Precis som jordmånen behöver näring - en undersökning om begreppet grav språkstörning och språkutvecklande undervisning bland yrkesgrupper på en specialskola

Lärande och samhälle

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

Precis som jordmånen behöver näring

och språkutvecklande undervisning bland yrkesgrupper på en specialskola

Just as the Soil needs Nourishment

-a Study about the Term Specific Language Impairment and

Language developing teaching among professional Groups at a

Special School

Carola Rosenholm

Speciallärarexamen 90 hp Grav språkstörning

Slutseminarium 2019-05-21

Examinator: Birgitta Lansheim Handledare: Olof Sandgren

2

Förord

Dagens informationssamhälle ställer höga krav på språklig- och kommunikativ kompetens. Barn och elever med språkstörning utgör därmed en riskgrupp på grund av sina kommunikativa svårigheter. Att inte ha samma språkliga förmåga som sina jämnåriga är en följd av språkstörningen, likaså svårigheter att förstå vad andra säger, samt att själv göra sig förstådd, eller båda delarna. En språkstörning kan visa sig inom ett eller flera av de språkliga områdena – form, innehåll och användning (Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, 2013). Kunskapen om språkstörning är efterfrågad både nationellt och internationellt. Ledande forskare inom språkstörning publicerade ”The Bercow report” i rapporten beskrivs bland annat att kunskapen om språkstörning saknas i samhället (Dockrel, Lindsay, Roulstone & Law, 2014). Även SPSM gjorde nyligen en kartläggning med titeln ”Vi behöver öka kunskapen kring språkstörning”. Resultatet av denna kartläggning visade även här att kunskapen om språkstörning, anpassningar i undervisningen, lärmiljöer och anpassningar av läromedel är eftersatt i samhället (SPSM, 2018). Om jag genom detta arbete kan höja kompetensen och förståelsen kring vad språkstörning är och hur det bör definieras, så hoppas jag på att tillsammans med andra professioner, kunna få möjlighet att bygga broar för elever med språkstörning. Som titeln på examensarbetet antyder är det av vikt att pedagoger som arbetar med elever med språkstörning får kunskap och handledning inom ämnet. Handledning bidrar till utveckling av professionaliteten, effektivitet i arbetet och minskar risken för utbrändhet (Holmberg, 2000). Efter ett antal år som lärare fick jag möjlighet att utbilda mig till speciallärare. Jag har spenderat tre lärorika år vid Malmös universitet där jag läst till speciallärare med inriktning mot grav språkstörning. Malmös universitet är det enda universitet i landet som har specialistutbildning på avancerad nivå med inriktning mot grav språkstörning. När detta examensarbete är genomfört hoppas jag att jag får många fina och berikande år som speciallärare med inriktning mot denna elevgrupp.

Tack!

Jag vill rikta ett stort tack till mina respondenter, utan Er medverkan hade det inte blivit någon studie. Jag vill även passa på att tacka kollegor och familj som korrekturläst studien och som kommit med förslag till justeringar. Vill även tacka min handledare Olof Sandgren vid Malmös universitet som guidat mig i tankar under studiens gång och kommit med konkreta förslag, tack!!

3

Sammanfattning

Rosenholm, Carola (2019). Precis som jordmånen behöver näring -en undersökning om begreppet grav språkstörning och språkutvecklande undervisning bland specialskolans yrkesgrupper. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Förväntat kunskapsbidrag

Förmedla ökad kunskap och förståelse om begreppet grav språkstörning, samt att synliggöra hur läroplanens mål praktiskt omsätts i undervisning för elever med språkstörning på en specialskola.

Syfte och frågeställningar

Syftet med undersökningen är att få inblick i om det finns varierande sätt att definiera språkstörning inom olika yrkesprofessioner, samt hur praktiskt arbete med läroplanens mål kan gestalta sig för elever med språkstörning. Mina forskningsfrågor har preciserats enligt följande:

 Hur definieras grav språkstörning av olika yrkesgrupper i verksamheten?

 Vilken/vilka pedagogiska utmaningar möter de olika yrkesgrupperna i arbetet med elever med språkstörning?

 Hur anpassas undervisningen utefter individuella behov?

 Undervisningen har fokus på språk och kommunikation. Hur beskriver de olika yrkesgrupperna att det arbetet tillämpas i det praktiska arbetet med eleverna?

Teori

Det teoretiska ramverk som studien inspireras av är hämtat från fenomenologin som kan sägas ha att göra med människors uppfattningar, attityder, känslor och emotioner (Denscombe, 2014).

4

Metod

Studiens datainsamlingsmetod bygger på enkät och intervjustudie med olika yrkesprofessioner inom en specialskola och är av kvalitativ karaktär.

Resultat

Av resultatet framgick att det fanns varierande sätt att tolka grav språkstörning i verksamheten bland olika yrkesgrupper. Dessutom ansågs det att tid var en pedagogisk utmaning som kan leda till att kvalitén på undervisningen kan missgynna elever, då det inte finns tid att anpassa lärmiljön tillräckligt. Bristen på tid kan även leda till att individuella anpassningar kan utebli.

Specialpedagogiska implikationer

Det finns ett ökat behov för kompetensutveckling för skolpersonal kring språkstörning. Elever med språkstörning behöver omgivningen förståelse. Språkstörning är en funktionsnedsättning som kan se olika ut för olika elever. Skollagen är däremot lika för alla. Den säger att alla ska få det stöd som de behöver.

Nyckelord

Innehållsförteckning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 5

INLEDNING ... 7

SPECIALSKOLOR I NORDEN ... 9

MÅLUPPFYLLELSE ... 9

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 10

CENTRALA BEGREPP ... 10

TIDIGARE FORSKNING ... 11

SPRÅKSTÖRNING ... 11

SKOLFRAMGÅNG OCH SPECIALLÄRARENS ROLL ... 13

PROFESSION ... 14

TEORETISK FÖRANKRING ... 15

METOD ... 16

URVALSGRUPP ... 17

ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 17

TILLFÖRLITLIGHET OCH GILTIGHET ... 17

GENOMFÖRANDE ... 18

Enkät ... 18

Intervju... 18

ANALYS OCH BEARBETNING ... 19

RESULTAT ... 20

SAMMANFATTANDE ANALYS FRÅN ENKÄT OCH INTERVJUUTSAGOR ... 29

DISKUSSION ... 31

RESULTATDISKUSSION ... 31

METODDISKUSSION ... 35

SPECIALPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ... 36

FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 37

REFERENSER ... 38

BILAGA 1. ... 42

6

BILAGA 2. ... 44

ENKÄTFRÅGESTÄLLNINGAR ... 44

BILAGA 3. ... 45

7

Inledning

Specialskolan som studerats startade år 1969 som rikstäckande statlig specialskola för bland annat ”talskadade barn i förskoleåldern” (Carlberg Eriksson, 2015). Under åren har elevantalet utökats successivt från 25 till idag nästan 170 elever, alla med diagnos grav språkstörning. Specialskolan är en statlig, tioårig specialskola där undervisningen har fokus på språk och kommunikation på olika sätt (SPSM, 2015). Språket har en central roll i elevers identitetsutveckling (Skolverket, 2011). Därför är det viktigt att skapa förutsättningar för en inkluderande och språkstödande undervisning (Sahlström, Forsman, Hummelstedt-Djedou, Pörn, Rusk & Slotte-Lüttge, 2012). Dagens informationssamhälle ställer höga krav på språklig och kommunikativ kompetens (Hansson, 2010). Därför tillhör elever med språkstörning en riskgrupp på grund av sina kommunikativa svårigheter (Hansson, 2010). Definitionen av språkstörning kan variera beroende på vilken yrkesprofession och kompetens som olika yrkesgrupper besitter, på så vis kan olika perspektiv antas. I klassifikationssystemet ICD 10 (International Classification of Diseases 1997), från FN:s Världshälsoorganisation (WHO, World Health Organization), definieras språkstörning som ”Störningar av den normala språkutvecklingen som uppträder i de tidigaste utvecklingsstadierna” (Nettelbladt & Salameh, 2007 s. 15).

Barn och elever med språkstörning har inte samma språkliga förmåga som jämnåriga. Elever med språkstörning kan ha svårigheter med att förstå vad andra säger, eller att själv göra sig förstådd (SPSM, 2015). Det betyder att i det dagliga arbetet med elever med språkstörning behövs kunskap om olika alternativa verktyg, d.v.s. pedagogiska hjälpmedel. En elev med språkstörning behöver få sitt kunskapsinnehåll förmedlat till sig på olika sätt i större utsträckning än andra elever. Genom olika datorprogram, visuellt stöd och andra hjälpmedel. I Lgr 11 påpekas att det finns många olika vägar att nå målet och att vi i första hand måste se det starka hos varje individ och bygga därifrån. Den ryske sociologen Antonovsky kallar detta för ett salutogent perspektiv. Ett centralt begrepp inom det salutogena perspektivet är känslan av sammanhang som brukar förkortas KASAM (Hedenbro & Wirtberg, 2000).

På uppdrag av staten driver SPSM specialskolor på olika orter i Sverige. Två stycken specialskolor i Sverige har inriktning, mot grav språkstörning (SPSM, 2015). De återfinns i Stockholm och i Umeå. X-skolan är en statlig specialskola med elever från förskoleklass (fr.o.m. hösten 2019) till årskurs 10. För att få en tillsvidareanställning på specialskolan behöver du vara lärare med lärarlegitimation samt med behörighet att undervisa i specialskolan. I augusti

8

2018 trädde en ny behörighetsförordning i kraft, som gäller specialskolans anställnings form. Där specialskolan nu kan tillsvidareanställa legitimerade lärare utan speciallärarutbildning då dessa annars fått söka sitt arbete varje år och därför innehaft en visstidsanställning. ”Eftersom kravet på 100% speciallärare ledde till obehöriga lärare” enligt generaldirektör Fredrik- Malmberg (personlig kommunikation, 21/2 2019). Innan ändringen behövde lärare som ville bli behöriga att undervisa i specialskolan ha en specialisering mot dövhet, hörselskada, synskada, grav språkstörning eller utvecklingsstörning i sin speciallärarexamen eller behörighetsgivande examen. Utöver det behövde läraren vara behörig att undervisa i grundskolan (Skolverket.se).

Klasstorleken på specialskolan är ca åtta elever/klass. Specialskolan har en egen läroplan som är i uppstart av en revidering. Vilket kan leda till att läroplanen bättre kommer att gynna elever med en språkstörning (Skolverket). Det som skiljer en statlig specialskola från en kommunal skola är bland annat att i specialskolan läser eleverna ett extra år. Hösten 2019 öppnas ytterligare en specialskola i SPSM:s regi för elever med grav språkstörning i Stockholm.

Specialskolan har fokus på hög tillgänglighet d.v.s. utbildningen görs tillgänglig så att elever får en likvärdig utbildning med hög måluppfyllelse, genom att specialskolan lägger tyngdpunkten på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

För att en elev skall beredas plats på specialskolan, krävs ett omfattande kartläggningsarbete och dokumentarbete, elev ska ha en pedagogisk utredning, psykologisk utredning och medicinsk bedömning klar innan ansökan skickas till registrator och vidare till handläggarna som gör ett så kallat förslag till beslut. Det råder en omtalad dokumentationskultur i svenska skolor idag (Ahlberg, 2013). Ärendet tas därefter upp i skolans nämnd. Det är nämnden för mottagande i specialskolan som fattar beslut om en elev skall tas emot till X-skolan (SPSM, 2012). Enligt skollagen ska barn som på grund av sin funktionsnedsättning inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan tas emot i specialskolan om de har en grav språkstörning (Skollagen, 2010:800).

På specialskolan arbetar olika yrkesprofessioner med varierande kunskaper och erfarenheter av att undervisa elevgruppen. Specialskolan strävar efter att alla elever ska nå läroplanens mål i alla ämnen (SPSM).

9

Specialskolor i Norden

I Sverige är det staten, genom SPSM som formellt beslutar om en elev ska tas emot i den statliga specialskolan. Den norske staten, genom Statped, driver i dag fyra skolor för döva eller hörselskadade. Beslut har fattats om att avveckla tre av dessa skolor. Det är den norska staten som har ansvaret för en skola med rikstäckande intag. I Danmark har den danske regeringen tydligt uttalat ett politiskt mål där de menar att elever i behov av särskilt stöd bör få stöd i sin hemmiljö. Den danske staten vill minska antalet elever som går i specialklasser och specialskolor (SOU 2011: 30). I Finland ordnas specialundervisning i samband med den ordinarie undervisningen eller delvis eller helt i specialklass. Finland har inga specialpedagoger av svenskt snitt. I Finland arbetar specialläraren i genomsnitt 66 procent av sin tid med specialundervisning, 22 procent på förberedelser och 12 procent på konsultation. Från skolstart arbetar specialläraren tillsammans med klassläraren i klassrummet med att identifiera elever som behöver stöd (Skolvärden, 2014).

Måluppfyllelse

SPSM har under många år redovisat en i jämförelse med grundskolan, lägre andel elever som når behörighet till de nationella programmen på gymnasiet. Det är främst i engelska, matematik och svenska, som måluppfyllelsen inte räcker till. Att inte alla elever med språkstörning når alla läroplanens mål är en ständig utmaning för skolorna (Redovisning av systematisk kvalitetsredovisning, SPSM 2017).

I den Svenska läroplanen (Lgr 11) finns fem förmågor som genomsyrar hela läroplanen och som skolans pedagoger bör fokusera på, man brukar kalla dem Göran Svanelids, Big five. Vid sidan av ämneskunskaper ställer kursplanerna för grundskolan/specialskolan krav på generella kompetenser. Dessa fem förmågor är;

 Analysförmåga  Kommunikativ förmåga  Begreppsförmåga  Procedurförmåga  Metakognitiv förmåga

10

Med den analytiska förmågan menas att elev skall kunna beskriva orsaker och konsekvenser, förstå lösningar och kunna förklara. Den kommunikativa förmågan handlar om att samtala, diskutera, motivera och presentera. Begreppsförmågan handlar om att förstå begrepp och kunna använda dem i olika sammanhang. Procedurförmågan handlar i stora drag om att kritiskt granska information, kunna skilja fakta från värdering och metakognitiv förmåga handlar om att tolka, värdera och reflektera (Svanelid, 2014).

Syfte och frågeställningar

Syftet med undersökningen är att få inblick i om det finns varierande sätt att definiera språkstörning inom olika yrkesprofessioner samt hur praktiskt arbete med läroplanens mål för elever med språkstörning kan gestalta sig. Det finns olika yrkesprofessioner verksamma i den svenska skolan. Alla med varierande utbildningsbakgrund inom språk och kommunikation, beroende på var och när man har gått sin grundutbildning. Utbildning och kunskap om språkstörning saknas ofta bland yrkesverksamma i skolan.

Nedan presenteras mina frågeställningar:

 Hur definieras grav språkstörning av olika yrkesgrupper i verksamheten?

 Vilken/vilka pedagogiska utmaningar möter de olika yrkesgrupperna i arbetet med elever med språkstörning?

 Hur anpassas undervisningen utefter individuella behov?

 Undervisningen har fokus på språk och kommunikation. Hur beskriver de olika yrkesgrupperna att det arbetet tillämpas i det praktiska arbetet med eleverna?

Centrala begrepp

Grav språkstörning är en diagnos som utreds av logoped. Har man en språkstörning kan man

ha svårigheter med att förstå språk eller att göra sig förstådd eller båda delarna (Nettelbladt & Salameh, 2007).

Profession är ett klassificerande begrepp som syftar till att skilja yrken som är professioner från

11

Induktivt perspektiv är ett synsätt på relationen mellan teori och forskningspraxis där teorin

genereras utifrån praktiken (Bryman, 2018).

Livsvärlden är världen som den framstår för oss i vår praktiska hantering av tingen (Husserl,

2004).

Tidigare forskning

De databassökningar som ligger till grund för tidigare forskning har bland annat sökts i databaser som Swepub, Eric och Diva, eftervetenskapligt granskad litteratur om språkstörning. Sökorden har både varit på Svenska och Engelska.

Språkstörning

Språkstörning är en funktionsnedsättning som ställer stora krav på pedagogers kunnande och flexibilitet (Carlberg Eriksson, 2015). Elever med språkstörning har svårigheter med sin språkproduktion, expressivt och/eller språkförståelse, impressivt dessutom kan elever med språkstörning ha svårt att förstå och att minnas vad andra säger eller skriver. De har också svårigheter med att få fram det de själva vill säga eller skriva. Ju fler språkliga områden som är berörda ju mer grav är språkstörningen (Carlberg Eriksson 2015).

Internationell forskning visar att 5-8% av förskolebarnens språkutveckling avviker från den mer typiska språkutvecklingen. Vid omkring fem års ålder förefaller andelen barn med språkliga svårigheter sjunka. Barn med kvarvarande språkliga problem riskerar svårigheterna kvarstå även i vuxen ålder (Nettelbladt & Salameh, 2007). I en elevgrupp om 30 barn finns risk att två av dessa uppvisar språkliga svårigheter (Norbury, Gooch, Wray, Baird, Charman, Simonoff & Pickles, 2016).

Språkstörning är en livslång funktionsnedsättning som kan förändras över tid. Om ett barn har en sen eller avvikande språkutveckling uppmärksammas det ofta på barnavårdscentralen. Vårdnadshavare kan ha märkt att barnet inte kommit igång med talet och söker då hjälp.

Enligt Bishop (2006) diagnosticeras ett barn med språkstörning då barnets språkutveckling är bristfälligt utan någon uppenbar anledning. Det är en logoped som utreder om ett barn har en språkstörning. I en logopedutredning bedömer logopeden flera områden som form; handlar om uttal och att sätta ihop meningar. Innehåll; svårigheter att förstå instruktioner, framför allt

12

muntliga, kan även vara litet ordförråd. Användning; svårigheter med att tolka språk, mimik, kroppsspråk (SPSM, 2015). I vissa fall kan även en psykolog utreda om det finns misstankar om andra svårigheter. Är barnet tvåspråkig d.v.s. har ett annat modersmål än svenska bör utredning av logoped ske på båda språken. Språkstörningen medför att när ett barn med denna diagnos möter ett nytt språk, går den lexikala utvecklingen långsamt också på detta språk. Omgivningen kan tolka det som om barnet möter för lite svenska, och utredning görs då inte på modersmålet (Nettelbladt & Salameh, 2007).

Just nu pågår en diskussion på internationell och nationell nivå om hur begreppet språkstörning bättre bör definieras. Till följd av detta har ett nytt förslag på definition tagits fram på engelska, som lyder enligt följande; developmental language disorder istället för specific language impairment (Bishop, Snowling, Thompson & Greenhalgh, 2016). Grunden för denna diskussion är att ordet störning kan uppfattas negativt, vilket kan kännas igen även från nationellt håll. Bruce, Sventelius, Ivarsson & Svensson (2016) benämner istället språkstörning som språklig sårbarhet. Med den definitionen anser författarna att begreppet får en vidare betydelse än den logopediska diagnosen språkstörning. Specialskolan använder dock det etablerade begreppet grav språkstörning.

Det kan vara utmanande att undervisa barn och elever som har en språkstörning. Av den anledningen kan pedagoger känna sig otillräckliga. Språket är involverat i allt lärande och det går inte alltid att kompensera för svårigheterna (Carlberg Eriksson, 2015). Bruce (2006) ger uttryck för att det är av stor vikt att barn och ungdomar med språkliga svårigheter får många tillfällen att automatisera sina språkliga och kommunikativa färdigheter. Dessutom kan elever med språkliga svårigheter ha svårigheter med att förstå och använda språket i sociala sammanhang, vilket kan skapa svårigheter i sociala interaktioner med andra (Lindsay & Dockrell, 2002).

Eftersom barn och ungdomar med språkliga svårigheter ofta upplever osäkerhet och otillräcklighet jämfört med elever med god tal- och språkutveckling, har gruppstorleken en stor betydelse. I mindre grupp ges elever större möjlighet att komma till tals och få feedback från pedagogen. Även elevers språk och ordförråd utökas genom konversationer i den mindre gruppen. I den mindre gruppen ökar även elevernas möjlighet att lyssna på varandra (Wasik, 2008). Dessutom är det betydelsefullt om lärare ges tid för gemensam planering så de successivt kan bygga upp ett skolspråk som gynnar elever. Eftersom elever med språkstörning behöver hjälp med att bygga upp ett skolrelaterat språk. Med en så kallad språkinriktad didaktik kan elev få stöttning i att utveckla sitt språkbruk och gå från ett mer vardagligt till ett mer skolrelaterat språk (Hajer & Meestringa, 2014).

13

Högstadieelever på en specialskola beskriver vad grav språkstörning är på följande sätt; Orden kan bli fel, man säger nått annat

Det tar en stund innan att hitta det man vill säga Det kan bli svårt när man ska berätta

Det är svårt att hinna med (SOU 2016:46 s. 200).

Skolframgång och speciallärarens roll

En avgörande förutsättning för en framgångsrik skola är dess ledare och pedagoger, deras kunskaper, kompetenser och yrkesskicklighet kan vara avgörande för elevers lärande och utveckling (SOU 2018:17). Dessutom visar forskning att kollegialt lärande är en av de viktigaste framgångsfaktorerna både vad gäller pedagogisk utveckling och skolutveckling (Archibald, 2017). För att sätta fingret på vilken kvalitet som finns i en skolverksamhet behöver pedagoger prata med varandra och göra sina olika erfarenheter synliga. Det är i det gemensamma samtalet som det kollegiala lärandet kan äga rum och det i sin tur kan leda till professionell utveckling. Det kollegiala lärandet är ett svar på skolans behov av utveckling och professionsfördjupning (Cederberg Scheike, 2016). Med kollegialt lärande är det mötet med andra pedagoger/yrkesprofessioner som är viktigt, ett möte där tankar och erfarenheter synliggörs där deltagarna kan få kunskap och möjlighet till nya insikter (Cederberg Scheike, 2016). Enligt Hattie (2009) har kollegialt lärande och alla former av kompetensutveckling en stark effekt på lärares kunskapsnivå.

Undervisning och lärande är skolans kärnverksamhet. Många arbetsuppgifter som det dagliga arbetet i skolan omfattar faller inte in i det Skolverket räknar till undervisningsprocessen. I nära anslutning till undervisning i och utanför klassrummet, sker viktiga, elevnära arbete med omsorg, elevsocialafrågor, konflikthantering och åtgärder mot kränkande behandling. Parallellt med detta sker föräldrakontakt, dokumentation och andra administrativa uppgifter (SOU 2018:17).

Parallellt med det kollegiala arbetet kan lärare behöva professionell hjälp för att kunna utöva sin yrkesroll på ett tillfredsställande sätt. Speciallärare har god utbildning i att leda professionella samtal men denna kompetens är ofta outnyttjad. Professionella samtal kräver en skolledning som skapar förutsättningar för denna viktiga del i det vardagliga arbetet (Bruce, Rubin, Thimgren & Åkerman, 2016).

14

Speciallärarens uppdrag på specialskolan skiljer sig från speciallärares uppdrag på en kommunal skola. På specialskolan är specialläraren verksam som klasslärare och går således på en lärartjänst (SPSM, 2018). Specialskolan satsar på karriärtjänster för behöriga lärare, vilket gör att några lärare innehar en speciallärartrainee. Det är varje verksamhetschef som fattar beslut om vem som skall få en karriärtjänst (SPSM, 2018).

Traditionellt sett i Sverige har specialläraren utbildats till att undervisa barn i svårigheter enskilt och i mindre grupp (Nilholm, 2007). ”Specialpedagogik är pedagogik där den vanliga pedagogiken inte anses räcka till” (Nilholm, 2007 s. 13). På senare år har speciallärare börjat utbildas igen och nu med ett bredare uppdrag, där de bl.a. ska analysera svårigheter/problem på olika nivåer. Specialläraren har ofta en mycket självklar och mycket betydelsefull roll när det gäller elevhälsoteamet (EHT) i skolan med sina fördjupade kunskaper och förståelse om barns/elevers språk-, skriv-, läs- och matematikutveckling (Bruce, 2018). Specialläraren med sin kompetens arbetar proaktivt d.v.s. förebyggande. Det gäller som speciallärare att alltid ligga steget före och vara kreativ (Bruce, 2018).

Speciallärarens roll handlar i mångt och mycket om att skapa goda relationer med eleven, där vikten av sammanhang blir avgörande för elevens mående och förståelse Aspelin, (2015 s. 14). uttrycker detta genom att säga; ”Inga prestationer utan relationer”.

Profession

Zlatan är ett välbetalt fotbollsproffs på heltid. Zlatan har nått den positionen genom hård träning och genom sin talang (Olsson, 2018). Ett proffs kan ha en formell utbildning, men kan även vara självlärd. Om vi istället talar om begreppet professioner innefattar det vanligtvis personer med likartad utbildningsbakgrund (Fransson & Jonnergård, 2009). Det finns en mer vetenskaplig definition av professioner, vilket innefattar yrkesgrupper med speciella akademiska egenskaper. Det vetenskapliga begreppet professioner ligger således långt ifrån den självlärde, som skapar karriär utan formell utbildning (Fransson & Jonnergård, 2009).

Profession har i den professionssociologiska traditionen i första hand uppfattats som ett klassificerande begrepp. Det syftar till att skilja yrken som är professioner från sådana yrken som inte är professioner. De klassiska professionerna i samhället genom tiderna har varit läkare, jurist och präst (Fransson & Fryklund, 2006). Den professionelle besitter teoretisk kunskap tillägnad genom högre utbildning. Den professionellas uppgift är att hantera andras okunskap/osäkerhet (outbildad/utbildad). En professionell har en förmedlande instans mellan

15

teoretisk kunskap och elevens behov. Den professionelle har en kunskap som eleven är beroende av (Fransson, 2018).

Lärare har länge strävat efter den exklusivitet som professionsbegreppen för med sig. Något som lett till diskussionen om behöriga och obehöriga lärare (Fransson & Jonnergård, 2009) Under en intervju uttrycker sig en lärare sig på följande sätt; ”På vår skola är det upp- och nervända världen vad gäller professionerna och anställningarna” vilket ger en vink om att det kan råda ett missnöje runt ämnet på specialskolan.

Teoretisk förankring

Den teoretiska förankringen har inspirerats av den tyske filosofen Edmunds Husserls traditionella fenomenologi. Edmund Husserl (1859-1938) kan ses som fenomenologins fader. Husserl menade att ur människors berättande skapas ökad kunskap och förståelse om ett visst fenomen (Bryman, 2018). Husserl vill inte bara skildra världen som vi uppfattar den utan han ville också beskriva hur det går till att uppfatta den (Carlshamre u.å). Husserls grundläggande steg i den fenomenologiska metoden; första – persons – perspektiv vi utgår från oss själva därför behöver vi övertygas om vår existens. Med kroppen varseblir vi vår värld med våra sinnen. Världen består av fenomen där människan är subjekt som upplever objekt. Fenomen visar sig för oss och vi finner dem meningsfulla. Vi är en del av varandras världar intersubjektivitet och vi förhåller oss naturligt till varandra. Med vårt medvetande kan vi styra våra tankar cogitatio som gör det möjligt för oss att erfara världen abstrakt. Vi kan följa våra tankar och bygga upp tankegångar konstitution - vår livsvärld. Vår tanke kan överskrida sin konstitution epoché och reduktion vi sluter oss till att det vi erfar är absolut säkert (Husserl, 2004). Med inspiration från fenomenologin beskrivs livsvärlden så som den framträder ur ett subjektivt perspektiv vilket inte betyder ett individuellt eller privat perspektiv. Andra människor är del av vår omedelbara upplevelser i livsvärden (Thomassen, 2007 s. 93). Fenomenologi är inte en metod som ett målinriktat tankesätt om faktum snarare är det en inställning inriktad mot det som vanligen blir dolt och som inte kan framträda som objekt utan snarare något som upplevs (Husserl, 2004). Som nämnts i inledningen är syftet med denna undersökning att synliggöra respondenternas upplevelser utifrån deras perspektiv. Detta gör att undersökning kan sägas vara induktiv det vill säga att empirin står i fokus för studien och inte teorin. Dock kan detta påstående problematiseras då studies utgångspunkt även skulle kunna ses som deduktiv då stöd från fenomenologins teorier lyfts fram (Bjurwill, 1995). Ambitionen är att beskriva, kartlägga och

16

tolka urvalsgruppens uppfattningar av det fenomen som ska undersökas i studien. Fenomenologin går från helhetsbeskrivningar av fenomenet till en ny och förändrad bild av helheten, som kan leda till ny fördjupad kunskap (Bjurwill, 1995). Fenomenologin används inom vissa vetenskaper i syfte att ge beskrivningar av vissa iakttagbara företeelser, oavsett deras orsaker eller ursprung. Den är också benämningen på en filosofisk forskningsansats och har som ambition att återge verkligheten genom att gå tillbaka till sakerna själva – den fenomenologiska uppgiften är att studera sakerna som ett fenomen, alltså såsom de visar sig. (Bengtsson, 2001). I analysarbetet görs systematiska beskrivningar av respondenternas utsagor där forskaren måste distansera sig från sin vanliga vardagsövertygelse (Denscombe, 2014). Den förförståelse som eventuellt finns inom ett visst fenomen i forskningsarbetet får inte påverka undersökningen på något sätt eftersom fenomenologin bygger på principen om att nå fram till sakens natur dess essens (Bjurwill, 1995).

Metod

Eftersom jag var intresserad av respondenternas uppfattningar och upplevelser landade val av forskningsmetod på en kvalitativ undersökning. Ahrne (2015) menar att vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier. Det kan vara frågor som rör människors upplevelser och syn på verkligheten. Mina respondenters beskrivningar har inhämtats från en enkätundersökning samt i fördjupade intervjuer av kvalitativ karaktär. Med enkätstudien fick jag möjlighet att nå ut till fler respondenter vilket gjorde att jag fick en övergripande bild av olika yrkesgruppers uppfattningar om språk och språkstörning. Enkätfrågorna utformades genom öppna frågor och innehöll inga förvalda svarsalternativ.

Intervjufrågorna utformades av beskrivande karaktär. Med intervjustudien fick jag möjlighet att erhålla respondenters åsikter om det dagliga arbetet på ett mer djupgående vis. I en kvalitativ undersökning behöver man ständigt påminna sig om att förhålla sig på ett objektiv sätt och samtidigt vara lyhörd för att ställa relevanta följdfrågor av öppen karaktär (Kvale & Brinkmann, 2014).

17

Urvalsgrupp

På specialskolan finns fem arbetslag, från arbetslag ett, som arbetar med de yngre eleverna till arbetslag fyra, som arbetar med högstadiet. Arbetslag fem är skolans fritidsverksamhet. EHT är ett eget arbetslag. Ett urval har gjorts utifrån yrkesprofession, arbetslag, kön och ålder. 14 enkäter mailades ut varav åtta inkom med svar. Således fanns ett bortfall på sex respondenter. En elevassistent, en fritidshemslärare, en speciallärare och en specialpedagog medverkade i både enkät och intervju. Att det blev just dessa fyra beror på att de har olika yrkeserfarenheter om elevgruppen. Utöver detta har två lärare, en speciallärare och en person från EHT, enbart svarat på enkäten. Det erhållna urvalet från olika skolmiljöer och demografer har varit målinriktat och där av inte representativt för en hel population (Bryman, 2018).

Etiska överväganden

I undersökningen har jag tagit hänsyn till de fyra etiska principerna (Vetenskapsrådet, 2011). Samtliga respondenter har fått information om undersökningens metod och syfte både muntligt och skriftligt. Jag har även informerat samtliga respondenter om att deltagandet i undersökningen var frivillig och att de när som helst under undersökningens gång kunnat avbryta sin medverkan. Insamlad data har förvarats inlåst och säkert utan synhåll från obehöriga, dessutom har samtliga respondenter fått information om att materialet som samlats in, inte kommer att spridas vidare, utan endast är till för just denna undersökning. En kontinuerlig kommunikation har förts mellan mig som forskare och respondenter under processen genom att respondenter har fått läsa och godkänna utsagorna. Respondenters namn har avidentifierats.

Tillförlitlighet och giltighet

I undersökningen valde jag att kombinera enkät och intervjustudie. På så vis gavs möjlighet att få en god överblick över respondenternas generella uppfattningar genom enkäterna, och möjlighet till fördjupade detaljfrågor genom intervjuerna. Mina intervjufrågor som i förväg var utformade och kategoriserade i vilken ordning frågorna skulle ställas, har presenterats på samma vis under samtliga intervjuer. Samtalen med respondenterna har känts trygga, harmoniska och med ömsesidig respekt.

18

Tillförlitlighet handlar om att skapa tillitsfulla möten (Kvale & Brinkmann, 2014). Tillförlitlighet står även för hur undersökningen kan genomföras på nytt med samma resultat (Kvale & Brinkmann, 2014). I en kvalitativ forskning kan det bli svårt eftersom människor kan tolka samma sak på olika sätt.

Genomförande

Enkät

Vald specialskola är även min arbetsplats detta gjorde att det var relativt enkelt att få kontakt med olika yrkesprofessioner. I ett första skede upprättades ett så kallat ”Missivbrev” (se bilaga 1) som kan ses som ett följebrev, där syfte, metod och de etiska övervägandena redogjordes relativt kortfattat. Parallellt med att Missivbrevet upprättades utformades även en enkät utifrån valt intresseområde (se bilaga 2). Missivbrevet skickades ut och delades ut personligt.

Syftet med att det skickades via mail var att ge respondenten möjlighet att läsa igenom det i lugn och ro, innan själva enkäten skulle genomföras. Innan enkäten genomfördes testades enkätfrågorna på en utomstående före detta kollega detta kallas för en pilotstudie (Ejlertsson, 2014). Feedback gavs och några justeringar i utformningen gjordes. Enkäten innehöll fyra öppna frågor som skulle besvaras med max 50 ord. Syftet med det var att respondenten mer specifikt skulle ges möjlighet att besvara frågorna utan att ”sväva” iväg allt för mycket och kanske missa att besvara kärnfrågan.

Intervju

En intervjuguide upprättades med sammanlagt 11 frågor (se bilaga 3). Intervjufrågorna var av beskrivande karaktär och följde en ordningsföljd med olika rubriker som bakgrundsfrågor,

huvudfrågor och slutligen avslutande frågor. Intervjufrågorna testades på en utomstående

kollega innan det var dags för ”skarpt läge” detta ledde till några mindre justeringar. Därpå kontaktades de olika respondenterna på specialskolan via individuell personlig kontakt. Vid denna träff bokades tid och plats för intervjuerna. Samtliga intervjuer har genomförts i ett av skolans mindre samtalsrum. I samtliga intervjuer har ljudinspelning upptagits via mobiltelefon. Tidsåtgång för varje intervju har varit mellan 30-45 minuter. Efter avslutad intervju har tid för efterarbete och reflektion erlagts. Min målsättning var att göra intervju och transkribering på samma respondent klar på en och samma dag eftersom intervjun då var dagsaktuell. Efter

19

transkribering har respondenten kontaktas via mail för att läsa igenom och godkänna transkriberingen av intervjun samtliga respondenter godkände transkriberingen och inga justeringar behövde göras. Transkriberingen är en så kallas talspråks transkription, det vill säga för att få flyt i transkriptionen har vissa upprepningar och hummanden valts bort. Under transkriberingen användes konventionsanalys i syfte att ge läsaren av undersökningen en mer nyanserad bild av intervjun (Bryman, 2018).

Analys och bearbetning

I analysarbetet har det primära syftet varit att urskilja om det fanns varierande sätt att definiera språkstörning samt att undersöka hur de olika professionerna arbetar utefter läroplanens mål. Genom en fenomenologisk analys har bearbetning av utsagor klarlagts i syfte att synliggöra essensen av utsagorna utifrån enkät och intervjuer. I den inledande fasen av analysen har text lästs igenom och ljudupptagningen från intervjuer lyssnats igenom ett flertal gånger, detta för att hitta mönster och nyanser som kunde vara till hjälp vid kategorisering i olika teman. Det noggranna lyssnandet och läsandet har varit viktigt för att återuppleva intervjuerna eftersom analysen är uppbyggd på transkriptionerna. Enkätsvaren sammanställdes i ett dokument det vill säga att alla respondenters svar på till exempel fråga ett sammanställdes på ett papper och så vidare. Detta för att göra det mer lätt överskådligt.

Vid analys och bearbetning av material användes en liknande tabell som nedan. Exempel på analys och bearbetning av materialet.

Tabell 1. Tabellen visar processen från meningsinnehåll till tema. Meningsinnehåll Koncentrerat innehåll och tolkning

av underliggande mening

Underteman Tema

”Citat från respondent”

Koncentrerat innehåll tolkning av citat

Tolkning av vad citat handlar om

Ämne för citatet = tema .

20

Resultat

Nedan presenteras processen av meningsinnehåll för att identifiera essensen ur utsagorna (Kvale & Brinkman, 2014) som efter bearbetning resulterade i fyra teman. Dessa fyra teman kommer senare användas som rubriker och under varje rubrik återges citat från olika respondenter. Delanalys och den sammanfattade analysen är utformad utifrån både enkät och intervjusvar. Respondenternas utsagor är angivna som de återgavs vid respektive tillfälle.

Tabell 2. Tabellen visar processen där citat från respondenter, som efter bearbetning resulterade i fyra teman. Tema 1 och 2 har sitt ursprung från enkätsvar, medan tema 3 och 4 har sitt ursprung från utsagor från intervjusvar.

Meningsinnehåll Koncentrerat innehåll och tolkning av underlig gande mening

Underteman Tema

”Språket är ett verktyg vi

Använder oss av för att kommunicera och interagera med vår omgivning. Talet är kanske det man i första hand tänker på vad gäller begreppet språk, men talet är underordnat språkbegreppet. Språk består både av verbalt språk; d.v.s. tal och skrift, och icke-verbalt språk; t.ex. blickar, leenden och gester. Språkstörning är ett juridiskt begrepp”.

Språket är ett verktyg vi använder oss av för att kommunicera. Interagera på olika sätt och i olika miljöer.

Interagera

Språket är ett verktyg för kommunikation.

”Språk ger oss möjlighet att kommunicera med andra, språk är makt att kunna förstå och påverka i vårt samhälle”.

Språk är makt att kunna förstå och påverka i vårt samhälle.

Allas lika värde, demokrati, att få sin röst hörd.

Rättighet.

”Asså jag tycker skolan behöver få in lite mer lärare som ändå stannar kvar och inte blir sjukskrivna direkt det behövs ledningen verkar inte lyssna på dom känns det som”.

Mer lärare som stannar och inte blir sjukskrivna. Ledningen verkar inte lyssna.

Arbetsmiljö. Organisation.

”Vi skulle behöva mer tid med lärarna för planera och berätta för varandra om barnen. Så vi vet mer om stöd och så”.

Mer gemensam tid för planering och förståelse.

Skolstruktur

21 Centrala teman

De centrala teman som utkristalliserades efter bearbetning från både enkät och intervju är;

 Språket är ett verktyg för kommunikation  Rättighet

 Organisation  Tid

Språket är ett verktyg för kommunikation

En lärare beskriver i enkäten att språk är regler och uttrycker sig på följande sätt;

Språk är något som är omgärdat av regler. Dessa regler beskrivs bäst i två tabeller, där den ena kolumnen utgör tecken på att det vi hör och uppfattar med vårt öra. Den andra kolumnen utgör det vi ser med vårt öga och därmed det vi läser. Det vi hör är språkljud och vår samlade erfarenhet säger oss det andra försöker säga. Vi talar inte alltid tydligt utan förstår i kontext. Det vi ser och läser är grafem, morfem, stammar och ändelser. Jag själv tycker mycket om att tänka på ord utifrån ett etymologiskt perspektiv; vad kommer ordet ifrån? Språkstörning är en funktionsnedsättning.

Fritidshemsläraren uttrycker i enkäten hur vi kan använda språk, samt att vi har ett icke verbalt språk i form av kroppsspråk;

”Man använder språk till att kommunicera mellan varandra, vi har även kroppsspråk”.

I enkäten från specialläraren lägger specialläraren till att språk är en förutsättning för att kunna delta och formulerar sig;

Språk förutsättning för att kunna delta, förstå och förmedla ord mening text i dels ett individuellt perspektiv (jag och min närliggande, familj, skola, arbete m.m), grupperspektiv, i ”min” del av världen (mitt språk, här där jag befinner mig,

22

svenska) kunna aktivt delta i samhällsfunktioner, organisatoriskt perspektiv, förutsättning för tillgänglighet i vårt demokratiska samhälle. Det är viktigt att vi pedagoger har stor kunskap om språkstörning och hur den kan visa sig. Språkstörning är en funktionsnedsättning och diagnosförteckning.

Under intervjun med specialpedagogen beskrivs hur omgivningen ibland kan bli lurad av elever med språkstörning. Specialpedagogen förklarar;

Impressiv är det man ”tar in” och expressivt är hur man själv talar och pratar. Den ena--- den impressiva kan vara ganska svår och man kan bli lite--- lurad av eleven, för dom kan ha en bra expressiv förmåga och man kan inte riktigt veta vad de tar in och vad de tolkar och om de har förstått. Och den expressiva kan ju vara lite lurig för man tror de förstår mindre än vad de egentligen gör. Men har man en, en kombination av de båda då är det ju faktiskt ganska svårt för eleven och för oss jobbar runt omkring för att kunna möta dom utmaningarna. Eftersom de kräver väldigt mycket arbete runt omkring att man stöttar upp med kanske uppgifter i förväg för att dom kan se i förväg vad som ska komma på lektioner dagen efter till exempel.

Delanalys – språket är ett verktyg för kommunikation från både enkät och intervju Den genomgående essensen från respondenternas utsagor är att i arbetet med elever med språkstörning behöver anställda ha stor kunskap om språkstörning. Detta anser specialläraren, lärare och specialpedagog. En grundutbildning i språkutveckling, språkutveckling för elever med språkstörning och kunskap om flerspråkig språkutveckling hos elever. Om det finns okunskap runt elevgruppen kan en effekt av det bli att svårigheterna läggs på individen vilket i sin tur kan leda till att nödvändiga förberedelser i lärmiljön runt eleven uteblir. Bristen på utbildade lärare, speciallärare och brister i kunskap om språkstörning är en utmaning för specialskolan och övriga skolor i landet (SPSM, 2018).

Rättighet

Person ur EHT svarar i enkäten att X-skolans personal skall ha betydande kunskap om stöd och anpassningar. Specialskolan skall ses som ett föredöme för andra skolor varav respondenten uttrycker;

23

Skollagen anger att alla elever ska få det stöd de behöver i skolan oavsett funktionsnedsättning och andra hinder för att kunna nå de uppsatta målen för undervisningen. Elever med språkstörning behöver stöd och anpassningar på många olika sätt, både för att kunna kommunicera och utveckla sitt språk och för att klara sina lärande situation med behållning. Detta skall, enligt SPSM, i högre grad än i grundskolan, tillhandahållas i X-skolan.

Specialläraren ger i intervjun uttryck för betydelsen av att ge elever en god självbild och uttrycker;

”Vi behöver hjälpa och ge strategier, så--- elev kan känna sig trygg och vågar fråga utan att känna sig dumma”.

Specialpedagogen däremot är mer inne på mer konkreta anpassningar och andra stöd och hjälpmedel som kan underlätta för både elev och pedagog och uttrycker;

Vi har ju individuellt också inne i klassen då vi har hörselkåpor, skärmar behöver man kan man gå undan i ett annat rum, ja--- det är väl de. Som specialpedagog har jag ju kanske mycket lättare att arbeta med elever. Då kan jag ju sitta i lugn och ro med en elev åt gången eller två elever. Som lärare har man ju svårare att möta eleverna på samma sätt.

Och fortsätter…

”Sen har vi ju--- värderingsverktyget som vi använder, använder som--- stöd. Det är ett verktyg som SPSM har tagit fram för att hjälpa till att--- utveckla lärmiljön”.

Fritidshemsläraren uttrycker däremot att;

Det är knappt man gör individuella anpassningar när de är i sina klassrum. De betyder att det blir ju svårare på fritids när de är 20-25 barn. Vi försöker göra anpassningar för varje elev men det är svårt i vissa situationer.

24

Jag, lite--- små emot det här hur man håller på att göra om fritidset, vissa är så där hårda med att fritids är skolans komplement till lärande, jag är ju lite små emot det. För de här barnen kämpar så hårt under skoldagen och ska de då komma till fritids och känna ännu mer krav. Det ska vara lite krav men det ska inte vara som på de vanliga fritidshemmen där det är extremt hårda krav. Vi behöver en mer stadig personal som kommer in med rätt utbildning och rätt erfarenhet. Ibland får vi hjälp av specialpedagog, det är bra.

Till skillnad från fritidshemsläraren uttrycker specialläraren i intervjun att man enkelt kan göra anpassningar med elever med språkstörning och uttrycker sig på följande sätt;

”Många har ju ungefär liknande svårigheter, ja som gäller de flesta av eleverna i vår målgrupp då- man kan--- anpassa taltempot när man pratar med elever”.

Även elevassistenten uttrycker relativt enkla metoder för anpassning och uttrycker sig på följande sätt i intervjun;

”Jag har lärt mig ganska många tecken, så då visar jag lite tecken om jag kan, det är bra om man kan lite”.

Delanalys rättighet från både enkät och intervju

Elever med språkstörning har behov av stöd och en tydlig struktur i undervisning och i den mer friare delen av en skoldag. Något som person från EHT poängterar och hävdar att specialskolans anställda skall vara expert på detta område. Om pedagoger känner sig trygga i sin yrkesroll genererar det till bättre hälsa och ledarskap, vilket i sin tur kan gynna elever till att känna sig trygga i sin undervisning och skolgång. Specialpedagogen uttrycker att specialskolan använder sig av det webbaserade ”Värderingsverktyget” för att bättre få syn på hur lärmiljön kan anpassas för elever. Fritidshemsläraren menar att individuella anpassningar är sällsynta i klassrummen. Samtidigt som själva skolformen specialskola är anpassad, utan att man kanske egentligen tänker på det som en anpassning. Fritidshemsläraren vill helst se ett fritids med personal med rätt behörighet och erfarenhet samtidigt finns en antydan om att specialskolans fritids inte är ett ”vanligt” fritids med samma krav som ett ”vanligt” fritids är behörigheten hos personalen inte lika viktigt då!? Att förstärka sitt tal med tecken är något som kan gynna elever med språkstörning i inlärningsprocessen, något som elevassistenten är inne på. Essensen ur denna delanalys kan delas upp i två delar och något förenklat; elever under skoltid och elever på

25

fritidstid. På skoltid får elever mer stöd och struktur medan under fritidstid är det just mer fri tid som styr aktiviteterna. Det är viktigt att alla miljöer som eleverna visats i anpassas och att alla som arbetar runt elever med språkstörning arbetar utefter ett språkutvecklande arbetssätt (SOU 2016:46).

Organisation

Specialläraren uttrycker i intervjun att elever med språkstörning kan ha tilläggsdiagnoser och uttrycker;

Våra elever har ofta tilläggsdiagnoser som kan vara mer primära än själva språkstörningen. Dagliga missförstånd och konflikter måste hela tiden lösas, att få förståelse för hur det händer och hur andra tänker. Sedan är det ju planering av lektioner, anpassningar som ska dokumenteras den tiden finns inte alltid. En annan utmaning är att hitta rätt och bra läromedel vanliga läromedelsböcker är alldeles för komplexa för våra elever, det tar tid!

Och fortsätter…

Ja--- det tar lång tid från att det man kanske har gjort en anmälan om behov av särskilt stöd och anpassningar. Det tar alldeles för lång tid till återkoppling och få stöd från EHT och ledning. Det får inte vara så, det har vi eller elever inte tid med. Handlar kanske om prioriteringar? Men vet inte? Vi har även haft många byten av rektorer och biträdande rektorer på kort tid. Jag upplevde att det var mycket bättre när till exempel specialpedagogerna ingick i arbetslaget. Då var de mer delaktiga i det vardagligaarbetet och de såg och hörde eleverna på ett annat sätt, nu får de bara en anmälning på ett papper om elev Olle.

Och fortsätter…

”På mitt förra jobb hade vi enklare dokumentarbete. Men det är kanske--- för vi är en myndighet?”

Specialpedagogen är inne på att speciallärarens roll på X-skolan ser lite annorlunda ut och uttrycker;

26

”Specialläraren har ju--- inte riktigt den rollen här, med att stötta upp, de är ju i klass”

Och fortsätter…

Vi specialpedagoger samarbetar mycket med logopeder vi har tre logopeder hos oss just nu. Då kan vi samtala och vara bollplank till varandra och bolla idéer med varandra. Sen har vi ju logope- nej kurator har vi som vi också har och använder oss. Nu har vi liksom fastnat i--- att vi jobbar väldigt mycket i--- att vi jobbar med ärenden kanske och man skulle mycket mer vilja jobba med främjande och förebyggandearbete på elevhälsan men det är väl målet.

Och fortsätter…

Skolan har genomfört olika gruppkonstellationer och det vet jag inte alla är nöjda med. Det måste utvärderas. Skolan måste bli duktigare på att utvärdera saker då skolan prövar något nytt, där kanske skolan skulle vara snabbare på, men det är kanske någonting som vi kan lägga till nu i vår. Att lägga till en utvärdering inför nästa läsår för nu planerar man väl framåt till nästa termin

Och fortsätter…

”Skola är ledningen och vi på elevhälsoteamet och kanske högre upp”.

Däremot uttrycker elevassistenten i intervjun en annan sorts utmaning och uttrycker;

”Ja--- jag vet inte, det känns som alla bara- Jag vet inte--- men det blir väl kanske ganska jobbigt för dom där ledningen inte verkar lyssna känns det som det tycker jag”.

Dessutom lyfter fritidshemsläraren en annan utmaning och antyder att skolgård och lokaler inte verkar vara anpassat och säger;

*Sen vi har ju den skolgård och lokaler vi har* men--- det blir ju lätt konflikter på skolgården och rasterna, det är ju så liten yta och många om man säger”.

27 Delanalys organisation från intervju

Hälsa börjar i organisationen de täta rektorsbyten som drabbat specialskolan verkar ha påverkat strukturen och arbetsmiljön i verksamheten. Gamla strukturer verkar ha röjts upp för att starta upp med nya. Det kan ha påverkat arbetsmiljön något som specialläraren, specialpedagogen och även elevassistenten ger uttryck för, detta utgör själva essensen. Om grunden inte är stabil och jordmånen är urvattnad behövs det upprättas ett långsiktigt helhetsperspektiv där ett professionellt arbete och samverkan mellan ledning och andra yrkesgrupper kan bidra till en ökad kvalité på utbildningen för elever med språkstörning (SOU 2016:46). Elever med språkstörning kan även ha tilläggsdiagnoser vilket ställer krav på ytterligare kompetenser för pedagogerna i verksamheten det behöver skolledningen ha i åtanke vad gäller fortbildning osv. Specialpedagogen uttrycker att speciallärarna inte verkar ha så stor roll på specialskolan. Samtidigt som det verkar som om specialpedagoger har ett tätt samarbete med logopeder och kurator och bollar idéer med varandra. Flera talar om tidsbrist och att det tar lång tid med olika dokumentprocesser, från anmälan till stöd. Samtidigt som skolans dokumentplattform verkar vara svårhanterlig. Dessutom verkar synen på skolan enbart handla om ledning, EHT och chefer högre upp. Om det är så behöver denna syn kanske förändras, för en skola bör ses som ett team, ett team som tillsammans skapar förutsättningar för elever, där vi samspelar med varandra för att få kraft och energi (Hedenbro & Wirtberg, 2000). Alla behövs, men precis som jordmånen behöver näring för att få fröet att växa behöver personalen också få näring i form av kollegialt lärande, fortbildning och handledning.

Tid

I intervjun ger specialpedagog uttryck för att lärarna har en utmanande uppgift och uttrycker;

”Klasslärarna har helt klart en tuff och utmanande uppgift med att stötta upp och förbereda olika uppgifter”.

Specialläraren menar att det finns stor spridning vad gäller kunskap om språkstörning och att det forskningsbaserade arbetssättet eventuellt kan bli lidande om inte tiden räcker till och uttrycker sig på följande sätt;

28

”Jag upplever att--- det är stor spridning om kunskapen om språkstörning. Många har jobbat länge medan andra inte har det, att läsa på om ny forskning är alltid bra, men tiden räcker inte till”.

Elevassistenten menar att det finns svårigheter med att skapa bra relationer med eleverna på fritids och uttrycker;

”När man är i klassen, då vet man, man känner elever och vet. På fritids är det många som är olika--- alltså det är svårt att veta om de förstår, vad jag menar ordentligt. Svårt med kontakt att få kontakt det blir stress”.

Fritidshemsläraren nämner språkplanen, som var en plan som ingick i skolans kvalitetsarbete där medarbetare fick mer kunskap om hur de kan få elever att gå från vardags språk till ett mer skolinriktat språk. Detta lade skolan ner mycket tid på. Detta bör eventuellt ses över för att bättre anpassas till fritidshemmets personal då fritidshemsläraren uttrycker;

Språkplanen var ju en satsning förra terminen. Den var ju inte jag med på. Sedan vet jag att dom som gick där kände att det inte var jätte anpassat till fritidset, utan kände att det var mycket mer anpassat till skola och lärare.

Och fortsätter…

”jag vet inte hur fritids skulle ha blivit mer involverat, jag var ju inte med tyvärr”.

Delanalys tid från intervju

Tidsbrist kan göra att lärare känner sig otillräckliga för att viktiga förberedelser inför lektioner inte hinner prioriteras likaså det forskningsbaserade arbetssättet som skall ge en ökad kvalitet i skolan inte hinns med. Detta kan leda till att personalen upplever stress över att inte kunna prestera önskvärt eftersom det är ont om tid. Därför bör en översikt av schemat möjligen göras?! För att personalen ska kunna leva upp till de krav som ställs måste de ges rimliga förutsättningar. Om tiden brister är det orimligt att tro att kvalitén på undervisningen ökar, de som drabbas mest är då eleverna. Då eleverna har fritidstid, gör det stora elevantalet det svårt för att skapa meningsfulla relationer mellan elev och pedagog. Tid behövs för att skapa ett framgångsrikt samarbete mellan olika yrkesgrupper, för att vinna tid på långsikt. Essensen ur

29

denna delanalys är bristande arbetsmiljö som kan leda till stress för både elev och pedagog. Om elever inte får det stöd de behöver kan en effekt av det leda till att eleverna innehar en sämre självkänsla (Nettelbladt & Salameh, 2007).

Sammanfattande analys från enkät och intervjuutsagor

I enlighet med fenomenologin söker jag här att systematiskt beskriva vad som annars kan betecknas som självklarheter i verksamheten som undersökningen bygger på. Verksamheten blir sedd ur en annan synvinkel, betraktarens, den där en person känner sig i sammanhanget insatt, men nu tvingas beskriva verksamheten i sin tur. Här finns olika faktorer i X-skolan, som annars är i högsta grad interpersonella. Husserl (2004) menar att man kan använda personers tolkningar, och deras utsagor från erfarenheter, som primära eller sekundära. Det är absolut nödvändigt att gå tillbaka till sakernas betydelse då utsagorna är sekundära, medan den primära erfarenheten finns hos respondenterna själva och i deras egna självupplevda varseblivning av just sig själva. Självupplevandet får därför betraktas som tillfälliga erfarenheter som inte är förväntade eller avsiktligt framkallade (Husserl, 2004).

Kunskap och erfarenhet om språkstörning och anpassningar upplevs vara något eftersatt och varierande inom de olika yrkesgrupperna. Att det webbaserade värderingsverktyget skall ses som en ”ögonöppnare” för hur skolor bättre kan anpassa lärmiljön för elever är bra. Specialskolan är just en specialskola där det förväntas att lärmiljön och kunskap bör ses som ett föredöme för andra skolor.

Flera respondenter ger uttryck för att det ibland kan vara utmanande att arbeta med elevgruppen och att de ibland kan känna sig otillräckliga. Mycket energi verkar gå åt till att lösa dagliga missförstånd och konflikter. Språket är involverat i både lärande och samspel vilket gör att det kan uppstå missförstånd.

Respondenterna uttrycker att tid är något av en bristvara på specialskolan. Det tycks även gå mycket tid till att hitta rätt läromedel för elevgruppen, då många av ”de vanliga” läromedelsböckerna blir för komplexa. Husserl (2004) anser att livsvärlden är den vardagliga värd vi lever i och den som pågår här och nu, ur fenomenologins perspektiv kan man fråga sig finns tid? På X-skolan visade sig detta fenomen vara boven i mångt och mycket.

På specialskolan görs individuella anpassningar, men kanske inte i så stor utsträckning som skulle gynna både elev och pedagog fullt ut. Individuella anpassningar i större grupp är något

30

av en utmaning vilket fritidshemsläraren vittnar om. Det bör kanske analyseras, eftersom barn/elever har rätt till stöd och individuella anpassningar även under fritidstid.

Specialpedagoger på specialskolan verkar ha ett tätt samarbete med logopeder och kurator på specialskolan och lite mindre tid med lärarna/speciallärarna.

Elever med språkstörning har behov av en tydlig struktur under en dag. Med struktur och rutiner ökar tryggheten inte bara för elever utan även för pedagogerna.

Elevassistenten ger uttryck åt att flertalet anställda har valt att sluta på specialskolan samt att skolan har drabbats av många sjukskrivningar. Det förefaller som rådande arbetsmiljö bör ses över för samtliga yrkesgrupper inom specialskolan. Specialläraren är även inne på arbetsmiljön och antyder att det förekommit täta rektorsbyten på skolan.

31

Diskussion

Under diskussionsdelen kommer resultatet av studien diskuteras, i förhållande till studiens syfte och frågeställningar. De rubriker som förekommer kommer från frågeställningarna.

Resultatdiskussion

Syftet med undersökningen var att få inblick i om det fanns varierande sätt att definiera språkstörning inom olika yrkesprofessioner, samt hur praktiskt arbete med läroplanens mål för elever med språkstörning kan gestalta sig.

Medvetandegörandet av hur de olika professionerna ser på grav språkstörning, kan vara laddat och det var också därför jag var försiktig och inlyssnande. Oberoende av varandra har respondenterna villigt bildat andra linjer av svar på det som jag annars föreställt mig att de ska. Detta är mycket intressant och de interpersonella betydelserna hos respondenterna, har kommit att visa ett ständigt självöverskridande när det gäller medvetande som subjekt, och ett givet ”här-och-nu” i kontrast till ett begränsande som innebär att självet sätter sig själv ur fokus och äger formen av ett mer kollektivt jag, med en mer kollektiv kunskap. Det är just i denna tänkta kollektiva kunskap som jag, i denna undersökning, ser min sondering som ett medel att scanna medvetandet om språkstörning. Genom denna undersökning av medvetandeströmmen hos var och en av respondenterna, kan konstateras den begränsning subjektet/respondenten har förstått som ett absolut givet ”här-och-nu” men som också kan betraktas som ett ständigt flytande självöverskridande. Medvetandet om grav språkstörning på X-skolan har genom fenomenologin nått ett konkretiserande ”medvetande-om”. Detta har visat på en förvirrande mångfald av former. Alla uttryck som vid undersökningens början kan användas för objektiv beskrivning, och egen förståelse är flytande och mångtydiga. Undersökningens början ägnas åt att klargöra tvetydigheter och en slutgiltig fixering av språket skulle förutsätta en fulländad analys av fenomenet och är något som ligger i en framtid. Undersökningens framskridande består till en avsevärd del i att nya, först nu tydliga, mångtydigheter påvisas (Husserl, 2004). Så har också skett, bland annat fann jag en gemensam faktor som respondenterna beskrev som tid.

32

Hur definieras grav språkstörning av olika yrkesgrupper

Av resultatet framkom att det fanns varierande sätt att definiera grav språkstörning i verksamheten och bland olika yrkesgrupper. Ett fenomen som visade sig var att några definierar själva de typiska tecknen/dragen som kan uppstå om man har en språkstörning som en definition, som t.ex. ”de har svårt att förstå och att uttrycka sig” medan andra uttrycker att det är en funktionsnedsättning, en diagnosförteckning och ett juridiskt begrepp. En gemensam faktor som yttrade sig var att samtliga uttryckte att det har med språket att göra. För många elevassistenter som arbetar på specialskolan är specialskolan det första arbete man har efter gymnasiet och det är nu man möter begreppet språkstörning för första gången. Där kan vi ha en förklaring till variationen det handlar om erfarenhet. Variationen är kanske inte så konstig eftersom man inte är helt enig om definitionen varken på nationellt eller internationellt håll Bruce, Sventelius, Ivarsson & Svensson (2016) använder det vidare begreppet språklig sårbarhet och internationellt förs diskussioner om att byta ut ordet störning (Bishop, Snowling, Thompson & Greenhalgh, 2016). Det skall bli intressant att följa utvecklingen av definitionen.

Att ha fått sin erfarenhet och kunskap genom att arbetat med elevgruppen i många år kan i sig vara bra samtidigt som den med akademisk utbildning t.ex. de med karriärtjänster bör få större ansvarsområde på X-skolan genom att t.ex. handleda andra yrkesgrupper. Vilket går i linje med kartläggningen som SPSM nyligen genomförde som säger att vi behöver öka kunskapen kring språkstörning (SPSM, 2018). De som innehar en karriärtjänst på specialskolan genomgår speciallärarutbildningen mot grav språkstörning och borde således passa ypperligt för att handleda andra yrkesverksamma på specialskolan. Genom att samarbeta runt elevgruppen kan utbyte av erfarenheter ske som ett naturligt inslag under en skoldag samtidigt som olika yrkesgrupper kan få bättre förståelse för varandras arbetsuppgifter för de ser olika ut beroende på utbildning.

Pedagogiska utmaningar i arbetet med elever med språkstörning

En pedagogisk utmaning på specialskolan är tiden, tiden som inte verkar räcka till. Respondenterna ger uttryck för att de inte har tid. Det får konsekvenser för eleverna i det långa loppet. En viktig aspekt att ha i åtanke om tiden inte räcker till är att det forskningsbaserade och språkutvecklande arbetssätt som skall öka tillgängligheten och kvalitén i skolan för elever kan utebli, parallellt med att det viktiga för och efterarbete även det kan utebli. Individuella anpassningar förskjuts och kan då enbart bli generella anpassningar. Skolan ska ge alla elever

33

den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och för sin personliga utveckling därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla (SPSM, 2018). Hattie (2009) betonar vikten av att pedagoger bör känna till vilken effekt de har på elevers lärande detta kallar Hattie för ”know thy impact”. Hattie menar att det kan vara avgörande för elev om pedagog anpassar och förändra i sin undervisning om det visar sig att undervisningen inte faller väl ut för eleven.

En annan uppfattning som tycks skönjas är att de som fått en karriärtjänst d.v.s. de som fått möjlighet att studera till speciallärare mot grav språkstörning, de som förmodligen är den yrkesprofession som har den dagsaktuella forskningen i åtanke. Den professionen och kompetensen som de besitter tar inte specialskolan tillvara på. Det är oroväckande då denna profession skulle kunna handleda andra yrkesprofessioner och borde ses som en oumbärlig ingrediens för verksamheten både vad gäller utvecklingsskäl och av arbetsmiljöskäl (Holmberg, 2000).

Specialskolan har fokus på tillgänglighet som kännetecknas av att säkerställa lärmiljön, tryggheten och studieron. Dessutom görs utbildningen tillgänglig så att elever ska få en likvärdig utbildning (SPSM). Samtidigt som läraren ska organisera och genomföra arbetet så att elever får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling där det vardagliga språket och det mer ämnesspecifika språket länkas samman (Hajer & Meestringa, 2010). Naturligtvis görs allt detta, men om tiden inte räcker till kanske kvalitén på undervisningen uteblir?

För att göra en grundlig och noggrann dokumentation av en elev bör alla som arbetar runt eleven delta för att få samsyn, information och annan nödvändig input (Ahlberg, 2013). Ett sådant möte kan bli svårt att upprätta om tiden inte räcker till. Specialskolan bör därför effektivisera dokumentation och kommunikation för lärarna. Det verkar som den dokumentplattform som specialskolan valt att använda inte är den mest eftertraktade och mest lättarbetade. Detta bör inventeras och följas upp. En annan stor utmaning på specialskolan är att få lärarna tillika speciallärarna att stanna på specialskolan. Dessutom verkar specialskolan sakna en ”vi” känsla. De olika yrkesprofessionerna har en bra gemenskap mellan sig, men det kollegiala arbetet över yrkesgrupper upplevs eftersatt. Men om synen på skola enbart innefattar ledning, EHT och chefer högre upp är det kanske inte så konstig om vi känslan saknas?!

Hur anpassas undervisningen utefter individuella behov

Fritidshemsläraren ansåg att det var en svår uppgift att anpassa utefter individuella behov, detta p.g.a. av den stora elevgrupp gentemot personal som är tillgänglig. På fritids är det ca 25 elever inskrivna och det är ofta sex stycken pedagoger som arbetar varje dag på fritidshemmet. Därför