SP Sveriges T
ekniska Forskningsinstitut
Återanvändning av
formvirke för betong
Ingvar Johansson, Stephan Breyne,
Henrik Egnell, Jöran Jermer
1. Bakgrund och syfte med undersökningen
För anläggningskonstruktioner där man vill ha en levan-de struktur hos betongen, t ex en spegling av trästruktur, används ofta lösvirke till gjutformarna. För att underlätta borttagandet av formvirket då betongen stelnat, brukar det behandlas med en s k formolja före gjutning. Då be-tongen stelnat och formen avlägsnats får man som regel, trots behandling med formolja, kvarsittande rester av betong på formvirket. Om formvirket ska återanvändas måste kvarsittande betongrester avlägsnas genom sick-ling.
Det saknas uppgifter över hur mycket lösvirke som an-vänds till gjutformar i Sverige, och det fi nns heller inga uppgifter om hur stor andel av formvirket som återan-vänds. Man kan anta att det endast är en mindre del av formvirket som återanvänds, eftersom vi har gott om
vir-Återanvändning av formvirke för betong
Ingvar Johanson
1, Stephan Breyne
2, Henrik Egnell
3, Jöran Jermer
4 1SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Box 857, 501 15 Borås2BASF AB, Box 7144, 402 33 Göteborg
3Bergs Timber Bitus AB, Orreforsvägen 49, 382 94 Nybro 4SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Box 5609, 114 86 Stockholm
Sammanfattning
Återanvändning av formvirke kan vara ett sätt att spara virke, vilket inte minst i länder som måste importera stör-re delen av sin virkesråvara kan vara av intstör-resse. Syftet med föreliggande undersökning var att få en uppfattning om i vilken utsträckning betongrester förekom på obe-handlat, formoljebehandlat och vaximpregnerat form-virke som återanvänts fyra gånger. Formar tillverkades av sektioner bestående av obehandlat, vaximpregnerat och formoljebehandlat granvirke med hyvlad respektive fi nsågad yta. Gjutning gjordes med betong klass C40/50 med sättmått 120. Efter härdning i minst 10 dagar un-dersöktes sektionerna med avseende på vidhäftning och kvarsittande betong.
Slutsatsen från försöket var att med inget av alterna-tiven, vaximpregnering eller formoljebehandling, kunde man få en yta helt fri från betongrester efter fem gjut-ningar. Bäst resultat erhölls med formoljan. För att im-pregnering skall bli ett attraktivt alternativ till formoljan i syfte att minska vidhäftningsproblemen krävs en vidare-utveckling av de preparat som är tänkta att användas. Att helt kunna undvika kvarsittande betong är dock knappast realistiskt, men målsättningen att kunna återanvända vir-ket fyra gånger borde ligga inom det rimligas gräns.
Nyckelord: formvirke, betong, vidhäftning, vax,
återan-vändning
ke i Sverige. Under förutsättning att man kunde undvika eller minimera kvarsittande betongrester på formvirket efter gjutning, så skulle byggföretagen få ett incitament att spara på virke och återanvända mera.
För länder som har ont om virke och tvingas importera större delen av sitt behov, så borde det rimligen fi nnas ett ännu större intresse av att återanvända formvirke, om man kunde minimera vidhäftningsproblemen.
Syftet med denna undersökning var att få en uppfatt-ning om i vilken utsträckuppfatt-ning betongrester förekom på obehandlat, formoljebehandlat och vaximpregnerat formvirke som återanvänts fyra gånger.
Projektet har genomförts inom ramen för WoodWis-dom-Net projektet WoodExter och har fi nansierats av Bergs Timber Bitus AB i Nybro och BASF AB i Göte-borg.
2. Material och metoder
2.1 Provmaterial
Av granbrädor 22x95 mm, vars ena sida var hyvlad och den andra var fi nsågad, tillverkades 500 mm långa prov-bitar. Fuktkvoten hos provbitarna var 11-16 %.
Provbitarna impregnerades därefter med vaxmedlet Wolvax WR respektive ytbehandlades med pensel med en formolja ”Formsläpp” av fabrikat Lasol.
Impregneringen med vaxmedlet Wolvax WR gjordes enligt följande process:
– Förvakuum: totalt 19 min, varav 15 min >-0,80 bar; maximalt förvakuum: -0,92 bar
– Tryck: totalt 35 min, varav 30 min >8,0 bar; maximalt tryck 10,0 bar.
Samtliga impregnerade provbitar vägdes före och efter impregnering. Medelupptagningen beräknades till 93 li-ter/m3, vilket innebar en upptagning av vax på 4,65 liter/m3.
Efter impregneringen konditionerades och torkades alla provbitar i 10 dagar.
2.2 Gjutning med betong
Sektioner enligt fi gur 1, som sedan sattes ihop till lång-smala formar, tillverkades med obehandlade (märkta A), vaximpregnerade (märkta V) och formoljebehandlade (märkta F) brädor med hyvlade (märkta H) respektive fi nsågade (märkta S) ytor.
3. Resultat och diskussion
Efter fem gjutningar kunde man konstatera att de prov-bitar som behandlats med formolja (F) hade minst andel kvarsittande betong på ytan, medan de obehandlade (A) hade störst andel.
För de vaximpregnerade provbitarna (V) var andelen kvarsittande betong något mindre än för de obehandlade men något större än för de formoljebehandlade.
Det fanns ingen synbar skillnad i något av försöksleden mellan formar med hyvlad respektive fi nsågad yta.
En panel med typiskt utseende efter fem gjutningar vi-sas i fi gur 2.
Figur 1. Sektion för tillverkning av gjutform för vidhäft-ningsförsök.
Vid gjutning användes betong av klass C40/50 med sätt-mått 120. Formarna fylldes till ca 40 cm, komprimerades och tilläts härda i minst 10 dagar, innan formen demonte-rades och ytorna fotografedemonte-rades och studedemonte-rades med av-seende på vidhäftning och kvarsittande betong.
Proceduren upprepades fyra gånger.
Figur 2. Resultat efter den femte gjutningen.
4. Slutsatser
Slutsatsen från försöket var att med inget av alternativen, vaximpregnering eller formoljebehandling, kunde man få en yta helt fri från betongrester efter fem gjutningar. Bäst resultat erhölls med formoljan. För att impregnering skall bli ett attraktivt alternativ till formoljan i syfte att minska vidhäftningsproblemen krävs en vidareutveck-ling av de preparat som är tänkta att användas. Att helt kunna undvika kvarsittande betong är dock knappast rea-listiskt, men målsättningen att kunna återanvända virket fyra gånger borde ligga inom det rimligas gräns.
5. Fortsatta undersökningar
Eftersom vakuum-tryckimpregnering är ett förhållande-vis kostnadseffektivt sätt att behandla stora volymer trä, kommer en uppföljning till föreliggande undersökning att fokusera på behandling med preparat som modifi erats i förhållande till de här använda för att söka minimera betongens vidhäftning på formvirket.
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP Trätek
Adress Besöksadress Telefon Telefax
Box 857, 501 15 BORÅS Brinellgatan 4 010- 516 50 00 (alla kontor) 033-13 55 02
Box 5609, 114 86 STOCKHOLM Drottning Kristinas väg 67 08-411 83 35
Videum Science Park, 351 96 VÄXJÖ Lückligs plats 1 0470-72 89 40
Skeria 2, 931 77 SKELLEFTEÅ Laboratorgränd 2 0910-70 14 76
www.sp.se/tratek SP
INFO 201
