Pedagogers tankar om barns inflytande - och hur den synliggörs i förskolans verksamhet

Lärarutbildningen Ht 2012

Examensarbete

15 högskolepoäng

Pedagogers tankar om barns inflytande

- och hur den synliggörs i förskolans verksamhet

Teachers' thoughts about children's influence

- And how it is made visible in preschool -

Jane Lundgren Marie Larsson

Lärarexamen 210 hp Examinator: Kyriaki Doumas Lärarutbildningen 90 hp Handledare: Annika Åkerblom 2013-01-18

3

Sammanfattning

Syftet med den här studien har varit att undersöka pedagogers syn på barns inflytande samt hur pedagogerna anser att barnens inflytande synligörs i förskolans verksamhet. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod i vår undersökning, då vi ansåg att intervjuer var metoden som gjorde det möjligt att få fram pedagogernas tankar. Resultatet av vår studie är att inflytande och delaktighet är två begrepp som oftast uttrycks som ett samlat begrepp. När pedagogerna definierar begreppet inflytande så uppfattar vi en beskrivning av begreppet delaktighet. Slutsatsen blir, att det är av stor betydelse att pedagogerna separerar de båda begreppen, inflytande och delaktighet samt analyserar dessa var för sig, så att de blir medvetna om vad det är de arbetar med och hur det påverkar gruppen och deras arbete på förskolan. Tillsammans utgör begreppen en helhet, vilket gör det svårt för pedagogerna att på ett konkret sätt, sätta fingret på hur de egentligen arbetar med barns inflytande i förskolans verksamhet.

Nyckelord

Inflytande delaktighet

5

Innehållsförteckning

3. Metod och genomförande ... 14

3.1 Metodval ... 14

3.2 Urval ... 14

3.3 Genomförande ... 15

3.4 Forskningsetiska överväganden ... 16

4. Resultat ... 17

4.1 Inflytande eller delaktighet? ... 17

4.2 Inflytande har betydelse för lärandet ... 18

4.3 High life och anarki ... 18

4.4 Inflytande på avdelningen? Javisst, eller? ... 19

4.5 Pedagogernas inställning till inflytande påverkar barns utveckling ... 20

5. Diskussion ... 22

6. Referenser ... 26

7

Förord

Om pedagoger lyfter fram barnens intresse, har det då någon betydelse för deras lärande? Vi (Jane och Marie) har under de senaste tre åren varit väldigt intresserad av hur pedagoger inom förskolan arbetar med barns inflytande. Det har gjort att vi själv har utvecklat vårt arbetssätt samt lärt oss ifrågasätta och dela våra funderingar och tankar med kollegor på våra förskolor.

Vi vill först och främst tacka de förskollärare som deltagit i våra intervjuer och gjort denna studie möjlig. Det har även varit till en stor fördel att få läsa med andra barnskötare, då diskussionerna har varit givande och adekvata. Detta har varit det jobbigast, men absolut något av de roligaste vi har gjort och detta har även gjort oss till de insiktsfulla pedagoger vi är idag.

Även ett stort tack till inspirationskällan till denna undersökning, Elisabeth Arnér, som verkligen fått oss inspirerade i vårt dagliga arbete på förskolan. Elisabeth har fått oss att förstå vad inflytande och delaktighet verkligen betyder.

Sist men inte minst vill vi tacka våra älskade barn, som under dessa tre och ett halvt år fått dela tiden med oss med skolböcker, tentor och inlämningar, sena kvällar och nätter. Vi älskar er!

8

Inledning

”- Jag vill inte skriva mitt namn... Den 5 åriga pojken visar tydligt att han inte alls är

intresserad av att skriva sitt namn, han är inte intresserad av bokstäver överhuvudtaget. Någon dag senare håller barnen på med temat ”cars”. Barnen berättar vad de olika bilarna heter och kan och pedagogen skriver under bilderna. De ska måla sin favoritbil och de som vill kan skriva bilens namn. Pojken som var totalt ointresserad av att skriva sitt namn kommer fram och frågar om pedagogen kan skriva under hans bild. Eftersom hon just då är upptagen med ett annat barn, ber hon honom att antingen försöka själv eller ta hjälp av en kompis. En stund senare tittar pedagogen bort åt pojkens håll och ser hur han i full koncentration skriver ”Blixten McQueen”.

Vad är det som gör att pojken vill skriva Blixten McQueen men inte sitt namn? Spelar det någon roll att det är ett område som pojken är intresserad av? Har det någon betydelse att pojken själv varit med och påverkat innehållet?

I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) läggs det stor vikt vid att barn skall ha inflytande i verksamheten. Barnens intresse ska ligga till grund för planeringen av verksamheten och dess utformning. Lär barn sig lättare eller mer om de själv får vara med och påverka innehållet? Hur tänker pedagoger i förskolan kring barns inflytande? Svenska akademiens ordlista definierar ordet inflytande som – en möjlighet att påverka. Definitionen av ordet inflytande är olika bland pedagogerna. Många definierar ordet inflytande som delaktighet, men menar också att för att barnen ska ha inflytande i verksamheten så måste pedagogerna lyssna på barnen och bygga verksamheten kring deras intresse. Läroplanen för förskolan säger följande om barns inflytande

”Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande.”

9

1. Syfte och problemställningar

1:2 Syfte

Syftet med detta arbete är att undersöka hur några pedagoger ser på barns inflytande samt hur de anser att barns inflytande synligörs i förskolans verksamhet

1:3

Problemställningar

 Pedagogers tankar kring barns inflytande och hur resonerar de kring barns inflytande i förskolans verksamhet?

10

2. Litteraturgenomgång

Här kommer vi att lyfta fram den litteratur som är relevant för vår studie.

2.1 Inflytande och delaktighet

I Svenska akademiens ordlista definieras ordet inflytande som möjlighet att påverka. Detta är en av många tolkningar av ordet inflytande.

Att vara lyhörd för barns uttryck och sedan låta dessa uttryck påverka olika situationer, menar Johanessen och Sandvik (2009) är inflytande och delaktighet. Det handlar om, menar de vidare, att barn ska bli förstådda, uppmärksammas och få utrymme att visa vad det är de vill. De likställer inflytande och delaktighet. Arnér och Tellgren (2006) gör däremot en skillnad på de två begreppen. Deras definition av inflytande är att barn ska ha en reell möjlighet att påverka sin situation och sätter detta i motsatts till definitionen av delaktighet, som är att delta i något som redan är bestämt. I en studie kring barns inflytande som gjordes av Westlund (2007), framgår det att pedagogers definition av inflytande innehåller begrepp som delaktig, att bestämma och ta ansvar. Det är svårt att sära på dessa olika begrepp. Vidare menar Westlund att även i hennes studie går begreppen inflytande, delaktighet och deltagande ihop. Tillsammans utgör begreppen en helhet, vilket gör det svårt för pedagogerna att på ett konkret sätt, sätta fingret på hur de egentligen arbetar med barns inflytande.

2.2 Vad krävs för att barnen ska få inflytande?

Det finns en osäkerhet kring barns inflytande bland pedagogerna på förskolorna. Är det så att barnen nu ska bestämma allt? Ska inte pedagogerna ha något att säga till om? Johannesen och Sandvik (2009) menar att om barn ska ha en möjlighet till inflytande, så krävs det pedagoger som vågar befinna sig i ett ”tvivlens mellanrum”. Det gäller att pedagogerna vågar släppa taget och vågar vara beredda på att inte veta varför barn reagerar och agerar som de gör. Det kan vara en utmaning att arbeta med barns

11

inflytande, för det handlar inte om att ge barnen olika val, utan om ett förhållningssätt där barn respekteras (Ekelund, 2011). Enligt Johannesen och Sandvik (2009) krävs trygga och engagerade vuxna, som vågar möta vardagen med öppna ögon och vågar utmana sig själv, för att små barn ska ha möjlighet till inflytande. För att barn ska få inflytande gäller det att pedagogerna är redo att ifrågasätta och problematisera kring inflytandet som finns på förskolan och försöker se olika situationer ur ett barnperspektiv (Arnér, 2009).

Det krävs en del av pedagogerna för att barnen ska ha möjlighet till inflytande i verksamheten. Dels måste de vuxna ta ansvar och lyssna på det barnen har att säga och låta det barnen säger räknas. Dock måste de vuxna måste också ta ansvar för samt bedöma hur mycket inflytande som är rimligt att ge varje barn i olika situationer (Svenning, 2011).

Barn kan inte alltid få vara med och bestämma, enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (2006). Inflytandet måste utgå från barnens ålder, inflytandet blir större ju äldre barnen blir. Vidare beskriver de ett exempel om ett barn som inte vill gå från sandlådan för att gå in och äta mat eller vila. De påpekar att hon naturligtvis inte kan bestämma detta själv, men som pedagog kan du sätta ord på flickans frustration och säga, jag förstår att du hellre varit kvar ute och bakat ännu fler sandkakor och du kan fortsätta med det när vi kommer ut igen. Men just nu är det dags för mat. Det barnet däremot kan bestämma över i tidig ålder är om de vill äta ärtor eller majs, dricka vatten eller mjölk och så vidare (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2006).

Barns åsikter är lika viktiga som pedagogernas. Det kan krävas mer av pedagogerna för att göra barnens röster hörda, än vad som kanske krävs av dem i en vuxenstyrd verksamhet. Därför är det av stor vikt att pedagogerna sätter av tid och utrymme så att alla barn får möjlighet att ha inflytande i sin verksamhet (Johannesen & Sandvik, 2009). För att uppfostra barnen till självständiga tänkande personer, är det betydelsefullt att vuxna verkligen lyssnar på barnen och välkomnar deras inflytande i verksamheten menar Arnér och Tellgren (2006). Vuxnas uppfattning om vad barn behöver och vad som är en bra barndom, kan hindra de vuxna från att se barnen och lyssna på vad de har att säga (Ekelund, 2011). Det är angeläget att pedagogerna tar inflytande på allvar och då gäller det att pedagogerna lyssnar till, reflekterar över och vågar bli utmanade sin

12

egen roll. Det gäller att pedagogerna vågar släppa kontrollen, för då kan de uppleva och lära sig något, både om sig själv och om barnens vardag i förskolan, enligt Johannesen och Sandvik (2009).

Många gånger kan det vara pedagogen själv som ställer hinder i vägen och detta leder ofta till ett begränsat inflytande för barnen. Arnér (2009) menar därför att det är av stor betydelse att pedagogerna reflekterar över hur barnen bemöts i olika situationer och att pedagogerna är uppmärksamma på samspelet med barnen. Det som krävs för att pedagoger ska följa läroplanen för förskolan är, att låta barnen komma till tals, att de ges inflytande och är delaktiga i verksamheten (Ekelund, 2011). Barns inflytande i verksamheten på förskolan är en aktuell fråga. Om det är de vuxna som sätter ramarna för hur långt inflytandet får gå och när det passar att barn har inflytande, så begränsas barnen och har då egentligen inget inflytande (Svenning, 2011). I relation till barnen så är de vuxna alltid i en maktposition. Det handlar om hur vuxna möter barn, om barnen blir sedda som subjekt samt hur uppmärksamheten på den egna makten, i förhållande till barn, påverkar barns möjlighet till delaktighet och inflytande (Johannesen & Sandvik, 2009).

Barn ska ha möjlighet att delta och bli lyssnade på, de ska ha inflytande och vara delaktiga, detta är en demokratisk rättighet. Detta framgår av läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010). Det gäller då för pedagogerna att skapa möjligheter och planera så att detta kan bli verklighet. Detta är en pedagogisk utgångspunkt som är avgörande, enligt Sheridan och Pramling Samuelsson (2009). När det gäller små barns inflytande krävs det mer av pedagogerna än att lyssna på barnen. Små barn kan oftast inte i tal uttrycka det de tänker eller vill och därför måste pedagogerna tolka barnens agerande och ha tillit till och förväntningar på att barnen, med rätt stöd och handledning från vuxna, kan klara olika saker (Sheridan & Pramling Samuelsson, 2009).

Pedagoger i förskolan måste lägga grunden för barnen redan i tidig småbarnsålder, för det livslånga lärandet och då är det viktigt att barnen får ett reellt inflytande anser Arnér och Tellgren (2006). För att barn ska ha ett reellt inflytande krävs det pedagoger som tar barnens synpunkter och åsikter på allvar (Öhman, 2008). När detta görs känner barnen att det de säger har betydelse och spelar roll. Barn utvecklar sin förmåga att förstå och

13

handla efter demokratiska principer, när deras egna åsikter respekteras och de får vara delaktiga i beslutsfattande processer (Pramling Samuelsson och Sheridan, 2006). Det är av stor betydelse att barnen i förskolan har inflytande och kan påverka både sin egen situation och verksamhetens innehåll, för det är här barnen fostras till demokratiska medborgare, enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (2006). Ekelund (2011) menar att pedagoger i förskolan har olika uppfattningar om sitt uppdrag samt hur detta påverkar hur de arbetar med barns lärande. Hon säger att de pedagoger som ser det som sitt uppdrag att hjälpa barnen att utveckla sina personligheter, underskattar barnen och deras vilja att lära sig. Barn är både nyfikna och engagerade inom olika ämne och med vuxnas hjälp kan de komma vidare i sitt lärande. Vidare säger Ekelund (2011) att man kan stöta på motstånd hos pedagogerna när det ska förändras i arbetssättet på förskolan, till exempel att bygga verksamheten utifrån barnens intresse. Detta tror Ekelund kan bero på en trötthet hos pedagogerna, inför förändringar, när barngrupperna ökar i storlek, barnen i grupperna blir yngre och resurserna minskar. Då har pedagogerna fullt upp med att klara vardagen och ta hand om barnen först och främst. Dock varnar Ekelund för att lärandet och barnens initiativ till att lära sig mer, då får stå tillbaka för att ge plats åt omsorgen. Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) anser att lärarens förhållningsätt och förmåga att skapa en bra, stimulerande miljö, som utmanar barnen, har stor betydelse för vad barn lär och utvecklar. De menar vidare att, för varje pedagog, så är den stora utmaningen att utgå från barnens sätt att uppfatta och förstå, samtidigt som pedagogen ska leda barnens lärande mot förskolans mål.

14

3. Metod och genomförande

3.1 Metodval

Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Då resultatet av vår undersökning inte är generellt för alla pedagoger i förskolan betyder det att vi gjort ett icke- sannolikshetsurval (Larsen, 2009).

Kvalitativ forskningsmetod innebär att man ställer frågor som ”vad betyder fenomenet?” samt ”vad handlar det om? (Widerberg, 2002). Eftersom syftet med studien var att fånga pedagogernas tankar kring inflytande och lärande, så var intervjun den mest lämpliga metoden. När man använder sig av kvalitativ forskningsmetod är det för att klargöra vad till exempel inflytande innebär och handlar om för informanterna. Det finns olika metoder inom kvalitativ forskning. Att observera ger forskaren tillfälle att studera, registrera och tolka andras kroppsliga och språkliga uttryck och agerande. Att använda sig av intervjuer i kvalitativ forskning innebär att forskaren använder sig av en mer eller mindre strukturerad intervjuguide eller att frågorna utvecklas under intervjuns gång.

Det utmärkande i den kvalitativa forskningsintervjun är att forskaren följer upp delar av intervjupersonens berättelse, de delar som kan ge en större förståelse för intervjupersonens tankar i frågan (Bryman, 2011). I kvalitativ intervju är forskaren det viktigaste redskapet för att lyfta fram och följa upp intervjupersonens uppgifter, berättelser och förstålelser.

3.2 Urval

Vår undersökningsgrupp bestod av 8 förskollärare, som arbetade på olika förskolor i Malmö med omnejd. Fem av pedagogerna arbetade på de förskolor vi gjorde vår verksamhets förlagda tid på, så det var ett bekvämlighetsurval (Stukát, 2005). De andra tre pedagogerna valdes för att de är pedagoger i vår närhet, som i olika diskussioner pratar mycket om barns inflytande. Pedagogerna vi pratade med arbetade på 6 olika förskolor, på detta sätt låg inte fokus på en eller två förskolor och ingen jämförelse

15

riskerade att ske. Vi ville gärna försöka få ta del av många pedagogers tankar kring denna fråga och valde därför att intervjua en till tre pedagoger på varje förskola.

Undersökningsgruppen bestod av 8 förskollärare i åldern 24-54 år. Alla arbetar på förskolor i Södra Sverige. En del av pedagogerna har arbetat som barnskötare, för att sedan vidareutbilda sig till förskollärare. Vi har använt oss av fingerade namn så att alla svar förblir konfidentiella

3.3 Genomförande

Före intervjuerna fick de berörda pedagogerna ett brev, där det framgick vilka vi var samt ämnet vi ville ställa frågor kring. Under intervjuerna utgick vi från en kvalitativ forskningsintervju, då målet var att få ett öppet samtal, med öppna frågor (Patel/Davidson, 2003). Utgångspunkten var ändå en detaljerad intervjuguide, men där fanns plats för nya frågor (Kvale, 2009). Vid intervjun satt vi ostörda i ett enskilt rum. Diktafonen låg mitt på bordet. För att få informanterna att slappna av, startade varje intervju med frågor om intervjupersonens bakgrund och allmänt kring vilken profil deras förskola hade. Efter våra första två intervjuer, som gjordes på våra praktikförskolor, kände vi att svaren inte var så djupa som vi önskade. Intervjuguiden sågs därför över och reviderades, så att svaren kunde bli utförligare och djupare. Något som också framkom efter de första två intervjuerna, var att informanterna hade svårt att fokusera blicken när de skulle svara, då vi båda ställde frågor. Vi valde därför att framöver lägga upp intervjuerna så att en av oss ställde frågor och den andra av oss satt tyst och antecknande eventuella följdfrågor som dök upp. När intervjun kom till sitt slut, tog den av oss som suttit och antecknat över och ställde eventuella uppföljningsfrågor på det som tidigare sagts. Varje intervju tog mellan 15 och 70 minuter och där efter transkriberades och analyserades intervjuerna. Transkriberingarna delades upp mellan oss och tillsammans analyserades och svaren sammanställdes. Efter transkriberingen listades de olika svaren i tema. Detta gjorde det lättare att se ett mönster i svaren. Dessa mönster gicks sedan igenom och sammanställdes. Under den period då intervjuer och transkriberingarna gjordes lästes också litteratur relevant för vår frågeställning. Efter

16

sammanställningen av intervjusvaren kopplade vi dessa till tidigare forskning och teorier.

3.4 Forskningsetiska överväganden

Vi presenterade oss och anledningen till vår undersökning. Informanterna informerades om ämnet som skulle undersökas samt att det var deras tankar om detta ämne, som var intressant. De informerades också om att deltagandet var frivilligt och att de kunde välja att inte svara på en fråga eller när som helst under intervjun avbryta sin medverkan. De fick lämna sitt samtycke till att intervjun spelades in samt att deras tankar användes i vårt material. Vidare gavs information om att ingen pedagog eller förskola skulle kunna identifieras i vårt material och att alla svar var konfidentiella. Alla som deltog, erbjöds att ta del av det sammanställda materialet (Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, 1990).

Vi har valt att använda oss av kvalitativ forskningsmetod, då det är olika pedagogers tankar kring barns inflytande vi är nyfikna på.

17

4. Resultat

Här kommer vi att beskriva resultatet av undersökningen, som vi delat in i teman, som blev synliga i intervjuerna som svar på hur pedagogerna talar om inflytande och delaktighet. Resultaten är indelade i följande teman,

 Inflytande eller delaktighet

 Inflytande har betydelse för lärandet

 High life och anarki

 Inflytande på avdelningen? Javisst, eller?

 Pedagogernas inställning till inflytande påverkar barnen

4.1 Inflytande eller delaktighet?

Det finns olika syn på barns inflytande bland pedagogerna. Flertalet av pedagogerna pratar egentligen om delaktighet i deras definition av inflytande, om vi jämför med Arnérs/Tellgrens definition av de två begreppen (2006). Å ena sidan är inflytande för en stor del av pedagogerna, att få vara med och bestämma, till exempel vilket pussel som ska läggas, eller om det ska drickas vatten eller mjölk till maten. Å andra sidan fanns det pedagoger som pratade barns inflytande och kopplade samman detta med delaktighet. Tanja uttryckte det så här, som ger inflytande en djupare innebörd:

”Att ha inflytande och vara delaktig innebär inte att man ska bestämma allt utan vara en del av ett sammanhang där en viktig del är att kunna lyssna på varandra och ta del av de signaler som framkommer”.

Tilda uttrycker det med följande ord:

”Det handlar om att bygga på barnens intresse, att man lyssnar av dem, var de befinner sig. Då kan man bygga verksamheten på deras lust. Det är klart att vi ska ge barnen ett utbud av aktiviteter och material, men det viktigaste är ändå, att barnen känner något för det vi gör”

Ordet inflytande har olika innebörd för olika pedagoger, men alla har en åsikt om och tycker sig ha en klar bild av vad inflytande är. Det står i läroplanen för förskolan att barn ska ha inflytande i verksamheten, men då är det av stor betydelse hur pedagogerna definierar inflytande samt att de är medvetna om det och hur de omsätter detta i praktiken. För att inte falla tillbaka i ”gamla mönster” gäller det att pedagogerna hela tiden diskuterar barns inflytande och vad det innebär.

18

4.2 Inflytande har betydelse för lärandet

Egentligen fanns det ingen tvekan hos någon av pedagogerna, om huruvida inflytande har betydelse för lärandet. Att få vara med och påverka innehållet i verksamheten var pedagogerna överrens om, får barnen engagerade och intresserade och barnen tar till sig nya kunskaper lättare. Titti menar på att det är av betydelse att pedagogerna är medforskare och är med på lärandets resa. På detta sätt lär både barn och vuxna sig något nytt hela tiden. Engagerade, nyfikna och lyssnande pedagoger spelar stor roll för både inflytandet och lärandet. Detta menar pedagogerna, gör att barnen känner en glädje över sin kunskap. Att synliggöra sitt lärande för andra och sig själv och sedan kunna koppla tillbaka och reflektera över det, har betydelse för lärandet. Att nöta in kunskap som känns oväsentlig och irrelevant, kan skapa ointresserade och oengagerade barn. Men om lärandet utgår från barnet själv, tas det emot med intresse och nyfikenhet. Madde uttrycker det så här:

”Om pedagogen vid fruktstunden sitter och pratar om var äpple växer och att det har ett kärnhus, fångar det kanske inte barnens intresse på samma sätt, som om barnen är med och plockar äpplet, får dela det och undersöka det. Barnen blir då en del av processen och delaktiga i sitt eget lärande”.

Även för de yngsta barnen i förskolan har inflytandet betydelse för barnens lärande. Även om de yngsta barnen inte med ord kan uttrycka vad de är intresserade av, så visar de det med bland annat kroppspråket, miner och gester. Då gäller det att pedagogen är lyhörd och tar till sig det barnen förmedlar och sedan bygger vidare på det.

4.3 High life och anarki

Rädslan för att låta barnen ha inflytande i verksamheten kan bromsas av rädda pedagoger, pedagoger som inte vågar släppa kontrollen, menar Madde. Barnen tar över och ska bestämma allt och det blir anarki.

Titti menar att:

”Vissa kanske tror att inflytande betyder att då blir det fullständig anarki, men det är ju där rutiner och gränser kommer in. Jag tycker snarare det är oerhört viktigt för att i och med inflytande, så kommer ett ansvar och det vet barnen”

Rädslan kommer sig kanske av att pedagogerna plötsligt befinner sig i ett ”ingenmansland” och vet inte vad som förväntas av dem. Kommentarer som ”men

19

barnen kan ju inte bestämma allt, hur skulle det se ut”, visar på en osäkerhet hos en del pedagoger. Ordet inflytande är för dem inte helt klart och som pedagog vet man inte riktigt hur man ska arbeta med detta område och vad det innebär för verksamheten. Å andra sidan finns det pedagoger som resonerar som så, att det är barnens arbetsplats och en självklarhet att de ska ha inflytande. Att det skulle finnas någon fara i detta är alldeles främmande. Men det är av betydelse att det finns närvarande pedagoger som kan vägleda och stötta när det behövs. Tanja menar att det är också av stor betydelse att personalgruppen diskuterar samt reflekterar över vad barns inflytande innebär för verksamheten, för pedagogerna och för gruppen.

Titti pratar om vikten av att pedagogerna hittar balansen mellan den auktoritära och den medforskande pedagogen. Hon uttrycker det så här:

”Det ska inte vara en auktoritär styrning, utan pedagogerna är medforskare. Det är inte ”vi och de”, det är vi tillsammans. Pedagoger är i en maktposition och det gäller att denna makt inte missbrukas. Som pedagog är man en auktoritet men med detta följer ett ansvar. Ett ansvar att släppa in barnen, att inte missbruka sin maktposition. Det gäller att hitta en balans mellan den medforskade pedagogen och den auktoritära. För det måste finnas regler och ramar i verksamheten och även om dessa bestäms gemensamt av pedagoger och barn, så måste det efterlevas. Dessa regler är lättare att förstå och följa om man själv varit med och skapat dem”.

4.4 Inflytande på avdelningen? Javisst, eller?

Miljöerna på förskolans avdelningar byggs, enligt pedagogerna, upp efter barnens intresse. Pedagogerna menar att här syns barnens inflytande tydligt, det de säger spelar roll och det syns i verksamheten. Miljöerna är inte konstanta utan förändras efter barnens intresse.

Tilda berättar:

”Vi försöker bygga upp miljöerna utefter vad barnens intresse är. Vi hade ett café, men märkte att barnen inte var speciellt intresserade av att leka i detta rum. Då satte vi oss ner med barnen och frågade vad de ville ha i detta rum istället?” Då kom det fram att barnen saknade dockor, som vi haft på avdelningen tidigare, men på grund av ointresse för dessa plockades de bort. Då ändrade vi miljön och byggde tillsammans med barnen upp ett dockrum”

20

Pedagogerna lyssnar in barnen och material finns alltid tillgängligt för barnen, på deras nivå. Förhållningsregler på avdelningen bestäms av barn och pedagoger tillsammans. Det är barnens arbetsplats och förhållningsreglerna är till för att alla ska känna sig trygga och trivas. Dock går det också att se avdelningar där miljön är som den alltid varit, där barnens intresse anpassas efter avdelningens innehåll. Det finns ingen tydlig tanke bakom miljön och dess innehåll.

Lena berättar om deras stora back med tågräls och tågvagnar som fanns i ett av rummen:

”Till exempel med tåg.... Barnen lekte mycket med tåg och byggde långa tågbanor. De byggde även tåg av stolar och vi sjöng tjingelingetåget. När vi skulle gå till maten så gick vi i ett långt tåg.

Tilda berättar hur det ser ut på hennes avdelning:

”Vi har material i skåpen så att vi inte alltid behöver ha allting framme. Ibland så tar vi undan det en månad, sen kommer barnen och frågar, var finns det någonstans? Jag skulle vilja göra det. Då byter vi ut materialet igen”.

Detta visar på inflytande inom vissa ramar. Det finns ett område där barnens röst sällan blir hörda, menar Tanja. När det är dags att gå ut, så måste alla gå ut. Det finns sällan eller aldrig möjlighet för barnen att bestämma och ha inflytande i denna fråga, då det handlar om att det ska finnas tillgängliga vuxna.

4.5 Pedagogernas inställning till inflytande påverkar barns

utveckling

Alla pedagogerna vi intervjuade anser att deras egen inställning till barns inflytande påverkar barnens utvecklingsmöjlighet väldigt mycket. Att ha ett konstant samtal i pedagoggruppen, kring vad barns inflytande är och innebär, är av stor betydelse, så att det skapas en så tillmötesgående miljö som möjligt.

Tilda uttrycker det så här:

”Barnen får snabbt en uppfattning när de möter en pedagog, hur tillåtande man är. Kan höra ibland när barnen pratar, ”Vi frågar... för då får vi” . Därför är det viktigt att man har en dialog i arbetslaget så att man skapar en så tillmötesgående miljö som möjligt och diskuterar hur vi ska kunna få barnen att känna att de har möjlighet att ha inflytande.”

21

Barn märker om det är ett tillåtande klimat och detta gör att barnen vågar och vill pröva nya saker säger pedagogerna. Med pedagoger som är positivt inställda till barns inflytande kommer det barn som vågar ta för sig mer, vågar fråga mer och vågar låta sin röst bli hörd. När någon lyssnar på det du säger, tar det till sig och när det gör en skillnad, då växer du som person. Självkänslan och tron på det egna jaget stärks. Detta i sin tur sprider sig till kompisarna på förskolan, barnen lyfter varandra och lär av varandra. Maja menar att i ett arbetslag där inte alla pedagoger är positiva till barns inflytande kan det uppstå konflikter. Då kan det bli en personalgrupp där någon ser barnen som kompetenta och nyfikna, medans någon annan kanske ser barnen som små och hjälplösa. Barnen vet vem de ska gå till för att få ett ja på sin fråga, men de vet också vem de ska gå till för att få hjälp med saker som kanske kräver lite mer av dem. Titti berättar hur det kan se ut när pedagogerna inte har samma syn på barns inflytande:

”Jo, men som ett exempel när jag jobbade på en förskola, där det var väldigt strikt att varje barn skulle hålla sig inom sin avdelning och gud nåde den ungen som gick utanför avdelningen. Så var det en liten pojke som skulle gå och hämta en bok på en annan avdelning, han hinner två steg in, sen far han in med huvudet före på sin avdelning, utan att ens personalen har frågat vad han ville och där står han ju liksom med sin bok och är jätteledsen.”

Här blir det förvirrande för barnet. En pedagog ser det kompetenta barnet, ett barn som har inflytande i sin vardag på förskolan, medans barnet i nästa stund möts av en pedagog som vägrar lyssna.

Vidare berättar Titti:

”Jag var ju inte här på två år, sen kom jag tillbaka hit och då ser jag hur ett av barnen går i korridoren här utanför och man ser på hela hans gestalt att, jag äger, jag äger den här förskolan, den här förskolan är min lika mycket som någon annans. Han känns väldigt trygg och hemtam och släntarar med händerna i byxfickorna genom korridore, så ropar han, får jag gå in i ateljen och hämta det, så hör man från ett annat rum, ja ja visst gör det, så vänder han bara in i ateljen och hämtar det han behövde. Det var liksom, de såg, jag kände att det är ju så här det ska vara, han är jättetrygg, han vet precis vad han får göra och inte får göra, han frågar, kan jag gå in och så hör han från ett annat rum liksom att den fröken svarar ja ja, visst absolut, gör det. Det är också ett jätteinflytande, att barnen har, att de är lika mycket värda, att de har tillträde till lokalerna lika mycket som vi”.

I det Titti berättar kan vi tydligt se skillnaden mellan pedagoger som ser positivt på barns inflytande och på de som inte ser det som lika självklart.

22

5. Diskussion

I Svenska akademiens ordlista definieras ordet inflytande som – möjlighet att påverka. Johanessen och Sandvik (2009), vill se inflytande och delaktighet som ett begrepp, som vi tidigare har påvisatatt många av pedagogerna vi intervjuade också gjorde. Arnér och Tellgren (2006), separerar begreppen.

Det är kanske inte så ovanligt att pedagoger i förskolan sätter samman dessa två begrepp till ett. Pedagogerna säger att inflytande är att lyssna på barnen, ta tillvara deras intresse och bygga verksamheten på dessa. Men när de ska beskriva hur de arbetar med barns inflytande i praktiken, så handlar det många gånger om att barnen är delaktiga i verksamheten. Barnen väljer själv vad de vill göra under dagen och de väljer själv om de vill äta majs eller ärtor. Men om man liksom Arnér och Tellgren väljer att skilja dessa båda begrepp åt, så är det, som pedagogerna pratar om, delaktighet. Arnér menar att delaktighet innebär att barnen får vara med och bestämma i något som redan är bestämt. Medan inflytande handlar om att barnen genom egna val och initiativ är med och påverkar sin vardag på förskolan.

Att de pedagoger vi intervjuade var inlästa på vad läroplanen säger om barns inflytande, fanns ingen tvekan om, men det är när läroplanens intentioner skall omsättas i praktiken som det stöter på hinder. Kanske är det så att inflytande och delaktighet är beroende av varandra för att det konkret ska kunna gå att arbeta med på förskolan.Det finns ett värde i att reflektera över hur man som pedagog ser på och förstår inflytande och delaktighet, liksom att diskutera i personalgruppen om ett gemensamt förhållningssätt.

I vårt exempel i början av studien går det att se en koppling mellan inflytande och delaktighet. Intresset för filmen ”Cars” tas tillvara av pedagogerna och barnen har inflytande över sitt lärande. Delaktigheten kommer när barnen ska måla sin favoritbil, då har pedagogen bestämt att det är favoritbilen som ska målas, men barnen får själv bestämma vilken bil och i vilken färg den ska målas.

Fortsättningsvis kommer vi att i denna resultatdel koppla ihop inflytande och delaktighet, för det är det de intervjuade pedagogerna gjort.

23

Att inflytande har betydelse för lärandet var alla pedagoger överens om. Många drog paralleller till sitt eget lärande och menade att det man är intresserad av, det lär man sig också lättare. Titti uttrycker det som ”det här är jag intresserad av och då är det någon pedagog som snappar upp det, men vad spännande, det måste vi kolla tillsammans och då bidrar man till sitt eget lärande”. Loris Malaguzzi, som grundade Reggio Emilia-filosofin, har formulerat en metafor som beskriver det Titti säger: ”ta emot bollen som barnen kastar och kasta tillbaka den på ett sådant sätt att barnen fortfarande vill vara med i spelet” (Arnér & Tellgren, 2006).

Om barnen ska ha inflytande och vara delaktiga i verksamheten och sitt eget lärande på förskolan, så menar Åberg och Lenz Taguchi (2009), att pedagogerna måste bort från tanken att det är de vuxna som äger all kunskap och ska förmedla den till barnen. Det barnen behöver, menar de, är ambitiösa vuxna som ger barnen verktyg och möjligheter i deras utforskande och lärande. Det är även detta pedagogerna säger, att de ska vara medforskare och ett stöd på upptäcktsfärden.

I våra samtal med pedagogerna, uttryckte en del av dem att de hos kollegor kunde känna en rädsla eller oro, vad det gäller barns inflytande och delaktighet. Titti tycker att hon sett en del pedagoger som är rädda för att släppa på sin makt. Hon menar att pedagogen är i en maktposition och att det gäller att handskas med denna makt med varlighet, den får inte missbrukas. Även Johanessen och Sandvik (2009) skriver om pedagoger som måste våga släppa på makten och befinna sig i ett ”tvivlens mellanrum”. Med detta menar de att pedagoger i förskolan inte ska utgå ifrån att de är säkra på vad barnen är, vad pedagogik är eller vad en förskola är. Att befinna sig i ”tvivlens mellanrum” menar de, öppnar upp för nya möjligheter och andra perspektiv.

När det råder delade meningar om barns inflytande bland pedagogerna, så påverkar det barnen. Maja menar att barnen känner om det är en pedagog som tror att han/hon kan eller inte. Maja tror att barnen många gånger hellre vänder sig till den pedagog, som ser positivt på barns inflytande, som tror att barnet kan. För där märker barnen att det finns en pedagog som tror på barns kunnande och görande.

Inflytandet på de olika förskolornas avdelningar skiftade. Att barnen skulle ha tillgång till det material som fanns på förskolan och kunna använda det när de själv kände för det, var nästan genomgående bland pedagogerna. Huruvida materialet på förskolan är

24

införskaffat i samråd med barnen eller om det är pedagogernas beslut att just detta material ska finnas på förskolan, fick vi inte klarhet i. Men i inrättandet av förskolans miljöer, hade på de flesta förskolor barnen inflytande. Det var diskussioner i grupperna om vad de olika rummen på förskolorna skulle användas till. Miljöerna var inte konstanta, utan förändringsbara. Åberg och Lenz Taguchi (2009) menar att, hur pedagogerna ordnar miljön på förskolan, säger en del om vilken uppfattning de har om förskolans roll, om barnen och deras lärande. Vidare menar de att det är av stor betydelse att pedagogerna medvetet lyssnar på barnen, observerar det barnen gör och hur de använder sig av miljön på förskolan. För det är på detta sätt pedagogerna kan skapa intressanta och spännande miljöer för barnen.

Pedagogernas inställning till barns inflytande påverkar barnen, det var alla pedagoger överens om. Madde menar att pedagoger som har en positiv inställning till barns inflytande, ger barn som vågar säga sin mening och stå för vad de tycker och tror. Det skapar ett öppet klimat, där barn och pedagoger tillsammans, lyssnar på varandra och tar in det som diskuteras. Arnér och Tellgren (2006), uttrycker betydelsen av pedagogers inställning till inflytande och delaktighet så här: Om barnen känner att de befinner sig i en verksamhet med pedagoger som respekterar dem, bryr sig om de initiativ som de kommer med och där deras röster blir hörda, då är det lättare att ha inflytande och vara delaktig.

Ett ständigt samtal i personalgruppen, om vad barns inflytande och delaktighet är, är av stor betydelse, menar Maja. Det beror inte på vilken förskola du går på eller vart den ligger, utan det handlar om vilka pedagoger som omger barnet och deras tro på barns inflytande som är avgörande. Därför anser vi att det är av betydelse att pedagoger i förskolan diskuterar, reflekterar och ifrågasätter varandra, så att det finns en gemensam barnsyn att arbeta efter. Som avslutning på vår diskussion vill vi berätta om en förskola där pedagogerna verkligen tog till sig det barnen sa och deras inflytande blev synligt. Barnens röster blev hörda och spelade roll.

På många förskolor idag har man startat upp ett så kallat barnråd och de ser olika ut på olika förskolor. På en förskola fick de äldsta barnen samlas och pedagogerna berättade för dem att de skulle ha ett möte. Pedagogerna frågade barnen om de visste

25

vad ett möte var och de svarade att det var där man bestämde saker. Vidare undrade pedagogerna vad barnen skulle vilja bestämma över på förskolan och där kom upp flera förslag, men ett par stycken uttryckte att de ville ha sin favoritmat på förskolan. Pedagogerna frågade då barnen hur de trodde de skulle gå tillväga för att uppnå detta och barnen bestämde tillsammans att de kunde prata med Ella som arbetar i köket på förskolan. De gick sedan ut och pratade med Ella och frågade om hon hade tid att prata med dem. Det hade hon inte just då, så de bokade tid för ett möte redan samma eftermiddag. Eftermiddagen kom och Ella kom in på avdelningen och barnen satte sig ner och berättade vad de hade diskuterat. Ella berättade då för barnen att hon skulle lyfta deras önskemål för sina chefer när hon skulle på möte veckan därpå, då det inte var hon som bestämde vad som skulle serveras på förskolan. Hon berättade för dem att där behövde vara olika råvaror med så som fisk, korv, färs och så vidare och hjälpte dem sedan att göra en önskevecka med deras favoritmat. Barnrådet resulterade i att barnen på 4-5 årsavdelning på denna förskola fick sin egen önskematsedel i en vecka och denna gällde för hela kommunen.

Här upplever vi att barnen verkligen får sina röster hörda och de får en förståelse för att de faktiskt kan påverka. De har inflytande och är delaktiga i sin verksamhet och det de säger betyder något. Det gäller bara att det finns lyhörda vuxna runt dem som släpper in dem och tror på dem.

När vi startade denna undersökning låg vårt fokus på just ordet inflytande och pedagogers definition och tankar kring inflytande. När vi sedan satt och analyserade de intervjusvar vi fått insåg vi att inflytande och delaktighet användes som ett begrepp. Detta fick oss att fundera över om det ena klarade sig utan det andra. Kunde inflytandet stå ensamt, utan delaktigheten? Vi kom fram till att de båda begreppen var beroende av varandra, men att begreppen behöver definieras var för sig för att kunna sättas samman. Det gäller att pedagogerna är medvetna och överrens om definitionen av de båda begreppen, för annars är risken stor att barnens inflytande försvinner och resulterar i delaktighet.

Detta är ett område som vi inte kommer att släppa. Vi har förstått vikten av att hela tiden följa med i nya forksningsresultat, att diskutera begreppen med våra kollegor på förskolorna samt att inte vara rädda för att pröva nya vägar. Vi har kommit fram till att det är av stor betydelse att föra pedagogiska diskussioner kring dessa två begrepp, för på

26

detta sätt kan nya tankar väckas hos alla berörda pedagoger och den eventuella rädsla för att det ska bli ”high life och anarki”, som en av pedagogerna uttryckte det, kanske försvinner. Även rädslan, som en av pedagogerna nämnde, att släppa på makten kan förhoppningsvis på detta sätt försvinna eller i alla fall bli mindre. Genom samtal kan pedagogerna stärka och stötta varandra.

6. Referenser

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande och delaktighet i förskolan – En fråga om

27

Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna - Att komma nära barns

perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB

Ekelund, Gabriella (2011). Jakten på demokrati i förskolan. Malmö: Sveriges utbildningsradio AB.

Humanistiska samhällsrådet forskningsrådet (1990). Forskningsetiska principer. Vetenskapsrådet

http://www.ibl.liu.se/student/bvg/filarkiv/1.77549/Forskningsetiska_principer_fix.pdf Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns inflytande och delaktighet-

några perspektiv. Stockholm: Liber AB.

Kvale, Steinar (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. En introduktion i samhällsvetenskaplig

metod. Gleerups utbildning AB.

Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev 2010) (2010). Stockholm: Skolverket.

Patel, Runa & Davidson, Bo (1991, 2003). Forsknings metodikens grunder, att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande

barnet i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB

Pramling Samuelsson & Ingrid, Sheridan, Sonja (2006). Lärandets grogrund. Studentlitteratur

Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009). Barns lärande- fokus i

kvalitetsarbetet. Stockholm: Liber AB

Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.

28

Svenning, Bente (2011). Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur AB.

Svenska akademiens ordlista online

http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_p a_natet/ordlista

Westerlund, Kristina (2007). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande – En

demokratididaktisk studie. Malmö Högskola.

http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/12262/Westlund %20muep.pdf?sequence=2

Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2009). Lyssnandets pedagogik –etik och

demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber AB

Öhman, Margareta (2008). Hissad och dissad - om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber AB

30

7. Bilaga 1

Intervjufrågor:

1. Din bakgrund – ålder, verksam inom förskolan, 2. Hur definierar du ordet inflytande?

3. Tycker du att barnen har inflytande på din avdelning?

4. Tror du att barns inflytande har någon betydelse för deras lärande? 5. Ser du någon fara i att barnen har inflytande i verkasmheten? 6. Påverkar din syn på inflytande barnen?