Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Examinator: Anders Hallqvist SAMHÄLLE–KULTUR–
IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
”Vård- och omsorg är plugg och praktik, så
varför ska man tacka nej till det?”
En kvalitativ studie om varför elever i årskurs 9 valt vård- och
omsorgsprogrammet och vad de ser för framtidsmöjligheter efter
gymnasieskolan.
”Health and welfare is study and practice, why should you
say no to that?”
A qualitative study about why students in 9
thgrade chose the Health and
Welfare program and what possibilities they see after High school.
Amanda Skogström
2
3
Sammanfattning
Matchningen på den svenska arbetsmarknaden är något som har försämrats de senaste årtionden då ungdomar väljer utbildning mer efter intresse än efter arbetsmarknadens behov. Vårdsektorn är en bransch som är i behov av utbildad arbetskraft, därför är vård- och omsorgsprogrammet ett yrkesprogram på gymnasiet som skulle behöva fler sökanden för att matcha arbetsmarknadens behov. Gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram visar på mismatch-problematiken, vilket är vad vår studie intresserar sig för. Genom att intervjua elever i årskurs 9 som nyligen gjort sitt val till vård- och omsorgsprogrammet, vill vi som blivande studie- och yrkesvägledare fördjupa förståelsen för elevernas gymnasieval.
Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för varför elever i årskurs 9 väljer vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet samt undersöka hur eleverna reflekterar över vilka framtida möjligheter de ser. Frågeställningar som studien utgår ifrån följer nedan.
Vad har påverkat elevernas val till gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram? Vilken kunskap har eleverna om arbetsmarknaden inom vårdsektorn?
Vilka framtida möjligheter ser eleverna att de har efter vård- och omsorgsprogrammet?
Empirin som ligger till grund för studien har varit kvalitativa intervjuer med sex elever i årskurs 9 på grundskolan. Studiens resultat har analyserats med Patton och McMahons (2014) STF- modell för att förklara förhållandet mellan individen och hens val kan se ut med olika influenser som påverkar. Utöver denna teori har begreppet handlingshorisont använts från Hodkinson och Sparkes (1997). Detta begrepp används för att förklara varför informanterna ser de valmöjligheter som de gör. Huvudresultaten i studien visade på att eleverna valde vård- och omsorgsprogrammet främst för att få varva klassrumsundervisning med arbetsplatsförlagt lärande. Den goda kunskapen om arbetsmarknaden och de många arbetsmöjligheterna eleverna ser är en avgörande faktor till att eleverna väljer vård- och omsorgsprogrammet.
4
Förord
Vi vill tacka våra informanter som ställt upp med deras tid och gjort det möjligt för oss att skriva detta examensarbete. Tack till alla studie- och yrkesvägledare som snöbollat oss vidare till deras kontakter som lett oss till fler informanter.
Tillsammans har vi haft gemensamt ansvar för uppsatsen. Vi har delat upp arbetet genom att vi båda har skrivit lika mycket i teorikapitlet samt fördelat författandet av den tidigare forskningen lika mellan oss. Därefter har Amanda strukturerat om den tidigare forskningen i passande teman. Gemensamt har vi författat resultat- och analyskapitlet, diskussionskapitlet och övriga delar i uppsatsen samt sett över och ändrat formalia. Vi båda har slutligen gått igenom uppsatsens olika delar tillsammans och gjort ändringar. I stort har arbetet med uppsatsen fungerat på så sätt att Amandas starka sida är att producera text och en av Elisabets styrkor är att se över texten för att ändra och formulera om för att få ett flyt och en rödare tråd. Genom högt i tak och bra kommunikation mellan oss båda har vi haft ett fint samarbete som lett oss fram till slutmålet.
Slutligen ett stort tack till vår handledare Lisa Ringblom som hjälpt oss hitta nya sätt att se på saker och utmanat oss att vidga perspektiv när det behövts!
Amanda Skogström & Elisabet Hellqvist Varberg 2020
5
Innehållsförteckning
1.1 Syfte och frågeställningar ... 8
1.2 Avgränsning ... 9
1.3 Disposition ... 9
2 Tidigare forskning ...10
2.1 Familj och andra personer ...11
2.2 Socioekonomisk status ...12
2.3 Media och Arbetsplats ...13
2.4 Sammanfattning ...14
3 Teori ...16
3.1 Systems Theory Framework (STF) ...16
3.1.1 Individsystemet, Sociala systemet & Miljö- Samhälleliga systemet ...17
3.1.2 Rekursivitet ...18
3.1.3 Förändring över tid och Tillfällighet ...18
3.2 Careership ...19
3.2.1 Habitus ...19
3.2.2 Handlingshorisont ...20
3.3 Sammanfattning av teorierna ...20
4 Metod ...22
4.1 Metodval och Metoddiskussion ...22
4.2 Urval av informanter ...23
4.3 Materialinsamling ...24
4.4 Validitet och reliabilitet ...25
4.5 Analysmetod ...26
6
4.7 Intervjupersonerna ...27
5 Resultat och Analys...29
5.1 Det individuella systemet ...29
5.1.1 Fallenhet ...30
5.1.2 Personlighet ...30
5.1.3 Sammanfattning ...33
5.2 Det sociala systemet ...33
5.2.1 Familj ...33
5.2.2 Media ...35
5.2.3 Arbetsplats ...36
5.2.4 Sammanfattning ...37
5.3 Det miljö- samhälleliga systemet ...37
5.3.1 Arbetsmarknad ...37
5.3.2 Sammanfattning ...38
5.4 Rekursivitet, Förändring över tid och Tillfällighet ...39
5.5 Handlingshorisont ...40 5.6 Sammanfattning ...42 6 Diskussion ...43 6.1 Resultatdiskussion ...43 6.2 Teoridiskussion ...46 7 Referenslista ...47 8 Bilagor ...51
7
Inledning
Gymnasieskolan är en frivillig skolform som i praktiken kan ses som ett grundkrav för att komma ut i arbetslivet (Lund 2006, 73) då flertalet arbetsgivare kräver minst gymnasieutbildning för att erbjuda en anställning. Gymnasieskolans program strävar efter att rusta ungdomar för framtida arbete samt för att kunna möta arbetsmarknadens behov (Olofsson & Östh 2007, 175). Kommunernas ansvar är enligt skollagen att anpassa utbildningar och antalet platser på utbildningarna utifrån ungdomars önskemål (SFS 2010:800, 15 kap. 30 §). Forskning visar att ungdomar väljer utbildning mer efter intresse än efter vad arbetsmarknaden efterfrågar (Panican 2015, 21). När intresset styr gymnasievalet anpassas gymnasieskolans utbud efter det, vilket medför att det inte alltid möter branschers behov av arbetskraft. Tidigare studier visar på att matchning mellan utbildning och arbete har försämrats de senaste årtionden (Karlsson och Skånberg 2012, 55).
Gymnasieskolan som bland annat innefattar de nationella gymnasieprogrammen varav tolv yrkesprogram samt sex högskoleförberedande program regleras av gymnasiereformen (Skolverket 2011, 16). En ny gymnasiereform infördes 2011 och syftar till att yrkesprogrammen ska ha en tydligare koppling till arbetsmarknaden än vad de haft tidigare. Yrkesutbildningarna ska ge eleven de kunskaper som krävs för att börja arbeta direkt efter gymnasiet vilket dessutom ska gynna arbetsmarknaden, därför svarar yrkesprogrammens kurser mot de krav som arbetslivet ställer (Skolverket 2011, 13, 40). Yrkesprogrammen innefattar minst 15 veckors arbetsförlagt lärande (APL) vilket innebär att eleven genomför delar av utbildningen på arbetsplatser utanför skolan. APL ska förutom att ge eleven yrkeskunskaper även ge en förståelse för yrkeskulturen samt utveckla en yrkesidentitet (Skolverket 2011, 23).
Trots en ny gymnasiereform minskade andelen sökande till yrkesprogrammen bland annat på grund av yrkesprogrammens nya utformning (SCB 2017). Reformen innebar exempelvis att det på yrkesprogrammen blev frivilligt att läsa de kurser som krävs för att få grundläggande behörighet till högskolestudier (Skolverket 2011, 205). Panican och Paul
8
(2019, 67) skriver att yrkesprogrammen framställs som att de är för de mindre motiverade eleverna vilket påverkar yrkesprogrammens attraktionskraft. Yrkesprogramsutredningen (SOU 2015:97) konstaterar att elever i grundskolan har bristfälliga kunskaper om vilka arbeten som finns på arbetsmarknaden vilket de menar kan bidra till att elever i mindre utsträckning väljer gymnasieskolans yrkesprogram. Yrkesprogramsutredningen visar dessutom att de elever som väljer yrkesprogram har högre kännedom om de olika programmen som finns att välja bland, medan de som väljer högskoleförberedande program inte känner till så mycket om yrkesprogrammen. Detta leder till att "yrkesprogrammen väljs bort i klump" av de eleverna (SOU 2015:97). Alltså att en stor mängd elever inte vet vad de väljer bort.
I rapporten Investing in Youth (OECD 2016) betonas vikten av att utveckla studie-och yrkesvägledningen så att elevernas gymnasieval baseras mer på arbetsmarknadens efterfrågan. Vård- och omsorgsprogrammet är ett yrkesprogram på gymnasiet som skulle behöva fler sökanden för att matcha arbetsmarknadens behov.
Gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram ger elever de kunskaper som krävs för att arbeta inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Statistik från SCB (2016) visar att det i framtiden väntas betydande brist på vård- och omsorgsutbildad personal i äldreomsorgen. Bristen på undersköterskor förväntas öka i och med det knappa intresset för omvårdnadsutbildningar (Arbetsförmedlingen 2015, 9, 23). Diskrepansen mellan arbetsmarknadens behov och elevers utbildning- och yrkesval, alltså bristen på kompetent arbetskraft i samhällets olika branscher utgör en obalans på arbetsmarknaden.
Gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram visar på mismatch- problematiken, vilket är vad vår studie intresserar sig för. Genom att intervjua elever i årskurs 9 som nyligen gjort sitt val till vård- och omsorgsprogrammet, vill vi som blivande studie- och yrkesvägledare, fördjupa förståelsen för elevernas gymnasieval.
9
Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för varför elever i årskurs 9 väljer vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet samt undersöka hur eleverna reflekterar över vilka framtida möjligheter de ser. Studiens frågeställningar är:
Vad har påverkat elevernas val till gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram? Vilken kunskap har eleverna om arbetsmarknaden inom vårdsektorn?
Vilka framtida möjligheter ser eleverna att de har efter vård- och omsorgsprogrammet?
1.2 Avgränsning
Vi har i denna uppsats valt att inte fokusera på genusperspektivet. Vi förstår att genus är en viktig och stor fråga, särskilt då könsfördelningen inom vård- och omsorgsprogrammet är ojämn. Statistik från läsåret 2018/2019 från SCB (2019) visar att andelen kvinnor som studerar programmet var 75,6% medan 24,4% av eleverna var män. Med tanke på uppsatsen storlek och fokus kommer dock detta inte att beröras.
1.3 Disposition
I uppsatsens andra kapitel lyfts tidigare forskning fram som belyser olika påverkningsfaktorer inför ett gymnasieval. I det tredje kapitlet beskrivs den teori och begrepp som är valda till studiens analys. I det fjärde kapitlet redogörs för vald metod, metoddiskussion, urval av informanter, hur materialinsamlingen gick till samt validitet och reliabilitet. Kapitlet avslutas med information om den valda analysformen, våra etiska ställningstaganden samt information om intervjupersonerna. Kapitel fem redovisar studiens resultat och analys. Resultatet och analysen är uppdelat efter teoretiska utgångspunkter och begrepp. I kapitel sex diskuteras studiens resultat och analys och kapitlet avslutas med en teoridiskussion. Studien avslutas med en referenslista och intervjuguiden som bilaga.
10
11
I detta kapitel redovisas tidigare forskning som är av relevans för denna studie. Den tidigare forskningen som behandlas i kapitlet tar upp påverkansfaktorer i elevers gymnasieval. Vi har valt att dela upp kapitlet i fyra olika teman utefter olika påverkansfaktorer, Familj och andra
personer, Socioekonomisk status, Media och Arbetsplats. En sammanfattning av den tidigare
forskningen avslutar kapitlet.
2.1 Familj och andra personer
Hlad’os (2012) artikel om en undersökning som genomförts med elever i årskurs 9 och deras föräldrar på 40 olika skolor har identifierat påverkansfaktorer vid val av gymnasieutbildning. Majoriteten av eleverna menar att de gör valet utifrån sig själva och att eleverna i valet har mer inflytande än vad föräldrarna har. Sociala influenser är något som påverkar valet men även familjen och då främst föräldrar har ett stort inflytande i valet av gymnasieskola och studien har kommit fram till att eleven likväl föräldrarna borde erhålla nödvändig information för att kunna ta ett beslut. Andra sociala faktorer som påverkar elever men i mindre utsträckning är vänner, syskon, lärare samt annan personal på skolan (Hlad’o 2012, 312– 313).
I rapporten av Panican (2015, 25–28) som intervjuat 20 elever i årskurs 9 med syfte att ta reda på vad som bestämmer vilket gymnasieprogram eleverna väljer, påstår eleverna att de själva gör valet utan andra personers påverkan. Eleverna menar däremot att föräldrar och äldre syskon är av stor vikt vid gymnasievalet och att råden från dem blir som en ram som valet utgår ifrån. Föräldrar, syskon och kompisar kan vara påverkansfaktorer vid gymnasievalet trots att eleverna är tydliga med att berätta att de själva tar beslutet (Panican 2015, 29).
Dresch och Lovéns (2010, 45) studie, där de följde ca 600 ungdomar från årskurs 9 till årskurs 2 i gymnasieskolan med syftet att beskriva och analysera de överväganden som har format ungdomarnas val, visar liknande resultat som Panican (2015). Familj och släktingar inverkar i gymnasievalet men enligt eleverna bestämmer de själva över sitt val. Dresch och
12
Lovéns (2010, 45) resultat visar vidare att studie- och yrkesvägledaren och kompisar är av stor vikt enligt eleverna medan lärare betyder mindre. För eleverna verkar det vara viktigt att lyssna på föräldrarna och att de vill att föräldrarna ska kunna vara stolta över dem och uppnå deras förväntningar. Hlad’o (2012, 314) skriver att eleverna får bäst information av föräldrarna som hjälper dem i sina val.
Resultatet i Panicans (2015, 25–28) studie visar att eleverna anser att personal på skolan och framförallt studie- och yrkesvägledare påverkar eleverna minst vid gymnasievalet. Skolans personal ses mest som en praktisk hjälp vid ansökan till gymnasiet. I studien av Dresch och Lovén (2010, 56–58) framkommer det däremot att eleverna tycker det är viktigt att prata med studie- och yrkesvägledaren.
Föräldrarna har visat sig ha en stor betydelse för ungdomarna i sitt gymnasieval och i studien av Dresch och Lovén (2010, 45) kan en skillnad ses mellan icke svenskfödda samt svenskfödda. För icke svenskfödda är familjens och föräldrars styrande och påverkande roll av stor vikt. Dock har särskilt föräldrar med annan kulturell bakgrund svårigheter med att sätta sig in i och förstå det svenska utbildningssystemet (Dresch & Lovén 2010, 45).
Även Lundahl et al. (2020, 105) har i en studie med syfte att undersöka skolans stöd för elever i grundskolan för att de ska göra väl underbyggda framtidsval sett en skillnad i vissa frågor där eleven har utrikesfödda föräldrar. Då bland annat familjens och andra i omgivningens åsikter värderas högre för elever med utlandsfödda föräldrar än för elever med svenskfödda föräldrar. Studien genomfördes med elever på fem olika grundskolor i Sverige.
2.2 Socioekonomisk status
I artikeln av Hlad’o (2012, 311) framkommer att föräldrarnas attityd till valet påverkas av socioekonomisk status, föräldrar med låg socioekonomisk status lämnar oftare valet till eleven själv och lägger sig inte i, medan de i medelklassen eller med högre utbildning gärna
13
vill vara med och bestämma (Hlad’o 2012, 311). Detta överensstämmer med Sandells artikel (2007, 22) som utforskar och analyserar segregation och självsortering i utbildning. Artikeln syftar till att diskutera hur detta relateras till genus, individualisering, unga mäns och kvinnors positioneringar i lokala praktiker, genom val av gymnasieutbildning. Sandell (2007, 31) kopplar gymnasievalet till habitus och anser att habitus spelar en betydande roll i elevernas val av yrke och utbildning då det skapas en skillnad mellan eleverna utifrån deras bakgrund. Samt att valet till gymnasiet påverkas av hur involverade föräldrarna är och i likhet med Hlad’os artikel (2012, 311) visar Sandells artikel (Sandell 2007, 18) att föräldrar med högre socioekonomisk status har ett större engagemang i sina barns skolgång. Detta medför att de tillsammans med sina barn väljer skolor där elever med samma typ av sociala bakgrund återfinns. Enligt Sandell (2007, 181–182) påverkas gymnasievalet därutöver av inställningen till studier samt hur eleven själv genomför en bedömning av vilket program eleven passar in i.
I Panicans (2015, 3) studie framkommer att elevers val av yrkesprogram eller teoretiskt program styrs av den sociala bakgrunden samt att de flesta elever har en nedvärderande syn på yrkesprogrammen. Panicans (2015, 21) rapport visar att ungdomar väljer utbildning mer efter intresse än efter arbetsmarknadens behov. Detta i likhet med Dresch och Lovéns (2010, 56–58) studie som visar att de flesta eleverna menar att de väljer gymnasieprogram efter intresse.
2.3 Media och Arbetsplats
I artikeln av Hlad’o (2012, 314) redogörs för vad för typ av information om skolor och gymnasieprogram som hjälper eleverna i att välja gymnasieprogram. Formell information såsom öppet hus med information från skolan som eleverna vill ansöka till är den bästa
14
hjälpen i beslutsprocessen. Internet har visat sig vara en god informationskälla för eleverna i gymnasievalet. Internet används dessutom av eleverna för att utföra självkännedomstester som kan hjälpa dem inför valet av gymnasieprogram men även inför ett framtida yrke (Hlad’o 2012, 314). I Panicans (2015, 25–28) studie framkommer det att eleverna sällan själva söker information och att media påverkar gymnasievalet men inte har någon avgörande roll i själva valet.
Annan information som påverkar valet är enligt Dresch och Lovén (2010, 56–58) särskilt studiebesök och utbildningsmässor där de kan ha personlig kontakt med exempelvis lärare och elever från programmet eller skolan. Därför blir studiebesök och prao betydelsefullt för ungdomarna. Skriftliga källor såsom broschyrer eller information via internet har mindre betydelse då det kan vara svårt för ungdomarna att hantera informationen (Dresch & Lovén 2010, 56–58). Christensen och Sögaard Larsens (2011, 16–17) har i likhet med Dresch och Lovén (2010, 56–58) visat att en stark påverkningsfaktor i elevers beslutsprocess är att rent praktiskt få besöka arbetsplatser och prova på att arbeta. Artikeln av Christensen och Sögaard Larsen (2011, 16–17) syftar till att undersöka vilken effekt som vägledning kan ha i relation till elevers väljande av högre studier.
2.4 Sammanfattning
Sammanfattningsvis visar tidigare forskning vad som påverkar elever vid gymnasievalet. Faktorer som har visat sig påverka elever vid gymnasieval är bland annat personer i omgivningen samt prao. Elevernas sociala bakgrund är ännu en påverkansfaktor vid val av gymnasieprogram. Flera studier visar att föräldrar har en betydande roll, men även syskon och släktingar samt skolpersonal påverkar, trots att eleverna själva menar att de tagit beslutet utifrån sig själva. Det framgår även av den tidigare forskningen att arbetsmarknaden är något som inte beaktas lika väl som elevernas intresse.
I tidigare forskning framgår det vad för information som hjälper eleverna i gymnasievalet. Formell information såsom öppet hus hjälper eleverna bäst. Information från internet samt föräldrar är de andra informationsvägarna som hjälper eleverna i sitt val.
15
Vi ser att den tidigare forskningen som redovisats ovan är relevant för vår studie då den tar upp påverkansfaktorer vid elevers gymnasieval. Detta är intressant då vi i vår studie undersöker elevers gymnasieval men fokuserar på varför elever väljer vård- och omsorgsprogrammet, vad de har för kunskap om arbetsmarknaden inom vårdsektorn samt vad eleverna ser för framtidsmöjligheter. Den tidigare forskning tar upp faktorer som påverkar vid gymnasievalet som vi kan använda oss av i resultatdiskussionen för att jämföra de olika studierna. Genom att jämföra vad tidigare forskning kommit fram till med vår studie kan vi se skillnader och likheter och därmed få en djup och intressant diskussion kring ämnet.
16
3
Teori
Inom vägledning finns det besluts- eller vägledningsteorier och karriärutvecklingsteorier. På grund av syftets utformning sökte vi teorier som beskriver hur individer väljer och vad som kan påverka beslutet. I och med detta valdes Patton och McMahons (2014) System Theory Framework samt begreppet handlingshorisont från Hodkinson och Sparkes (1997) Careershipteori. Begreppet ur Careership används som ett komplement till STF, för att kunna fylla ut med fler faktorer som har betydelse i valet till vård- och omsorgsprogrammet men även för att fördjupa förståelse. STF består av ett stort antal influenser men några valdes ut för att kunna analysera resultatet. Begreppen handlingshorisont och habitus kan förklara vad elevernas ser för framtida möjligheter på ett tydligare sätt. De teoretiska utgångspunkterna i de olika teorierna kompletterar varandra.
3.1 Systems Theory Framework (STF)
Patton och McMahons (2014, 185–211) avsikt var att skapa ett ramverk för att inkludera flertalet av tidigare karriärteorier i en enda holistisk modell. I detta avsnitt behandlas deras karriärteori och dess modell, System Theory Framework (STF). Avsnittet börjar med en bild över systemet med dess innehåll och under den följer förklaringar över de olika systemen samt influenserna.
17
Figur 1 STF modellen (Patton & McMahon 2014, 257).
3.1.1 Individsystemet, Sociala systemet & Miljö- Samhälleliga systemet
STF-modellen innefattar två influenssystem. Ett individuellt system som kallas individsystemet och ett kontextuellt. Det kontextuella systemet är i sin tur uppdelat i två, det sociala systemet och det miljö- samhälleliga systemet.Inom individsystemet finns de olika influenserna som står individen närmast som till exempel ålder, värderingar, arbetslivskunskap och intressen (Patton & McMahon 2014, 245– 246). I det sociala systemet finns influenser i form av familj, vänner och utbildningsinstitutioner. I det miljö- samhälleliga systemet finns influenser såsom geografiskt läge, arbetsmarknad och globalisering för att nämna några som inverkar på individens val, trots att de inte är i direkt relation med personen (Patton & McMahon 2014, 250–251). Exempelvis medför en snabbt föränderlig arbetsmarknad, i och med globaliseringen samt
18
teknikutvecklingen, att personer behöver uppdatera samt skaffa ny kunskap för att anpassa sig till arbetsmarknaden (Patton & McMahon 2014, 252).
De olika influenserna i systemen har olika slagkraft beroende på var i livet individen befinner sig. I ett visst skede skulle det kunna vara kompisar som är en starkare påverkningsfaktor än familjen. I ett annat är arbetsmarknaden viktigare än var man är bosatt och man är villig att flytta. Mellan dessa system finns det inga fasta gränser utan influenserna påverkar och påverkas konstant och sinsemellan av varandra. Sker en förändring i ett av systemen kan ett andra system påverkas, vilket bildar en rekursivitet hos individen (Patton & McMahon 2014, 255).
3.1.2 Rekursivitet
Det individuella systemet, det sociala systemet samt det miljö- och samhälleliga systemet finns runt individen hela tiden. Dessa system har inga tydliga gränser sinsemellan utan är öppna. Detta innebär att om det sker en förändring i en influens i ett system kan detta påverka influenser i andra system (Patton & McMahon 2014, 255). Detta kallas rekursivitet och är en processinfluens som är en viktig del i STF- modellen. Att arbetslöshet påverkar vissa åldersgrupper mer än andra är ett exempel på hur rekursiviteten kopplar samman de olika systemen med varandra (Patton & McMahon 2014, 247).
3.1.3 Förändring över tid och Tillfällighet
STF teorin (Patton & McMahon 2014) tar även upp två andra processinfluenser, förändring över tid samt tillfällighet som faktorer att räkna med när det kommer till beslutsfattande i en individs karriär. Patton och McMahon (2014, 256) skriver att när individer gör olika val skapas en process av övergångar och beslutsfattande. Detta gör att begreppet förändring över tid finns med i STF. Förändring över tid kan beskrivas som ytterligare ett överliggande system som inverkar på individen såväl som hens kontext- och individsystem med alla influenser. Med begreppet tillfällighet menar Patton och McMahon (2014, 259) att det kan ses som tur, öde eller händelse. Tillfällighet kan påverka en eller flera olika delar inom
STF-19
modellen. Ett exempel på tillfällighet kan vara att fler företag erbjuder hemleverans på grund av att många sitter i karantän på grund av Covid- 19, som då av en tillfällighet skapar arbetstillfällen som annars inte hade uppkommit.
Valet av Patton och McMahons (2014) teori kan därför hjälpa till att förstå vad niondeklassare som valt vård- och omsorgsprogrammet påverkats av i sitt val. Teorin kommer användas till att förklara hur förhållandet mellan individen och hens val kan se ut med olika influenser som påverkar. Denna teori förklarar hur individer och deras beslut påverkas av omgivningen, både nära och perifer.
3.2 Careership
Vi ser att Hodkinson och Sparkes (1997) begrepp handlingshorisont från deras Careership teori är relevant för att besvara studiens syfte och frågeställningar.
Teorin utgår dels från Bourdieus (1999) teori kring karriärval och begreppet habitus. Hodkinson och Sparkes (1997) har i sin teori olika begrepp som de kallar pragmatiska rationella val, brytpunkter och handlingshorisont. Enligt författarna är dessa begrepp beroende av varandra och influerar varandra i en valprocess. Nedan redogörs för begreppen handlingshorisont och habitus eftersom att det är de begrepp som kommer vara användbara i analysen.
3.2.1 Habitus
Ett begrepp som Bourdieu (1999) tar upp i sin teori är habitus vilket Hodkinson och Sparkes (1997) utgår ifrån i Careership-teorin. Habitus kan beskrivas som en strukturerad egenskap hos individen som bestäms av olika påverkansfaktorer. Till exempel påverkar familjen, trosuppfattning eller utbildning habitus hos en person. Det personen har erfarenhet av skapar individens habitus som olika vanor, ideologier och gör personen till den hen är idag (Bourdieu, 1999, 19). Habitus är alltså den bild en individ har av sig själv och påverkar vad individen ser som möjligt. Det är en individs inlärda sätt att strukturera sina handlingar
20
(Bourdieu & Passeron, 1970). Begreppet habitus kan hjälpa oss att förstå och förklara hur ungdomar påverkas vid val av gymnasieprogram.
3.2.2 Handlingshorisont
I Hodkinson och Sparkes teori (1997) Careership menar de att individer gör pragmatiskt rationella val utifrån dess habitus vid val av utbildning och arbete. Våra beslut påverkas av egna erfarenheter och kunskaper som vi tagit del av från omgivningen. Detta påverkar vad individen ser som möjligt i utbildnings- och yrkesval, vilket Hodkinson och Sparkes (1997) benämner handlingshorisont. Författarna skriver att beroende på sin handlingshorisont ser individen olika valalternativ och möjligheter, men handlingshorisonten påverkas också av individens habitus, utbildningsbakgrund och arbetsmarknad vilket gör att den är i konstant rörelse (Hodkinson & Sparkes 1997, 34–36). Handlingshorisonten är alltså något som både kan möjliggöra och begränsa individen. Handlingshorisontens påverkan skulle exempelvis kunna vara en tjej som inte ser läkare som en möjlighet. Tjejen har inte några förebilder som liknar henne inom läkaryrket vilket gör att hon inte ser läkare som ett möjligt arbete. Detta medför att yrket som läkare ligger utanför individens handlingshorisont (Hodkinson & Sparkes 1997, 34–36). Careership-teorin kan hjälpa oss svara mot syftet och vad elever ser som framtida möjligheter utifrån deras handlingshorisont.
3.3 Sammanfattning av teorierna
I analysen av resultatet av denna studie kommer Patton och McMahons karriärteori System Theory Framework (STF) samt Hodkinson och Sparkes Careership teori att användas. Systems Theory Framework är ett ramverk som inkluderar flera karriärteorier i en modell. Denna STF-modell innefattas av två influenssystem, det individuella systemet och det kontextuella systemet. Det kontextuella systemet består av två system, det sociala systemet samt det miljö- och samhälleliga systemet. Mellan dessa system finns det inga fasta gränser utan influenserna påverkar och påverkas konstant och sinsemellan av varandra. Sker en
21
förändring i ett av systemen kan ett andra system påverkas, vilket bildar en rekursivitet hos individen, som är en processinfluens i STF-modellen. Även förändring över tid samt tillfällighet är processinfluenser som påverkar beslutsfattande inom karriären. Patton och McMahons teori förklarar hur individer och deras beslut påverkas av hela dess omgivningen. Även Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont från deras Careership teori är relevant för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Careership teorin utgår från Bourdieus begrepp habitus vilket är den bild en individ har av sig själv och påverkar vad individen ser som möjligt. Enligt Careership teorin påverkas våra beslut av egna erfarenheter och kunskaper som vi tagit del av från omgivningen vilket utgör individens handlingshorisont, alltså vad individen ser som möjliga val när det gäller utbildningar och yrken.
22
4
Metod
I detta kapitel presenteras val av metod, metoddiskussion, urval av informanter samt hur materialinsamlingen gått till. Här tas även validitet och reliabilitet upp samt hur vi analyserat den insamlade empirin. Slutligen redovisas hur vi hanterat de forskningsetiska principerna samt en presentation av intervjupersonerna som deltagit i de kvalitativa intervjuerna.
4.1 Metodval och Metoddiskussion
I studien har en kvalitativ metod använts för att få kunskap om det vi vill studera. Valet av en kvalitativ metod med intervjuer valdes för att kunna besvara syfte och frågeställningar samt för att få en djupare förståelse av forskningsområdet.
Kvalitativ metod med intervjuer har både för- och nackdelar. Den valda metodens fördelar är att intervjuer kan ge en djupare insikt i varför elever väljer vård- och omsorgsprogrammet, vad de har för kunskap om arbetsmarknaden inom vårdsektorn samt hur eleverna reflekterar över vilka framtida möjligheter de ser efter gymnasieskolan. En annan fördel som Larsen (2018, 36) beskriver är att vid intervjuer är risken för bortfall mindre än vid en kvantitativ undersökning eftersom det är lättare att ignorera ett frågeformulär än att inte komma till en inbokad intervju. Den kvalitativa metoden ger möjlighet till att ställa följdfrågor och eventuella missförstånd kan klaras upp direkt (Larsen 2018, 36).
Överlag tycker vi att metoden med kvalitativa intervjuer fungerat bra sett till studiens syfte och frågeställningar. Vi anser att de kvalitativa intervjuerna har gett ett nyanserat och gediget material bland annat eftersom vi kunnat ställa fördjupande frågor.
Något vi reflekterat kring är om vi borde gått tillväga annorlunda vid skapandet av intervjuguiden för att få en ännu djupare förståelse, då utformningen av intervjuguiden påverkar det insamlade materialet. Ett alternativ vi skulle kunnat tillämpa är att utgå från
23
teori istället för tidigare forskning vid skapandet av intervjufrågor. Då skulle en intervjuguide kunnat ha utformats efter STF-modellens (Patton & McMahon 2014) influenser samt begrepp från Careershipteorin (Hodkinson & Sparkes 1997). Genom att formulera frågorna utifrån fler influenser och begrepp från de båda teorierna hade vi troligen kunnat få fram fler påverkningsfaktorer.
En nackdel som vi upplevde med den kvalitativa intervjumetoden var att det har varit besvärligare än förväntat att få tag på elever att intervjua. Detta kan vi i efterhand se att det berodde på att det är få som väljer detta program, flera elever som inte ville delta, det har varit påsklov och dessutom att covid-19 gjorde det svårare att få tag på elever och studie- och yrkesvägledare då de varit sjuka. För att möjliggöra intervjuer beslutade vi därför att erbjuda elever att göra intervjuer via videosamtal såsom Zoom eller Skype, även om det inte är en ultimat lösning då intervjuaren inte får samma kontakt med informanten. I videosamtal kan kroppsspråk och minspel begränsas beroende på uppkoppling och kvalitet på kamera. Intervjuer via videosamtal var dock något som inte behövdes i slutändan, då de informanter som ville delta i intervju ville träffas på plats på deras nuvarande skola.
4.2 Urval av informanter
Urvalet av informanter har gjorts med hjälp av snöbollsmetoden (Larsen 2018, 125). Genom kontakt med studie- och yrkesvägledare på olika grundskolor har de varit till hjälp med att hitta relevanta informanter för studien eller hänvisat oss vidare till andra studie- och yrkesvägledare. Vägledarna har i sin tur tagit kontakt med elever som valt vård- och omsorgsprogrammet som förstahandsval. Vissa elever har vägledarna uteslutit på egen hand då det i något fall handlat om hemmasittare eller elever som inte gjort valet frivilligt utan gjort ett strategiskt val på grund av betyg som inte räckt till. Valet av informanter i nionde klass berodde på att de nyligen gjort sitt val till gymnasieskolan och eleverna har då anledningarna till att de valt programmet färskt i minnet.
24
4.3 Materialinsamling
Kvalitativa intervjuer har genomförts för att samla in empiriskt material till studien. Frågor till intervjuguiden tillkom genom att studera tidigare forskning för att hitta återkommande teman. Dessa olika temana har sedan använts för att skapa intervjufrågor. Som stöd för att formulera frågorna på ett bra sätt har vi använt oss av boken Metod helt enkelt (Larsen 2018, 142–143) samt Kvale och Brinkmanns bok Den kvalitativa forskningsintervjun (2014, 176– 177). Vi ställde frågorna till varandra inför intervjuerna för att se om frågorna formulerats på ett sätt som genererar svar som motsvarar syftet (Larsen 2018, 143).
Undersökningens empiriska material samlades in via intervjuer med varje enskild elev. Vi deltog båda två i samtliga sex intervjuer som varade mellan 30 till 60 minuter.
Vi inledde intervjuerna med enklare bakgrundsfrågor om informanten för att ge en bra start för intervjun (Larsen 2018, 142). Där det behövdes förtydliganden av informantens svar ställde vi följdfrågor. I intervjun använde vi oss av olika sorts frågor för att få så utvecklade och fördjupade svar som möjligt. Inledande frågor samt uppföljningsfrågor förekom genomgående i intervjuerna men även andra såsom sonderande frågor. Tystnaden var något vi använde oss av då detta gör att den man samtalar med får tid att reflektera och ofta leder till mer uttömmande svar (Kvale & Brinkmann 2014, 176–177).
Intervjuerna genomfördes på ett semistrukturerat vis för att ge informanten utrymme att utveckla sina svar och resonemang (Larsen 2018, 139). Vi försökte däremot hålla oss till ordningsföljden på frågorna för att eventuellt minimera kontexteffekten. Larsen (2018, 177) förklarar “med kontexteffekt menas att svaret på frågan påverkas av andra frågor som har ställts tidigare i intervjun.”. Att vissa frågor kan uppfattas som känsliga att svara på kan få informanten att stänga sig och då inte svara lika öppet på följande frågor. Larsen (2018, 176) skriver i sin bok om intervjueffekten och att omgivningen där intervjun sker bör vara en trygg plats för informanten för att hen ska känna sig avslappnad i en ovan situation. Detta tog vi i beaktning och genomförde intervjuerna på elevernas egna skolor i rymliga grupprum samt att vi i några fall valde att möblera om för att skapa en mer avslappnad situation.
Under våra intervjuer turades vi om att vara huvudansvarig medan den andra fyllde på med eventuella följdfrågor. Intervjuerna spelades in efter godkännande av intervjupersonerna
25
på två mobiltelefoner med hjälp utav ljudinspelnings-applikationer. Intervjuerna transkriberades samma dag eller nästkommande för att lättare komma ihåg kontexten och atmosfären under intervjun.
4.4 Validitet och reliabilitet
Under arbetet med intervjuerna har vi ändrat på frågorna efter hand då vi märkte att de inte var relevanta för studiens frågeställningar. Att ändra frågor under arbetets gång beskriver Larsen (2018, 130) som en flexibel process som kan bidra till en högre validitet, alltså en högre giltighet och relevans för studien. Larsen (2018, 130–131) nämner också att studiens validitet kan öka genom att intervjupersonerna ges utrymme att ta upp det som de själva anser vara viktigt i relation till ämnet. Därav avslutade vi intervjuerna med en öppen fråga om intervjupersonen har något att tillägga.
Vi författare har i efterarbetet varit noggranna med att särskilja de olika intervjuerna för att inte blanda ihop dem. Vi har dessutom försökt vara neutrala i intervjuerna för att inte påverka informanterna. Detta för att säkerställa hög reliabilitet, alltså tillförlitlighet i undersökningen. Kvale och Brinkmann (2014, 295) skriver bland annat att reliabilitet handlar om att intervjupersonerna kan komma att förändra sina svar under en intervju eller ge olika svar beroende på vem som intervjuar. Vid intervjuerna har det funnits en medvetenhet om att exempelvis ledande frågor oavsiktligt kan inverka på informanternas svar. För att än mer öka reliabiliteten har vi försökt undvika styrande frågor under intervjuerna och dessutom försökt att ställa korta och enkelt formulerade frågor för att göra det enklare för informanten att svara (Larsen 2018, 131). Slutligen transkriberades intervjuerna, där författarna eftersträvade att göra det så ordagrant som möjligt för att öka reliabiliteten i studien (Larsen 2018, 132).
Kvalitativa metoder innebär att författarna tolkar det insamlade materialet vilket kan medföra högre eller lägre reliabilitet (Larsen 2018, 130–131). Det har varit en självklarhet att eftersträva en hög reliabilitet under arbetets gång trots att det är svårt att säkerställa på vilken nivå reliabiliteten befinner sig.
26
4.5 Analysmetod
Det empiriska materialet från de kvalitativa intervjuerna har analyserats med hjälp av en
Innehållsanalys. Analysformen används för att på bästa sätt jämföra de olika delarna i
intervjuerna för att urskilja mönster, samband och skillnader. Efter de kvalitativa intervjuerna genomförts med informanterna transkriberades de relevanta delarna av intervjuerna för att kunna arbeta vidare med dem. Därefter kategoriserades det insamlade materialet i olika teman i samverkan med STF- modellen (jfr Fig 1 ovan). Att konstruera ett kodschema är ett annat sätt att beskriva det vi gjort enligt Boréus och Kohl (2018, 58). Genom att ha STF- modellens influenser som stöd när intervjuerna analyserades kunde vi lättare få fram teman. Liknande ord tolkade vi som samma, vilket enligt Boréus och Kohl (2018, 59–60) är vanligare i kvalitativa studier som utgår från öppna frågor där svaren är svårare att kvantifiera.
Genom att “skissa på sitt analysinstrument för att sedan pröva det på delar av materialet” kan man upptäcka sådant som saknas eller blir svårt att tolka vilket även vi upptäckte (Boréus & Kohl 2018, 59). Genom temana kunde mönster och skillnader jämföras mot tidigare forskning och det empiriska materialet (Larsen 2018, 164). Genom att dela upp i olika teman kunde vi enklare se vad som påverkat eleverna till att göra sitt val.
När man hittat ett fungerande analysinstrument kan det vara bra att testa det i en
pilotstudie. Alltså “att man genomför en provanalys exakt enligt de principer man tänkt sig
att genomföra hela studien efter” (Boréus & Kohl 2018, 60). Att genomföra en pilotstudie i denna studie var inte möjligt på grund av tidsbrist.
4.6 Etiska ställningstaganden
Vetenskapsrådet (2002, 5–14) beskriver de forskningsetiska principerna som ska beaktas vid humanistisk och vetenskaplig forskning. I studien har följande forskningsetiska principer följts i form av informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt
27
nyttjandekravet. Alla intervjuer börjades med att be om tillstånd för att få spela in för att
därefter fråga ännu en gång när ljudinspelningen startats. Före genomförandet av själva intervjuerna gavs information kring samtliga principer, vilket dokumenterades genom ljudinspelning. De fyra kraven innefattar information om forskningens syfte och att deltagandet i intervjun är frivilligt och att de när som helst har rätt att avbryta. Samt att informanterna själva avgör om de vill medverka i undersökningen. Fastän informanterna är minderåriga är de över 15 år och kan därför själva besluta om medverkan i undersökningen utan målsmans tillstånd. Informationen om konfidentialitetskravet framfördes. Detta krav innefattar att informanterna hanteras konfidentiellt i undersökningen och att vi förvarar personuppgifter så att obehöriga inte kan ta del av dem. För att säkerställa att individerna inte ska kunna identifieras har vi därför använt oss av fiktiva namn på informanterna. Vi var tydliga med att framföra att det insamlade materialet, alltså de ljudinspelade intervjuerna endast används för forskningsändamål och kommer att raderas efter uppsatsens godkännande (Vetenskapsrådet 2002, 5–14).
4.7 Intervjupersonerna
Nedan presenteras informanterna med fiktiva namn, föräldrars sysselsättning och utbildningsbakgrund. Vi redovisar också äldre syskons utbildningsbakgrund samt eventuell sysselsättning. Samtliga informanter går på grundskolan i årskurs 9 och är 15 år förutom Saeed som är 17 år. Han är äldre då han endast bott i Sverige i fyra år och har därför fått ta igen några klasser på grundskolenivå. Åtta av elva föräldrar har vid intervjutillfället, yrken som inte kräver någon utbildning. De flesta informanterna har haft sommarjobb och alla har genomfört prao i två omgångar. Informanterna i studien menar att det är viktigt eller mycket viktigt att studera på gymnasieskolan för att vara attraktiv på arbetsmarknaden.
Lenas ena förälder arbetar som lärare och har studerat på ett yrkesprogram på gymnasiet. Hennes andra förälder arbetar som revisor och har tidigare studerat på ett högskoleförberedande program på gymnasiet. Ett av hennes syskon har studerat på ett yrkesprogram på gymnasiet och arbetar inom transportbranschen.
28
Marjams ena förälder arbetar som golvläggare och har ingen gymnasieutbildning. Den andra föräldern arbetar som lärare, och har tidigare studerat vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet samt har en universitetsutbildning. Ett syskon är industriarbetare och ett syskon studerar på ett högskoleförberedande program på gymnasiet.
Minnas ena förälder arbetar som lokalvårdare och har studerat två år på ett yrkesprogram på gymnasiet. Den andra föräldern är industriarbetare och har ingen gymnasieutbildning. Ett av hennes syskon har studerat på ett yrkesprogram och sedan bytt till ett annat yrkesprogram och är nu arbetslös. Ett annat syskon har studerat ett yrkesprogram på gymnasiet och arbetar som lokalvårdare.
Erikas båda föräldrar arbetar inom industri. Den ena har inte fullföljt sin gymnasieutbildning medan den andra föräldern har en avslutad gymnasieutbildning. Ett äldre syskon går på ett yrkesprogram på gymnasiet.
Saeeds förälder är arbetslös och har ingen utbildning. Hans ena syskon studerar andra året på gymnasiet. Det andra syskonet är arbetslös och det tredje arbetar, men okänt med vad.
Julias ena förälder arbetar inom vården på sjukhus och har studerat till undersköterska på senare år, hennes utbildningsbakgrund bestod i grunden av en frisörutbildning. Hennes andra förälder är butikschef och hade studerat på ett högskoleförberedande gymnasieprogram. Ett av hennes syskon har också studerat ett högskoleförberedande program på gymnasiet och arbetar med något som liknar studie- och yrkesvägledning.
29
5
Resultat och Analys
Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för varför elever i årskurs 9 väljer vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet samt undersöka hur eleverna reflekterar över vilka framtida möjligheter de ser. Nedan redovisas resultatet med en analys som utgår från Patton och McMahons (2014) STF-modell samt begreppet handlingshorisont från Careershipteorin av Hodkinson och Sparkes (1997) för att besvara studiens frågeställningar: Vad har påverkat
elevernas val till gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram? Vilken kunskap har eleverna om arbetsmarknaden inom vårdsektorn? Vilka framtida möjligheter ser eleverna att de har efter vård- och omsorgsprogrammet?
Resultatet och analysen är uppdelad i underrubriker efter de teoretiska utgångspunkterna. Inledningsvis redogörs för de dominerande influenserna från det individuella systemet, för att sedan gå vidare till influenserna från det sociala systemet, det miljö- samhälleliga systemet samt de olika processinfluenserna. Därefter presenteras resultat och analys utifrån begreppet handlingshorisont. Kapitlet avslutas sammanfattningsvis med studiens centrala resultat och analys.
5.1 Det individuella systemet
I följande avsnitt redogörs för och analyseras de faktorer inom det individuella systemet som påverkar elevernas val till gymnasiet. De influenser som tas upp i avsnitten är fallenhet (aptitudes) och personlighet (personality). Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
30
5.1.1 Fallenhet
Fallenhet är en influens från STF-modellen (jmf Fig 1 ovan) som framkommer i intervjuerna med eleverna. I denna studie som en avsaknad av fallenhet då de flesta informanterna tycker matematik är svårt. Lena, Julia, Minna och Erika menar att en faktor till att de valde vård- och omsorgsprogrammet är för att programmet inte innebär svår matematik. Julia är positiv till detta: ”Matte, jag har hört att vård och omsorg inte har så svår matte, kanske sen om man ska plugga vidare men inte som på natur och sånt. Så det är ganska bra.” Lena är av samma mening även hon angående detta:
NO är inte min starka sida och matte inte heller, att gå ett där de har svinsvår matte och teknik nästan varje dag eller NO det känner jag inte är något för mig, vet inte om jag klarar göra det, folk som varit skitsmarta i nian och haft toppbetyg har tyckt att natur och teknik varit skitsvårt och jag som tycker det är skitjobbigt nu vet inte om jag skulle tycka det var enklare i gymnasiet. (Lena)
Lena resonerar ovan kring varför hon valt vård- och omsorgsprogrammet istället för ett högskoleförberedande program som naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet. Lena har inte en fallenhet för matematik vilket är en av anledningarna till att hon väljer vård- och omsorgsprogrammet. Fallenhet är en influens från Patton och McMahons (2014, 257) STF-modell som påverkade dem att välja vård- och omsorgsprogrammet då eleverna betonar att de inte har fallenhet för matematik (jmf Fig 1 ovan).
5.1.2 Personlighet
En influens som vi kan se varit en avgörande påverkansfaktor till vård- och omsorgsprogrammet är influensen personlighet från Patton och McMahons (2014) STF-modell. Eleverna menar att de vill arbeta med människor då det speglar deras personlighet och något som de är bra på. Samtliga elever som intervjuas förutom Saeed menar på att de
31
väljer vård- och omsorgsprogrammet för att de vill hjälpa andra. Lena uttrycker sig på följande sätt om sin hjälpsamma personlighet “... vill ha ett yrke där jag kan träffa nya människor och prata, vill göra något och hjälpa människor”. Erika vet även hon att hon vill hjälpa människor vilket är en faktor till att hon väljer vård- och omsorgsprogrammet:
Vet vad jag vill göra i mitt liv men vet inte om det kommer gå som planerat. Får följa med dit livet tar mig. Vill gärna hjälpa människor. Därför jag valde vård. (Erika)
Deras sociala personligheter är även en stark influens som fått eleverna att välja vård- och omsorgsprogrammet och om det säger Marjam såhär: “… och för att jag tycker om att socialisera mig med människor och göra något bra för dem”. Likaså Lena nämner detta “Jag vill va med människor och uppleva saker och inte bara sitta på samma ställe hela tiden”. Minna vill även hon arbeta med människor i framtiden. När vi frågar Minna vad hon valt för alternativt program i ansökningen till gymnasiet efter vård- och omsorgsprogrammet svarar hon “Barn och fritid, sommarjobbade på dagis och tycker det är kul att jobba med barn, det skulle jag kunna tänka mig. Det är lite likt vård, man jobbar med människor.” Interaktionen med människor är en väsentlig del i ett framtida yrke för informanterna, där deras sociala personlighet kommer till rätta.
Alla informanterna uttrycker att de är personer som är praktiskt lagda vilket kopplas till STF-modellens influens personlighet (jfr Fig 1 ovan). Eleverna är även positiva till vård- och omsorgsprogrammets innehåll av kurser och att det innehåller arbetsplatsförlagt lärande (APL). Erika säger till exempel:
På vård- och omsorg har de praktik, jag gillar inte riktigt den här grejen med att amen sitta still hela tiden i skolbänk och så. Amen då får jag gå ut på praktik några veckor varje år. Hur nice är inte det? Och sen får man göra nåt som är kul. Så det är väl klart? Så det är bara fördelar. Praktik och möjlighet att kunna jobba efteråt. Ja, ångrar jag mig helt och hållet så har jag ändå ett jobb. (Erika)
32
Det ligger inte i Erikas natur att vara stilla, därför är hon positiv till att få ta del av APL på vård- och omsorgsprogrammet. Majoriteten av informanterna uttrycker att arbetsplatsförlagt lärande medför att gymnasietiden blir roligare och enklare att klara av. I intervjun med Saeed kan vi tyda att den praktiska delen på vård- och omsorgsprogrammet är en avgörande faktor till att han väljer just det programmet då han berättar: “Samhälle, det var dom två jag funderade på. Vård- och omsorg var mycket lättare med praktik.” Saeed valde mellan vård- och omsorgsprogrammet samt samhällsprogrammet men då det förstnämnda innehåller arbetsplatsförlagt lärande avgjorde det valet, då han anser att det är lättare samt roligare. I intervjun med honom nämner han: “Vård- och omsorg är plugg och praktik, så varför ska man tacka nej till det?”. Vilket visar på vilken avgörande betydelse arbetsplatsförlagt lärande har för Saeeds gymnasieval. Alla informanter nämner att de valde vård- och omsorgsprogrammet på grund av det praktiska inslaget i undervisningen. Detta uttrycker Lena: ”Om jag väljer vård har jag en bra grund, det är ändå ett praktiskt program, får ändå göra någonting, lära mig och se hur det är i arbetslivet på riktigt. Istället för att höra någon berätta för mig i bänken, så tänkte att det kanske passar mig.” Saeed uttrycker sig liknande om att ett program med APL passar honom bättre som person.
Inte roligt roligt vill jag inte men man ska slappna av under de tre åren. Det är ju ganska mycket. Att plugga plugga blir svårt liksom. Man slappnar av, praktiken är ju ändå om ämnet och så men man har inte så mycket böcker liksom. Mycket bättre liksom. (Saeed)
Informanterna ser den praktiska delen av vård- och omsorgsprogrammet som fördelaktigt då det kan hjälpa dem att orka med ytterligare tre år i skolan. Flera av informanterna nämner att vård- och omsorgsprogrammet medför en lättare och enklare gymnasiegång än om de valt ett högskoleförberedande program. I följande citat ser vi ett exempel på hur Lena tänker om det. “Man kan ändå ta den enklare vägen med betygen och ämnen men ändå få nästan samma förutsättningar med utbildning.” Lena menar alltså att ett yrkesprogram kan leda till högre betyg än om de gått ett högskoleförberedande program då det är färre teoretiska ämnen och mer praktiskt som passar elevernas personligheter bättre. Lena uttrycker sig på följande sätt om detta: ”De praktiska linjerna är mer för mig.” Eleverna väljer vård- och
33
omsorgsprogrammet för att det stämmer in på deras personlighet, därför är personlighet som influens en avgörande faktor i valet till vård- och omsorgsprogrammet (jfr Fig 1 ovan).
5.1.3 Sammanfattning
Sammantaget ser vi att från det individuella systemet i Patton och McMahons (2014) STF-modell påverkas eleverna av influenserna fallenhet och personlighet vid gymnasievalet. Flertalet elever uttrycker att de inte har fallenhet för matematik vilket gör att de väljer vård- och omsorgsprogrammet. Influensen personlighet påverkar informanterna att välja vård- och omsorgsprogrammet då deras praktiskt lagda, hjälpsamma och sociala personlighet kommer till sin rätt.
5.2 Det sociala systemet
I följande avsnitt redogörs för och analyseras de faktorer inom det sociala systemet som påverkar elevernas val till gymnasiet. De faktorer som behandlas är familj (family), media (media) samt arbetsplats (workplace) då dessa framkom i intervjuerna. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
5.2.1 Familj
I Patton och McMahons (2014) modell finns familjen med som en av de influenser som ingår i det sociala systemet. Utifrån den insamlade empirin från våra informanter påträffas denna influens i valet till vård- och omsorgsprogrammet trots att de själva menar att de gjort ett självständigt val. Vi kan i intervjuerna utläsa att vissa fått stöttning i gymnasievalet av familj och andra släktingar. Julia berättar att hennes mamma pratat gott om vården vilket gör att hon tror att hon kommer trivas med att arbeta inom vården.
34
Min mamma jobbar inom vården och hon säger att det är bra, hon trivs jättebra. Att det är härlig personal och hon träffar alltid nya människor och jag kan fler språk också så om det kommer någon som är x och inte kan så bra svenska så kan jag prata. (Julia)
Julia påverkas i sitt val genom att föräldrar och släktingar arbetar inom vården och pratar i positiva ordalag om vårdyrket. När vi frågar Julia om hennes föräldrar anser att det finns bra och dåliga yrken svarade hon: “Ja, han säger att vården är bra. Och till exempel att han säger att samhäll inte är så bra linje.” Julias pappa bekräftar att han tycker att hennes val till vård- och omsorgsprogrammet är bra, vilket kan kopplas till STF-modellen då pappan influerar gymnasievalet (Patton & McMahon 2014, 257). En påverkansfaktor för Saeeds gymnasieval är familjens förväntningar på hans framtid.
Familjen kan man säga. Familjen älskar att jag ska bli läkare. För att göra dem glad. Och jag gillar det. De förväntar sig att jag ska bli tandhygienist och fighter. En rik människa som sagt. Att ha ett bra liv. Bra familj. Stabil familj. (Saeed)
För Saeed är det viktigt att göra sin familj stolt och vill uppnå familjens förväntningar som de har på honom. Här ovan kan ses hur influensen familj påverkar Saeed i gymnasievalet (Patton & McMahon 2014, 257). Familjens påverkan på valet till vård- och omsorgsprogrammet kan fortsatt ses i hur informanterna nämnde det stöd de upplevde från sina föräldrar och andra släktingar. När vi frågade Marjam om hon pratade om gymnasievalet hemma med sina föräldrar svarar hon: “Vi sa att jag inte skulle klara högskoleförberedande för jag är trött och plugga är inte min grej, bättre om jag får en utbildning efter gymnasiet som jag får.” Marjam valde mellan ekonomiprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet men efter att hon pratat med familjen kom de tillsammans fram till att hon borde gå vård- och omsorgsprogrammet.
Erika, Marjam, Minna, Saeed och Julia har alla familjemedlemmar och släktingar som pratat gott om vården. Majoriteten av informanterna hade inför gymnasievalet, varit i kontakt med personer i sin omgivning som arbetade inom vården. Eleverna kan se att de fått stöttning
35
av familjen inför sitt gymnasieval men anser att de tagit beslutet att välja vård- och omsorgsprogrammet på egen hand utan att bli styrda från familjen. Följande citat illustrerar Marjams tankar om föräldrarnas påverkan kring valet: “Tror bara att det var jag som bestämt, för jag pratar mest bara med mina vänner.” Eleverna nämner i intervjuerna att deras föräldrar inte har lagt sig i valet, utan att de fått bestämma själva. Citaten från Lena och Minna visar på detta:
Han har inte sagt så mycket, tror inte han tycker det är ett dåligt val men om han tycker det är ett bra val det vet jag inte heller, han har inte sagt så mycket men det verkar som att han tycker det är ganska bra ändå. (Lena)
Ja de har inte varit så att de inte bryr sig men jag får ju göra vad jag vill men såklart skulle de inte bli jätteglada om jag inte går gymnasiet för de vill ju att jag ska få en utbildning. De tycker det är bra att jag går en yrkesförberedande linje och att jag kanske vill plugga vidare sen om jag vill. De har alltid varit stöttande. (Minna)
Samtliga föräldrar har varit behjälpliga i valet men inte styrande. Föräldrar och släktingar, alltså familjen är en influens från STF-modellen (jmf Fig 1 ovan) som påverkar elevernas gymnasieval på grund av föräldrarnas åsikter om vissa yrken eller gymnasieprogram som de uttrycker inför informanterna.
5.2.2 Media
Media är en influens som framkommit som en influens som påverkat eleverna i valet till gymnasiet (Patton & McMahon 2014). I resultatet kan vi se att media i form av studiebesök samt öppet hus på gymnasieskolor har påverkat eleverna att välja vård- och omsorgsprogrammet. Öppet hus innebär att eleverna hälsar på skolan och har möjlighet att ställa frågor och för eleverna att få sig en bild av skolan. Öppet hus och att skugga en elev på en skola har varit av stor betydelse för Erika som berättar på följande sätt. “Så då har jag kunnat fråga dom också om hur det är. Hur dom upplever det och så, det är bra.” Minna uttrycker i likhet med Erika att öppet hus var givande men hon följde inte upp öppet hus med en skuggning som Erika gjorde. “Det var när jag var på öppet hus när de pratade om programmet i detalj, då tyckte jag att allt verkade jätteintressant så det var det som gjorde att
36
jag visste exakt vilken linje jag ville gå.” Desto mer information eleverna tar till sig desto mer underlag har eleverna för att göra ett väl underbyggt val.
Media i form av nyheter på tv samt sociala medier som influens har bidragit med information till eleverna om bland annat arbetsmarknaden och arbetsmöjligheterna för vårdpersonal som i sin tur påverkat dem att välja vård- och omsorgsprogrammet. Särskilt i och med Covid- 19 pandemin har de hört om det i media men de menade på att de redan innan dess fått höra det framför allt av familjen och i media. Lena är en informant som nämner att hon bland annat fått information om arbetsmarknaden genom media.
Från medier och människor som jobbar inom vården ... Min faster är sjuksköterska och man hör henne oftast ´Det är få, nu slutade han och det behövs fler´ osv, mer ungdomar borde söka sig till att bli läkare, sjuksköterska. (Lena)
Media som influens i STF- modellen (Patton & McMahon 2014, 257) har varit en påverkansfaktor för eleverna vid gymnasievalet.
5.2.3 Arbetsplats
En influens inom det sociala systemet som framkommit i studien är arbetsplats. Tidigare erfarenhet av en arbetsplats har hjälpt Minna i sitt val. Genom ett sommarjobb på en förskola har det för Minna blivit tydligare för henne att hon vill arbeta med människor och att hon vill ha ett arbete som innefattar social interaktion med människor. Minna har även spenderat mycket tid på sjukhus vilket gett henne en annan typ av erfarenhet då hon sett sjukhuset som arbetsplats. Detta har visat sig vara en påverkansfaktor för valet till vård- och omsorgsprogrammet:
När jag var yngre var jag mycket på sjukhus för min lillebror har varit mycket på sjukhus och därför varit mycket på sjukhus. Jag har alltid tyckt det varit jätteintressant med sjukhus samt program på tv:n och sånt. (Minna)
Sjukhusbesöken menar Minna har lett till att hon fått upp ögonen för vården som arbetsplats och sedan dess alltid velat arbeta i den miljön. Enligt Patton och McMahon (2014) kan det
37
förklaras som att arbetsplats är en influens som har påverkat valet till vård-och omsorgsprogrammet. Arbetsplatser är en influens som påverkat en informant vid val av gymnasieprogram då hon på arbetsplatser fått uppleva och testa på olika arbetsuppgifter och på så sätt undersökt vad som passar henne.
5.2.4 Sammanfattning
Sammanfattningsvis är alltså influenser från sociala systemet som familj, arbetsplats och media påverkansfaktorer för valet till gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram. Informanterna väljer vård- och omsorgsprogrammet bland annat på grund av hur programmet är utformat. Att programmet innehåller arbetsplatsförlagt lärande är en avgörande faktor. Informanterna påverkas av familjen på det sätt att familjen stöttar eleverna, och att familjemedlemmar pratar gott om vården. Media influerar informanterna genom nyheter samt sociala medier där de tagit del av information om arbetsmarknaden. Även de fysiska besöken såsom öppet hus påverkar eleverna till att välja vård- och omsorgsprogrammet. Tidigare erfarenheter av arbetsplatser påverkar en elevs gymnasieval då det väckt informantens intresse för vården (Patton & McMahon 2014, 257).
5.3 Det miljö- samhälleliga systemet
I detta avsnitt redogörs för den influens inom det miljö-samhälleliga systemet som inverkar på informanternas gymnasieval. Den influens som tas upp inom detta system är arbetsmarknad (employment market). Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
5.3.1 Arbetsmarknad
En influens från det miljö-samhälleliga systemet som nämndes som en avgörande påverkansfaktor till gymnasievalet hos informanterna var arbetsmarknaden (jmf Fig 1 ovan). Majoriteten av informanterna har god kunskap om personalbristen inom vårdsektorn. Detta
38
gör att vård- och omsorgsprogrammet känns som ett bra val då informanterna menar att de med säkerhet får en anställning efter gymnasieskolan. Utifrån STF-modellen (jmf Fig 1 ovan) kan vi i vår undersökning se att arbetsmarknaden, både efter gymnasiet och avslutad högskoleutbildning, är den influens som enligt individerna själva påverkat valet mest inom det miljö- samhälleliga systemet. Citatet nedan illustrerar att arbetsmarknaden är en avgörande faktor för Minna till att välja vård- och omsorgsprogrammet.
Vet att det finns mycket jobb inom sjukvården när man kommer ut men sen beror det på vad man söker för slags jobb men jag tror det är ganska lätt att få jobb efter man gått vård- och omsorg, att det finns många olika ställen man kan jobba på. Både äldreboende, sjukhus och sånt. (Minna)
Detta citat stämmer in på samtliga informanter förutom Saeed som inte påverkats att välja vård- och omsorgsprogrammet på grund av arbetsmöjligheterna direkt efter gymnasiet, däremot vet Saeed att arbetsmarknaden inom vården ser god ut efter högskolestudier. Lena känner också till att det behövs utbildad arbetskraft inom vården och säger såhär:
Man har alltid hört det, nu är det brist sjukvård, även innan corona, nu är det extrem brist. Nu är det ännu… Innan ville jag bli biomedicinsk analytiker, man har hört att det behövs fler och att det är brist på personal så varför inte gå det och hjälpa till. (Lena)
Detta i likhet med Emma som även hon nämner bristen inom vården: “Alltså man hör ju hela tiden. Det finns jättestor brist inom sjukvården så då finns det jobb till mig.” I intervjuerna ser vi tydligt att informanterna har god kunskap kring bristen på kompetent arbetskraft inom vårdsektorn. De goda arbetsmöjligheterna inom vårdsektorn på arbetsmarknaden gör att influensen arbetsmarknad i Patton och McMahons (2014) STF-modell är en avgörande påverkansfaktor till elevernas gymnasieval.
5.3.2 Sammanfattning
Sammanfattningsvis påverkas gymnasievalet av influensen arbetsmarknad från det miljö- och samhälleliga systemet (Patton & McMahon 2014, 257). Arbetsmarknad är den influens som är avgörande för valet till vård- och omsorgsprogrammet då eleverna ser goda
39
framtidsmöjligheter både med goda chanser till arbete direkt efter studenten men även efter högre utbildning inom vården.
5.4 Rekursivitet, Förändring över tid och Tillfällighet
Ovan har vi sorterat resultatet i olika influenser från STF-modellen i Patton och McMahons (2014, 257) karriärteori men förhållandet mellan de olika influenserna är mer komplext än så. Som vi beskrivit i teorikapitlet påverkar influenserna varandra då de olika systemen inte är avgränsade. Rekursivitet är alltså när en förändring sker i ett system och påverkar andra system i STF-modellen (Patton & McMahon 2014, 254–255). Ett exempel på detta är att gymnasiereformen (Skolverket 2011) tillkom av ett politiskt beslut, som i sin tur då påverkade utbildningsinstitution, som båda är influenser i STF- modellen.
STF-modellen beaktar förändringar över tid som en processinfluens och att beslut är en process som förändras med tiden (Patton & McMahon 2014, 243, 256). Förändring över tid är ett slags undersystem som inverkar på beslutsfattande (Patton & McMahon 2014, 256). Flera av informanterna har en plan för framtiden men är även medvetna om att förändringar kan komma att ske.
Jag ska gå högskoleförberedande men om jag kommer få användning för det, det vet jag inte ännu. Jag tänkte att jag går de tre åren med högskoleförberedande så jag vet att jag har möjligheten men känner jag att nä jag orkar inte, jag är färdig med pluggandet så börjar jag jobba direkt, men om jag känner att jag vill plugga vidare jag vill bli nåt mer så har jag ändå möjlighet att göra det. (Lena)
Eleverna är medvetna om att beslut förändras med tiden, då majoriteten vill studera vidare men vet att det kan komma att ändras. Valfriheten är en faktor till att de valde vård- och omsorgsprogrammet, då det ges en möjlighet att välja om de vill fortsätta studera direkt efter gymnasiet, eller om de vill börja arbeta direkt.
Tillfällighet är en påverkningsfaktor vid karriärbeslut (Patton & McMahon 2014, 259) vilket visar sig vara en influens i Erikas beslut att bli sjuksköterska.
