunnat utforma enkäten annorlunda men med det menar vi inte att enkätfrågorna i detta arbete varit irrelevanta utan att de kanske hade kunnat formuleras annorlunda för att få lite mer exakta och tydliga svar. En av de öppna frågorna hade vi t.ex. formulerat så att föräldrarna bara behövde svara ja eller nej. Detta kunde man kanske ha formulerat annorlunda för att undvika ja/nej svar och därmed fått ett djupare resultat på frågan.. När man gör en sådan här mätning som vi har gjort i enkätform, så är det svårt att veta exakt hur föräldrarna har tänkt. I en intervju kan man ställa följdfrågor och på det sättet få en bättre förståelse hur de tänker. I vår undersökning har vi gjort tolkningen att många föräldrar har använt sina konkreta erfarenheter för att mäta sitt inflytande i verksamheten och det tycker inte vi är fel, det är självklart också en form av inflytande.. 6.2 Resultatet Vårt resultat visar att alla föräldrar vill ha inflytande i förskolan och merparten av föräldrarna känner att de har inflytande i sitt barns förskola. Endast fyra stycken känner att de inte har något inflytande.. Jämfört med Ståhles rapport (1995) är det möjligt att ana en förändring under de senaste tio åren. I sin rapport, där hon jämfört föräldrakooperativ, kommunal och Pysslingen förskolor,. 23.

(29) kunde hon konstatera att nästan alla var nöjda med förskolan som den var då - här är våra resultat lika. Skillnaderna ligger i att ingen av Ståhles (1995) föräldrar var intresserade av att delta i den pedagogiska verksamheten, vilket vår undersökning visar att föräldrarna är. Sett till övrigt inflytande var det, i Ståhles undersökning, bara föräldrar i den privata förskolan som hade inflytande. De som hade sina barn på de övriga förskolorna hade valt dem för att de låg nära hemmet. Vår undersökning visar att över hälften av alla föräldrar på den kommunala förskolan valde just den förskolan för att den låg nära hemmet. På de andra förskolorna spelade pedagogiken, den lilla barngruppen/förskolan samt det goda ryktet en större roll i valet av förskola. Gemensamt för föräldrarna, som deltog i vår enkät, är att de vill ha fullständigt inflytande i hela förskolans verksamhet oberoende huvudmannaskap, en stor skillnad från Ståhles (1995) undersökning.. Om man ser till Ivarson Jansson (2001) och hennes forskning så ligger den närmre vår undersökning, resultatmässigt. Ivarson Jansson (2001) kom fram till att föräldrarna vill ha ett aktivt inflytande över verksamheten. Gemensamt för våra undersökningar är att föräldrarna vill vara med och bestämma över måltider, storleken på barngrupperna, utevistelse samt påverka grundsynen i verksamheten. Föräldrarna i Ivarson Janssons forskning (2001) hade också ett önskemål om att förskolan skulle ta hand om barnets sociala utveckling. Hur kommer det sig då att det är en sådan skillnad mellan Ståhles (1995) och Ivarson Jansson (2001) och vår undersökning?. Ivarson Janssons (2001) forskning pågick under fem år, Ståhles (1995) under ett. Den största anledningen till att föräldrarna började ställa fler krav och få insyn i förskolan är, vad vi tror, att under 1990-talet började barngrupperna att växa i förskolan till de stora barngrupper som finns idag (Karlskrona kommun a). När föräldrarna märkte att barnen blev fler per avdelning samtidigt som pedagogerna förblev desamma till antal som tidigare höjdes många röster hos föräldrarna. Detta tror vi är starten för ökat föräldrainflytande i förskolan, som fortstatt vidareutvecklas till mer medvetna föräldrar och där befinner vi oss idag. Vad gäller föräldrarnas önskan om att förskolan skulle ta hand om barnets sociala utveckling, då föräldrarna inte hade något stort socialt umgänge kan den stora invandringen som var under denna tidsperiod ligga till grund för.. När vi frågade föräldrarna i vilka områden de skulle önska ett större inflytande över så ville föräldrarna ha ökat inflytande i alla förfrågade områden. 24.

(30) En familj som hade valt förskola efter närheten till hemmet och inte nämnt pedagogisk inriktning bland orsakerna önskade mer delaktighet i den pedagogiska verksamheten. Orsakerna till detta kan vara många men vi tror att just denna familj har, beroende på de långa köerna som finns till barnomsorgen idag (Karlskrona kommun b), från början valt förskola utifrån andra aspekter och nu känner att de vill ha mer pedagogiskt inflytande. Vilket anses som positivt tycker vi då föräldrarna ska vara delaktiga i barnets dag på förskolan. Idag blir barnen placerade på de olika förskolorna där det finns plats, vilket betyder att föräldrarna får mindre valmöjlighet när det gäller förskola. Detta kan leda till att föräldrarna först väljer en förskola i t.ex. närheten av hemmet och väl inskolade vill de känna mer inflytande över den pedagogiska verksamheten. 6.2.1 Maktkampen Det är pedagogerna som har huvudansvaret över verksamheten på förskolan och många gånger kan pedagogerna kanske upplevas som de dominanta och kanske experter. Utifrån de styrdokument som finns, t.ex. Lpfö 98, är det pedagogerna som driver förskolan och det är mycket viktigt att hitta en arbetsform där föräldrarna känner sig delaktiga, har förtroende och känner att de vågar komma med idéer och tankar om verksamheten.. Det finns ett dilemma som pedagogen kan hamna inför en dag. Att det känns bra och positivt när föräldrarna på eget initiativ kommer med idéer om verksamheten kan vi tydligt utläsa ur intervjuerna med pedagogerna. Det som pedagogerna kan tycka är lite svårt är hur de ska förklara för föräldrarna om deras synpunkter inte gynnar hela barngruppen utan bara deras egna barn. De föräldrarna som är påstridiga och starka kan lätt hänvisa till Lpfö 98. ”Det enskilda barnets utveckling och lärande skall främjas i nära samverkan mellan förskola och hem.” (Utbildningsdepartementet, 1998, sid.3) Här känner vi, att det uppstår en balansgång där pedagogen i huvudsak ska fokusera på barngruppen som helhet, men även se vad det enskilda barnet har för behov.. För att citera en av pedagogerna: ”Jag vet inte om de tror att de får komma med egna förslag. Vissa tänker nog inte alls på det. Andra vågar kanske inte”. Problemet är alltså att föräldrarna inte kommer med så många förslag eller idéer. Ekman & Sundell (1992) beskriver det tysta samtycket som att det är förskolans ansvar att se till att alla föräldrar är medvetna om hur verksamheten fungerar men att det är föräldrarnas ansvar att göra något om de inte är nöjda. Det är ett resonemang som vi också förhåller oss till. Hur ska pedagogerna kunna tillmötesgå. 25.

(31) föräldrarna och kunna skapa en miljö där både föräldrarna och barnen är trygga och nöjda om vi inte kan ha en kommunikation där föräldrarna delger oss om sina synpunkter.. I enkätundersökningen var det en familj som skrev att det är ”ej meningen att vi ska påverka” och syftade till planeringen av den pedagogiska verksamheten. Pedagogerna svarade i intervjun att de gärna ville ha föräldrarnas förslag och idéer, men att det är svårt när föräldrarna vill gå in och styra över saker som de inte har kompetens för. Vi tycker att hela processen måste läggas på en lagom nivå där föräldrarna har ett förtroende för pedagogerna och kommer med sina åsikter, men de måste också ha förståelse för att allt inte kan förändras bara för att den enskilde föräldern vill det. Vi tror att det finns föräldrar som tror att vårt arbete som pedagoger är väldigt enkelt. Det är väl bara till att passa barnen som de har som förvaring hos oss. Alla föräldrar ser inte verksamheten utan mest barnpassningen. På en av förskolorna i vår undersökning så tycker rektorn också att detta är ett problem. För att göra föräldrarna mer medvetna om verksamheten så har hon bjudit in till ett stormöte där hon ska gå igenom hur verksamheten är uppbyggd och vilka skyldigheter och rättigheter föräldrarna har. Hon kommer också att gå igenom de olika styrdokumenten förskolan vilar på. Ett av målen med detta är att föräldrarna ska bli medvetna om att även att barnen är små så är det en verksamhet som ska vara utvecklande och lärande för barnen.. 6.2.2 Mötesplatser Föräldramötet En familj hade som förslag, till att göra föräldrarna mer delaktiga i den pedagogiska verksamheten, att alla föräldrarna på ett föräldramöte t.ex. skriver ner olika förslag som de kan tycka vara intressanta att ha som temaarbete i barngruppen. Här finns möjlighet för föräldrarna att vara anonym om de vill de men de kan ändå känna att de har fått komma till tals. Detta är ett tillvägagångssätt som går hand i hand med Ekman och Sundells (1992) tankar om föräldramötet som samarbetsform. De skriver att föräldrarna bör få ta del av verksamhetsplanen och en agenda för föräldramötet. På så sätt är de förberedda och vet vad som ska tas upp på mötet.. På ett föräldramöte har pedagoger och föräldrar tillfälle att tillsammans skapa goda förutsättningar för verksamheten. Det är oftast här som förslag på förändringar kommer upp,. 26.

(32) enligt en av pedagogerna som vi intervjuade. Stora diskussionsfrågor kan också delas upp då det kan vara lättare att besluta om mindre frågor och alla behöver kanske inte vara med och fatta besluten. Pedagogerna måste också ha rätt till att få diskutera frågorna i arbetslaget och återkomma innan beslut fattas. Mötena bör präglas av öppenhet, där man lyssnar på varandras förslag och kritik. Områden som kan vara aktuella att diskutera på ett föräldramöte är den pedagogiska verksamheten, inne- och ute miljön. Detta var också något som de flesta önskade mer inflytande över i vår undersökning.. Utvecklingssamtal Sammanställningen av enkäten visar att föräldrarna på två av de tre undersökta förskolorna känner mest inflytande över utvecklingssamtalet. Samtidigt som föräldrarna känner inflytande så går meningarna isär när det gäller det berörda ämnet. En familj skriver som kommentar: ”syftet är ju att få reda på hur mitt barn utvecklas på förskolan, vilket jag anser att pedagogen ska leda i form av utvecklingssamtal…” Hur kommer det sig då att utvecklingssamtalen hamnar överst då föräldrarna ska betygsätta sitt inflytande? Vi tror att det kan bero på att föräldrarna har störst intresse i att se till det egna barnet, inte en hel barngrupp. Därför kan det vara lättast att uppleva utvecklingssamtalet som mest inflytelserikt då fokus hamnar på ens eget barn och dess utveckling.. 6.2.3 Måltider von Haartman (2006) hade i sin undersökning kommit fram till att det inte var många föräldrar som hade någon stor vetskap om hur måltiderna såg ut på förskolorna. I vår undersökning visade det sig vara ett område där föräldrarna kände att de i dagsläget hade medelstort inflytande, men det var många som ville ha större inflytande i måltidsfrågan. Utav de 14 familjerna som önskade ökat inflytande i någon form var det fem familjer som ville vara mer delaktiga i hur måltiderna utformas. Mer specifikt var det bl.a. sockret som det skulle dras ner på och det är väl inte överraskande med tanke på dagens debatter om överviktiga barn.. I enkäten som föräldrarna svarade på fick vi som svar på en fråga att föräldern inte visste om hon hade möjlighet till att få veta vilken mat hennes barn fick på förskolan. Som pedagog blir man lite ledsen när man möter sådant. Om problemet var att inflytandet var för litet i dagsläget och att de ville ha mer så hade det varit en sak, men när de ifrågasätter om de får ha. 27.

(33) inflytande i frågan så känns det sorgligt. Vi är ju trots allt vuxna människor och borde kunna ha en dialog. Om vi ska kunna göra barnen trygga i förskolan måste vi och föräldrarna kunna prata och därigenom skapa en bra uppväxt för barnen.. 6.2.4 Kommunikationen - bron mellan pedagogerna och föräldrarna.. Under våra intervjuer med pedagogerna framkom det inte någon direkt känslomässig reaktion på föräldrarnas inflytande. Att pedagogerna skulle ha någon form av känslomässig reaktion var något som vi hade förväntat oss innan vi gjorde intervjuerna.. Orsakerna till de uteblivna reaktionerna kan vara många; vi är ovana att intervjua människor på ett djupare sätt, det kan också vara att pedagogerna känner sig så säkra i sina arbetslag att de tillsammans utvecklat strategier för hur de ska gå till väga då föräldrarna kommer med krav/önskemål på verksamheten. Detta tillsammans med att de har olika styrdokument att följa och erfarenhet att luta sig tillbaka på, kan göra att de inte reagerar så känslomässigt som vi hoppats på.. Pedagogerna tycker alla det är självklart att föräldrarna ska ha inflytande i förskolan och att de visar intresse för pedagogernas arbete med barnen känns positivt och bra. Kanske är det alla debatter i dagens samhälle om inflytande som gör att personalen känner så.. När vi funderar över när, var och hur pedagogerna kan reagera känslomässigt på föräldrarnas krav kommer vi fram till att det blir olika reaktioner beroende på tidpunkten det görs. Är det i en överfull hall mitt i morgonrusningen eller vid en diskussion vid ett föräldramöte? Kommer föräldern till personalen direkt eller går det via rektorn/föreståndaren? Handlar det om en ny idé eller är föräldern missnöjd? Hur yttrar sig tonfallet och kroppsspråket hos föräldern som framför önskningarna? Om en förälder tänkt igenom ett förslag och delger pedagogerna det på ett lugnt möte kan det vara lättare för personalen att ta det till sig och diskutera det än om det sker som ett påhopp av en stressad förälder på morgonen. Är det dessutom mycket folk runt om och många samtal pågår är det kanske inte alltid som önskemålet uppfattas av personalen, vilket kan leda till att föräldern känner sig besviken och mindre delaktig. Detta kan sedan leda till att förälderns tonfall och kroppsspråk förändras i kontakten med förskolan och man hamnar i en ond cirkel som i slutändan kan leda till att föräldern går via rektorn för att. 28.

No results found