Bilaga 7 - Konkurrentanalys
Omvärldsanalys
För att få reda på vad som är gjort inom området äthjälpmedel har jag gjort två
sammanställningar, en över de olika äthjälpmedlen jag har hittat och en över
kriterium för att vara ett bra äthjälpmedel.
1 Sammanställning av vilka äthjälpmedel som finns på marknaden
Nedan är en sammansällning av vilka äthjälpmedel som finns på markanden i
tabellform. För ytterligare information se referenserna. Vilken referens som hör till
vilket hjälpmedel framgår av sista kolumnen i tabellen.
1.1 Inledning
För att inte behöva ”uppfinna hjulet igen” och för att få inspiration är här en
sammanställning över äthjälpmedel. I den här sammanställningen finns även mycket
gamla hjälpmedel som förhoppningsvis är utbytta idag. Anledningen att de är med är
dels för att få en uppfattning om hur utvecklingen har gått framåt men även för att
delar eller tankesätt i dessa uppfinningar kan vara tänkvärda och inspirerande.
1.2 Sammanfattning
Det finns många olika hjälpmedel för att äta. Allt ifrån en upphöjd tallrik där
användaren äter direkt från kanten till robotarmar med upp till sex frihetsgrader. De
enklare varianterna är endast till för att äta medan de mer avancerade skall kunna
vara ett hjälpmedel även i andra vardagssysslor.
1.3 Diskussion och slutsatser
Anledningen till att de flesta äthjälpmedlen i den här sammanställningen är relativt
gamla är att forskningen inom området inte längre går ut på att utveckla bättre
robotarmar. Istället inriktas forskningen mer på styrsystemen för att
hjälpmedelsrobotarna skall vara ett bredare verktyg och kunna sköta många olika
saker i hemmet. Vissa bygger stora system med fasta och mobila robotar [14]. Andra
utvecklar nya metoder för att människor med olika handikapp skall kunna styra
robotarna[15],[16],[17]. I de flesta projekt används redan färdiga robotarmar som
MANUS och Handy1, annars byggs bara en enkel robotarm för att testa systemet
som utvecklas [15].
År 2000 gav hjälpmedelsinstitutet ut en bok där muntallrik, Neater eater, Ego-Mat och
Certecs robotarm (ett samarbete med MANUS) är nämnda som äthjälpmedel för
personer som inte kan röra armarna [12]. Dock rekommenderar varken
en tabell.
Namn Användningso
mråde Tillämpning Maskin data Styrning Bedömning Ref. Muntallrik, Easy feed från Newton products och Annika feeding system från Annika Ett ätverktyg för människor med nedsatt/ obefintlig rörelseförmåga i armarna. Användaren äter direkt från tallrikskanten på en tallrik som sitter i munhöjd. En tallrik med urgröpning runt kanten som är upphöjd på en ställning som tillåter tallriken att snurra.
Användaren styr genom att ta de tuggor den vill och snurrar tallriken med munnen. Mycket enkel men tråkig eftersom personen som äter sitter med en tallrik i ansiktet hela tiden. [1] Huvudpinne och specialsked Ätverktyg för personer som har god rörlighet i nacke och huvud men nedsatt/ obefintlig rörelseförmåga i armarna. Användaren använder pinnen som är fastsatt i pannan för att putta mat på skeden. När tuggan är färdig lyfter han/hon maten till munnen genom att trycka bak på skeden så att maten lyfts till munnen.
Mitten på skeden är fastsatt på toppen av en pinne som sitter fast på tallrikens kant. Då
bakkanten av skeden trycks ned lyfts maten till munnen. För att få på mat och för att kunna trycka på skedens bakända har användaren en pinne som sitter i en fästanordning runt huvudet.
Användaren styr
helt själv. Jag tror att tuggorna blir bra på det här sättet, men det verkar jättesvårt att lyfta skeden till munnen och det ser inte så trevligt ut. [2] Ställningar för att lyfta armarna Ät och rörelseverktyg för personer med kraftigt nedsatt funktion i armarna. Armarna lyfts av en konstruktion så att användaren kan använda sina egna händer för att föra maten till munnen.
Från en ställning som står över personen går det ner snören med breda band som ger armarna stöd. Höjden på armarna är den samma under hela måltiden så brukaren styr ätandet själv med handleden. Detta är en gammal konstruktion som kräver relativt hög rörlighet hos användaren. Dessutom är den skrymmande och ful. Men idén att användaren får äta med sina egna händer är tilltalande.
Namn Användnings
område Tillämpning Maskindata Styrning Bedömning Ref. Magpie Äthjälpmedel för personer med obefintlig funktion i armarna. Användaren kör magpie genom att skjuta foten fram och tillbaka. När foten är framme är skeden nere på tallriken och då foten dras tillbaka lyfts skeden till munnen. För att nå olika delar av tallriken tror jag att användaren flyttar rullstolen. Magpie består av en arm med en sked längst ut som styrs och får sin energi från pedaler som brukaren drar fram och tillbaka. Magpie sätts fast på användarens rullstol.
Magpie styrs genom att höja och sänka skeden vilket användaren gör med fötterna. För att flytta skeden till ett ställe på tallriken där det finns mat får användaren troligtvis flytta rullstolen.
Jag tror att Magpie är svår att
använda.
[1]
Neater Eater Ett ätverktyg för människor med nedsatt/ obefintlig rörelseförmåg a i armarna. Neater Eater finns i olika varianter som endast har armen som håller i skeden gemensamt med varandra. Med hjälp av olika drivsystem och styrsystem för Neater Eater mat till munnen på användaren. Skeden sitter längst ut på en arm som mekaniskt dämpar hastiga rörelser. Tallriken sitter på en platta som kan snurras med handen eller knät. Beroende på vilken styrning och drivning användaren vill ha varierar konstruktionen från att bara vara en arm till att drivas med motorer och styras med blåsrör. Armen kan styras genom att användaren håller i armen eller en spak som sitter i vinkel till armen. Armen kan även styras med fötterna och när pedaler pressas ner överförs kraft till armen via rep som ändrar skedens läge. Det finns även varianter där kraften från fötterna byts ut mot motorer som styrs av en joystick, tangenter eller blåsrör.
I nuläget har jag för lite information om hur armen rör sig då den skopar upp mat för att kunna bedöma om den verkar bra. Neater solutions skall skicka mer information när de är färdiga med den. Dock gör faktumet att den har slutat att säljas i Sverige att jag är rätt skeptisk till Neater Eater.
mråde . Handy 1
(Mike Topping)
Hjälpmedel för att äta, dricka, borsta
tänderna, raka sig, sminka sig, tvätta sig och nöjen för människor med nedsatt/ obefintlig funktion i armarna. Här beskrivs endast hur Handy 1 arbetar då den matar eftersom det är mest intressant. Arbetscykeln för Handy 1 ser ut som följer: Användaren väljer vilken mat han/hon vill ha på tuggan. Handy 1 skopar upp den önskade tuggan och placerar skeden framför munnen. Användaren tar tuggan och trycker på switchen när han/hon tagit tuggan. Handy1 backar och går ner en bit där den stannar och väntar på att användaren skall välja tugga igen. Om användaren trycker på switchen då den 8:e lampan lyser serverar Handy 1 dryck. Handy 1 är byggd av en Cyber 310 robotarm som från början är gjord för utbildningssyfte. Armen har fem axlar, väger 15kg och kan lyfta 500g. Rörelse noggrannheten för armen är 1.5 mm. Till Handy 1 hör en fyrkantig bricka som är indelad i 7 x 3 rutor och har en lampa bakom varje av de 7 raderna samt en extra för dryck. Tanken är att varje del av måltiden skall ligga i en egen kolumn, i och med det kan en måltid bestå av sju olika delar som t.ex. potatis, sås och kött. De 8 lamporna tänds en i taget så att användaren kan trycka på en switch och välja vad han/ hon vill att Handy 1 hämtar.
Jag bedömer Handy 1 som den är idag inte som ett alternativ eftersom det inte går att äta på en tallrik med den. Dessutom är den klumpig och ful.
[4] [5] [6]
Namn Användningso
mråde Tillämpning Maskindata Styrning Bedömning Ref. Flexibot (Mike
Topping) Flexibot är tänkt att ha ett mycket stort arbetsområde som innesluter såväl operationer i en statisk miljö som i en föränderlig miljö. Men idag använder Flexibot inte sensorer för att lokalisera sig så jag tror inte att den klarar föränderliga miljöer. Flexibot är ett hjälpmedel för personer med obefintlig rörelsefunktion i armarna för att äta, dricka, borsta
tänderna, raka sig, sminka sig, tvättning, arbete och nöjen. Det som skiljer Flexibot från Handy 1 funktionsmässi gt, är att Flexibot kan flytta sig själv mellan olika platser och arbetsuppgifter. Flexibot ”går” eller svingar sig fram mellan sina dockningss tationer som kan sitta lite överallt. När den är på plats utför den en uppgift enligt ett förprogram merat program. Flexibot består av ett helt system med olika
dockningsstatione r och en till flera robotarmar. Robotarmen har likadan konstruktion i de båda ändarna som kan användas till dockning och att hålla olika arbetsverktyg. Dockningsstation erna är sammankopplade och överför såväl information som el till robotarmen. De kan monteras på väggar, sängar, bord, rullstolar eller där man skulle kunna ha nytta av en robotarm. Dessutom kan man välja om dockningsstatione rna skall sitta som ”en prickad bana” för robotarmen att svinga sig fram på eller armen skall förflytta sig på en skena. På lämpliga ställen kommer det även att finnas
verktygsstationer där armen kan hämta lämpliga verktyg för sysslan den skall utföra. Det finns mycket lite information om styrningen för Flexibot. Men jag får intrycket av att den kommer vara sekvensstyr och även programmerbar för att kunna utföra uppgifter ”på egen hand”.
Jag gillar verkligen Flexibot eftersom den är nytänkande. Men den är dels inte
färdigutvecklad och består av ett alldeles för stort system som erbjuder mer funktioner än vad vi efterfrågar. Den största anledningen att den är med här är att den är en bra inspirationskälla för nya idéer.
mråde . MANUS (Exakt dynamics) MANUS är ett multiverktyg som styrs av användaren och kan användas till det mesta från att dricka kaffe till att sätta in en kassett i videon. MANUS är framför allt gjord för rullstolsbundna människor som inte kan röra på armarna. Det är förståss möjligt att montera MANUS på ett bord eller liknande men den är såpass dyr att troligen ingen vill köpa den för att endast utföra en syssla. MANUS är tänkt at fungera som en arm som skall gå att använda till lite olika saker som att plocka upp grejer eller dricka kaffe. Styrningen beror av hur väldefinierad omvärlden är där rörelsen skall utföras och varierar från en förprogrammer ad rörelse till att användaren styr helt själv. MANUS robotarmen och styrdatorn som är en standard PC sitter monterad på en elektrisk rullstol. Datorn och robotarmen är sammanbundna med en CAN-Bus för att kunna kommunicera med varandra. Dessutom är även en bricka och en liten dataskärm för kommunikation med användaren monterad på rullstolen. MANUS har sex frihetsgrader och styrs av knappar och joystick. Den har två olika styrsystem. Antingen styr användaren hela rörelsen själv annars finns det förprogrammer ade rörelser som användaren kan aktivera. Det här är ett av de mest kända hjälpmedelsrobotar na på marknaden. Om man endast vill ha den att äta med tycker jag att den är överdimensionerad . [10] Eating Machine (Victoria Tetra) Eating Machine är ett stöd för människor med nedsatt/ obefintlig rörelseförmåga i armarna så att de kan hålla i en sked. Eating Machine är ett stöd för armen så att användaren själv kan hålla i besticket. Eating Mashine består av en arm- och en skedhållare som sitter monterad på en höj och sänkbar stång vilken är fastskruvad i bordskanten. En elmotor som styrs av två switchar driver systemet se figur 4. Höjden på stödet och vinkeln för stödet regleras med två switchar och en elmotor som kan styras med den handen som användaren inte äter med.
Att utveckla den här varianten tilltalar mig mycket eftersom
användaren själv får hålla i skeden eller gaffeln.
Namn Användning
sområde Tillämpning Maskindata Styrning Bedömning Ref. My Spoon Ett ätverktyg
för människor med nedsatt/ obefintlig rörelseförmå ga i armarna. My Spoon har tre varianter av styrning beroende på hur mycket användaren kan styra roboten. Arbetscykeln för en tugga med den manuella varianten är som följer: Användaren väljer vilken typ av mat han/hon vill ha på tuggan. Sked-gaffeln positionerar sig nu över den delen av talriken som innehåller den typen av mat. Användaren ställer sked-gaffeln framför den matbiten han/hon vill ha upplockad. My Spoon plockar upp den önskade maten och lyfter upp den till munnen. Då användaren tar tuggan och nuddar skeden med läpparna dras gaffeln tillbaka. My Spoon består av en robotarm med fem frihetsgrader och en tallrik med fyra fack för olika maträtter. Längst ut på robotarmen sitter en tång bestående av en sked (underst) och en gaffel (överst) som plockar upp maten. Måtten för My Spoon är 28cm (W) x 37cm(D) x 25cm(H) i hopvikt tillstånd och hela maskinen väger 6 kg. Beroende på hur mycket användaren klarar av att styra finns tre olika styrvarianter. I den manuella varianten bestämmer användaren helt vad som skall plockas upp av My Spoon. I den semiautomatis ka varianten bestämmer användaren vilket fack roboten skall plocka mat ifrån och i den automatiska varianten gör roboten allt utan inverkan från användaren.
Jag tror att myspoon är det bästa äthjälpmedlet av de i den här sammanställninge n. Sked-gaffeln bör ha större sannolikhet att fånga en tugga och behålla maten på vägen till munnen än vad en sked har. My Spoon är också det minsta ätverktyget. Dock är det tråkigt att det inte går att få olika delar av måltiden på samma tugga.
mråde . Exoskellet Hjälp för
människor som har nedsatt förmåga i armarna att röra dem. När användaren försöker lyfta sina armar kommer exoskelettet (som är fastsatt runt armarna) att hjälpa till att lyfta dem.
Exoskelettet hålls uppe av en ram och drivs av tre elmotorer. Runt armarna sitter en ledad ställning som överför kraften från motorerna till armarna. Myoelektriska signaler från armarna kopplas till ett neuralt nätverk (kallas fuzzy control) som ”lär” sig vilka myoelektriska signaler som skall leda till vilken rörelse.
Denna ligger på gränsen till att inte vara med.
Anledningen till att den får vara med är att visa på ett exempel där armarna lyfts med motorkraft.
[18]
