Hur tillgängligheten via mobiltelefonen kan påverka studenters sömnkvalité och generella hälsa

(1)

Linnea Bolinder och Anna Zaphf Örebro Universitet

Handledare: Håkan Statin Hösttermin 2016

(2)

Sammanfattning

Syftet med den här studien var att undersöka om tillgängligheten via den smarta mobiltelefonen påverkar studenters sömnkvalité och generella hälsa. Vi gjorde en

enkätundersökning på Örebro universitet. Det var 210 studenter som deltog i studien, varav 38 % män och 62 % kvinnor. Vår första hypotes var att om studenter är tillgängliga via den smarta mobiltelefonen innan sömn har det en negativ inverkan på deras sömnkvalité.

Resultaten visade att hypotesen stämde för män. Vår andra hypotes var att studenternas generella hälsa påverkas negativt om de är konstant tillgängliga via mobiltelefonen.

Resultaten visade att hypotesen stämde för kvinnor. Sammanfattningsvis så visar studien att mobiltelefonen påverkar oss människor. Det behöver göras mer forskning för att förstå den inverkan mobiltelefonen har på oss människor.

(3)

Abstract

The purpose of this study was to investigate whether the availability via the mobile phone affected students' sleep quality and general health. We conducted a survey at Örebro

University. It was 210 students who participated in the study, 38 % of them were men and 62 % were women. Our first hypothesis was that if students are available via the smartphone before sleep it has a negative impact on their sleep quality. The results showed that this hypothesis is true for men. Our second hypothesis was that students' general health is adversely affected if they are available via the mobile phone. The result shows that this hypothesis is true for women. There needs to be more research done to understand the impact the mobile phone have on us.. In summary, the study shows that the mobile phone affects people.

Keywords: Mobile phone, sleep, students, general health

(4)

Hur tillgängligheten via mobiltelefonen kan påverka studenters sömnkvalité och generella hälsa

Teknologiutvecklingen som sker i dagens samhälle kan liknas med en förälskelse du inte kan stoppa. Det du däremot kan göra är att försöka kontrollera din användning så att den inte går överstyr. I takt med att samhället digitaliseras har den smarta mobiltelefonen blivit en del av människors vardagliga liv. Kan uppkopplingen via den smarta mobiltelefonen ha en påverkan på sömnen och den generella hälsan? Hur påverkar digitaliseringen egentligen oss människor?. En smart mobiltelefon fungerar som en kombination av en dator och en

mobiltelefon. Den kan ge snabb information om både vår omvärld och vad andra i vår

omgivning gör just nu. Kommunikationsvägarna har därmed utvecklats från enbart röstsamtal till att människor kan uppdatera sig om omvärlden och ständigt vara tillgängliga

(Nationalencyklopedin, 2016). Att uppdatera sig via mobiltelefonen innebär att se efter om något nytt har delats på sociala medier och vara tillgänglig för personer att nå dig. Det går att vara tillgänglig via den smarta mobiltelefonen dygnet runt, även när vi ska sova.

Sömn är en viktig del av våra liv. För att vår kropp ska kunna återhämta sig och för att hjärnan ska kunna bearbeta information är sömnen en biologisk nödvändighet. Sömn är ett tillstånd när man inte är lika uppmärksamma på yttre stimuli som i vaket tillstånd vilket förbättrar återhämtningen (Tarokh, Saletin, & Carskadon, 2016). För att kroppen skall övergå från vaket tillstånd till sömn produceras ett hormon i hjärnan som heter melatonin. Melatonin utsöndras vid mörker via talgkörteln och vidare ut i blodet. När näthinnan exponeras för skarpt ljus kan inte utsöndringen av melatonin ske (NE, 2016). Tidigare forskning har visat att mobilanvändning innan det är dags att sova har en negativ påverkan på sömnkvalitén

(Eyvazloua, Zarei, Rahimi & Abazari 2016). Skärmar som exempelvis mobiltelefoner, datorer och surfplattor sänder ut ett blått ljus som minskar melatoninutsöndringen och stör

(5)

sömnrytmen (Figueiro,Wood, Plitnick, & Rea, 2011). Alltså är det viktigt att ha en mörk miljö för att underlätta insomningen.

Det dagliga livet kan påverkas negativt när människor inte får tillräckligt med sömn. Kognitiva processer som exempelvis minnet och koncentrationsförmågan försämras vid för lite eller dålig sömn. Bland annat försämras långtidsminnet för att vi inte har tid att bearbeta informationen när vi sover (Shneerson, 2005). Minnet och koncentrationsförmågan är två centrala processer för inlärningsförmågan. Sociala medier i sin tur gör det möjligt att alltid kunna kommunicera oberoende vilken tid på dygnet det är. Att hela tiden vara tillgänglig och frekvent använda mobiltelefonen kan störa sömnen då hjärnan aldrig får chansen att stänga av stimulansen från att vara uppkopplad. Rosen (2012) menar att “out of sight” inte är samma sak som “out of mind”. Det innebär att bara för att man inte ser mobiltelefonen kan den fortfarande finnas i medvetandet och störa individen när den skall sova. Faktum är att tanken på att någon kan kontakta en aktiverar hjärnan lika mycket som att svara på ett faktiskt telefonsamtal eller sms (Gilbert, Burgess, & Otten, 2010). Att frekvent vara tillgänglig via den smarta mobiltelefonen blir då en störande faktor för en god natts sömn, vilket studenterna behöver för att kunna prestera i skolan. Forskare har definierat en typ av oro att missa

händelser för fear of missing out (FoMO). Fenomenet FoMO hänvisar främst till rädslan att missa vad andra gör på sociala medier eller att bli exkluderad från en social händelse (Alt, 2016). Alltså infinner sig en ny typ av oro och stress hos vissa individer på grund av sociala medier. Det finns dock ingen specifik definition på vilka individer som är extra utsatta för detta fenomen (Alt, 2016). Fenomenet “fear of missing out” (FoMO) visar att människor som upplever detta tenderar att ha ett konstant stresspåslag eftersom att de känner ett behov att vara tillgängliga, därmed finns inte rum för dem att återhämta sig (Alt, 2016). Stress påverkar både hälsan och sömnen vilket gör det relevant att undersöka effekter av den konstanta tillgängligheten utifrån fenomenet FoMO.

(6)

Det finns även andra faktorer som kan påverka minnet och koncentrationsförmågan. En av dem är stress. En stressreaktion kan beskrivas som en alarmreaktion då den påverkar människan både fysiskt och psykiskt (NE, 2016). När människor uppfattar en situation som stressande aktiveras det sympatiska nervsystemet vilket leder till att produktionen av kortisol, adrenalin och noradrenalin ökar. Utsätts en person för stress under lång tid har det visats att produktionen av kortisol ökar och anses då vara fysiskt utmattade (Hansen, 2016). Höga nivåer av kortisol hämmar nya celler att utvecklas, och på så sätt minskar hippocampus i storlek och förmåga, som är en viktig del för inlärning och minne (Hansen, 2016). Kroppens återhämtningsförmåga samt immunförsvaret försämras vid långvarig stress. Kronisk stress har visats ha större påverkan på vår generella hälsa än vad stora livshändelser har (Taylor, 2006). Kronisk stress ökar också riskerna till att utveckla fysiska sjukdomar som till exempel förhöjt blodtryck eller hjärtinfarkt (NE, 2016). Det gäller även psykiska sjukdomar, exempelvis depression och ångestsyndrom (NE, 2016). Detta förklarar hur stor påverkan stress har på vårt psykiska och fysiska välmående. Därför är det viktigt med återhämtning för att minska risken för kronisk stress och stora hälsorisker.

Människors hälsa är ett brett begrepp som innefattar flera aspekter. WHO’s definition av hälsa är: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaron av sjukdom eller funktionsnedsättning” (Ryden & Stenström, 2015, s. 5). Enligt Socialstyrelsens senaste rapport ökar den psykiska ohälsan bland unga vuxna (18-24 år). Rapporten är från 2013 och indikerar att det är något i de unga vuxnas miljö som påverkar ökningen. Rapporten visar att det är främst depressioner, ångestsjukdomar och missbruk som ökar i åldern 18 till 24 år (Socialstyrelsen, 2013). Enligt tidigare forskning är det just personer födda på 1980 och 1990-talet som är den generationen som oftast är

tillgängliga via mobiltelefonen med kortast tidsintervall (Cheever, Rosen, Carrier & Chavez, 2014). Studien visar att 60 % av dem använder sig av mobiltelefonen minst var 15:e minut.

(7)

Alltså är unga vuxna en generation som är kontinuerligt uppkopplade via sin mobiltelefon, som numera har blivit en del av vår vardagliga miljö.

Den vardagliga miljön har påverkan på människan som bland annat innefattar den teknologiska utvecklingen som sker i samhället, där mobiltelefonen är en central del. Tidigare studier uppmärksammade två typer av problem med den ständiga uppkopplingen av

mobiltelefonen. Dels gör den konstanta uppkopplingen att hjärnan överbelastas med information (Rosen, 2012). Utan paus kan hjärnan inte återhämta sig och får inte tid att bearbeta informationen. Det andra problemet är den konstanta tillgängligheten, personer i dagens samhälle måste alltid vara nåbara. Det kan leda till en rädsla att missa exempelvis ett viktig sms eller mejl. Den typen av problem leder till ångest (Rosen, 2012). Eftersom

möjligheten numera finns att lätt få information via mobiltelefonen menar forskare att individer därmed skapar en rädsla att missa något som sker i deras omvärld eller att någon försöker kontakta med dem. Cheever et al. (2014) har undersökt om amerikanska

collegestudenter känner ängslan när deras mobiltelefon tas ifrån dem. Studien utfördes under lektionstid som varade i 75 minuter. Deltagare kategoriserades i grupper beroende på hur mycket de använder sig av mobiltelefonen i vardagen, från liten användning till måttlig och hög användning. Därefter mättes deras nivå av ängslan vid tre tillfällen. Personerna som deltog i studien var mellan 19-57 år, med en medelålder på 24 år (Cheever et al., 2015). För att mäta nivå av ängslan användes State-Trait Anxiety Inventory som bestod av 20 påståenden som bedömer det tillfälliga känslotillståndet (Spielberger, Gorsuch, Lushene, Vagg, & Jacobs, 1983). Resultaten visade att gruppen bestående av människor med hög användning

rapporterade högre nivå av ängslan som utgångsläge jämfört med de två andra grupperna när deras mobiltelefon fråntogs dem. Deras nivå av ängslan eskalerade sedan vid varje mättillfälle var 20e minut. Måttliga användare rapporterade en ökning av ängslan mellan första och andra mättillfället, och deras nivå av ängslan planade sedan ut. Gruppen bestående av människor

(8)

med låg användning visade lite eller ingen ängslan vid något av mättillfällena. Detta tyder på att högre användning av mobiltelefonen har en koppling till högre nivåer av ängslighet vid frånvaro av mobiltelefonen (Cheever et al., 2015).

Sociala medier är en bidragande faktor till att människor är ständigt uppkopplade via mobiltelefoner. Det finns forskning som visar på en koppling mellan kontinuerlig närvaro på sociala medier och tvångsmässig oro för att missa händelser på sociala medier (Przybylski, Murayama, DeHaan & Gladwell, 2013). Tidigare forskning pekar även på att överdriven användning av mobiltelefonen kan påverka människor negativt. Användning av sociala medier och FoMO kan kopplas till generell nedstämdhet och depressiva känslor (Przybylski, Murayama, DeHaan & Gladwell, 2013). Sociala medier och den smarta mobiltelefonen bidrar även till positiva funktioner i människors liv. Det underlättar för att förmedla budskap,

underlättar jobbmöjligheter, hitta nya betydelsefulla relationer och att enkelt vidhålla

kontakter över hela världen. (NE, 2016). Den smarta mobiltelefonen bidrar till både positiva och negativa aspekter för oss människor.

En frekvent tillgänglighet via den smarta mobiltelefonen är en form av multitasking. Det finns forskare som menar att människor har utvecklat en hjärna som är så van vid konstant stimulans från olika typer av teknologiska medier att det vardagliga livet inte upplevs lika intressant längre (Cheever et al., 2014). Enligt en metaanalys som undersökte media multitasking beskriver Jeong & Hwang (2016) media multitasking som att göra två saker samtidigt där en av dem inkluderar användning av media. Resultaten från deras analys visar att media multitasking hade en negativ påverkan på kognitiva funktioner som

uppmärksamhet, återkallning, förståelse och utförande av uppgifter. Multitasking ledde också till att människor inte bearbetade informationen tillräckligt mycket för att det ska hamna i långtidsminnet – en så kallad djup inkodning. Istället använde människorna sig av en ytlig inkodning som innebär att de enbart minns informationen tillfälligt (Jeong & Hwang, 2016).

(9)

För att förstå hur uppkopplingen och den konstanta multitaskingen påverkar vår hjärna använde sig Rosen av funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) scanner (Rosen, 2012). Scannern mäter syreflödet i blodkärlen så att man kan läsa av vilka neurala områden som används. Människor har en begränsad nivå av blod i hjärnan vilket gör att vi inte kan fokusera på flera saker samtidigt på ett kvalitativt sätt. När människor är uppkopplade och använder sig av mobiltelefonen så tar det uppmärksamhet från andra uppgifter som man sysselsätter sig med (Rosen, 2012). Sammanfattningsvis påverkar media multitasking vår

koncentrationsförmåga och för att vi ska kunna utnyttja vår fulla kapacitet behöver vi fokusera på en sak i taget. Det kan även kopplas till när människor ska sova då man måste kunna slappna av och inte fokusera på andra saker i omgivningen.

Enligt WHO kan en liten hälsoeffekt av mobiltelefonen på individnivå bli ett globalt hälsoproblem (Repacholi, 2001). Sömnproblem är en av de effekter tillgängligheten via den smarta mobiltelefonen kan ge (Thomée, Härenstam & Hagberg, 2011). Sömnproblem har som tidigare nämnt många negativa hälsoeffekter. Därför finns det underlag för att mobiltelefonen kan påverka hälsan och sömnen som gör det relevant att undersöka. Givetvis ska man ha i åtanke att det finns det faktorer som påverkar på hälsan och sömnen än mobiltelefonen som kost, träningsrutiner, stress och bostadssituation för att nämna några. På grund av

teknologiutvecklingen och desto större del den smarta mobiltelefonen får i det vardagliga livet är det viktigt att undersöka dess påverkan på människors hälsa och anpassning. Stress har en påverkan på både hälsa och sömn (Hansen, 2016). Med utgångspunkt i tidigare forskning som visar att ständig uppkoppling via den smarta mobiltelefonen kan bidra till upplevelse av stress hos människor (Thomée et al., 2011), finns det anledning att undersöka om även den påverkar människors sömnkvalitet och generella hälsa.

(10)

Denna studie

Syftet med den här studien är att undersöka om den ständig uppkoppling via den smarta mobiltelefonen har en effekt på studenternas generella hälsa och sömnkvalité. Tidigare studier har undersökt hur teknologin påverkar vårt välmående (Eyvazlou et al., 2016).

Däremot finns det inte mycket forskning på hur tillgängligheten via mobiltelefonen påverkar vår sömnkvalité och generella hälsa. Vi har valt att fokusera på studenter för att avgränsa studien och då studenter är en population som använder mobiltelefonen frekvent i alla miljöer. Vår första forskningsfråga är om studenters sömnkvalité påverkas av att vara aktiv på internet innan sömn? Vår hypotes är att studenter som är aktiva på internet innan sömn upplever att de har lägre sömnkvalité. Vår andra forskningsfråga är om det finns en koppling mellan att vara ständigt tillgänglig via mobiltelefonen och generell hälsa? Vår hypotes är att studenter som är ständigt uppkopplade och tillgängliga via mobiltelefonen upplever sämre generell hälsa.

De centrala begrepp vi använder oss av i den här studien är tillgänglighet via mobiltelefonen, generell hälsa och sömnkvalité. Vi definierar tillgänglighet via

mobiltelefonen som ett frekvent behov att uppdatera sig via sociala medier på sin smarta mobiltelefon samt att inte kunna vara utan mobiltelefonen eller att vara nåbar (Alt, 2016). Med begreppet generell hälsa syftar vi på individens övergripande psykiska och fysiska välmående (Ryden & Stenström, 2015). Slutligen definierar vi sömnkvalité som att sova ostört en hel natt och vakna utvilad (Harvey, Stinson, Whitaker, Mosokovitz, & Virk, 2008) För att undersöka våra frågeställningar gör vi en tvärsnittsstudie genom att skicka ut en webenkät till studenter på Örebro universitet vid ett tillfälle.

Teoretiskt ramverk. I denna studie har vi valt att utgå ifrån fenomenet “fear of missing out” (FoMO). Eftersom det beskriver den ängslan som kan infinna sig när man inte kan vara tillgänglig via mobiltelefonen (Alt, 2016). Fenomenet är i sin tur baserat på

(11)

2012). Självbestämmandeteorin handlar om människans motivation, personlighetsutveckling och välmående. Teorin utgår ifrån att människan har tre olika behov som behöver bli

tillfredsställda. Detta driver individer till handling och beteende. De tre behoven är

självbestämmande, en känsla av att personen har en valfrihet och bestämmer själv över sina egna handlingar. Kompetens, motivation till handling som ger positiv feedback och

utveckling av kompetens. Slutligen samhörighet, där motivation utgår från att personen vill känna en koppling och närhet till andra människor. Forskning har visat att människors grundläggande behov av tillfredsställelse har ett samband med beteendereglering (Van Lange et al., 2012). Genom detta teoretiska ramverk kan FoMO fenomenet bli förstått genom att människan kan ha brister i ens psykologiska behov av tillfredsställelse. Låga nivåer av tillfredsställelse i dessa behov, exempelvis samhörighet, kan leda till att människor söker sig till sociala medier för att få behoven tillfredsställda (Alt, 2016). Alternativt kan de leda till att personer som är har låga nivåer av dessa tre behov blir extra mottagliga för fenomenet FoMO.

Metod Deltagare

Studenter från Örebro universitet deltog i studien. Antal studenter som valde att delta var (n = 210) av totalt 13182 tillfrågade. De tillfrågade var medlemmar i gruppen “Dom kallar oss studenter” på Facebook. Vi valde att utföra studien på studenter eftersom majoriteten av studenterna på Örebro universitet är födda på 1980 och 1990- talet

(Universitetskanslersämbetet & SCB, 2014), och som tidigare nämnts vara detta den

generation som uppdaterar sig oftast via sin mobiltelefon. Deltagarna i studien var 18 år och äldre och den största åldersgruppen i studien var 22-24 år (n = 84). I studien deltog 130 kvinnor (62 %) och 80 män (38 %). Könsfördelningen i studien representerar

könsfördelningen bland studenter på Örebro universitet (61,4 % kvinnor och 38,6 % män) år 2015.

(12)

Mätinstrument

Generell hälsa. Den första delen av enkäten innehåller 12 påståenden angående generell hälsa. Vi tog bort fråga två i efterhand från denna skala, eftersom den handlade om sömn, och därmed mätte samma sak som sömnformuläret. Enkäten vi använde oss av för att mäta generell hälsa heter The General Health Questionnaire (GHQ12) med ett Cronbachs alpha på =.85 (Goldberg, 1972). Exempel på påståenden i enkäten är: “ Har du kunnat koncentrera dig på vad du gör?” och “ Har du kunnat ha glädje av vardagslivets

aktiviteter?”. Varje påstående besvarades med svarsalternativ ett till fem, där 1 är “aldrig” och 5 “alltid”.

Sömnkvalité. Den andra delen i enkäten bestod av sju stycken frågor där studenterna fick uppskatta sin sömnkvalité. Enkäten heter Insomnia severity index (ISI) och konstruerats av Bastien, Vallieres, & Morin (2001). Exempel på påståenden är: “Har du haft problem med att du vaknar tidigt?” och “Har du haft svårigheter att somna?” Enkäten består av

svarsalternativ 1 till 5. Där 1 är ”inga” och 5 är ”mycket svåra”. Skalan hade ett Cronbachs alpha på .85.

Mobilanvändning. Den tredje delen bestod av 20 frågor om studenternas

mobilanvändning. Enkäten heter Problematic use of mobile phones (PUMP) som konstruerats av Merlo, Stone och Bibbey (2013) och vi har själva översatt den till svenska. Den utgår från DSM-5 kriterier för substansberoende, med frågor som testar allt från toleransnivå till

abstinens (American Psychiatric Association, 2013 ). Exempel på påståenden är: “När jag minskar användningen av mobiltelefonen känner jag mig inte tillfreds” och “Folk säger åt mig att jag tillbringar för mycket tid på att använda min mobiltelefon”. Svarsalternativen i enkäten går från 1 till 5 där 1 står för “instämmer inte alls” och 5 står för “instämmer helt” (se Bilaga 1). Enkäten hade ett Cronbachs alpha på .92.

(13)

Mobilanvändning innan sömn. Den fjärde och sista delen består av sju frågor som vi själva har utformat (se Bilaga 2). Den handlar specifikt om att vara aktiv i användning av mobiltelefonen när man är på väg att gå och lägga sig. Vi utformade den skalan på grund av att det inte finns ett reliabelt mätinstrument som mäter detta. Exempel på påståenden är: “Jag försöker vara så tillgänglig som möjligt via mobilen, även om det är sent på kvällen” och “Det har hänt att jag ringt eller smsat till en kompis när jag lagt mig för att

sova”. Svarsalternativen för påståendena är från 1 till 5 där 1 är “aldrig” och 5 är “alltid”. För att höja Cronbachs alpha för enkäten valde vi att ta bort ett item. Cronbachs alpha blev då .74. Därmed anser vi enkäten som relevant och reliabel specifikt för denna studie.

Procedur

Vi skickade ut en webenkät via en sida på Facebook som kallas “Dom kallar oss studenter”. Det är ett forum för alla studerande på Örebro universitet. Studenterna fick därmed själva välja om de ville medverka i studien som var tillgänglig i 24 timmar.

Deltagarna informerades om studien i början av enkäten, samt att de skulle vara helt anonyma i studien och att deras svar enbart skulle användas för denna studie. Deltagarna informerades även om att deras deltagande var helt frivilligt och att de fick avbryta om och när de inte ville delta i studien längre. Utöver de fyra delarna i enkäten som beskrivs ovan fick deltagarna även fylla i vilken ålder och vilket kön de har.

Analyser

Vi genomförde korrelationsanalyser och regressionsanalyser i programmet Statistical Package for Social Sciences (SPSS). Först gjorde vi en deskriptiv analys för att kunna jämföra medelvärdena för alla variabler, samt se eventuella skillnader mellan män och kvinnor. Sedan utförde vi en korrelationsanalys mellan alla variabler för att se vilka samband som fanns mellan dem. Vi gjorde även enskilda korrelationsanalyser för män och kvinnor. För att

(14)

analysera vilken påverkan sömnproblem och mobilanvändning hade på generell hälsa gjorde vi en multipel regressionsanalys. Även här gjorde vi enskilda analyser för män och kvinnor.

Resultat Deskriptiva analyser

Vi utgick från två frågeställningar och hypoteser. Den första frågan var: Påverkas studenters sömnkvalité av tillgängligheten via mobiltelefonen innan sömn? Vår hypotes var att tillgängligheten via den smarta mobiltelefonen innan sömn, har en negativ inverkan på studenters sömnkvalité. Vår andra frågeställning var om det finns en koppling mellan studenter som är frekvent tillgängliga via mobiltelefonen och deras generella hälsa.Vår hypotes var att studenternas generella hälsa påverkas negativt om de är tillgängliga via mobiltelefonen.

Tabell 1 visar medelvärden och standardavvikelser för samtliga variabler i studien. Medelvärdet för generell hälsa var M = 3,6 för männen och M = 3,4 för kvinnorna.

Medelvärdet för mobilanvändning innan sömn var M = 3,2 för männen och M = 2,9 för

kvinnorna . Slutligen hade männen ett medelvärde på M = 2,9 på sömnproblem och kvinnorna hade M = 2,6.

(15)

Korrelationsanalyser

För att undersöka sambanden mellan de variabler som ingår i studien gjordes en korrelationsanalys (se Tabell 2). Den starkaste signifikanta korrelationen var positiv och var mellan mobilanvändning och mobil innan sömn, r = .61, p < .000. Detta betyder att de som använder sig av mobiltelefonen i högre utsträckning än andra även använder sig av

mobiltelefonen innan de ska sova och tvärtom. Tabell 2 visar även en negativ korrelation mellan mobilanvändning och generell hälsa, r = -.22, p < .001. Det fanns således ett samband mellan hög mobilanvändning och sämre generell hälsa. Den näst starkaste korrelationen var negativ mellan sömnproblem och generell hälsa, r = -.42, p < .000. Det fanns alltså ett samband mellan sämre generell hälsa och sömnproblem. Mellan mobilanvändning och sömnproblem fanns det en positiv korrelation, r = .23, p < .001. Det innebär att ju högre grad av mobilanvändning desto sämre sömnkvalitet och tvärtom.

Vi gjorde separata korrelationsanalyser för kvinnor och män. Mellan mobilanvändning och sömnproblem fanns en positiv korrelation för män, r = .40, p < .000 (se Tabell 3). Detta betyder att det fanns ett samband för män mellan hög mobilanvändning och problem med sömnen. För kvinnor fanns det däremot ingen signifikant korrelation mellan mobilanvändning och sömnproblem, r = .1, p > .05 (se Tabell 4). Liknande resultat fanns mellan sömnproblem och mobil innan sömn, där det fanns en positiv korrelation för män, r = .41, p < .000 (se Tabell 3). Alltså fanns det ett samband för männen mellan sömnproblem och användning av

(16)

mobiltelefonen innan de ska sova. Det fanns dock ingen signifikant korrelation mellan sömnproblem och mobil innan sömn för kvinnor, r = .11, p > .05 (se Tabell 4). Slutligen fanns det både för män och kvinnor ett starkt negativt samband mellan generell hälsa och sömnproblem. Ju mer sömnproblem desto lägre generell hälsa och tvärtom.

Prediktion av generell hälsa

Vi gjorde en multipel regressionsanalys där vi predicerade generell hälsa utifrån sömnproblem och mobilanvändning (se Tabell 5). Sömnproblem och mobilanvändning förklarade 19 % av variansen på den generella hälsan. Sömnproblem hade den starkaste unika effekten på generell hälsa, β = -.39, p < .000. Har man problem med sömnen påverkas den generella hälsan negativt. Resultaten visade att kvinnornas ( β = -.45, p < .000) och männens (β = -.38, p < .001) generella hälsa påverkas negativt av sömnproblem (se Tabell

(17)

hos männen. För kvinnorna förklaras 25 % av variansen på generella hälsan av sömnproblem och mobilanvändning (se Tabell 5).

Vi gjorde ytterligare regressionsanalyser för att predicera sömnproblem både från

mobilanvändning innan sömn och mobilanvändning. På grund av att mobilanvändning och mobilanvändning innan sömn korrelerade högt med varandra (r = .61, p < .000) blev resultaten otydliga på grund av multikollinearitet. Mobilanvändning är den betydande

variabeln och slår därför ut mobilanvändning innan sömn: de två mätinstrumenten mäter i stor utsträckning samma sak.

Diskussion

Påverkas studenters sömnkvalité av att konstant vara tillgängliga via mobiltelefonen när de skall sova, och den generella tillgängligheten av mobiltelefonen? Vi kan inte entydigt besvara denna forskningsfråga, på grund av den multikollinearitet som uppstod i

regressionsanalyserna mellan våra två mått på mobilanvändning, det som mäter omfattningen av mobilanvändning och det som mäter mobilanvändning innan sömn. Samtidigt kan vi säga att korrelationerna mellan dessa två mått och sömnproblem var ungefär desamma. Hypotesen att sömn och mobilanvändning har ett samband verifierades således för män men inte för

(18)

kvinnor. För män var sömnproblem speciellt kopplat till mobilanvändning och mobilanvändning strax före sänggåendet.

Enligt denna studien har tillgängligheten via mobiltelefonen en påverkan på människors generella hälsa. Det fanns ett negativt samband mellan hög användning av mobiltelefonen och den generella hälsan. Desto mer man använde sin mobiltelefon desto sämre uppskattning av generell hälsa, och tvärtom. Regressionsanalyserna visade att en hög grad av mobilanvändning – utöver den påverkan som sömnproblem hade – påverkar

människors generella hälsa. En intressant del med vår studie är att människor påverkas negativt av hög användning av mobiltelefonen. Däremot bör man ha i åtanke att det finns ovidkommande variabler som har betydelse i sammanhanget. Genom att återgå till teorin vi utgår ifrån vad som driver en person till en handling som att frekvent använda mobiltelefonen, så kan huvudorsaken grunda sig i att exempelvis ha brist på samhörighet bland människor i ens omgivning, därmed används den smarta mobiltelefonen frekvent för att uppfylla detta behov (Van Lange et al., 2012). Då beror inte den sämre generella hälsan direkt på grund av mobilanvändningen, utan det kan grunda sig i brist på samhörighet. Trots att

regressionsanalysen visade att mobilanvändning och sömnproblem förklarade 19 % av variansen på den generella hälsan, var det sömnen (β = -.39, p < .000) som i mycket större utsträckning än mobilanvändningen (β = -.13, p < .05) påverkade den generella hälsan

negativt. Att sömnproblem påverkar den generella hälsan negativt är fakta (Taylor, 2016). Det finns flertal variabler som påverkar sömnproblem, en av de som har stor betydelse är stress. Stressen kan komma allt från ekonomisk situation, relationsproblem till jobbsituation för att bara nämna några (Ryden & Stenström, 2015).

Denna studie har flertalet brister. Det uppstod en multikollinearitet mellan våra två mätinstrument, det som mäter mobilanvändning och det som mäter mobilanvändning innan sömn. På grund av detta kan vi inte uttala oss om en eventuell påverkan på sömnen av

(19)

användningen av mobiltelefonen innan sömn. Måttet mobilanvändning innan sömn skapade vi själva vilket gör att det saknar både reliabilitet och validitet. Ytterligare en brist med studien var att det inte var en jämn könsfördelning vilket gör att det inte går att generalisera resultatet till den stora populationen. En annan brist som påverkar generaliserbarheten är storleken på vårt analytiska sampel i förhållande till målpopulationen. Eftersom vår sampel på 210 personer är en liten grupp i förhållande till de 13182 studenter som blev tillfrågade. För att kunna besvara studiens forskningsfrågor krävs det att fler liknande studier utförs med ett representativt urval till befolkningen. Därför bör vidare forskning skapa ett mer reliabelt mätinstrument för mobilanvändning innan sömn för att komma åt just de effekterna av mobilanvändning.

Den här studien tillför kunskap till forskningen om sambandet mellan

mobiltelefonanvändningen och sömnkvalitet. Studien fann att mobiltelefonanvändningen har en viss påverkan på generella hälsan. Vilket behöver ytterligare studier för att få mer konkreta svar på hur människan påverkas av just mobiltelefonanvändning. Vi fann en kunskapslucka att ingen studerat detta ämne i svensk kontext och på en studentkohort, vilket blir en styrka med vår studie. En annan styrka i studien är att de tre mätinstrumenten, mobilanvändning, sömnproblem och generell hälsa var både reliabla och väletablerade. De samband vi funnit i studien har varit mellan dessa mätinstrument vilket gör resultaten sanningsenliga. Det är ett aktuellt ämne då tekniken har utvecklats som mest de senaste 20 åren, och fortsätter ständigt att utvecklas. Därför är det viktigt att undersöka hur teknikutvecklingen påverkar människor. Ytterligare en styrka med denna studien är att majoriteten av deltagarna i studien är födda på 1980 och 1990-talet. Enligt tidigare forskning är det den generationen som uppdaterar sig oftast och mest kontinuerligt via mobiltelefonen (Cheever et al., 2014). Därför är det relevant att utföra dessa studier på den generationen och sedan förmedla kunskapen vidare.

(20)

Eftersom mobiltelefonen inte alltid varit en del av människors vardag är det viktigt att vi blir medvetna om dess påverkan för att vi ska ha ett sunt förhållande till teknikens

utveckling. Vi har i denna studie funnit samband mellan generella hälsa och

mobilanvändning, och även mellan mobilanvändning och sömn. Det är därför viktigt för vidare forskning att undersöka detta ytterligare för att människor skall få möjlighet till ett så bra och välmående liv som möjligt tillsammans med den kontinuerliga teknikutvecklingen som sker.

(21)

Referenser

Alt, D. (2016). Student’s Wellbeing, Fear of Missing out, and Social Media Engagement for Leisure in Higher Education Learning Environments. Current Psychology,1-11. doi: 10.1007/s12144-016-9496-1

American Psychiatric Assoiciation. (2013) Diagnostic and statistical manual of mental disorders, 5ed. Arlington: American Psychiatric Association.

Burgard, S. A., Ailshire, J.A., & Hughe, M.N.,(2010). Gender and Sleep Duration among American Adults. Population Studies Center.

Cheever, N.A., Rosen, L.D., Carrier, M., & Chavez, A. (2014). Out of sight is not out of mind: The impact of restricting wireless mobile device use on anxiety levels among low, moderate and high users. Computers in Human Behavior, 37, 290-297. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.chb.2014.05.002

Dilshad, M.M. (2015). Sleep in university students across years of university education and gender influences. International journal of adolescent medicine and health, 27, 341-348. doi: 10.1037/t05178-000.

Eyvazlou, M., Zarei, E., Rahimi, A., & Abazari, M. (2016). Association between overuse of mobile phones on quality of sleep and general health among occupational health and safety students. Chronobiology International - The Journal of Biological and Medical Rhythm Research, 33, 293-300. doi:10.3109/07420528.2015.1135933

Figueiro, M.G., Wood, B., Plitnick, B., & Rea, M.S. (2011). The impact of light from computer monitors on melatonin levels in college students. Biogenic Amines, 25, 106–116.

Gilbert, S.J., Burgess, W.G., & Otten, L.J. (2010). Neural correlates of task and

source switching: Similar or different?. Biological Psychology, 83, 239-249. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.biopsycho.2010.01.008

(22)

Goldberg DP. Manual of the General Health Questionnaire. Windsor, England: NFER Publishing, 1978.

Hansen, R. (2016). Hjärnstark. Lettland:Fitnessförlaget

Harvey, A.G., Stinson, K., Whitaker, K.L., Mosokovitz., D., & Virk., H. (2008). The

Subjective Meaning of Sleep Quality: A Comparison of Individuals with and without Insomnia. SLEEP, 31, 383-393. Hämtad från NCBI.

Jeong, S.E., & Hwang, Y. (2016). Media Multitasking Effects on Cognitive vs. Attitudinal Outcomes: A Meta-Analysis. Human communication research, 42, 599-618.

doi:10.1111/hcre.12089

Manzar, M.D., Zannat, W., Kaur, K., & Hussain, M.D. (2015). Sleep in university students across years of university education and gender influences. International Journal of Adolescent Medicn in Health, 27, 341-348. doi:10.1515/ijamh-2014-0037

Merlo, L.J., Stone, A.M., & Bibbey, A. (2013). Measuring Problematic Mobile Phone Use: Development and Preliminary Psychometric Properties of the PUMP Scale. Journal of Addiction, 2013, 1-7. doi: http://dx.doi.org/10.1155/2013/912807

Munezawa, T., Kaneita, Y., Osaki, Y., Kanda, H., Minowa, M., Suzuki, K”...”Ohida, T. (2011). The Association between Use of Mobile Phones after Lights Out and Sleep Disturbances among Japanese Adolescents: A Nationwide Cross-Sectional Survey. SLEEP, 34, 1013-1020. doi: 10.5665/SLEEP.1152

Nationalencyklopedin. (2016). Sömn. Hämtad 2016-10-27, från

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/s%C3%B6mn Nationalencyklopedin. (2016). stress. Hämtad 2016-11-09, från

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stress Nationalencyklopedin. (2016). smartmobil. Hämtad 2016-12-06, från

(23)

Nationalencyklopedin. (2016). Melatonin. Hämtad 2016-12-07, från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/melatonin Nationalencyklopedin. (2016). mobiltelefoni . Hämtad 2016-01-16, från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mobiltelefoni

Orzech, K.M., Grandner, M.A., Roane, B.M., & Carskadon, M.A. (2016). Digital media use in the 2 h before bedtime is associated with sleep variables in university students. Computers in Human Behavior, 55, 43-50.

doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.chb.2015.08.049

Przybylski, A., Murayama, K., DeHaan,. C.R., & Gladwell. (2013). Motivational, emotional, and behavioral correlates of fear of missing out. Computers in Human Behavior, 29, 1841-1848. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.chb.2013.02.014

Randler, C. (2010). Age and Gender Differences in Morningness-Eveningness During Adolescence. The Journal of Genetic Psychology, 172, 302-308.

doi:http://dx.doi.org/10.1080/00221325.2010.53522

Repacholi MH. (2001). Health risks from the use of mobile phones. Toxicology Letters, 120,

323–31. doi:http://www.wireless-health.org.br/downloads/RepacholiHealthrisk-mobile.pdf

Rosen, L.D. (2012). iDisorder: Understandning our obsession with technology and overcoming its hold on us. New York: Palgrave Macmillan

Ryden, O. & Stenström, U. (2015). Hälsopsykologi. Stockholm: Sanoma Utbildning AB Shneerson, J.M. (2005). Sleep medicine. Massachuttes: Blackwell Publishing Ltd. Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohälsa bland unga. Socialstyrelsen

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf Spielberger, C. D., Gorsuch, R. L., Lushene, R., Vagg, P. R., & Jacobs, G. A. (1983).

(24)

Psychologists Press.

Taylor, S.E., (2006). Health Psychology. Singapore: McGraw-Hill Companies.

Van Lange, P.A.M., Kruglanski, A.W, & Higgins, T.E., (2012). Handbook of theories of social psychology. London: SAGE Publications Ltd

Tarokh, L., Saletin, J.M., & Carskadon, M.A.(2016). Sleep in adolescence: Physiology, cognition and mental health. Neuroscience & Biobehavioral Reviews, 70, 182–188. Thomée, S., Härenstam, A., & Hagberg, M. (2011). Mobile phone use and stress, sleep

disturbances, and symptoms of depression among young adults - a prospective cohort study. BMC Public Health, 11, 1-11. doi:

http://dx.doi.org.db.ub.oru.se/10.1186/1471-2458-11-66

Universitetskanslersämbetet och SCB. (2014). Universitet och högskolor Studenter och examinerade på grundnivå och avancerad nivå 2012/13. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/UF/UF0205/2012L13D/UF0205_2012L13D_SM_UF20S M1401.pdf

Örebro Universitet. (2015). Örebro Universitet universitets årsredovisning. Hämtad 2016-12- 07, från

https://www.oru.se/globalassets/inforum-sv/centrala-dokument/styrdokument/verksamhetsplanering/arsredovisning_verksamhetsbera ttelser/arsredovisning-2015.pdf

(25)

Bilaga 1

PUMP – Problematic use of mobile phone

I den här delen kommer vi fråga dig om dina mobilvanor.

1. När jag minskar användningen av mobiltelefonen känner jag mig inte tillfreds

Instämmer instämmer

inte alls helt 1 2 3 4 5

2. Jag behöver mer tid till att använda min mobil för att känna mig tillfreds nu än jag gjort tidigare

inte alls helt 1 2 3 4 5 3. När jag slutar använda min mobiltelefon blir jag sur och irriterad.

4. Det skulle vara väldigt svårt och känslosamt att vara utan min mobiltelefon

5. Tiden jag spenderar på att använda min mobiltelefon hindrar mig från att göra andra viktiga saker

6. Jag har tidigare tänkt att det inte är normalt att spendera så mycket tid att använda mobiltelefonen som jag gör.

7. Jag tror att jag kanske spenderar för mycket tid på att använda mobiltelefonen

8. Folk säger åt mig att jag spenderar för mycket tid på att använda min mobiltelefon

(26)

9. När jag inte använder min mobiltelefon, tänker jag på att använda den eller planerar nästa gång jag ska använda min mobiltelefon.

10. Jag känner ångest om jag inte har fått ett samtal eller ett meddelande inom en viss tid

11. Jag har ignorerat personerna jag är med för att använda mobiltelefonen

12. Jag har använt min mobiltelefon fast jag vet att jag borde göra skoluppgifter.

inte alls helt 1 2 3 4 5 13. Jag har använt mig av min mobiltelefon när jag vet jag borde sova.

14. När jag försöker sluta använda mig av min mobiltelefon för att det går ut över mitt vardagliga liv, återgår jag till mobilanvändandet igen.

15. Jag har hamnat i trubbel i skolan eller jobbet på grund av mitt mobilanvändande.

16. Ibland kommer jag på mig själv att använda mobiltelefonen istället för att spendera tid med människor som är vikttiga för mig, eller personer som vill spendera tid med mig.

17. Jag har använt mig av min mobiltelefon när jag visste det var farligt att göra det.

(27)

18. Jag har varit nära att skada mig själv eller någon annan fysiskt på grund av mitt mobilanvändande

19. Mitt telefonanvändande har gett mig problem när jag varit i en relation

20. Jag har fortsatt använda min mobiltelefon även efter någon bett mig att sluta använda den.

(28)

Bilaga 2

Mobilanvändning och sömn

I den här delen kommer vi att ställa frågor om din sömn och mobilanvändning. Svara utifrån ditt beteende de senaste 2 veckorna.

1. Det sista jag gör innan jag ska sova är att använda min mobiltelefon Aldrig Ibland Ganska ofta Alltid 1 2 3 4 2. Jag kan nå min mobiltelefon från sängen när jag sover

Aldrig Ibland Ganska ofta Alltid 1 2 3 4

3. Jag stänger av ljudet eller vibrationen på min mobiltelefon när jag ska sova Aldrig Ibland Ganska ofta Alltid

1 2 3 4

4. Jag har svårt att sova för att jag är rädd att missa att någon försöker kontakta mig Aldrig Ibland Ganska ofta Alltid

1 2 3 4