Examensarbete i fördjupningsämnet
(Engelska och lärande)
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Medborgarskapande
i engelskundervisningen
En analys av två läroböcker.
Creating Citizens in the Teaching of English
An Analysis of Two Text Books.
Heléna Félix Ferreira
Skolutveckling och ledarskapReflektionen kring världsmedborgaren som pedagogiskt ideal är en av de viktigaste uppgifterna för den pedagogiska filosofin idag, och den måste bli ett led i danandet
av det nya sociala själv som blir till världsmedborgaren själv. Frågan är därför: Vad är det för pedagogisk filosofi vi talar om och hur förhåller den sig
till denna nya personlighetsdaning?
Abstract
According to the Swedish national curriculum from 2011 and the latest school legislation from 2008, there is greater emphasis on schools’ dual purpose. Schools’ most pre-dominant task is not only to provide students with knowledge in different subject areas. Equally important is their task to foster skilled and engaged democratic citizens, who will contribute to the greater good of their society. Studies have shown that schools are failing in preparing students for their participation in a democratic society, and therefore also failing the second part of their legislative undertaking.
The backbone of this thesis is the assumption that there is room in language teaching for what I would like to call ”real content”, i.e. content which really matters to students and teachers alike.
The purpose of this thesis is to examine what kind of support teachers can find in text books for English as a foreign language when it comes to fostering responsible and competent democratic citizens. Two text books were examined - Blueprint A and Blueprint
Vocational, since studies point to the fact that the democratic deficit is even more
prominent in vocational education, which in turn can pose a threat not only to the students of vocational programs, but to our society as a whole.
The results show that for those teachers who wish to take their democratic
assignment seriously and teach not only language skills but also democratic skills, there are many texts dealing with democracy and values in both text books, as well as numerous exercises with the aim to improve students’ democratic skills, such as communication, critical thinking, argumentation etc. The explanation for the shortcomings identified in many studies therefore has to be found elsewhere. Furthermore, the findings of this study confirm the differences in perception of vocational students and students who will continue their studies at university level.
Key words: citizenship, communication, democracy, English as a foreign language, human
Innehåll
1. Inledning 6
2. Syfte, frågeställning och avgränsning 10
3. Litteraturgenomgång 12
3.1 Bakgrund och sammanhang 12
3.1.1 Skolans dubbla uppdrag 12
3.1.2 Brister i skolans arbete med demokrati och värdegrund 13
3.1.3 Historisk tillbakablick på styrdokumenten 13
3.1.4 Skolans utveckling - homogenisering 14
4. Begreppsdiskussion 16
4.1 Demokrati 16
5. Metod och genomförande 17
6. Resultat, analys och teoretisk tolkning 19
6. 1 Innehåll 19
6.1.1 Innehåll/substans (a om värderingar och b om demokrati) 19
6.2 Medborgerlig kompetens/kommunikativ förmåga 24 6.3 Elevinflytande 28
7. Slutsats och diskussion 31
1. Inledning
Det saknas bildning i svensk skola. Med detta lätt provocerande påstående inleder jag denna uppsats. Det kan tyckas cyniskt att som blivande lärare påstå något sådant, men låt mig förklara vad jag menar och varför jag valt att öppna med detta djärva uttalande. Tanken har naturligtvis inte bara slagit mig, utan utgör en betydande beståndsdel i den svenska skolpolitiska debatten, vilket inte minst Stefan S. Widqvist poängterar i sin artikel “Medborgerlig bildning - en bristvara i den svenska skolan” i Värmlands Folkblad
(Widqvist 2014, 4 april). Han diskuterar skillnaden mellan bildning och utbildning, och konstaterar att den svenska skolan allt mer har kommit att präglas av det sistnämnda. “Fokuseringen på att barnet ska bli ett yrke” måste brytas, anser Widqvist, och
skolpolitiken behöver finna en ny riktning där målet är att vidga elevernas vyer och hjälpa dem att utvecklas till allmänbildade människor (Värmlands Folkblad, 2014). Vidare menar han att alla elever, oavsett utbildning eller specialisering, bör utmanas med en “mängd olika perspektiv på de viktiga frågorna, så att deras förståelse för omvärlden vidgas i stället för att smalna av…” (Värmlands Folkblad, 2014).
När jag läser detta väcks tankar kring hur jag som språklärare kan bidra till
elevernas medborgerliga bildning och inte bara till att förmedla en av Skolverket fastställd kursplan. Personligen tror jag det finns en enorm outvecklad potential inom all
språkundervisning. Ulrika Tornberg skriver om språkundervisningens mellanrum, det utrymme som finns att fylla språkkurserna med ett meningsfullt innehåll (Tornberg, 2000) - en tanke som är mycket tilltalande. Att lära sig ett språk handlar till stor del om
färdighetsträning, eleverna ska drillas i att läsa, skriva, tala, lyssna och förstå ett
främmande språk, och det finns tydliga beskrivningar - läs kurs- och ämnesplaner - för vad som ska åstadkommas på vilken nivå. Det finns inte alltför mycket spelrum för läraren att avvika från styrdokumenten i det hänseendet. Däremot finns det alla möjligheter i världen att påverka innehållet, det som man lyssnar till, talar, skriver och läser om, i en sådan riktning att eleverna blir bildade på köpet. Det är enligt mig ett sätt att få bukt med det demokratiska underskottet i skolan och i det omgivande samhället. Språkundervisningen lämpar sig enligt mitt förmenande ytterst väl för medborgerlig bildning, som enligt
perspektiv, nyfikenhet och en beredvillighet att omvärdera sina egna föreställningar i relation till andras uppfattningar och värderingar. Detta innebär, att en pedagogik med bildning som grund präglas av pluralism, där skilda perspektiv möter varandra.” Jag vågar till och med påstå att det kanske trots allt är detta som är språkundervisningens egentliga kärna. Om inte annat så behövs det fler vägar mot målet - demokrati.
Forskning har visat att den i svensk skolpolitik länge allenarådande devisen “elevinflytande” faktiskt inte ger önskad effekt, snarare tvärtom. Statsvetaren Ellen Almgren har i sin avhandling Att fostra demokrater (2006) kommit fram till att elevinflytande skapar sämre demokrater. Hennes analys visar att nyckeln till positiva effekter på de politiska kunskaperna i stället är ett öppet klassrumsklimat där eleverna erbjuds flera olika perspektiv på samhälleliga frågor och där de kan diskutera fritt. Det elevinflytande som skolpolitiker så länge har lyft fram och som länge haft sin säkra plats i styrdokumenten har däremot en direkt negativ effekt på elevernas politiska kunskaper. “Ju mer inflytande en skola erbjuder inom dessa områden desto mindre kan eleverna om demokrati och samhälle” (Anneli Waara, 2006). Dags för skolpolitiken att söka nya vägar mot demokrati och bildning, kanske? Om den medborgerliga bildningen kunde smygas in i fler ämnen tror jag att vi skulle få just det som Widqvist efterfrågar (Värmlands Folkblad 2014): Elever som förmår förändra världen och tar ansvar för det samhälle de lever i, och som växer som individer, medmänniskor och medborgare.
Därför är min tanke med detta arbete att undersöka vilket stöd läraren kan finna i olika läromedel när det kommer till att förstärkt betona den demokratiska och
medborgerliga bildningen i engelskundervisningen.
Dagens skola ska inte bara förmedla kunskaper, den ska också förmedla demokratiska värden. Förstärkt betonas i den nya skollagen (Skollagen, 2010:800, 1 kap. 4 och 5 §) och i
allmänhet. Skolverket har utfärdat rekommendationer för hur man inom skolans värld bör arbeta med demokrati och värdegrund under devisen “om, genom, för”. Enligt detta sätt att tänka ska skolan förmedla kunskap om demokrati och värdegrundsfrågor, man ska göra det
genom att tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, och detta ska resultera i upplysta
medmänniskor som arbetar och lever för demokrati, dvs för att främja demokratin i framtiden (Skolverket.se, 2016: Demokrati och mänskliga rättigheter i läroplanen).
Det integrerade demokratiuppdraget innebär att demokrati- och värdegrundsfrågor ska genomsyra hela skolans verksamhet, och vara en naturlig och integrerad del av varje enskilt undervisningsämne. I varje ämne ska det alltså ingå demokratiska inslag på regelbunden basis. I Skolinspektions rapport Skolornas arbete med demokrati och
värdegrund (2012) konstateras dock stora brister när det gäller denna aspekt av skolans
dubbla uppdrag. Man konstaterar i rapporten att medborgarfostran är mer självklar i vissa ämnen, exempelvis i diskussioner om skönlitteratur eller inom samhällskunskapen eller svenskämnet, men att det finns en outnyttjad potential i andra ämnen. Man observerade bl.a. flera lektioner i engelska och kom fram till överraskande brister. Engelskämnets demokratifrämjande potential utnyttjas inte i tillräckligt stor utsträckning.
I enlighet med “Läromedlens roll i undervisningen” (Skolverket 2006) är läroböcker fortfarande den form av läromedel som dominerar undervisningen i svenska grundskolor, såväl i åk 5 som åk 9, dock bör nämnas att tendensen är något avtagande i de högre årskurserna. Det är rimligt att anta att liknande förhållanden råder på gymnasiet. I vilket fall kan man utgå ifrån att eleverna när de kommer till gymnasiet har arbetat främst efter läroböcker. Det faller sig därför naturligt att undersöka möjligheterna till demokratisk utbildning i just läroböcker. Man bör emellertid ha i åtanke att läroboksanvändandet i sig tenderar att generera relativt rigida mönster, vilket bekräftats i en rad studier, exempelvis “Engelska som demokratiämne. En analys av två läroböcker” (Steen, 2010). Jag vill avsluta med en intressant observation från läromedelsrapporten där det slås fast att ”när undervisningen utgår från en lärobok blir den mer styrd av läraren och det finns inte så stort utrymme för elevernas initiativ” (Skolverket 2006: 74). Det är likaledes viktigt att nämna i sammanhanget att “lärobokens karaktär säger inte nödvändigtvis något om
och lärarstilen som avgör hur läroböckerna används, inte böckerna i sig” (Skolverket, 2006, s. 21).
Mot denna bakgrund spelar läroböckernas innehåll och upplägg en viktig roll. En lärobok ska inte bara möta kraven på kunskapsförmedling, utan ska rimligtvis också tillgodose elevernas rätt till demokratisk kompetens, när det gäller såväl innehåll, som färdigheter och arbetsformer. Naturligtvis har skolor och lärare ett stort ansvar när det kommer till arbetet med demokrati och värdegrund. Men med tanke på att läroböcker är den dominerande formen av läromedel, är det viktigt att de förmedlar såväl kunskaper som demokratiska värden, och därmed erbjuder ett starkt stöd i lärarnas strävan efter
demokratiarbete.
Med tanke på de brister som Skolverket observerat i kvalitetsgranskningen av engelskundervisningen (Skolverket 2011, s, 7) blir kanske valet av läromedel viktigare än man tror. Skolverket har konstaterat stora brister i engelskundervisningen när det gäller att anpassa efter individens behov. I stora drag kom man fram till att undervisningen är traditionell och bygger på devisen “mer av samma”. Man kom fram till att många sitter av tiden och väntar på hjälp eller nya uppgifter, och man tillämpar samma arbetssätt oavsett förutsättningar.
Mot denna bakgrund tror jag att språkundervisningen är en riktig guldgruva, ett undervisningsämne med outnyttjad potential, om man med hjälp av skickligt utformade läromedel kan utnyttja “mellanrummet” (Tornberg, 2000) som bildas i
språkundervisningen och fylla det med ett medborgarskapande innehåll. Enligt mitt
förmenande är steget inte heller särskilt långt, då språkundervisningen till sin natur innebär samtal, personlighetsutveckling, att pröva sina åsikter mot andras, att omvärdera, att kommunicera, att lära om andra kulturer. Rätt utnyttjat kan storverk uträttas. Jag tror på en ömsesidig vinst för såväl lärare som elever. Frågan är bara - håller läroböckerna måttet?
2. Syfte, frågeställning och avgränsning
Syftet med detta examensarbete är följaktligen att granska hur läroböcker i engelska för gymnasiet förhåller sig till den demokratiska aspekten av skolans tydligt uttalade dubbla uppdrag. Det är relevant, eftersom läroboken fortfarande har en dominerande ställning bland alla till buds stående läromedel (Läromedlens roll i undervisningen, Skolverket, 2006). Om det skulle visa sig att läroböckernas stöd till läraren i demokrati- och
värdegrundsarbetet är mycket skiftande är detta något lärare bör vara uppmärksamma på och kanske ta i beaktande vid val av lärobok. Kanske kan det till och med komma att bli utslagsgivande, då man torde kunna utgå ifrån att de flesta av marknadens läroböcker idag med råge uppfyller övriga krav, som exempelvis kunskapsförmedling, träning av
grundfärdigheterna och Gy11-anpassning.
Följande frågeställningar kommer att beaktas:
● Vilka möjligheter att realisera skolans demokrati- och värdegrundsuppdrag erbjuder läroböcker i engelska på gymnasiet vad gäller:
○ Innehåll (värdeförmedling och kunskap om demokrati) ○ Demokratisk kompetens (kommunikation, kritiskt tänkande) ○ Elevinflytande (arbetsformer och valmöjligheter)
● Finns det några skillnader mellan läroböcker för yrkes- respektive högskoleförberedande program? I så fall vilka?
Syftet med detta arbete är inte att undersöka hur lärare och elever använder respektive lärobok, eller hur man i klassrummet konkret realiserar demokratiarbetet, även om denna aspekt är nog så relevant. Vidare är det viktigt att poängtera att en lärobok endast utgör en liten del av en hel läromedelsserie, ofta bestående av lärarhandledningar, facit, webbsidor, ljudfiler och annat material.Av praktiska skäl och med beaktande av denna uppsats räckvidd är det inte möjligt att undersöka hela läromedelspaket. Jag anser det vara mer relevant att granska och jämföra läroböcker med varandra i syfte att fastställa
eventuella skillnader mellan läromedel avsedda för yrkes- respektive högskoleförberedande program.
3. Litteraturgenomgång
3.1 Bakgrund och sammanhang
3.1.1 Skolans dubbla uppdrag
Skolans roll som medborgarskapare är väl förankrad i såväl skollag som läroplaner. I den nya skollagstiftningen framgår det tydligt att skolan har ett dubbelt uppdrag, nämligen att förmedla och förankra både kunskaper och värden.
“Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. /.../ Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska
värderingar som det svenska samhället vilar på. /.../ Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga
utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta, ansvarskännande individer och medborgare.” (Skollagen, 2010:800, 1 kap. 4 §)
I 5 § preciseras vilka grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter det rör sig om, nämligen: “...människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.” Vidare betonas att alla som verkar inom skolan ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling (Skollagen, 2010:800, 1 kap. 5 §).
På liknande sätt framhävs skolans dubbla uppdrag i gällande läroplaner. Utöver att
förmedla och gestalta ovan nämnda värden, ska skolan enligt Läroplan för gymnasieskolan 2011, Gy11 (Skolverket, 2011) fostra individen till “rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande” och förbereda denne för att delta i samhällslivet.
3.1.2 Brister i skolans arbete med demokrati och värdegrund
Ändå identifieras gång efter annan brister i genomförandet av skolans integrerade
demokratiuppdrag (Skolornas arbete med demokrati och värdegrund, 2011). Det är många intressen som slåss om att få vara med och utforma dagens skola. Stora förändringar har skett inom skolans värld som har påverkat ambitionen och möjligheten att säkerställa elevernas demokratiska bildning. Det råder stora skillnader mellan olika skolformer, mellan olika sociala grupper och mellan olika geografiska områden när det kommer till att utrusta eleverna med en allsidig demokratisk verktygslåda. Faktiskt är till och med vissa mål i styrdokumenten motstridiga och har svårt att samexistera under rådande pressade budgetära, konkurrensrelaterade och tidsmässiga omständigheter. Almgren (2006, s. 11) pekar på det paradoxala i skolans dubbla uppdrag: dels att fostra aktiva demokratiska medborgare och samtidigt neutralt förmedla kunskaper och färdigheter efter
arbetsmarknadens önskemål.
3.1.3 Historisk tillbakablick på styrdokumenten
Almgrens beskrivning av dagens skolpolitiska situation verkar finna stöd även i annan forskning. Medborgarutbildning riskerar idag att utkonkurreras av fokus på
entreprenörskap och individualism (Hartsmar et al. 2013, s. 8), dvs. kunskap och basfärdigheter direkt användbara inom det framtida yrket verkar i hög grad gå före demokratisk bildning.
Vilket bildningsideal som varit förhärskande har varierat, men det är viktigt att komma ihåg att det är politiken och det omgivande samhället som formar var tids utbildning. “All utbildning är politisk i den mening, att det är en människo- och samhällssyn som utgör grunden för de skolpolitiska val som görs och som formar innehållet i vår skola” (Widqvist, 2014).
synsätt är också delvis utgångspunkten för denna studie och har legat till grund för utformningen av metod och genomförande.
Vidare poängterade Dewey utbildningens dubbla syften i Demokrati och Utbildning (1916, 1997), i vilken han betonade att skolan ska lära ut såväl yrkesmässig som medborgerlig kompetens. Under det senaste seklet kan man säga att skolan mer eller mindre har haft ett dubbelt uppdrag, men fokus har skiftat något, lite som en vågrörelse som går från att betona den ena aspekten mer till att sakta röra sig mot den andra. Idag tycks det emellertid vara problematiskt att förena styrdokumentens dubbla målsättning för bildning och utbildning inom de ramar som utbildningssystemet ställt upp. Den
demokratiska bildningen får stå tillbaka till förmån för entreprenörskap och individualism.
3.1.4 Skolans utveckling - homogenisering
Denna utveckling tycks ha förstärkts de senaste decennierna. Tomas Englund tar upp flera tänkbara anledningar till varför skolans förutsättningar för medborgerlig bildning har förändrats, kanske till och med försämrats, trots att skolans demokratiska uppdrag har fått en allt mer framträdande position i styrdokumenten, och förhållandet borde vara det motsatta. Englund menar att den lilla demokratin, dvs föräldrars rätt att välja skola, har slagit ut den stora demokratin i skolan (Hartsmar och Liljefors, 2013 s. 37). Det fria skolvalet har fört med sig mer homogena skolor och klasser där det saknas kulturell mångfald, vilket i sin tur innebär sämre förutsättningar för demokratisk fostran, då skolan inte längre är den naturliga sociala mötesplatsen för olika samhällsskikt. De tidigare hälsosamma skillnaderna har suddats ut i ett utbildningspolitiskt systemskifte. Införandet av friskolor har förstärkt likriktningen ytterligare och man har gått från “public good” till “private good” (s. 37). Detta är inte unikt för Sverige, men förändringstakten har varit snabb och omvälvande här. Denna utveckling missgynnar alla, inte bara elevgrupper från de lägre samhällsskikten, då en effektiv, resultatbaserad, snäv, homogeniserad,
karriärinriktad utbildning riskerar att resultera i ytliga kunskaper när skolan som
mötesplats försvinner. Enligt Englund (Hartsmar et al. s. 45) “utgör skolans klassrum som offentlig mötesplats en viktig förutsättning för att utveckla såväl tolerans och respekt som lärande och meningsskapande i mer komplexa och kontroversiella frågor. Med detta avses
aspekter som handlar om skolans demokrati- och jämlikhetsuppdrag och som tenderar att trängas undan i den nuvarande utvecklingen mot alltmer homogena skolor”.
Vidare pekar forskning på att elever på yrkesförberedande program får en sämre demokratiutbildning än elever på högskoleförberedande program (Englund 2005, 2007, 2013, Almgren 2006 och Johansson 1970 bl.a.), vilket är alldeles särskilt graverande då just dessa elever skulle kunna ha den största nyttan av att vara skolade i kritiskt tänkande och att ifrågasätta:
“Yrkesskoleeleverna har större chanser att hamna i situationer, där de har anledning att ifrågasätta det berättigade i samhällets institutioner, men de kommer att ha betydligt sämre redskap för ett sådant ifrågasättande än de studenter som bedriver kritiska studier.” (Johansson, 1970)
I en av statens offentliga utredningar (SOU, 2008:27) drogs slutsatsen att de yrkesförberedande programmen skulle vara ännu mera yrkesinriktade. Syftet med
yrkesutbildning var inte att utbilda demokratiska medborgare. I stället skulle det satsas på infärgning och programanpassning, dvs. yrkesprogrammen skulle vara ännu mer
yrkesinriktade. Detta synsätt kom att prägla de nya styrdokumenten, bl.a. Gy11. Berggren (2013, s. 177) menar att i stället för att främja den sociala integreringen tenderar gymnasiet “utifrån SOU 2008:27 snarare att förstärka den sociala differentieringen. /.../ ungdomar på olika program förbereds för olika sociala sammanhang och möjligheter.” Eller som
Sundberg (2005, s. 271) uttrycker det: “Ett centralt dilemma i det statliga reformarbetet för den obligatoriska skolan är att svara för en likvärdig utbildning och samtidigt mot allt starkare krav på differentierade utbildningsvägar och individers självreglering.”Mot denna bakgrund är det särdeles viktigt att elevernas demokratiska fostran integreras i så många
4. Begreppsdiskussion
4.1 Demokrati
Denna studie tar sin utgångspunkt i ett vidgat demokratibegrepp, såsom Dewey (1917) definierat det. Enligt honom kan man inte reducera demokratifrågan till den politiska sfären (deltagardemokratin) utan den bör ses som någonting som rör hela samlevandet i samhället (deliberativ demokrati). Samma bredare tolkning av demokratibegreppet står att finna i Lars Persons studie Pedagogerna och Demokratin (2010) vilken har influerat denna studies metod. Enligt Person är demokratibegreppet “svårdefinierat och starkt värdeladdat” (2010, s. 53). Inom statsvetenskapen handlar demokrati om maktfördelning och
beslutsprocesser. Inom utbildning vidgas begreppet till att omfatta flera olika aspekter av samlevnad i samhället. Vidare menar han att skolans demokratiuppdrag underligger en statlig styrning och kan delas in i fyra dimensioner (Person, 2010, s. 53):
● Värdedimensionen (demokratiska värderingar) ● Kunskapsdimensionen (kunskap om demokrati) ● Kompetensdimensionen (demokratiska färdigheter) ● Kränkningsdimensionen (motverka kränkningar)
5. Metod och genomförande
Denna textstudie är en komparativ läromedelsanalys, vars syfte är att pröva olika
läroböckers “demokratiduglighet”. Som utgångspunkt fungerar ovan nämnda dimensioner (Person, 2010) av skolans demokratiuppdrag i något bearbetad form. Med tanke på detta arbetes omfattning har det varit nödvändigt att begränsa undersökningen till två läroböcker. Önskvärt hade varit att undersöka läromedel från olika läromedelsserier och allra helst förlag. Vid litteraturgenomgången tedde sig en jämförelse mellan läromedel för yrkesförberedande och högskoleförberedande program emellertid mer relevant. Varpå valet föll på två varianter av läromedlet “Blueprint” (Lundfall m.fl. 2011).
Enligt förlaget Liber och författarna Lundfall, Nyström och Clayton är läromedelsserien Blueprint såväl Gy11-anpassad som demokratisäkrad:
“Texterna i Blueprint är valda med syftet att ge eleverna nya perspektiv på omvärlden och en större förståelse för olika sätt att leva – ett högaktuellt ämne i dagens samhälle. /.../ Eleverna får gång på gång testa sina attityder och värderingar i sammanhang som utvecklar dem såväl språkligt som personligt. /…/ Till
yrkesvarianten “Blueprint Vocational” tillkommer den tydliga kopplingen till yrkeslivet.”
Som nämnts ovan är läroböcker endast en del av ett paket. I detta arbete undersöks s.k. “allt-i-ett-läromedel” som innehåller såväl texter som övningar.
Persons (2010, s. 53) demokrati- och värdegrundsdimensioner har omarbetats för att passa detta arbetes ändamål enligt följande. Person identifierar fyra dimensioner i skolornas arbete med demokrati och värdegrund.
● Värdedimensionen, att överföra demokratiska värden till barn och elever ● Kunskapsdimensionen, att ge barn och elever kunskaper om demokrati
Den sistnämna är kanske den allra viktigaste och mest framträdande aspekten av arbetet med demokrati och värdegrund i skolan i dag. Dock kommer den inte att granskas inom ramen för detta arbete. Här handlar det om ett konkret arbete/handlingar på fältet, i klassrummen och i all skolmiljö, vilket ligger utanför denna studies räckvidd. I stället lägger jag till en egen dimension, inspirerad av skolverkets “om genom för”, och det handlar om “genom”, närmare bestämt möjligheterna att tillämpa
elevdemokrati/elevinflytande i undervisningen (jfr Nanny Hartsmar s. 91.)
● Elevinflytande. Genom demokrati. Hur väl bidrar läroböckerna till äkta
elevinflytande? (Jfr. dock med Almgren som kommit fram till att elevinflytande är till förfång för demokratikunskap.)
Efter en bearbetning av Persons (2010) fyra dimensioner har alltså skolornas
värdegrundsarbete kokats ned till tre aspekter, som ligger till grund för detta arbetes analys.
Innehåll (substansvärden) a) om värderingar och b) om demokrati
Alltså om texterna handlar om a/b eller om de ger upphov till funderingar kring a/b.
Medborgerlig kompetens (processvärden)
Träning i kommunikation, kritiskt tänkande, argumentation och diskussion. Alltså om övningarna tränar dessa färdigheter i tillräckligt stor utsträckning.
Elevinflytande (processvärden)
Här handlar det om urval. Kan eleverna vara med och påverka? Vilka texter som ska läsas, vilka övningar som ska göras? Finns det alternativ? (n.b. att läroböcker ofta ger upphov till en rigid undervisning/mkt stark struktur och att det således kan vara svårt att realisera
6. Resultat, analys och teoretisk tolkning
6. 1 Innehåll
6.1.1 Innehåll/substans (a om värderingar och b om demokrati)
Analysen tar sitt avstamp i innehållsdimensionen. Här undersöks och analyseras huruvida, i hur stor utsträckning, samt på vilket sätt respektive läroböcker tar upp a) värderingar och b) kunskap om demokrati. Det handlar således inte enbart om att förklara
demokratibegreppet, utan lika mycket om att ta upp ett innehåll som är meningsfullt och som ger upphov till ökad förståelse för varandra, samt funderingar kring värderingar i allmänhet.
Blueprint A, 2.0
Redan i andra kapitlet All that Glitters i Blueprint A (lärobok i Eng 5 för
högskoleförberedande program) tar läroboksförfattarna fasta på styrdokumentens
demokratiska uppdrag. Kapitlet, som på ett kritiskt sätt lyfter frågan om reklam, kan sägas utgöra kvintessensen av medborgarfostran, i och med att det i sitt innehåll inte bara tar upp substansvärden utan på ett sätt även processvärden. Vikten av demokratisk kompetens (kommunikativ kunskap) betonas kapitlet igenom, och färdigheter såsom kritiskt tänkande gentemot media och reklam, samt att vi bör vara försiktiga i vår tolkning av bildspråket betonas genomgående. Synvillor, reklam, retuschering och datormanipulering av bilder, samt produktplacering är några fenomen eleverna uppmärksammas på. Allt med målet att utbilda goda, kritiskt tänkande, demokratiska medborgare. Således tycks hela kapitlets innehåll, såväl texter som övningar, erbjuda ett slags manual för hur vi blir kritiska, medvetna och, i förlängningen, demokratiska medborgare, och kan därför också placeras i
relevanta och autentiska värdegrundsfrågor utan färdiga svar, vilket torde uppmuntra till verkliga deliberativa samtal som enligt forskningen (jfr. Englund i Medborgerlig bildning s. 57) på bästa sätt utbildar eleverna till upplysta, aktiva samhällsmedborgare. Teman som behandlas är bl.a. terrorism, gisslandrama, Stockholmssyndromet, samt barnaga. Texterna är nyanserade och deras innehåll borgar för eftertanke kring mänskliga värderingar
samtidigt som eleverna tvingas motivera sina tankegångar. Här är det alltså främst substansvärden som behandlas, men i de efterföljande övningarna ges eleverna träning i många demokratifrämjande kompetenser (se nedan). Dessutom får eleverna i detta kapitel en inblick i hur demokratin fungerar (substansvärden kunskap om demokrati) i det att de uppmanas bekanta sig med FN:s stadga om de mänskliga rättigheterna (s. 109) och de får även i uppdrag att ta reda på och fördjupa sig i var i världen det förekommer kränkningar av barns rättigheter. Eleverna får i denna övning inte bara direkt kunskap om demokratin, utan även konkret information om problemområden och oroshärdar runtom i världen, vilket torde leda till ytterligare funderingar kring värden och demokrati. Här kan vi tala om att innehållet i text och övning tar upp dubbla substansvärden.
Ännu ett kapitel i Blueprint A förtjänar att lyftas fram när det handlar om värdeförmedling. Några av diskrimineringsgrunderna belyses grundligt från flera olika håll. Kapitlet heter Under Construction (s. 115-144) och det som ska konstrueras är föga förvånande den egna identiteten. Teman såsom jämställdhet mellan könen, könsidentitet, könsroller och sociala konstruktioner, samhällets ytliga utseendefixering (bl.a.
kvinnosynen i hip hop), mobbning, maktbalans och gruppdynamik, samt diskriminering på grund av ras- eller klasstillhörighet behandlas. Texterna är av olika slag (låttext, tecknad serie, utdrag ur artiklar, utdrag ur roman), brutalt ärliga och öppna och i allra högsta grad tankeväckande. Här finns det gott om “mellanrum” (jfr Tornberg i Englund red. i
Deliberativa samtal som möjlighet 2007 och Tornberg 2000. s. 15, 28, se även nedan
diskussion).
Placeringen av kapitlet om rasproblematik och segregering i några av de
engelsktalande länderna är olycklig ur demokratisynvinkel. Man har valt att behandla detta tema sist, i en lärobok som redan är ganska omfattande. Visserligen är det inte alla lärare som går igenom kapitlen i ordning, men de som väljer att göra det hinner troligtvis aldrig
djupgående diskussioner om värden, och övningarna erbjuder möjligheter att bredda den demokratiska kompetensen och att träna sig i att förhålla sig till andras perspektiv. De övningar som sticker ut är framför allt de som sätter fokus på substansvärdena. I Reflect
and Share i anslutning till Sinéad O’Connors version av War (s. 192-193) görs en direkt
koppling till demokratibegreppet när eleverna uppmanas fundera kring vad det innebär att vara världsmedborgare. Vidare ställs efter ett utdrag ur filmen American History X (s. 194-201) en rad frågor där eleverna dels måste förhålla sig till någon annans perspektiv, dels uppmanas försätta rasproblematiken till det egna landet/den egna världsdelen.
Sammanfattningsvis är det främst diskussioner kring värden som uppmuntras i detta sista kapitel, även om det rena demokratibegreppet också delvis behandlas. Med tanke på att direkt kunskap om demokrati haft en relativt undanskymd plats i läroboken Blueprint A hade man kunnat kosta på sig en djupdykning i detta kapitel.
I Blueprint A (lärobok i Eng 5 för högskoleförberedande program) förmedlas sammanfattningsvis god kunskap om demokrati. Drygt hälften av kapitlen kan sägas erbjuda stora möjligheter för medborgerlig fostran genom såväl förmedling av
substansvärden som processvärden. Självfallet innehåller läroboken Blueprint A även flertalet kapitel utan direkt koppling till demokratibegreppet,
Blueprint Vocational
Redan i innehållsförteckningen blir det uppenbart att Blueprint Vocational är ett läromedel för de yrkesförberedande programmen. Inte nog med att flera kapitel behandlar olika situationer i yrkeslivet, varje kapitel innehåller dessutom en ny del som heter At Work (avsnitt med dialoger och frågeställningar som rör etik, moral, arbetsmiljö, säkerhet, etc. i yrkeslivet), vilken sätter en tydlig yrkesmässig prägel på läroboken. Inte desto mindre ska det bli intressant att ta reda på huruvida man ändå lyckats med läroplanens dubbla uppdrag
reflektioner. Möjligtvis skulle texten om sociala medier och att iaktta försiktighet på nätet kunna inspirera till djupare reflektioner, men tillhörande frågor under rubriken Reflect and
Share (s. 16) är mer praktiska till sin natur och torde knappast generera några djuplodande
svar.
I likhet med Blueprint A innehåller även Blueprint Vocational ett kapitel om brott och straff. I det förstnämnda läromedlet har man valt en mer allmänmänsklig inriktning och frågeställningarna handlar om rätt och fel samt brott mot mänskligheten, såsom terrorism, medan man i den sistnämnda boken har använt sig av texter av en mer
berättande och underhållande karaktär. En av dem är en beskrivning av märkliga brott, en annan tar upp historiska brottslingars lite underfundiga “artistnamn” som i många fall är ett resultat av medias bevakning av brotten i fråga. Innehållsmässigt är det inte lika många av texterna i Blueprint Vocationals brottskapitel som inbjuder till eftertanke och verklig diskussion som i den högskoleförberedande motsvarigheten. Däremot finns det bland övningarna för den ambitiöse eleven möjlighet att verkligen fördjupa sig i ämnen såsom demokrati och mänskliga rättigheter, förutsatt att man väljer just detta alternativ (s. 58, samt se nedan). I denna övning torde eleven komma in på konkreta kunskaper om
demokratibegreppet och dessutom reflektera över värderingar och vad det innebär att leva i en demokrati. Väljer eleven emellertid den alternativa uppgiften blir övningen en helt annan - att beskriva en vanlig vecka i fängelset. Ytterligare träning av demokratiska färdigheter får eleven i övning Writing 3 på sidan 60 som går ut på att skriva en insändare om miljöbrott. Det är intressant att notera att texttypen insändare redan har funnits med i samtliga inledande kapitel i den yrkesförberedande varianten Blueprint Vocational, medan denna texttyp introduceras först i näst sista kapitlet i Blueprint A.
Blueprint Vocational innehåller ett omfattande kapitel som heter On Duty vilket
handlar om arbete. Det är väldigt praktiskt inriktat och eleverna får ta del av och fundera över olika karriärmöjligheter och yrken. De får dessutom öva på att skriva
jobbansökningar, CV och förbereda sig på anställningsintervjuer med hjälp av väldigt handfasta råd och tips. I kapitlet smygs emellertid också substansvärden in i en mycket träffsäker seriestripp om arbetarskydd och arbetsmiljö (s. 84), vilken borde få eleverna att reflektera över och diskutera arbetstagares rättigheter. Vidare lyckas man också via
uppgifterna till en hörövning om skvaller på arbetsplatsen (s. 87) leda in på spåret “att förebygga kränkningar i skolmiljön” vilket i allra högsta grad har med värderingar att göra.
I likhet med läroboken för högskoleförberedande program har även Blueprint
Vocational ett kapitel om reklam. I detta kapitel får eleverna reflektera kring betydelsen av
reklam och hur reklam påverkar oss, samt stifta bekantskap med produktplacering och dolda budskap. Den demokratiska förmåga som tränas är främst det kritiska tänkandet, men även etik och moral behandlas, vilket föranleder diskussioner kring substansvärdena. I stället för att bredda perspektivet och uppmuntra till mer allmänmänskliga och
allmängiltiga slutsatser för man diskussionerna i det lilla sammanhanget, förlägger diskussionen till skolnivå, dvs. utgår från elevens närmsta miljö. På sidan 107 handlar frågorna i Reflect and Share om reklam och sponsring i skolan, samt om marknadsföring av den egna skolan. På så sätt skapar man förutsättningar för äkta deliberativa samtal och djupa reflektioner kring ämnet samtidigt som man underlättar för eleven att föra
diskussionen på ett främmande språk. Det är lättare att tala om saker, företeelser och miljöer man är väl förtrogen med. Denna övning möjliggör relativt avancerade och djuplodande diskussioner med förhållandevis enkla medel.
Som man hade kunnat gissa sig till är det det näst sista kapitlet i Blueprint
Vocational som bäst återspeglar skolans demokratiska uppdrag. Det heter Taking a Stand
och bjuder på texter och övningar som på olika sätt behandlar demokratifrågor, mänskliga rättigheter, diskriminering, samt moraliska och etiska dilemman. Texterna i sig har ett mycket tankeväckande innehåll och bjuder på många tillfällen för reflektion och givande diskussioner. Dock tycks läroboken inte utnyttja detta till fullo, för vid en första anblick på de till texterna hörande övningarna får man känslan av att de självklara och
demokratifrämjande frågorna om diskriminering inte alls ställs. I stället (även i Reflect and
att diskutera problemets kärna, upp en annan aspekt av berättelsen, nämligen vikten av att stå upp för en kompis och stå emot grupptryck. Antagligen har man fört ner samtalet på individ- och skolnivå för att underlätta själva “diskuterandet”. Visserligen är grupptryck viktigt att diskutera men att man flyttar ner alla “världsliga” teman på individ och skolnivå finner jag mindre lyckat ur demokratisynvinkel (s. 126-127). Mot slutet av kapitlet tas mer moralisk-etiska dilemman upp och åtföljs av uppgifter i vilka eleverna tillsammans genom att uttrycka sina och lyssna till andras åsikter ska resonera sig fram till ett gemensamt svar.
Bokens sista kapitel, Problems and Worries, behandlar så vitt skilda ämnen som kön och identitet, sociala konstruktioner, jämställdhet mellan könen, självkänsla,
personliga erfarenheter, klassamhället, abort, lögner och barns koffeinintag - allt i en salig röra. Till skillnad från övriga kapitel så är det i övningarna som den gemensamma
nämnaren ligger. Allt fokus tycks ligga på att medvetandegöra problematiken kring exempelvis kön och identitet och att fostra goda demokratiska medborgare. Frågorna är plötsligt mycket mer avancerade till sin natur och eleverna förväntas försöka sätta sig in i andras situation för att bättre förstå sig själva. I övningarna till texten Learning How to Be
a Boy lyfts språkets betydelse för hur vi uppfattar omgivningen, eller hur språket avspeglar
den värld vi lever i. Manligt och kvinnligt diskuteras, förväntningar, hur vi uppfostrar våra barn och hur världen ser ut för flickor respektive pojkar. Med hjälp av Pinks “Don’t Let Me Get Me” kritiseras samhällets utseendefixering och eleverna ställs inför en rad intrikata och högst berättigade frågor (s. 154) på vilka svaren inte alls är självklara. Detta borgar för många öppna och ärliga deliberativa samtal i undervisningen och i förlängningen för en god demokratisk medborgerlig bildning. Kapitlet avslutas med den för yrkesprogrammet exklusiva delen At Work, som denna gång tar upp lögnens vara eller inte vara, självklart i ett yrkessammanhang. Även om situationerna som beskrivs har en stark koppling till arbetslivet kan frågeställningarna betraktas som demokratirelevanta, då de tvingar eleverna att ta ställning och framför allt motivera sina svar, och även att lyssna till andras svar.
6.2 Medborgerlig kompetens/kommunikativ förmåga
Blueprint A, 2.0
argumentera, samt att diskutera med andra (s. 14), vilket således ligger helt i linje med styrdokumentens och forskningens krav på att utveckla elevernas demokratiska kompetens:
In reflect & Share you are asked to reflect and draw your own conclusions, or take a stand and argue for it. There is seldom only one correct answer. You will be asked to prepare and then discuss in groups or in class.
Dock ska sägas att alla texter inte lika självklart ger upphov till äkta och meningsfulla åsiktsutbyten. Och värt att nämnas i sammanhanget är också det faktum att det konstaterats att det är föga fruktbart för att utveckla värderingar om elevernas uppgift grundar sig i enbart ställningstagande och argumentation. Det som bör eftersträvas är enligt flera källor snarare deliberativa samtal där eleverna lär sig att argumentera, diskutera, vara öppna för andras åsikter, tänka självständigt, empati och solidaritet.
Ett annat demokratifrämjande drag i Blueprint A är att eleven ofta ombeds att “give reasons for their choices” (s. 19 m.fl.), vilket också torde främja den demokratiska
färdigheten. I en demokrati är det nödvändigt att kunna framföra goda skäl för sina åsikter och att lyssna till och lära sig urskilja andras välgrundade argument. I medborgerlig bildning (Hartsmar et al 2013, s. 91) beskrivs hur läs- och skrivförmåga har utvecklats till “kommunikationsförmåga” och hur viktigt det är att vi är “interkulturellt litterata och kan tolka informationsflödet”.
Som nämnts ovan ägnas hela Blueprint A:s andra kapitel åt att låta eleverna träna några av sina demokratiska färdigheter, nämligen kritiskt och kreativt tänkande,
informationssökning, källkritik och kommunikation genom en grundlig genomgång av bilder, media och reklam. Eleverna uppmanas vara medvetna i sin tolkning av bildspråket. Synvillor, reklam, retuschering och datormanipulering av bilder, reklam samt
urskilja huvudbudskapet, samt att identifiera och utvärdera olika argument och
motargument i en text. Det är verktyg som onekligen bidrar till ett aktivt och medvetet ställningstagande i olika frågor som diskuteras inom en demokrati. Framför allt lär sig eleverna att inte genast avfärda någon annans argument, utan att först granska dem ordentligt (jfr Medborgerlig bildning, s. 8 om hur avgörande det är att vi kan förhålla oss till den andres perspektiv). De lär sig också att undersöka huruvida de egna argumenten håller. I en rad fördjupningsövningar (s. 113ff) får eleverna möjlighet att ytterligare bättra på sin demokratiska verktygslåda. I övningarna tränar de till exempel på att debattera, lär sig att hålla ett argumenterande tal, samt lär sig skriva en argumenterande uppsats. I övningen om FN:s människorättsstadga tillgodogör sig eleverna dessutom ännu en demokratifrämjande kompetens, nämligen informationssökning.
I kapitlet Under Construction (s. 114-144) finns det en rad övningar som främjar medborgarfostran, i synnerhet fördjupningsuppgifterna mot slutet. Eleverna drillas i färdigheter som platsar i den demokratiska verktygslådan (hålla tal, debattera, skriva utredande uppsats om feminism, uttrycka sin åsikt om manligt och kvinnligt).
Även om inte alla kapitel i sina texter direkt behandlar värden och ökar kunskapen om demokrati, drillas eleverna indirekt i demokratisk kompetens i de allra flesta
fördjupningsövningarna som tycks gå ut på att befästa kommunikativa färdigheter
(diskutera, tala, debattera, utreda, kritiskt granska i såväl tal som skrift). Ett exempel på ett sådant kapitel är det näst sista Virtual Reality for Real där bland annat en ny kommunikativ färdighet introduceras, nämligen att skriva insändare (s. 190). Även om medielandskapet har förändrats såtillvida att det inte längre är lika vanligt med insändare är det viktigt att kunna formulera sig och uttrycka sin åsikt på ett lämpligt sätt för att kunna delta i samhällsdebatten.
Blueprint Vocational
Emedan första kapitlet inte tycks innehålla något substansvärde av medborgarfostrande karaktär, innehåller det en rad övningar som syftar till att förbättra elevernas
från den egna personen och är inte särskilt nyanserat. Mestadels handlar det om att presentera, beskriva och instruera. Detta ska jämföras med övningarna i Blueprint A (för högskoleförberedande programmen) som till stora delar gick ut på djupare reflektioner och att förhålla sig till andras perspektiv. Värt att notera är dock i sammanhanget att i Blueprint
Vocational introduceras texttypen “insändare” redan i första kapitlet, att jämföra med näst
sista kapitlet i Blueprint A. Därmed förbereds eleverna till syvende och sist ändå på att delta aktivt i samhällsdebatten.
Blueprint Vocationals andra kapitel innehåller självklart övningar i att tala och
skriva, som kan betraktas som kommunikativa övningar. Till skillnad från övningarna i
Blueprint A är det mestadels simpla övningar som går ut på att sammanfatta, beskriva eller
instruera i handgripliga situationer (s. 58-59). I motsvarande kapitel i Blueprint A fästs dock större vikt vid de så kallade demokratiska färdigheterna, då eleverna tränas i att debattera, argumentera, diskutera och skriva utredande uppsats.
De flesta övningarna i Blueprint Vocationals reklamkapitel utgår precis som i flera andra kapitel från eleven själv och är mestadels praktiskt orienterade, dvs. yrkesinriktade. (Hur skulle du reagera? Vilken produkt skulle du kunna köpa efter att ha sett en reklam? Hur skulle du marknadsföra den här produkten?) Detsamma gäller fördjupningsövningarna i Speaking and Writing. De flesta är praktiska till sin natur och målet tycks vara att
efterlikna situationer som yrkeseleverna mycket väl kan komma att stöta på i sina framtida yrken. Därmed inte sagt att den medborgarfostrande dimensionen helt går förlorad. I detta kapitel får eleverna för första gången prova på att debattera, i det här fallet reklam riktad till barn. De tränas också i att skriva övertygande text. Några steg efter Blueprint A, men den demokratiska aspekten är helt klart där.
Kapitlet Taking a Stands till övningarna sett något ytliga inledning kompenseras gott och väl i de avslutande Speaking and Writing-övningarna, som är synnerligen
färdigheter som kunskap om grundläggande värden innan de ställts inför de relativt svåra uppgifterna (formell argumenterande uppsats och formell debatt).
Utöver övning i att utvärdera, övertyga och argumentera innehåller Blueprint
Vocationals sista kapitel en uppgift som i allra högsta grad, kanske mer än någon annan
övning, innebär att eleverna tillgodogör sig demokratiska färdigheter: en mycket
omfattande steg-för-stegövning i källkritik (s. 162-165). Under förutsättning att eleverna hinner till sista kapitlet finns det således mycket stora möjligheter till medborgerlig bildning.
6.3 Elevinflytande
Blueprint A
I Blueprint A finns det utrymme för elevinflytande såtillvida att eleverna i en del fall kan välja mellan två jämförbara uppgifter. I detta hänseende är det fråga om elevinflytande som troligtvis stärker elevernas känsla för demokrati, då de kan förlita sig på att oavsett vilken uppgift de väljer kan de känna sig trygga med att de har samma förutsättningar att
tillgodogöra sig det centrala innehållet på önskad nivå enligt kunskapskraven. Det är äkta valfrihet det handlar om, då båda/alla alternativa uppgifter erbjuder samma chanser till medborgerlig bildning, substans- och processmässigt. På sidan 30 kan man exempelvis välja mellan att direkt redogöra för sin upplevelse i ett email till sina föräldrar, eller att indirekt beskriva upplevelsen genom att i ett email till kompisarna motivera varför man vill/inte vill delta i en liknande upplevelse. I samma anda kan eleven välja mellan olika ämnen/teser i en utredande uppsats på s. 144. Teserna kan anses vara jämförbara och torde mynna ut i samma djuplodande diskussion med olika perspektiv och argument för eller emot. Alltså råder inte heller här någon risk för några större skillnader vare sig vad gäller innehåll eller färdighetsträning. På ett liknande sätt kan de flesta valbara uppgifter i den högskoleförberedande boken sägas erbjuda likvärdig demokratisk bildning både när det gäller substans och process (jfr även s. 215-216).
Blueprint Vocational
Som konstaterats ovan finns det i de undersökta läromedlen inte mycket utrymme för elevinflytande. Forskningen tyder på att läroboksanvändande tenderar att generera relativt rigida undervisningsmönster med lite utrymme eller inget alls för eleverna att påverka arbetssätt och innehåll (Skolverket, 2006). Naturligtvis låter sig elevinflytande inte undersökas enbart i en läromedelsstudie. Detta görs bäst i klassrummet. Men då det kan vara avgörande (det råder delade meningar om det) för skolans bidrag till att fostra
samhällets framtida demokratiska medborgare vill jag ändå belysa denna aspekt av skolans demokratiuppdrag, åtminstone den del som låter sig utläsas i läroböckerna.
I fördjupningsuppgifterna (s.58-60 i Blueprint Vocational) stöter vi för första gången på en explicit valmöjlighet för eleverna. Eleven ska söka information på internet och sedan skriva ett formellt referat. De kan välja mellan att beskriva en typisk vecka i fängelset eller sammanfatta information om någon som sitter oskyldigt dömd bakom galler, t.ex. dissidenter. Det är positivt att eleverna får välja uppgift, men enligt mig är det väldigt svårt att komma upp i samma djup och svårighetsgrad i de båda uppgifterna. Denna iakttagelse bekräftar vad Berggren (2013) konstaterar i sin avhandling
Engelskundervisning i gymnasieskolan för mobilisering av ungdomars livschanser.
Utbildningen är inte längre likvärdig såtillvida att alla får samma utbildning i kärnämnena, i stället har man gymnasiegemensamma ämnen med programanpassning, och
likvärdigheten ligger nu i genomströmningen, dvs. man anpassar så att alla har samma chanser att klara utbildningen.
Även i kapitlet Taking a Stand finns det utrymme för elevinflytande såtillvida att eleverna ofta (i princip efter varje text) utifrån eget tycke och smak kan välja mellan två olika (ofta vitt skilda) uppgifter. Ett visst mått av elevinflytande finns det alltså utrymme för i Blueprint Vocational. Dock ska poängteras att denna frihet för eleverna att välja
som inte bara tonar ner betydelsen av elevinflytande utan till och med går så långt som att påstå att elevinflytande kan vara direkt skadligt för elevers demokratikunskaper.
7. Slutsats och diskussion
Tornberg menar att engelskämnet är underutnyttjat i förhållande till sin potential och uppmuntrar inte bara till teknisk språkfärdighetsträning, utan förespråkar också att man tar till vara språkundervisningens personlighets- och demokratiutvecklande möjligheter. Tornberg (2000, s. 15) konstaterar att språkundervisningen kan vara meningsskapande och att det finns möjlighet till demokratiska erfarenheter i undervisningen här och nu. Men många gånger finns det idag ett glapp mellan det övergripande demokratiska fostransmålet och språkundervisningens färdighetsmål. Enligt Tornberg finns det ett behov av att
problematisera språkundervisningen och etablera det hon kallar för ett “mellanrum” för demokrati. Hon efterlyser en “explicit demokratisk vision” för språkundervisningen.
Denna studie har påvisat att åtminstone Blueprint A och Blueprint Vocational tillgodoser detta önskemål från såväl forskare som profession i majoriteten av bokens kapitel, framför allt när det gäller ämnesval och innehåll (substansvärden) men också när det gäller processvärden så som kommunikationsträning och kritiskt tänkande. De
granskade läromedlen utgör ett tryggt stöd för den engelsklärare som önskar ta det dubbla uppdraget på allvar och förmedla såväl kunskaper som grundläggande värden och
demokratisk bildning.
Med detta sagt kan man fråga sig varför flera rapporter visar på det haltande demokratiuppdraget (Berggren, 2013) samt engelskundervisningens outnyttjade potential (Skolinspektionen, 2011). Vi lärare bör fundera på hur vi bättre ska kunna utnyttja denna potential. Om demokratisk bildning har stöd i styrdokument och i läromedel, torde det vara i klassrummet det brister (jfr Berggren och Skolinspektionens rapport, 2011). Behöver lärarkåren bättre demokratisk bildning?
nyheter inom samhällskunskapen, finns det en självklar plats för medborgarfostran även i engelskan, vars utformning för övrigt allt mer har kommit att likna svenskämnets.
Analogt med detta resonemang poängterar Skolinspektionen att lärare måste
“rannsaka sitt eget demokratiska agerande och föregå med gott exempel” (Skolornas arbete med demokrati och värdegrund s. 38). Stora krav ställs således på lärares egna
demokratiska kompetens, och lösningen som föreslås är deliberativa samtal (s.k. prövande samtal med öppna frågor utan givna svar). Vidare kritiseras den hittills rådande normativa deltagardemokratin som förespråkar ett visst värde och inte i tillräckligt stor utsträckning omfamnar olikheter. Man anser att “diskussionerna bör öppna upp för verkliga samtal och bredd, inte bara ha som syfte att ta ställning för eller emot” (s. 27), vilket bekräftats i
Skolornas arbete med demokrati och värdegrund (2011). Om diskussionen enbart går ut på
ett ställningstagande för eller emot tenderar den att inte ge något fruktbart resultat. Möjligtvis skulle man kunna rikta viss kritik mot läromedlet Blueprint A när det handlar om att skapa förutsättningar för äkta deliberativa samtal. I den återkommande övningen
Reflect and Share handlar det många gånger om just ställningstaganden, vilket skulle
kunna betraktas som normativ värdeförmedling, således en brist snarare än en tillgång. Något man möjligtvis också skulle kunna rikta kritik mot är möjligheten till elevinflytande, som i bägge böckerna är begränsade. Med tanke på Almgrens (2006) tvärsäkra resultat att elevinflytande inte ger bättre demokratikunskaper må det vara hänt. Desto mer oroväckande är det i de fall då läromedlen erbjuder viss valfrihet för eleven. I den högskoleförberedande varianten handlar det om jämförbara utmaningar såväl
innehålls- som färdighetsmässigt som eleven kan välja fritt mellan, utan att riskera att äventyra vare sig demokratisk bildning eller språklig förmåga. I den yrkesförberedande
Blueprint Vocational däremot är det vanskligt att välja “fel”, åtminstone om man tar
skolans dubbla uppdrag på allvar. Det har visat sig att även om det finns möjlighet till elevinflytande så innebär elevernas valfrihet att utbildningens likvärdighet delvis
äventyras, då nivåskillnaden mellan de alternativa uppgifterna på flera olika plan är alltför stora. Medan man verkligen har lyckats med programanpassningen i Blueprint Vocational är det mycket riktigt så att det demokratiska uppdraget fått stå tillbaka. Detta ska
hinna med. Yrkeseleverna har en kortare kurs, då de är ute på praktik en inte oansenlig del av gymnasietiden. Frågan man måste ställa sig är - spelar det verkligen någon roll?
Jag menar att det är av avgörande betydelse att eleverna på yrkesprogrammen erbjuds ännu bättre möjligheter att tillgodogöra sig såväl språkliga färdigheter som demokratisk bildning. Denna studie bekräftar vad Berggren (2013) och Almgren (2006) kommit fram till. Redan på gymnasiet lägger man grunden för olika klassers medborgare i och med att man tycks anse att ungdomar på olika program anses vara i behov av olika kompetenser och kunskaper (utöver de programspecifika skillnaderna). Detta kan komma att resultera i större skillnader i samhällets maktstrukturer och kommer troligtvis att öka det demokratiska underskottet ännu mer, i och med att vissa gruppers deltagande på
samhällets olika arenor kraftigt kommer att begränsas. Berggren går så långt som att hävda att denna skillnad påverkar ungdomars livschanser. En ännu dystrare prognos dristar sig Tomas Englund till (i Hartsmar et al. 2013, s. 46) då han pekar ut ungdomar på vissa yrkesprogram som “problem (inte bara för sig själva, författarens kommentar) vad gäller upprätthållandet av demokratins principer och medborgerlig participation”. Med
utgångspunkt i de senaste skolvalsresultaten på ett par gymnasieskolor med
yrkesinriktning, där SD fått över 50 procent av rösterna, drar han slutsatsen att “en del grupperingar på yrkesprogrammen attraheras av vad som betecknas som antidemokratiska tendenser” (s. 46).
Oavsett vad svårigheten att förena skolans paradoxala uppdrag - fostra
demokratiska medborgare och samtidigt neutralt förmedla kunskaper och färdigheter efter arbetsmarknadens önskemål (Almgren 2006, s. 11) - beror på, är det en olycklig utveckling som är mycket oroväckande och som till varje pris måste motverkas. Privat får inte ställas mot offentligt, politik får inte ställas mot ekonomi, demokrati får inte ställas mot kunskap. Det är upp till lärarkåren att hitta ett sätt för de båda (ut)bildningsaspekterna att
8. Referenser
Almgren, Ellen (2006). Att fostra demokrater: Om skolan i demokratin och demokratin i
skolan. Uppsala Universitet.
Berggren, Jan (2013). Engelskundervisning i gymnasieskolan för mobilisering av
ungdomars livschanser. (Doctoral dissertation). Växjö: Linnaeus University Press.
Dewey, John (1917, 1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos AB. Englund, Tomas (2013). Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som
möjlighet. Göteborg: Daidalos AB.
Gagnestam, Eva (2005). Kultur i språkundervisning. Lund: Studentlitteratur. Hartsmar, Nanny & Liljefors Persson, Bodil (red.) (2013). Medborgerlig bildning:
demokrati och inkludering för ett hållbart samhälle. Studentlitteratur
Kemp, Peter (2005). Världsmedborgaren: politisk och pedagogisk filosofi för det 21
århundradet. Daidalos.
Lundfall, Christer, Nyström, Ralf, Clayton, Jeanette (2013). Blueprint A. Version 2.0. Stockholm: Liber AB.
Lundfall, Christer, Möller, Monica, Fulk Sunhede, Ted (2014). Blueprint Vocational. Stockholm: Liber AB.
Persson, Lars (2010). Pedagogerna och demokratin, en rättsociologisk studie av
pedagogers arbete med demokrati. Lund: Studentlitteratur. Sid. 53
Skolinspektionens kvalitetsgranskning av ämnet engelska (2011:7). Hämtad: http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/demokrati/kvalgr-demokrati-slutrapport.pdf
Skolinspektionens rapport 2012:9. Skolornas arbete med demokrati och värdegrund. Hämtad:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalite tsgranskningar/2012/demokrati/kvalgr-demokrati-slutrapport.pdf
Skollagen, 2010:800
Skolverket (2016). Demokrati och mänskliga rättigheter i läroplanen. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund/demokrati-och-Skolverket (2006). Läromedlens roll i undervisningen. Tillgänglig: www.skolverket.se/sb/d/3543/a/19249
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan 2011. Stokholm: Skolverket. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Skolverket (2011). Läroplan för gymnasiet 2011. Stockholm: Skolverket Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705
SOU 2008:27. Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. Betänkande av
gymnasieutredningen. Stockholm: Fritze.
Steen, Karl (2010): Engelska som demokratiämne. En analys av två läroböcker. Examensarbete. Institutionen för lärande och samhälle. Tillgänglig:
https://dspace.mah.se/handle/2043/10354?show=full
Tornberg, Ulrika (2000). Om språkundervisning i mellanrummet - och talet om
"kommunikation" och "kultur" i kursplaner och läromedel från 1962 till 2000. Diss.
Uppsala Universitet.
Tornberg, Ulrika (2005). Språkdidaktik. Malmö Gleerups Utbildning AB.
Waara, Anneli (2006, juni). Elevinflytande skapar sämre demokrater Uppsala Universitet.
Nyheter. Tillgänglig:
http://www.uu.se/nyheter/nyhet-visning/?id=2956&area=&typ=pm&na=vanligt&lang=sv Widqvist, Stefan S. (2014, 4 april) Medborgerlig bildning - en bristvara i den svenska skolan. Värmlands Folkblad. Hämtad 2016-02-24 från
http://www.vf.se/asikter/debatt/medborgerlig-bildning-%E2%80%93-en-bristvara-i-den-svenska-skolan
