Linköpings Universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats 15 hp | Politices Kandidat, Statsvetenskap
Vårterminen 2020 LIU-IEI-FIL-G--20/02324--SE
Den skånska gåtan: Högerpopulismen och politisk kultur i
Skåne
__________________________________________________
The Scania Riddle: Right Wing Populism and Political Culture
in Scania
Författare: Anton Johansson Handledare: Anders Östhol Examinator: Khalid Khayati Antal ord: 12 936
Förord
När man tänker på Skåne tror jag folk tänker på olika saker, vissa tänker på Malmö-falafeln, vissa tänker kanske på Danmark, vissa tänker på rapsfälten som sprider ut sig över Österlen och vissa tänker på Sverigedemokraterna. Bara detta faktum visar om något hur
mångfacetterat det länet är, och jag vill vara tydlig innan läsningen börjar. Skåne är så mycket mer än främlingsfientlighet och falafel. Skåne är för mig speciellt, inte bara för att jag har mina rötter där och har vistats där mycket under min uppväxt. Utan för att Skåne är just det där, allt på en och samma gång, det är lärdomen i Lund, mångkulturen i Malmö, pärorna på Bjärehalvön, Skogarna i Göinge, Östersjön och Öresund, Stranden i Mossby, Ringsjön och Vombsjön, Snogeholms slott och Glimmingehus, Stens huvud och Väderön. Jag kan fortsätta ett bra tag, men poängen ligger fast, Skåne är ett landskap bestående av många färger, fler upplyftande och ljusa än dystra och mörka.
När jag satte punkt för slutsatserna i denna kandidatuppsats satte jag inte bara punkt för en studie som varit rolig och lärorik att genomföra, jag satte också i och med detta också punkt för mina studier på kandidatnivå. En fantastisk period som nu är över. Jag skulle vilja tacka alla de lärare jag haft under dessa tre år, tack för alla lärdomar och vägledning i akademisk tradition. Ett tack också till alla vänner på programmet och i sektionen som gjort dessa tre år så roliga! Tack till mina kamrater i S-studenter för att ni stimulerat och väglett mig och mitt politiska intresse, jag är stolt över er och det jobb ni lägger ner!
Slutligen ett stort tack till min kära familj som alltid stöttar mig och lyssnar på mitt gnäll. Ett extra stort och innerligt tack till min allra klokaste följeslagare, min far. Oavsett om det är på match i Liverpool eller en cykeltur till Åled kommer du på kloka saker och din hjälp har varit ovärderlig för denna uppsats.
Abstract
When studying a political map subsequent to the 2018 Swedish national election one thing in particular catches the eye. The southern parts of Sweden, or the region Scania in particular is dominated by the colour yellow, representing support for the right wing populist party: The Sweden Democrats. The question as to why it looks like this has baffled political scientists and election experts for many years and still does not have an answer. Famous political scientists at the SOM-institute in Gothenburg Henrik Oscarsson and Sören Holmberg describes that the support for the Sweden Democrats in Scania ”is something of a riddle”. In this thesis I am going to make observations about political approaches towards the political system in Scania and political approaches relevant for the voters of the Sweden Democrats. These approaches will create the standing political cultures representative for Scania and for the right wing populist party supporters. The thesis’s main goal is to bring some light on the subject of electorate behaviour within the Scania region and hopefully in some way or another bring something to the table when it comes to research regarding electorate behaviour in Scania. The final results of the thesis came to shed some light on the current situation, the political approaches relevant for the Scania region can be argued to have an influence on the political actions by individuals in Scania. The main conclusion is that when approaches to the political system differs between the main electorate and that of a subculture the political action is to by voting try to reduce the differences in ideals by voting for a party that closer represents a voters own ideals of the political system.
Innehåll
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
2. Teori ... 3
2.1 Väljarbeteende ... 3
2.2 Politisk kultur ... 4
2.3 Populism ... 7
2.3.1 Vad är Populism? - Definition ... 7
2.3.2 Sverigedemokraterna ett populistiskt parti? ... 8
2.3.3 Den högerpopulistiske väljaren ... 9
2.4 Legitimitetsteori ... 9
3. Metod ... 10
3.1 Forskningsdesign och disposition ... 12
3.1.1 Material och materialets relevans ... 13
3.1.2 Avgränsningar ... 13
3.1.3 Validitet och reliabilitet ... 14
4. Bakgrund ... 15
4.1 Skåne och populismen ... 15
4.2 Skånskt väljarbeteende ... 16
5. En skånsk politisk kultur ... 19
5.1 Den första dimensionen av politisk kultur – Förhållningssätt till det politiska systemet ... 19
5.1.1 Förtroende för politiker ... 19
5.1.2 Förtroende för riksdagen... 20
5.1.3 Förtroende för politiska partier ... 20
5.1.4 Nöjdhet med demokratin ... 20
5.1.5 Kön, landsbygd eller stad och utbildningsnivå ... 21
5.1.6 Sammanfattning av den första dimensionen i den skånska politiska kulturen ... 22
5.2 Den andra dimensionen av politisk kultur – Förhållningssätt till de egna politiska rollerna 23 4.2.1 Politiskt intresse ... 23
4.2.2 Förmåga att ta ställning i politik ... 24
4.2.3 Kön, Landsbygd eller stad samt utbildningsnivå ... 24
4.2.4 Sammanfattning av den andra dimensionen i den skånska politiska kulturen ... 25
5.3 En skånsk politisk kultur ... 26
6.1 Den första dimensionen av politisk kultur - Högerpopulistiska väljares förhållningssätt till
det politiska systemet ... 27
6.1.1 SD-väljaren och förtroende för politiker ... 27
6.1.2 SD-väljaren och förtroende för riksdagen ... 28
6.1.3 SD-väljaren och förtroende för de politiska partierna ... 28
6.1.4 SD-väljaren och nöjdhet med demokratin ... 29
6.1.5 Kön, landsbygd eller stad och utbildningsnivå ... 29
6.1.6 Sammanfattning av den första dimensionen i den högerpopulistiska politiska kulturen 31 6.2 Den andra dimensionen av politisk kultur – Högerpopulistiska väljares förhållningssätt till det politiska systemet ... 32
6.2.1 SD-väljarens politiska intresse ... 32
6.2.2 SD-väljarens förmåga att ta ställning i politik... 32
5.2.3 Kön, Landsbygd eller stad samt utbildningsnivå ... 33
5.2.4 Sammanfattning av den andra dimensionen i den högerpopulistiska politiska kulturen.... 34
6.3 Den högerpopulistiska politiska kulturen ... 35
7. Politiska förhållningssätt och partitillhörighet ... 36
6.1 Politiska förhållningssätt - Partitillhörighet ... 36
8. Jämförelse och slutsatser ... 37
8.1 Den skånska politiska kulturen och den högerpopulistiska politiska kulturen ... 38
7.1.1 Den första dimensionen av politisk kultur - Jämförelse ... 38
7.1.2 Den andra dimensionen – Jämförelse ... 39
8.2 Fostrar den skånska politiska kulturen ett högerpopulistiskt väljarbeteende i regionen? ... 39
8.3 Konkludering av forskningsfrågor ... 42
8.4 Vidare forskning och utvärdering av slutsatserna ... 44
Referenslista ... 1
Bilaga 1 – N-värden ... 4
Bilaga 2 ... 9
1
1. Inledning
Jag har alltid varit intresserad av att granska data- och statistikpresentationer av olika slag, särskilt när det gäller olika samhällsfenomen. Ofta går det att åskåda olika fenomen som sticker ut på ett eller annat sätt. Det finns något intressant med att granska dessa
datapresentationer, även om de ibland kan verka betydelselösa.
Men dessa datapresentationer existerar i allra högsta grad och det går som sagt att observera avvikande fenomen. Ett av dessa fenomen är utgångspunkten i denna studie. Om en valkarta över Sverige studeras efter valet 2018 går det att se en sådan avvikande observation.
Valkretsar och kommuner i södra Sverige eller Skåne i synnerhet är till största del färgat gult dvs. den färg som representerar Sverigedemokraterna. Ingen annanstans i landet kan en sådan observation göras. Jag började genast fundera över vad som kan föranleda att väljare i Skåne röstar på Sverigedemokraterna i så mycket högre utsträckning än vad väljare i övriga landet gör. Sören Holmberg och Henrik Oscarsson skriver i sin valbibel ”Svenska väljare” att ”Männens och skåningarnas tendens att oavsett flytingåsikt eller politikermisstro stödja Sverigedemokraterna är mer av en gåta”.1
Att fenomenet framställs som en gåta tyder på att det har en komplex förklaring och forskare har försökt att förklara denna gåta. Anders Sannerstedt skriver bland annat i sin artikel Sverigedemokraterna: Skånegapet krymper att det närmaste vi kommer ett svar på det som Oscarsson och Holmberg kallade för ”den skånska gåtan” är att när partiet fick sitt
genombrott i början av 2000-talet så satsade Sverigedemokraterna organisatoriskt i
Sydsverige samtidigt som det fanns en betydande grupp skånska väljare som var beredda att lägga sin röst på ett invandringskritiskt parti. En annan hypotes som lyfts är att det kan finnas något inslag i den skånska politiska miljön som skulle kunna tänkas förklara beredvilligheten att rösta på Sverigedemokraterna. Vad detta möjliga inslag är specificeras dock inte. Detta till trots så får Sannerstedt medge att gåtan med det starkare stödet för Sverigedemokraterna i Sydsverige ännu inte fått sitt definitiva svar.2
Jag är inne på samma spår som Sannerstedt, att partiet satsade organisatoriskt i samband med att det fanns en väljarbas med beredskap att rösta på ett invandringskritiskt parti är säkerligen en delförklaring till den skånska gåtan men sannolikt inte hela bilden. Vad jag däremot är osäker, eller kanske egentligen nyfiken på, är vad inslaget i den skånska politiska miljön kan
1 Oscarsson & Holmberg s. 257 (2016) 2 Sannerstedt s. 468 (2017)
2
tänkas vara för något. Vad finns det för tänkbara inslag i den skånska politiska miljön som kanske delvis kan förklara varför stödet för ett högerpopulistiskt parti som
Sverigedemokraterna är så pass mycket högre i Skåne än vad som är representativt för riket i stort? Det finns säkerligen många tänkbara sådana inslag i den politiska miljön. Jag har valt i denna uppsats att pröva frågan om detta inslag skulle kunna vara uttryck för en skånsk politisk kultur.
Vad som ligger fast dock och som är viktigt att poängtera för att uppsatsens
problemformulering ska bli tydlig är att det verkar finnas en koppling mellan Skåne och populismen. Det går att åskåda så långt som tillbaka till 30-talet en populistisk tongång med allt från nazism till mer ekonomisk populism med skånerörelsen under 80-talet. Detta är intressant ur en inomvetenskaplig synpunkt, detta är en lucka i valforskningen som ännu inte är besvarad och detta är därför värt att ägna sig åt.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka politiska förhållningssätt som utmärker den skånska politiska kulturen och pröva frågan om dessa förhållningssätt kan bidra till förståelsen kring Sverigedemokraternas starka stöd i länet.
1. Vilka likheter och skillnader finns mellan de politiska förhållningssätt som utmärker den skånska politiska kulturen och politiska förhållningssätt hos den typiske
högerpopulistiske väljaren?
2. I vilken utsträckning kan den politiska handlingen att rösta på Sverigedemokraterna förklaras med de politiska förhållningssätt som finns i Skåne?
Frågeställningarna ovan presenteras i fallande ordning där den första forskningsfrågan är en delfråga för att kunna besvara huvudfrågan som är den andra. Den första frågan behandlar den skånska politiska kulturen samt den högerpopulistiska politiska kulturen och behövs för att ge bilden av vilka förhållningssätt till det politiska systemet som kan anses representera dessa. Frågan är ställd på ett sådant vis att en jämförelse blir aktuell och likheter och skillnader på ett pedagogiskt vis kan redovisas. Huvudfrågan ämnar sedan att ge sig i kast med att förklara hur de existerande politiska förhållningssätten och den skånska politiska kulturen kan tänkas förklara den politiska handling som är överrepresenterad i Skåne, nämligen att rösta på Sverigedemokraterna. Den främsta motiveringen till det valda syftet är att genom jämförelse så kommer tydliga likheter och skillnader att träda fram mellan den skånska politiska kulturen och den politiska kultur som gäller för landet i stort. Därtill kommer likheter och skillnader
3
mellan den skånska politiska kulturen och den högerpopulistiska politiska kulturen att kunna belysas. Dessa likheter och skillnader kommer ta sig uttryck i de politiska förhållningssätt som existerar i Sverige och i Skåne. På detta vis hoppas jag att uppsatsen kan ge ett bidrag till svensk valforskning i den mening att det belyser ett alternativt inslag i den skånska politiska miljön som Sannerstedt skrev om, nämligen att de rådande politiska förhållningssätten som finns i Skåne skulle kunna förklara röstande på Sverigedemokraterna.
2. Teori
Studiens teoretiska ramverk är det som kommer att styra studien och vara angreppssättet för att analysera empirin. Denna studie kretsar kring empiri som rör statistiska undersökningar av det skånska- och nationella väljarbeteendet, utförda av SOM-institutet i Göteborg. Det är denna empiri som teorierna ska prövas på. De teoretiska utgångspunkter som är centrala för denna studie är politisk kultur, högerpopulism och legitimitetsteori. Jag kommer nu att ge mig i kast med att förklara hur jag planerar att använda teorier om politisk kultur, teorier om högerpopulism och den högerpopulistiska väljaren samt legitimitetsteori för att analysera det skånska väljarbeteendet.
2.1 Väljarbeteende
Det finns en lång och anrik tradition av valforskning i Sverige, i Göteborg huserar det svenska valforskningsprogrammet som sedan 1950-talet bedrivit forskning om svenska val,
opinionsbildning och väljarbeteende. Syftet med denna typ av forskning är att göra försök att förklara varför väljare röstar som de gör, följa de trender som finns i den svenska
valdemokratin och göra analyser av de aktörer som är verksamma vid ett val nämligen partier, väljare, medier, intresseorganisationer med flera.3
I samband med denna forskning har en lång rad teorier om väljarbeteende växt fram, exempel på dessa är bland annat rational choice-teori, socioekonomisk röstning, klassröstning,
identitetsröstning, missnöjesröstning och så vidare. Vad som är uppenbart redan här är att det knappast finns brist på teoretiska förklaringar till varför väljare i olika konstruktioner väljer att rösta som de gör. I fallet med den skånska gåtan däremot medger Sören Holmberg
tillsammans med Henrik Oscarsson, som är huvudansvarig vid valforskningsprogrammet, att det inte finns någon fullständig förklaring till att skåningarna röstar på Sverigedemokraterna i så mycket högre utsträckning än övriga landet. De demografier som i valforskningen brukar belysas som typiska sverigedemokratiska väljare är nämligen inte större i Skåne än någon
4
annanstans i landet och gåtan består. Ett annat tillägg är att då valforskningen i rent kvantitativ mening kan säga mycket om vilka väljarna är i specifikationer som ”de bor på landsbygden”, ”de härrör ur arbetarklassen” eller ”de bor i Skåne” så lyfts inte många förklaringar till varför dessa kategorier av väljare röstar som de gör. Det är detta som jag hoppas uppnå genom att nyttja teorier kopplade till politisk kultur.
2.2 Politisk kultur
Begreppet politisk kultur upplevs av många som ett mångtydigt begrepp och det är inte självklart vad forskare menar när de säger politisk kultur. Det finns en lång rad ansatser och idéer som nyttjar begreppet. Det anses också av vissa vara ett allt för vagt begrepp i studier om politik, därför är det viktigt att redan tidigt fastslå vad som menas med politisk kultur för denna uppsats. Därför kommer jag när jag skriver om politisk kultur och använder det som analysverktyg i denna studie att använda mig av den politologiska kulturansatsen. Detta betyder att grunddefinitionen, från början utformad av Gabriel Almond, av politisk kultur är de mönster av individers mentala förhållningssätt till politik som finns i samhällen.4 Thomas Denk menar att denna definition förutsätter att fyra centrala aspekter tas i beaktning: I den första aspekten fastställs att politisk kultur handlar om mentala förhållningssätt, politiska handlingar står inte i direkt relation till begreppet politisk kultur, däremot finns det klara kopplingar mellan politiska förhållningssätt och politiska handlingar. Den andra aspekten handlar om att det finns mentala förhållningssätt på olika nivåer, det finns mentala
förhållningssätt till politiken på samhällsnivå och individnivå. När det då talas om individnivå används termen ”politiskt förhållningssätt” - på samhällsnivå är motsvarande term politisk kultur. Den tredje aspekten rör de mentala förhållningssätten till de olika ”politiska objekt” som finns. Med politiska objekt avses sådant som de processer, strukturer, aktörer och institutioner som utgör det politiska systemet. I denna aspekt blir det också tydligt att det är politikens form och inte dess innehåll som är centralt för den politologiska kulturansatsen, här bör skillnaden mellan förhållningssätt till politik och förhållningssätt i politik noteras. Den sista och fjärde aspekten, som kanske också är mest central för denna studie, lyder enligt följande: ”politisk kultur avser hur individers mentala förhållningssätt till politik inom samhällen formas till mönster av mentala förhållningssätt på samhällsnivå.”5
Denk och Christensen har konkretiserat teorierna kring politisk kultur och lagt fram en konkret definition för hur politisk kultur kan användas för att studera olika samhällsfenomen 4 Denk. T. (2009) s. 15
5
och klassificera olika politiska subkulturer. Enligt Denk och Christensen så kan politisk kultur åskådas genom två dimensioner. Den första dimensionen (1) handlar om individers
förhållningssätt till det politiska systemet. För att göra denna dimension mätbar använder sig Denk och Christensen av två variabler, dessa rör sig om tillit till de politiska institutionerna (parlament, politiker och partier) och nöjdhet med hur demokratin fungerar. Den andra dimensionen (2) handlar om förhållningssätt till de egna politiska rollerna och denna mäts genom variablerna, vilket politiskt intresse individerna har och genom frågor om
medborgarnas politiska kompetens som handlar om förmåga att göra politiska
ställningstaganden osv. (ofta benämnt ”political efficacy”). Dessa två dimensioner skapar ett fyrindelat fält där de politiska subkulturerna kan kategoriseras. de kategorier av politisk kultur som blir möjliga att tillämpa på medborgarna genom denna klassificering är:
1. Kritisk politisk kultur: Individerna i ett samhälle präglas av låg tillit till det politiska systemet kombinerat med ett högt politiskt intresse och hög förmåga att ta ställning i politik. 2. Deltagandekultur: Individerna i ett samhälle präglas av hög tillit till det politiska systemet kombinerat med ett högt politiskt intresse och hög förmåga att ta ställning i politik.
3. Alienerad politisk kultur: Individerna i ett samhälle präglas av låg tillit till det politiska systemet kombinerat med ett lågt intresse för politik och en låg förmåga att ta ställning i politik.
4. Lydnadskultur: Individerna i ett samhälle präglas av hög tillit till det politiska systemet kombinerat med ett lågt intresse för politik och en låg förmåga att ta ställning i politik.
6
Beroende på vad datamaterialet i SOM-undersökningarna säger oss kommer således den skånska politiska kulturen och den högerpopulistiska politiska kulturen kategoriseras med hjälp av följande tabell:
Tabell 2.1 – Klassifikation av politisk kultur
Källa: Denk & Christensen (2014)
För att exemplifiera tabellen så kan en grupp individer väljas ut och ställas ett antal frågor likt de som ställts i SOM-undersökningarna. Individerna i undersökningen svarar på ett sådant vis att de uppvisar ett lågt förtroende för de politiska institutionerna och aktörerna (dimension 1) och en låg förmåga att ta ställning i olika politiska frågor, eller så är de rent av politiskt ointresserade (dimension 2). Detta skulle innebära att denna grupp individer präglas av en alienerad politisk kultur, dessa individer har en ganska cynisk inställning till politiken och deras egen roll i den, de skulle kunna beskrivas som alienerade. Beroende på hur
respondenterna i SOM-undersökningen har svarat går det förhoppningsvis genom data att konstatera vilken politisk kultur som präglar skåningarna och de väljare som röstar på högerpopulistiska partier. Målet är här att granska den variation som finns i detta
sammanhang, är de skånska och de sverigedemokratiska väljarna förenade med en viss typ av politisk kultur? Var står andra partier?
Att mäta dessa dimensioner genom data är ett av sätten att klassificera politisk kultur och också det som kommer tillämpas i denna studie.6 Hur detta kommer att användas mer specifikt konkretiseras i kapitel 2.5.
7
2.3 Populism
När det gäller begreppet populism så finns det inom statsvetenskaplig forskning många definitioner, förklaringar och identifikationer. Att ge sig i kast med att förklara vad som utmärker populismen eller förklara vad populism är i rent teoretisk mening uppstår genast en del problem. Det främsta problemet är begreppets frekventa användning som skällsord i olika politiska sammanhang, det förvirras också med att vara grupper eller företrädare för åsikter som är ”populära”.7 Det är även vanligt att politiska observatörer försöker att definiera
populism genom att observera populisternas väljare, dessa beskrivs ofta med att de återfinns i den nedre medelklassen, har låg utbildningsnivå och är män. Detta menar dock Jan Werner Müller (vars definition också ligger till grund för användningen av begreppet i denna studie), författare av boken ”Vad är populism” är ett närmast principiellt absurt sätt att identifiera en ideologisk politisk position som populism erkänns för att vara. Han liknar det med att säga att det skulle vara samma sak som att på frågan ”Vad är socialdemokrati?” svara att ”det är en politisk strömning vars anhängare främst består av missbelåtna arbetare.8 Det gäller således att skilja mellan vad populism är och vilka de högerpopulistiska väljarna är. Så för att kunna använda begreppet som ett analytiskt verktyg behöver en tydlig definition av begreppet presenteras och därefter en åtskild bild av de högerpopulistiska väljarna presenteras.
2.3.1 Vad är Populism? - Definition
Müllers tes om vad populism faktiskt är handlar om ”en specifik politikuppfattning om att ett rent, homogent folk alltid står emot omoraliska, korrupta och parasitära eliter – och de här eliterna hör egentligen över huvud taget inte till folket.”9 Vidare menar också populistiska
partier att det är de själva som står som representanter för 100 procent av folket, det som skiljer populism i det här fallet ifrån att helt enkelt stå för någon typ av etablissemangskritik är således deras moraliska anspråk på att vara de enda som på riktigt företräder folket. Det går således att åskåda två särdrag som utmärker populismen inom denna definition.
1. Det finns ett folk som står emot omoraliska, korrupta och parasitära eliter. (anti-elitism) 2. Populismen lägger beslag på det moraliska anspråket att det endast är de själva som företräder folket. (antipluralism)
Sammanfattningsvis lyder den teoretiska definitionen av populism så som den kommer att brukas i denna studie:
7 Rydgren (2005) s. 11 8 Müller (2016) s. 39-40 9 Ibid s. 47-50
8
Populism är en specifik politikuppfattning om att ett rent, homogent folk alltid står emot omoraliska, korrupta och parasitära eliter – och de här eliterna hör egentligen över huvud taget inte till folket. Det populistiska partiet har moraliskt anspråk på att vara folkets enda representanter eftersom alla andra partier är en del av ”den omoraliska, korrupta och parasitära eliten.”10
2.3.2 Sverigedemokraterna ett populistiskt parti?
För att konkretisera definitionen ovan kommer den tillämpas på Sverigedemokraterna för att fastställa att det går att bruka definitionen i relation till ett specifikt parti. Viktigt att ha i åtanke är dock att det är svårt att hitta ett helt renodlat populistiskt parti någonstans och därför granskas Sverigedemokraternas retorik vad gäller anti-elitism och antipluralism.
Sverigedemokraterna baserar ofta sin retorik på en romantisering av det förflutna, en återgång till folkhemmet som det en gång såg ut. De menar att genomförande av deras politik kommer leda till en slags folkhemsrenässans. Den goda tiden efter 50-talet är den perioden som oftast refereras till och ställs sedan mot i vilket håll utvecklingen har gått. Enligt
Sverigedemokraterna har denna utveckling gått åt helt fel håll, rent intuitivt kan det kännas som att Sverigedemokraterna beskyller invandringen och mångkulturen som anledningen till att allt gick snett.11 Vad som dock framhålls av partiet själva är att den svenska nationen har svikits av Socialdemokraterna och även av borgerligheten. Likaså beskylls bland annat vad Sverigedemokraterna kallar för ”gammelmedia” för att dölja denna icke-önskvärda utveckling Sverigedemokraterna ser i det svenska samhället. Istället vänder sig Sverigedemokraternas väljare till mer okonventionella medier som Avpixlat (numera Samhällsnytt). Det kan således konstateras att den etablerade politiska sfären beskylls av Sverigedemokraterna för att ha svikit den svenska nationen och dess medborgare. Således fyller partiet kriteriet med anti-elitism.12
Vad gäller det anti-pluralistiska kriteriet går detta hand i hand med det anti-elitistiska. Det är uppenbart att det enbart är Sverigedemokraterna som anser sig kunna ta nationen tillbaka till sin gyllene tidsålder som Elgenius och Rydgren skriver det.13 Socialdemokraterna och den samlade borgerligheten pekas ut som de politiska krafter som har svikit nationen och det egna partiet är det enda alternativet för att få tillbaka det Sverige som romantiseras. Således finner
10 Ibid s. 47-50
11 Rydgren & Elgenius (2017) s. 353-354 12 Jylhä, Rydgren & Strimming (2018) s. 51 13 Rydgren & Elgenius (2017) s. 354
9
jag att de även uppfyller kriteriet för anti-pluralism och ligger inom ramarna för definitionen given ovan. Sverigedemokraterna kommer också att fortsättningsvis i uppsatsen behandlas som ett högerpopulistiskt parti.
2.3.3 Den högerpopulistiske väljaren
Som jag tidigare nämnde räcker det inte att förklara vad populism är utifrån att enbart studera populistiska partiers väljare. Detta betyder däremot inte att det inte är relevant att studera vilka grupper som känner ett förakt gentemot det politiska etablissemanget och det politiska systemet. Jag har tidigare konstaterat att Sverigedemokraterna, om än inte är ett renodlat populistiskt parti så uppfyller de kraven för att uppfattas som ett populistiskt parti enligt den för studien valda definitionen. Därför kommer de högerpopulistiska väljarna att vara de samma som Sverigedemokraternas väljare.
Inom den statsvetenskapliga forskningslitteraturen på detta område konstateras det ofta att invandringskritiska partier likt Sverigedemokraterna ofta definieras utifrån deras väljarbas. Detta är ett något kritiserat tillvägagångssätt för att studera denna typ av partier men det fyller en viss funktion, detta skapar en bild av i vilka demografier dessa partier har störst potential att lyckas.14 Det som finns att tillgå inom valforskningen vad gäller Sverigedemokraternas
väljare är att det i största allmänhet är män, de bor på landsbygden eller i mindre tätorter, ofta går det att se samband mellan röstande på Sverigedemokraterna och en lägre utbildningsnivå. Väljarstödet är relativt jämnt fördelat över åldersgrupperna. Det som förenar de
Sverigedemokratiska väljarna är en överväldigande enighet kring flyktingfrågan i den
bemärkelsen att näst intill alla tycker att Sverige borde ta emot färre flyktingar. Ett annat, och kanske för studien mycket relevant kännetecken för den sverigedemokratiske väljaren är att dessa väldigt ofta uppvisar ett lågt förtroende för politiker och det politiska etablissemanget.15
2.4 Legitimitetsteori
Frågan om legitimitet är ständigt återkommande inom statsvetenskaplig forskning och särskilt när det gäller sådant som behandlar politiska system. Ett politiskt system behöver vara
legitimt ur medborgarens synpunkt för att bibehålla sin stabilitet, detta är centralt även inom forskning om politisk kultur. Ett politiskt system anses legitimt när de värden som är
representativa för det politiska systemet sammanfaller med de värden som medborgarna anser att ett politiskt system ska ha. När demokratiska system ska studeras ur en
14 Erlingsson, G. m.fl. (2012) s. 817
10
legitimitetssynpunkt handlar det därför allt som oftast om vilket förtroende individer har till de institutioner och aktörer som utgör det politiska systemet.16
En teori om just detta har utvecklats av Samuel P. Huntington som bygger på att individer uppfattar skillnader i om värden för det politiska systemet inte stämmer överens med de värden som individerna anser att det politiska systemet bör ha. Vissa uppfattar skillnaderna tydligare än andra. Agerandet kan också ske med olika grad intensitet, det finns de som agerar relativt kraftfullt, en del mer oengagerat, när dessa två aspekter förs samman formas
förhållningssätt till det politiska systemet. Den första gruppen individer i detta sammanhang som upplever tydliga skillnader mellan de egna idealen och idealen för vilka det politiska systemet är utformat förväntas intensivt, genom politisk handling arbeta bort
idealskillnaderna. Tillhör man den andra gruppen är det snarare en tolerant stämning utifrån något slags cyniskt förhållningssätt. Vad som är intressant här är att de politiska
förhållningssätt som finns bland olika individer inspirerar politisk handling på olika sätt.17
En annan viktig aspekt av legitimitetssidan av politisk kultur är tilltron till det politiska systemets förmåga att hantera samhällsproblem som dyker upp. James Chownin Davies utvecklade en teori kallad de stigande förväntningarnas revolution om att minskad tilltro till det politiska systemets förmåga att hantera samhällsproblemen kan leda till revolution. Inom ramarna för denna teori konstateras det också att tilltro till det politiska systemet grundas i individers mentala bild av systemet.18 Även om det i detta fall kanske inte blir relevant att diskutera om vi har en stundande skånsk revolution framför oss så säger teorin något viktigt om hur individers förhållningssätt och tilltro till det politiska systemet påverkar deras politiska handlingar.
I mitt fall så är det intressant att se om huruvida de skånska respondenterna i
SOM-undersökningarna har annorlunda politiska förhållningssätt än vad som gäller för riket i stort, och om de har det, vilka politiska handlingar kan då tänkas motiveras från skåningarnas håll?
3. Metod
Rent metodmässigt kommer jag att bruka de variabler i Denk och Christensens definition av politisk kultur i linje med de två dimensioner som är presenterade i slutet av kapitel 2.3 och operationalisera dessa på följande vis:
16 Denk. T. (2009) s. 91 17 Huntington. S. (1981) 18 Davies. J. C. (1962, 1969)
11
Dimension 1: Individers förhållningssätt till det politiska systemet – Mäts genom SOM-undersökningarnas respondenters svar på frågor rörande:
1. Tilliten till de politiska institutionerna. 2. Nöjdhet med demokratin.
Dimension 2: Förhållningssätt till sina egna politiska roller – Mäts genom SOM-undersökningarnas respondenters svar på frågor rörande:
1. Politiskt intresse.
2. Förmåga att ta ställning i politik (Political efficacy) I tabellen nedan illustreras det tänkta tillvägagångssättet.
Tabell 2.2
Dimension Begrepp Variabler (SOM 2015)
(1)
Förhållningssätt till politiska systemet
Tillit till det politiska systemet
Förtroende för svenska politiker Förtroende för riksdagen
Förtroende för de politiska partierna Nöjdhet med demokrati Nöjd med demokratin
(2)
Förhållningssätt till egna politiska roller
Politiskt intresse Intresse för politik Förmåga att ta ställning
i politik
Placering på Vä-Hö-skalan Övertygad partianhängare
Källa: Denk & Christensen (2016)
Jag kommer sedan att plocka ut variablerna för respektive dimension ur datamaterialet
kopplat till den nationella SOM-undersökningen 2015 och den Skånska SOM-undersökningen 2015. Detta kommer att belysa vilken tillit skåningarna har till de politiska institutionerna, hur nöjda de är med demokratin, vilket politiskt intresse de har och vilken förmåga de har att ta ställning till olika politiska frågor. Anledningen till att båda undersökningarna väljs ut är för att kunna belysa det som skiljer den skånska politiska kulturen från den i övriga landet. Respondenternas svar på frågorna kommer bli mätbara på ett sådant vis att den skånska politiska kulturen belyses.
Därefter kommer processen att upprepas med samma datamaterial men istället kommer då de delar av undersökningens population som uppgett att Sverigedemokraterna är det parti som de sympatiserar mest med att analyseras med samma variabler. Detta kommer således att belysa vilken tillit Sverigedemokraternas väljare har till de politiska institutionerna i landet i stort och i Skåne specifikt, hur nöjda de är med demokratin, vilket politiskt intresse de har och vilken förmåga de i sin tur har att ta ställning i politik. Dessa kommer sedan att ställas i relation till varandra och därefter tillämpas på de presenterade legitimitetsteorierna för att ge
12
svar på vilka politiska handlingar som kan motiveras av de rådande politiska förhållningssätten för att kunna besvara forskningsfrågorna.
Därtill kommer samtliga variabler som är nämnda i tabell 2.2 och i brödtexten ovan att
tillämpas på kön, om respondenten bor på landsbygd eller i stad och på utbildningsnivå. Detta motiveras med att det är dessa oberoende variabler som inom valforskningen ofta beskrivs ha betydelse för om huruvida väljare röstar på invandringskritiska partier likt
Sverigedemokraterna.19 Det tillkommer också mot slutet en redovisning av
Socialdemokraternas och Moderaternas sympatisörers förhållningssätt för att öka det informativa innehållet och skapa ytterligare rum för jämförelsepunkter i slutresultatet. Vad gäller tabellerna så kommer den observanta läsaren upptäcka att det saknas redovisning av N-talen i samtliga tabeller i de empiriska kapitlen. Detta är för att hålla tabellerna fria från för mycket siffror och fokuset läggs istället på vilka medelvärden som observeras. N-värden för samtliga tabeller återfinnes i bilaga 1. De frågor och svarsalternativ till variablerna som brukats i samband med empiriinsamlingen finns att tillgå i bilaga 2. I bilaga 2 återfinns även länkar till kodböckerna för SOM-undersökningarna som brukats. Angående skalan mellan 0-10 som brukats i samtliga tabeller så finns en förklaring till hur detta gått till även detta i bilaga 2, men kortfattat så har svaren kodats om så att de som är mycket nöjda med institutioner och aktörer eller är bra på att ta ställning fått värdet 10 samtidigt som de
respondenter som är missnöjda eller inte tar ställning fått värdet 0, det är sedan medelvärdena dessa emellan som studeras.
3.1 Forskningsdesign och disposition
Studien är av en beskrivande och teoriprövande karaktär som formats med hjälp av kvantitativ metod i den bemärkelse att jag syftar till att beskriva och studera det skånska väljarbeteendet och hur det kan tänkas förklaras utifrån teorier om hur politisk kultur kan mätas. Således kommer jag att analysera undersökningar av det skånska väljarbeteendet utförda av SOM-institutet på nationell, liksom på skånsk nivå. Detta görs eftersom det i dessa empiriska undersökningar går att spåra de politiska förhållningssätt som är centrala för att förklara olika individers politiska handlingar. De förhållningssätt till det politiska systemet som kommer bli relevanta för min undersökning kommer till stor del att kretsa kring tilltro till systemet bland skånska väljare och vilka politiska handlingar som genomförs när tilltron är låg. Detta kommer sedan att kopplas till den populistiska politikuppfattningen om anti-elitism och låg
13
tilltro till de institutioner och aktörer som utgör det politiska systemet. I slutändan kommer slutsatser dras kring huruvida det är representativt för den skånska politiska kulturen att utifrån sina förhållningssätt till det politiska systemet motivera den politiska handlingen att rösta på partier som de anser har liknande ideal som de själva för det politiska systemet.
3.1.1 Material och materialets relevans
Det material som kommer brukas och som också nämns ovan är främst rapporter från SOM-institutet i Göteborg som har presenterat undersökningar om det nationella och sydsvenska väljarbeteendet. Denna typ av material är inte bara relevant utan helt central för studiens genomförande då det är detta som kommer vara den empiriska utgångspunkten för den teoretiska analysen. För att beskriva bakgrund och partisympatier i Skåne i tidigare genomförda val kommer valstatistik från valmyndigheten att användas.
3.1.2 Avgränsningar
Jag kommer behöva göra ett par nödvändiga avgränsningar. Den mest uppenbara för just denna studie är avgränsningen till Skåne, det skulle givetvis vara intressant att granska andra fall där det finns avvikande fenomen vad gäller väljarbeteende och ställa dessa i jämförelse till Skåne. Detta kommer dock inte att genomföras utan Skåne är uppsatsens fall och enda fokus. Det är dock en ambition som fått prioriteras bort givet instruktions- och tidsramarna för studien. Därtill finns det olika sätt att klassificera politisk kultur, jag har i detta fall nyttjat redan existerande data och därför fått förhålla mig utifrån denna. Det är möjligt att det går att finna intressanta detaljer och tilläggsfakta vid tillämpningen av en egen statistisk
undersökning med syftet att finna politiska subkulturer, detta är dock också en avgränsning jag har valt att göra. En vidare avgränsning på detta område är avgränsningen i tid, det skulle sannerligen vara intressant att se hur den skånska politiska kulturen har utvecklats över en längre tidsperiod, detta är dock något jag också valt att utesluta. Tanken är att detta får bli en passning till vidare forskning på området.
Vad gäller begreppet populism så avgränsas detta till högerpopulism specifikt, definitionen av populism är mycket lik oavsett om det gäller högerpopulism eller vänsterpopulism eller annan populism. Rör det sig om vänsterpopulism består de korrupta eliterna istället av storkapitalet och bankerna exempelvis. Högerpopulismen anser dessa eliter vara det politiska
14
etablissemanget, media, de andra partierna med flera och det är alltså denna typ av populism som är relevant för just denna studie.20
En annan viktig avgränsning som har gjorts handlar om den valda metoden. Vad uppsatsen ämnar att göra är att undersöka skillnader i politisk kultur i Skåne och i resten av landet i stort, det är alltså inte ett fall av en komparativ studie där landsområden ställs mot varandra utan det är politisk kultur och högerpopulism som undersöks specifikt. Detta gör att en komparativ studie inte blir passande och således görs denna avgränsning.
3.1.3 Validitet och reliabilitet
Vad gäller validitet och reliabilitet som handlar om dels att studien genomgående inte innehåller några systematiska fel i sättet på vilket den kvantitativa metoden har tillämpats, dels om att det som mäts i min undersökning som nu följer faktiskt är det som ska mätas med utgångspunkten i teorikapitlet ovan.21
De delar som blir viktiga för att garantera en god reliabilitet i studien är främst noggrannhet vid hantering av variabler, jag har behandlat datamaterialet från SOM-institutet i SPSS och brukat programmet med stor varsamhet för att undvika att systematiska fel begås, siffrorna har också dubbelkollats ett antal gånger för att garantera att inget blir fel. Vad gäller validiteten: huruvida jag undersöker det jag säger att jag ska undersöka så skulle jag argumentera för att så är fallet, det uppges klart och tydligt att mätningen av politisk kultur sker i två dimensioner och kopplas sedan till de variabler som ska undersökas till respektive dimension och mäter dessa variabler för att på så vis konstatera de rådande politiska
kulturerna. Med andra ord så tycker jag att jag utefter min yttersta förmåga har mätt de
variabler jag sagt att jag skulle mäta, jag tycker även jag har mätt de på ett sådant sätt som jag sagt att jag skulle mäta dem för att uppnå syftet med undersökningen. Ytterligare tillägg handlar om hur variablerna har mätts i detta sammanhang, för att mäta förmåga att ta ställning är det främst ställningstagande på höger/vänster-skalan som tas i beaktning i kombination med hur övertygad anhängare av sitt parti respondenten anses sig vara. Det är möjligt att andra värden för den andra dimensionen skulle sett annorlunda ut om exempelvis
ställningstagande i mer specifika frågor hade nyttjats. Att mäta politisk kultur vid enbart ett tillfälle är också något som är lite kontroversiellt eftersom politisk kultur utvecklas över tid.
20 Müller. J.W (2016) s. 40 21 Esaiasson m.fl. (2017) s. 64
15
Jag är medveten om detta och tycker ändå att de element av politisk kultur som jag beslutat mig för att undersöka är hållbara i detta fall.
All data som använts till undersökningen har skickats till mig omodifierat från SOM-institutet via Svensk Nationell Databas. SOM-institutets undersökningar kan också betraktas med hög trovärdighet i deras metodval och genomförandet i sig då det är ett professionellt och allmänt välkänt institut inom svensk och internationell valforskning. Lite noteringar som kan göras när två olika uppsättningar data används, i det här fallet rör det sig om den nationella SOM-undersökningen 2015 och den skånska SOM-SOM-undersökningen 2015. Vissa frågor är olika ställda i de olika undersökningarna, detta skulle kunna leda till att vissa värden mäter
annorlunda. De variabler som påverkas av detta är ”Förtroende för politiker”, ”Förtroende för riksdagen” och ”Förtroende för politiska partier, i Skåne-SOM är dessa istället ställda i form av ”Vilket förtroende har du till Sveriges Rikspolitiker”. Se bilaga 2 för mer ingående information kring detta. Frågan om varför det förhåller sig så är en fråga som bör riktas mot SOM-institutet, jag bedömer dock inte att dessa frågor skiljer sig på ett sådant vis att de blir ett problem för uppsatsens reliabilitet.
4. Bakgrund
4.1 Skåne och populismen
Det går att tyda en populism i Skåne som inte har gått att finna på så många andra platser i Sverige, både historiskt och idag kan det observeras ett stort stöd för populistiska och
främlingsfientliga rörelser, jag tänkte ge en kort tillbakablick på den skånska populismen och skapa förståelse för varför mina forskningsfrågor är intressanta att studera. Väldigt långt tillbaka i historien kan det observeras ett visst Stockholmsförakt från de skånska bygderna, kanske så långt tillbaka som till den danska tiden, detta blir däremot en aning för uråldrigt för att passa denna studie, jag nöjer mig således med att gå tillbaka till 30-talet. I samma veva som Adolf Hitler grep makten i Tyskland slöts uppgörelsen mellan den socialdemokratiska regeringen och bondeförbundet som har kallats kohandeln i historieböckerna. Samtidigt strök nationalsocialisterna Birger Furugård och Sven Olov Lindholm fram över den skånska landsbygden och samlade hundratals och tusentals åhörare på sina öppna möten. Stödet för nationalsocialismen i Skåne illustreras bland annat i stadsfullmäktigevalet i Skanör-Falsterbo där nazisterna erhöll 12% av rösterna och Skåne blev en högborg för nationalsocialismen i Sverige under det andra världskriget. I riksdagsvalet 1944 när det så gått som stod klart vilket
16
barbari Nazi-Tyskland ägnat sig åt på kontinenten så erövrade de svenska
nationalsocialisterna 4000 röster i hela landet, 1411 av dessa röster var skånska.22
Vi flyttar oss raskt framåt i tiden till 70-talet och bildandet av skånerörelsen under Carl P Herslow i Malmö, denna form av populism antog en mer skånsk-separatistisk karaktär och fokuserade sina policys på att avskaffa alkohol-monopolet, kraftigt sänka skatterna,
invandring skulle enbart nyttjas om det gynnade Skåne och den stora frågan: ett självständigt Skåne. Herslows parti Skånepartiet nådde ut till allmänheten via lokalradion och fick stora lokala valframgångar i Malmö när partiet bröt Socialdemokraternas 66 år långa maktställning. Det fanns även här en främlingsfientlig agenda, även om det inte var partiets främsta
fokusfråga. I samband med en flyktingvåg från Libanon under 1984 kastades det brandbomber mot flyktingförläggningar i Ystad och Trelleborg och missnöjet med invandringspolitiken var ett faktum i regionen åter igen.23
När vi sedan kliver in i den moderna svenska politiken kan det åter konstateras att mycket lite har förändrats vad gäller den skånska populismen. Efter att Sverigedemokraterna bröt igenom i den svenska politiken på 2000-talet har partiet fyllt det populistiska maktvakuumet som funnits i regionen och inte lämnat plats för mindre partier såsom Skånepartiet (försvann 2006 från relevanta politiska församlingar).24 Sverigedemokraterna noterar sina allra starkaste valresultat i de skånska valdistrikten. 22% i Skåne norra och östra 2014, 16,5% i Skåne södra och 19,3% i Skåne västra jämfört med hela landets 12,86%.25 I valet 2018 ökade
Sverigedemokraterna visserligen i hela landet, det samma kan dock sägas för Skåne och skillnaderna är blott desamma mellan de skånska valkretsarna och landet i stort.26
4.2 Skånskt väljarbeteende
För att skapa en bild av hur det skånska och nationella väljarbeteendet sett ut under de senaste åren så följer nedan en presentation från riksdagsvalen 2014 och 2018 där skillnaderna mellan valresultaten i riket i stort och Skåne visualiseras. Detta för att ge ytterligare bakgrund till studiens unika fall och ökad förståelse till studiens valda ämne.
22 Berglund (1994) s. 7-8 23 Wetterberg (2017) s. 634-635 24 Ibid (2017) s. 634-635 25 Valmyndigheten (2014)
17
Diagram 3.1 – Val till Sveriges riksdag 2014, Riket i stort och Skåne (samtliga valkretsar). Procentenheter.
Källa: Statistiska centralbyrån (2014)
Moderatern a Centerpartie t Liberalerna Kristdemokr aterna Miljöpartiet Socialdemok raterna Vänsterparti et Sverigedemo kraterna Riket 23,3 6,1 5,4 4,6 6,9 31 5,7 12,9 Skåne 24,7 4,7 5,7 3,4 6,8 28,3 4,4 17,9 0 5 10 15 20 25 30 35
Riksdagsval 2014
Riket Skåne18
Diagram 3.2 – Val till Sveriges riksdag 2018, Riket i stort och Skåne (samtliga valkretsar). Procentenheter.
Källa: Valmyndigheten (2018)
Vad som går att läsa ur de två tabellerna är att stödet för nästan samtliga partier är lägre i Skåne än i riket i stort med undantag för Moderaterna och Sverigedemokraterna och i mycket liten grad även Liberalerna. Det som dock sticker ut i synnerhet är att det finns ett så mycket större stöd för Sverigedemokraterna i Skåne än vad det gör i övriga landet och det är också detta som väcker så många frågor inom valforskningen och gav upphov till den skånska gåtan. Varför förhåller det sig såhär? Vilka är de tänkbara förklaringarna? Kan skillnaderna hitta sin förklaring i teorier om politisk kultur? Många frågor som samtliga är obesvarade. Jag tänker nu ge mig i kast med att undersöka vad som utmärker den skånska politiska kulturen utifrån Denk och Christensens teorier om politisk kultur och operationalisera dessa för att möjligen lägga en del grundtankar kring de stora valforskningsfrågorna om populismen i Skåne, röstar skåningarna som de gör för att det finns en existerande politisk kultur i regionen som
föranleder den politiska handlingen att rösta på Sverigedemokraterna?
Moderatern a Centerpartie t Liberalerna Kristdemokr aterna Miljöpartiet Socialdemok raterna Vänsterparti et Sverigedemo kraterna Riket 19,8 8,6 5,5 6,3 4,4 28,3 8 17,5 Skåne 21,4 6,8 5,7 5,3 4,3 25,2 6,4 23,4 0 5 10 15 20 25 30
Riksdagsval 2018
Riket Skåne19
5. En skånsk politisk kultur
5.1 Den första dimensionen av politisk kultur – Förhållningssätt till det politiska systemet
Den första dimensionen finns till för att kunna säga något om vilka förhållningssätt
medborgarna har till det politiska systemet, dess aktörer och institutioner. Mätningen av dessa variabler kombinerat med de variabler gällande för den andra dimensionen blir det som senare fastställs vara den politiska kultur som råder i ett samhälle.
Tabell 4.1 – Förhållningssätt till det politiska systemet – Förtroende för politiker, förtroende för riksdagen, förtroende för politiska partier och nöjdhet med demokratin. Medelvärden. Hela landet. Skala 0-10.
Källa: SOM-institutet 2015
5.1.1 Förtroende för politiker
Den första kolumnen i Tabell 1 ovan redogör för medelvärdena för förtroendet för politiker som observerats i den nationella SOM-undersökningen 2015. Vad som går att utläsa ur ovanstående tabell vad gäller förtroende för politiker nationellt är att det går att observera medelvärden under fem. Det ger en indikation på att svenskar generellt har lite lågt förtroende till politiker i största allmänhet. Vad gäller den skånska andelen av respondenterna finner vi ett något lägre förtroende än vad som är representativt för riket i stort. Vad gäller förtroende
Riksområde Förtroende för politiker Förtroende för riksdagen Förtroende för politiska partier Nöjd med demokrati Stockholm 4,24 5,07 4,26 6,13 Östra Mellansverige 3,99 5,12 4,10 5,84 Småland med öarna + Blekinge 4,05 4,86 3,97 5,56 Västsverige 4,11 4,84 4,14 5,90 Norra Mellansverige 3,89 4,66 3,96 5,67 Mellersta Norrland 4,49 4,81 4,21 6,17 Övre Norrland 4,39 4,88 4,23 5,75 Skåne län 3,96 4,51 3,70 5,45 Hela riket 4,10 4,89 4,08 5,83
20
för politiker kan det därför observeras att det finns en tendens för skåningar att ha lägre förtroende till politiker än vad som kan observeras för riket i stort.27
5.1.2 Förtroende för riksdagen
Den andra kolumnen i Tabell 1 redogör för medelvärdena för förtroendet för att riksdagen som institution sköter sitt arbete. Det som går att utläsa ur statistiken är dels att medelvärdet för hela landet även detta fall befinner sig under fem vilket betyder att lite fler respondenter svarat att de antingen har ganska, eller mycket litet förtroende för att riksdagen sköter sitt arbete än respondenter som svarat att de har ganska, eller mycket stort förtroende för att riksdagen sköter sitt arbete. Vad gäller Skåne län går det att utläsa att det finns ett lägre förtroende för att riksdagen sköter sitt arbete observerat i Skåne än vad som gäller för övriga landet. Det finns en tendens till att skåningar är mer skeptiska till riksdagen som institution än vad som går att observera på många andra platser i landet och riket i stort.28
5.1.3 Förtroende för politiska partier
Den tredje kolumnen i Tabell 1 redogör för förtroendet som finns för att de politiska partierna sköter sitt arbete som politiska aktörer. Det som går att utläsa ur statistiken är att det återigen är ett fall av ett medelvärde under fem, denna gång större än vad som observerats i
kolumnerna som rör förtroende för politiker och riksdagens arbete. Med detta går det att konstatera att det med undersökningens mått mätt så är förtroendet för de politiska partierna sköter sitt jobb ganska lågt bland svenskarna. Det finns lite fler som svarat att de antingen har ganska, eller mycket litet förtroende för att de politiska partierna sköter sitt jobb än dem som svarat att de har ganska, eller mycket stort förtroende för att de politiska partierna sköter sitt jobb. Vad gäller Skåne konstateras återigen ett lägre medelvärde för länet än för riket i stort vilket säger oss att förtroendet för att de politiska partierna sköter sitt arbete är lägre i Skåne än vad det är i de flesta andra riksområden. Det går med detta att konstatera att det finns en tendens bland Skåningar att ha lägre förtroende för de politiska partierna som politiska aktörer än vad som går att observera i övriga landet.29
5.1.4 Nöjdhet med demokratin
Den sista variabeln inom den första dimensionen av politisk kultur är nöjdhet med demokratin och den redogörs för i den fjärde kolumnen i Tabell 1. Den här variabeln ger till skillnad från de andra ett medelvärde över fem vilket betyder att lite fler respondenter svarat att de antingen
27 SOM-institutet (2015) 28 Ibid.
21
är ganska, eller mycket nöjda med hur demokratin i Sverige fungerar än de som svarat att de är antingen ganska, eller mycket missnöjda med hur demokratin i Sverige fungerar. Vad gäller Skåne så går det fortfarande att observera ett medelvärde över fem för variabeln vilket betyder att det är fler som är nöjda än missnöjda med hur demokratin i Sverige fungerar i länet.
Medelvärdet är dock lägre i Skåne än i övriga landet. Detta betyder att det är fler som är missnöjda med hur demokratin fungerar i Skåne än vad som gäller för övriga landet.
Skåningarna är alltså mindre nöjda med demokratin i Sverige än på många andra platser och riket i stort.30
5.1.5 Kön, landsbygd eller stad och utbildningsnivå
I följande underkapitel kommer de oberoende variablerna: kön, landsbygd eller stad och utbildningsnivå att behandlas. Detta kan spåras tillbaka till metodkapitlet där detta motiveras med att dessa variabler ofta är den typen av variabler som hanteras i valforskningen när analyser av Sverigedemokraternas väljare görs. Därför är dessa variabler av betydelse för denna typ av studie, det bidrar med en mer utvecklande beskrivning och ger kopplingen till valforskning som är relevant.
Tabell 4.2 – Förhållningssätt till det politiska systemet baserat på kön. Medelvärden. Skala 0-10.
Källa: SOM-institutet
Vid observation av ovanstående tabell verkar det inte finnas några avgörande skillnader mellan könen i Skåne och övriga landet, män är något mer kritiska och mindre nöjda än kvinnor överlag. Både skånska män och skånska kvinnor har lägre förtroende för det politiska systemet och är mindre nöjda med demokratin än män och kvinnor i övriga landet. Trots detta verkar människor överlag ändå förhållandevis nöjda med demokratin även i Skåne.31
30 Ibid. 31 Ibid.
Skåne/Hela riket Förtroende för politiker Man/Kvinna Förtroende för riksdagen Man/kvinna Förtroende för politiska partier Man/kvinna Nöjd med demokrati Man/Kvinna Skåne län 3,79 / 4,15 4,34 / 4,70 3,48 / 3,92 5,30 / 5,59 Hela riket 4,04 / 4,17 4,65/ 5,12 3,83 / 4,31 5,67 / 5,98
22
Tabell 4.3 – Förhållningssätt till det politiska systemet baserat på om respondenten bor i stad eller på landsbygden/ i mindre tätort. Medelvärden. Skala 0-10.
Källa: SOM-institutet
I tabellen ovan åskådliggörs det att skåningar har fortsatt lägre förtroende, skåningar i städer något högre förtroende än på landsbygden, förtroendet på den skånska landsbygden lägre än rikets övriga landsbygd. Respondenter i skånska städer relativt nöjda med demokratin dock mindre än landet i övrigt. Avvikande variabel är att förtroendet för politiker är högre på den skånska landsbygden än vad som gäller för hela landet inklusive städer, dock mycket avvikande variabel och förtroendet fortsatt lägre i Skåne.32
Tabell 4.4 – Förhållningssätt till det politiska systemet baserat på utbildningsnivå. Medelvärden. Skala 0-10
Källa: SOM-institutet
Det går med relativ enkelhet att konstatera ett positivt samband mellan förtroende för det politiska systemet och utbildningsnivå. Skåne fortsatt lägre förtroende än landet i övrigt.33
5.1.6 Sammanfattning av den första dimensionen i den skånska politiska kulturen
Den första dimensionen ämnar ta reda på hur det ser ut med förhållningssätt till det politiska systemet vad gäller tillit, förtroende och hur nöjda medborgarna är med hur demokratin och det politiska systemet fungerar. Genom redovisningen ovan blir det tydligt att det i Sverige verkar finnas en tillit till det politiska systemet som är begränsad och det går att tyda en skepticism i de förhållningssätt som svenskarna har till det politiska systemet. Det går också
32 Ibid. 33 Ibid.
Skåne/Hela riket Förtroende för politiker Stad / Mindre tätort eller Landsbygd Förtroende för riksdagen Stad / Mindre tätort eller Landsbygd Förtroende för politiska partier Stad / Mindre tätort eller Landsbygd Nöjd med demokrati Stad / Mindre tätort eller Landsbygd Skåne län 3,98 / 4,20 4,42 / 4,54 3,87 / 3,50 5,64 / 5,19 Hela riket 4,19 / 3,96 5,01 / 4,68 4,16 / 3,92 5,92 / 5,66 Skåne/Hela riket Förtroende för politiker Gymnasieexamen / Universitetsexamen Förtroende för riksdagen Gymnasieexamen / Universitetsexamen Förtroende för politiska partier Gymnasieexamen / Universitetsexamen Nöjd med demokrati Gymnasieexamen / Universitetsexamen Skåne län 3,61 / 4,05 4,48 / 4,91 3,34 / 3,97 5,40 / 5,86 Hela riket 3,85 / 4,43 4,51 / 5,31 3,82 / 4,37 5,42 / 6,27
23
att med relativt stor säkerhet konstatera att de förhållningssätt till det politiska systemet som finns representerade påverkas av vilket kön man har, om man bor på landsbygd, mindre tätort eller i stad samt vilken utbildningsnivå som innehas. Vad gäller skåningarna så utmärker de sig i sina förhållningssätt gentemot det politiska systemet på sättet att de uppvisar än lägre grad av tillit till det politiska systemet än vad som går att observera för riket i stort. Skåningar har generellt ett lägre förtroende för politiker, lägre förtroende för att riksdagen som
institution sköter sitt arbete, lägre förtroende för de politiska partierna och de är mindre nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige än vad respondenter för övriga landet har.
Skåningarnas förhållningssätt till det politiska systemet präglas av en låg tillit till det politiska systemet och ett större missnöje med hur demokratin fungerar i jämförelse med övriga landet. De respondenter som uppvisar den lägsta graden tillit till det svenska politiska systemet med tillhörande institutioner och aktörer är de skånska männen med gymnasieexamen och som bor på landsbygden eller i en mindre tätort.
5.2 Den andra dimensionen av politisk kultur – Förhållningssätt till de egna politiska rollerna
Den andra dimensionen finns för att kunna säga något om vilka förhållningssätt medborgarna har till sina egna politiska roller. Mätningen av dessa variabler kombinerat med de variabler gällande för den första dimensionen blir det som fastställs vara den politiska kultur som råder i ett samhälle.
Tabell 4.5 – Förhållningssätt till egna politiska roller – Intresse för politik och Förmåga att ta ställning i politik. Medelvärden. Hela landet. Skala 0-10
Källa: SOM-institutet
4.2.1 Politiskt intresse
Den första kolumnen i tabell 2 ovan redogör för hur respondenterna har svarat på frågan om hur allmänt intresserade av politik de är. Vad som går att utläsa ur denna tabell är att det hela
Riksområde Politiskt intresse Förmåga att ta ställning i
politik
Stockholm 6,21 4,37
Östra Mellansverige 5,72 4,04
Småland med öarna + Blekinge 5,61 4,05 Västsverige 5,75 4,25 Norra Mellansverige 5,56 4,21 Mellersta Norrland 5,83 4,65 Övre Norrland 5,65 4,42 Skåne län 5,85 4,18 Hela riket 5,82 4,24
24
riket noteras på ett medelvärde över fem vilket betyder att det är fler som har svarat att de är antingen ganska intresserade eller mycket intresserade av politik än som har svarat att de är ganska ointresserade eller mycket ointresserade. Detta ger intrycket av att det i Sverige finns ett ganska stort intresse för politik. Vad gäller Skåne går det att konstatera att medelvärdet för skåningarna är högre än vad som gäller för riket i stort. Skåningarna är alltså med liten
marginal, mer intresserade av politik än vad snittet för övriga landet är.34
4.2.2 Förmåga att ta ställning i politik
Den andra kolumnen i tabell 2 redogör för förmågan som respondenterna förväntas ha, denna variabel består av dels av hur respondenterna valt att placera sig på höger/vänsterskalan och dels på om de anser sig vara övertygade anhängare av det parti de sympatiserar mest med. Det som kan utläsas ur tabellen är att det verkar finnas ett genomgående förhållningssätt till sina egna politiska roller i Sverige som pekar på att det är något svårare för svenskar att ta ställning till politik än att inte göra det. Detta gäller även för Skåne där det finns en lägre förmåga att ta ställning i politik än vad som är representativt för riket i stort, skillnaden är dock mycket liten.35
4.2.3 Kön, Landsbygd eller stad samt utbildningsnivå
Tabell 4.6 – Förhållningssätt till egna politiska roller baserat på kön. Medelvärden. Skala 1-10.
Källa: SOM-institutet
Ovanstående tabell 4.6 ger en bild av hur förhållningssätten till de egna politiska rollerna ser ut baserat på kön. Män är mer politiskt intresserade än kvinnor, båda könen dock politiskt intresserade, män uppvisar också tydligare förmåga att ta ställning i politik. Inga större skillnader mellan Skåne och riket i stort.36
34 SOM-institutet (2015) 35 Ibid.
36 Ibid
Skåne/Hela riket Politiskt intresse
Man/Kvinna
Förmåga att ta ställning i politik
Man/Kvinna
Skåne län 6,17 / 5,54 4,23 / 4,13
25
Tabell 4.7 – Förhållningssätt till egna politiska roller baserat på om respondenten bor i stad eller på landsbygden/ i mindre tätort. Medelvärden. Skala 0-10.
Källa: SOM-institutet
Ovanstående tabell 4.7 ger en bild över hur förhållningssätten till egna politiska roller varierar beroende på om respondenten bor på landsbygden/ i mindre tätort eller i stad. Större politiskt intresse i städerna än på landsbygden, högre förmåga att ta ställning i politik på landsbygden. Inga större skillnader mellan Skåne och landet i stort.37
Tabell 4.8 – Förhållningssätt till egna politiska roller baserat på utbildningsnivå. Medelvärden. Skala 0-10.
Källa: SOM-institutet
Ovanstående tabell 4.8 skapar en bild över hur förhållningssätten till de egna politiska rollerna varierar med utbildningsnivå. Större politiskt intresse bland universitetsutbildade, förmåga att ta ställning i politik påverkas positivt av utbildningsnivå. Inga större skillnader mellan Skåne och övriga landet.38
4.2.4 Sammanfattning av den andra dimensionen i den skånska politiska kulturen
Den andra dimensionen ämnar ta reda på hur förhållningssätten till de egna politiska rollerna ser ut vad gäller hur stort politiskt intresse respondenterna har och vilken deras övergripande förmåga att ta ställning i politik är. Det går att med den ovanstående statistiken redovisad konstatera att det verkar finnas ett utbrett politiskt intresse i Sverige men lägre förmåga att ta ställning i politik och politiska frågor. Det övergripande förhållningssätt till de egna politiska rollerna som verkar finnas i Sverige är således att man är politiskt intresserad men inte särskilt
37 Ibid. 38 Ibid.
Skåne/Hela riket Politiskt intresse
Stad/Landsbygd eller mindre tätort
Förmåga att ta ställning i politik
Stad/Landsbygd eller mindre tätort
Skåne län 5,80 / 5,64 4,03 / 4,15
Hela riket 5,92 / 5,45 4,19 / 4,23
Skåne/Hela riket Politiskt intresse
Gymnasieexamen / Universitetsexamen
Förmåga att ta ställning i politik
Gymnasieexamen / Universitetsexamen
Skåne län 5,42 / 6,42 3,78 / 4,46
26
benägen i att ta ställning till politiken. Vad gäller skåningarna så observeras ett något större intresse för politik i länet men förmågan att ta ställning i politik är relativt lik det övriga landet. Det går också att konstatera att kön, var du bor och vilken utbildningsnivå som innehas påverkar både politiskt intresse och förmåga att ta ställning i politik, män är mer politiskt intresserade av kvinnor i både Skåne och Sverige som helhet. Det verkar också som att män är något mer benägna att ta ställning i politik än vad kvinnor är. Det politiska intresset är större i städerna än på landsbygden och desto högre utbildning som innehas desto större är intresset för politik och förmåga att ta ställning. Sammanfattningsvis så finns det inte några större skillnader mellan Skåne och övriga landet när det gäller förhållningssätten till de egna politiska rollerna.
5.3 En skånsk politisk kultur
Med den ovanstående redovisade statistiken går det att fastställa vad som utmärker den politiska kulturen i Skåne enligt Denk och Christensens definition av begreppet. Vad som kommer redovisas nedan är om det finns politiska förhållningssätt i Skåne som utmärker sig på ett sådant vis att de skiljer sig från hur de politiska förhållningssätten ser ut i landet i övrigt, det är också detta som kan sägas är en skånsk politisk kultur.
Inom den första dimensionen kan det konstateras att den skånska politiska kulturen utmärks av låg tillit till det politiska systemet. Skåningarna uppvisar ett lägre förtroende för politiker än vad som är representativt för rikssnittet, de har lägre förtroende än övriga landet för att riksdagen sköter sitt arbete, lägre förtroende för de politiska partierna som politiska aktörer och de är generellt mindre nöjda med hur demokratin fungerar i Sverige än vad som uppges av rikssnittet. Vad som således gäller för den första dimensionen är att de förhållningssätt som finns till det politiska systemet skiljer sig mellan Skåne och övriga Sverige, det kan således argumenteras för att en skånsk politisk kultur kännetecknas av ett mindre förtroende och lägre grad tillit till det politiska systemet och dess institutioner och aktörer, det noteras också en lägre grad nöjdhet med hur demokratin fungerar i Skåne.
Vad gäller den andra dimensionen som berör förhållningssätten till de egna politiska rollerna i det politiska systemet går det inte att observera samma skillnader som i den första dimensionen, den skånska politiska kulturen verkar således ligga i linje med vad den svenska politiska kulturen kan anses vara.
Sammanfattningsvis går det således att konstatera att den skånska politiska kulturen präglas av låg tillit till det politiska systemet i jämförelse med riket i stort, däremot finns det inget som
27
tyder på att skåningarna har annorlunda förhållningssätt till sina politiska roller än vad som går att åskåda i övriga landet. Så för att kategorisera den skånska politiska kulturen inom klassifikationsschemat i teoriavsnittet så kan det konstateras att den skånska politiska kulturen är en sorts kritisk politisk kultur. Detta betyder att det finns ett lågt värde på den första dimensionen men ett relativt högt värde på den andra dimensionen. För att ställa detta till riket i stort så går det att fastställa att det finns fler inslag av kritisk politisk kultur i Skåne än vad det finns i riket i stort, Sverige i sin helhet lutar mer mot en deltagandekultur när den ställs i jämförelse till Skåne. Slutnoten av den skånska politiska kulturen blir således att kritisk politisk kultur dominerar.
6. Den högerpopulistiska kulturen
6.1 Den första dimensionen av politisk kultur - Högerpopulistiska väljares förhållningssätt till det politiska systemet
Viktigt att ha i åtanke med nedanstående kapitel är att frågorna i SOM-Skåne skiljer sig från nationella SOM och kan således föranleda vissa skillnader i datamaterialet.
Tabell 5.1 – Förhållningssätt till det politiska systemet – Förtroende för politiker, förtroende för riksdagen, förtroende för politiska partier och nöjdhet med demokratin. Medelvärden. Sverigedemokraternas sympatisörer. Skala 0-10.
Källa: SOM-institutet 2015 *=Siffror SOM-Skåne 2015
6.1.1 SD-väljaren och förtroende för politiker
Den första kolumnen i tabell 5.1 åskådliggör de sverigedemokratiska sympatisörernas
allmänna förtroende för politiker. Vad som omedelbart blir tydligt är att tilliten till politiker i Riksområde Förtroende för politiker Förtroende för riksdagen Förtroende för politiska partier Nöjd med demokrati Stockholm 1,79 3,26 2,35 3,40 Östra Mellansverige 2,31 3,24 2,97 3,02 Småland med öarna + Blekinge 1,53 2,69 2,28 3,51 Västsverige 2,14 3,47 2,56 2,84 Norra Mellansverige 2,61 2,93 2,27 3,76 Mellersta Norrland 4,16 3,75 2,69 2,96 Övre Norrland 2,44 2,50 2,66 3,19 Skåne län* 2,13* 2,13* 2,39 2,67* Hela riket 2,23 3,13 2,52 3,26
