SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Det kommunala aktivitetsansvaret
En kvalitativ studie om vägledarnas arbete med deltagarnas motivation
The Municipal Responsibility
A Qualitative study of study- and vocational guidance counsellors’ work with participants’ motivation
Ida Johansson
Jonathan Truedsson
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2018-08-23
Examinator: Niklas Gustafson Handledare: Robin Ekelund
3
Abstrakt
Unga vuxna som varken arbetar eller studerar är en utsatt grupp, vilket ger konsekvenser för individen och samhället. Enligt en lagändring i skollagen har kommunerna sedan år 2015 ett ansvar, att identifiera denna målgrupp och att erbjuda lämpliga åtgärder, där utgångspunkten är att i första hand motivera individen till studier. Studiens syfte är att undersöka hur vägledare inom det kommunala aktivitetsansavaret omsätter sin syn på motivation i praktiskt arbete i syfte att i första hand motivera deltagare mot studier. Studiens frågeställningar är: 1. Hur definieras begreppet motivation av vägledarna inom det kommunala aktivitetsansvaret? 2. Hur talar vägledarna om att de arbetar med motivation inom det kommunala aktivitetsansvaret? Studien utgår ifrån vägledarnas perspektiv genom kvalitativa intervjuer, som har analyserats genom innehållsanalys. Resultatet analyseras utifrån teorin Careership, vilket innefattar begreppen habitus, handlingshorisont, kapital och brytpunkter.
Utifrån studien har det identifierats att informanterna har olika uppfattning om begreppet motivation men att det finns två gemensamma aspekter, att vilja och att kunna det man vill, som även kan skildras i deras arbete med motivation. Det har även framkommit att vägledarna försöker främja studiemotivationen hos deltagarna genom att skapa ett bra bemötande, inte ställa några krav, individanpassa arbetet utifrån individens viljor och förmågor, där personens intressen ofta spelar en stor roll. För att motivera deltagare mot studier erbjuder de även olika typer av aktiviteter och låter dem testa på nya saker, samt hjälper individerna att upprätta genomförbara planer. I resultatet framkommer det även en del upplevda brister och begränsningar som försvårar vägledarnas arbete med motivation, inom både aktivitetsansvaret och i samhället.
Nyckelord: motivation, studiemotivation, studenter, vägledare, det kommunala
4
Förord
Inledningsvis vill vi rikta ett stort tack till våra engagerade informanter som har ställt upp på våra intervjuer. Utan er hade denna studie inte varit genomförbar. Vi vill även tacka vår handledare Robin Ekelund. Avslutningsvis vill vi tacka våra familjer och vänner som har varit ett värdefullt stöd under arbetets gång.
Arbetsfördelning
Författarna har fördelat studiens olika delar på ett jämlikt sätt. Vi har åkt till samtliga kommuner tillsammans för att hålla i intervjuer, men har valt att dela upp transkriberingarna. Författandet har skett i ett gemensamt dokument över internet, där vi har hjälpts åt att redigera och komplettera varandras texter. De flesta delarna har vi båda varit lika delaktiga i. Dock valde vi att ha en huvudansvarig författare till, bakgrund och metod medan den andra var huvudansvarig över tidigare forskning i syfte att ha en effektiv arbetsgång.
5
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ... 9
1.2 Studiens disposition ... 9
1.3 Begreppet motivation ... 10
2 Tidigare forskning ... 11
2.1 Granskning av det kommunala aktivitetsansvaret ... 11
2.2 Motivation – vägledaren och motivation ... 12
2.3 Motivationsprocesser enligt Vallerand ... 12
2.4 Akademisk motivering ... 14
2.5 En modell av akademisk motivation för vägledare ... 16
2.6 Sammanfattning ... 18 3 Teori ... 20 3.1 Karriärteori ... 20 3.2 Sammanfattning ... 21 4 Metod ... 23 4.1 Metodval ... 23 4.2 Urval av Intervjupersoner ... 23 4.3 Datainsamling ... 25 4.4 Analysform ... 25
4.5 Validitet och reliabilitet ... 26
4.6 Etiska ställningstaganden ... 27
5 Resultat ... 28
5.1 Vägledarnas definition av begreppet motivation ... 28
5.2 Hur vägledarna talar om arbetet med motivation ... 29
6
6 Analys ... 34
6.1 Vägledarnas definition av begreppet motivation ... 34
6.2 Hur vägledarna talar om arbetet med motivation ... 34
6.3 Slutsats ... 37 6.4 Sammanfattning ... 37 7 Diskussion ... 39 7.1 Resultatdiskussion ... 39 7.2 Metoddiskussion ... 41 7.3 Teoridiskussion ... 42 7.4 Fortsatt forskning ... 42 8 Referenslista ... 44 9 Bilaga 1 – Intervjuguide ... 46
7
1 Inledning
Unga vuxna som varken arbetar eller studerar är en utsatt grupp i samhället. Nationella och internationella studier visar att dessa individer riskerar stora konsekvenser (Sveriges Kommun och Landsting 2012, Cedefop 2016), gällande ekonomiska, personliga och hälsomässiga kostnader (Sveriges Kommun och Landsting 2012, 46). För individen kan det innebära en ond cykel av arbetslöshet, social utslagning och fattigdom (Cedefop 2016, 18–19). Även samhällsekonomiskt blir det en ökad belastning om unga personer hamnar utanför (Sveriges Kommun och Landsting 2012, 46). Kostnaderna kan utgöras av minskad ekonomisk aktivitet, högre arbetslöshet, försämrad hälsa och krav på statens välfärdssystem (Cedefop 2016, 18–19).
Den främsta påverkansfaktorn för etableringsprocessen benämns vara individens resultat i gymnasieskolan (Statistiska centralbyrån 2017, 8). Resultaten visar att en stor andel av de ungdomar som aldrig har påbörjat gymnasieutbildning, varken arbetar eller studerar. I undersökningen presenteras ett starkt samband mellan bristande motivation och individens skolgång, som i sin tur påverkar individens etableringsprocess (a.a. 6, 41– 42). Bland annat tas faktorer såsom tidigare betyg/skolresultat, och socioekonomisk bakgrund upp av Statistiska centralbyrån (2017, 10–11), som bidragande faktorer till att motivationen kan vara låg hos individerna. Genom tidigare misslyckananden kan individen ha fått en dålig självuppfattning eftersom hen tror att resultatet kan upprepas, även socioekonomisk bakgrund kan påverka individens motivation om till exempel språksvårigheter eller låg förståelse för skolsystemet föreligger, även om förmyndaren är lågutbildad och inte kan stödja individen i studier har betydelse för motivationen (Statistiska centralbyrån, 2017; Cedefop, 2016, 18–19). Med anledning av detta har Sveriges Kommun och Landsting (2012, 46) beslutat att det är lönsamt att investera i unga personer som riskerar att inte klara skolan eller som står utanför både arbete och studier.
I syfte att förebygga att unga människor hamnar utanför både arbete och studier infördes det kommunala informationsansvaret i skollagen 2005 (Sveriges Kommun och Landsting 2012, 9–12). Lagregleringen innebar att kommunerna regelbundet var skyldiga att samla information, om hur kommunens folkbordförda personer mellan 16 och 20 år sysselsatte sig, vilket gällde de som varken gått i eller har avslutat gymnasieskolan.
8
Förhoppningen med regleringen var att minska ungdomsarbetslösheten, genom att underlätta ungas övergång från skola till arbetsmarknad, via att erbjuda lämpliga individuella åtgärder inom ramen för kommunens befintliga verksamhet.
I regeringens proposition (2004/05:2) som låg till grund för bestämmelsen, går det dock att utläsa att kommunerna inte hade någon skyldighet att erbjuda några individuella åtgärder, kommunernas insamling av information skulle snarare ses som en möjlighet till att kunna erbjuda sådana.
Genom ett förtydligande av kommunernas skyldighet att erbjuda lämpliga åtgärder till ungdomar som berörs, som i första hand ska syftat till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning, utfärdades 2014, en lagändring i skollagen som innefattar kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar (SFS 2014:1002). Lagen som trädde i kraft 1 januari 2015 kom att ersätta det tidigare informationsansvaret, och år 2016 rapporterades 115 200 ungdomar omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret, enligt en publikation från Skolverket (2016).
I lagen om ändring i skollagen (SFS 2014:1002) gällande det kommunala aktivitetsansvaret går det att läsa följande:
En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning (aktivitetsansvar).
Sedan lagändringen gällande det kommunala aktivitetsansvaret infördes i skollagen, har kommunerna i Sverige en skyldighet att samla in uppgifter och föra register över de ungdomar som berörs, samt att erbjuda åtgärder som i första hand ska motivera individen tillbaka till studier. Enligt en undersökning av kommunernas insamling, som avser första halvåret 2017, rapporteras 75 700 ungdomar omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret (Skolverket 2017).
Utifrån detta är det tydligt att motivationshöjande insatser för unga vuxna som saknar arbete och studier är viktiga på både individ- och samhällsnivå. Som blivande studie- och yrkesvägledare anser vi att arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret är en viktig insats för denna målgruppen. Då åtgärderna som erbjuds av kommunerna i första hand ska motivera individen till att påbörja eller återuppta studier, väcktes vår nyfikenhet angående hur vägledarna inom det kommunala aktivitetsansvaret ska lyckas motivera unga vuxna som tidigare har saknat motivation att slutföra sina studier. Detta ligger till
9
grund för vårt valda forskningsområde. I föreliggande studie utgår vi ifrån vägledarnas perspektiv gällande motivation, genom kvalitativa studier.
1.1 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka hur vägledare inom det kommunala aktivitetsansavaret omsätter sin syn på motivation i praktiskt arbete i syfte att i första hand motivera deltagare mot studier. Studiens frågeställningar lyder:
1. Hur definieras begreppet motivation av vägledarna inom det kommunala aktivitetsansvaret?
2. Hur talar vägledarna om att de arbetar med motivation inom kommunala aktivitetsansvaret?
1.2 Studiens disposition
Första kapitlet börjar med inledning, vilket innefattar studiens problemområde, syfte och frågeställningar, studiens disposition samt en utredning av begreppet motivation. I kapitel två redogörs tidigare forskning, som avslutas med en sammanfattning av de fem valda undersökningarna. Därefter presenteras den valda teorin Careership theory i kapitel tre med en avslutande sammanfattning. I kapitel fyra redogörs metodval, urval av intervjupersoner, datainsamling, analysform, validitet och reliabilitet samt etiska ställningstaganden. Kapitel fem består av studiens resultat, som avslutas med en sammanfattning. Kapitel sex består av analys, där resultaten analyseras utifrån den valda teorin och avslutas med en slutsats och en sammanfattning. Kapitel sju består av en diskussionsdel om resultat, där vi besvarar studiens frågeställningar utifrån det framkomna resultatet och analysen, följt av diskussion om vald metod, teori och förslag på fortsatt forskning. Kapitel åtta utgör arbetets referenslista, medan kapitel nio innehåller en bilaga av studiens intervjuguide.
10
1.3 Begreppet motivation
Begreppet motivation kan definieras på olika sätt och det finns inte en exakt definition som kan appliceras i varje situation där den används. Definitionerna kan skilja sig i varierande grad, och vår definition stämmer inte alltid överens med intervjupersonernas. Intervjupersonernas syn på motivation är ju också något vi ämnar undersöka i vår studie. För att ge en grundläggande förklaring till begreppet har vi valt att slå samman två olika definitioner, då vi ansåg att de var för sig utelämnade en viktig del från den andra. Enligt Nationalencyklopedin definieras motivation som en “psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål”. Detta är ett av många sätt som motivation definieras på. ”A reason or reasons for acting or behaving in a particular way” är en annan definition för begreppet motivation (Oxford dictionaries). Vår definition av begreppet är: ”En anledning att handla eller bete sig på ett visst sätt för att nå ett mål”.
11
2 Tidigare forskning
I detta kapitel presenteras tidigare forskning om en kvalitetsgranskning av 16 kommuners arbete med det kommunala aktivitetsansvaret. En studie om vilken roll vägledaren spelar för en individs motivationsutveckling. En undersökning om motivationsprocesser och vilka effekter de kan ha. En studie om akademisk motivation, samt vilka komponenter som främjar studenters akademiska motivation och hur vägledarna kan arbeta med dessa. Det presenteras även en undersökning om en akademisk modell av akademisk motivation, som ska hjälpa vägledare att identifiera studenters motivation samt få insikt i hur de kan nyttja vägledningstjänster. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
2.1 Granskning av det kommunala aktivitetsansvaret
År 2016 publicerade skolinspektionen en kvalitetsgranskning av 16 kommuners arbete med det kommunala aktivitetsansvaret. Granskningen genomfördes genom en kvalitativ undersökning, vars syfte var att granska om kommunernas arbete och insatser för de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret, är anpassade efter deras specifika bakgrund, förmåga samt behov, och på ett tydligt sätt motiverar ungdomarna till att, i första hand återgå till eller påbörja en utbildning, och därmed öka den unges möjligheter att i framtiden få ett arbete och etablera sig på arbetsmarknaden. De frågor som undersöktes är främst om kommunerna hade ett utformat och ständigt arbete, för ungdomar som varken arbetar eller studerar, om deltagarna erbjudits individuella behovsanpassade åtgärder, i syfte att återgå eller påbörja studier, samt om kommunerna har följt upp de insatser som gjorts, och vidtagit lämpliga åtgärder utifrån resultaten. Resultaten som har framkommit av granskningen påvisar flera utvecklingsområden, vilket innefattar att många ungdomar för målgruppen inte identifieras, att kommunerna har brister i bemötandet av ungdomarnas behov, samt att det finns ett utvecklingsbehov gällande styrning och ledning (Skolinspektionen, 2016).
12
2.2 Motivation – vägledaren och motivation
Redan år 1985 skrevs en artikel om vägledarens betydelse för barns motivation. Enligt författaren Elyse Marged (1985, 716) förknippas vägledarens roll ofta med krisintervention, som finns till att stödja personer som befinner sig i ett akut kristillstånd. Hon menar dock att den professionella vägledarrollen kan ha den största djupgående effekten på studenternas självmotivation under kris- eller utvecklingsperioder. Hon refererar till att man som barn utvecklar färdigheter som är nödvändiga vid kriser, som till exempel hur och när man ska be om hjälp.
Hon betonar hur hjälp från andra betydelsefulla människor i ens omgivning kan öka och förstärka personens känslor av självvärde. Enligt henne har barn störst risk att bli förbisedda under sina dagliga rutiner, vilket kan drabba barnets självkänsla. Med anledning av detta kan vägledarens ingripande ha störst inverkan på studenternas motivation enligt författarna Marged (1985, 716).
Marged (1985, 716) konstaterar att ingen strategi, oavsett hur vardaglig eller uppenbar den är, bör förbises. Hon motiverar detta med att det är de vuxna som har störst inverkan på vår utveckling och att det kan ske genom subtila meddelanden. Hon anser att det är de mänskliga förbindelserna, som en beröring, ett ord, ett lyssnade öra eller en utmanande möjlighet är de starkaste motivationsfaktorer som en vuxen kan erbjuda.
Avslutningsvis anser Marged (1985, 716) att strukturerade hjälpmöjligheter inom ramen för vägledning kan leda till förbättrad skolprestanda och ökad självkänsla. Varje arbetssätt som får barnen att känna sig som en ovärderlig resurs inom skolan är en legitim självmotivator som vägledaren bör komma ihåg och använda sig utav i sitt arbete.
2.3 Motivationsprocesser enligt Vallerand
Nedan presenteras artiklar om Vallerands (1992; 1997; 2012) undersökningar kring motivationsprocesser, som han och hans team genomfört under de senaste trettio åren. I dessa tas fyra aspekter upp; 1. Sociala faktorers roll i inre motivation och yttre motivation. 2. Bestämmande faktorers utkomst från motivationsprocesser i verkliga livet. 3. Personlig, social och uppgiftens verkan, i motivationsprocessen och dess utkomst, 4. Ett nytt perspektiv på passion för livsaktiviteter.
13
Enligt Vallerand (1997, 1161–1162) är motivation en stor anledning bakom avhopp från skolan och studier. Vilket kan göras att det är brist på den eller att den riktas mot något annat.
Vallerand (2012, 42–43) menar att motivation kan definieras som “En hypotetisk konstruktion som beskriver interna och externa krafter, som producerar en inledande riktning, intensitet eller styrka och uthållighet i ett beteende”. Han menar att människan är en aktiv varelse, som söker de mest effektiva vägarna, genom att samspela med sin omgivning i hopp om att växa i sig själv. Detta motsäger tidigare uppfattningar om att människan är en passiv varelse, som endast reagerar på inre eller yttre stimulans. Vallerand (Ibid.) menar att både inre och yttre motivation kan påverkas av sociala aspekter, såsom en individs omgivning och vilket system de befinner sig i.
Inre motivation beskrivs som, där nöje eller tillfredsställelse uppnås från handlingen i sig, medan vid yttre motivation, så kommer belöningen, eller undvikandet av bestraffning, separat från handlingen (Ibid.). Motivationen beskrivs på olika sätt beroende på när forskningen är gjord. Inre motivation kan ses som att ha ett mål, att få veta, eller att uppgiften är stimulerande (Vallerand et al., 1992, 1003–1017), medan yttre motivationsfaktorer är belöning eller slippa bestraffning, till exempel att lönen höjs eller sänks.
Enligt Vallerand (2012, 43–44) kan yttre faktorer påverka den inre motivationen, såsom individens sociala omgivning, exempel på detta är att om individen får positiv feedback för en handling kan den inre motivationen för handlingen höjas. Även om individen vid en handling uppnår ett mål, exempelvis vinner en tävling kan detta stärka den inre motivationen då en känsla av kompetens skapas. Den positiva feedbacken yttrar sig i att personerna känner sig viktiga och kompetenta och det leder till ökad inre motivation. Men om individen blir styrd av andra kan detta ge en negativ effekt då Vallerand (1997, 1162–1169) menar att individen blir mindre motiverad ju mindre autonomi denna känner.
Vallerand, tar även upp vad effekterna av inre och yttre motivation blir. Han menar att det är svårare att hålla kvar vid en handling om inte den inre motivationen är hög, om den ledande faktorn för att genomföra en handling består av en yttre motivation, blir det svårare för individen att hålla kvar vid och genomföra handlingen vid bakslag eller hinder (Vallerand, 1997).
14
2.4 Akademisk motivering
I denna artikeln sammanfattar författarna inledningsvis motiverande komponenter som har visat sig ha en påverkan för studenters lärande. Dessa anges vara övertygelser/uppfattningar, mål, värderingar och inneboende kontra yttre motivation. De presenterar även teoretiska perspektiv på akademisk motivation och ger förslag på strategier som kan hjälpa studenter att uppnå positiv akademisk motivation. Författarna tar även upp betydelsen av vägledarens roll för studenternas akademiska utveckling och beskriver hur vägledare kan utnyttja förebyggande metoder och avhjälpande strategier som kan främja studenternas akademiska motivation (Rowell och Hong 2013, 158).
Personliga övertygelser eller uppfattningar om motivation innefattar självförmåga, autonomi och attribution övertygelser. Självförmågan handlar om individens tilltro att utföra eller slutföra uppgifter. En student med hög självförmåga tar sig an utmanande uppgifter, anstränger sig väl, låter sig inte stoppas av hinder och har en god tilltro att de kommer lyckas i framtiden. En student med låg självförmåga tenderar däremot att försöka undkomma uppgifter, anstränger sig så lite som möjligt och har lätt att ge upp när det dyker upp hinder, såsom inlärningssvårigheter (Rowell och Hong 2013, 160). Autonomi, självbestämmanderätt, handlar om att individen känner att hen har kontroll över sitt eget lärande och beslutsfattande. Författarna anser att när studenternas behov av att får vara med och bestämma gällande sitt lärande tillfredsställs, desto mer aktivt engagerade blir studenterna i sina lärandeaktiviteter och ägnar mer energi åt lärande (Rowell och Hong 2013, 160). En students övertygelser gällande attribution handlar om individens föreställningar av orsaker till resultatet, som till exempel sina egna och andras framgång eller misslyckande.
Enligt författarna påverkas studenternas övertygelser av olika komponenter som till exempel individens förmåga, ansträngning, tur, aktivitetens svårighetsgrad, hur mycket stabilitet studenten upplever över tid, samt hur mycket kontroll eller ansvar individen innehar över situationen. Författarna anser att studenter blir mer positivt motiverade när de tillskriver sin akademiska framgång eller underlåtenhet baserad på till exempel förmåga och ansträngning. Dock anser de att det är en kontinuerlig process att förstå hur mycket ansträngning som krävs av individen och vilken nivå förmågan behöver inneha för att uppnå ett visst mål (Rowell och Hong 2013, 160).
15
Rowell och Hong (2013, 160) belyser även vilken betydelse kortsiktiga och långsiktiga mål, med delmål, kan användas för att bedöma studenters framgång. De skiljer på två målriktlinjer; lärande målorientering kontra prestandamålsorientering. Studenter som agerar utifrån lärande målorientering kännetecknar ofta akademisk framgång med ny kunskap, vilket underlättar deras kompetensutveckling. De anser att förmågor är utbytbara och tar sig ofta an utmanande uppgifter. Prestandamålsorienterade studenter mäter istället sin kompetens i förhållande till andra och försöker ofta undvika akademiska risker. Enligt författarna kan båda målriktlinjerna öka studenternas prestation, men de anser att lärande målorientering är att föredra, då den är mest relaterad till inneboende motivation och därmed ger stadigare läranderesultat.
Författarna anser att mål styr individens beteende och hjälper hen att ha uppsikt över sina lärande framsteg, vilket tenderar att öka individens inlärning och prestation. Vid bedömningen av positiva framsteg ökar individens kompetens, vilket bidrar till att upprätthålla motivationen. (Rowell och Hong 2013, 160). Enligt författarna är det viktigt och effektivt att sätta realistiska mål utifrån individens kompetens. Även informativ feedback om studenternas lärande framsteg kan vara av betydelse, då studenten får möjlighet att granska om hen är på rätt väg eller behöver byta tillvägagångssätt för att uppnå sitt mål. (Rowell och Hong 2013, 161).
Enligt författarna påverkas studenternas engagemang av hur de värderar inlärningsaktiviteten de utför. Författarna hänvisar till tre faktorer som påverkar studenternas värdering av inlärningsaktiviteter och material. Detta handlar om hur intressant, viktig och användbar uppgiften anses vara. Vid en hög värdering är studenter ofta engagerade att utföra och fullfölja en uppgift än vid en låg värdering (Rowell Hong 2013, 161).
Författarna belyser även skillnader mellan inneboende och yttre motivation. Studenter med inneboende motivation utför gärna uppgifter som är intressanta och utmanande, medan studenter med yttre motivation utför uppgifter för att uppnå belöning eller undkomma bestraffning. Oftast ses inneboende motivation som det mest effektiva då den baseras på uppgiften i sig, men författarna menar att studenter som inte uppskattar uppgiften ibland behöver motiveras genom yttre motivation i början som med tiden kan övergå till inneboende motivation (Rowell och Hong 2013, 161).
Författarna till artikeln har utformat strategier, varav majoriteten utgår ifrån ovanstående motiverande komponenter, som anses hjälpa studenter att uppnå positiv akademisk motivation. Strategierna har till syfte att hjälpa studenterna att bli mer
16
självständiga och därigenom främja deras akademiska motivation. De förslag som ges är att öka studenternas självförmåga och kompetens, hjälpa studenterna att utveckla attribution övertygelser som leder till lyckade resultat, hjälpa studenterna att se aktivitetens värde, hjälpa studenterna att utveckla mästerskap/lärandemål, hjälpa studenterna att sätta upp realistiska mål och hjälpa studenterna att utveckla autonomi. (Rowell och Hong 2013, 162-163).
Enligt Rowell och Hong (2013, 165-166) kan individuell vägledning och gruppvägledning i mindre grupper användas som avhjälpande strategier för att främja studenternas akademiska motivation. Inom gruppvägledning anser dem att det kan vara bra att diskutera motivationens betydelse för lärande och individens presterande, hur de motiverande komponenterna påverkar individens beteende och resultatets konsekvenser, berätta om hur de ser på sig själv i förhållande till sin egen motivation till lärande och diskutera inom gruppen om det som har framkommit. Detta bidrar till diskussioner om eventuella hinder och belyser eventuella svagheter och hur man kan jobba med dessa för att öka sin framgång inom lärande samt att utveckla lösningar. Inom individuell vägledning anser författarna att vägledaren ska möta studenten i en trygg och inbjudande miljö och skapa en god relation till studenten genom att ha ett öppet klimat och försöka fastställa källan till studentens beteende. Genom att göra detta kan vägledaren hitta vilka motiverande komponenter som brister och därefter ge studenten möjlighet att reflektera kring detta och eventuellt applicera olika metoder och med tiden upprätta en lösning (Rowell och Hong 2013, 166).
Avslutningsvis sammanfattar Rowell och Hong (2013, 167) att vägledaren måste ha goda kunskaper om grunden av studentens bristande motiverande beteende genom att vara tålmodig, omtänksam, tillmötesgående, utveckla och genomföra effektiva akademiska planer med studenter, samt att vara duktiga på att kommunicera med andra personer som kan vara av betydelse för studentens akademiska motivation.
2.5 En modell av akademisk motivation för vägledare
I artikeln redogörs en undersökning av en modell av akademisk motivation som har till syfte att informera vägledare om studenters motivation och hur de kan utnyttja vägledningstjänster. Denna uppkom då författarna anser att vägledare måste kunna
17
identifiera hur de kan bidra till inlärningsprocessen hos studenter. Detta innefattar både vad som motiverar studenterna och under vilka förhållanden studenterna använder vägledning för sin akademiska motivation. (Scheel och Gonzalez 2007, 53).
Modellen innefattar uppskattning av akademisk självförmåga för att slutföra skolarbete, målmedvetenhet och avsiktlighet, samt stöd och uppmuntran till självständigt lärande i skolan. Undersökningen genomfördes med hjälp utav 346 gymnasieelever som fick fylla i ett frågeformulär gällande framtidsplaner och aktuella motivationer för skolan (Scheel och Gonzalez 2007, 49-50) Det framkomna resultatet baserades på olika mätskalor som mäter de tre komponenterna (Scheel och Gonzalez 2007, 49-51).
För att kunna utveckla en modell av akademisk motivation som kan appliceras till en vägledningspraxis har författarna till artikeln valt att utgå ifrån två teoretiska perspektiv i sin undersökning. Den första är social inlärningsteori, som innefattar akademisk självförmåga och stöd från andra till självständigt lärande som bidragande faktorer till studenters akademiska motivation. Den andra är självbestämmande teori, som handlar om att studenter är mer benägna att vara motiverade och upprätthålla sina ansträngningar när de förstår och kan formulera syften för att delta i uppgifter (Scheel och Gonzalez 2007, 49-50).
I resultatet framkommer det bland annat att studenter med hög akademisk självförmåga oftast är mer motiverade. Det framkommer även att studenter med stor målmedvetenhet och optimistisk framtidstro är mer benägna att uppsöka vägledning. Även studenternas ambitioner och avsikter anses spela en roll för studenternas akademiska motivation, där studenter med ambitioner tenderar att använda sig utav vägledning. Däremot kunde det inte göras någon koppling mellan en tydlig yrkesidentitet och akademisk motivation (Scheel och Gonzalez 2007, 52-54).
Sammanfattningsvis påvisar resultatet att studenter med mål efter gymnasiet tenderar att vara mer akademiskt motiverade än andra studenter. Deras långsiktiga strävande leder även till att dessa studenter även är mer benägna än andra att uppsöka vägledning. Författarna antyder att vägledningen som getts har påvisat goda resultat för studenternas akademiska motivation, dock betonar dem problematiken med att de mindre motiverade studenter söker mindre vägledning och därmed inte blir lika självständiga i sina akademiska insatser (Scheel och Gonzalez 2007, 54).
Utifrån resultatet ger författarna rekommendationer för hur vägledare kan arbeta i praktiken för att främja studenters akademiska motivation och avslutar med att diskutera förslag på fortsatt forskning. För att främja studenters akademiska motivation anser
18
författarna att det är viktigt att vägledaren arbetar mede karriärinsatser genom att till exempel hjälpa studenten synliggöra sin självkännedom och medvetenhet gällande sin framtida karriär och karriärbeslut (Scheel och Gonzalez 2007, 54).
De anser att det är viktigt att vägledare belyser detta för att ge studenterna en mening och ett syfte som främjar deras akademiska motivation. Vägledare bör även arbeta med att hjälpa studenter upptäcka sina styrkor och intressen och hjälpa dem forma mål att sträva efter. Genom att göra detta kan vägledaren bidra till ett mer självständigt lärande, vilket ger upphov till självständigt motiverande. Författarna menar att ju mer studenterna upplever studierna som personligt relaterat och bidragande till hens framtid, desto mer akademiskt motiverade är dem. Författarna ger även förslag på att vägledare ska planera in aktiviteter för studenter som maximerar deras möjlighet till framgång, då akademiska prestationer och självförmåga är relaterat till studenternas skolmotivation. Författarna anser även att man borde anpassa kursplaner utifrån studenternas egna intressen och att vägledarna borde söka upp mer kontakt med dem som möter flera hinder på vägen, då de har visat sig undvika vägledningsinsatser i större utsträckning än andra (Scheel och Gonzalez 2007, 55).
2.6 Sammanfattning
Utifrån Skolinspektionens granskning går det att utläsa att det finns flera utvecklingsområden inom kommunala aktivitetsansvaret, vilket innefattar att många ungdomar för målgruppen inte identifieras, att kommunerna har brister i bemötandet av ungdomarnas behov, samt att det finns ett utvecklingsbehov gällande styrning och ledning.
Marged belyser hur värdefull vägledarens roll är och slår fast att vägledare bör minnas och använda sig utav varje arbetssätt, oavsett typ av strategi, som bidrar till ett barns självmotivation.
Vallerand et al undersöker motivation, både inre och yttre, och menar att den inre motivationen kan bli påverkad av yttre faktorer på olika sätt. Vidare försöker de undersöka och redogöra för hur den psykologiska processen går till för unga som hoppar av skolan, hur motivation påverkar och vilken roll den spelar i denna process. Hans slutsats visar att olika typer av motivation kan påverka på olika sätt.
19
Rowell och Hong sammanfattar vilka motiverande komponenter som har visat sig ha en påverkan för studenters lärande. Dessa anges vara övertygelser/uppfattningar, mål, värderingar och inneboende kontra yttre motivation. De presenterar även teoretiska perspektiv på akademisk motivation och ger förslag på strategier som kan hjälpa studenter att uppnå positiv akademisk motivation. Författarna slår även fast att vägledarens roll för studenternas akademiska utveckling är viktig och beskriver hur vägledare kan utnyttja förebyggande metoder och avhjälpande strategier som kan främja studenternas akademiska motivation, vilket innefattar de framkomna komponenterna samt enskild vägledning och gruppvägledning.
Scheel och Gonzalez redogör en undersökning av en modell av akademisk motivation som har till syfte att informera vägledare om studenters motivation och hur de kan utnyttja vägledningstjänster. Detta innefattar både vad som motiverar studenterna och under vilka förhållanden studenterna använder vägledning för sin akademiska motivation. Utifrån detta framkommer det vägledare bör arbeta med karriärsinsatser, hjälpa individer att upptäcka sina styrkor, intressen och forma ett mål att sikta mot, samt erbjuda aktiviteter som skapar störst möjlighet till framgång och att anpassa kursplaner utifrån individernas intressen. Författarna kommer även fram till att studenter med hög akademisk motivation har en högre självmotivation och är mer benägna att ta hjälp av vägledaren och betonar att vägledarna därför ska uppsöka mer kontakt med de som har en mindre akademisk motivation.
20
3 Teori
I kapitlet presenteras teorin Careership som vi har valt att utgå ifrån, där vi redogör begreppen handlingshorisont, kapital och brytpunkter. Vi har även valt att presentera begreppet habitus, då Careership använder detta som en grund inom begreppet handlingshorisont. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av hur teorin kan bidra till studien.
3.1 Karriärteori
Careership theory är en sociologisk teori av Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes, som tar hänsyn till både de sociala och kulturella faktorerna samt de personliga preferenserna i en valprocess, samtidigt som det även fokuseras på vad som är rationellt möjligt för en person i en valprocess. Hodkinson och Sparkes har blivit influerade av många olika teorier i sin egen teori, men ansåg att alla tidigare saknade olika faktorer som de anser påverkar i valet (Hodkinson och Sparkes, 1997, 31–32). Enligt Careership är personer pragmatiskt rationella, deras val är rationella men dessa val är tagna på pragmatisk information snarare än systematisk. Detta innebär att informationen som individen innehar inte representerar hela grunden för valet, utan även det som tidigare är känt för personen. Valen är även delvis grundade i känslor, vilket också pekar på att de gjorts utifrån en pragmatisk grund. Hodkinson och Sparkes slutsats innebär att valprocesser inte är tekniskt rationella eller irrationella, och för att försöka förklara dessa måste det tas hänsyn till personens bakgrund gällande det sociala och kulturella, exempelvis familj, vänner och personens omgivning (Hodkinson och Sparkes 1997, 33-34).
De tre centrala begreppen är handlingshorisont, kapital och brytpunkter.
Handlingshorisont är ett begrepp som Hodkinson och Sparkes (1997) har lånat från
Bourdieus beskrivning av begreppet habitus. Habitus innefattar faktorer som påverkar personers beslutsfattande där det sociala, kulturella, kön, klass och etnicitet är de faktorer som tas upp. Hodkinson och Sparkes använder sig av begreppet habitus, för att förklara hur en individ gör sitt beslutsfattande och hur de handlar. Valen är personliga men kan
21
påverkas av individens omgivning, exempelvis av kultur och sociala nätverk, vilket utmynnar i en “mapp” med dispositioner om hur individen tänker och agerar (Bourdieu, 1991, 91). Habitus existerar utifrån den erfarenhet en individ har samlat på sig, och är därför högst personlig. Habitus är vad Hodkinson och Sparkes(1997) grundar sitt begrepp handlingshorisont på, det vill säga vad individen fattar som möjligt och passande. De menar att varje person utgår från sin egen handlingshorisont för att komma till ett beslutsfattande (Hodkinson och Sparkes, 1997, 33–36).
Det andra begreppet är kapital i form av socialt, kulturellt eller ekonomiskt. Det sociala kapitalet syftar till de personer individen har i sin närhet eller har någon form av kontakt med, vilket i sin tur kan leda till nya möjligheter. Det Kulturella kapitalet syftar till utbildning, erfarenheter eller andra kunskaper som kan vara attraktiva inom ett fält. Medan ekonomiskt kapital syftar till de egendomar en person har i form av exempelvis, pengar eller investeringar (Hodkinson och Sparkes, 1997, 36-38).
Det tredje centrala begreppet är brytpunkter där individen genomgår en förändring vid varje brytpunkt, oavsett om det är en frivillig eller påtvingad brytpunkt. De menar också att varje förändring åtföljs av en rutin som är upp till individen själv att bestämma, men som kan påverkas av tidigare nämnda handlingshorisont. Rutinerna är indelade i fem kategorier. Den bekräftande rutinen, där individen accepterar förändringen och rör sig i en önskvärd riktning. Den motsägande rutinen, där individen är missnöjd med förändringen. Den socialiserande rutinen, där individen vänjer sig vid förändringen. Den störande rutinen, där individen har svårt att anpassa sig till en påtvingad förändring, och slutligen den evolutionära rutinen, där individen växer ifrån förändringen och utvecklas på ett sätt denne är nöjd med (Hodkinson och Sparkes, 1997, 38–41).
3.2 Sammanfattning
Vi har valt att presentera Careership theory för att undersöka studiens syfte och frågeställningar. Karriärteorin redogör för olika faktorer som kan påverka en individs valprocess. I teorin tas det hänsyn till både sociala och kulturella faktorer, samt personliga preferenser och vad som faktiskt är möjligt i en valprocess. De tre begrepp som används är; handlingshorisont, kapital och brytpunkter. Teorin tar även upp ett fjärde begrepp,
22
habitus, då begreppet handlingshorisont har utvecklats ifrån detta. Teorin kommer att
användas för att analysera vägledarnas syn på motivation och
hur motivation används i arbetet. Karriärteorin kommer även att användas för att förklara hur och varför vissa handlingar genomförs, då handlande är en del av motivation.
23
4 Metod
I detta kapitel presenteras de metoder som legat till grund för att besvara studiens frågeställningar. Kapitlet inleds med metodval och metoddiskussion följt av urval av intervjupersoner, datainsamling, analysform, materialets trovärdighet utifrån begreppen
validitet och reliabilitet och avslutas med etiska ställningstaganden.
4.1 Metodval
Vid valet av forskningsmetod måste det tas hänsyn till vilket syfte som studien har (Larsen 2009, 21). Då föreliggande studie bygger på vägledarnas perspektiv inom det kommunala aktivitetsansvaret, är kvalitativ metod i form av intervjuer, den mest lämpade forskningsmetoden för studiens syfte och frågeställningar. Forskningsintervjuer bygger på vardagslivets samtal och är en professionell samtalsform, som ofta används vid kvalitativa studier för att uppnå studiens mål(Kvale och Brinkmann 2014, 17–18). Syftet med en kvalitativ forskningsintervju är att skapa en förståelse om ämnet, från den levda vardagsvärlden utifrån informantens perspektiv (Kvale och Brinkmann 2014, 41). Detta stämmer överens med det som skall uppnås via den valda metoden, och då upplevelser kan tolkas olika av personer, är det med inte aktuellt med kvantitativ metod, där målet är att förklara något genom mätbar data (Larsen 2009, 24).
4.2 Urval av Intervjupersoner
Inför våra kvalitativa intervjuer har vi valt att utgå ifrån ett icke-sannolikhetsurval, då målet med studien är att uppnå så mycket kunskap som möjligt, om det valda ämnet utan att nödvändigtvis generalisera svaren (Larsen 2009, 77). Urvalet av intervjupersoner kan gå tillväga på olika sätt, i arbetet utvaldes den så kallade snöbollsmetoden. Metoden innebär att författarna själva tar kontakt med informanter, som anses ha goda kunskaper
24
om det valda forskningsområdet. Informanterna kan därefter ge tips om fler informanter som kan vara aktuella för en intervju (Larsen, 2009, 78). Vid urvalet var utgångspunkten endast vägledare som arbetar aktivt med det kommunala aktivitetsansvaret, utan att ta hänsyn till ålder, kön, utbildningsbakgrund och befattning då detta är irrelevant för studiens resultat. Målet var att intervjua minst sex vägledare som arbetar aktivt med det kommunala aktivitetsansvaret, vilket kan ses vara ett tillräckligt underlag för att uppnå studiens syfte, då frågorna utvecklades under intervjuernas gång, samt att det fanns tillräckligt material att arbeta med. Vilket hade varit svårare att uppnå om det endast varit två personer och om det varit fler hade det blivit svårt på grund av tidsperspektivet. För att uppnå detta kontaktades totalt tio olika kommuner inom södra Sverige genom mail och telefonsamtal. Vid valet av informanter togs inte hänsyn till vilken kommun vägledaren tillhörde, eftersom två individer på samma arbetsplats kan ha skilda upplevelser av arbetet. Uppsökandet av informanter resulterade i sex olika personer inom totalt fyra olika kommuner.
För att inte avslöja individerna som har undersökts har vi valt att fingera informanternas namn. Vid två intervjuer i skilda kommuner närvarade båda författarna, där den ena intervjuade Anna1 och Karin2, medan den andra observerade och förde anteckningar samt kom med inlägg då nya frågor uppstod. Även vid intervjun i den tredje kommunen intog författarna samma roller. Dock närvarade två informanter vid detta tillfälle; Emma3 och Maria4. Från början hade vi endast bokat intervju med Emma, som är huvudansvarig vägledare över det kommunala aktivitetsansvaret, men då Maria hade en annan insikt i arbetet än Emma, valde vi att även tillåta Emma närvara efter en förfrågan över mail. Inför den fjärde och femte intervjun med Sandra5 och Nina6 i den sista kommunen, blev författarna tvungna att dela upp sig då informanterna endast hade möjlighet att intervjuas under samma tidpunkt.
1 Anna (fingerat namn), vägledare inom kommunala aktivitetsansvaret. 2018. Intervju 4 april. 2 Karin (fingerat namn), vägledare inom kommunala aktivitetsansvaret. 2018. Intervju 18 april. 3 Emma (fingerat namn), vägledare inom kommunala aktivitetsansvaret. 2018. Intervju 11 april. 4 Maria (fingerat namn), vägledare inom kommunala aktivitetsansvaret. 2018. Intervju 11 april. 5 Sandra (fingerat namn), vägledare inom kommunala aktivitetsansvaret. 2018. Intervju 5 april. 6 Nina (fingerat namn), vägledare inom kommunala aktivitetsansvaret. 2018. Intervju 5 april.
25
4.3 Datainsamling
Inom kvalitativ metod kan den data som samlas in bestå av intervjudata, observationsdata, texter och dokument samt ljud- och bildinställningar (Larsen 2009, 83). I föreliggande studie består materialet av intervjudata i form av transkriberade ljudfiler och anteckningar från samtliga intervjuer för att lättare kunna urskilja ett resultat, vilket samtliga intervjupersoner har gett sitt samtycke till vid förfrågan inför intervjun. Beroende på vilket syfte forskningsstudien har, finns det olika intervjuformer att ta hänsyn till. Valet föll på ostrukturerat intervjuande (Kvale och Brinkmann 2014, 188-189), då fördelen med att ha en ostrukturerad intervju, är att ordningen på frågorna kan variera och informanten har möjlighet att utforma sina svar fritt under intervjun (Larsen 2009, 83-84). Genom att använda denna intervjuform uppkom det värdefull information som annars kunde förbigåtts, vid en mer strukturerad intervju. Under intervjuerna har det utgåtts ifrån en semistrukturerad intervjuguide, vilket är vanligt att använda vid ostrukturerade intervjuer (Larsen 2009, 84). En intervjuguide ska bestå av relevanta frågor eller stödord som är utformade för att kunna besvara studiens frågeställningar (Larsen 2009, 84). Under varje intervju har informanterna fått tala fritt och stödfrågorna har kompletterats med nya frågor utifrån informanternas svar. Vid ostrukturerade intervjuer är det viktigt att kontrollera att alla stödfrågorna blir besvarade under intervjun, men den som intervjuar bör inte styra samtalet för mycket (Larsen 2009, 84). Båda författarna har i största möjliga mån försökt närvara vid samtliga intervjuer. Genom att utföra intervjuer på plats med studiens informanter, har vi kunnat minimera risken för bortfall, som annars är vanligt vid kvantitativ metod, där svar ofta uteblir i utsända enkäter (Larsen 2009, 26-27). Att ha båda författarna närvarade kan även underlätta tolkningen av svaren som framkommer (Larsen 2009, 27).
4.4
Analysform
I arbetet med empirin har det utgåtts ifrån ett abduktivt arbetssätt, då det rör sig mellan empiri och teori för att försöka förstå och låta förståelsen successivt växa fram (Kvale och Brinkmann 2014, 238-24). Vid kvalitativa studier går det att använda sig av olika
26
analysformer beroende på vilket angreppssätt som är mest lämpligt för undersökningen (Larsen 2009, 101). Vid föreliggande studie används innehållsanalys som analysform, där kodning är en central aspekt (Kvale och Brinkmann 2014, 241). Innehållsanalys anses vara den vanligaste analysformen vid kvalitativa studier, och har som syfte att urskilja likheter och skillnader vid jämförelsen av studiens data (Larsen 2009, 101). Arbetssättet vid innehållsanalys är relativt strukturerat där forskaren börjar med att samla in data, som omvandlas till texter som kodas. Därefter klassificeras koderna till olika teman och kategorier, som datamaterialet sorteras utifrån. Slutligen granskas datamaterialet där forskaren försöker identifiera mönster eller processer, som sedan utvärderas mot tidigare forskning och teorier. Genom att göra detta uppkommer nya slutsatser och ny kunskap formuleras (Larsen 2009, 101-102). Via att utgå ifrån detta angreppssättet är det lättare att urskilja informanternas svar, gällande studiens syfte och frågeställningar, och effektivt kunna urskilja likheter och skillnader.
4.5 Validitet och reliabilitet
För att en undersökning ska vara trovärdig är det viktigt att försöka uppnå en så hög validitet och reliabilitet som möjligt (Larsen 2009, 40). Med validitet menas giltigheten i det som undersökts (Kvale och Brinkmann 2014, 296). En hög validitet innebär att det insamlade materialet, besvarar det som vill undersökas (Larsen 2009, 26-27, 80). Reliabilitet syftar på hur konsekvent och tillförlitligt forskningsresultatet är (Kvale och Brinkmann 2014, 295). En hög reliabilitet innebär därmed att informationen granskas noggrant och korrekt (Thurén 2007, 103). För att säkerställa en god validitet och reliabilitet har en intervjuguide använts, med frågor som har utformats utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vid samtliga intervjuer har informanterna fått tala fritt, förutom då de börjat tala om något som inte är relevant för studiens undersökningsområde. Eftersom författarna har försökt närvara vid samtliga intervjuer utnyttjades möjligheten att ställa kompletterande följdfrågor, för att nå ett djup i det som sägs. Att reda ut missförstånd och få en bättre helhetsbild av ämnet bidrar till en god tolkning. Samtliga intervjuer har spelats in och transkriberats för att uppnå en så neutral och värderingsfri tolkning som möjligt. Studien uppfyller de krav som ställs gällande validitet och reliabilitet.
27
4.6 Etiska ställningstaganden
Informationskravet: Författarna skall informera de berörda om den aktuella
forskningsuppgiftens syfte (Vetenskapsrådet, 7–8). I enlighet med detta forskningskrav har författarna informerat de deltagande aktörerna om arbetets syfte. Detta gjordes vid den första kontakten, via mail eller telefon, när deltagarna ombads att medverka i arbetet. Detta klargjordes mer då deltagarna och författarna träffades för intervju.
Samtyckeskravet: Deltagarna i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin
medverkan (Vetenskapsrådet, 9–11). Författarna klargjorde för deltagarna att de inte behövde medverka och att de endast behövde svara på det de själva ansåg sig bekväma med. Vidare så informerades det om att intervjun kunde avbrytas, efter informanternas vilja, även att de kan stryka något ur protokollet, eller att författarna kan göra detta om något tycks känsligt. Konfidentialitetskravet: Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem (Vetenskapsrådet, 12–13). Författarna klargjorde att allt kommer att vara anonymt, dels individernas namn men även var de jobbar. Kön och ålder kommer också att utelämnas då detta inte är relevant för arbetet och kan komma att riskera anonymiteten. De som kommer att ha tillgång till icke redigerade exemplar är författare och möjligtvis handledare. Nyttjandekravet: Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 14). Författarna klargjorde att det insamlade materialet endast kommer att användas till arbetet, eftersom det har godkänts av informanterna för det ändamålet.
28
5 Resultat
I detta kapitel redovisas det empiriska resultatet hämtat från intervjuerna som gjorts, där de avidentifierade informanternas syn och sätt att förhålla sig till motivationsaspekten i arbetet kommer att beskrivas. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
5.1 Vägledarnas definition av begreppet motivation
Anna förklarar att motivation är något som är individuellt och att det är något som i vägledningen måste tas hänsyn till, genom att se till den enskilda, och anpassa kraven efter dennes nivå. För att visa hur olika individer reagerar på motivation ger hon ett exempel ”Alltså motivation för någon kan ju vara bara att komma hit, att gå upp ur sängen. Alltså att man ändå har gjort det liksom sen kan det ju vara sprudlande att åh jag ska bli nästa USA:s president”. När Emma ger sin förklaring av vad motivation innebär för henne trycker hon starkt på orden “lust” och “drivkraft”. Maria uppger ingen egen förklaring, men även hon anser att “lust” och “drivkraft” är starkt sammankopplade med motivation. Den gemensamma nämnaren för flertalet respondenter är att motivation är en slags vilja. Karin förklarar det som:
Jamen det är ju när man känner att man, att man verkligen vill någonting, att det på något sätt är lite, lite, starkare, det behöver inte vara mycket starkare men lite, lite starkare än det som gör att man inte har motivation, eller om man har problem eller vad det nu har då (Intervju med Karin).
Utöver en vilja nämner Sandra och Nina att motivation även har att göra med att” kunna” och ”klara” det individen vill. Sandra uttrycker ”Att vara motiverade det handlar ju om att vilja och klara skulle man kunna säga. Många gånger så är man motiverad, men man klarar det inte ändå. Så det är två ben kan jag känna, en vilja och att klara det”.
29
5.2 Hur vägledarna talar om arbetet med motivation
I detta kapitel redogörs resultat om vägledarnas syn på hur de arbetar med motivation inom det kommunala aktivitetsansvaret för att bidra till deltagarnas motivation till studier. Ett centralt tema som urskiljs i samtliga intervjuer för vad som spelar in för att överhuvudtaget kunna motivera individen är “bemötande”; hur deltagarna inom kommunala aktivitetsansvaret tas emot och hur de bemöts av vägledarna. För att lyckas med detta är en förutsättning att få tag i de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret, vilket vägledare upplever som en utmaning på grund av tidsbrist och att en del har äldre datasystem som gör arbetet mindre effektivt. Bemötandet innefattar att inte döma personerna för deras förflutna, som till exempel deras skolgång. Karin vittnar om bemötandets betydelse och berättar att vägledaren ibland måste möta deltagaren på en neutral plats och endast prata om allmänna saker i början för att därefter kunna börja jobba med att främja deltagarens motivation. I samtalen fokuseras det på vad som kan göras nu och framöver samt deltagarnas intressen, vad deltagaren vill och inte vill. Hela arbetet anpassas utifrån varje individ. Nina förklarar “Det första mötet ska vara helt utan dömande eller förutfattade meningar. Liksom det här är en människa, det här är du, och man ska känna att man blir lyssnad på. Dem här unga tycker alltid att andra har bestämt vad dem ska göra och så frågar vi då vad vill just du”.
För att kunna motivera deltagarna mot studier uppger samtliga vägledare att det är viktigt att lyssna in deltagarna och försöka skapa en uppfattning om deras studiemotivation för att veta hur man ska lägga upp arbetet kring deltagaren. Vid frågan över hur informanterna upplever deltagarnas motivation till studier uppgav fyra av sex informanter att den egentligen är hög och att de vill tillbaka till studier. Nina förklarar “Det är det konstiga. När vi började trodde alla; nej hur ska detta funka? Att få in personer som inte vill studera i studier. Men majoriteten vill till studier, men på ett annat sätt än där de kommer ifrån, ett annat upplägg”. Även Anna säger att hon tror att alla egentligen vill komma tillbaka och studera, eftersom de vet hur viktigt det är att ha en gymnasiekompetens och att ha fullföljt den. Hon menar dock likt Nina att problemet är att individen inte får göra det på sitt eget sätt och att det är ett stort problem för samhället. Karin upplever att ”alla” vill studera, men att det även handlar om att kunna se och tro att man klarar av det. För att lyckas bygga upp detta och få individen motiverad till studier menar hon att man måste känna av ungdomarna och ha ett helt förutsättningslöst samtal.
30
Deltagarna ska känna att de är där av fri vilja och tillsammans görs det upp en plan för individen, vilket hon anser att de oftast ”hakar på”. Hon förklarar ”De känner sig förstådda, de känner att, om det bara krävs så lite av mig, att jag kanske, om jag lyckas kan bygga på i min takt, så”. Sandra anser att deltagarnas motivation till studier är hög och tillägger att de vet hur viktigt det är att klara studierna. Dock upplever hon att några enstaka är så ”skolskadade” att de aldrig vill tillbaka till skolan igen, men halkar dit tillslut ändå. Emma och Marias upplevelser skiljer lite från resten av informanterna och upplever att deltagarnas motivation till studier är låg och att de oftast inte vill tillbaka till studier överhuvudtaget. Maria förklarar:
När de kommer till oss, de vill inte höra ordet skola. Dom vill inte höra ordet komma tillbaka till studier, för det har de hört hela tiden. Det har de gått igenom ett jättelångt system med folk som verkligen bryr sig o vill att de ska klara skolan, för det är det man behöver när man kommer ut i arbetet. Så när man kommer till oss, vi måste hitta andra vägar, motivationen, för att komma tillbaka till studier, och att vi säger det tror jag till o med kan riskerar att stöta bort de här individerna om vi gör det och därför måste vi ta till arbete. För vissa behöver bara komma bort från skolan och komma tillbaka. Få lite distans tror jag är viktigt för dem (Intervju med Maria).
Ett annat centralt tema som sträcker sig över alla intervjuerna i vägledarnas arbete är att kommunala aktivitetsansvaret inte ställer några krav på deltagarna. Nina beskriver detta som positivt:
Frivilligheten och att vi inte är någon myndighet, att det inte blir något straff ifall du inte kommer, det här att det är kravlöst, eller iallafall att kraven inte blir bestraffande om dem inte följs. Och det brukar ju upplevas som positivt (Intervju med Nina).
Med detta menas att deltagarna inte blir bestraffade ifall att dem inte uppfyller uppsatta kriterier, utan att allting sker av deltagarnas egen vilja. Däremot framgår det av andra informanter att det kommunala aktivitetsansvaret inte erbjuder någon form av ersättning till deltagarna för de utgifter som medföljer att genomföra aktiviteter inom kommunala aktivitetsansvaret. Anna vittnar om utmaningen att motivera deltagare i sådana situationer:
Gå ut o fråga efter praktik. vad som är svårt som jag kan tycka det är ju att motivera någon till att vara kanske på (Nämner praktikplats) iallafall halvtid men du får ingenting för det. Du får inte 1050 kronor, så bor du en bit utanför stan, så får du inget busskort, men du är ändå aktiv varenda dag liksom 5 dagar i veckan
31
o så här, där kan jag känna att politikerna måste ta något beslut att är man aktiv och man faktiskt försöker så borde man kanske kunna få behålla sina dom här 12 eller vad är det 1050 i csn bidrag (Intervju med Anna).
Majoriteten av informanterna medger att målet i sitt arbete är att motivera deltagarna tillbaka till studier är ”prio ett”, vilket är det främsta syftet med det kommunala aktivitetsansvaret. Dock påpekar Karin att det inte alltid går att föra in ungdomen direkt till studier, utan att de ibland först måste möta deltagaren i det tillståndet och den situationen individen befinner sig i. Hon tillägger att ungdomarna ibland behöver få hjälp med andra saker innan för att ens bli redo. Detta styrktes även av andra informanter som gav exempel på vanliga åtgärder som till exempel vård. Emma förklarar:
För vissa faller det väl ut för med vissa av aktiviteterna andra får vi ju liksom inte ens hit, nä jag vet inte hur man ska. Jag tänker att det är så mycket kring individen och oftast kanske det inte är motivera den tillbaka till studier som är förstahandsvalet, utan då kanske det är andra instanser i första hand. Vi har ju känt på vissa inte bara ungdomar, utan deltagare generellt som kommer till oss som kanske behöver komma till vårdcentralen. Framförallt vet jag en behöver få ordning på boendet behöver få ordning på andra delar av sitt liv innan man kan ta tag i motivationen (Intervju med Emma).
Enligt samtliga vägledare kan aktiviteter inom kommunala aktivitetsansvaret bidra till att öka motivationen, genom att till exempel hitta praktikplatser genom sitt kontaktnät som deltagarna har intresse för. Anna förklarar att man genom aktiviteter kan hitta något deltagaren ”brinner för” och vägledaren på så vis kan jobba mot detta och möjligtvis sätta upp ett mål tillsammans med deltagaren. Hon beskriver hur aktiviteterna kan bidra till att fånga ett intresse och på så sätt öka deltagarnas motivation:
Det är att försöka hitta det där hoppet som jag har sagt några gånger, att hitta den där glädjen, att hitta någonting som kan vara roligt. För att skrivas ut från skolan eller har aldrig börjat blir i alla fall idag enligt svenska skolan eller samhället ett misslyckande. Man tycker inte att man klarar av det och så vidare, då gäller det att hitta, alla människor kan göra något och alla människor vill göra någonting, Det gäller bara för oss som jobbar med dem här […] att hitta vad tycker du är kul, vad skulle du kunna se i framtiden och sådana saker (Intervju med Anna).
När deltagare känner att de har misslyckats, gäller det enligt Sandra att fånga upp dessa individer och stärka deras självförtroende och självbild genom att låta dem testa på nya saker. Sandra förklarar “Ja. Jajamensan, varje gång dem får lyckas med någonting eller gör något som dem inte har gjort tidigare så växer dom ju absolut det gör dem”. Hon menar att det handlar om att låta deltagarna lyckas och utvecklas genom att visa att
32
tidigare misslyckanden inte spelar någon roll. Även Sandra förtydligar vikten av att fånga upp individens intresse för något för att sedan kunna bygga vidare på detta. Sandra beskriver:
Vi håller på med det hela tiden jag tror vi gör det omedvetet till o med för det är ju vårt jobb att försöka fånga dem i någonting och om vi bara lyckas fånga dem i någonting så kan vi ju liksom skicka vidare dem till någonting annat, praktik eller skola (Intervju med Sandra).
Under intervjuerna uppger hälften av informanterna att de känner en oro och upplever att det är svårt att jobba med att motivera de som snart fyller 20 år, som innebär att de snart skrivs ut från det kommunala aktivitetsansvaret. Majoriteten av vägledarna upplever även en frustration i sitt arbete och menar att det finns brister inom kommunala aktivitetsansvaret som försvårar deras arbete. De förklarar bland annat att det är svårt att hinna med allt som ska göras, vilket även Emma vittnar om ”För att fånga upp alla som vi är skyldiga som kommun att göra på något sätt så kanske det inte är tillräckligt att det är en person”.
Vägledarna uppger även att det behövs mer resurser, lösningar, samt andra aktiviteter och vägar för deltagarna för att möta deltagarnas behov på bästa sätt och helt lyckas med uppdraget som kommunala aktivitetsansvaret innebär. Anna förklararar dilemmat “eh det sämsta är ju när jag känner frustrationen på att jag vet att den här personen båda kan och vill, men samhället runt om accepterar inte. Det är en otrolig frustration och sen att det är resursbrist helt enkelt vi borde satsa mer på de här ungdomarna”. Majoriteten av informanterna anser att samhället har misslyckats, för att de inte har lyckats hitta anpassningar till alla ungdomar. Karin vittnar om problemet:
Men sen så är det ju också så att alla kan inte studera, alla är inte mogna för det, det är ett omöjligt uppdrag, emellanåt, så att, det, och då handlar det om och det är min personliga övertygelse att alla kan inte få examen, det är ju svinhårda krav verkligen, det är ju verkligen ett, det har ju blivit mycket hårdare krav på examen nu, och jag tror inte att alla klarar det, och alla som, om man sätter in dem i fyrkanten så, så är det misshandel, utan vi får se på andra sätt (Intervju med Karin).
33
5.3 Sammanfattning
Efter att ha tagit del av vägledarnas syn på motivation och hur det appliceras på deras arbete finns det gemensamma faktorer som utmärker sig; att ”vilja” något och att ”klara” det man vill. Utifrån resultatet om hur vägledarna talar om att de arbetar praktiskt med motivation framkom det flera olika aspekter.
Samtliga vägledare talar om att de försöker skapa ett bra bemötande mot varje deltagare som en förutsättning för att kunna arbeta fram en motivation hos individen. De försöker även undvika att ställa krav på deltagaren och sätter deltagaren i centrum och möter individen där den faktiskt är. Vägledarna uppger att varje arbetssätt individanpassas utifrån deltagaren, där de jobbar mycket utifrån individens intressen och försöker hjälpa deltagarna att öka sitt självförtroende och självbild genom att låta dem testa nya saker och prova på olika aktiviteter, som till exempel praktik. Vägledarna försöker utforma varje utmaning efter den nivå som är lämplig och hjälper deltagarna att sätta upp mål, där de undviker orimliga mål som kan resultera i misslyckanden. De hjälper även deltagarna att upprätta genomförbara planer för hur individerna kan gå tillväga. Trots dessa insatser anser vägledarna att det finns stora brister inom kommunala aktivitetsansvaret som försvårar deras arbete med att främja deltagarnas motivation, inom såväl det kommunala aktivitetsansvaret och samhället, vilket flera känner en stor frustration över.
34
6 Analys
I detta kapitel analyseras det framkomna resultatet utifrån teorin Careership genom begreppen habitus, handlingshorisont, kapital och brytpunkter. Analysen består av två teman utifrån studiens frågeställningar, en slutsats och avslutningsvis en sammanfattning.
6.1 Vägledarnas definition av begreppet motivation
Utifrån resultatet går det att utläsa att vägledarna har skilda uppfattningar om begreppet motivation, Anna betonar att motivation är något individuellt och uppger två fiktiva fall för att exemplifiera detta. De övriga vägledarna relaterar motivation med begrepp som
”lust”, ”drivkraft”, ”vilja”, ” samt att ”kunna” och att ”klara” det man vill. Att samma
begrepp ger upphov till olika definitioner hos vägledarna kan förklaras av deras habitus, då de är egna individer med skilda erfarenheter. På grund av att en individs habitus påverkas av dess erfarenheter anser Bourdieu (1991, 91) att habitus är något personligt som i sin tur utgör grunden för hur individen tänker och agerar.
6.2 Hur vägledarna talar om arbetet med motivation
I resultatet framkom det att vägledarna upplevde att bemötande är av stor betydelse för att ens kunna bidra till deltagarnas motivation, vilket bland annat innefattar att inte döma eller ha förutfattade meningar om individen. För att lyckas med detta får vägledarna därmed inte uppvisa några personliga värderingar under samtalen som kan riskera individens trygghet. Då en individs habitus baseras på tidigare erfarenheter (Bourdieu 1991, 91) kan man antyda att vägledarna ibland måste bortse från sitt personliga habitus och endast agera utifrån sin professionella yrkesroll i samtal med deltagare för att lyckas undanhålla personliga värderingar och skapa ett bra bemötande.
35
I resultatet framgår betydelsen av att skapa en uppfattning om deltagarnas motivation till studier och att lyssna efter deltagarnas intressen, samt vad de själva vill och inte vill för att på bästa sätt kunna motivera deltagarna. Att individanpassa arbetet utifrån deltagarna genom ett kravlöst arbetssätt anger vägledarna vara av största vikt för att främja individernas motivation. Genom att ta hänsyn till var individen befinner sig försöker de ständigt utgå ifrån vad som uppfattas vara rimligt och möjligt för individen. Detta tyder på att vägledarna ofta försöker motivera deltagarna till studier genom att vidga individernas handlingshorisont, som Hodkinson och Sparkes (2002, 34–36) anser ligger till grunden för en individs beslutsfattande och handlingar.
Det framkommer även i resultatet att vägledarna har skilda upplevelser gällande deltagarnas motivation till studier. Dock är samtliga vägledare överens om att deltagarna behöver ett annat upplägg än tidigare för att kunna främja deltagarnas studiemotivation. Karin, som tillhör de som upplever en hög studiemotivation hos deltagarna, betonar att vägledaren måste hjälpa den enskilda att skapa en tro på sig själv och upprätta en plan (mål) som individen upplever som genomförbar för att lyckas skapa en motivation till studier. Emma och Maria, som upplever en låg studiemotivation hos deltagarna, försöker istället ge deltagarna distans från studier genom arbete och hoppas därigenom kunna motivera deltagarna tillbaka mot studier. När vägledarna låter deltagarna prova nya saker och upplägg, som individen klarar av, blir dessa familjära för deltagarna (Hodkinson och Sparkes 1997, 33-34). Sandra påpekar att nya saker kan stärka deltagarnas självförtroende och självbild och att det handlar om att låta deltagarna lyckas och utvecklas genom att visa att tidigare misslyckanden inte spelar någon roll. Detta bidrar till nya erfarenheter som formar deltagarnas habitus och därmed vidgar dennes handlingshorisont (Hodkinson och Sparkes, 1997, 33–36), som vägledaren kan nyttja för att hitta ett mål som främjar individens studiemotivation.
I resultatet uppger samtliga vägledare att de utgår ifrån deltagarnas intressen och erbjuder deltagarna olika aktiviteter i form av till exempel praktikplatser, i syfte att hitta något som kan motivera deltagarna till studier och därmed ha något att jobba mot. Utifrån detta är det tydligt att vägledaren försöker utgå ifrån deltagarnas värderingar och intressen och via detta motivera deltagarna till studier genom att vidga individernas handlingshorisont på olika sätt (Hodkinson och Sparkes, 1997, 33–36). Enligt Hodkinson och Sparkes (1997, 33–34) är individer pragmatiskt rationella och anser att personer grundar sina val utifrån både känslor och det som anses vara möjligt. I resultatet kan man även tyda att vägledarna har behov av att utnyttja både sitt sociala och kulturella kapital,
