Ekonomisk styrning inom små svenska IT-företag

Linköpings universitet Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Examensarbete i Företagsekonomi, 30 hp | Internationella Civilekonomprogrammet Vårterminen 2020 | ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A--20/03373--SE

Ekonomisk Styrning

inom Små Svenska

IT-företag

Amanda Enge

Johan Stridsman

Förord

Vi vill inleda med att tacka vår handledare Ramsin Yakob som stöttat oss under arbetets gång och som trots de rådande omständigheterna i världen varit tillgänglig, gett oss konstruktiv kritik och därav möjliggjort genomförandet av denna uppsats.

Vi vill också passa på att tacka alla de respondenter på företagen som har ställt upp och bidragit med sina värdefulla tankar och erfarenheter och framförallt givit oss sin tid. Ett stort tack vill vi också rikta till de studenter som läst igenom vår rapport och kommit med en viktig och insiktsfull opponering.

Trevlig läsning!

Linköping 2020-05-24

Sammanfattning

Titel: Ekonomisk styrning inom små svenska IT-företag

Författare: Amanda Enge & Johan Stridsman

Nyckelord: Ekonomisk Styrning, Informationsteknologi, Små Företag, Svenska Företag, IT-företag.

Bakgrund: IT-branschen är en viktig del av Sveriges ekonomi och förväntas växa stadigt, det gör dessa företag relevanta att studera. Ekonomistyrning är en viktig

funktion och om den inte fungerar kan det leda till skadliga konsekvenser för företaget. Det har konstaterats att det finns ett gap mellan hur ekonomistyrningen ser ut i teorin och hur den används i praktiken. Dock finns det inte mycket tidigare forskning om hur ekonomistyrningen ser ut i små svenska IT-företag och därför blir det relevant att undersöka detta.

Syfte: Denna uppsats syfte är bidra med forskning om hur små svenska IT-företags ekonomiska styrning ser ut.

Genomförande: Uppsatsen är genomförd genom en flerfallstudie på sex små svenska IT-företag. Den utgår ifrån ett realistiskt forskningsperspektiv med en kvalitativ

forskningsstrategi och en abduktiv ansats. Empirin har samlats in genom ett målstyrt urval där två semistrukturerade intervjuer per företag har genomförts. Den ena intervjurespondenten per företag var en högt uppsatt chef och den andra intervjurespondenten per företag var en lägre anställd inom IT.

Slutsats: Uppsatsens resultat kommer fram till slutsatsen att det finns stora likheter i hur små svenska IT-företags ekonomiska styrning ser ut. Det finns ett betydande fokus på icke-finansiella aspekter och det egna ansvaret är något som verkar dominera, det finns dessutom en stark användning av företagskultur.

Abstract

Title: Management Control Systems in Small Swedish IT Businesses

Authors: Amanda Enge & Johan Stridsman

Key words: Management Control Systems, Information Technology, Small Business, Swedish Business, IT Business.

Background: The IT industry is an important part of Sweden’s economy and is expected to steadily grow, therefore justifying the relevancy to investigate these companies. Management control systems are important functions and if they are not working properly it could lead to devastating consequences for the company. It has been stated that there exists a gap between how management control systems are perceived in theory and how they actually are implemented in practice. Considering the lack of previous research on how the management control systems are being used in smaller Swedish IT-companies, it makes this topic relevant to investigate.

Purpose: The purpose of this thesis is to contribute with research about management control systems in small Swedish IT businesses.

Completion: The thesis is completed through a multiple case study on six small Swedish IT businesses. It uses realism as its research perspective with a qualitative research strategy and an abductive reasoning. The empirical evidence has been gathered through a targeted selection where two semi-structured interviews per business has been

conducted. One of the interviewees per business was a highly positioned manager and the other interviewee per business was a lower employee in IT.

Conclusion: The results of this thesis indicate that there are large similarities between management control systems in small Swedish IT businesses. There is a heavy focus on non-financial aspects and autonomy in the management control systems. There is also a strong use of corporate culture.

Definitioner

Små företag

Enligt europeiska gemenskapernas kommissions rekommendation (2003/361/EG) av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag så definieras små företag som företag med färre än 50 anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner euro av EU.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Problemformulering ... 2

1.3 Syfte och forskningsfrågor ... 4

1.4 Avgränsning ... 4

2. Teoretiskt ramverk och tidigare forskning ... 6

2.1 Ekonomistyrning ... 6 2.1.1 Handlingsstyrning ... 7 2.1.2 Resultatstyrning ... 8 2.1.3 Kulturstyrning ... 9 2.1.4 Personalstyrning ... 10 2.1.5 Hård och lös kontroll ... 10 2.1.6 Prestationsmått ... 11 2.1.7 Incitamentsystem ... 12 2.1.8 Kunskapsintensiva företag ... 14 3. Metod ... 17 3.1 Vetenskapligt förhållningssätt ... 17 3.2 Forskningsstrategi ... 18 3.3 Forskningssynsätt ... 19 3.4 Design ... 20 3.4.1 Urval ... 21 3.5 Datainsamling ... 24 3.5.1 Litteraturgenomgång ... 24 3.5.2 Intervjuer ... 26

3.5.3 Kritik mot primärdata ... 27

3.6 Analys och tolkning av data ... 28

3.7 Den kvalitativa aspektens tillförlitlighet... 29

3.7.1 Tillförlitlighet ... 30

3.7.2 Överförbarhet... 30

3.7.3 Pålitlighet ... 31

3.7.4 Möjlighet att styrka och konfirmera ... 31

3.8 Etik ... 31

4. Empiri ... 33

4.1.1 Incitamentsystem ... 33 4.1.2 Prestationsmått ... 34 4.1.3 Handlingsstyrning ... 34 4.1.4 Resultatstyrning ... 35 4.1.5 Kulturstyrning ... 35 4.1.6 Personalstyrning ... 36 4.2 Företag 2 ... 36 4.2.1 Incitamentsystem ... 36 4.2.2 Prestationsmått ... 37 4.2.3 Handlingsstyrning ... 37 4.2.4 Resultatstyrning ... 38 4.2.5 Kulturstyrning ... 39 4.2.6 Personalstyrning ... 39 4.3 Företag 3 ... 40 4.3.1 Incitamentsystem ... 40 4.3.2 Prestationsmått ... 41 4.3.3 Handlingskontroll ... 41 4.3.4 Resultatkontroll ... 42 4.3.5 Kulturstyrning ... 42 4.3.6 Personalstyrning ... 43 4.4 Företag 4 ... 44 4.4.1 Incitamentsystem ... 44 4.4.2 Prestationsmått ... 45 4.4.3 Handlingsstyrning ... 45 4.4.4 Resultatstyrning ... 46 4.4.5 Kulturstyrning ... 46 4.4.6 Personalstyrning ... 46 4.5 Företag 5 ... 47 4.5.1 Incitamentsystem ... 47 4.5.2 Prestationsmått ... 47 4.5.3 Handlingsstyrning ... 48 4.5.4 Resultatstyrning ... 48 4.5.5 Kulturstyrning ... 48 4.5.6 Personalstyrning ... 49 4.6 Företag 6 ... 49 4.6.1 Incitamentsystem ... 50

4.6.2 Prestationsmått ... 50 4.6.3 Handlingsstyrning ... 51 4.6.4 Resultatstyrning ... 51 4.6.5 Kulturstyrning ... 51 4.6.5 Personalstyrning ... 52 5. Analys ... 53 5.1 Incitamentsystem ... 53 5.2 Prestationsmått ... 55 5.3 Handlingsstyrning ... 56 5.4 Resultatstyrning ... 57 5.5 Kulturstyrning ... 59 5.5 Personalstyrning ... 61 6. Slutsats ... 62

6.1 Kunskapsbidrag och förslag till vidare forskning... 63

Referenser ... 65

Bilaga 1 ... 76

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Information och kommunikationsteknologibranschen (IKT) är en bransch som är en drivande faktor för ekonomisk utveckling i utvecklade länder (Cardona, Kretschmer & Strobel, 2013; Niebel 2018). Detta sker både genom dess egna ekonomiska tillväxt och genom dess externa effekter som når över till andra ekonomiska sektorer (OECD 2017a). Branschen har utvecklats snabbt de senaste 20 åren (OECD 2017a). Detta illustreras i hur handelsvärdet av informationsteknologivaror tredubblats under denna period (WTO 2018). Samt att IKT-tjänsters handelsvärde har tredubblats (UNCTAD 2019). Det illustreras även i att antalet anställda inom IKT har ökat med 16 % mellan 2010 och 2015 och står nu för 2 % av all anställning globalt (UNCTAD 2019). De kommande åren förväntas en stark tillväxt för branschen globalt (IDC 2018). Även företagens förväntningar är höga inom branschen, påvisat genom att nivån av investerat riskkapital i branschen nått toppnivåer (OECD 2017a). Det är en stabil utveckling av en bransch som är viktig för ekonomisk utveckling.

Enligt den internationella standarden av industriklassificering gjord av Förenta Nationernas statistiska division så delas IKT upp i flertalet divisioner (UNSD 2008). Den första divisionen innehåller mjukvarupublicering, video och ljudaktiviteter. Den andra innehåller programmering, radio och TV sändning. Den tredje innehåller

telekommunikation. Den fjärde innehåller informationsteknologiaktiviteter och den sista innehåller övriga informationsteknologitjänster. Bland dessa så har IT-aktiviteter och IT-tjänster tagit en växande och dominerande andel av globalt värdeskapande inom IKT (OECD 2017a). I Sverige illustreras IT-branschens dominans tydligt genom att en majoritet av värdeskapandet inom IKT, 46%, kommer från IT-branschen (OECD 2017b). Sverige generellt rankas som det näst bästa presterande landet av alla OECD länder vad gäller skapande av mervärde inom IKT (OECD 2017b). Då små̊ företag är den typ av företag som bidrar mest till Sveriges tillväxt (Statistiska Centralbyrån 2017) så finns det ett särskilt intresse att studera små svenska IT-företag.

särskilt tydligt genom att både privatpersoner och företag globalt ökar sin användning av e-handel och IT-lösningar för att minimera fysisk kontakt (International

Telecommunication Union 2020; WTO 2020). Detta syns även i Sverige där E-handeln tagit en större plats (Kantar Sifo 2020) samtidigt som IT-lösningar har vuxit i betydelse för samhället enligt såväl branschorganisationen information och telekombolagen (2020) som myndigheten post och telestyrelsen (2020). Detta visar på IT-branschens betydelse för samhället och behovet av att nya idéer och affärsidéer uppkommer från just denna bransch för att lösa och förenkla vardagen för människor.

Med anledning av att den svenska IT-branschen är växande och att det finns en efterfrågan på de affärsidéer som förknippas med den så blir företag i denna bransch relevanta att studera. Små företag inom branschen blir särskilt relevanta att studera på grund av den betydelsen de har för den svenska ekonomin.

1.2 Problemformulering

En affärsidé förklarar Ax, Johansson och Kullvén (2015) innehåller ett klargörande av vad som skiljer företaget från andra företag samt ett klargörande av de varor och/eller tjänster som erbjuds. Trots att ett företag har en bra affärsidé så är det mer som krävs för att ett företag ska kunna lyckas med att leverera en tjänst eller en produkt som kan täcka det behovet som medvetet eller omedvetet finns hos kunden. Till exempel så är

affärsidén en del av ekonomistyrningens utgångspunkt då eventuella mål och strategier utformas utefter vilken typ av affärsidé som företaget har (Ax, Johansson & Kullvén 2015). Därmed är affärsidén och ekonomistyrningen i ett företag väl sammansvetsat, om företagen vill lyckas med sin affärsidé blir även ekonomistyrningen relevant att jobba med.

Ekonomistyrningens övergripande syfte är att bidra till arbetet med att uppnå företagens strategiska mål (Anthony & Govindarajan 2007; Ax, Johansson & Kullvén 2015; Berry, Broadbent & Otley 2005; Merchant & Van der Stede 2017; Tessier & Otley 2012). Merchant och Van der Stede (2017) skriver att ekonomistyrning innefattar ledningens säkerställande av att de anställda gör vad som är bäst för organisationen. Vidare

till varför ekonomistyrning är nödvändigt i ett företag eller en organisation. Den första anledningen är bristen på riktning, en del anställda vet inte vad organisationen förväntar av dem. Den andra anledningen är att de anställda kan ha problem med motivationen på grund av att de individuella målen inte matchar med organisationens. Den sista

anledningen är att de anställda kan ha personliga begränsningar i form av till exempel brist på utbildning eller erfarenhet. Parment (2010) skriver att med hjälp av olika ekonomistyrningssystem så finns det goda möjligheter att lösa dessa tre ovanstående problem.

Betydelsen av ekonomistyrning för företag är stor då ekonomisk styrning är en kritisk funktion i dessa och en frånvaro eller ett misslyckat genomförande av ekonomistyrning kan leda till finansiella förluster, skadat rykte och nederlag för hela organisationen (Anthony & Govindarajan 2007; Berry, Broadbent & Otley 2005; Merchant & Van der Stede 2017; Tessier & Otley 2012).

En av de stora utmaningarna som finns inom ekonomistyrningsområdet är att minska det gap som finns mellan teori och praktik (Ax, Johansson och Kullvén 2015;

Baldvinsdottir, Mitchell & Nørreklit 2010). Gapet innebär att det finns en skillnad mellan hur ekonomistyrningen ser ut i teorin och hur den används i praktiken. Detta gap anser Ax, Johansson och Kullvén (2015) gör att det är svårt att uttala sig om vilka metoder av ekonomistyrning som bör användas eller vilka som är bäst genom att endast utgå ifrån teorin. Parment (2010) skriver att olika styrningsverktyg är lämpliga i olika situationer och vad som är mest passande varierar beroende på sammanhang eller typ av organisation. Även Messner (2016) och Nilsson och Olve (2018) skriver att det inte finns något sätt att använda ekonomistyrning som alltid är bäst utan att alla

organisationer blir påverkade av ett antal unika förhållanden som styrningen måste anpassas till. Storleken på företag samt den bransch som verksamheten bedrivs i är faktorer som påverkar ekonomistyrning och måste tas hänsyn till för att förstå ekonomistyrningen i organisationer bättre (Messner 2016; Nilsson & Olve 2018; Williams & Seaman 2001). Detta görs dock sällan och det finns ett särskilt behov inom ekonomistyrningsforskning att rikta in sig på specifika industrier och analysera hur ekonomistyrningen ser ut inom dem (Messner 2016). Detta då det bidrar till en

Denna uppsats litteraturgenomgång finner att det existerar begränsad tidigare forskning om hur ekonomistyrningen ser ut specifikt för företag, speciellt små̊ svenska IT-företag. Trots detta så finner den samtidigt att tidigare forskning har gjorts om hur ekonomistyrning ser ut i kunskapsintensiva företag. Kunskapsintensiva företag är företag som har starkt humankapital såsom till exempel IT-företag (Alvesson 1995, 2004, 2011). Dessa studier är dock sällan fokuserade på̊ små̊ företag (Alvesson 2004) (Se Alvesson 2003; Robertson & O’Malley Hammersley 2000; Herremans & Isaac 2005). Tidigare forskning om ekonomisk styrning inom små̊ företag generellt har även till stor utsträckning endast behandlat företagsplanering, budgetering, kalkylbaserad och kostnadsbaserad ekonomistyrning (Pelz 2019; Sandelin 2008). Forskningen har alltså̊ inte behandlat alla de områden som finns inom ekonomistyrning såsom

incitamentsystem, prestationsmätning, resultatkontroll, handlingskontroll, kulturell kontroll och personalkontroll när det handlar om små̊ företag.

Utan att veta hur ekonomistyrningen ser ut i praktiken i de små svenska IT-företagen så är det alltså svårt att jämföra, undersöka och fastställa hur dessa företag bör styras och vilken typ av ekonomistyrning som är mest optimal för att lyckas med sin affärsidé. Det är även svårt att veta vad som skiljer företagens ekonomistyrning från andra industrier och företagsstorlekar. Därför ämnar denna uppsats att kartlägga hur ekonomistyrningen i små svenska IT-företag ser ut.

1.3 Syfte och forskningsfrågor

Syftet med denna rapport är att undersöka och bidra med forskning om hur små svenska IT-företags ekonomiska styrning ser ut. Detta leder fram till följande forskningsfråga:

• Hur använder små svenska IT-företag sig av ekonomistyrning?

1.4 Avgränsning

Då ekonomistyrning är ett brett område och tidigare forskning inom små företag har gjorts till stor del inom kalkylmässig och finansiell ekonomistyrning så syftar denna

eller finansbaserad. Detta för att inom den begränsade tidsramen som finns för detta forskningsprojekt, 20 veckor, kunna ge tid till att åstadkomma ett djup inom de områden som valts ut, samt att bidra till just den forskning om ekonomistyrning som det finns en brist på.

2. Teoretiskt ramverk och tidigare forskning

I detta kapitel presenteras det teoretiska ramverket för denna uppsats. Ramverket består först av en förklaring och definiering av ekonomisk styrning. Sedan presenteras ett antal ekonomistyrningsteorier och slutligen presenteras tidigare forskning i form av kunskapsintensiva företag.

2.1 Ekonomistyrning

Ekonomisk styrning är ett brett ämne där flertalet forskare har olika sätt att se på styrning och utgår ifrån olika perspektiv. Lowe (1971) menar att syftet med

ekonomistyrning är att säkerställa att handlingar som sker inom organisationen är i enlighet med företagets plan för att nå dess mål. Vilka dessa handlingar är och som bör justeras för att nå mål har skiftat inom forskningen från att ha traditionellt fokuserat på formella styrsystem såsom budgetering, planering och finansiella mått till att omfatta ett bredare perspektiv där kultur, personalkontroll och icke-finansiella mått tagit plats (Malmi & Brown 2008; Merchant & Van der Stede 2017; Sandelin 2008). Inom

forskning av små företag så har forskningen till stor del endast riktat in sig på finansiell och kalkylbaserad forskning (Pelz 2019; Sandelin 2008) (Se till exempel Davila & Foster 2005; Shields & Shelleman 2016).

Ett genomgående tema inom ekonomistyrningsforskning är att snarlika kategoriseringar, modeller och definitioner överlappar varandra till stor grad (Berry, Broadbent & Otley 2005; Chenhall 2003; Pelz 2019; Tessier & Otley 2012). Detta gör det svårt för forskare att hålla sig till en gemensam röd tråd av empirisk forskning (Tessier & Otley 2012). Flertalet forskare har gjort modeller som beskriver företags ekonomistyrning, men har olika parametrar för vad som ska ingå i modellerna.

Ouchi (1979) till exempel beskriver tre olika typer av kontroller för en organisation där han inkluderar marknadskontroll, byråkratikontroll och klankontroll. Relationen mellan dessa kontroller beskriver han som ett stegrande förhållande där marknadskontrollen är den som har minst sociala krav då det endast krävs en norm om samspel. Den

klankontrollen som även inkluderar delade värderingar och övertygelser. Till skillnad från detta stegrande sätt att se på ekonomisk styrning så ser Malmi och Brown (2008) det från en annan vinkel. Malmi och Brown (2008) ser på ekonomisk styrning som ett paket där fem olika komponenter verkar beroende av varandra. De olika komponenterna som Malmi och Brown (2008) inkluderar i paketet är kulturkontroll, planeringskontroll, belönings och kompensationskontroll, cybernetisk kontroll och administrativ kontroll.

Ytterligare ett sätt att se på ekonomisk styrning presenterar Merchant och Van der Stede (2017) som delar upp ekonomistyrning i incitamentsystem, finansiella ansvarscentrum, planering och budgetering, och fyra kontrollsystem: resultatstyrning, handlingsstyrning, kulturstyrning och personalstyrning. Merchant och Van der Stedes (2017) indelning och Malmi och Browns (2008) indelning av ekonomistyrning är snarlika. Däremot så har Merchant och Van der Stede (2017) ett system för att bedöma om kontrollsystemen är hårda eller lösa, en ytterligare dimension inom ekonomistyrning.

För att skapa ett tydligt ramverk kring den ekonomiska styrningen som kan användas för analys i denna uppsats angående små svenska IT-företag så kommer denna uppsats utgå primärt från Merchant och Van der Stedes (2017) indelning av ekonomistyrning exklusive de finansiella områdena: planering, budgetering och finansiella

ansvarscentrum. Detta då tidigare forskning av ekonomistyrning inom små företag till stor del endast har riktat in sig på finansiell och kalkylbaserad ekonomistyrning samt att Merchant och Van der Stedes (2017) uppdelning av ekonomistyrning innehåller

komponenten hårt och löst kontrollsystem vilket ger analysen i denna uppsats en

ytterligare dimension till skillnad mot Malmi och Browns (2008) ekonomistyrningsram.

Ytterligare forskning och likheter mellan Merchant och Van der Stedes (2017) och andra forskares uppdelning av ekonomistyrning kommer även att tas upp i samband med att teorierna närmare presenteras.

2.1.1 Handlingsstyrning

Handlingsstyrning är enligt Merchant och Van der Stede (2017) en direkt kontroll av de anställdas handlingar och minimerar risken att den anställde utför handlingar som inte är önskvärda i en organisation. Det finns fyra verktyg för att implementera

handlingskontroll i företag (Merchant & Van der Stede 2017). Det första verktyget är beteendekontroll som består av tre delar. Den första delen är fysiska hinder i form av till exempel lösenord och lås. Den andra delen är administrativa hinder i form av till

exempel uppdelning av beslutskraft, där en anställd måste få beslut godkända av chefer innan de kan tas. Den tredje delen är felsäkring, vilket är ett steg i en process som måste göras för att arbetet ska kunna fortskrida. Det kan antingen vara ett fysiskt eller ett administrativt hinder. En fysisk felsäkring kan till exempel vara en automatisk

nedstängning om något går fel i en tillverkningsmaskin. En administrativ felsäkring kan vara signaturverifieringsmjukvara som endast tillåter transaktioner fortsätta om

signaturen är verifierbar. Det andra verktyget är granskning före handling. Detta innebär en genomgång av de handlingar som ska tillåts och ska göras av de anställda i sina arbetsuppgifter genomförs. Det tredje verktyget är ansvarsskyldighet.

Ansvarsskyldighet består av fyra delkomponenter. Dessa är att handlingar ska vara tydligt definierade, att dessa definitioner av handlingar ska vara tydligt förmedlade till de anställda, att handlingarna ska vara observerade eller under uppföljning och till sist att handlingarna ska bli direkt belönade eller bestraffade. Det fjärde och sista verktyget är överskottskontroll. Det implementeras genom att sätta fler än nödvändigt anställda på en och samma uppgift, med resonemanget att uppgiften görs på ett ordentligt sätt.

Likheter till handlingsstyrning kan dras till det som Malmi och Brown (2008) benämner som administrativa kontrollsystem som kontrollerar de anställdas beteende genom att specificera hur uppgifter ska, samt inte ska utföras. Detta sker genom att övervaka beteenden samt genom att hålla de anställda ansvariga för sina handlingar. Vissa

likheter kan också ses med den byråkratiska kontrollen som Kärreman, Sveningsson och Alvesson (2003) beskriver som handlar om regler och standardiseringar för att

minimera risken att de anställda gör något som företaget anser är fel.

2.1.2 Resultatstyrning

Resultatstyrning är enligt Merchant och Van der Stede (2017) det som är mest

förekommande i företag förutom de allra minsta. Det är även den formen som de menar ger mest frihet då de anställda får jobba självständigt och de blir kontrollerade och belönade utifrån de resultat som de lyckas uppnå.

För att resultatstyrning ska fungera så bra som möjligt i en organisation så skriver Merchant och Van der Stede (2017) att det är viktigt att tre villkor är uppfyllda. Det första är att organisationer kan bestämma vilka resultat som är önskade. Det andra är att de anställda som kontrolleras ska kunna påverka de resultat som de hålls ansvariga för, även kallat kontrollerbarhetsprincipen. Det sista villkoret som bör vara uppfyllt är att organisationer kan mäta sina resultat effektivt.

Handlingsstyrning och resultatstyrning är enligt Merchant och Van der Stede (2017) två sätt att kontrollera och styra personal som är mycket resurskrävande om de ska utföras på ett bra sätt och därför menar de att de andra två dimensionerna, kulturstyrning och personalstyrning finns som ett komplement.

2.1.3 Kulturstyrning

Merchant och Van der Stede (2017) beskriver kulturstyrning som en ömsesidig kontroll bland individer i en organisation. Kulturstyrning kan ske genom organisationskultur byggd av ledningen. Organisationskultur kan byggas genom sex olika verktyg ämnade att styra personalens beteende på jobbet (Merchant & Van der Stede 2017). Ett av de verktygen är formella dokument som de anställda kan ta del av såsom uppförandekoder och företagets visioner och missioner. Ett annat verktyg är interorganisatoriskt

överförande av kultur. Detta verktyg innebär att en organisation bygger en kultur genom gemensam socialisering över hela organisationen. Kulturstyrning kan även ske genom gruppbelöningar. Dessa gruppbelöningar kan bland annat bestå av gemensam bonus eller vinstdelning baserat på företagets eller en enhet i företagets prestation. Detta ska ge de anställda ett engagemang kring företagets och enheters prestation istället för bara sin egen individuella prestation. Det fjärde verktyget är ton från ledning. Ton från ledning kan sätta en kultur i hela företaget genom initiativ, handlingar och språk. Det femte verktyget är fysisk inredning. Kontor kan se olika ut med öppet eller stängt

kontorslandskap, dekoration och hur sällskapsrum är inredda till exempel. Till sist finns sociala arrangemang vilket innebär klädkoder, institutionella vanor, beteende och vokabulär inom organisationen.

Liknande förklaringar till Merchant och Van der Stedes (2017) kulturstyrning är gjorda av Malmi och Brown (2008) som beskriver kulturstyrning som värderingar,

övertygelser och sociala normer som influerar anställdas beteende. De menar att kulturstyrning är uppbyggd av värderingsbaserade kontroller, klankontroller och

symboler. Ouchi (1979) benämner ett liknande fenomen som klankontroll och beskriver det som något som förlitar sig på en hög nivå av en gemensam överenskommelse mellan medlemmar om vad som skapar lämpliga beteenden på jobbet.

2.1.4 Personalstyrning

Personalstyrning handlar enligt Merchant och Van der Stede (2017) om att göra de anställda självgående genom att göra dem medvetna om de mål och förväntningar som företaget har på dem och även att se till att individen besitter de rätta resurserna för att uppnå dessa mål. Personalstyrning kan ske genom tre verktyg enligt Merchant och van der Stede (2017). Det första verktyget är urval och placering där man väljer personal efter deras kompetens, personlighet, sociala förmågor och erfarenhet. Det andra verktyget är utbildning på jobbet eller utbildning utanför jobbkontraktet i form av akademiskt stöd och utbildningsprogram. Slutligen kan personalstyrning implementeras genom verktyget jobbutformning och tillgodoseende av resurser. Jobbutformning kan till exempel designas som komplext, enkelt, varierande eller monotont. Tillgodoseende av resurser är den utrustning och verktyg som personal tilldelas för att kunna utföra sitt jobb.

Malmi och Brown (2008) väljer till skillnad från Merchant och Van der Stede (2017) att inkludera urval och träning som en del av den kulturella kontrollen. Jobb design samt en viss del av träning kategoriserar Malmi och Brown (2008) istället under administrativ kontroll.

2.1.5 Hård och lös kontroll

Kontrollsystem kan karaktäriseras som hårda eller lösa enligt Anthony och

Govindarajan (2007) och Merchant och Van der Stede (2017). Ett hårt kontrollsystem förstärker sannolikheten att anställda kommer att agera i enlighet med organisationens bästa för att uppfylla företagets mål medan ett löst kontrollsystem leder till det motsatta (Anthony & Govindarajan 2007; Merchant & Van der Stede 2017). Merchant och Van der Stede (2017) har satt upp följande riktlinjer för att de olika kontrollsystemen ska kunna kategoriseras som hårda snarare än lösa.

En hård resultatkontroll innebär att en organisation har kongruens mellan mål för personal i förhållande till organisationens mål, att resultatkontrollen har specifika mål för de anställda, att målen kommuniceras och internaliseras bland personal och slutligen att målen måste vara fullständiga (Merchant & Van der Stede 2017). En hård

handlingskontroll innebär att definitioner av önskvärda handlingar måste vara tydliga, sammanhängande, specifika och fullständiga. Handlingar ska även vara observerbara för ledning och handlingar ska direkt belönas eller bestraffas. En hård kulturstyrning har inga specifika kriterier enligt Merchant och Van der Stede (2017) men är istället hård när verktygen inom kulturkontroll utnyttjas väl och skapar en enhetlig

organisationskultur. Det samma gäller personalkontroll som är svårdefinierad men hård om verktygen för personalkontroll används och den lyckas ge personal möjligheten att göra sitt jobb på ett effektivt sätt.

2.1.6 Prestationsmått

Företag kan mäta sina anställdas prestationer genom finansiella mått (Merchant & Van der Stede 2017). Finansiella mått inkorporerar bland annat marknadsmässigt mått på prestation, där man värderar de anställdas prestation genom att analysera förändringar i företagets marknadsvärde alternativt avkastning till aktieägare. Ett annat finansiellt mått är redovisningsmässigt mått på prestation. I detta mått så värderar man residualmått som nettointäkt, rörelseresultat, EBITDA, t.ex. och även nyckeltal såsom kapitalavkastning och avkastning på eget kapital. En fördel med denna typ av mått är att de är enkla att mäta (Merchant & Van der Stede 2017). En risk som följer är att chefer tenderar att bli mer korttidsorienterade vid denna typ av mål och eventuellt inte gör det som är bäst för företaget på långsikt (Merchant & Van der Stede 2017).

Ett annat sätt att mäta prestationerna i ett företag är genom icke-finansiella mått

(Merchant & Van der Stede 2017). Ittner och Larcker (2003) beskriver att ett ökat antal företag mäter andra områden som inte är finansiella med tron att detta ska påverka deras lönsamhet. Med detta förklarar Ittner och Larcker (2003) att det kan följa en del

fördelar. Bland annat så kan anställda få bättre information om vilka handlingar som krävs för att nå strategiska mål. Med denna typ av mått så kan även immateriellt värde redovisas som till exempel värdet av forskning och utveckling som annars inte syns vid

finansiella mått (Ittner & Larcker 2003). Ariely (2010) skriver att med hjälp av ett mål så är det möjligt att ändra vad anställda bryr sig om och lägger fokus på, detta genom att han menar att det som mäts i ett företag är det som fås. Ariely (2010) skriver att

människor anpassar sitt beteende beroende på vilken typ av mätvärden som de hålls emot då de kommer försöka optimera sin prestation inom detta område.

Som ett komplement till finansiella mått introducerades konceptet med det balanserade styrkortet år 1992 (Kaplan & Norton 2007). Tanken med detta var att det inte bara skulle vara de finansiella måtten som stod i fokus för ett företag utan det balanserade styrkortet presenterade ytterligare tre perspektiv. Dessa tre är kundperspektiv, där kundnöjdhet, leveranstid och andel av viss produkt såld är exempel på drivare som mäts. Internt perspektiv där effektivitet i ledtider och kvalitetsnivå är drivare som mäts. Slutligen presenteras innovation och lärande perspektivet där innovationsintensitet, nya produkters ställning gentemot konkurrerande företags nya produkter är drivare som mäts. Kaplan och Norton (2007) skriver att de flesta företags kontrollsystem endast är byggt och baserat på finansiella mått och mål vilket inte har mycket relation med

företagets strategiska långsiktiga mål. Med det balanserade styrkortet kan företaget hålla koll på de finansiella resultaten men samtidigt övervaka progressionen i de övriga tre perspektiven och på det sättet förhoppningsvis kunna uppfylla fler av företagets långsiktiga strategiska mål (Kaplan & Norton 2007).

2.1.7 Incitamentsystem

Merchant och Van der Stede (2017) tar upp incitamentsystem som en viktig del av den ekonomiska styrningen. Syftet med att använda sig av incitamentsystem är att precis som Lowe (1971) menar att förena individens egna intressen med företagets mål. De fördelar som ett företag kan nå med hjälp av användandet av ett incitamentsystem sammanfattar Merchant och Van der Stede (2017) i tre olika punkter. Den första är informativ, de menar att belöningen drar till sig de anställdas uppmärksamhet och informerar de om vad som är viktigt i företaget. Det andra som beskrivs är motiverande och de skriver att med hjälp av en belöning så presterar den anställda bättre. Den sista fördelen som tas upp är att incitamentsystem är viktigt för attraktion och bibehållande. Merchant och Van der Stede (2017) skriver att en del företag lovar belöningar för att förbättra rekryteringen och minska omsättningen av anställda.

Det finns ett flertal sätt att dela upp incitamentsystem på, de kan bland annat delas upp i monetära belöningar och icke-monetära belöningar. Enligt Aguinis, Joo och Gottfredson (2013) så är monetär belöning en av de kraftigaste faktorerna som påverkar anställdas motivation. Även Arnold och Feldman (1978) kommer i deras forskning fram till att monetära belöningar är de viktigaste för arbetare vid valet av ett specifikt jobb. Dock skriver Anthony och Govindarajan (2007) att monetär belöning är viktig upp till en viss punkt för att därefter inte nödvändigtvis spela en så stor roll som icke-monetära

belöningar. Merchant och Van der Stede (2017) trycker på att det är viktigt att det totala kompensationspaketet är tillräckligt konkurrenskraftigt gentemot andra företag för att locka och behålla anställda. Incitamentsystem kan också delas upp i antingen något positivt, en så kallad belöning, eller något negativt, ett straff (Merchant & Van der Stede 2017). Aguinis, Joo och Gottfredson (2012) menar att incitamenten ska vara

belöningsorienterade för att individer tenderar att bli mer motiverade av en belöning än av rädslan för att bli straffade. Incitamentsystem kan också delas upp som

gruppbelöning eller individuell belöning. En risk med gruppbelöningar är att det kan ge upphov till så kallade fripassagerare som inte jobbar lika hårt för resultatet som resten av gruppen. Om gruppbelöningar funkar bra så kan det leda till en väl fungerande kulturstyrning där medlemmarna i gruppen övervakar och motiverar varandra till att göra ett bra jobb (Merchant & Van der Stede 2017). Slutligen kan belöningar även delas upp som kortsiktiga och långsiktiga belöningar (Merchant & Van der Stede 2017).

Designen av incitamentsystem kan skilja sig mellan att vara formelbaserad, då den är nedskriven i detalj och å andra sidan vara subjektiv då belöningar är helt eller delvis baserade på subjektiva bedömningar, vägning av kvantitativa bedömningar är subjektivt bestämda, eller slutligen då subjektiva beslut tas för att godkänna eller neka en belöning (Merchant & Van der Stede 2017).

Inte bara Merchant och Van der Stede (2017) uppmärksammar det totala

kompensationspaketet. Konceptet total belöning går också in på och förklarar det totala kompensationspaketet. Rumpel och Medcof (2006) beskriver att konceptet total

belöning försöker fånga allt det som de anställda kan tjäna på genom att arbeta för en organisation. Belöningarna kan vara direkta, indirekta, intrinsikala, extrinsikala,

motivera och rekrytera arbetskraft (Jiang, Xiao Q., Qi & Xiao L. 2009). En av de fördelarna med den totala belöningsstrategin enligt Armstrong (2007) är att den hjälper företag att vinna kriget om talangfull arbetskraft. En modell delar upp total belöning i fyra olika kategorier (Perrin 2005 se Armstrong 2007, kapitel 3). Dessa är lön, lärande och utveckling, anställningsförmåner och arbetsmiljö. Inom kategorin arbetsmiljö så ingår bland annat företagsklimat, ledarskap, företagets rykte, relationer med kollegor och presentationsstöd (Perrin 2005 se Armstrong 2007, kapitel 3). Forskning som Rumpel och Medcof (2006) skriver om visar på att tekniska arbetare föredrar belöningar som är kopplade till arbetsmiljön. Inom kategorin lärande och utveckling så hittas bland annat arbetsplatslärande och utveckling, träning och karriärutveckling. Lön består exempelvis av grundlön, bonus i form av pengar och vinstdelning.

Anställningsförmåner utgörs till exempel av semester, pension och sjukvård (Perrin 2005 se Armstrong 2007, kapitel 3). Armstrong (2007) skriver att lön och

anställningsförmåner representerar finansiella så kallade transaktionsbelöningar och är därmed lätta för konkurrenter att kopiera. Lärande och utveckling och arbetsmiljön representerar istället de icke-finansiella faktorerna och är svårare för konkurrenter att imitera (Armstrong 2007).

2.1.8 Kunskapsintensiva företag

Konstaterat från denna studies litteraturgenomgång så finns det inte mycket forskning kring ekonomisk styrning specifikt för IT-företag. Däremot så finns det mycket forskning kring en överkategori av IT-företag och företag med mycket humankapital, nämligen kunskapsintensiva företag.

Det finns olika förslag på hur kunskapsintensiva företag ska definieras (Alvesson 1995, 2004, 2011; Von Nordenflycht 2010). Denna uppsats utgår ifrån Alvessons (1995, 2004, 2011) definiering som beskriver att i ett kunskapsintensivt företag så är humankapital den dominerande faktorn. Vidare förklarar Alvesson (1995, 2004, 2011) att det är svårt att definiera då alla företag är baserade på någon typ av kunskap, men kunskapen i kunskapsintensiva företag är mer relaterad till individen än till organisatoriska rutiner och jobbprocesser. Kunskapen är inte heller inbyggd i maskiner eller i teknologi. Kunskapsintensiva företag som till exempel professionella serviceföretag eller högteknologiska företag skiljer sig på många väsentliga sätt mot mer rutinbaserad

tillverknings eller serviceföretag (Alvesson 2004; Robertson & O’Malley Hammersley 2000; Von Nordenflycht 2010). Informationsteknologi och kommunikationsföretag är en typ av företag som brukar kategoriseras under kunskapsintensiva företag (Bell, Crick & Young 2004; Tödtling, Lehner & Trippl 2006; Von Nordenflycht 2010; Vrontis, Thrassou, Santoro & Papa 2017).

Ett genomgående tema för forskningen inom kunskapsintensiva företag när det kommer till ekonomistyrning är att det konstateras att kunskapsintensiva företag bör motivera och belöna organisatoriskt lärande om de ska uppnå effektivitet i organisationen. De bör även uppmuntra de anställda att förvärva, sprida och använda kunskap för att nå detta ändamål, snarare än att rikta in sig på att hårt kontrollera aktiviteter inom organisationen (Allvin, Mellner, Movitz & Aronsson 2013; Alvesson 1995, 2004; Herremans & Isaac 2005). Det är även viktigt för företagen att använda sig av en kulturell kontroll och premiera autonomitet för personal framför byråkratiska kontroller som begränsar de anställdas handlingar (Alvesson 2004; Allvin, Mellner, Movitz & Aronsson 2013; Herremans & Isaac 2005). I den kulturella kontrollen så bör kunskapsintensiva företag skapa en socialt integrerad organisationskultur (Alvesson 1995, 2004). Det är även viktigt enligt Alvesson (2004) för personal inom dessa företag att ha ett kundperspektiv i sitt arbete.

Hur kunskapsintensiva företag i praktiken använder ekonomistyrning skiftar dock mellan företag enligt Alvesson (2004, 2011). Vad gäller kulturstyrning så är det den enda aspekten som är homogen inom de stora företagen som är kunskapsintensiva enligt Alvesson (2004, 2011). Alvesson (1995) skriver till exempel att flera studier precis som hans, om ett datakonsultföretag, visar på vikten av delade värderingar och uppfattningar. Detta visar sig även i en fallstudie av Robertson och O’Malley Hammersley (2000) som dessutom kommer fram till att personalen stannar i företaget på grund av arbetsmiljön och att ledningen i de studerade företaget, som de klassificerar som ett

kunskapsintensivt, bestod huvudsakligen av att underlätta och behålla processer som skapade kunskap. Vad gäller annan ekonomisk styrning som berör handlingsstyrning och resultatstyrning så skiljer sig stora kunskapsintensiva företag åt. Å ena sidan finns det kunskapsintensiva företag som inte verkar använda sig av en byråkratisk kontroll som begränsar personalens handlingar (se till exempel Alvesson 1995, Morris &

forskning som visar på stora kunskapsintensiva företag som försöker reglera

personalens handlingar (se till exempel Covaleski, Dirsmith, Heian & Samuel 1998; Kärreman, Sveningsson och Alvesson 2003).

Vad gäller incitamentsystem, som det inte finns mycket råd om angående effektivitet inom kunskapsintensiva företag, så skriver Alvesson (1995) att hans resultat indikerar att personal i kunskapsintensiva företag föredrar icke-finansiella belöningar framför traditionella finansiella belöningar som lön. Samtidigt så skriver Alvesson (2004) att incitamentsystem verkar variera bland kunskapsintensiva företag.

3. Metod

Detta avsnitt inleder med en presentation av studiens forskningsperspektiv för att klargöra studiens utgångspunkt. Därefter redogörs de olika metodvalen med mål att bidra till en ökad förståelse för hur studien har genomförts och de steg som har tagits för att besvara studiens syfte. Avsnittet avslutas med en diskussion om uppsatsens kvalitet samt etiska aspekter.

Tabell 1: Metodval

Vetenskapligt förhållningssätt Realistiskt forskningsperspektiv

Forskningsstrategi Kvalitativ

Forskningssynsätt Abduktion

Design Flerfallstudie

3.1 Vetenskapligt förhållningssätt

Bryman och Bell (2017) beskriver två kontrasterande typer av kunskapsteoretiska synpunkter bestående av positivism och interpretivism. Enligt positivismen så är det av största vikt att vetenskapen ska vara objektiv utan värderingar (Bryman & Bell 2017). Eriksson och Wiedersheim-Paul (2014) beskriver att positivism är vetenskap som utgår ifrån objektivitetsideal. Interpretivism har istället uppfattningen att det är viktigt att samhällsforskaren lyckas fånga den subjektiva innebörden av sociala handlingar (Bryman & Bell 2017).

Denna uppsats utgick ifrån ett realistiskt forskningsperspektiv, som är en del av positivismen. Detta passade bäst då uppsatsen strävar efter att kartlägga hur

ekonomistyrningen ser ut i små svenska IT-företag och därmed försöka hitta en objektiv sanning kring detta. Fokuset låg inte på att göra större tolkningar av

intervjurespondenters upplevelser eller belysa individers beteenden och livssituationer vilket spelar större roll vid till exempel ett fenomenologiskt forskningsperspektiv (Justesen & Mik-Meyer 2011). Detta har metodologiska konsekvenser i form av att

inlevelseförmågan inte blir lika viktig när man formulerar resultat och genomför

intervjuer, utan istället så värdesätts ett neutralt forsksningsperspektiv, i enlighet med ett realistiskt forskningsperspektiv (Justesen & Mik-Meyer 2011).

3.2 Forskningsstrategi

Uppsatsen kan antingen anta en kvalitativ eller en kvantitativ forskningsstrategi. Bryman och Bell (2017) beskriver att en kvalitativ strategi vid insamling och analys av data oftare lägger större vikt vid ord än på kvantifiering av siffror. Starr (2014) skriver att den största skillnaden mellan en kvantitativ och en kvalitativ metod är att en

kvalitativ metod är av öppen karaktär vid datainsamlandet och därmed utbyts mer information mellan intervjuaren och den intervjuade. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte och bidra med forskning om hur små svenska IT-företags ekonomiska styrning ser ut så hade denna rapport en kvalitativ ansats. Bryman och Bell (2017) skriver att det är vanligt att vid användandet av en kvalitativ metod så har studien ofta ett mer tolkande vetenskapligt förhållningssätt. Dock skriver de även att undersökningar som uppvisar grundläggande och generella drag av en inriktning också kan rymma drag av andra inriktningar (Bryman & Bell 2017). Vid utförandet av denna studie så var det inte individens subjektiva tolkning av situationen som var aktuell, dock så lades det ändå en stor vikt vid respondenternas ord och det fanns ett behov av att utbyta mycket

information för att kunna förstå hur ekonomistyrningen såg ut i företagen. Det ansågs svårt att få in samma djup i datan om istället en kvantitativ metod skulle använts. Detta motiverade till användandet av en kvalitativ forskningsstrategi

Ett problem med kvalitativa studier är att datagenereringen inte kan resultera i universellt applicerbara resultat utan endast representativa mönster (Lenger 2019). Bryman och Bell (2017) skriver att en skillnad mellan kvantitativ och kvalitativ forskning är att kvantitativa forskare strävar efter att datan ska kunna generaliseras till en relevant population medan kvalitativa forskare endast strävar efter en förståelse i den kontexten som undersöks. Det är alltså svårt att lyfta resultaten i denna uppsats till en generell nivå.

3.3 Forskningssynsätt

Det finns olika forskningssynsätt som kan prägla en studie. Ett deduktivt perspektiv innebär att det formuleras hypoteser utifrån teorin som sedan prövas och hypotesen bekräftas eller förkastas (Bryman & Bell 2017). Eriksson och Wiedersheim-Paul (2014) skriver att vid ett deduktivt angreppssätt arbetar man utifrån befintliga teorier och begrepp. Begränsningar med ett deduktivt forskningssynsätt är att det är beroende av hypotestestning och att det kan missa relevant teori genom att blint följa en snäv logik i forskningen. Motsatsen till ett deduktivt forskningssynsätt är ett induktivt synsätt. Vid ett induktivt perspektiv så genereras teorin utifrån empirin (Bryman & Bell 2017). Rienecker och Stray Jørgenses (2017) förklarar vidare att ett induktivt forskningssynsätt innebär att en uppsats utformas utan någon förutfattad mening om hur eventuella

resultat kommer att se ut och det tas avstamp i det som framkommer under processens gång. Kritik som riktas mot det induktiva perspektivet är enligt Bryman och Bell (2017) att ingen mängd empiriska data med nödvändighet kan göra det möjligt för skapandet av en teoretisk referensram.

För att överkomma de svårigheter som finns med det induktiva och deduktiva

tankesättet finns det abduktiva perspektivet (Bryman & Bell 2017) som fungerar som en kombination mellan de två. Det abduktiva perspektivet ansågs bäst lämpat för denna uppsats eftersom det finns delar av det deduktiva och det induktiva som passade in på uppsatsen arbetsprocess. Inslag av deduktion i denna uppsats kan ses då ekonomisk styrning är ett brett begrepp med väldigt snarlika formuleringar av teorier och begrepp vilket gör det nödvändigt att viss teori, i detta fall Merchant och Van der Stedes (2017) kategorisering av ekonomistyrning behövdes väljas innan insamlingen av empiri. Vad gäller induktion så syns det ännu tydligare tendenser av detta perspektiv. Detta då det faktum att det område som denna uppsats behandlar, ekonomisk styrning inom små svenska IT-företag, är ett outforskat område vilket gör att vi under insamlingen av empiri behövde gå tillbaka till den teoretiska referensramen och lägga till teori som var av användning. Den kvalitativa forskningsstrategi som uppsatsen hade influerar

uppsatsen induktivt också. Detta då Bryman och Bell (2017) beskriver att en kvalitativ forskningsstrategi till sin art är induktiv och tolkande. Sammanlagt så har uppsatsen både deduktiva och särskilt induktiva inslag vilket gör att uppsatsen har ett abduktivt forskningssynsätt mest präglat av det induktiva.

3.4 Design

När det finns begränsad tidigare vetenskaplig forskning om en situation eller område så används explorativa forskningsdesigner (Stebbins 2001). Explorativ forskning inom specifikt företagsekonomi används för att utveckla en bra grund inom ett område där framtida forskning kan ge lösningar till ett specifikt problem (Sreejesh, Mohapatra & Anusree 2014). Detta stämmer väl överens med denna uppsats förutsättningar då den ämnade att förstå hur små svenska IT-företags ekonomistyrning ser ut med fokus på områden inom ekonomistyrning som är relativt outforskade enligt Pelz (2019) och Sandelin (2008), det vill säga områden utanför deras kalkylbaserade och finansiella ekonomistyrning. Därmed är denna uppsats syfte explorativt.

Starr (2014) skriver att det finns fem huvudsakliga kvalitativa sätt att samla in data som är relevanta för ekonomisk forskning, dessa är: fokusgrupper, djupintervjuer, fältarbete eller etnografi, fallstudier och webbplatsbesök och livshistorier. Fallstudier passar explorativa syften och kan behandla enskilda fall och då kallas för en fallstudie eller behandla flera fall och då kallas för en flerfallstudie (Alvehus 2019; Yin 2011). Denna uppsats som har ett explorativt syfte använder sig av flerfallstudie som

forskningsdesign. Anledningen till att denna uppsats använder sig av en flerfallstudie istället för en enskild fallstudie som design är på grund av att multipla fall gör en studie mer robust och övertygande än en enskild fallstudie (Yin 2011).

Flerfallstudier studerar fall eller fenomen i en verklighetskontext och passar som

forskningsdesign, precis som enskilda fallstudier, för kvalitativa studier (Alvehus 2019; Justesen & Mik-Meyer 2011; Yin 2011). Detta lämpar sig således för denna uppsats som har en kvalitativ natur. Själva fallen i en flerfallstudie kan vara uppdelade i en ensam analysenhet per fall eller vara uppdelade i flera analysenheter per fall. En analysenhet kan vara individer, organisationer, program, beslut,

implementeringsprocesser eller liknande (Yin 2011). Om en flerfallstudie är inriktad på ett antal företags, organisationers eller programs globala natur så bör man välja en enda typ av analysenhet (Yin 2011). I denna uppsats så användes en typ av analysenhet, nämligen ekonomistyrning. Kontexten för denna typ av analysenhet var små svenska IT-företag.

3.4.1 Urval

Denna flerfallstudie använde sig av ett målstyrt urval för att lokalisera lämpliga fall. Ett målstyrt urval innebär enligt Bryman och Bell (2017) att undersökningsdeltagare väljs ut genom kriterium som är gjorda för att svara på forskningsfrågor. Då denna uppsats ämnade att studera små svenska IT-företags ekonomistyrning så valdes denna typ av företag ut för att studeras. Kriterierna för ett svenskt litet IT-företag som användes är att det huvudsakligen skulle vara verksamt i Sverige på ett fast driftställe, det skulle vara ett litet bolag enligt EU:s definition för små bolag och det skulle vara ett företag som är kategoriserat som verksamt inom IT i statistiska centralbyrån (SCB) standard för svensk näringsgrensindelning (SNI). SNI fungerar som så att den delar upp branscher i

avdelning med en bokstav och sedan delar upp avdelningen i huvudgrupper representerat av två siffror (Statistiska Centralbyrån 2007). Under avdelningen informations- och kommunikationsverksamhet (kategoriserat som J i SNI) så finns huvudavdelningen “Dataprogrammering” och “Datakonsultverksamhet och

Informationstjänster” (kategoriserat som J62 och J63 i SNI). Dessa kategorier, J62 och J63, är den typ av företag som denna flerfallstudies urval riktar sig mot.

När dessa urvalskriterium var definierade användes en onlinebaserad företagsdatabas av Lime Technologies för att lokalisera denna typ av företag. Databasen tillhandahåller över en miljon företag verksamma i Sverige (Lime Technologies 2020) och vi kunde se i databasen om företagen var svenska, hur stora de var och vilken SNI de hade.

Relevanta företagskriterier verifierades sedan på utvalda företag genom att söka på företagen i Allabolags företagsdatabas och se om de stämde överens där. Denna databas är också onlinebaserad och tillhandahåller även den över en miljon företag som är verksamma i Sverige (Allabolag 2016). Vi kontrollerade även kriterierna med

företagens egen information på deras hemsidor. När detta var gjort så skickades e-mail ut till företagen.

När det kommer till urval av de företag som hade godkända kriterier och var villiga att delta i denna flerfallstudie så är det viktigt att välja ut fall med hänsyn till teoretisk mättnad enligt Bryman och Bell (2017). Teoretisk mättnad uppstår när det samlas in information till den grad att inga nya eller relevanta data framkommer om ett visst område. Detta innebär att urvalet inte ska vara så litet att det är svårt att uppnå teoretisk

analys (Onwuegbuzie & Colins 2007, s. 289 ur Bryman & Bell 2017, s. 413). I vårt fall så bedömdes sex stycken företag, av de som passade in på kriterierna och var

intresserade av att delta, som nog i förhållande till teoretisk mättnad.

I denna flerfallstudie så tillhörde de sex företagen SNI kategorin J62 där avdelningen var “Informationsteknik” (J) och huvudgruppen var “Dataprogrammering och

Datakonsultverksamhet” (62). Dessa företag refereras till som Företag 1, Företag 2, Företag 3, Företag 4, Företag 5 och Företag 6 i uppsatsen. I företagen användes två intervjurespondenter per företag. Vi bad först om att få intervjua en ansvarig chef som hade insikt om företagets ekonomiska styrning. Detta ledde till att vi fick intervjua högt uppsatta chefer inom företaget. De hade följande titlar: Ekonomichef, marknadsansvarig och VD. Vi bad sedan att få prata med någon av de anställda inom företaget som inte hade en chefsposition för att ge ett kompletterande perspektiv om ekonomistyrningen. Ett ytterligare krav som ställdes på de som intervjuades var att om de var konsulter så skulle de till vardags arbeta på plats på konsultföretaget, inte hemifrån eller hos kund. Detta då vi inte vill få in data om styrning inom företag i andra branscher som köper in tjänster från IT-företag, utan vi vill se på styrning inom IT-företag. Personalen hade följande titlar i de utvalda företagen: systemutvecklare, kravanalytiker och IT-konsult.

Intervjurespondenterna som hade chefspositioner refereras till som Respondent 1A, Respondent 2A, Respondent 3A, Respondent 4A och Respondent 5A och 6A i uppsatsen. De intervjurespondenter som inte hade chefspositioner refereras till som Respondent 1B, Respondent 2B, Respondent 3B, Respondent 4B, Respondent 5B och Respondent 6B.

Urvalet av intervjurespondenter gjordes även här efter teoretisk mättnad. En chef per företag valdes ut då de bedömdes av oss och företagen i fråga att ha god insikt över den ekonomiska styrningen i företagen. Då företagen var små, med 12 till 48 anställda, samt att cheferna som intervjuades hade högt uppsatta roller så bedömdes det att en

ytterligare chefs perspektiv per företag skulle vara överflödigt. För att få in ett djup i uppsatsen och för att kunna konfirmera den empiri som cheferna bidragit med så

intervjuades en vanligt anställd som jobbade inom IT på varje företag. Nedan illustreras vårt urval och intervjumetod i tabell 2.

Tabell 2: Urval och Intervjumetod

Företag SNI Intervjurespon

denter Position i Organisation Datum för Intervju Intervjumetod Intervjutid (tt:mm:ss) Företag 1 J62 Respondent 1A VD 2020-03-10 Direkt Intervju 00:48:51 Respondent 1B IT-konsult 2020-04-08 Telefonintervju 00:26:48

Företag 2 J62 Respondent 2A Marknadsansvarig 2020-03-11 Direkt Intervju 00:32:57

Respondent 2B Kravanalytiker 2020-04-17 Telefonintervju 00:40:15

Företag 3 J62 Respondent 3A Marknadsansvarig 2020-03-11 Telefonintervju 00:56:22

Respondent 3B IT-konsult 2020-04-07 Telefonintervju 01:04:08

Företag 4 J62 Respondent 4A VD 2020-04-07 Direkt intervju 00:29:57

Respondent 4B Systemutvecklare 2020-04-07 Direkt intervju 00:17:10

Företag 5 J62 Respondent 5A Ekonomichef 2020-03-18 Telefonintervju 00:39:20

Respondent 5B IT-konsult 2020-04-17 Telefonintervju 00:31:14

Företag 6 J62 Respondent 6A VD 2020-03-17 Telefonintervju 00:35:34

3.5 Datainsamling

3.5.1 Litteraturgenomgång

För att beskriva forskningsläget och idéer som har att göra med det område man vill studera kan man använda en litteraturgenomgång enligt Bryman och Bell (2017). De skriver att det finns två huvudtyper av litteraturgenomgångar, nämligen systematiska och narrativa litteraturgenomgångar. En narrativ litteraturgenomgång skapar en grundläggande bild av ett ämne som man vill få mer förståelse om (Bryman & Bell 2017). Till skillnad från en systematisk litteraturgenomgång så använder inte en narrativ genomgång statistiska metoder för att jämföra litteraturens olika vikter (Snyder 2019). Den ser istället över relevant tidigare forskning och ämnar att skapa en bred förståelse med olika forskningsperspektiv, vilket passar stora och komplexa forskningsområden (Snyder 2019). I denna uppsats så forskades det om ekonomisk styrning inom små svenska IT-företag. Ekonomistyrning i sig är ett brett område (Berry, Broadbent & Otley 2005; Malmi & Brown 2008; Merchant & Van der Stede 2017; Ouchi 1979) och denna uppsats tog upp ett brett antal olika områden inom den. Detta samt det faktum att en narrativ litteraturgenomgång passar kvalitativ forskning (Bryman & Bell 2017; Snyder 2019) gjorde den relevant för denna uppsats.

Insamlingen av data till litteraturgenomgången i en narrativ litteraturgenomgång är relativt ofokuserad och bredare än en systematisk litteraturgenomgång (Bryman & Bell 2017). De databaser som har använts för litteraturgenomgången är Scopus, Libris, Google Scholar, Business Source Premier och Linköpings Universitetsbibliotek.

Nyckelord som har använts i sökningar är bland annat “Management Control Systems”, “Small Business”, “Information Communication Technology” och “Information

Technology”. När vi insåg att det fanns begränsad tidigare relevant forskning om ekonomistyrning i IT- och IKT-företag så utökade vi vår sökning att även innehålla “Knowledge Intensive Firms” som är en överkategori till dessa företag och som även inkluderar andra typer av företag med intensivt humankapital. Synonymer och svenska översättningar till dessa termer har även använts i sökningar för att inte missa relevant litteratur. I denna uppsats så har all relevant tidigare forskning som hittats valts ut baserat på riktlinjer som satts upp. Dessa riktlinjer är uppsatta rätt fritt då narrativa litteraturgenomgångar traditionellt, till skillnad från systematiska

litteraturgenomgångar, inte har tydliga kriterier som måste ställas (Bryman & Bell 2017). Samtidigt är viktigt att ha en transparent redovisning om hur man gått till väga när man valt ut sin litteratur i en narrativ litteraturgenomgång (Snyder 2019).

För journalbaserad forskning så var två riktlinjer för denna uppsats att den tidigare forskningen skulle vara kollegialt granskad och ha bra bibliometriska indikationer på journalnivå. Att den tidigare forskningen var kollegialt granskad var enkelt att bedöma då alla sökmotorer som vi använde kunde begränsa sökningen till den typen av

litteratur. Bibliometriska indikationer på journalnivå är statistiska mått baserade på citeringsgrad som visar på en vetenskaplig journals kvalitet (Roldan-Valadez, Salazar-Ruiz, Ibarra-Contreras & Rios 2019). Dessa statistiska mått ska inte förväxlas med en statistisk analys som görs i en systematisk litteraturöversikt, utan de är bara till för att värdera journalers kvalitet (Bornmann, Marx, Gasparyan & Kitas 2012). Den främsta bibliometriska faktorn som vi använt är journal impact factor (JIF) gjord av Clarivate Analytics.

När det gäller JIF så ville vi att artiklar från journaler med en JIF faktor skulle ha en faktor som helst är 3 eller högre. Att vi valde 3 är på grund av att medianen för alla företagsekonomiska och ekonomiska journaler med JIF ligger på runt 3 (Clarivate Analytics 2020). För de journalbaserade källor som inte hade en JIF, eller hade en lägre JIF faktor än det vi hade som riktlinje, så använde vi den relativt nya bibliometriska faktorn CiteScore av Scopus för att välja ut litteratur. I CiteScore så ligger medianen på alla artiklar inom företagsekonomi på 0,68 (Scopus 2020). Därför har vi beslutat att journaler som antingen har en lägre JIF än 3 eller inte har en etablerad JIF ska helst ha en CiteScore av 0,68 eller högre.

I icke-journalbaserad litteratur, i vårt fall litteratur som publicerats i bokformat, så har deras trovärdighet baserats på tre riktlinjer. Den första riktlinjen var att författarna ska ha varit, eller i bästa fall fortfarande är, verksamma bland ansedda forskningsinstitut eller universitet. Vi gjorde denna bedömning genom att söka på deras namn i Google Scholars författarregister och därifrån se om de tillhörde något universitet eller

forskarinstitut. Vi besökte sedan hemsidorna för dessa institutioner för att verifiera att författarna var verksamma där. Alla författare till icke-journalbaserad litteratur i denna

områden på universitet. För att kunna bedöma universitetens kvalitet använde vi oss av Times Higher Educations (THE) världsranking för universitet. THE är ett av världens mest använda och inflytelserika rankingsystem av universitet (Downing, Loock & Leung 2018). Vi ville att ett av universiteten de tillhört eller tillhör skulle vara rankade 700 eller bättre, vilket är medianen eller bättre, baserat på det faktum att THE har undersökt och rangordnat cirka 1400 universitet (Times Higher Education 2019).

Den andra riktlinjen var att författarna skulle ha ett bra h-index. H-index skapades av Jorge Hirsch för att jämföra forskare och akademikers produktivitet och citeringsgrad. Vissa fallgropar finns i indexet, som till exempel att det är svårt att jämföra akademiker och forskare då h-indexet påverkas av forskningsfält och tidsepok, samt att indexet är partiskt för etablerade forskare som varit verksamma länge (Bornmann & Daniel 2007). Indexet har dock starka kopplingar till akademisk framgång och premierar forskare som kontinuerligt publicerar publikationer med hög och långvarig påverkansgrad (Bornmann & Daniel 2007). Hirsch bedömde att en forskare som hade ett h-index som var högre än 20 karaktäriserar en bra forskare och en forskare som hade ett h-index av 40 eller högre karaktäriseras som en utmärkt forskare som bara kan återfinnas på toppuniversitet eller stora forskningslaboratorier (Bornmann & Daniel 2007). Vi ville gärna att författarna skulle ha så högt h-index som möjligt, men hade ingen definitiv gräns för vad som var undermåligt. Vi använde kriteriet snarare som ett hjälpmedel för att få fram mer relevanta författare. Slutligen ville vi att icke-journalbaserad forskning skulle vara publicerad eller reviderad så nyligen som möjligt för att ge uppdaterad och relevant information.

3.5.2 Intervjuer

Denna uppsats använde sig av individuella intervjuer med 12 intervjurespondenter på sex olika företag. Intervjuerna var semistrukturerade. Detta innebär att intervjuer har en intervjuguide som de utgår från men är flexibla och kan anpassas efter

intervjurespondenten (Bryman & Bell 2017; Justesen & Mik Meyer 2011).

Semistrukturerade intervjuer passar kvalitativa studier när man gör flerfallstudier (Yin 2011), vilket gjordes i denna uppsats. Intervjuerna i denna uppsats var fokuserade intervjuer i enlighet med Merton, Fiske & Kendal (1990, se s. 118 Yin 2007) som skriver att intervjuer kan klassas som fokuserade om intervjun är relativt kort, till

exempel 45 eller 60 minuter, samtidigt som de följer en viss uppsättning frågor från en intervjuguide.

Åtta intervjuer skedde via telefon och fyra intervjuer skedde via direkt möte på intervjurespondentens kontor. Alla intervjuer blev digitalt inspelade och sedan transkriberade ordagrant. Detta gjordes då det är viktigt i kvalitativa intervjuer att få med vad som sägs och även på vilket sätt som saker sägs enligt Bryman och Bell (2017). Att ha intervjuerna inspelade kan också underlätta när resultatet ska tolkas. Dock eftersom uppsatsen har ett realistiskt forskningsperspektiv så är inlevelseförmågan inte lika viktig vid intervjutillfället eller när data ska tolkas (Justesen & Mik-Meyer 2011).

Vår intervjuguide med chefer på företagen återfinns i bilaga 1 och vår intervjuguide med lägre anställda inom IT återfinns i bilaga 2. I dessa intervjuguider formade vi våra frågor som välvilliga och icke-hotande frågor, samtidigt som vi försökte uppfylla vårt mål med vår datainsamling. Detta gjorde vi för att undvika motstånd från vår informant i enlighet med hur Becker (1998, se Yin 2013) menar att man ska utforma frågor i en intervju. Ett exempel på det är att vi försökte använda “hur” frågor istället för “varför” frågor till stor grad.

Intervjuerna har försökt vara så målinriktade som möjligt till uppsatsens syfte i enlighet med Bewleys (2002) rekommendationer. Han skriver även att en intervju som siktar på att förstå ett fenomen utan att testa givna teorier ska inneha en stil på frågorna som är mindre strukturerade. Detta förklarar Bewley (2002) är för att förhoppningsvis få den svarande att ge argument och beskrivningar som inte är förväntade. Då rapporten hade ett explorativt syfte och skulle förstå hur ett fenomen ter sig är frågorna därför mindre strukturerade och mer öppna. Rapporten var även induktivt präglad och därmed skriver Rienecker och Stray Jørgenses (2017) att individen som intervjuar inte har som uppgift att styra intervjun genom att ställa helt färdigformulerade frågor.

3.5.3 Kritik mot primärdata

De intervjurespondenter inom företagen hade dels chefspositioner och de som jobbade på en lägre nivå i företagen som deltog i intervjun hade vi kommit i kontakt med via

cheferna på företagen. Detta gjorde att det kan ge en partiskhet när det kommer till att ge korrekt information om företagets styrning. Det kan till exempel bli svårt att samla in data om negativa kontrollsystem såsom straff inom företaget då det är känsligt för chefen att prata om och de anställda i företagen kanske känner en viss press att bara säga positiva saker då det vet att kontakten med oss har förmedlats via chefen.

I studien deltog fyra stycken konsultföretag och två stycken företag som inte sysslade med konsultverksamhet. Det går inte att utesluta att konsultföretag och

icke-konsultföretag opererar på olika sätt och därmed påverkar resultatet. De olika företagen var från olika delar av Sverige och från olika städer och det går heller inte att utesluta att detta påverkar resultatet. Några av intervjuerna gjordes på plats hos företagen medan andra intervjuer gjordes via telefon. Att intervjuer genomfördes via telefon kan ha försvårat säkerställandet av att respondenterna uppfattade frågan på det tänkta sättet.

Det var sex stycken företag med i studien med två representanter från varje företag. Resultatet skulle eventuellt blivit mer tillförlitligt om fler än 6 företag hade studerats eller om flera representanter hade deltagit från varje företag. Även om de två

respondenterna från ett och samma företag uppgav samma information så är det

omöjligt att veta om detta även skulle ske med en tredje respondent eller om ny data då skulle framkomma, alltså är det svårt att veta om teoretisk mättnad har uppnåtts. Dock vid utförandet av denna uppsats skulle det vara svårt att utföra en mer djupgående analys på grund av den begränsade tiden.

3.6 Analys och tolkning av data

Det första steget för att en analys och tolkning ska kunna genomföras av datan är att ha den transkriberad. Transkriberingen av de 12 intervjuerna gjordes ordagrant enligt de riktlinjer som Bryman och Bell (2017) beskriver. Att ha alla intervjuer nedskrivna underlättade när analysen av datan genomfördes för att det gav möjlighet till att kunna koda materialet.

Kodning inom kvalitativ forskning är den process där data bryts ner till olika delar som sedan benämns på olika sätt (Bryman & Bell 2017). När kodningen av materialet

genomfördes så användes begrepp som lön, eget ansvar, målsättning, företagskultur och utbildning. Kodningen av materialet gjordes separat för varje företag där datan gicks igenom noga och systematiskt för att säkerställa att ingen information missades.

Eftersom uppsatsen har två författare och båda genomförde kodningen individuellt först och sedan jämfördes författarnas resultat med varandra så säkerställde det ännu mer att ingen viktig information i datan förbisågs. Eftersom intervjuguidens struktur är präglad av en del ekonomistyrningsteori så kunde detta mönster även ses i datan som framkom efter kodningen. Därav framkom teman från kodningen med samma struktur som teorierna och det gjorde det möjligt för en tematisk analys. Ett tema förklarar Bryman och Bell (2017) är en kategori som identifierats ur den data som finns och något som har att göra med det forskningsfokus som finns. En tematisk analys gjorde det möjligt att analysera varje tema var för sig och detta var något som denna uppsats gynnades av eftersom det var relevant att se hur de olika delarna av ekonomisk styrning användes i små svenska IT-företag. Det är också ett av de vanligaste sätten att genomföra en kvalitativ dataanalys (Bryman & Bell 2017).

Framställningen av empirin följde dessa teman: incitamentsystem, prestationsmått, handlingsstyrning, resultatstyrning, kulturstyrning och personalstyrning. Vidare presenterade empirin varje företag separat och detta gjordes för att det tydligt skulle framstå vilken information som framkom från vilket företag och för att på så sätt möjliggöra för en analys och delvis en jämförelse mellan företagen.

Analysens framställning följde samma struktur och utgick från varje framställt tema. Det gjordes en analys av empirin där likheter och skillnader mellan de olika företagen lyfts fram med stöd av teorin. Tidigare forskning om kunskapsintensiva företag användes också i analysen för att få in ytterligare en aspekt och på så sätt inte bara förlita sig på den empiriska data som framkommit i denna uppsats.

3.7 Den kvalitativa aspektens tillförlitlighet

Bryman och Bell (2017) skriver om reliabilitet och validitet som två av de viktigaste kvalitetskriterier för forskning inom företagsekonomi. Dock menar de att dessa två begrepp oftast blir aktuella när man genomför en kvantitativ forskning och inte