Ovan har vi sorterat resultatet i olika influenser från STF-modellen i Patton och McMahons (2014, 257) karriärteori men förhållandet mellan de olika influenserna är mer komplext än så. Som vi beskrivit i teorikapitlet påverkar influenserna varandra då de olika systemen inte är avgränsade. Rekursivitet är alltså när en förändring sker i ett system och påverkar andra system i STF-modellen (Patton & McMahon 2014, 254–255). Ett exempel på detta är att gymnasiereformen (Skolverket 2011) tillkom av ett politiskt beslut, som i sin tur då påverkade utbildningsinstitution, som båda är influenser i STF- modellen.
STF-modellen beaktar förändringar över tid som en processinfluens och att beslut är en process som förändras med tiden (Patton & McMahon 2014, 243, 256). Förändring över tid är ett slags undersystem som inverkar på beslutsfattande (Patton & McMahon 2014, 256). Flera av informanterna har en plan för framtiden men är även medvetna om att förändringar kan komma att ske.
Jag ska gå högskoleförberedande men om jag kommer få användning för det, det vet jag inte ännu. Jag tänkte att jag går de tre åren med högskoleförberedande så jag vet att jag har möjligheten men känner jag att nä jag orkar inte, jag är färdig med pluggandet så börjar jag jobba direkt, men om jag känner att jag vill plugga vidare jag vill bli nåt mer så har jag ändå möjlighet att göra det. (Lena)
Eleverna är medvetna om att beslut förändras med tiden, då majoriteten vill studera vidare men vet att det kan komma att ändras. Valfriheten är en faktor till att de valde vård- och omsorgsprogrammet, då det ges en möjlighet att välja om de vill fortsätta studera direkt efter gymnasiet, eller om de vill börja arbeta direkt.
Tillfällighet är en påverkningsfaktor vid karriärbeslut (Patton & McMahon 2014, 259) vilket visar sig vara en influens i Erikas beslut att bli sjuksköterska.
40
Satt hemma en dag. Nä nu måste jag komma på vad jag skulle bli. Min brorsa har vetat hela sitt liv och jag visste inte vad jag skulle bli. Så jag googlade en lista på massa jobb. Och så kom sjuksköterska upp och jag, jaa det blir väl bra. (Erika)
Här framkommer det alltså tydligt att tillfällighet kan styra inriktningen i en individs karriärbeslut. Tillfällighet som influens var ingenting som tydligt framkom i de övriga informanternas beslut (Patton och McMahon 2014, 259).
5.5 Handlingshorisont
Resultatet analyseras med hjälp av begreppet handlingshorisont som ingår i teorin Careership utformad av Hodkinson och Sparkes (1997). Hodkinson och Sparkes (1997, 34–36) förklarar handlingshorisonten som de möjligheter och begränsningar som en individ upplever. De utgår från Bourdieus (1999, 19) begrepp habitus. Habitus kan beskrivas som en strukturerad egenskap hos individen som bestäms av olika påverkansfaktorer. Till exempel påverkar familjen, trosuppfattning eller utbildning habitus hos en person. Det personen har erfarenhet av skapar individens habitus som olika vanor, ideologier och gör personen till den hen är idag. Vad informanterna såg för framtida möjligheter och vilken kunskap de hade om arbetsmarknaden framkom i intervjuerna.
Minna berättar, som tidigare nämnts, att uppväxten har varit betydelsefull för henne i valet till gymnasiet, då hon har spenderat mycket tid på sjukhus på grund av sin lillebror. Sjukhuset har varit en del av hennes uppväxt vilket skapar hennes habitus som i sin tur formar hennes handlingshorisont. Hon har påverkats av tidigare erfarenheter av sjukhus då hon fått se att det finns olika yrken på ett sjukhus och därmed intresserat sig för vården. Det framgår med tydlighet att hennes tidigare erfarenhet påverkat hennes val till varför hon vill studera på vård- och omsorgsprogrammet. Vilket illustreras i hennes citat: “Jag har aldrig tänkt att jag ska jobba någon annanstans än vården.” Minnas habitus har influerats av flera olika yrkesgrupper på sjukhuset som ingått i hennes sociala kontext, något som kan ha bidragit till att hennes handlingshorisont har breddats. Det kan även ses som en begränsning av
41
handlingshorisonten på grund av att hon mest sett yrken inom en bransch och därmed inte vidgat handlingshorisonten till andra branscher på samma sätt.
Saeed är den enda av informanterna som inte ser sig själv arbeta som undersköterska direkt efter gymnasieskolan. Han har redan bestämt sig för att studera vidare och menar att han inte vill slösa någon tid. Det kan leda till att Saeed begränsar sin syn på vad andra framtidsmöjligheter kan innebära och inte ser andra alternativ för sin framtid. Detta kan alltså begränsa hans handlingshorisont.
De andra informanternas handlingshorisont kan ses som bredare då de ser många möjligheter och få begränsningar (Hodkinson & Sparkes 34–36). Marjam berättar om de framtida möjligheter hon ser efter vård- och omsorgsprogrammet: “Det behövs ju i samhället mer som jobbar inom vård och jag får ett jobb på direkten och jag kan plugga upp om jag vill komma högre upp i vården.” Likaså Julia ser både möjligheten att arbeta direkt efter vård- och omsorgsprogrammet som ett alternativ men även att studera vidare.
… man får utbildning direkt och sen får man välja om man vill plugga vidare så jag tycker det är jättebra. Tråkigt att många andra inte väljer den, bara typ natur. (Julia)
Samtliga informanter planerar att studera vidare i framtiden. De är positiva till valmöjligheten mellan arbete och studier efter vård- och omsorgsprogrammet samt att de ser att det går att arbeta inom olika verksamheter och yrkesgrupper inom vården.
Individers habitus formas av omgivningen till exempel om de har släktingar som arbetar inom vården. Exempelvis nämner Erika: “Min pappas syster och hennes man är sjuksköterska och läkare”. Förebilder i omgivningen är en aspekt till att Erika ser vidare studier efter gymnasieskolan som möjligt. Hodkinson och Sparkes (1997, 34–36) skriver att beroende på sin handlingshorisont ser individen olika valalternativ och möjligheter. Samt att handlingshorisonten bland annat påverkas av individens habitus, vilket vi kan se hos våra informanter.
Samtliga informanter vet att det finns goda arbetsmöjligheter inom vårdsektorn. Detta har de bland annat fått reda på genom media och personer i deras närhet. Julia är en informant som nämner att media stärkt hennes uppfattning om hur det såg ut på arbetsmarknaden ”... nu när jag hör på tv:n så behöver man mycket inom vården..." Likväl citatet från Erika
42
illustrerar kunskapen om de goda arbetsmöjligheterna. ”För det första. Jag får en grundutbildning, garanterat jobb.” Handlingshorisonten har vidgats när eleverna fått veta att det finns goda arbetsmöjligheter inom vårdsektorn. Arbetsmarknad är en faktor som påverkar handlingshorisonten och gör att den är i konstant rörelse (Hodkinson & Sparkes 1997, 34– 36).
5.6 Sammanfattning
De influenser från STF- modellen (Patton & McMahon, 2014) som påverkat eleverna i gymnasievalet är fallenhet, personlighet, familj, media, arbetsplats och arbetsmarknad. Utöver dessa innehållsinfluenser har processinfluenserna förändring över tid, tillfällighet och rekursivitet influerat elevernas val till vård- och omsorgsprogrammet.
Genomgående i intervjuerna har det framkommit att de praktiska delarna i vård- och omsorgsprogrammet samt att goda möjligheter på arbetsmarknaden varit de två största anledningarna till varför de valt vård- och omsorgsprogrammet.
Eleverna har goda kunskaper om arbetsmarknaden inom vårdsektorn. Genom denna kunskap ser informanterna goda möjligheter efter vård- och omsorgsprogrammet. Handlingshorisonten hos informanterna påverkas av habitus, alltså elevernas uppväxt och omgivning samt kunskapen om arbetsmarknadens behov av vårdpersonal. Till exempel har informanterna förebilder som arbetar inom olika yrkeskategorier inom vården. Genom att analysera resultatet med hjälp av begreppet handlingshorisont från Hodkinson och Sparkes (1997, 34–36) teori Careership har vi kunnat se att arbetsmarknaden och individernas habitus påverkar vad eleverna ser för framtida möjligheter på arbetsmarknaden efter vård- och omsorgsprogrammet.
43
6
Diskussion
I följande kapitel diskuteras studiens resultat, och teori. Till att börja med återkopplas studiens syfte, frågeställningar och det huvudsakliga resultatet. Studiens resultat diskuteras sedan i relation till tidigare forskning och egna reflektioner. Kapitlet avslutas med en diskussion om valet av teori och begrepp för studien. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för varför elever i årskurs 9 väljer vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet samt undersöka hur eleverna reflekterar över vilka framtida möjligheter de ser. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar. Vad har påverkat elevernas val till gymnasieskolans vård-
och omsorgsprogram? Vilken kunskap har eleverna om arbetsmarknaden inom vårdsektorn? Vilka framtida möjligheter ser eleverna att de har efter vård- och omsorgsprogrammet? Det
resultat som framkommit har visat på att det finns många anledningar som har påverkat eleverna till att välja vård- och omsorgsprogrammet och att deras goda kunskap om arbetsmarknaden gör att eleverna ser positivt på framtiden med goda arbetsmöjligheter och som innefattar flera valmöjligheter.
6.1 Resultatdiskussion
Slutsatsen vi kan dra utifrån resultaten i studien, var att eleverna grundar sina beslut till vård- och omsorgsprogrammet på influenserna personlighet och arbetsmarknad (Patton & McMahon 2104) alltså att programmet innehåller APL samt de goda arbetsmöjligheterna efter gymnasieskolan. Informanterna har goda kunskaper om arbetsmarknaden inom vårdsektorn vilket gör att de ser fina arbetsmarknadsutsikter både direkt efter gymnasieskolan men även efter högre studier. Vi kan vidare se att andra influenser såsom familj och media påverkar men inte i lika stor omfattning (Patton & McMahon 2104). Dessa
44
kunskaper ingår i individernas habitus som då förändrar deras handlingshorisont (Hodkinson & Sparkes 1997).
En tydlig skillnad i vår studies resultat gentemot Panican (2015, 21) är att hans resultat visar att elever inte beaktar arbetsmarknaden vid valet. I vår studie visar det sig dock att kännedom om framtida arbetsmöjligheter är avgörande i valet av gymnasieprogram. Arbetsmarknaden har alltså tagits i beaktning när de tagit sitt beslut då de vet att det finns goda arbetsmöjligheter efter avslutat gymnasieprogram. Våra informanter har goda kunskaper om arbetsmarknaden till skillnad från vad Yrkesprogramsutredningen (SOU 2015:97) tidigare konstaterat i Välja yrke (SOU 2015:97). I relation till vår framtida profession som studie- och yrkesvägledare reflekterar vi över att det är viktigt att ge elever kunskap om arbetsmarknaden både i den vida och snäva vägledningen.
Vi ställer oss undrande till hur vårt resultat kan skilja sig så mycket jämfört med Panicans (2015) resultat. Panicans (2015,6) studie innefattar 20 elever i årskurs 9, vilket är en större studie än vår vilket kan ha påverkat de olika resultaten. En fundering är om vi ställde andra frågor än Panican (2015) och om det på grund av det gett andra svar. Vid en jämförelse visar det att vi ställer liknande frågor kring arbetsmarknaden men att Panican (2015) ställer fler uttömmande frågor i ämnet och att det skulle kunna bidra till skillnaden.
Resultatet i studien visar att en avgörande faktor till att eleverna väljer vård- och omsorgsprogrammet är på grund av programmets utformning som innefattar APL. Denna påverkansfaktor är inte någonting vi tydligt kan se i tidigare forskning. Någonting vi däremot kan se i tidigare forskning är att yrkesprogram, som vård- och omsorgsprogrammet ses för de mindre studiemotiverade eleverna (Panican & Paul 2019, 67). Vissa av eleverna nämner att programmet framstår som enklare och att det är lättare att få högre betyg. Majoriteten av informanterna nämner att det är positivt att programmet inte innehåller så mycket matematik vilket skulle kunna kopplas till låg studiemotivation. Vi funderar på om en del av eleverna är mindre studiemotiverade och att det är därför de ser vård- och omsorgsprogrammet som ett bra gymnasieval. Om så vore fallet skulle det vara paradoxalt att majoriteten av informanterna planerar att studera vidare direkt efter gymnasiet.
En informant är positiv till tidigare erfarenheter av arbetsplatser såsom sommarjobb då det har varit lärorikt och medfört kunskaper om arbetslivet och hur informanten vill arbeta i framtiden. Att fysiskt besöka arbetsplatser och prova på att arbeta är något som Christensen
45
och Sögaard Larsens (2011, 16–17) studie har kommit fram till är viktigt i elevers beslutsprocess. Dresch och Lovén (2010, 56–58) betonar även de vikten av studiebesök och prao. Detta är möjligen även en faktor till att eleverna är positivt inställda till att vård- och omsorgsprogrammet innefattar APL.
Eleverna tycker att de har gjort sitt gymnasieval utan andra personers inflytande, dock kan vi tolka deras svar från intervjuerna att de influerats av omgivningen. I studien av Dresch och Lovén (2010, 45) framkommer det att föräldrar, syskon och släktingar påverkar men enligt eleverna bestämmer de själva över sitt val. Hlad’os (2012, 308) studie som genomförts på 40 skolor med elever i årskurs 9 i Tjeckien visar att nära 90% av eleverna anser att de själva bestämmer över sitt gymnasieval och nästan hälften av eleverna menar att valet påverkas av föräldrarna (Hlad’o 2012, 311). Vårt resultat visar att en mindre andel sa sig påverkas av föräldrarna men att samtliga informanter anser att de själva styrde över sitt gymnasieval. Panicans (2015, 25–28) studie visar att råden från föräldrar och äldre syskon blir som en ram som valet utgår ifrån. I Dresch och Lovéns (2010, 45) studie visar det sig att eleverna tycker att det är viktigt att lyssna på föräldrarna och nå upp till deras förväntningar. Här kunde vi se en skillnad i vårt resultat då det endast är en informant som säger sig vilja leva upp till familjens förväntningar.
Föräldrar med låg socioekonomisk status lämnar enligt forskning gjord av Hlad’o (2012, 311) valet mer till eleven själv medan föräldrar med högre utbildning och högre socioekonomisk status gärna vill delta i beslutsfattandet. Detta i likhet med både Sandell (2007, 18) och Panican (2015, 3). Majoriteten av denna studies informanter tillhör gruppen med låg socioekonomisk status relaterat till deras föräldrars utbildningsnivå samt sysselsättning. Det framkom i intervjuerna att föräldrarna inte lade sig i deras barns beslut i någon större omfattning mer än att de vill att barnen ska gå gymnasiet. Panican (2015) skriver att social bakgrund styr elever mot antingen yrkesprogram eller högskoleförberedande program. Detta ser vi stämmer med våra resultat.
En annan likhet vi ser i tidigare forskning och vår studie är att Sandell kopplar gymnasievalet till begreppet habitus. Vi har sett i vår studie att habitus påverkar elevernas handlingshorisonter. Genom att vi analyserat resultatet med hjälp av Careershipteorin (Hodkinson & Sparkes 1997) har vi identifierat att habitus formar vad eleverna ser som möjligt i framtiden. De goda arbetsmarknadsutsikterna påverkar elevernas handlingshorisont
46
och vi ser som tidigare nämnt att arbetsmarknaden har beaktats vid valet till vård- och omsorgsprogrammet.
Förslag på vidare forskning skulle kunna vara att undersöka närmare hur de killar som väljer vård- och omsorgsprogrammet resonerar då vår studie till största delen omfattar tjejer.
6.2 Teoridiskussion
Den teoriförankring som valts har i kombination med empirin gett oss svar på våra tre frågeställningar. Det kan diskuteras om vår analys kunde blivit än mer djup om vi använt oss av fler begrepp från teorier för att förklara elevernas val och väljande ur ett annat perspektiv. Däremot tar STF-modellen (Patton & McMahon 2014) upp en bredd då den innehåller flera olika system som påverkar individer vid val vilket ger oss en helhetsförståelse. Efter genomförd studie anser vi att teorin varit relevant för att analysera varför elever i årskurs 9 väljer vård- och omsorgsprogrammet. STF-modellen (Patton & McMahon 2014) innehåller många användbara begrepp för vår studie och dessa begrepp har vi kunnat applicera på vårt resultat som gett studien ett djup. Stf modellen är en komplex karriärteori då systemen är multifunktionella, kausala samtidigt som de har en relevans till dåtid, nutid och framtid. Detta gör att det är en svårhanterad teori att sätta sig in i men väldigt användbar. Svårigheter vi haft under arbetets gång har varit att skala av och göra den hanterbar.
Hodkinson och Sparkes teori Careership (1997) med dess begrepp habitus och handlingshorisont hjälpt oss att förstå vad elever ser för framtida arbetsmöjligheter vilket svarar på studiens syfte. Då denna teori kom in senare i studien har vi inte kunnat utnyttja potentialen i Careership till fullo med till exempel fler användbara begrepp. Dessa två teorier har kompletterat varandra då vi genom dem har kunnat besvara studiens syfte och frågeställningar. Vi har genom båda teorierna även kunnat se elevernas kunskap om arbetsmarknaden inom vårdsektorn. Vi ser att en kombination av teorierna har lett till en djupare förståelse än vad vi hade fått om vi endast använt en av dem.
47
Referenslista
Arbetsförmedlingen. 2015. Var finns jobben?
https://www.arbetsformedlingen.se/download/18.4dc389314a103f6fdb49a7/142130583930 0/Var_finns_jobben_-
_Bed%C3%B6mning_f%C3%B6r_2015_och_en_l%C3%A5ngsiktig_utblick1.pdf (2020- 03-27)
Boréus, Kristina & Kohl, Sebastian. 2018. Innehållsanalys. Boréus, Kristina & Bergström, Göran (red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och
diskursanalys. Fjärde [omarbetade och aktualiserade] upplagan Lund: Studentlitteratur, 49-
89.
Bourdieu, Pierre, Passeron, Jean-Claude. 1970. Reproduktionen, Bidrag till en teori om
utbildningssystemet. Lettland: Riga Livonia Print.
Bourdieu, Pierre. 1999. Praktiskt förnuft: Bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos AB.
Christensen, Gerd, Sögaard Larsen Michael. 2011. Evidence on guidance and counseling.
Danish Clearinghouse for Educational Research
https://www.dpu.dk/fileadmin/www.dpu.dk/aboutdpu/clearinghouse/UK_viden_om_vejled ning.pdf (Hämtad 2020- 04-01)
Dresch, James & Lovén, Anders (2010). Vägen efter grundskolan. i Lundahl, L. (red). Att
bana vägen mot framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv.
48
Hlad’o, Petr. 2012. The Role of the Significant others in the Transition of Czech Pupils
between the Lower and Upper Secondary Education
https://doi.org/10.1016/j.sbspro.2012.09.508
Hodkinson, Phil & Sparkes, Andrew C. 1997. Careership: A Sociological Theory of Career
Decision Making. British Journal of Sociology of Education, vol. 18, No. 1.
Karlsson, Nils & Skånberg, Ola. 2012. Matchning på den svenska arbetsmarknaden.
Framtidskommissionen. Stockholm.
https://www.regeringen.se/49b6d0/contentassets/eb2c42d6978443829522b7f708ecae8a/ma tchning-pa-den-svenska-arbetsmarknaden (hämtad 2020-03-12)
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. Tredje [reviderade] upplagan Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin. 2018. Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Andra upplagan Malmö: Gleerups
Lund, Stefan. 2006. Marknad och medborgare: elevers valhandlingar i
gymnasieutbildningens integrations- och differentieringsprocesser. Växjö University Press.
Lundahl, Lisbeth, Lovén, Anders, Holm, Ann-Sofie, Lindblad, Michael & Rolfsman, Ewa 2020. Framtiden i sikte: skolans stöd för ungas karriärlärande. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur
49
Olofsson, Jonas & Östh, John. 2007. Yrkesutbildning - ett effektivt socialpolitiskt instrument?
I Utbildningsvägen-vart leder den? Om ungdomar yrkesutbildning och försörjning,
Olofsson, Jonas (red.), 175-193. Stockholm: SNS Förlag
Panican, Alexandru & Paul, Enni. 2019. Svensk gymnasial yrkesutbildning - en
framgångsfaktor för en effektiv övergång från skola till arbetsliv eller kejsarens nya kläder?
https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/66746051/Panican_Paul_forskningsrapport.pdf (Hämtad 2020-03-13)
Panican, Alexandru. 2015. Väljer unga fel?- grundskoleelevers attityder till gymnasievalet. Rapport nr 19. Stockholm: Ratio. http://lup.lub.lu.se/record/7451290 (Hämtad 2020-03-23)
Patton, Wendy & McMahon, Mary (2014). Career development and systems theory:
connecting theory and practice. 3. ed. Rotterdam: Sense Publishers
Sandell, Anna. 2007. Utbildningssegregation och självsortering: om gymnasieval,
genusvetenskap och lokala praktiker. Malmö högskola.
SCB. 2016. Stora insatser krävs för att klara 40-talisternas äldreomsorg. https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2016/Stora-insatser-kravs-for-att-klara-40- talisternas-aldreomsorg/ (Hämtad 2020-03-16) SCB 2017 https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Minskat-intresse-for-gymnasiets- yrkesprogram/ (Hämtad 2020- 05- 12) SCB 2019 https://www.scb.se/hitta-statistik/temaomraden/jamstalldhet/jamstalld- utbildning/gymnasieskolan/elever-pa-program-med-ojamn-konsfordelning-pa- gymnasieskolan-och-svensk-och-utlandsk-bakgrund/ (Hämtad 2020-05-25)
50 SFS 2010:800. Skollagen
Skolverket 2011 https://www.skolverket.se/getFile?file=2597
SOU. 2015:97. Att välja yrke. Stockholm.
https://www.regeringen.se/contentassets/1ccc134ebc9645f199fce4c82984ce81/valja-yrke- sou-201597.pdf
51
7
Bilagor
Intervjuguide
Går det bra att vi spelar in? Vi kommer att fråga det en gång till när vi börjat spelat in. Vi studerar på Studie- och yrkesvägledarutbildningen via Malmö universitet och ska skriva en examensuppsats som en sista uppgift innan vi blir färdiga till sommaren.
Innan vi börjar med själva frågorna behöver vi informera om de forskningsetiska principerna
Informationskrav- Syftet med intervjun är att ta reda på varför elever väljer VO.
Samtyckeskrav- Deltagandet här är frivilligt och du har rätt att avbryta medverkan när som helst.
Nyttjandekrav- Intervjuerna kommer bara att användas för den här studien.
Konfidentialitetskrav- Det är bara vi som kommer ha tillgång till ljudinspelningen samt att den kommer raderas i juni. Du kommer vara anonym.
Inledning
Berätta lite om dig själv. Sverige 4 år Vad har du för intressen?
Hur skulle du beskriva dig som person?
Hur skulle andra beskriva dig och dina egenskaper?
Vilka egenskaper tror du skulle vara bra att ha när man jobbar inom vården?